Mansrådgivningen i Jönköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mansrådgivningen i Jönköping 2010-2012"

Transkript

1 Mansrådgivningen i Jönköping projektutvärdering

2 Innehåll Beskrivning av projektet 3 En beskrivning av männen 4 Behandlingseffekt 6 Partnerkontakt 14 Klienttillfredställelse 15 Djupintervjuer med fyra män 18 Externa kontakter 22 Styrgruppens kommentarer 27 Referensgruppens kommentarer 27 Kommentarer från ATV Oslo 28 Kvinnofridsrådgivningens kommentarer 29 Kvinnojourens kommentarer 31 Mansrådgivarnas kommentarer 32 Bilagor 40 Referenslista 52 2

3 Mansrådgivningen i Jönköping projektutvärdering Beskrivning av projektet Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsen skriver på sin hemsida Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. I arbetet med familjevåld måste skyddet och stödet till de kvinnor och barn som utsätts alltid ha första prioritet, men insatser för de män som utövar våld är en nödvändighet för att få ett helhetsgrepp och kunna minska våldet i nära relationer. Insatser för män som utövar våld berör flera myndigheter och en nära samverkan är av avgörande betydelse för motverka att våld upprepas i familjerna. I det dagliga arbetet på Kvinnofridsrådgivningen i Jönköping framkom det att det saknades insatser för män som utövar våld. Hösten 2010 startade projektet Mansrådgivningen för att kunna erbjuda män som utövar våld i nära relationer behandling. Mansrådgivningen sker i samverkan mellan landstinget, Jönköping, Mullsjö och Habo kommun och polisen. Projektet ska pågå under 2 år och finansieras med medel ifrån länsstyrelsen. Projektet har två anställda: en mansrådgivare (skötare/leg. psykoterapeut) med anställning på socialtjänsten Jönköping och en psykolog med anställning på psykologmottagningen Ryhov. Målsättningen med projektet är att erbjuda männen behandling, skapa samverkan inom socialtjänsten, landstinget och polisen samt inhämta kunskap inom området. Mansrådgivningen vänder sig till personer som fyllt 18 år och som har svårt att hantera sin ilska, använder hot och/eller våld i sin relation och som på frivillig basis är beredd att söka hjälp. Besöken är kostnadsfria. Syftet med Mansrådgivningen är att ta ett samlat grepp om mäns våld mot kvinnor och ge män som utövar våld tillgång till stöd och behandlingsinsatser. Det ger en möjlighet att komma in tidigare i relationer där våldet har blivit ett faktum och ger därmed en möjlighet att bryta våldet inom familjen. Initialt var vi på mer än 50 arbetsplatsträffar inom sjukvården, socialtjänsten, polisen och frivilligorganisationerna för att informera kring projektet och vilka kontaktvägar vi önskade. Vi fick då ofta positiva kommentarer som vad bra att ni finns och äntligen har det kommit igång i Jönköping. Projektet hade innan start engagerat psykolog Marius Råkil från Alternativ till Vold (ATV) i Oslo som utbildare och handledare. ATV var först i Europa med att erbjuda behandling för män som utövar våld. Marius långa erfarenhet av arbete med män som utövar våld i nära relationer gjorde att vi kunde få en behandlingsmodell att utgå från. Detta tror vi har varit en framgångsfaktor i projektet. Behandlingsmodellen bygger på de erfarenheter som ATV gjort där man har ett tydligt fokus på mannens våldsamma beteende. Viktigt i behandlingen är att komma bakom försvar, skuld och skam, för att få mannen att ta ansvar för det våld han utövat. En annan del är att hjälpa honom att hitta alternativa handlingsmönster. Detta är den första delen i behandlingen och längre fram tittar man på mannens bakgrund och våldets konsekvenser. Om det finns barn behöver vi hjälpa mannen med sitt föräldraskap och sin förståelse för hur våldet påverkat barnen. 3

4 En beskrivning av männen Från november 2010 till maj 2012 är det 131 män som har hört av sig för hjälp och stöd. Denna siffra är över förväntan, och tyder på att det finns ett behov av en verksamhet som kan erbjuda behandling för personer som utövar våld i nära relationer Hur kommer männen till oss? Eget initiativ 27 Socialtjänsten 27 Polisen 15 Vårdcentraler 14 Ungdomsmottagningen 7 Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj De som själva tagit initiativ till kontakt med oss utgör en stor grupp. Detta pekar möjligtvis på att det finns en större motivation hos dessa män, än vad många professionella förväntar sig. Vi har sammanställt ett material baserat på 54 av de män vi träffat (se bilaga indata). De flesta är mellan år. Det är särskilt positivt att vi lyckats nå en yngre målgrupp (8 st i åldern år). I 32% av fallen finns en polisanmälan, 73% av männen befinner sig i en relation, utbildningsnivån motsvarar risksnittet (20% har högskole-/universitetsutbildning) och 78% är i arbete. Majoriteten av männen är svenskar (se tabell 1). 4

5 Tabell 1. Födelseland Födelseland L Sverige Europa Asien Afrika Nord- och sydamerika När vi letar efter barn bland de 54 männen är det 32 st som har barn. Totalt rör det sig om 79 barn. Denna siffra tydliggör återigen vikten av att utveckla insatser för barn som lever i våldet, då vi vet att barn som upplever våld i hemmet kan ha lika höga symtomnivåer som barnen inom Barn- och ungdomspsykiatrin (Broberg, 2011). Vad gäller tilläggsproblematik har 32% bedömts ha psykiska besvär (främst depression), 23 % alkoholmissbruk, 2% drogmissbruk, 2% kriminalitet, 12% somatiska besvär. Ca 10% av befolkningen anses ha blivit utsatta för våld under uppväxten (Almqvist K, Broberg A, 2004). I vårt material rapporterar 43% om denna utsatthet. Flera har blivit utsatta för våld som vuxna. (Se tabell 2). Tabell 2. Våldsutsatthet i procent Utsatta barn i befolk. Som barn Som vuxen 5

6 Våldet riktas i 70% av fallen mot den nuvarande partnern och i 25% av fallen mot en f.d. partner. 82% av männen har använt fysiskt våld (se tabell 3). Till Mansrådgivningen söker sig alltså också män som använder andra våldsformer än fysiskt våld i sin relation. Tabell 3. Former av våld i procent Fyskisk våld Psykiskt våld Materiellt våld Sexuellt våld Ekonomiskt våld Försummelse Latent våld Behandlingseffekt Projektets ramar har inte tillåtit någon vetenskaplig uppföljning av de terapier som genomförts. Underlaget hart varit för litet och dessutom är det svårt att ha ett evidenskrav i utvärdering av behandling för våldsutövare. Det blir t.ex. etiskt svårt att försvara ett regelrätt kontrollgruppsförfarande. Förändringar av våldsbeteenden är dessutom svåra att mäta med ett före- och efter mätningsförfarande (evidensbaserad metodik). Det är rimligt att anta att våldsutövaren underskattar sitt våld vid förmätning, vilket ger skeva resultat. De standardiserade instrument som finns att tillgå, t.ex. CTS2 (Straus, 1996) mäter dessutom enbart frekvens av olika våldsbeteenden. Den enskilt viktigaste variabeln hur och till vilken utsträckning våldet skadar, smärta, skrämmer och kränker fångas inte upp. Mansrådgivarna har valt att utvärdera behandlingarna genom att med ett antal frågeformulär (se bilagor) undersöka hur klienterna har upplevt kontakten, och om de upplevt några positiva förändringar. De klienter som mansrådgivarna träffat minst 5 gånger valdes ut till denna uppföljning. Totalt skickades frågeformulär ut till 37 klienter, varav 21 svarade. I de fall mansrådgivarna träffat den aktuella klientens partner i partnerkontakt, skickades också formulär till henne/honom (15 st). Totalt 9 partners svarade. Frågorna i formulären syftade till att ge svar på förändringar vad gäller våld, men även kring områden som i forskning förts fram som relevanta i våldssammanhang (t.e.x alkoholintag, förmåga till affektreglering etc.). Av de 21 klienter (utövare) som är med denna utvärdering befinner sig flertalet (14) i en pågående behandlingskontakt. Fem djupintervjuer genomfördes också för att komplettera den bild som skattningarna i frågeformulären gav (se separat rubrik nedan). Utvärderingen har således en mer kvalitativ ansats, även om frågeformulär använts. 6

