Minnesanteckningar möte Regionalt Miljö- och klimatråd

Transkript

1 1(8) Minnesanteckningar möte Regionalt Miljö- och klimatråd Tid: 19 oktober 2016, klockan Plats: Länsstyrelsen, lokal Gröna salongen Närvarande: Lina Yng, Energikontoret Mathias Söderholm, Energikontoret Christoffer Wendel, Regionförbundet Johan Lagerholm, LRF Sörmland Mattias Claesson, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Peter Gustafsson, Mälardalens Högskola Peter Israelsson, Flens kommun Patrik Nissen, Gnesta kommun Camilla Norrgård Sundberg, Oxelösunds kommun Elin Hjorth, Strängnäs kommun Stefan Björnmalm, Trosa kommun Claudia Gardberg Morner, Länsstyrelsen Anne-Li Fiskesjö, Länsstyrelsen Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Emelie Österqvist, Länsstyrelsen Karl Ingvarson, Länsstyrelsen 1. Föregående minnesanteckningar och presentationer Inga synpunkter på anteckningarna togs upp. Under presentationsrundan hälsades Claudia Gardberg Morner, Peter Gustafsson och Patrik Nissen välkomna till rådet. Peter Gustafsson kommer troligen också att bemanna Västmanlands klimatråd. Elin Hjort deltog idag från Strängnäs, men meddelade att Magnus Stuart framöver kommer att sitta i rådet. 2. Uppföljning av Åtgärdsprogram för Södermanlands miljö Maria presenterade sammanställningen av uppföljningen såhär långt. Se presentation som läggs ut på hemsidan. Arbetet flyter på inom de allra flesta åtgärder arbete pågår, eller är avslutat inom 86 % av åtgärderna. Inför uppföljningen i år har alla ombetts att fylla i uppföljningsmått och indikatorer. Det innebär att vi har siffror för t.ex. antal deltagare på konferenser och aktiviteter. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post NYKÖPING Stora torget växel sodermanland@lansstyrelsen.se Organisationsnr PlusGiro Bankgiro Faktureringsadress Internet FE STRÖMSUND

2 2(8) Länsstyrelsen fortsätter sammanställningen av materialet. När det är klart läggs det ut på hemsidan och skickas till rådet. 3. Återrapporteringar från föregående möte a. Projekt Minimeringsmästarna Maria berättade vad projektgruppen gjort sedan förra mötet. Se presentation som läggs ut på hemsidan. Rådet diskuterade därefter förslaget. Det är viktigt att få bredd på projektet, det måste nå fler än bara 5-6 hushåll per kommun. I Västra Götaland har projektet fått mycket uppmärksamhet i media. Genom att använda media kan vi skapa bredd i projektet även här. Vi kan ta hjälp av Länsstyrelsens kommunikatör för att t.ex. nå ut på sociala medier. Sociala medier är ett oerhört effektivt sätt att nå ut brett. Får att nå fler kan föreläsningarna webbsändas. Förutom medel från de aktörer som deltar i projektet behövs extern finansiering. Ett förslag är Sörmlands Sparbank. Men det finns fler finansieringsmöjligheter än Sörmlands Sparbank. Projektet kopplar till mål som flera kommuner har i avfallsplaner. Projektet kan också ge bra input till pågående arbete med avfallsplaner. Projektgruppens förslag skickas inom kort ut till kommunernas e-post, kommunala bostadsbolag samt renhållningen inom kommunerna alternativt renhållningsbolag. Svar om deltagande senast 15 december. b. Gemensamt koncept kemikalieföreläsning Åtgärdsförslaget har diskuteras inom arbetsgruppen. En fråga skickades till medlemmarna i arbetsgruppen om vilken inriktning och vilket upplägg man gärna skulle se på föreläsningen. Detta har sammanställts. Samtidigt har förslaget om projektet Minimeringsmästarna utvecklats. I detta ingår en delföreläsning som handlar om kemikalier. RUS (Länsstyrelsernas samarbete inom miljömålsarbetet) har också meddelat att de planerar en konferensturné med tema kemikalier tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och KEMI. Det är troligt att en sådan konferens kan förläggas till Södermanland under Om det blir av beslutas innan årsskiftet. Arbetsgruppen föreslog att vi avvaktar med idén om ett gemensamt koncept tills vi vet hur det blir med Minimeringsmästarna och den andra konferensen. Rådet instämde i förslaget om att avvakta övriga initiativ. c. Lokalt kretslopp för regional utveckling Christoffer Wendel berättade att ett studiebesök genomförts till Ålberga och Berga naturbruksgymnasium. Det var spännande och inspirerande. Det finns en stor potential för utveckling. Frågan är nu vad som blir nästa steg. Regionförbundet behöver ta hand om intrycken från studiebesöket och fundera lite mer över hur nästa steg kan se ut. Rådet beslutade att Regionförbundet m.fl. ska återkomma till rådet med tankar om hur vi kan gå vidare. Området är intressant och det borde kunna utvecklas till ett projekt med ansökan till Landsbygdsprogrammet. Det är bra om Södermanland kan ligga före på detta område!

