UTAN KONTANTER. mindre hot och våld. Klarar du teorin från bussförar-sm? Sidan 15. Provanställdes efter 29 år sedan fi ck han sparken.

Transkript

1 Klarar du teorin från bussförar-sm? Sidan Nr 3 UTAN KONTANTER mindre hot och våld Sidorna 6 10 Provanställdes efter 29 år sedan fi ck han sparken Sidan 3 1

2 Foto: Eva Wernlid Foto: Eva Wernlid Urban Nyström i Mönsterås är inne på sitt 29:e år som bussförare. Ändå blev han provanställd när Vänersborgs Linjetrafik, VL, tog över trafik i Kalmarregionen. Efter sex månader fick han, och även andra erfarna förare, veta att de inte skulle få jobb. Kommunal hävdar att den som har lång erfarenhet inte ska kunna provanställas för att sedan portas. Las gäller, menar facket, och har därför stämt VL inför Arbetsdomstolen. Lena Sjökvist i Västerås kisar mot displayen och försöker tyda texten på sms-biljetten. Lena gillar den här formen av biljetter betydligt bättre än att handskas med pengar, som hon gör i ytterområdena. Där kontanterna helt försvunnit har det hänt att förare blivit hotade vid viseringen. Men totalt sett har hoten och våldet minskat markant. Med pengarna försvinner den största hotbilden. Från första oktober slipper också Lena helt kontanterna. Hon har själv blivit rånad och tycker det ska bli helt underbart. Kontanterna är på väg bort från de flesta större orter. Skånetrafiken är väl den enda huvudman som hävdar att pengahanteringen inte är något stort hot och lokala arbetsmiljöinspektörer håller med. Läs på sidan 8 vad Kommunals Ann- Louise Hägg tycker om det... Pengafritt! Det dyker upp ovanligt många kvinnor i Hjulet denna gång. Förutom Ann-Louise och Lena möter du Ingrid Jonasson som stoppade trafiken i hela Dalarna för att larmet inte fungerade (sidan 5). Kerstin Sjölund var på seminariet om en ny kollektivtrafiklag och konstaterar att utredaren inte verkar bo på samma planet som bussförarna (sidan 12). Tina Messing är veckans krönikör och skriver om den snällhet som en bussförare utvecklar (sidan 16). Och Ann Enström från Örnsköldsvik lyckades så bra på bussförar-sm att hon hamnar på prispallen. Läs om tävlingen på sidan 14 och testa dina egna kunskaper, där finns några av teorifrågorna. Ha en bra läsning och hör gärna av dig! Nästa nummer kommer i december. Lalla Lindström lalla.lindstrom@kapsylen.se I augusti i fjol tog Vänersborgs Linjetrafik över trafik från Veolia Transport. Företaget valde att provanställa samtliga cirka 65 förare, oavsett hur länge de jobbat. Några av förarna och de fackliga representanterna försökte påverka alla till att inte skriva under på provanställning, men Urban menar att det är lättare sagt än gjort. När man sitter där och chefen säger att man måste skriva på för att alls ha chans till anställning, vad gör man? Jag vill ju ha jobb. Och jag hade cykelavstånd till garaget. Man hade möjligen klarat att säga nej om man inte suttit där ensam. Man känner sig liten i den situationen, säger han. Upphandlingen var omfattande, det var flera nya företag som började köra i Kalmar län. VL och några andra av företagen tillämpade provanställning men det var bara VL som gallrade bland förarna när provanställningen gått ut. Den erfarne föraren Urban hade kört buss på prov ett halvår på full tid och tagit för givet att han sen skulle få fast jobb. Men när de sex månadernas provanställning närmade sig sitt slut fick han chockbeskedet: Han skulle inte få någon tillsvidareanställning i VL. Naturligtvis frågade han varför. Chefen sa att han inte behöver diskutera det. Så jag har inte en susning varför jag inte får jobba kvar, säger Urban, som konstaterar att det hade funnits plats för honom och de andra som inte fick fortsätta, VL anställde nämligen nya chaufförer. Jag vill ju jobba! Urban har mått riktigt dåligt av att bli utan jobb. Under sommaren har han kört lite färdtjänst och så har han vid några tillfällen arbetat i hamnen. Det är väldigt jobbigt, jag har gått ner tio kilo på de här månaderna och jag sover dåligt. Jag är 53 år och jag vill ju jobba! Men det Foto: Daniel Svensson Tidningen Hjulet ges ut av Ansvarig utgivare: David Samuelsson Redaktör: Lalla Lindström, Frilansgruppen, Layout: Olle Sjöstedt AB, Sala Tidningen vänder sig till medlemmar inom Faktor: Anna Lundströmer kollektivtrafi ken. Presslagt i september Omslagsfoto: Eva Wernlid Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås Telefon: , fax: Adress: Hjulet, Kommunal Box 19039, STOCKHOLM För trafikfrågor kontakta: Tord Almlöf, Peter Larsson och Susanne Gällhagen. 2

3 FALL FÖR ARBETSDOMSTOLEN: Urban provanställdes efter 29 år Sedan fi ck han sparken är nästan värst att inte få veta sanningen, att inte få höra varför jag inte skulle vara lämplig. Nu hoppas jag att stämningen till Arbetsdomstolen ska ge besked. Och så spekulerar han lite i orsakerna: Han har nästan aldrig varit sjuk. Han har alltid fått höra att han gör ett bra jobb och tycker att han haft bra kontakt med de närmaste cheferna som är desamma i det nya bolaget som i det gamla. Och så sent som i fjol blev han certifierad av länstrafiken, med betyget väl godkänd. Någon gång har han tolkat avtalet annorlunda än arbetsgivaren och facket och försökt hävda sin rätt men det var ju många år sedan och kan väl ändå inte ligga mig i fatet, säger Urban. Kommunal kräver skadestånd Tomas Jönsson, ombudsman på Kommunals Kalmaravdelning, menar att Urban över huvud taget inte skulle behöva spekulera i varför han inte fick jobb det borde vara självklart att en förare Den som kört buss i 29 år ska inte anställas på prov med så lång prickfri erfarenhet ska få fortsatt förtroende. Det borde inte ha blivit fråga om provanställning. Provanställning ska användas för helt nya förare, inte för att eventuellt kolla hur många förare som kan behövas i framtiden. Det är inte lagtextens mening. En som har kört buss i 29 år, och som dessutom ska arbeta under samma chefer som tidigare, ska inte provanställas. Vi har förhandlat om detta både lokalt och centralt och inte kommit någon vart. Därför går vi nu till Arbetsdomstolen med fallen. Vi hävdar att uppsägningarna är ogiltiga och kräver skadestånd. Stämningen till Arbetsdomstolen gäller Urban och en kollega till honom som kört buss i 36 år och inte heller fick jobb på VL efter provanställningen. Hjulet har kontaktat Mikael Kjellsson, personalchef på Vänersborgs Linjetrafik. Han vill inte kommentera Kommunals stämning till Arbetsdomstolen eftersom ingenting ännu är klart. Lalla Lindström Foto: Daniel Svensson Jag har inte en susning varför jag inte får jobba kvar, säger Urban Nyström som nu går utan jobb efter 29 år som bussförare. 3