7 Den viktigaste utfallsmåttet vid psykologisk behandling av våldsutövare är minskat våld. Mansrådgivarna valde att fråga om förändringar avseende fem våldsformer: fysiskt, psykiskt, materiellt, sexuellt och latent våld. Psykoedukation om dessa våldsformer är en röd tråd genom behandlingen, och vi har därför antagit att männen känner till dem. (Se bilaga beskrivning av våld). De partners vi har träffat i partnersamtal har fått samma information och en handout som beskriver våldsformerna. Stapeldiagrammen nedan visar de skattningar som utövarna och partners har gjort. Både utövare och partners skattar att det skett förändringar vad gäller utövarens våld. Majoriteten av utövarna (12 st) menar att de inte använder något fysiskt våld efter behandlingen. Vad gäller psykiskt våld upplever majoriteten av utövarna (11 st) istället en minskning. Att det psykiska våldet är svårare att bryta är ett välkänt fenomen i våldsutövarbehandlingar (Råkil, 2010), som alltså återkommer i denna utvärdering. I skattningar av materiellt våld ses liknande resultat som vid fysiskt våld, däremot upplever en man inte någon förändring. Sexuellt våld är en särskilt skamfylld problematik. På detta område har Mansrådgivarna fått ytterst få problembeskrivningar. Den stora majoriteten (19 st) hävdar att de aldrig utövat sexuellt våld. De partners som har skattat att det inte finns något sexuellt våld efter behandling, kan dock ha varit utsatta för sexuellt våld innan behandling. Det latenta våldet upplevs också ha minskat eller helt avtagit. Vid en jämförelse av utövarskattningar och partnerskattningar framträder ett mönster: utövarna menar att de gjort något större förändringar jämfört med skattningar från partners. Mansrådgivarna har dessutom haft möjlighet att jämföra skattningar inom paren. Vid denna jämförelse ses inga stora skillnader, snarare en samstämmighet. Vi har dock valt att inte redogöra för detta i större detalj i denna rapport, då risken för igenkänning och sekretessbrott är stor i ett litet material. 7

8 8

9 Förutom ansatsen att få en beskrivning av förändringar av våldsbeteende, ville vi också fråga om upplevda förändringar på områden som är direkt relaterade till behandlingen. Variablerna nedan (t. ex. förstå vilka konsekvenser våldet fått för andra) anses vara viktiga i behandlingsarbete med våldsutövare (Råkil, 2010). De sex första stapeldiagrammen nedan handlar om medvetenhet om hur våldet drabbat de närmaste och om utövare och partner upplever en förbättrad föräldraförmåga hos utövaren efter behandlingen. Det går att hävda att dessa partnerskattningar är klart relevanta. Alla partnerskattningar indikerar en upplevd positiv förändring på dessa områden. Ingen partner har skattat B (stämmer inte särskilt väl) eller A (stämmer inte alls). 9

10 En del av behandlingen av våldsutövare behöver handla om alternativ till våld. Många våldsutövare har svårt att reglera känslor, har bristfälliga copingstrategier och nedsatt förmåga att hantera konflikter (Murphy & Eckhardt, 2005). De sex stapeldiagrammen nedan handlar om detta. Möjligen kan förändringar som rör förmåga att hantera svåra känslor och förmåga att använda strategier för att inte utöva våld kännas tydligare för utövaren. Förändringar som rör förmågan att hantera konflikter kan dock vara tydligare för partnern. Majoriteten (16 st) av utövarna instämmer (valt alternativ D, E eller F) i en positiv förändring vad gäller förmåga att hantera svåra känslor. Majoriteten (16 st) av utövarna instämmer (valt alternativ D, E eller F) i en positiv förändring vad gäller förmåga att använda strategier för att inte utöva våld. Sju av nio partners instämmer (valt alternativ D, E eller F) i en positiv förändring vad gäller utövarens förmåga att hantera konflikter. 10

11 11

12 Vi ville också försöka fånga utövarna tilltro till sin egen förmåga att avstå från våld vid konflikt och/eller ökande ilska. Tilltro till egen förmåga, eller self-efficacy, har i flera studier visat sig korrelera med faktiska positiva beteendeförändringar (Bandura, 1986). Majoriteten av männen instämmer (valt alternativ D, E eller F) att de upplevt positiva förändringar, dvs. de har fått en ökad tilltro till sin förmåga att avstå från våld vid konflikt och eller ökande ilska (se stapeldiagram nedan). Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport Behandling för män som utövar våld en utvärdering (2010) att en gemensam nämnare i samtliga våldsbehandlingar är att hjälpa mannen till ökat ansvarstagande. Råkil (2010) och Isdal (2001) för också fram medvetenhet om sitt våldsproblem samt ökad förståelse av sitt våldsproblem (t. ex. förståelse för våldets funktion och omedelbara/kortsiktiga positiva konsekvens för utövaren). De tre stapeldiagrammen på nästa sidas visar upplevda förändringar utifrån dessa variabler. Majoriteten av männen instämmer (valt alternativ D, E eller F) att de upplevt positiva förändringar. 12

13 Det är välkänt att många våldsutövare lider av olika former av psykisk ohälsa. Det är t. ex. vanligare med depressiva symtom i en grupp med våldsutövare (3%) jämfört med normalpopulation (11%) (O Leary, 1998). Nära en tredjedel av våldsutövarna tror att deras symptom på depression och ångest direkt beror på deras våldsamma beteende (Kartläggning över insatser för män som utövar våld mot kvinnor, Karolinska institutet för SLL, 2011). Flera studier visar att våldsamma män upplever lägre självkänsla (Goldstein & Rosenbaum, 1985). Det är dock fel att hävda att psykisk ohälsa orsakar våldsamt beteende, men risken för våld bedöms dock öka vid försämrat psykiskt mående (Belfrage, 1999). I denna utvärdering har vi inte med skattningar i standardiserade instrument (t. ex. BDI eller SCL-90). Vi har valt att i stället fråga männen om de upplevt att behandlingen ökat deras psykiska välmående. Denna förändring upplevs möjligtvis tydligare för utövaren. Majoriteten av utövarna instämmer (valt alternativ D, E eller F) att de upplevt positiva förändringar (se stapeldiagram nedan). 13

14 Vår kliniska erfarenhet i mötet med våldsutövarna är att många haft en försämrad psykisk ohälsa. Frågan är var dessa män hade fått sin hjälp om inte Mansrådgivningen funnits? Om de hade sökt hjälp hade det troligtvis varit på vårdcentral eller inom öppenpsykiatrin. Med den belastningssituation som råder inom dessa verksamheter i Jönköping, är det troligt att våldsutövarna inte hade fått den behandling de behöver en längre psykoterapi med fokus på våld. Partnerkontakt Som en del i behandlingen önskar vi få kontakt med partnern som varit utsatt för våld och få hennes berättelse av hur våldet har sett ut i relationen. Samtalen fyller flera funktioner dels att få en annan bild av våldet avseende omfattning, typ av våld och allvarlighetsgrad. Det ger oss en möjlighet att göra en bedömning av risk och säkerhetsläget och eventuella barns utsatthet. Behovet av en partnerkontakt framhåller SKL i sin kunskapsöversikt som en viktig del i behandlingen av våldsutövare. (SKL, 2011 Våldsförebyggande arbete med män) Partnerkontakten är en möjlighet för behandlaren att få information för vidare planering av behandlingen med utövaren och har ingen behandlingsfunktion för partner. Vi erbjuder henne stöd för egen del genom kontakt med Kvinnofridsrådgivningen, psykosociala team på vårdcentral eller psykiatrin. Vi passar även på att klargöra att vi kommer att göra så bra behandling vi kan, men att vi inte kan lova någon förändring avseende våld. Hon behöver själv utifrån risk och säkerhet, psykisk hälsa för sig själv och eventuella barn få hjälp att fatta beslut om hon ska stanna kvar i relationen eller inte. Under projekttiden har Mansrådgivningen totalt träffat 29 partners I materialet nedan har vi fått svar från 9 partners om hur de upplevt samtalet. 14

15 Klienttillfredställelse CSQ För att utvärdera tillfredsställelsen med behandlingen användes CSQ (Larsen, Attkisson, Hargreaves & Nguyen, 1979) som är ett självskattningsformulär bestående av 8 item. Varje item skattas på en 4-gradig skala (1 = låg tillfredsställelse, 4 = hög tillfredsställelse). Ju högre poäng som erhålls desto högre tillfredsställelse anses föreligga. CSQ har uppvisat hög intern konsistens (Cronbach alpha =.92). För utvärderingen användes en modifierad version av CSQ. Generellt verkar klienterna ha en hög tillfredställelse med den behandlings de erhållet och de flesta skatta sig på den högre sidan av skalan, C och D. När det gäller klienternas skattning om de fått hjälp med att handskas med sina våldsproblem skattar 13 klienter att de definitivt fått hjälp, 6 att det hjälp till en viss del och en att det egentligen inte hjälpt. Klienterna är i olika faser i behandlingen men alla har fått minst fem samtal och några över 30 samtal. De flesta av klienterna 15