3 3(8) 4. Förtydligande kring hanteringen av nya åtgärder till programmet Rådet instämde i den beskrivning som finns i underlaget som skickats ut inför mötet om hur nya åtgärder till programmet tas fram. Åtgärdsförslag kan lämnas av arbetsgrupperna, Miljö- och klimatrådet och enskilda aktörer. Innan en åtgärd läggs till i programmet ska den tas upp dels i en av arbetsgrupperna, dels i Miljö- och klimatrådet. Det finns mycket kompetens i arbetsgrupperna. Därför är det bra om de tar fram skarpa förslag. Det är också bra om andra aktörer också kan spela in förslag till arbetsgrupperna. Det är bra om rådet är lite mer övergripande och checkar av på generell nivå att en ny åtgärd kan genomföras. Rådet instämde inte i att Miljö- och klimatrådet generellt ska kallas för styrgrupp till åtgärdsprogrammet. Definitionen av en styrgrupp innebär att ta beslut. Det gör inte rådet generellt för åtgärdsprogrammet eftersom alla aktörer som genomför åtgärder i programmet är enskilda organisationer som tar egna beslut om vilket arbete man ska genomföra. Miljö- och klimatrådet kan dock vara styrgrupp i enskilda projekt som drivs inom ramen för åtgärdsprogrammet. I övrigt är rådet rådgivande till arbetet. Man kan t.ex. visa på luckor i arbetet och visa på vad som behöver prioriteras för att nå målen. Detta ska förtydligas i underlaget. 5. Diskussion om nya medlemmar till rådet Rådet diskuterade frågan som ställts från Biogas Öst om att ingå i rådet. De principer för vilka aktörer som deltar i rådet som skickats ut som förslag inför mötet utgjorde underlag. Aktörerna i rådet bör i första hand ha en regional inriktning, och i första hand inte representera ett enskilt intresse. Fler aktörer kan dock självklart finnas med i arbetsgrupperna. En möjlighet finns också att adjungera aktörer till rådet när frågor som berör dem diskuteras. Rådet beslutade att inte ta upp Biogas Öst som ordinarie medlemmar i rådet, men att de kan adjungeras till möten när frågor som berör dem tas upp. Detsamma gäller övriga enskilda företag och andra intresseorganisationer. Östsvenska Handelskammaren är viktig som medlem i rådet. Enskilda företag har möjlighet att vara adjungerade i rådet när rådet beslutar så. Claudia tar kontakt med Östsvenska Handelskammaren om deltagande i rådet. 6. Klimat- och energistrategi för Södermanland Emelie presenterade processen för att ta fram Klimat- och energistrategin och vilka ändringar som gjorts, se presentation som läggs ut på hemsidan. Fokus ligger på att utgå från de sörmländska förutsättningarna.