4 Flera upphandlingar har nyligen avg jorts två av de större har skett i Halmstad och Göteborg. Inga definitiva löften har getts om att personal ska övertas i Halmstad. I Göteborg, där trafiken tidigare drevs kommunalt, finns möjlighet till jobb i kommunen för den som inte får bussjobb. HALMSTAD: Arriva kan välja och vraka Arriva har gett halva löften om att de fasta förarna ska få jobb. Men vi måste söka jobben, så företaget har ju möjlighet att välja och vraka. Många förare är oroliga, säger Bo Holm, klubbordförande för Kommunal i Halmstad. Trafiken i hela Halland är uppdelad i två trafikområden, som båda upphandlades. Swebus behöll trafiken i södra delen, medan norra trafikområdet får en ny entreprenör Arriva. 160 fast anställda som kör regiontrafik och stadstrafik i Halmstad berörs. Det fanns ingen klausul om övertagande i avtalet. Risk att sållas bort Det blir svårt för dem att få ihop personal om de inte anställer de gamla förarna. Men risken finns alltid att de sållar bort dem som kanske har krämpor. Det blir ju en rekryteringsfas och inte övertagande rakt av, säger Bo Holm. Förutom de 160 fast anställda finns ett 50tal timanställda inom trafikområdet. Hur det går med dem är inte klart. Arriva har lagt ett anbud som gör att utrymmet för timanställda är litet, men det blir svårt att klara sig utan dem med bibehållen trafik, säger Bo Holm skeptiskt. Arriva avser att arbeta med fast personal i så stor utsträckning som möjligt, det säger Niclas Malmqvist på Arriva Syd. Det totala antalet förare lär bli lika stort som förut. Men vi har ännu inte fått tidtabellerna så det är svårt att säga exakt hur många vi behöver, säger han och tillägger att förarna knappast behöver oroa sig men att det inte finns någon garanti. Men jag har fått ett gott intryck av alla förare i Halland, säger Niclas Malmqvist. Arriva övertar trafiken från sommaren Senaste gången de halländska förarna upphandlades var Lalla Lindström Risken finns alltid att en del förare sållas bort, även om det nya företaget Arriva behöver många förare, fruktar klubbordförande Bo Holm. Foto: Stina Johansson GÖTEBORG: 400 får ny arbetsgivare I Göteborg byter drygt 400 förare och reparatörer arbetsgivare från juni nästa år. Det ser ganska ljust ut. De nya företagen behöver minst lika mycket folk. Vi har en bra dialog med Busslink och har precis träffat Veolia, säger Kent Budd, sektionsordförande för trafiken i Göteborg. Busslink tar över en hel del trafik från Göteborgs Spårvägar. I anbuden fanns ingen klausul om övertagande av personal, men Kent Budd vill i det här läget inte tala om oro inför bytet av arbetsgivare. Processen är precis i sin början, och facket och Busslink har tillsammans bildat olika arbetsgrupper. Det är naturligtvis alltid lite ovisst vid övergångar, företaget har ju fritt fram att anställa vilka personer man vill. Men vi har ett bra utgångsläge och trafiken ska dessutom utökas, säger han och påpekar också att det är ett speciellt läge för alla som nu ska gå över från Göteborgs spårvägar: De är nämligen anställda av kommunen. Omställningsgrupp Därför har det nu skapats en omställningsgrupp som ska ta hand om dem som inte erbjuds anställning på Busslink eller Veolia. Anställda i kommunen har anställningstrygghet men ingen befattningsgaranti, så det återstår att se vilka jobb som då kan komma ifråga, säger Kent Budd. Ett bra utgångsläge Han påpekar också att det är positivt att bussbranschavtalet nu kommer att tillämpas efter 20 juni nästa år, liksom Ny trafik i KFS-avtalet, eftersom även spårvagnstrafiken omfattas av detta från och med januari. Också Veolia Transport har vunnit trafik i Göteborg, samtidigt som företaget tappat trafik i Partille. Därför tycks det inte vara aktuellt med uppsägningar av personal. Lalla Lindström 4