16 är i pågående behandling. Önskvärt vore att alla klienter skattade att behandlingen hjälpt en hel del även om det kanske är en orealistisk målsättning. Positivt är att 17 av 21 klienter skulle definitivt söka sig till Mansrådgivningen igen om de fick behov av hjälp. Tabellerna nedan visar hur klienterna skattat sin tillfredställelse med behandlingen. 16

17 17

18 Djupintervjuer med fyra män För att komplettera uppföljningen med kvalitativa beskrivningar genomfördes djupintervjuer med fyra män. Lucas Gottzén, lektor i socialt arbete vid Linköpings universitet, genomförde intervjuerna. Mansrådgivarna fick ta del av utdrag ur intervjuerna som berörde kontakten med Mansrådgivningen. Upplevd förändring I det terapeutiska arbetet med våld är fokus inledningsvis på beteenden (våldet). När man i terapin lyckats få stopp på våldet, förflyttas fokus till ett terapeutiskt arbete med inre upplevelser (tankar, känslor, impulser, minnen). Två centrala områden i terapier med våldsamma män blir att hjälpa mannen att förstå sitt våld och att hjälpa mannen med strategier för att förhindra våld (Isdal, 2001). En del män som utövar våld i nära relationer, utövar också våld mot okända (gatuoch krogvåld). Ett terapeutiskt arbete som inriktar sig på våldet mot partnern kan också leda till 18

19 att gatu- och krogvåld avtar. De intervjuade männen ger uttryck för både inre/känslomässiga förändringar och yttre/beteendemässiga förändringar. De viktigaste lärdomarna. Det är att förstå vad våld är. Och att man kan förändra det liksom, man kan arbeta med det. Idag så känner ju jag att jag är stolt över mig själv. För att jag kan arbeta med det här, jobba just med den här grejen. Och jag känner att det är så jävla bra liksom. Det har ju förändrat mig med, blir jag lugnare av också. Jag känner nån slags trygghet. Nu senast när vi har bråkat så har jag känt faktiskt att jag har kunnat ändra stämningen. Jag backar inte, så det har vart, men nu har jag blivit mer ödmjuk person, jag tänker innan jag säger eller agerar. Jag kan sitta på bussen bara. Och så sitter nån kille längre bort och stirrar på mig. Normalt, förr, så hade jag gått fram till han "vad fan glor du på?" och hade han sagt "nej, inget" ah då är det inget. Hade han sagt nåt fel då hade han fått stryk. Men nu avvaktar jag, nu skiter jag i det. Nu blir det så att man börjar tänka. Det här har fått mig mer att börja tänka. Han (terapeuten) har ju gett mig lite mer insikt över varför jag kanske gör så. För en stor del med att jag att använder fysiskt våld istället för att prata det är ju för att jag inte kan prata. Istället för att säga det jag tänker så slår jag istället. Det har hjälpt i några situationer men det har väl fortfarande inte gått helt ut. Innehåll i terapin Att utöva våld är förenat med skam, skuld och självförakt. Våldet är något man inte vill närma sig, förstå eller tala om. Det är bland annat dessa undvikanden som bidrar till att vidmakthålla våldet (Råkil, 2010). För att bryta detta hjälper terapeuten mannen med att i detalj berätta om sitt våld, om och om igen, tills hela våldssituationen är penetrerad på djupet. Ett viktigt syfte med dessa våldet-i-detalj-samtal är att få mannen att känna ansvar för sina handlingar och förstå funktionen av sitt våld. Tidigt i terapin lär terapeuten ut time-out-strategin, som i korthet handlar om att bli mer medveten om sin ilska, kunna stanna upp i tid, och kunna lämna rummet utan att välja att använda våld. Våldsutövande män, i synnerhet, behöver också lära sig att hantera mjukare känslor, då den kliniska erfarenheten visar att det i första hand är upplevelser av vanmakt som är den känslomässiga drivkraften bakom våld (Isdal, 2001). 66% i gruppen våldsutövande män har själva varit utsatta för våld i uppväxten (Råkil, 2010). Att förstå den sårbarhet för vanmakt som detta skapat, kan för dessa män vara relevant. Terapeuterna på mansrådgivningen har valt att, utifrån den aktuella klientens förutsättningar, arbeta med hemuppgifter i terapin (enligt KBT-principer). Den röda tråden i terapin är våld. I början av varje session frågar terapeuten efter nytt våld, och prioriterar samtal om våld. De intervjuade männen ger nedan uttryck för innehållet i den terapi de fått: Det är svårt och jobbigt att prata om och ta upp allting och arbeta med det. Och förstå det. Förstå vad som händer och vad det är. För det har jag ju inte gjort tidigare. Men när jag kom till (min terapeut) så då var det ju våldet liksom det var ju allt. Det är ju allt. Det finns i allting. Och när man snackar om våldet, det är ju även min uppväxt. Så det är ju jag liksom. Så jag kunde inte hamna på bättre ställe. Även fast det är tungt och svårt och jobbigt emellanåt och, man tänker så det knakar liksom, så är det kanon. Jag känner att här kommer jag ju nån vart. 19

20 Det (att påbörja terapi på Mansrådgivningen) var ju som att dra en slägga på spiken liksom Vi pratar ju mycket om just vad våld är. Och vad det är för känslor. Och hur man kan försöka kontrollera dom känslorna. Jag får en slags hemläxa skulle man kunna säga. Som jag får tänka kring och som gäller mig själv då. Och sen snackar vi om det, då får ju (min terapeut) bättre insikt också om mig. Det hände så mycket i mitt förhållande så varje gång vi bråkar så är det bara dom händelserna vi pratar om. Få förståelse över vad det är som kan få mig att bli så arg att jag hinner åtgärda det innan det hinner gå så långt. Vi pratar mycket och sen får jag sätta mig in i situationer. Han hjälper mig att få fram helheten, det jag inte ser får han mig att se. Och då har jag möjlighet att kunna agera annorlunda nu när jag vet hur det är. Jag förvränger inget jag förfinar inget jag säger exakt så som det har gått till och jag säger så som det har varit. Jag säger vad det är som triggar mig, jag säger vad det är som kan göra så att jag blir sån. Jag säger ifall det uppstått våld. Och han tycker det är bra att jag kan återberätta exakt hur det har gått till så han vet hur tillvägagångssättet är. För det är som jag säger, jag är inte här för att ljuga ihop nånting eller förfina sanningen utan jag bara slänger upp alla korten på bordet så som det är. Det enda sättet man kan få hjälp det är att va 100% ärlig. Bemötande/relation till terapeut Som terapeut i arbetet med våldsutövare behöver man stå på två ben (Råkil, 2010). Det första benet, som genomsyrar all god psykoterapeutisk behandling, är en empatisk/icke-dömande attityd. Det andra benet handlar om att inta en ansvarsöverlämnande attityd, där terapeuten är tydlig med att våld är utövarens ansvar. Utifrån detta vill man skapa en god relation mellan terapeut och klient en relation som håller för utforskande konfrontation. Denna typ av konfrontation är icke-dömande till sin natur, men lämnar inga tvivel om vem som är ansvarig för våldet. De intervjuade männen ger nedan uttryck för upplevt bemötande och relationen till terapeuten: Man måste kunna lyssna till den man pratar med. Och man måste kunna ha tillit för den man pratar med. Så det är viktigt. Är väldigt viktigt. Jag har ju pratat med terapeuter och psykologer tidigare i mitt liv som inte haft nån kontakt med alls liksom och då har det bara vart kastat i sjön liksom. Jag tyckte han var bra, jag tyckte han lyssnade bra, han gav mig bra råd. Otroligt skönt att prata med han faktiskt. Men han har nog huvudvärk av mina historier om mitt förhållande Jag är bara glad att ha träffat honom också faktiskt Det är ju bra bemötande, han är väldigt förstående Istället för att gå till vänner, då är det bättre att man pratar med nån som kan skiten. 20