4 4(8) Strategin har arbetats fram av Länsstyrelsen tillsammans med flera andra medlemmar i rådet. Länsstyrelsen föreslår att rådet beslutar om strategin. Med beslut menas i detta sammanhang att rådet står bakom strategin om att man har den som utgångspunkt i sitt arbete. Efter presentationen diskuterades några frågor kring innehållet. Strängnäs kommun hade skickat en synpunkt om att strategin behöver vara mer teknikneutral. Flera medlemmar i rådet hade också synpunkter kring de visioner till 2045 som finns inom varje insatsområde. Flera av visionerna diskuterades och ändrades. Rådet skickade också med förslag till ytterligare några ändringar. Länsstyrelsen tittar på detta och skickar därefter ut strategin på nytt till rådet som sedan mailledes får godkänna strategins innehåll. Då strategin har varit ute på remiss är utgångspunkten att ytterligare ändringar inte ska behöva göras efter att synpunkterna som uppkom vid rådets möte den 19 oktober hanterats. 7. Handlingsplan för grön infrastruktur Karl Ingvarson presenterade arbetet med grön infrastruktur, se presentation som läggs ut på hemsidan. Vad är grön infrastruktur? En isolerad natur är en natur som kommer att försvinna. Naturen behöver kopplingar. Uppdraget går ut på att beskriva detta, och att ta fram en handlingsplan för hur man ska jobba med detta. Det kommer att göras en del analyser och i handlingsplanen beskrivas vad som behöver göras. Ekosystemtjänster är tjänster som naturen gör för oss människor. Handlingsplanen kommer att vara ett underlag för hållbar mark- och vattenanvändning genom att vara underlag för kommunal planering, MKB:er och ekologisk kompensation. Karl kommer tillbaka till rådet och presenterar lite analyser i början av Aktuellt från alla pågående projekt och strategiarbete Regionförbundet: Viktigaste punkten är projektidén cirkulär ekonomi som Christoffer presenterade. De återkommer när de funderat lite mer över hur man kan gå vidare med detta. Flen:Utbyggnad av VA-nätet. 280 miljoner de närmaste åren kommer satsas på att bygga ut VAnät inom olika områden. Gör nu en sluttäckning av den största deponin i kommunen. Har kollat på om de kan ta tillvara det som ligger i deponin. Sett att man faktiskt kan återvinna en stor del av det. Minskar då också lakvatten-problematiken. Men en utmaning att få ekonomi i det så att den lilla kommunen kan genomföra det. Jämför med att betala deponiskatt för att ha det på hög. Energikontoret: Har jobbat mycket med den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Ny förordning gör att arbetet organiseras om. Energikontoret ser behov att fokusera på företag. För stora företag finns en förordning om att energikartläggning måste göras. Tre projekt pågår för små och medelstora företag. Två projekt där nätverk drivs. Och ett projekt kring energitillsyn.

5 5(8) Energi- och klimatrådgivningen är viktig för de små företagen, upp till 300 MW/år. Där viktigt att ta upp transporterna. Byggnader två olika utbildningar som Energikontoret jobbar med nu. Hur driva mot lågenergihusbyggande? Och en utbildning för alla som jobbar med att bygga husen. Hur göra för att verkligen leverera energieffektiva fastigheter? Trosa: Vattenvårdsförbundet har fått fram medel för inventering av tillflöden i systemet. Inventering av flora och fauna kommer genomföras under nästa år. Med det som utgångspunkt ska de kolla på handlingsplan för hela avrinningsområdet. Jättebra effekt av lekgrus i trosaån. Har sett öringlek. Jobbar också vidare med att ta hand om vandringshindren i Trosaån. Projekt med musselodling i Östersjön på gång. SeaYou kommer driva musselodlingsprojekt i Stockholms län, har kontaktat Trosa, Nyköping, Oxelösund också. Gnesta: Va-frågorna är stora just nu. Överföringsledningar, förbättringar, minireningsverk Översiktsplanering pågår just nu med ny ÖP. Byggandet i Gnesta sker mest centralt nu. Funderar över att man behöver utöka laddinfrastrukturen för pendlingsparkeringar. LRF: Vattendirektivet. LRF ser positivt på att det blev en återremittering av åtgärdsprogrammen kopplade till vattendirektivet till Vattenmyndigheterna. Blir bättre synsätt på hur vattendirektivet ska hanteras. Är mycket intresserade av fiskodling. Har stor kunskap om att producera livsmedel. Vill gärna vara delaktiga i projekt med fiskodling. SKTM: Få fler att åka kollektivt. Har försökt att förenkla zonsystemet. Och minskat kostnaderna för regionala resor med buss och tåg. Kommer vara i nivå med Stockholms priser. Drivmedel: Har fyra områden i länet där bussarna är stationerade. 2019, 2020, Då går dessa ut i upphandling. Vilket drivmedel ska prioriteras då? Finns starka trender med el, HVO. Biogasen finns, och diskuteras. Och i och med att klimatklivsanläggningarna finns. Finns mycket diskussioner inom politiken, och man jobbar i myndigheten med att hitta en rimlig, bra upphandlingsstrategi. Oxelösund: Revidering av renhållningsordning och avfallsplan. Gemensamt med Nyköping. Vill gärna prata med andra kommuner som också jobbar nu. Vill få ned antalet mål i planen. Håller också på med en hållbarhetsplan. Föreläsning på måndag med Jessica Cederberg Wodmar. Välkomna dit! oktober på Koordinaten. Strängnäs: Samarbete inom 4M, Enköping, Västerås, E-tuna, S-näs. Har en klimatgrupp, workshop med fullmäktige. Tar fram en handlingsplan med tema konsumtion. Vad kommunkoncernen kan göra, hur man kan samverka med näringslivet, hur man kan underlätta för invånarna att konsumera hållbart. Elin bearbetar organisationen internt för att få bättre representation i åtgärderna i åtgärdsprogrammet. MdH: Är miljöcertifierade. Första högskola i världen då Driften av myndigheten. Sex forskningsinriktningar, bl.a. framtidens energi. Har en stor finansiering från KK-stiftelsen.