5 Foto: Staffan Björklund Ingrid Jonasson till vänster, diskuterar skyddsstoppet med Annica Andersson, ombudsman i Kommunal Dalarna. Finns det larm på Dalabussarna nu Frågan går till huvudskyddsombudet Ingrid Jonasson. Hon och de andra skyddsombuden stoppade all trafik i Dalarna den tjugonde augusti eftersom säkerhetslarmen inte fungerat på länge. Ja, nu har Swebus äntligen kopplat in larmet till hållplatsutropen i väntan på att vi ska få fungerande larm. Det var länge sen jag begärde att larm skulle kopplas in, men ingen har lyssnat. Redan i mars 2008 anmälde jag till Arbetsmiljöverket att radion fungerade dåligt. Ända sedan dess har jag och andra stridit för den frågan, utan att något blivit bättre. Sen slog åskan ner den 20:e juni. Då slutade radion helt att fungera på många bussar. Sedan jag kom tillbaka från semestern har jag gått på Swebus många gånger och förarna i sin tur har varit på mig om att inget hänt, radion var helt utslagen i 6 7 veckor på många bussar. Till slut tog vi beslutet att stoppa trafiken helt och hållet. Det var inget lätt beslut, och jag har sovit dåligt. Det här gör jag ju inte för min egen skull, utan det är min skyldighet som huvudskyddsombud att se till förarnas säkerhet. Jag har själv blivit rånad och vet hur fruktansvärt det är att bli hotad med kniv, och tänk om man då inte ens kan kalla på hjälp via radion! Vad som helst skulle kunna hända, också passagerarna skulle kunna bli utsatta. Efter stoppet blev det ett himla hallå, jag har varit inkallad för förhör ett par gånger till cheferna, som menade att stoppet var riktat mot företaget. Jag har till och med fått höra att man måste räkna med att radion inte fungerar på 20 procent av bussarna. Som tur var hade jag bra stöd både av Kommunals ombudsman här i Dalarna och av de andra skyddsombuden. Och jag har hela tiden varit säker på att jag gjort rätt. Vi måste ju ha fungerande larm, det är grundläggande säkerhet! I dag känns det ganska bra. Jag har fått rätt, nu blir de tvungna att fixa radion. Arbetsmiljöverket har ålagt företaget att skaffa fungerande larm inom några veckor, de har fått dispens till början av oktober. Dessutom ska Swebus se till att utbildningen i hot och våld kommer igång den utbildningen har vi ännu inte fått i Dalarna. Man måste stå upp för sin sak! Berättat för Lalla Lindström Västtrafi k provar dubbeldäckare En dubbeldäckare har provkörts på Grön express, sträckan Kungälv Göteborgs centrum Mölnlycke, skriver Västtrafiks tidning Strålkastaren. Bussen lånades av Östgötatrafiken som haft dubbeldäckare ett par år på expresslinjen mellan Norrköping och Linköping. Där har det fungerat bra, enligt regionala skyddsombudet Bo Lingestig. Bussarna är nya och fina och passagerarna har varit väldigt nöjda. Men dubbeldäckarna är känsliga för hård vind och halka. På Orusttrafiken, som kör Grön express, är skyddsombudet Patrik Graf tveksam till idén att ha dubbeldäckare på den linjen: Det skulle nog bli längre stopptider vid hållplatserna, och vi har mycket skolbarn som det kan bli svårt att ha koll på på övervåningen. Då vore det nog bättre med ledbussar. 5

6 Lena kör snart kontantfritt Det är alltid obehagligt att handskas med pengar Lena Sjökvist drar bankkort som betalning, kollar sms-biljetter, tar emot sedlar och kronor och lämnar fram biljetter, nickar mot dem som visar upp kort, noterar på pipet att de kort som passagerarna lägger över avläsaren är giltiga... Text: Lalla Lindström Foto: Eva Wernlid Förköpta biljetter i stället för kontanter... Lena är förare på Västerås lokaltrafik och handskas just nu med snart sagt alla former av betalning. Vi åker linje 28 från Västerås mot Tillberga och sedan mot Hallstahammar. De flesta passagerarna visar upp kort, men några lämnar fram pengar. Det blev kontantfritt i centrala Västerås vid årsskiftet, men i resten av trafikområdet slopas pengarna först i oktober. Det kommer att bli helt underbart! säger Lena. Hon blev själv rånad för 13 år sedan, men vi åker länge innan hon berättar om händelsen och hur känslan av obehag funnits kvar. Under åren har det inträffat många incidenter på bussarna. Kulmen kom när en förare blev hotad och knivskuren i armen. Det fick debatten om kontanterna att ta fart på allvar i Västerås. Det är tragiskt att det ska behöva gå så långt. Men vi verkar ha gjort helt rätt och lyckades få igenom beslutet, säger Lena som är vice ordförande i Kommunals trafiksektion. Huvudskyddsombudet stoppade trafiken. Arbetsmiljöverket kopplades in och kravet på en kontantfri trafik blev verklighet. Blir mycket lugnare Lena ler, bubblar över i sitt smittsamma skratt och säger att beslutet kommer att förändra mycket: Jag gillar ju verkligen att köra buss. Vilken härlig känsla att vi nu också slipper hotsituationerna, det blir så mycket lugnare. Bussen rullar ut ur stan, det är mitt på dan och nästan helt tomt på passagerare. Lena vinkar mot mötande bussar och tutar lite extra när hon möter en Flexibuss; det var gubben min det där. Båda har kört för Västerås Lokaltrafik i runt 20 år och träffades i garaget någon gång i samma veva. De flyttade ihop, fick barn och pusslade med tider. Vi träffades i dörren och sågs egentligen bara på helgerna om ingen jobbade, berättar Lena. Dottern är nu 14 år, och Lena har mycket friare tider. Hon ingår i dagpoolen och hoppar in där det behövs. Jag gillar att köra olika linjer och variera mig. Vi småpratar om känslan av att se naturen växla med årstiderna medan bussen passerar villaområden, motocrossbanan, skogar och åkrar och närmar oss Tillberga. Lena vänder bussen och vi kör tillbaka till stan för en sista tur till Hallstahammar. Flera passagerare visar upp sms-biljetter, Lena lägger huvudet på sned och försöker tyda displayen - glansen i dagsljuset gör biljetten nästan oläslig. Numera nöjer jag mig med att kolla att de verkligen knappat in något, det stämmer ju nästan alltid. En flicka kliver på och fumlar med sin telefon. Lena ler mot henne, ber henne sätta sig och visa upp telefonen först vid nästa hållplats. Det blir sällan problem med viseringen, säger Lena när vi närmar oss garaget. Hon slår fast att det är kontanthanteringen som varit det stora problemet. Kanske betyder det också lite extra just för henne att pengarna nu försvinner, eftersom hon själv blivit rånad. Hennes leende falnar när hon berättar om vad som hände. Lena kommer från första oktober att slippa växla såväl tjugor, femtiolappar eller hundringar. Rånad vid ändhållplatsen Det hände vid en ändhållplats. Ett par killar satt på bänken och hängde, med luvorna långt nerdragna. När bussen var tom klev de ombord och hotade Lena med kniv. Jag gav dem alla pengar jag hade och de försvann. Det gick snabbt, men det var fruktansvärt jobbigt och bilden av dem har etsat sig fast. Hon har sällan talat om det. Jag har nog satt upp skygglappar för att slippa känna mig alltför orolig, säger hon. Nu när det blir kontantfritt och hon kan känna sig säkrare på bussen kommer känslorna fram. Jag har ju ofta känt oro hur mycket jag än försökt tränga undan det. Varje gång någon som fallit lite utanför mönstret kommit fram mot bussen har jag hajat till. Lena fick ingen krishjälp, det var inte tal om sådant på den tiden. Men det var nog den händelsen som fick mig att börja jobba fackligt, jag ville försöka skydda oss förare på något sätt. Men det var väldigt svårt att nå fram, det krävdes ju ett farligt rån för att vi skulle få bort pengarna, säger Lena och tillägger: Nu hoppas jag att alla förare ska slippa hantera kontanter och känna samma lättnad som vi gör här i Västerås. Det är alltid obehagligt när det finns pengar med i bilden. 6