21 Om avslut och slutmål En våldsutövare kan sägas vara klar med sin behandling när han slutat använda våld, tagit fullt ansvar för sitt våld, förstått funktionen av sitt våld, förstått de känslomässiga drivkrafterna bakom våldet, förstått konsekvenserna av sitt våld, lärt sig och aktivt använder sig av relevanta känsloregleringsstrategier och hanterat eventuella återfall på ett ansvarsfullt sätt (Råkil, 2010). Om allt detta har skett med männen i intervjuerna är vi tveksamma till, men att de har kommit i en förändringsprocess rörande sin våldsproblematik verkar klart. De intervjuade männen ger nedan uttryck för tankar om terapiavslut och långsiktiga målsättningar Jag är ju fortfarande livrädd för att jag ska bli våldsam. Hela tiden. Jag tror det är bra att va rädd för det. För är man rädd för det så vill man inte göra det. Men ändå är jag inte klar. Jag har inte nått det här slutmålet. För det går inte att komma ifrån det på nåt sätt, alltså, det går inte att komma ifrån bara såhär ((knäpper med fingrarna)). Allt man har haft innan. Tankarna finns kvar ibland. Slutmålet det är ju kunna agera och tänka alltså, i bara tänkandet, säg du säger nåt som jag egentligen normalt skulle bli arg för, då ska jag kunna sätta mig in i vad du menar först innan jag kan svara dig. Alltså massa sånt du vet, alltså kunna hantera situationer, läsa av situationer på ett helt annat sätt än vad jag har gjort innan. Jag hoppas på att jag skulle kunna ge fan i och hålla på med våld. Min förhoppning är att jag inte ska behöva puckla på nån överhuvudtaget. För det är totalt meningslöst. Om det inte skadar den personen som man slår så skadar det ju en själv också. Förbättringsområden Mannen nedan har ett önskemål om att Mansrådgivningen skulle kunna ta emot för samtal efter kontorstid. Eftersom man jobbar så blir det väldigt svårt att komma i kontakt med nån för det är svårt att ta ledigt så ofta som man skulle behöva. 21

22 Externa kontakter Under projekttiden har Mansrådgivningen kontinuerligt arbetat utåtriktat. Mansrådgivarna har varit på mer än 50 arbetsplatsträffar inom socialtjänsten, hälso- sjukvården, polisen och frivilligorganisationer. De har gjort flera utskick per mejl (nyhetsbrev och korta rapporter) för att påminna om verksamheten. Projektets styrgrupp och referensgrupp såg det som centralt att sprida informationen om Mansrådgivningens existens och uppdrag. En del av utvärderingen syftar därför till att få en bild av hur de externa kontakterna upplevt Mansrådgivningen. Mansrådgivarna skickade ut sex frågor, genom det webbaserade programmet Esmaker, till personal inom socialtjänsten, hälso- sjukvården, polisen och frivilligorganisationer. 219 personer svarade på enkäten. Ett femtiotal kommentarer lämnades. Nedan redovisas resultat med kommentarer. Svarsalternativ D-F benämns nedan som instämmer. Mansrådgivningen Jönköping Jag kommer i kontakt med problematiken runt våld i nära relationer i mitt arbete 32% 20% 13% 16% 15% 4% inte alls inte särskilt väl i viss mån väl mycket väl fullständigt n = Majoriteten av respondenterna menar att de kommer i kontakt med våld i sitt arbete. Detta resultat kan dock inte sägas avspegla den faktiska förekomsten av våld på de aktuella mottagningarna/vårdinrättningarna. Hade man haft rutiner för att fråga om våld i den allmänna anamnesupptagningen hade det troligtvis varit fler som valt att instämma i högre grad (Socialstyrelsen, 2011). 22

23 Mansrådgivningen Jönköping Jag känner till mansrådgivningens uppdrag 27% 22% 20% 14% 10% 7% inte alls inte särskilt väl i viss mån väl mycket väl fullständigt n = % av respondenterna har valt att instämma i (valt alternativ D, E eller F) att de känner till Mansrådgivningens uppdrag. För att få våldsutövande män i behandling är de professionellas vetskap om Mansrådgivningen oumbärlig. Från flera håll har mansrådgivarna fått råd om att de dessutom behöver påminna om sin verksamhet för att bibehålla vetskapen ute i organisationerna. Mansrådgivningen Jönköping Vid kontakt med mansrådgivningen har jag fått ett gott bemötande 50% 20% 30% 100% av respondenterna har valt att instämma (valt alternativ D, E eller F) i att de fått ett gott bemötande vid kontakt med Mansrådgivningen. inte alls inte särskilt väl i viss mån väl mycket väl fullständigt n = 61 Nedan (två bilder) visas att 60 respondenter hade varit i direkt kontakt med Mansrådgivningen, och av dessa upplevde majoriteten att det var enkelt att komma i kontakt. Ett tydligt resultat var att man uppskattade det faktum att Mansrådgivningen inte har något remisstvång, med syfte att 23

24 skapa enkla kontaktvägar. För att göra behandling mer tillgänglig och mindre motståndsskapande för våldsutövande män underlättar denna öppenhet och enkelhet. Mansrådgivningen Jönköping Det är enkelt att komma i kontakt med mansrådgivningen 35% 32% 25% 8% n = 60 inte alls inte särskilt väl i viss mån väl mycket väl fullständigt Mansrådgivningen Jönköping Jag uppskattar att mansrådgivningen inte kräver remiss, utan är öppna för att emot klienter för bedömning 76% 10% 14% inte alls inte särskilt väl i viss mån väl mycket väl fullständigt n = 63 24

25 Mansrådgivningen Jönköping I Jönköping behövs en permanent behandlingsverksamhet för våldsutövande personer 61% 95% av respondenterna har valt att instämma i (svarsalternativ D, E och F) att det behövs en permanent behandlingsverksamhet för våldsutövande personer i Jönköping. 22% 12% 1% 4% inte alls inte särskilt väl i viss mån väl mycket väl fullständigt n = 210 Kommentarer Ett femtiotal kommentarer lämnades. Dessa kunde sorteras in under sju teman/rubriker. Nedan presenteras dessa teman med två exempelcitat från varje tema. Behov av behandling för våldsutövare Arbetat nästan ett helt yrkesliv i psykiatrisk öppenvård och kan konstatera att det var ytterst ovanligt att vi fick kontakt med de misshandlande männen. Att så många med "aggressionsproblematik" nu sökt eller kunnat motiveras till behandling är mycket positivt och ett starkt argument för att projektet ska permanentas - så många kan bli vinnare på detta: de aktuella männen, kvinnorna, barnen och samhället. Fantastiskt bra arbete som mansrådgivningen utför! Har efterlyst en liknande verksamhet i många år och nu är den äntligen här. Permanenta den!!! Barnens behov av hjälp Träffar barn på Bup som bevittnat våld i hemmet, men också utsatts för våld av förälder. Ser ert arbete som mycket viktigt och tror att vi här kan bli bättre på att ställa frågor till föräldrar kring våld i familjen och också utarbeta mer kring samverkan oss emellan. 25

26 Jag har arbetat många år inom såväl kriminalvården som socialtjänsten och har under alla år saknat och efterlyst den verksamhet som Mansrådgivningen nu erbjuder. Det vore en katastrof för både de våldsutövande männen och inte minst för alla kvinnor och barn som lever med våld i nära relation om inte verksamheten får fortgå! Genusfrågan Både kvinnofrid och mansrådgivningen borde byta namn till något mer könsneutralt, alt organisera er på ett mer adekvat sätt. Flertalet studier har visat att våld i nära relationer - även bara bevittnat våld - skapar ökad risk för ohälsa, sämre självbild och svårigheter i relationer. Utifrån det är det angeläget att rådgivning för alla; våldsutövare som våldsutsatta finns och bedrivs i kvalificerad form. Våldsutövare kan även vara kvinnor. Samverkan I kriminalvården finns behandling för denna målgrupp, men många önskar att de fått behandling INNAN det gick så långt att de begick brott. De som genomgått kriminalvårdens behandling kan också behöva fortsatt stöd på frivillig väg efteråt. Det är en stor brist vad det gäller Jönköpings kommun att man inte har ett samlat behandlingskoncept att erbjuda alla berörda parter vad det gäller våldsproblematiken i nära relationer. Män, kvinnor och inte minst barnen. Mansrådgivningen behövs definitivt som en permanent verksamhet och önskvärt vore att verksamheten kompletterades med behandlings och bearbetnings program för barnen och att samarbetet med kvinnofridsrådgivningen är intensivt. Våga fråga Mansrådgivningen är viktig, men jag tror vi andra kan bli bättre på att uppmärksamma problematiken. Bra att ni påminner om er existens. Tror att det är ett långsiktigt arbete, ofta svårt att få män att söka. Tycker att det är jättebra att Ni finns. Tar också tid att påverka sjukvårdspersonal. Länet Mansrådgivningen behövs i hela länet. Den borde vara länsövergripande! Det är glädjande att mansrådgivningen har kommit, förhoppningsvis för att stanna. Viktigt att kunna erbjuda detta alternativ borde vara en självklarhet i varje kommun. Beröm bemötande Fått jättebra hjälp och bemötande. Även patienter och närstående vet jag är mycket nöjda! Hoppas verkligen verksamheten kommer permanentas! Jag är varit mycket nöjd med de kontakter jag har haft med mansrådgivningen. Professionellt bemötande, inga remisser, även fått positiv respons från män som haft kontakt. 26