6 6(8) Smart grids är ett område. Jobbar också en del med solenergi. Har också någon verksamhet kring vattenrening och musslor. Länsstyrelsen: Har planer på att ta fram en livsmedelsstrategi. Ta upp i rådet nästa gång! 9. Övriga frågor Inga övriga frågor togs upp. 10. Temadiskussion vindkraft Lina presenterade arbetet med Vindkraft Öst, se presentation som läggs ut på hemsidan. Projektet har varit viktigt för att bjuda in alla parter till diskussioner. Den nationella planeringsramen på 30 TWh nationellt till 2020 kan bli svår att nå när vi är på 16,3 TWh nu? På grund av ett för tillfället lågt elpris är det svårt att få lönsamhet i vindkraftsinvesteringar just nu, vilket är en bidragande orsak till att intresset för att bygga är lågt nu. Vi var osäkra på om Svea Vind offshore ansökan om en större vindkraftpark till havs utanför sörmlandskusten fortfarande är aktuellt. Mathias, Energikontoret kollar upp detta. Diskussion Varför har det byggts så mycket i Östergötland och inte i Sörmland? Är det mer samverkan som behövs? Någon har börjat, kommit igång. Då är det lättare för fler att följa efter? Acceptansen för vindkraft kan ofta vara ett problem. I ett projekt i Kalmar län ( Ölandsvind planeringsunderlag för lokalisering av vindkraft på Öland ) var man noga med att koncentrera vindkraftverken till de bästa områdena, och att få med alla intressenter. Processen i samband med att man utvecklade planeringsunderlaget hade stor betydelse för att vinna acceptans och att alla aktörer skulle känna sig delaktiga i frågan. Finns det ett behov av att prata om hur tillståndsprocessen går till? Om många projektörer tror att det tar 6 år i processen kanske det avskräcker? Vilka drivkrafter finns för och emot etablering av vindkraft i Sörmland? Hur bemöter vi dessa? Delaktigheten från personer runtomkring är en framgångsfaktor. Med det ekonomiska läget som finns nu är det ganska stora företag som behöver driva processerna. Just nu är det ekonomiska läget för dåligt? Men varför är det ändå några företag som lämnar in ansökningar? Men vindparker ger också arbetstillfällen. Finns siffror på hur många arbetstillfällen det blir. Även om det är mest i byggfasen, så är det en del som blir kvar i längden.

7 7(8) Vi behöver koppla detta till framtidens fordon. En satsning på elbilar och elbussar behöver kombineras med satsningar på förnybar elproduktion. Vindelsproduktion ger större volymer än exempelvis solelsproduktion. Viktigt att ha med sådana faktorer som ett argument i kommunikationen om vindkraftsetableringar. Kopplingen mellan elfordonsutevklingen och ett ökat behov av förnybar el kan vara en drivkraft för markägare att sätta upp vidkraft för att man ser att det kommer att finnas ett behov i framtiden. Hur kommer vi vidare? Kan man göra liknande Kalmarexemplet? Det kan också i framtiden komma andra tekniska lösningar? Flytande vindkraftverk till havs som man ankrar upp. Vindkraft Öst projektet slutar sista oktober. Men Nätverket för vindbruk har fortfarande utlysningar. Energikontoret skulle gärna fortsätta på något sätt, och gärna att det blir konkret. En projektgrupp, bestående av Länsstyrelsen och Energikontoret, får i uppdrag att titta på ett tänkt projektupplägg till nästa möte. Avrapportering till nästa möte, och kanske mer till mötet därefter. Länsstyrelsen och Energikontoret funderar till nästa möte lite vidare på eventuellt projekt i Sörmland. Det finns en koppling både till Klimat- och energistrategin och till åtgärden Potentialstudie för förnybar energi i åtgärdsprogrammet.

8 8(8)