7 Jag har ofta känt mig orolig Det blir helt underbart utan kontanter, säger Lena Sjökvist, som själv blivit råndad. Läs mer: UTAN KONTANTER 7

8 Foto: Eva Wernlid. Det grova våldet försvinner när förarna inte längre har kontanter på bussen. Resandet minskar inte vid kontantstopp. Visering är fortfarande ett problem på vissa håll. Så kan läget sammanfattas efter en rundringning Hjulet g jort till sju län. Kontantstoppet har varit lyckat där det införts, både förare och resenärer tycks nöjda. På några ställen har det dock varit problem vid visering. För tre år sedan hävdade Maria Rydström, taleskvinna för huvudmännens organisation, att det var omöjligt att ta bort kontantbetalningen. Lokaltrafiken får in en stor del av sina intäkter direkt på bussarna, sa hon då (Hjulet 2/2006). Men den profetian kom på skam. Både i Stockholm och Östergötland, som haft kontantstopp en längre tid, har resandet ökat under samma period som kontanterna tagits bort. Dessutom har det grova våldet försvunnit, berättar Maria Adolfsson, pressansvarig vid SL i Stockholm. Men fortfarande är det en del bråk på nattbus- Skåne behåller kontanterna Vi anser att hot och våld inte har med kontanthantering att göra. Det säger Skånetrafikens presstalesman Ulrika Mebius. Enligt henne börjar ett rån alltid med att passageraren inte vill betala för biljetten, och att det är viseringen och inte tillgången till kontanter som orsakar problem. Det är ju konstigt att det som är farligt i Stockholm och Göteborg inte är farligt här i Malmö, kommenterar Ann-Louise Hägg, sektionsordförande för trafiken i Skåne. Bara i år har det inträffat incidenter i samband med kontanthantering i bland annat Malmö, Kristianstad och Ystad. Länshuvudmannen vill inte tala med oss eftersom de ser det som arbetsgivarens, alltså entreprenörernas, problem. Enligt Arbetsmiljöverket i regionen sker det jämförelsevis få incidenter i Skåne och man har därför varit återhållsamma med att godkänna skyddsstopp. Det är viseringen som är problemet, anser skyddsinspektör Hans Barkenfelt. Han grundar sin uppfattning på Skånetrafikens utsagor och egna samtal med chaufförer. Det stämmer att antalet rapporterade fall i Skåne är långt lägre än i de flesta andra län i landet. Det beror på att vi oftast får våra anmälningar tillbaka från verket med kommentaren att doku- 8

9 UTAN KONTANTER mindre våld och mer resande Text: Karine Mannerfelt sar. Oftast gäller det visering i allmänhet, alltså inte bara sms-biljetter. I Linköping inträffade en allvarlig misshandel av en förare i samband med visering av sms-biljett i början av året. Sedan dess har vi haft det ganska lugnt, säger Stefan Eriksson, driftchef för Östgötatrafiken. Han menar att när fylla och droger är inblandade kan det alltid bli problem, även när kontanterna är borta. Men i stort sett har kontantstopp varit en lyckad åtgärd på alla ställen det införts. Lovorden haglar landet runt efter att man infört kontantstopp. Inte bara resandet har ökat, kunderna har dessutom blivit nöjdare, berättar SLs Maria Adolfsson. Även i Linköping och Norrköping har antalet resande ökat. Det gäller bara att ha en annan försäljningsorganisation när man lämnar kontanterna, säger Staffan Johansson, Östgötatrafiken. I Sundsvall och Västerås har kontantstoppet också varit lyckat. I Göteborg har dock det nya biljettsystemet ställt till en del huvudbry för resenärerna. Det påverkar inte förarna särskilt mycket. Visserligen kan det bli fler frågor till dem, frågor som är svåra att svara på. Men det är en naturlig inkörning av ett nytt system, menar Lasse Selander, vice ordförande i trafiksektionen i Göteborg. Där det finns kontanter finns alltid risk att föraren ska bli utsatt. Peter Larsson, Kommunal Foto: Skånetrafi ken mentationen är för dålig, hävdar Ann-Louise Hägg. Skånetrafiken har en annan syn: Hot och våld ökar i hela samhället, kollektivtrafiken utmärker sig inte i det avseendet, menar Ulrika Mebius vid Skånetrafiken. Hon säger samtidigt att Skånetrafiken arbetar för att minska kontanterna. Någon gång i framtiden ska man ta bort möjligheten att ladda rabattkorten ombord på bussarna. Men vi tror inte på kontantlöst i glesbygden och vi har inte heller någon plan för att ta bort kontanterna i städerna. Risken finns alltid Kommunals ombudsman Peter Larsson ställer sig frågande inför Skånetrafikens sätt att resonera. Att antalet rapporterade fall av hot och våld är lägre än i de flesta andra län hör inte hit, där det finns kontanter finns alltid risk för att föraren ska bli utsatt. Ska våra medlemmar behöva råka riktigt illa ut innan Skånetrafiken och bussföretagen tar itu med frågan? Motståndet är obegripligt, det har ju visat sig att resandet inte minskar när kontanterna försvinner, vare sig i städerna eller på landsbygden, säger Peter Larsson och drar gången för vad som ska ske om någon förare råkar illa ut: Arbetsgivaren ska genast med utgångspunkt från bland annat arbetsmiljölagen, Arbetarskyddsstyrelsens författningssamlingar om ensamarbete och om hot och våld utreda hur företaget ska undvika att Kontanthanteringen är inte farlig, anser Skånetrafiken men det har inträffat flera incidenter. Läs mer: bussförarna utsätts för dessa risker i framtiden. UTAN KONTANTER 9