27 Styrgruppens kommentarer Projektet Mansrådgivningen tillkom på initiativ av Jönköpings kommun med viljan att bekämpa våld i nära relationer på fler fronter än kontakt med utsatta kvinnor. Landstinget var positiva till samarbete och en styrgrupp med representanter från kommun och landsting tillsattes från projektstart. Gruppen har träffats kontinuerligt under hela projekttiden. Projektet har varit framgångsrikt avseende utåtriktat arbete och vad gäller behandlingsarbetet med klienter. Intensivt arbete med information till interna och externa samarbetspartners har bidragit till att verksamheten blivit känd, respekterad och efterfrågad. Mansrådgivarna har ett flertal gånger presenterat verksamheten i press, TV och radio på ett professionellt sätt. De har aktivt använt de möjligheter projektet gett i form av medel till utbildning, handledning mm. De har under hela projektet använt ATV som behandlingsförebild och utbildare. Styrgruppen anser att projektet också varit lyckat ur aspekten antal män som sökt hjälp. Med ett lyckat arbete inom projektet följer givetvis önskan om en fortsättning framöver. Utmaningar och mål vid fortsatt verksamhet är att nå ännu bredare grupper av våldsutövare i nära relationer och att komma igång med en gruppverksamhet i behandlingen. Ett annat utvecklingsområde är hur barnperspektivet kan tillämpas tydligare i kontakten med förövare. Samarbetsformer och organisatorisk uppbyggnad tillsammans med kvinnofridsområdet ses också över. Styrgruppen har ambitionen och önskan att samarbetet mellan Jönköpings kommun och landstinget skall fortsätta även efter projektets slut och att verksamheten skall bli permanent. Arbetet i gruppen har under en längre tid inriktats på att hitta strategier och vägar för att nå detta mål. Kommunen har avsatt medel för framtiden för sin del. Från landstinget har det varit svårare att få ett tydligt besked. Möjligheten att pröva en mer länsövergripande verksamhet där nuvarande verksamhet i Jönköping är en del utreds. Bengt-Åke Torkelsson, sektionschef IFO Lars Malmström, områdeschef IFO Anna Alm Mårtensson, samordnare Lars Gustafsson, chefspsykolog Ryhov Christina Polland, chef kuratorsmott., Ryhov Referensgruppens kommentarer Habo Habo är en liten kommun och vi har haft ett fåtal ärenden. Det är dock mycket värdefullt att ha Mansrådgivningen att hänvisa till i aktuella ärenden och vår lilla erfarenhet är sammantaget positiv. Tjänstemännens kontakter med Mansrådgivningen har varit mycket positiv Betty Svensson, chef socialtjänsten i Habo Mullsjö Det känns mycket gott att kunna erbjuda ett helhetsperspektiv till de familjer vi träffar där det förekommer våld. Genom att erbjuda våldsutövare kontakt med Mansrådgivningen kan ett arbete bedrivas för att förhindra att situationen uppstår igen, parallellt med att stöd ges via socialtjänsten till den utsatta och till eventuella barn. 27

28 Det har varit givande att få ta del av kunskap som Kjell och Dan genom sitt arbete på Mansrådgivningen har förskansat sig och delat med sig av vid sammankomster i olika sammanhang. Det gäller kunskap om mekanismer bakom våldsutövning, konsekvenser av våld och hur man kan arbeta för att åstadkomma förändring hos en person som har utövat våld mot någon annan. Vi önskar fortsätta få ta del av den kunskap som framkommer i takt med att Mansrådgivningen bedriver sitt arbete. Det har varit svårt att i skeden då kvinnan (det har enbart varit kvinnor hittills) har berättat om att hon utsätts för våld etablera en kontakt mellan hennes partner och Mansrådgivningen. Detta av omsorg om kvinnan, risken finns att hon far mer illa om partnern uppmärksammas på att hon har sökt hjälp hos socialtjänsten. I det akuta skedet har det inte funnits utrymme för kvinnan att tänka på hur hon ska hjälpa sin partner att sluta utöva våld. Vi ser att det finns möjlighet att utveckla hur vår överräckning till Mansrådgivningen ska se ut för att optimera antalet våldsutövare som nyttjar den hjälp som finns. I samband med barnavårdsutredningar har situationen varit annorlunda, våldsutövaren har kunnat informeras om Mansrådgivningens verksamhet, men det har varit svårt för oss att motivera denne att ta emot Mansrådgivningens hjälp då männen inte identifierar sig som våldsutövare. Vår förhoppning är att vi ska hitta bra sätt att introducera Mansrådgivningen för våldsutövare då vi tror att de samt även personer runt i deras omgivning kommer dra nytta av att de tar till sig hjälpen. Kjell och Dan har bedrivit ett omfattande arbete vad gäller att marknadsföra Mansrådgivningen och dess positiva resultat. Det antal våldsutövare de har fått kontakt med och kunnat hjälpa visar på att det finns ett behov av verksamheten. Vår förhoppning är att inte bara våldsutövaren blir hjälpt, denne lever i ett sammanhang där fler människor ingår som berörs av förändringen som kan ske med Mansrådgivningens hjälp. Vi önskar att projektet permanentas för möjlighet att låta detta arbete fortsätta. Emmelie Tingåker, socialsekreterare Mullsjö kommun Kerstin Skog, ekonomihandläggare Mullsjö kommun Polisen Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som polisen ofta möter i sin vardag. För att samhället ska vara effektivt i kampen mot våld behöver flera samhällsfunktioner samverka. Vi har därför upplevt det positivt att det genom projektet Mansrådgivningen getts möjlighet för våldsutövare att få behandling. Vi har uppskattat de enkla kontaktvägarna att genom ett telefonsamtal kunna förmedla en man som önskar behandling. Samverkan mellan polisen och Mansrådgivningen kan utvecklas och förbättras. Vi ser fram mot att delta i referensgrupp tillsammans med andra intressenter. Göran Larsson, kommissarie Kommentarer från ATV Oslo Projektet hade innan start engagerat Marius Råkil från Alternativ till Vold (ATV) i Oslo som utbildare och handledare. ATV var först i Europa med att erbjuda behandling för män som utövar våld. Mansrådgivningen bad Marius Råkil uttala sig om Mansrådgivningens nuvarande organisation, kompetensbehov och behovet av att eventuellt organisera sig på något annat sätt. Se kommentarer nedan: 28