10 SÅ FÅR MAN BORT KONTANTERNA: Samarbete och utbildning Det gäller att använda arbetsmiljölagen på rätt sätt för att få igenom skyddsstopp, säger Tommy Sjölander, huvudskyddsombud vid Busslink i Sörmland. Utbildning och samarbete är enda vägen till ett effektivt skyddsarbete. Sedan 2004 har alla skyddsombud i Sörmland, Östergötland, Västmanland och Örebro träffats fyra gånger per år för erfarenhetsutbyte och gemensam utbildning. Efter ett tragiskt knivrån året innan förstod de att de alla satt i samma sits, oavsett entreprenör. Om vi inte samarbetat hade vi aldrig fått kontantstopp, anser Tommy Sjölander. Skyddsombuden har tillsammans t ex lärt sig hur ett skyddsstopp ska formuleras skriftligt för att det ska hålla juridiskt. Från 1 oktober blir det kontantfritt i hela Västmanland och Örebro, och i januari 2010 i Sörmland och Östergötland. Sörmland hade sitt senaste knivrån så sent som i augusti i år, en förare som körde nattbuss drabbades. Det ledde till tre dagars skyddsstopp. I och med skyddsstoppet påskyndades installationen av maskiner som kan ta kortbetalning och finns på plats redan nu i september i stället för i januari. Det är just skyddsstoppen som oftast leder till en åtgärd. Dels får länstrafiken minskade intäkter, dels brukar Arbetsmiljöverket ställa krav på länstrafiken. Mest effektivt är det om man får igenom skyddsstopp i hela länet, som vi här i Sörmland, då drabbar det länstrafiken värst. Men då krävs samarbete, säger Tommy Sjölander och tillägger: Vi vill gärna få kontakt med skyddsombud i fler län för att utbyta erfarenheter och stötta varandra! Snart är denna syn ett minne blott: Tommy Sjölander som bär på kontanter. Foto: Lasse Skoog Foto: Georg Kristiansen. HUR GÖR DU? Hur noga är du vid en visering och hur gör du om det blir bråk? Skriv till Hjulet och berätta. Adressen på sidan 2. Kanske är det inte värt besväret att vara noggrann och avslöja fusk med sms-biljetter, säger Stefan Furuhed. BRÅK VID VISERING Bättre fria än fälla På många ställen är det fortfarande problem vid visering av biljetter. Vi har inte haft några allvarliga incidenter, men om chauffören är noggrann och avslöjar fusk med sms-biljett kan det bli problem, säger Stefan Furuhed, fackordförande vid Swebus i Bromma. Han menar att det kanske inte är värt besväret att bråka för en sms-biljett. Det är kontrollanternas uppgift att avslöja fusket. Även Lasse Selander, trafiksektionen i Göteborg, understryker att det i sista hand är kontrollanternas sak att granska fusket. Vi har utökad biljettkontroll i Göteborg. Det måste man ha, annars skulle fler åka gratis. Men det är viktigt att kontrollanterna uppför sig korrekt, understryker han. Om en förare står på sig för mycket kan det bli problem, anser också Stefan Eriksson, driftchef för Östgötatrafiken. Om man ser att det kan bli bråk över en sms-visering så ska man inte som förare riskera hälsan för de fåtaliga kronor det handlar om, det är alltid bättre att fria än att fälla, säger han. På flera håll har det införts en ny typ av sms-biljetter som inte går att fuska med. Som på landsbygden i Östergötland där biljetten rör sig i sidled, om den kopieras stoppas rörelsen. 10

11 Hjulet bevakar teknik-, miljö- och skyddsfrågor. Har du några tips? Ring då redaktören för sidan, Jens Busch, tel Brand i var hundrade buss Varje år uppstår brand i över 100 bussar, motsvarande ungefär en procent av alla registrerade bussar. Ofta uppstår branden i motorrummet och sprider sig sedan till resten av bussen. I Södra Älvsborg har räddningstjänsten utrett flera bussbränder och konstaterar att det finns brister i brandsäkerheten, bland annat när det gäller sprinkler i motorrummet som kan stoppa eller fördröja en brand. Det är en kostnadsfråga, ett sprínklersystem i motorrummet kostar omkring kronor, säger Lars-Erik Sandin vid räddningstjänsten. Han uppskattar att procent av charterbussarna och omkring hälften av stads- och linjebussarna ännu saknar sprinkler i motorrummet. Men i takt med att bussflottan förnyas får allt fler bussar sprinkler. Uppstår en brand i motorrummet har passagerarna högst fem minuter på sig att utrymma bussen så snabbt blir det dödlig Bussbränder kan få våldsamma förlopp koncentration av giftiga gaser i bussen, enligt prov som gjorts vid SP i Borås. Men det är inte säkert att det går att utrymma en fullsatt buss så snabbt. Det kanske inte går att stanna genast, det kan finnas hinder i vägen, och rök kan fördröja utrymning, likaså om passagerarna har säkerhetsbälte på. Jag upplever att det ibland varit snuddande nära att människor kommit till skada vid bussbränder, enligt bussförarnas egna berättelser, säger Lars-Erik Sandin. Äntligen höst Rapporterna om olidligt varma bussar har strömmat in även denna sommar, från till exempel Karlstad, Gävle, Stockholm, Östersund, Örebro I Luleå har bara en fjärdedel av de cirka 50 stadsbussarna luftkonditionering (AC). Men eftersom bara halva antalet bussar rullar på sommaren kan ungefär hälften av förarna glädja sig åt AC:n om den fungerar. Det är ofta långt över 30 grader i bussarna, säger Tim Lilja, huvudskyddsombud på Luleå Lokaltrafik. I Umeå har de flesta bussar AC. Men det är så komplicerat att ställa in anläggningen att många förare inte klarar det, säger sektionsordföranden Albert Wiklund. I Norrköping kan även Bo Lingestig, regionalt skyddsombud, berätta om problem med AC: När de fungerar är det bra, men om de inte gör det är det värre än i en buss utan AC. Och i Göteborg händer det att värmen i bussarna står på trots att det är sommarvarmt, berättar skyddsombudet Gunilla Olin. Anders Willgård, reparatör i Stockholm, har samma erfarenhet: AC kräver rätt mycket service för att fungera. På många håll i landet finns krav på AC i nya bussar, men för de äldre bussarna finns inga krav. Och från Arbetsmiljöverket finns inte mycket tröst att hämta inför nästa sommar heller. Enligt enhetschefen Yvonne Strempl är det inga nya värmeföreskrifter på gång. Om det är så att en anställd upplever att det är för varmt måste denne kontakta sin arbetsgivare, säger hon till Nyhetskanalen.se. Kritik mot tidtabeller Facket i Norrköping har lämnat en begäran om arbetsmiljöåtgärd till Veolia. Den innehåller nio punkter som alla handlar om arbets- och körtiderna. Bland annat kritiseras att bussarna har samma ankomst- som avgångstid, att det saknas avtid, att överenskomna inställelsetider inte hålls, och så vidare. Förarna far illa av den stress som allt detta medför, säger huvudskyddsombudet Niclas Tapper. Veolia har när detta skrivs inte hunnit svara på skrivelsen. Flera nya bussjobb i Väst Nästa år behövs över 500 nya bussförare i Västra Götaland. Och behovet kommer att öka år efter år. I varje fall om prognoserna i en utredning som Västtrafik gjort slår in. En anledning till det stora rekryteringsbehovet framöver är att många av Västtrafiks förare snart går i pension. Det gör att det behövs minst 350 nya förare varje år. Men visionen är en fördubbling av antalet passagerare fram till år 2020 och då ökar förarbehovet förstås ytterligare. Och visionen kanske kan slå in, för biltrafiken i Göteborg minskar nu för första gången på 15 år, allt enligt Västtrafiks tidning Strålkastaren. 11

12 Tummen ner för utredningen om kollektivtrafi k Text och foto: Lalla Lindström/Sarah Brown Trafiksektionen i Stockholm ordnade tillsammans med Sekos pendelklubb en konferens kring den nya kollektivtrafikutredningen. Utredningen om ny kollektivtrafiklag har tillsatts för att gynna företagen, helt utan hänsyn till de anställda. Det blir kaos i trafiken om förslaget genomförs. Den åsikten tycktes samstämmig bland förare, reparatörer och de rödgröna politiker som mött upp till en konferens kring kollektivtrafikutredningen. Och i sitt remissvar gör Kommunal tummen ner för det mesta i utredningen. Enmansutredaren Ulf Lundin möttes av ironiska applåder och uppgivna huvudskakningar när han presenterade sin utredning. Han klargjorde att frågan om anställningstrygghet alls inte ingått i hans uppdrag. Beställningen från regeringen var att undersöka hur resenären ska kunna styra utbudet och hur marknaden skulle kunna göras friare. Förmodligen kommer inte utredningen att antas fullt ut. Den bedömningen gjorde de inbjudna röd-gröna politikerna från trafikutskottet. Även många borgerliga trafikpolitiker anser att det blir stora bekymmer om detta genomförs. Och branschorganisationerna framhåller i stället sina egna projekt om fördubbling av kollektivtrafiken, sade Lars Dahlberg (S), oppositionslandstingsråd i Stockholm och styrelseledamot i Svensk kollektivtrafik och uppmanade de fackliga organisationerna att gå med i de projekten. Men även om utredningen stoppas, så kommer den borgerliga regeringen säkert att driva igenom delar av utredningen, tillade han. Man vill ge företagen ökade möjligheter att tjäna pengar. Remiss-nej Tryggheten och arbetsvillkoren för de anställda hotas. Det skriver Kommunal i sitt remissyttrande och säger nej till utredningens förslag som rör marknadsanpassning och ökad privat finansiering. Förbundet beklagar också att utredaren inte alls analyserat de anställdas arbetsvillkor. Det enda som Kommunal godkänner i utredningen är förslaget om en kollektivtrafikmyndighet. När du håller Hjulet i din hand har remisstiden gått ut. Någon gång i början av oktober kan du hitta en sammanfattning av remissvaren på Kommunals trafiksidor på nätet: kommunal.se/medlem/branscheroch-yrken/trafik. Och på finns branschens tankar om fördubbling av trafiken. TRYGGHETEN FÖRSVINNER De sitter inte på samma planet som vi, utbrast Kerstin Sjölund, fackligt aktiv förare i Norrtälje. Det är ju personalen som kostar, så om bolagen ska konkurrera ännu mer är det bara oss de kan dra ner på. Det kan bli väldigt täta byten av arbetsgivare, tryggheten försvinner. Och hur går det med kontanthanteringen? Det är många frågor. Jag är orolig för att det här kan gå igenom. Folk på gatan vet inget om det här, det finns inget motstånd. Nu måste hela LO-kollektivet protestera innan lagen antas! Detta säger utredningen om en ny kollektivtrafiklag En lokal trafikmyndighet utformar trafi kmålen, förmodligen en för varje län. Den som vill köra en linje gör en trafi k- anmälan, som myndigheten bedömer. Flera företag kan trafi kera samma linje. Företaget får i första hand tillstånd att köra i tre månader. Biljettintäkterna går direkt till företaget, som inte får några subventioner av staten. De linjer som är olönsamma ska däremot upphandlas och fi nansieras av skattemedel. I december kommer ännu ett delbetänkande från utredningen, denna gång om resenärernas inflytande. Enligt planerna ska lagen ligga färdig redan i mars 2010 för att sedan träda i kraft från 2012 men gällande kontrakt ska få löpa ut. Se också Hjulet 1/09. 12