29 Nåværende organisasjon:det er nødvendig å skape et fagmiljø dersom man skal forebygge demotivering, utbrenthet og sekundærtraumatisering. Det er også nødvendig å skape en virksomhet der man opplever man har kolleger i det daglige dersom dette skal bli en levedyktig virksomhet. Dette er også et sikkerhetsspørsmål. Erfaringen fra ATV i Norge er at en av hovedårsakene til at vi får til å arbeide med fanilievoldsproblematikk over mange år, er at vi har kolleger som arbeider med den samme tematikken (kollegastøtte) og at vi gjennom å være et miljø har forutsetninger for å utvikle kunnskapen vår og metodene våre. Dette er det omtrent umulig å få til dersom man ikke har en organisasjon og kolleger som rammer inn dette arbeidet. Behov for tilhørighet i et nettverk av profesjonelle som arbeider med familievold. ATV Täby og ATV Kalmar er gode eksempler på dette. For å kunne møte de behov vi vet finnes i klientgruppen av voldsutøvere, bør tilbudet som gis inneholde både individuell behandling og gruppebehandling. Gruppebehandling er konstruktivt for svært mange av våre klienter. Gruppebehandlingen er avhengig av individuelle behandlingskontakter for å få til god rekruttering av kandidater til gruppebehandling. I tillegger gruppebehandling både ressurs- og kostnadsbesparende. Kompetansebehov:Det er nødvendig med veiledning og faglig påfyll dersom man skal arbeide med familievold som tematikk over tid. Utbildning / faglig påfyll handler om å utvikle sin grunnkompetanse. Viktige temaer her kan være behandling av menn, voldsutøvelse, sikkerhetsplanlegging og risikovurderinger, kontakt med nettverk på utøverbehandling, og kursing i egen ivaretakelse/sekundærtraumatisering.veiledningen er nødvendig for å ikke gå seg vill i de prosessene som behandlingen setter i gang. Like viktig med veiledning i dette benadlingsarbeidet som i alt annet terapeutisk behandlingsarbeide, om ikke mer. I veiledning av svenske partnerorganisasjoner har vi god erfaring med 5 veiledningsmøter i året (to på høsten og tre på våren) á 6 timer. Det gir til sammen 30 veiledningstimer. Disse kan suppleres med veiledning lokalt dersom det skulle være ønske og behov for det. Andre organiseringformer: Det er en allmenn anbefaling at det bør finnes tilbud til både barn, voksne utsatte og utøvere av vold i nære relasjoner. Tilbudene til de ulike familiemedlemmene bør også til en viss grad være koordinerte innsatser. De fleste slike tilbud i Norden i dag er også åpne for utøvere og utsatte av motsatt kjønn enn vanlig, dvs. voldsutøvende kvinner og voldsutsatte menn, slev om dette er mindre klientgrupper enn de vi vanligvis mottar. Hovedgruppene er som kjent mannlige voldsutøvere og kvinnelige voldsutsatte. Marius Råkil Psykologspesialist / Specialist in clinical psychology Daglig leder / Executive director Stiftelsen Alternativ til Vold (ATV) Kvinnofridsrådgivningens kommentarer Hur har ni uppfattat mansrådgivningen? - Ett bra komplement till vår verksamhet - Efterlängtad verksamhet, väldigt glada när den kom - Dan och Kjell känns väldigt professionella och kompetenta Hur ser ni på den samverkan som vi haft? - Det har varit bra när mansrådgivare har varit med i ärende. Det har inte blivit så många tillfällen. Viktigt att diskutera vidare hur det blev och hur man skulle kunna göra fortsättningsvis. - Det är ett fortsatt spännande utvecklingsområde - Bra med de partnersamtal som har blivit aktuella inom KF fastän det inte varit så många 29

30 - Känns som samverkan är i sin linda Hur ser ni på våra olika kompetenser - Mellan mansrådgivarna så tänker vi inte så mycket på skillnaderna, uppfattar att ni gör samma saker. - Mellan KF och MR så kan vi se att vi har olika yrkesutbildningar i botten; socionom, skötare med psykoterapiutbildning och psykolog - Bra med olika kompetenser men behov om att prata om detta och hur kan vi prata om detta med varandra. Mansrådgivningen har ett behandlingsuppdrag hur ser ni på det? - Det känns som ett självklart uppdrag i förhållande till uppdraget när det handlar om behandling för våldsutövare. - Vi skulle vilja få djupare kunskap om behandlingen och mer information. Ett förslag är om det är möjligt att få följa ett ärende inom mansrådgivningen. - Det är viktigt att kunna beskriva varandras arbete och ha god kunskap om varandra. Detta motverkar fördomar om varandra och ökar också kvalitén på arbetet. Hur ser ni på sekretess och informationsutbyte? - Från början var det mer restriktivt kring detta. Diskussionerna var att verksamheterna skulle vara åtskilda. MR och KF skulle vara på olika plan i huset. KR skulle vara rena från information från annat håll när de mötte kvinnan. - Finns behov av att diskutera detta. Hur ska vi samverka framöver. Viktigt att diskutera i vilka sammanhang/situationer, vad det syftar till och att det skall tillföra något i arbetet för klienterna. Detta hänger ihop med fråga 3 där vi resonerade om olika kompetenser och hur det kan gynna verksamheten. - Till exempel kanske tveksamt att ha gemensam handledning utifrån olika behov och utgångspunkter, uppdrag. Har det blivit någon förändring i ert arbete efter att mansrådgivningen startade, avseende klientgrupp, behov, inflöde etc - Uppfattar inte att inflödet har förändrats. - Bra att kunna informera om att mansrådgivningen finns. - Uppfattar inte att klientgruppen har förändrats. Tankar om framtiden avseende organisation, samverkan, kompetenser mm - Behöver samtala mer hur samverkan mellan oss ska se ut. - Det är ett stort plus med våra olika kompetenser, prata om hur vi kompletterar varandra. - När det gäller organisation så är det flera trådar att dra i och fundera kring. - Diskussion kring en ren behandlingsenhet det är svårt att ta bort arbetet som görs inom KF när det gäller råd, stöd och praktisk hjälp. - Myndighetskravet på KF vad tar det vägen? - Barnperspektivet hur ska vi arbeta vidare kring detta. Sammanställningen ovan är gjord av kvinnofridssamordnare Anna Alm Mårtensson. 30

31 Kvinnojourens kommentarer Hur ser ni på verksamheten mansrådgivningen? Vi har inte någon direkt insyn i verksamheten utöver den information och utbildning vi fick vid starten samt spridd information vid olika träffar där personal från mansrådgivningen deltagit. Vi vet inte hur många män/kvinnor som vänt sig till mansrådgivningen under projektets gång, hur många som tagit del av behandling, i vilken ålder de är eller hur de rekryterats. Kvinnojouren ser positivt på att det finns en verksamhet för personer som utövar våld eller upplever att de har svårt att hantera ilska och konflikter. Vi har hänvisat några enstaka män och kvinnor som vänt sig för att få stöd från Kvinnojouren för att hantera svartsjuka/ilska till mansrådgivningen. Vi har informerat våldsutsatta kvinnor om att mansrådgivningen finns då de frågat om stöd för sin partner. Har ni sett om verksamheten tar resurser från er verksamhet? Eftersom projektet finansieras med statliga medel kan vi inte svara på detta i dagsläget. Vid det tillfälle då dessa medel beviljades sökte inte kvinnojouren i Jönköping medel för egen del. Vad gäller övriga kvinnojourer i länet bör frågan ställas till dem. Frågan om fördelning av resurser blir kanske inte aktuell förrän man tar ställning till om projektet ska permanentas och hur stora personalresurser man då kommer att ta i anspråk. Kvinnojouren har i flera sammanhang påpekat att vi tycker att man borde prioritera en verksamhet som ger stöd till barn som upplevt våld i familjen. Då vi lämnade synpunkter på Insatser för män som utövar våld var det framförallt detta vi påpekade när det gällde resursfördelning. Vi anser fortfarande att detta bör vara en högt prioriterad målgrupp. Vi såg det som positivt att mansrådgivarna själva reagerade på detta i ett tidigt skede. Kvinnojourens synpunkter på att det bedrivs stöd- och behandlingsinsatser för den som utövar våld i nära relation. Vi ser det som positivt att det finns behandlingsinsatser för denna målgrupp. Vi tror också att detta kan vara en del i ett förebyggande arbete mot våld i nära relation. Samverkan med verksamheten. Vi upplever inte att vi haft så mycket samverkan utöver någon träff för att diskutera frågan om insatser för barn. Det är svårt att svara på om mer samverkan vore önskvärt. Det kanske är naturligt att kvinnojouren blir en verksamhet som rekommenderar personer att söka hjälp för sig själva eller sin partner hos mansrådgivningen. Kanske samverkan kan bli större vad gäller utbildning, information mm? För Kvinnojouren Jönköping Catarina Gustafsson Verksamhetsledare 31

32 Mansrådgivarnas kommentarer Landstingets roll Vi ser stora fördelar med den samverkan mellan kommun och landsting som finns i projektet. Det leder till snabba kontaktvägar både inom socialtjänsten och hela hälso- sjukvården. Det har blivit tydligt för oss hur viktig hälso- sjukvårdens medverkan är. De psykosociala teamens kuratorer på vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde är de som varit bäst på att förmedla klienter till oss. För några av våra patienter har den landstingsanställda psykologens kontakter med psykiatrin varit värdefull då några av våra klienter har haft både psykisk ohälsa och våldsproblematik. Psykologen har inom landstinget bra kontakter med kuratorsmottagningen och Christina Polland, som arbetar med frågor runt våld. Mansrådgivaren på socialtjänsten har nära till kontakter med Kvinnofridsrådgivningen. Rutan nedan sammanfattar varför landstingets medverkan i i arbetet mot våld i nära relationer är central. Varför är sjukvården så viktigt i kampen mot våldet? 1. Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem Våld i nära relationer är en av de vanligaste skadeorsakerna bland kvinnor Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. 3 Därför måste medvetenheten om våld som orsak till ohälsa finnas där de utsatta söker vård. 4. Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika symptom Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida ohälsa. 5 Referenser [1] Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten s.347 [2] Campbell (2002) Health consequences of intimate partner violence. Lancet 2002; 359, 9314; [3] Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006) [4] Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common symptoms in Swedish women. Journal of epidemiology and community health. [5] Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten s. 255 Om behandling av män som utövar våld i nära relationer I Jönköping har man varit bra på att skydda våldsutsatta kvinnor. Det våld som män utövar i familjen drabbar också barnen direkt eller indirekt. Arbetet med våldsutövare syftar till att göra tillvaron fri från våld och otrygghet. Våldet skapar också psykisk ohälsa hos den som utövar det (Kartläggning över insatser för män som utövar våld mot kvinnor, Karolinska institutet för SLL, 2011). Med en behandlingsverksamhet som riktar sig till dem som utövar våld hjälper man också de som är drabbade av våldet. 32

33 Det finns i dagsläget, vad gäller behandling för män som utövar våld i nära relationer, ingen evidens för någon specifik behandlingsform. Socialstyrelsen gav 2010 ut sin rapport Behandling av män som utövar våld i nära relationer en utvärdering (Socialstyrelsen, 2010). Där står att läsa Sammanfattningsvis är resultaten i denna utvärdering lovande. Det behövs studier över längre tid och studier som bättre kan avgöra vilka som är de verksamma faktorerna. Resultaten tyder ändå på att behandling kan minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Verksamheterna behöver samtidigt utveckla sin dokumentation och uppföljning för att få bättre underlag för ett fortsatt förbättringsarbete. De skriver dessutom att behandlingseffekten troligen är underskattad, då de 40 personer som hoppat av efter förmätning räknas på som ingen förändring. Männen underskattar även troligtvis sitt våld vid förmätning. Bilden nedan visar de förändringar som man uppmätt med formuläret Conflict Tactic Scale 2 (Straus, 1996). Mansrådgivningen har fått utbildning och handledning av ATV Oslo den behandlingsmodell som är en av de mest förekommande i Socialstyrelsens rapport. I ATV:s regi pågår just nu en stor studie i Norge där man undersöker behandlingsresultat för våldsutövande män. Studien beräknas vara klar 2012, och kommer visa på vilka verksamma faktorer som ryms inom ATV:s behandlingsmodell. Enligt ATV är behandlarens professionella kompetens en ofrånkomlig förutsättning. Mansrådgivningen har från start haft en god kompetens (leg. psykolog och leg. psykoterapeut). På detta område är Mansrådgivningen som psykoterapimottagning väl rustad i jämförelse med andra motsvarande mottagningar i landet. Rikskriscentrum i Sverige har också nyligen fört fram behovet av god kompetens (minst steg-1 kompetens) hos behandlare som arbetar med våldsutövande män. Att arbeta med behandling av våldsutövande män är krävande. Sekundär traumatisering (behandlaren får PTSD-symtom av klientens berättelse) och utmattningssymtom är riskfaktorer (Isdal & Råkil, 2011). Man avråder starkt ifrån att arbeta ensam med våld (Isdal & Råkil, 2011). Vi har under projekttiden upplevt både den externa handledningen och det kollegiala stödet som klart betydelsefullt, för att bearbeta svåra berättelser om våld, ge stöd och vägledning. 33

34 Omvärldsanalys Bilden ovan visar på sju olika verksamheter med ett sammanhållet uppdrag att arbeta med behandling av våldsutsatta, våldsutövare och barn för att minska våld. Vi kan konstatera att en sådan verksamhet saknas i Jönköpings län. Verksamheterna ovan drivs i myndighetssamverkan i olika former. Landstinget i Stockholm framhåller i sin rapport Kartläggning över insatser för män som utövar våld mot kvinnor (Karolinska institutet för SLL, 2011) Familjefrid Kronoberg som ett gott exempel på en verksamhet med ett helhetsuppdrag i samverkan organisatoriskt och ekonomiskt mellan kommun och landsting. I Västra Götaland är verksamheterna Utväg (Skövde och Borås) också exempel på tydlig samverkan mellan kommun och landsting, men där man också har ett utökat folkhälsouppdrag att arbeta preventivt, bland annat mot gymnasieskolor. I Borås finansieras verksamheten till 70% av landstinget, och i Skaraborg till 50%. Framtida utveckling - organisation Marie Andreasson, socialtjänsten i Jönköping färdigställde under våren 2012 sin utredning Om våld i nära relationer. Syftet med utredningen var att kartlägga det arbete som redan utförs och föreslå eventuella åtgärder för att förbättra socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Utredningen är en gedigen genomgång av läget i Jönköping men också i övriga delar av landet. Marie Andreasson föreslår att vi ska fortsätta vara individorganiserade i det viktiga behandlingsarbetet med våld i nära relationer. Vi hävdar här att man går miste om ett effektivt arbetssätt mot våldet och dess konsekvenser om man inte organiserar sig systemiskt. Våld i en familj lever i ett system. Idag, i Jönköping, är vi organiserade enligt ett individfokus, vilket innebär att medlemmarna i familjen hamnar på olika platser (se bilden nedan). Personalen på dessa mottagningar utbyter oftast inte alls information. Om man utbyter information är det inte på ett systematiskt sätt i arbetsvardagen. Här går vi miste om den information vi behöver, för att veta att våra insatser hjälper och att våldet upphör. På en systemiskt organiserad mottagning där både 34

35 utövare, utsatta och barn erbjuds behandling under samma tak finns det större möjligheter att göra trovärdiga risk- och säkerhetsbedömningar, vilket är centralt i all behandling mot våld i nära relationer (SKL, 2011). Med en sammanhållen mottagning mot våld i Jönköping minskar också risken att barn som bevittnat våld faller mellan stolarna mellan socialtjänsten och sjukvården. Ett individorganiserat arbete mot våld Barn som lever i familjer med våld Musslan Kvinnofridjour Mansrådgivningen Trappan BUP Pappa Alva 16 år Mamma Eva 8år Kevin 12år I SKL:s rapport Våldsförebyggande arbete med män (2011) tydliggörs vad man behöver ta särskild hänsyn till när man startar upp en ny verksamhet eller utvecklar en befintlig. (Se bild nedan). Forskning och klinisk erfarenhet säger att det är nödvändigt att få stopp på våldet om de utsattas livssituation och psykiska hälsa ska kunna förbättras (Utvärdering av socialtjänstens och ideella kvinnojourers insatser för våldsutsatta kvinnor, 2011). Detta är den enskilt viktigaste variabeln (Socialstyrelsen, 2011). I ett individorganiserat behandlingsarbete med våld (nuläget i Jönköping och det som vi föreslås fortsätta med) blir insynen i familjen försämrad. På en systemiskt organiserad mottagning får vi de förutsättningar vi behöver för att uppfylla de punkter som SKL för fram. Strukturer för informationsöverföring, riskbedömningar, säkerhetsarbete, uppföljning och utvärdering av insatserna, en gedigen partnerkontakt, ett gott erfarenhetsutbyte, gemensam utbildning och handledning för kontinuerlig kompetenshöjning blir självklara på en mottagning där våldsutövare, våldsutsatta och barn får professionell behandling. I ett individorganiserat system blir kraven på föräldrarna höga. Vi kräver att en våldsutsatt, skam- och skuldfylld kvinna, som i 40-84% av fallen dessutom är svårt traumatiserad (Levendovsky & Graham-Berman, 2000), tillsammans med den ofta lika skam- och skuldfyllde man som utövar våld mot henne, aktivt ska söka hjälp för sina barn. Barnen, som i sin tur i 40-63% av fallen direkt är utsatta för våld (Socialstyrelsen, 2011), strävar med att hemlighålla familjehemligheten. Föräldrarna behöver i detta system dessutom rikta sig till olika verksamheter för att förhoppningsvis hitta adekvat hjälp. För professionella, både inom socialtjänst och sjukvård, skulle det med en sammanhållen mottagning, dessutom vara tydligare vart man ska vända sig, när man har behov av att remittera 35