13 FRITT FRAM I ENGLAND: Bussarna tävlar om passagerarna På en av Birminghams huvudgator kommer en blå buss körande. I nästa sekund dyker en vit buss upp, och lite senare kommer en röd. De tre bussarna tävlar om passagerarna en syn som många fruktar ska bli vanlig även i Sverige med en ny kollektivtrafiklag. Texten på den ena bussen är Travel West Midland. Den ägs av det stora bussbolaget National Express. Texten på nästa buss visar att den ägs av AMPM, ett litet företag som kör samma rutt. De tävlar med varandra, förklarar Phil Tonks och Jim Chalmers från konsumentorganisationen the Bus Users. De nickar mot de olika bussarna som tar sig fram i folkvimlet och kommenterar biljettpriserna: På AMPM:s buss anges att en dagsbiljett kostar endast 2.30 pund, betydligt billigare än National Express som tar Plötsligt dyker det upp en röd skraltig buss. Smutsig och gammal, kommenterar Phil och Jim missbelåtet. Men att resa med den gamla bussen är allra billigast, det kostar bara 2 pund att åka en hel dag. Stora bolag köper de små Sedan 1986 då kollektivtrafiken avreglerades i England är det fritt fram för privata bussbolag att köra sina egna rutter. De sätter också egna biljettpriser. Och på frågan hur utgången av denna tävling kommer att bli, svarar konsumenternas representanter: Det lilla bolaget jobbar upp sig. Och när det börjar bli lönsamt så köps det upp av de stora. I England har det också hänt att de stora bolagen kört helt gratis tills de lyckats konkurrera ut de små bolagen och därmed fått monopol. I dag täcker fem stora bolag tre fjärdedelar av den engelska marknaden. Av de 100 kommunala bussbolagen som en gång fanns är bara 14 kvar. Och bussfackets representant Peter Cavanagh som besökte konferensen i Stockholm sa: Se upp så att inte också ni får en sådan tävling mellan bussbolagen! Två tredjedelar av kostnaden är personalen, och risken är att man dumpar löner, semesterersättning och annat. Dessutom blir det en enorm jobbosäkerhet, när man ser föraren som en vara och byter bolag titt och tätt. Frågor kring utredningen: BLIR DET LIKA HEJVILT SOM I ENGLAND? Utredaren Ulf Lundin fi ck svara på ett batteri frågor vid konferensen om kollektivtrafi kutredningen. Här några av frågorna: Hur blir det med kontanthanteringen? Det bör kunna lösas med smarta kort som sedan kan clearas mellan de olika företagen. Blir det lika hejvilt som i England där bussarna slåss om trafikanterna? Här kommer vi att ha lokala trafi kmyndigheter som kan stävja avarterna. Det fi nns inte i England. Hur behålls vår anställningstrygghet? Det har inte varit min uppgift att se till de anställda. Varför sätts gränsen för hur länge ett företag ska köra till bara tre månader? Man måste ha en rimlig stabilitet, ett företag måste få tid att etablera sig. Men det gäller också att inte döda fl exibiliteten. Vad händer med verkstäderna om det finns massor av småbolag? De måste samordnas på något sätt. Kan jag köpa en buss och börja köra? Ja, om du uppfyller säkerhetskraven, som vilotider, säkra bussar och annat. 13

14 Hur lyckades du hamna på prispallen i SM för bussförare, Ann Frågan går till Ann Enström från Örnsköldsvik, som kör för Veolia. Hon är en av de tre som g jorde bäst ifrån sig vid SM för bussförare som kördes på Trafikcenter i Kumla. Vem som tar hem titeln meddelas första oktober. Foto: Thomas Dietl Ann Enström Det började med de frågor som låg ute på nätet. Det klarade jag tydligen bra, för jag blev kallad till Kumla. Själva tävlingen började sedan med att vi fick köra miljövänligt i simulator. Jag har aldrig spelat TV-spel så det var en nyhet och jätteintressant! Jag tror det gick hyfsat och att jag lyckades spara en massa bränsle. Sen fick vi köra inne på manövergården. Jag zickzackade mellan koner och fickparkerade. Jag backade mot en kon, annars gick det faktiskt jättebra! Halkkörningen var spännande, vi körde nerför en backe i 60 kilometer. Det är otroligt nyttigt att träna halkkörning, det borde man göra ganska ofta. Men sen var det dags för teori. Först fick vi frågor på LABC livräddning med livsfarligt läge, andning, blod och chock. Då insåg jag att jag nog borde ha läst på lite bättre, där fick jag gissa lite. De vanliga teorifrågorna gick nog bättre, fast knappast helt felfritt. Alltihop var jättekul och trevligt, det var en rolig upplevelse. Jag trivs ju väldigt bra med att köra buss, det är bland det roligaste jag vet och det är spännande att testa hur bra man är. Nu har jag facit på att jag är en ganska bra förare, tänk att jag blev en av de tre bästa i tävlingen! Jag är jättenervös inför att få veta slutresultatet Klarar DU teoriprovet? Vid manöverprovet gällde det bland annat att zickzacka mellan koner. Instruktören Hubert Larsson övervakar. Rolf Persson rattar bussen. 14

15 Testa dig själv! Vid uttagningen till SM för bussförare gällde det att svara på en rad teorifrågor. Testa själv om du skulle ha gått vidare kan du svaren? Här bredvid ser du 11 av de 20 frågorna. Testet är konstruerat av lärarna vid Trafi kcenter i Kumla. Svaren fi nner nu här under. 1. Vilken är den lägsta höjden i denna tunnel? 4,0 m 4,5 m 5,0 m 2. Detta märke talar om för dig att: Högerregeln gäller i korsningen Det är fyrvägsstopp längre fram. Huvudled upphör vid märket. 3. Märket anger: förbud mot trafi k med tunga fordon Förbud mot trafi k med lastbil. förbud mot trafi k med lastbil med totalvikt över 3,5 ton. 4. Gränsen för rattfylleri går vid: 0,2 % 2,0 0,2 1. Vilken är den lägsta höjden i denna tunnel? 4,5 meter. 2. Detta märke talar om för dig att: Högerregeln gäller i korsningen. 3. Märket anger: Förbud mot trafik med lastbil med totalvikt över 3,5 ton. 4. Gränsen för rattfylleri går vid: 0,2 promille. 5. Det är förarens skyldighet att se till att passageraren använder bilbältet om: Han är yngre än 15 år. 6. Om man nyttjar retarden så mycket som möjligt så ger det? Den minskar slitaget på ordinarie bromssystem. 7. Hur hög är ofta en buss som går i linjetrafik om det inte finns någon skylt invändigt? 3,4 meter. 8. Hur långt får ett körpass vara? 4,5 timmar. 9. Du kör ett fullastat tyngre fordon. Hur kan du på ett enkelt sätt anpassa din körning så du sparar bränsle. Ser långt fram och planerar min körning. 10. Enligt kör- och vilotidslagen så får man dela på sin rasttid till två.hur? Först 15 min och sedan 30 min. 11. Vad betyder denna symbol? Epilepsi. 5. Det är förarens skyldighet att se till att passageraren använder bilbältet om: Han är yngre än 7 år. Han är yngre än 12 år. Han är yngre än 15 år. 6. Om man nyttjar retarden så mycket som möjligt så ger det? Ger den en mjuk inbromsning. Minskar den slitaget på ordinarie bromssystem. Sparar den däcken. 7. Hur hög är ofta en buss som går i linjetrafik om det inte finns någon skylt invändigt? 3,2 meter 3,4 meter 3,6 meter 8. Hur långt får ett körpass vara? 4 tim 50 min 4,5 tim 9 tim 9. Du kör ett fullastat tyngre fordon. Hur kan du på ett enkelt sätt anpassa din körning så du sparar bränsle? Ser långt fram och planerar min körning. Köra lika fort uppför som nerför en backe. Hålla tillräckligt hög hastighet. 10. Enligt kör- och vilotidslagen så får man dela på sin rasttid till två. Hur? Först 30 min och sedan 15 min Först 20 min och sedan 25 min Först 15 min och sedan 30 min 11. Vad betyder denna symbol? Epilepsi Gemensamt signalmärke Astma - Allergi Epilepsi SVAR Hur räknar man ut semesterlönetillägg? SEMESTERLÖN utgörs ju av månadslön plus semestertillägg. När man tar enstaka semesterdagar undrar jag hur semesterlönen ska beräknas. Enligt bussbranschavtalet är semestertillägget för varje arbetsdag 0,80 procent av månadslönen plus eventuella fasta Frågor från läsarna Under den här vinjetten kan du ställa frågor om något du undrar över. Mejla din fråga till lalla.lindstrom@kapsylen.se, skicka brev till Tidningen Hjulet, Kommunal, Box , Stockholm eller ring , så ska vi försöka reda ut saken. lönetillägg per månad. Också avtalets rörliga lönedelar inkluderar semesterlön. Är dessa kompenserade, så att t ex tidigare utbetald OB-ersättning inte skall tas med då semesterlönen räknas ut, eller påverkar det semesterlönen? Ta gärna mig som exempel i svaret. Jag arbetar heltid, har 25 semesterdagar per år och en månadslön på kronor. Låt oss för enkelhetens skull räkna med att jag har i snitt 500 kronor OB-ersättning per månad. Ulf Sjögreen Linköping Svar: Vid uttag av semester, om inga andra ledigheter som medför löneavdrag för månaden görs, skall månadslönen utbetalas oavkortad. Därtill utbetalas ett semesterlönetillägg för varje uttagen semesterdag med 0,8 procent. Med en månadslön på kronor blir det 181,18 kronor. ( x 0,8% = 181,18.) I rörliga lönetillägg, som OB-ersättning, ingår semesterlönetillägg med 13%. Så av de 500 kronorna du anger blir tillägget 65 kronor. (500 x 13% = 65.) Tord Almlöf Ombudsman 15

16 POSTTIDNING B ISBN KRÖNIKA Snäll mot alla odds Jag har precis läst Stefan Einhorns bok Konsten att vara snäll och blev lite paff måste erkännas, för den handlade ju om mig. Han beskriver till exempel några kriterier för så kallad äkta snällhet empati, etisk intelligens och mod bland annat och det var som att lägga karbonpapper på mig själv. För är det inte just de förmågorna jag utvecklat till oanade höjder i mitt arbete som bussförare? Hur ofta får jag inte höra hur snäll jag är när jag väntar några sekunder extra vid hållplatsen, så att tjejen som kommer springande hinner i tid till sin första dag på jobbet. Och hur etiskt intelligent är jag inte när jag en annan gång stänger dörren för samma tjej för att alla i bussen har tröttnat på att vänta och för att hon någon gång ska lära sig att komma i tid. Och vilket mod krävs det inte att fronta chefen när man blir inkallad för samtal på grund av klagomål från en viss kund som har blivit frånåkt. Att vara snäll är en hel vetenskap. Det har inget med mesighet och inställsamhet att göra. Det handlar om att balansera omtanke med tydlighet och rättvisa, ett konststycke oavsett hur intelligent man är. Att tillfredsställa alla är omöjligt, särskilt i trafiken. Precis som i resten av samhället är det ett givande och tagande, med den skillnaden att alla rör på sig samtidigt och åt olika håll. Det gäller att hålla huvudet kallt, tungan rätt i munnen och att tänka innan man handlar. Om man hinner. Det är inte lätt alla gånger. I Stockholm, där jag jobbar, bryr sig gångtrafikanter inte ens om att se sig för när de går mot röd gubbe. Där blockerar bussresenärer ingången i flera minuter för att lösa sms-biljett medan kön utanför får stå och stampa i hällregnet. Där kör bilisterna som om de spelade tevespel, fast med livet som insats. En snäll busschaufför är det minsta de förväntar sig. Helst med telepatisk förmåga. När man lägger ut blinkers för att lämna hållplatsen uppfattas det som ett skämt och bortses ända tills man sakta, sakta kör ut. Då blir det å andra sidan ett himla liv med tutanden, obscena gester och hårresande omkörningar i mötande körfält. För att inte tala om resenärerna! De förväntar sig att man ska fatta att de ska med bussen, när de kommer släntrande på trottoaren med blicken i ett skyltfönster. Jag förstår, men bara tack vare min av yrkeserfarenhet - oerhörda förmåga att läsa kroppsspråk. Alla människor på upp till tjugo meters avstånd från bussen är presumtiva trafikanter om de håller ett åkkort i handen. Fattar man inte det får man en känga i sidan. Att vara snäll i den här miljön kan vara nog så knepigt. Att vara det dag ut och dag in under ett helt yrkesliv är en övermänsklig uppgift. Ingen människa är så snäll. Inte ens Tomas di Leva. Så vad göra? Fortsätta att vara snäll förstås, eller försöka vara. Jag har prövat motsatsen. Det är inte särskilt gångbart. Att köra aggressivt leder bara till hjärtinfarkt och plåtskador. Att vara otålig och spydig gör att man till slut tycker illa om sig själv. För handen på hjärtat, en sån idiot vill man ju inte vara. Vad vill man då? Bli sedd förstås, och respekterad. En ganska enkel begäran kan tyckas, men roten till alla konflikter och missförstånd i hela världen. Tänk så svårt det kan vara och hur långt inne det kan sitta, föraktet, fördomarna, besvikelserna. Och hur lätt det kan vara, att förstå, se möjligheterna och bli belönad, om man bara är lite snäll. Krönikör Tina Messing, förare i Stockholm Av Frode Øverli