36 våldsutövare, våldsutsatta eller barn som bevittnat och/eller utsatts för våld. Den förenklade kontaktväg som detta möjliggör, ökar sannolikheten för att fler blir hjälpta. Den återkommande erfarenheten hos professionella behandlare inom våldsfältet är vikten av att den mottagning som står för behandlingsarbetet ska vara en ren våldsmottagning. (Råkil, 2010). I en splittrad våldsmottagningsorganisation, där några aktörer kanske också arbetar med andra frågor (t.e.x alkohol, föräldrautbildning etc.) förlorar man med stor risk snart det helt nödvändiga våldsfokus som krävs för en lyckad behandling. Vi inser att en systemiskt organiserad mottagning mot våld (Se bild nedan) tar tid att arbeta fram och det är flera frågor som behöver besvaras. T.ex. behöver vi också ta ställning till de slutsatser som Socialstyrelsen gör i sin rapport Utvärdering av socialtjänstens och ideella kvinnojourers insatser för våldsutsatta kvinnor (2010). De konkluderar att vi idag inte erbjuder tillräckliga behandlingsinsatser för våldsutsatta kvinnor, som i många fall efter år av våldsutsatthet utvecklar en psykisk ohälsa som försämrar livskvalitet och föräldraförmåga. Mansrådgivningen hoppas på en framtid där vi kan organisera oss efter hur våldet fungerar. En systemiskt organiserad mottagning mot våld Utväg (?) Jönköping Våldsutsatt Våldsutövare Barn Mamma Pappa Kevin 12år Eva 8år Alva 16 år Framtida utveckling - uppdrag Ett utvecklingsområde i Jönköping är det preventiva området. Mansrådgivningen har idag inget sådant uppdrag, och SKL understryker i sin senaste rapport Våldsförebyggande arbete med män (2011) just vikten av ett sådant systematiskt arbete. Mansrådgivarna har i samtal med folkhälsoplanerare Veronica Ottosson understrukit Landstingets viktiga folkhälsouppdrag. Relativt tidigt i projektet blev det tydligt att vi på Mansrådgivningen inte möter männen till de kvinnor som söker hjälp på kvinnofridsrådgivningen och kvinnojouren. Det verkade som att vi träffade en annan grupp av våldsutövande män. Kvinnofridsrådgivningen uttryckte också att de i sitt arbete till viss del träffat en ny grupp kvinnor. Dessa kvinnor (partners till männen som Mansrådgivningen träffade) var i mindre utsträckning i behov av omedelbart skydd. De var generellt sätt också mer benägna att uttrycka att de avsåg stanna kvar i relationen. Michel 36

37 Johnsons forskning (2008) har hjälpt oss att förstå detta. Han beskriver främst två typer av våldsutövare i nära relationer. The intimate terrorist (den intima terroristen) utövar den typen av våld som de flesta förknippar med sinnebilden av en kvinnomisshandlare. Han (män är överrepresenterade i denna gruppen) vill med sitt våld utöva makt och kontroll och gör det med allvarligt, upptrappat och upprepat våld. Våldet är mer sällan ömsesidigt och många av kvinnorna fruktar för sin liv, vilket gör dem klart mer sårbara för att utveckla psykisk ohälsa (t.e.x PTSD). Dessa män förefaller vara svårare att behandla och hjälpa till en förändring. Situational couple violence (situationsbundet våld) är däremot mer ömsesidigt, generellt sett mindre allvarligt, i lägre grad upprepat och upptrappande. En betydligt mindre andel av de våldsutsatta kvinnorna är rädda för sina liv. Detta relationsvåld fyller en annan funktion för våldsutövare. Det handlar i större utsträckning om att vinna konflikten, utkräva hämnd efter att ha känt sig kränkt, undvika känslor av vanmakt, komma ifrån en jobbig situation, få uppmärksamhet etc. Mansrådgivningens erfarenhet är att det är detta våld vi möter i vår verksamhet. Under våren 2012 har kontakt tagits med HAG-gruppen (åklagare, polis och kriminalvården på högsta chefsnivå i länet). Mansrådgivarna har fört fram en önskan om att få träffa män som sitter häktade för våld i nära relationer, för att i ett så tidigt skede som möjligt i motiverande samtal erbjuda behandling. HAG-gruppen har ställt sig positiva till detta. Mansrådgivarna hoppas att man på detta sätt kan få fler våldsutövare som utövar allvarligt kontrollerande relationsvåld i behandling. Våld mot mamma är våld mot barnen. Många barn som bevittnat våld mot mamma utvecklar psykisk ohälsa av den grad att de har behov av specialiserade barnpsykiatriska insatser 37

38 (Georgsson, 2010; Grip, 2010; Zerk m,fl. 2009). T. ex., 25 % av barnen på landets kvinnojourer uppfyller samtliga kriterier för PTSD (Almqvist & Broberg, 2004). Av tio våldsutsatta mammor, är fyra till sex barn till dessa mammor också direkt våldsutsatta (Appel & Holden, 1998). När vi letar efter barn bland ett urval av de män vi träffat (54 st) är det 32 st som har barn. Totalt rör det sig om 79 barn. Denna siffra tydliggör återigen vikten av att utveckla insatser för barn som lever i våldet, men också insatser som riktar sig direkt mot pappor som utövat våld, och där behandlingen syftar till att förbättra föräldraförmågan. I Norge, men även i Göteborg och Uppsala, har man på olika våldsmottagningar börjat erbjuda behandling utifrån Circle och Security Parenting eller COS-P (Powell, Hoffman & Cooper, 2005). Denna gruppterapi är förankrad i anknytningsteori, och syftar till att göra föräldern tryggare, mer närvarande och mer intonad på barnets behov i stunden. ATV i Oslo har genomfört och utvärderat en behandlingsomgång (Eriksen, 2011) där man understryker behandlingens nytta för just pappor som utövat våld. Mansrådgivarna hoppas kunna utbilda sig i metoden, och framöver erbjuda denna behandling för våldsutövande pappor Jönköping. I ett första skede, planerar dock mansrådgivarna att starta ickevåldsgrupper för män (Isdal, 2009) under hösten Under projekttiden har vi reflekterat över att Mansrådgivningen och Kvinnofridsrådgivningen har olika uppdrag, olika målgrupper, olika kompetenser och delvis olika samverkanspartners (se bild nedan). Kvinnofridsrådgivningen har sitt tydligaste uppdrag i ett praktiskt/akut arbete med våldsutsatta kvinnor samt kartläggning av våldet ur ett risk- och säkerhetsperspektiv. Man erbjuder också fem stödsamtal, och ibland längre kontakter. De våldsutsatta kvinnorna har oftare haft en relation med en man som utövat terroristvåld. Deras utbyte med kvinnojouren är av naturliga skäl betydligt tätare jämfört med Mansrådgivningens. I dagsläget saknas formell terapeutisk kompetens på Kvinnofridsrådgivningen. Mansrådgivningen arbetar främst med situationsbundet våld. Man erbjuder psykoterapi utifrån den kompetens som finns. Utifrån Mansrådgivningens behandlingsuppdrag blir landstingets roll mer självklar där. Om man i framtiden skulle utöka Kvinnofridsrådgivningens behandlingsdel (t.ex. gruppterapi och individuell terapi för PTSD) skulle landstinget behöva ta ett tydligare ansvar även här. Det begränsade samarbete vi haft med kvinnojouren har fungerat bra och varit lärorikt. Mansrådgivarna ser självklara fördelar med fortsatt samverkan, trots våra olika uppdrag. Ett område att utveckla framöver, i en eventuell systemisk behandlingsorganisation, är informationsutbyte för att göra trovärdiga risk- och säkerhetsbedömningar. 38

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-719-0 OMSLAGSFOTO: Sara

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015 tiilaga ~s 2015/36/1 Kriscentrum för Män SALA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Ink. 2015-01- O 2 Till Socialnämnden i Sala kommun Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män för verksamhetsår 2015

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-720-6 OMSLAGSFOTO:

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter 1000 Möjligheter Startade som Järfälla Tjejjour 2005 2011 omvandlingen till 1000 Möjligheter klar och vi arbetar nu med alla,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Datum 20130218. Delrapport - Utredning om forma kommunens arbete med våldutövare

Datum 20130218. Delrapport - Utredning om forma kommunens arbete med våldutövare A [J O Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Sureya Calli Datum 20130218 Diarienummer [ange diarienummer här] Nämnden för hälsa och omsorg Delrapport - Utredning om forma kommunens

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Anita Kruse, chef för 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv :s målgrupp :s målgrupp är 43 000 hälso- och sjukvårdsanställda

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Arbetsrapport 2014:11 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Arbetsrapport

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer