UTVECKLINGSPROGRAM FÖR KILS TÄTORT KIL.SE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVECKLINGSPROGRAM FÖR KILS TÄTORT 2014-2020 KIL.SE WWW.KIL.SE/ETTBATTREKIL"

Transkript

1 UTVECKLINGSPROGRAM FÖR KILS TÄTORT KIL.SE

2 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Katarina Karlsson, UTVECKLINGSPROGRAM INLEDNING Det är viktigt att lägga ner tid, engagemang och pengar på sin tätort och sitt centrum. Rätt insatser växlar upp välbefinnandet hos invånare och besökare, skapar en stark tillhörighetskänsla och bidrar till tillväxt för hela orten. Den komplexa processen och det komplexa samspelet mellan olika parter sammanfattas väl i boken Utveckla din stad En guide för städer med ambitioner av Rudolf Antoni, Jeanette Berggren och Tomas Kruth. den moderna stadskärnan är stadens skyltfönster, motorn för dess tillväxt och centrum för näringslivets utveckling, för kommunens tillväxt i stort och för en god fastighetsmarknad. en attraktiv levnadsmiljö leder till ökad inflyttning. Detta leder i sin tur till fler företagsetableringar och investeringar i staden vilket ger ökade skatteintäkter för kommunen. Dessa ökade medel kan sedan investeras i att ytterligare öka stadens attraktivitet. Satsa och vinn! KIL1000, v1.0, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post Org.nr Sida 0 av 11

3 BAKGRUND I Översiktsplan för Kils kommun 2010 anges att ett Utvecklingsprogram för Kils tätort ska tas fram. Utvecklingsprogrammet ska upprättas för att möjliggöra fysisk planering ur ett helhetsperspektiv och bidra till en långsiktigt hållbar tätortsutveckling. Programmet ger möjlighet att identifiera, motverka och stärka svaga länkar. Programmet ska bland annat omfatta: förtätningsmöjligheter för bebyggelsen, offentliga platser, såsom exempelvis torg och parker, utformning av verksamhetsområden, kommunikationer mellan bostad och tågstation, busshållplatser, verksamhetsområden och skolor samt cykel- och pendlingsparkeringar vid tågstationen och busshållplatser. SYFTE Syftet med Utvecklingsprogram för Kils tätort är att sätta upp en grund för ett långsiktigt arbete med tätortsutveckling. Programmet ska vara ett underlag i arbetet med att skapa ett långsiktigt och konstruktivt samarbete mellan fastighetsägare, företagare och kommunen. MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UTVECKLINGSPROGRAM FÖR KILS TÄTORT Välmående uppnår vi genom en samhällsplanering som utgår från människors behov och är inriktad på hållbar utveckling. Vi har goda mötesplatser, bra boende och sysselsättning och vi är nära vår omvärld. KONKRETA MÅL Utvecklingsprogram för Kils tätort antas i kommunfullmäktige En centrumförening bestående av företagare, fastighetsägare, föreningar och kommun bildas och driver arbetet med utvecklingen av Kils tätort efter att utvecklingsprogrammet är antaget. Sida 1 av 11

4 METOD Programmet har tagits fram i bred medborgardialog. För att få ett stabilt resultat förutsatte vi oss att vi skulle arbeta efter en metod 1. med låga trösklar in; det ska vara lätt att lämna sina synpunkter 2. som inspirerar till nya idéer 3. som tar hand om de idéer som kommer fram vi ska lyssna 4. där följande är tydligt definierat: planering, finansiering och genomförande. För att förverkliga punkt 1, 2 och 3 arbetade vi på följande sätt. Tre workshops arrangerades. Under workshop 1 presenterades arbetsmetoden för deltagarna. Efter det höll stadsarkitekt Göran Grönkvist en föreläsning om utvecklingen av Kils tätorts från början av 1900-talet, när samhället växte upp kring den nyanlagda järnvägen. Efter det genomfördes workshoparbete där alla närvarande medverkade i en SWOT-analys och tog fram Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hinder för Kils tätort och utveckling av den. Under workshop 2 fick deltagarna lyssna till en föreläsning om tätortsutveckling av Rudolf Antoni. Efter det listades åtgärder utifrån analysen som gjordes under Workshop 1. På workshop 3 prioriterades åtgärdslistan. Övrig medborgardialog har gått ut på muntlig dialog, mailkonversationer, telefonsamtal med mera. Tjänstepersoner fanns på plats för samtal på torget Information har funnits på kommunens hemsida, i media, i biblioteket och kommunhuset. Allmänheten har kunnat lämna sina synpunkter i lådor i kommunhus och bibliotek, via mail, telefon eller muntligen. Punkt nummer 4 kommer kanske mer in i den process som kommer att starta efter att programmet är antaget. Så den punkten kommer att följa oss i det vidare arbetet. För att förenkla och konkretisera diskussionerna använde vi oss av fyra fokusområden. 1. Helt, rent, tryggt och snyggt 2. Trafik, kollektivtrafik, noder och stråk 3. Utveckla platser, byggnader och miljöer 4. Karaktär, marknadsföring och events Två enkäter har genomförts. Sammanlagt har 531 personer svarat på enkäterna Över 320 konkreta åtgärdsförslag har kommit in under våren Arbetsgruppen för utvecklingsprogrammet har diskuterat inkomna förslag och har tillsammans Sida 2 av 11

5 med deltagare på workshop 3 prioriterat åtgärderna. Förslag som tjänstepersoner och politiker har ansett vara orealistiska har tagits bort från listan. ORGANSIATION Styrgrupp Kommunstyrelsens tillväxtutskott Referensgrupp Ledningsgrupp koncernen Arbetsgrupp Miljöstrateg, samhällsplanerare, fastighetschef, gatuchef och stadsarkitekt RESULTAT OCH LÄRDOMAR Medborgardialogen har visat en tydlig riktning och det är bara att sätta igång med de första insatserna. Det handlar om att höja standarden rent underhållsmässigt, direkta fysiska åtgärder inom zon 1 och 2, samt att utföra förberedande utredningar för vidare arbete. Fortsatt medborgardialog är en förutsättning för snabb start med det arbetet. Under arbetet med att ta fram utvecklingsprogram för Kils tätort har många lärdomar kommit fram. Det är bland annat viktigt att inte greppa över för mycket på en gång. Arbetet ska heller inte hastas fram. Under våren 2014 har ett gediget förankringsarbete skett inriktat på medborgardialog. ZON-INDELNING Ett exempel på hur arbetet kan bedrivas utan att greppa över för mycket men ändå komma igång är zon-indelningen. För att underlätta arbetet identifierades tre olika zoner. Zon 1 kräver en större och mer helhetlig satsning. Inom zon 2 behövs också åtgärder men arbetet behöver inte vara lika sammanhängande och omfattande. Arbetet med att planera för åtgärder i zon 3 har inte påbörjats vid programmets antagande och skjuts på framtiden på grund av att det är prioriterat att satsa ordentligt inom zon 1 och 2. Sida 3 av 11

6 ZON 1 OMRÅDET MELLAN JÄRNVÄGSSTATIONEN OCH BIBLIOTEKET ZON 2 STORGATAN OCH GRÖNA TORGET Sida 4 av 11

7 ZON 3 ÖVRIGA TÄTORTEN HÅLLBARHET Fullmäktiges övergripande mål anger att vi ska bedriva samhällsplanering som utgår från människors behov och är inriktad på hållbar utveckling. Hållbar samhällsplanering handlar om att framtidssäkra och göra ett gediget arbete så att man inte behöver bygga om. Människor ska trivas med det som utvecklingsprogrammet resulterar i. Detta ska förhoppningsvis tillgodoses genom bred medborgardialog. Genom att följa projektorganisationen med Styrgrupp, ledningsgrupp och arbetsgrupp kan vi kommunicera och hålla god överblick över olika processer och underlättar på så vis för samplanering och minskar risken för felprioriteringar. Hållbarhet handlar givetvis också om att fokusera på och prioritera klimat- och miljövänliga transportmedel. Gång- och cykeltrafiken ska därför ha en given förtur framför fossilbränsledriven trafik och kollektivtrafik framför biltrafik - i allt arbete med utveckling av Kils tätort. Att bygga energieffektivt är också självklart i detta sammanhang. Här ska målet för energieffektivt byggande som finns i kommunens Klimat- och energiplan följas. Sida 5 av 11

8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Inför framtagandet av utvecklingsprogram för Kils tätort har enkäter använts. På frågan om vilka intryck man får av centralorten och Storgatan vad svaren entydiga: Tråkigt och intetsägande. Kils tätort behöver stärka sin karaktär och jobba med attraktiviteten. En stor mängd åtgärdsförslag kommit in via enkäter och i workshoparbete med mera. Dessa har behandlats av arbetsgruppen och en sammanfattning av förslagen finns på Listan uppdateras kontinuerligt. Vissa åtgärder kan komma att strykas om de blir inaktuella och andra kan läggas till, till exempel om nya finansieringsmöjligheter uppstår eller om det kommer in ett medborgarförslag som kan anslutas till projektet. OFFENTLIGA PLATSER - TORG OCH PARKER Planering av torg och parker ska göras av arkitekt i dialog med medborgarna och tekniska förvaltningens parkarbetare med ansvar för blommor och planteringar och ska följa Gestaltningsprogram för Kils kommun. TORG Behovet av en större insats mellan järnvägsstationen och biblioteket har identifierats. En interaktiv modell tas fram av Klara arkitektbyrå för att underlätta dialogarbetet och planeringen. Enligt Detaljplan för Kils centrum Området kring järnvägsstationen 2006 kan ett sammanhängande torg anläggas på hela ytan. Nytt torg och ny bussgata enligt detaljplan för Kils centrum, området kring järnvägsstationen, 2006 Sida 6 av 11

9 Järnvägstorg och bibliotek i två våningar med gemensam entré för kommunhus och bibliotek. GRÖNA TORGET Gröna torget är en enorm resurs för Kils tätort, men har stor utvecklingspotential. Därför är det en given åtgärd i tätortsutvecklingsarbetet att förädla den platsen. Många synpunkter har kommit in i medborgardialogen. För att vi inte ska riskera att missa barnens perspektiv ska familjer bjudas in vid en passande tidpunkt så att de verkligen får möjlighet att säga vad de önskar. GRÖNT STRÅK ÖSTER OM JÄRNVÄGSSTATIONEN I och med att stora förändringar sker i Kils tätort uppstår nya möjligheter mellan järnvägen och Storgatan öster om järnvägen. I medborgardialogen har önskemål om mer grönska och fler sittplatser framkommit. Området är svårplanerat och grönstrukturen måste givetvis anpassas efter eventuella prioriterade anläggningar. När områdets funktion är utredd bör en ritning tas fram där tomma ytor fylls med mer grönska och parkliknande stråk. ÖVRIGA PARKER OCH HUNDRASTGÅRDAR I Kil finns ett antal parkområden. Många hamnar utanför Zon 2 och har därför inte behandlats i detta skede. Det som däremot har framkommit i medborgardialogen är önskemål om hundrastgårdar. Detta är relativt lätt att ordna och ett antal hundrastgårdar bör anläggas på strategiska platser. Placering av hundrastgårdar kan med fördel ske i dialog med hundägarna. Sida 7 av 11

10 FÖRTÄTNINGSMÖJLIGHETER FÖR BEBYGGELSE Inom zon 2 finns förtätningsmöjligheter för bebyggelse på följande platser. På fastigheterna Freden 4 (ICA och apoteket), Svärdet 7 (PeKås), Svärdet 8 (Gamla OKQ8), Fastigheten Sannerud 1:859 (Grillhuset) finns i dag byggnader i en etage men inom dessa fastigheter tillåts byggnation i tre våningar. Inom fastigheten Kommunhuset 1 finns i dag både en- och tvåvåningshus men det finns möjlighet att bygga tre våningar med bostäder och centrumbebyggelse. Inom fastigheten får även ett nytt fyra-våningshus uppföras. På Hovslagaren 17 (nu parkering mitt emot hotellet) finns möjlighet att bygga bostäder och handel i två våningar. På fastigheten Bagaren 6 (före detta Spisbrödsfabriken) finns möjlighet att uppföra byggnader för handelsändamål i två våningar. Apotekaren 7 och apotekaren 6 (nuvarande musikskolan) får bebyggas med samlingslokaler. Om fastigheten ska användas till annat ändamål ska planändring ske. Inom kvarteren Hästen, Bocken, Geten, Fyrkanten, Trädgårdsmästaren, Hjorten, Giraffen, Förvaltaren, Elefanten och Noshörningen medger planen ytterligare bebyggelse för bostadsändamål upp till två våningar. GESTALTNINGSPROGRAM Gestaltningsprogrammet tar upp frågor som rör tätortens utformning och ska fungera som ett redskap för förvaltning och utveckling av tätortsmiljön. Syftet är att skapa en attraktiv tätortsmiljö för alla, boende, verksamma och besökare i Kil. Programmet ska fungera som standard vid utformning av allmän platsmark. Vid nyexploatering och upprustning av befintliga områden ska gestaltningsprogrammet sätta ramar för hur Kils utemiljöer bör utformas. VIDARE UTREDNINGAR ENLIGT UPPDRAG I ÖVERSIKTSPLAN 2010 Uppdraget för att ta fram Utvecklingsprogram för Kils tätort var tydligt. Det kvarstår en rad åtgärder för att uppdraget ska kunna anses vara slutfört men för at komma igång och få fart på processen antas programmet under förutsättning att följande punkter ska utredas under Sida 8 av 11

11 FÖRTÄTNINGSMÖJLIGHETER FÖR BYGGNATIONER UTANFÖR ZON 2 Utredning av förtätningsmöjligheter utanför zon 2 kommer ske vid revidering av Översiktsplan 2010 samt i Fördjupad översiktsplan Nedre Fryken samt. UTFORMNING AV VERKSAMHETSOMRÅDEN En utredning av vidareutveckling av verksamhetsområden ska göras. Både handelslokaler inom zon 2 och industriområden inom zon 3. KOMMUNIKATIONER OCH PENDLARPARKERING I översiktsplanen anges att kommunikationer mellan bostad och tågstation, busshållplatser, verksamhetsområden och skolor ska utredas. Även cykel- och pendlingsparkeringar vid tågstationen och busshållplatser ska behandlas. Detta kommer att utredas vid revidering av Inventering av gång- och cykelvägar inom Kils kommun från 2010 samt kommande trafikutredning för Storgatan. YTTERLIGARE BEHOV Under arbetet med att ta fram utvecklingsprogram för Kils tätort har ytterligare behov identifierats för att få ett tätortsutvecklingsarbete av god kvalitet. LÅNGSIKTIGHET - CENTRUMFÖRENING För att arbetet med tätortsutvecklingen ska bli långsiktigt krävs att det finns en bred delaktighet. Därför bör intresset för att blida en centrumförening utredas. En ledare för arbetet bör också finnas och förslagsvis anställer centrumföreningen en tätortsutvecklare. Centrumföreningen bör bestå av fastighetsägare, företagare och kommun. Det är viktigt att det finns en bredd i representationen kultur, turism, handel, café, restaurang, bostadsfastighetsägare och handelsfastighetsägare osv. Centrumföreningen ska ta fram en gemensam vision, strategi och en handlingsplan. Bland annat det material som tagits fram i medborgardialog under 2014 kan användas som underlagsmaterial vid framtagandet av visionen. Det kan även vara aktuellt att göra andra analyser inför framtagandet av visionen. Centrumföreningen bör följa den handledning som finns i boken Utveckla din stad En guide för städer med ambitioner, Antoni, Berggren och Kruth. BUDGET Många åtgärder och insatser ligger inom kommunens ansvarsområde och bekostas givetvis av kommunen själv. Det kan handla om att städa gator, klottersanera Sida 9 av 11

12 kommunens egendom, anlägga parkmark mm. Andra insatser är på ett bredare plan och bör finansieras gemensamt av centrumföreningen. Det kan handla om Marknadsföring och pr för centrum som helhet och för centrums verksamheter Kampanjer Event och arrangemang Kompetensutveckling för anställda medlemsföretag Kompetensutveckling för den egna personalen och styrelsen Utsmyckning och dekorationer Strategiarbete Utredning, uppföljning och analyser 1 OFFENTLIG KONST Vid större anläggningar som vid exempelvis anläggning av torg eller park ska 1 % av budget användas till konst. Centrumförening eller kommunstyrelsen avgör om procenten ska användas på respektive plats eller läggas i en pott för användning på annan plats. TRAFIKUTREDNING STORGATAN I och med att OKQ8-macken rivs öppnas nya möjligheter för trafikmiljön längs Storgatan. För att få till en god trafikmiljö som kommer att fungera på lång sikt behöver en trafikutredning göras innan större åtgärder vidtas där. Utredningen ska innefatta buss-, bil-, gång- och cykeltrafik. I Antonis bok anges: i dag är det ovanligt med parkering direkt på gatan utanför butiken. I stället byggs städer allt mer med tydliga, tillgängliga och väl skyltade angöringspunkter där det är lätt att ställa bilen och sedan röra sig i staden.. Detta angreppssätt bör vi ha när trafikutredning görs för området kring Storgatan. Det är positivt på många sätt; det gör att människor vistas till fots längre tid i centrum, bilarna kommer undan från gatubilden, antalet korta, klimatbelastande bilresor minskar och det blir plats för mer grönska och till exempel uteserveringar som är något som efterfrågas i underlagsmaterialet. 1 Utveckla din stad En guide för städer med ambitioner, Antoni, Berggren, Kruth 2012 Sida 10 av 11

13 BILAGOR Gestaltningsprogram för Kils kommun 2014 Detaljplan för Kils centrum Området kring järnvägsstationen 2006 REFERENSER Utveckla din stad En guide för städer med ambitioner, Antoni, Berggren och Kruth, Sida 11 av 11

14 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR DEN OFFENTLIGA MILJÖN KILS TÄTORT 1 Kils kommun juni 2014

15 Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort har tagits fram av: Beställare: Jan Westerberg, Kils kommun Konsult: Susanna Udd & Oscar Wilson Arbetsgrupp: Jan Westerberg, teknisk chef Therese Jäger, gatuchef Mari Andersson samhällsplanerare samtliga från Kils kommun samt konsult Susanna Udd och Oscar Wilson. Referensgrupp: Sandra Hagstrand, fastighetschef Katarina Karlsson, miljöstrateg Anna Åberg, kulturstrateg samtliga från Kils kommun. Programmet ska fungera som standard vid utformning av allmän platsmark. Vid nyexploatering och upprustning av befintliga områden ska gestaltningsprogrammet sätta ramar för hur Kils tätorts utemiljöer bör utformas. För att i detta tidiga skede få in synpunkter på förslagen skickas gestaltningsprogrammet för samråd med berörda nämnder och förvaltningar inom kommunen samt andra intressenter i samhället. Dokument som hör samman med gestaltningsprogrammet är: Val av utrustning för den offentliga miljön i Kils kommun Skötselplan för planteringar och grönytor i Kils tätort Arbetet har utförts under våren Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 2

16 Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Mål 4 Avgränsning 5 Historia och identitet 6 Kil på rätt spår 7 ANALYS OCH RIKTLINJER 8 Entréer 9 Stråk 9 Barriärer 9 Ljud och puls 10 Landmärken 10 Siktlinjer 11 Mötesplatser 11 Attraktiva platser 12 Platser för barn 12 Otrygga platser och baksidor 12 Utvecklingsmöjligheter 14 Mer torg 14 Järnvägspark 15 Storgatan 16 En grönare baksida 18 Gröna torget 19 Gröna kilar 19 Lekplatser 20 Kil Arena 21 Minska barriärer 21 Röd tråd 22 Färg 24 Parkeringsplatser 26 Offentlig konst 27 Uteserveringar 28 Små byggnader 29 Tekniska anläggningar 29 Skyltar 30 Trygghet och jämställdhet 32 Tillgänglighet 33 KÄLLFÖRTECKNING 34 Litteratur 34 Foto, illustrationer, kartor 35 3 Kils kommun juni 2014

17 Inledning BAKGRUND I tätorten samsas en mängd olika attribut såsom skyltar, små byggnader och uteserveringar mm. För att skapa en estetiskt tilltalande, funktionell och trivsam tätort krävs samordning av dessa attribut. Genom att ta fram gemensamma riktlinjer och mål samt genom samarbete mellan aktörerna kan en enhetlighet och samordning uppnås. Gestaltningsprogrammet ska bidra till att göra tätorten mer attraktiv. Det värnar även om och utvecklar tätortens kulturhistoriska värden och styrka som mötesplats. Dessa faktorer är viktiga eftersom en orts framgång är beroende av hur orten lyckas attrahera och behålla invånare och företag. Människor väljer allt oftare boplats efter hur attraktiv en stad eller ort är. Attraktiviteten ligger dels i att orten är vacker men även att den kan erbjuda ett stort utbud av service, utbildning, kultur, handel etc. En attraktiv tätort är inte bara positivt för tätorten utan medför även att hela kommunens attraktivitet ökar och där med även tillväxten. Gestaltningsprogrammet leder inte ensamt till en stor förändring i tätorten utan fungerar som en vägledning och hjälp för att utveckla en attraktiv ort. Gestaltningsporgrammet är framtaget som en vägledning för att göra tätorten trivsam, attraktiv, tillgänglig och lättorienterad. Och den innehåller råd och riktlinjer för hur den offentliga miljön kan utvecklas. SYFTE Kils kommuns gestaltningsprogram är framtaget för att fungera som inspiration och redskap för att förvalta och utveckla tätortsmiljön. Syftet är att skapa en attraktiv tätortsmiljö för alla, boende, verksamma och besökare i Kil. Programmet ska fungera som standard vid utformning av allmän platsmark. Vid nyexploatering och upprustning av befintliga områden ska gestaltningsprogrammet sätta ramar för hur Kils utemiljöer bör utformas. Parker och torg är miljöer där det ofta är önskvärt att skapa en egen identitet. Det kan därför vara lämpligt att ibland frångå föreslagna riktlinjer. Gestaltningsprogrammet är inte tänkt att vara en statisk produkt utan ett levande dokument. Det utgår i huvudsak från hur det ser ut idag och bör därför uppdateras regelbundet. MÅL Kil ska ges ett enhetligt formspråk. Det ska vara lätt att orientera sig i samhället. Det ska tydligt märkas att man närmar sig tätorten och man ska på ett enkelt sätt kunna ta sig mellan olika samhällsfunktioner. Kils ställning som kommunens centralort ska lyftas fram genom att stärka identiteten utifrån de kvaliteér som Kil har idag. Gestaltningsprogrammet stärker tätortens koppling till dess historia som mötesplats för kommunikationer samt dess kulturarv. Detta tydliggörs genom att val av material, färg mm hämtar inspiration från järnvägen, naturen etc. Programmets mål kan sammanfattas i: Stärka Kils identitet Skapa en sammanhållen och trivsam stadsmiljö med hög kvalitet och hög tillgänglighet Förena det moderna med det historiska i stadsrummet Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 4

18 AVGRÄNSNING Gestaltningsprogrammet har avgränsats till att gälla för tätorten. Området syns markerat på kartan. 5 Kils kommun juni 2014

19 HISTORIA OCH IDENTITET Ortens läge vid södra delen av Fryken har gjort bygden till en knutpunkt för kommunikationer. Här löper flera järnvägslinjer samman - nordvästra stambanan korsar Bergslagsbanan och mot norr går Fryksdalsbanan, Sveriges vackraste järnväg. Här finns dessutom resterna av Sveriges första järnväg för allmän trafik, invigd Den anlades 1849 som hästbana och var den första som övergick till ångloksdrift, vilket skedde år Sträckan Kil Nedre-Fryksta lades ner på 1970-talet och rälsen revs upp och i dess ställe anlade kommunen en gång- och cykelbana ner till Fryken. Här möts också vattenvägar - från Vänern farleden genom Norsälven till Frykensjöarna, mellan Hyn och Vistens sjövägar knyter ihop Fryksdalen med Klarälvdalen. Andra vatten förbinder Frykensjöarna med Värmeln. innan någon började bygga längs tvärgatorna. Kils tätort fick sin första stadsplan Mellan åren skedde en kraftig expansion av tätorten. Stora bostadsområden växte upp kring centrum, bland annat vid de gamla byarna Lersätter och Runnevål. Under 1990-talet växte området Kilslund fram och under 2000-talet har utbyggnaden fortsatt norrut i Lövenstrandsområdet. Järnvägen har således sedan lång tid tillbaka haft en stor betydelse för Kil och bidrar till ortens identitet. Järnvägen förblir Kils främsta pulsåder och orten är idag en viktig järnvägsknut med trafikerade järnvägar i fem olika riktningar. Järnvägens utveckling är en händelse som fullständigt förändrade Kils bebyggelsestruktur. Innan järnvägen bredde ut sig var Kil en liten landsbygdssocken, där människor levde av lantbruk och någon bisyssla. Under mitten av 1800-talet påbörjades byggandet av järnvägen. Med den ökade transporter, behov av fler byggnader och mer service. Vilket gjorde att Kils affärscentrum snabbt växte sig stort. År 1868 startade byggandet av järnvägen mellan Kristinehamn och Arvika via nordvästra stambanan och något år senare byggdes bibanan mellan Fryksta och Kil Nedre samt järnvägen mellan Kil och Molkom. På tidigt 1900-tal utvidgades järnvägsbanan med sträckan Kil-Torsby. Järnvägen utvecklades och nästa steg var att bygga ytterligare tre banor med koppling till Kil. Järnvägen satte fart på näringslivet i Kil. Kils tätort är drygt 100 år gammal. Som järnvägsknut blev Kils tätort attraktivt för både hantverkare och köpmän som slog sig ner och byggde hus längs den nuvarande Storgatan. Området längs Storgatan bebyggdes mellan 1880 och Söder om Storgatan tog Karlslunds ägor vid och det dröjde in på 1900-talet Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 6

20 KIL - PÅ RÄTT SPÅR Kil har utvecklats och kommer fortsätta att utvecklas tillsammans med tåget. Detta har satt prägel på den offentliga miljön i tätorten och kommer fortsatt påverka. En utmaning är att överbrygga den barriär järnvägen utgör med ytterligare säkra passager. Närheten till järnvägen betyder också att kommunen kan tillvarata och uppmärksamma värden som en rik och spännande banvallsflora, öka känslan av gemenskap och utblick med att t.ex ordna utsiktplatser där tågen som kommer och far blir en slags attraktion. Stationen skall ha huvudrollen i tätorten. För boende och verksamma på en ort som Kil kan man lätt komma att ta dessa små värden och detaljer för givet. Genom att med olika medel, t.ex parker, siktlinjer m.m lyfta fram och uppmärksamma olika aspekter av att Kil är en järnvägsknutpunkt skapas tydliga sammanhang och mening. Identitet och historieband stärks vilket ger bofasta, såväl som besökare en starkare känsla av att Kil - är på rätt spår. Kils järnvägsstation år 1895 Historien bakom Sveriges första järnväg Frykstadbanan var Sveriges första järnväg för allmän trafik och gick mellan Fryksta vid Nedre Fryken och Lyckans lastplats vid Klarälven. Banan var 8 km lång stakades av den svenska järnvägsbyggaren Claes Adolf Adelsköld och hade en spårvidd på 1101 mm. Den byggdes av Fryksstads Jernvägsaktiebolag som startade med en aktieteckning på riksdaler och ett statligt lån på riksdaler. Bolaget fick byggtillstånd den 9 februari 1849 och järnvägen öppnades på hösten Utöver järnvägen köpte bolaget ett ångfartyg av järn för trafiken på Klarälven mellan Lyckan och Karlstad. Järnvägen kostade med marklösen riksdaler och ångfartyget riksdaler. Banan var från början hästdragen men 1856 anskaffades loket Fryckstad. Loket byggdes 1855 av Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna, och togs i drift juni Frykstadbanan lades ner på hösten Banan ersattes med den tre kilometer långa bibanan till Nordvästra stambanan mellan Kil och Frykstad som öppnades den 15 juni Loket Fryckstad finns idag på museum i Gävle. Storgatan 45 7 Kils kommun juni 2014

21 Analys och riktlinjer H H J TECKENFÖRKLARING E Entréer E J E J E Stråk Barriärer Ljud och puls Landmärken E J H J J J J Siktlinjer Mötesplatser H J Attraktiva platser Platser för barn Otrygga platser, baksidor E Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 8

22 ENTRÉER Kil har entréer från riksväg 61, 715 och från stationen och Storgatan där man som besökare möter och träder in i tätorten. Entréerna söderifrån är från riksväg 61, vid sydvästra respektive sydöstra delen av samhället. Vid den sydvästra entréen finns en trafikskylt för tätbebyggt område med ortsnamnet på medan man vid den sydöstra entréen möts av en kommunal välkomstskylt. Om man kommer norrifrån upplevs det inte finnas någon tydlig entré förrän man når järnvägsviadukterna. Vid entréerna till de centrala delarna av Storgatan möts man av varsin rondell, där den östra har utsmyckning i form av en stenlagd stjärna inramad av sedum. På räcket till järnvägsbron hänger sommarblommor i planteringslådor och längs Storgatan finns blomsteramplar med sommarblommor. Riktlinjer Utformning och information vid entréer är en strategisk fråga som ytterst handlar om ortens varumärke, själ och identitet. Vid entréerna kan man med olika medel, t.ex textinformation, arbeta taktiskt; olika budskap beroende på årstid, lyfta fram specifika evenemang, riktade budskap till t.ex turister. Stärk attraktiviteten hos entréerna med exempelvis ljussättning, planteringar och en prioriterad skötsel. STRÅK Ett stråk är en sammanhållen färdväg med ett visst syfte. I en tätort finns stråk av olika slag, kopplade till hur man rör sig och vilket ärende man har. För fordon finns bilstråk, cykelstråk, kollektivtrafikstråk etc. För gående finns gångstråk, promenadstråk, upplevelsestråk, nöjes- och affärsstråk. Möten mellan olika stråk kan skapa attraktiva mötesplatser men även otydlighet och konflikter. Kils tydligaste stråk för såväl bilar som fotgängare är Storgatan som går parallellt med järnvägen genom hela tätorten från öster till väster. Andra stråk är gångoch cykelvägarna samt för friluftslivet utgör de många vandringslederna gröna stråk i tätortens ytterkanter. Riktlinjer Stråk i tätorten ska vara sammanhängande, tydliga och attraktiva och tillgängliga för alla, inklusive funktionshindrade. Skapa fler attraktiva stråk för fotgängare och cyklister i Kils tätort. Möten mellan olika stråk ska studeras utifrån identitet, tydlighet, tillgänglighet och trygghet. BARRIÄRER En barriär är något som spärrar, hindrar och/eller begränsar något. Fysiska barriärer i tätorten kan vara vattendrag, trafikerade gator, järnvägar, industriområden etc. Barriärer upplevs olika beroende på vem man är och hur man färdas. Barriärer kan även utgöra mentala hinder så som områden som känns otrygga och hinder i form av områden som skyddas av lagar och förordningar. För funktionshindrade finns barriärer av andra slag så som trappor, branta lutningar, kantstenar etc. Barriärer är en del av tätortens struktur och de har en stark inverkan på tillgängligheten i tätorten och hur denna upplevs. I Kil utgör järnvägen och riksväg 715 de mest påtagliga barriärerna. Industriområdena utgör framförallt kvällsoch nattetid barriärer för gående och cyklister då det kan kännas otryggt att röra sig genom området. Riktlinjer Minska de negativa effekterna av barriärer framför allt för fotgängare och cyklister. Detta kan exempelvis göras med hjälp av ljussättning, långa siktlinjer, överblickbarhet, bekväma angöringar och konstnärlig utsmyckning. Detta ökar tryggheten och skapa positiva upplevelser. Arbeta för att minska barriärverkan mellan olika områden i tätorten. Detta kan exempelvis göras genom fler, tryggare och tillgängligare passager över och under järnvägen, vägar och gator. Broar, tunnlar, övergångsställen ska utformas på ett tryggt, tillgängligt och tilltalande sätt. Se över befintliga passager över/under barriärerna både vad gäller placering, utformning och belysning. 9 Kils kommun juni 2014

23 LJUD & PULS Ljud omkring oss utgör en viktig del av hur vi upplever vår omgivning. Ljudet ger oss information om hur vår omgivning ser ut och vad som händer där. Exempelvis bidrar de till att vi får en uppfattning om hur och var människor rör sig, vilken typ och mängd av trafik det är, var det finns lugnare parkmiljö och vatten osv. Ljud fyller tätorten med liv och bidrar till dess identitet, Kil har en egen ljudbild. Tätortens puls visar var i orten de verksamheter och aktiviteter som drar människor är mest intensiva. Pulsen i Kil finns längs med järnvägen och stationen, med sina karaktäristiska ljud, samt längs Storgatan med sina butiker, hotell, restauranger och en livlig biltrafik. Biltrafiken är tidvis högljudd och upplevs som störande. Många typer av ljud uppskattas för att de ger lustfyllda, trivsamma eller rogivande känslor. Det kan exempelvis vara stimmet av folk längs gatorna vid ett evenemang, sorlet från en uteservering med klirret av porslin eller ljudet av porlande vatten i en fontän. Det kan även vara de vardagliga ljud från stadens miljöer som utgörs av bland annat trafik, människor och verksamheter. Ljud kan dock även upplevas som ett störande element. Ofta handlar det om ljud som tar oproportionerligt stor plats i det allmänna rummet, dvs. ljud som tränger sig på och är svåra att ignorera. Det kan även handla om ljud som man inte tycker om, oavsett volym och varaktighet. Vad som upplevs störande är oftast subjektivt. Trafikljud från vägar med mycket trafik betraktas oftast som störande, dvs. som buller. En del av tätortens miljö består av ljud som kommer från verksamheter längs gatorna. Butiker, caféer och restauranger som spelar musik, med koppling till deras verksamhet, i sina lokaler bidrar till karaktär och variation i stadsmiljön. Ett alltmer vanligt inslag i tätorter har dock blivit att butiker och uteserveringar spelar musik i utvändiga högtalaranläggningar, vilket kan upplevas störande då musiken påtvingas alla som rör sig i närområdet. Även ur en tillgänglighetsaspekt kan för många och för höga ljud vara ett problem. På samma sätt som ljud kan hjälpa människor att orientera sig kan de förvirra. Riktlinjer Arbeta för att utveckla och sträka området kring stationen och Storgatan för bibehålla pulsen locka fler att röra sig där. Markbeläggningar på gator/vägar med mycket trafik bör väljas med eftertanke på ljudbildning. Gatstensbeläggning på körbanor där mycket trafik passerar ska undvikas. Störande ljud bör minskas i möjligaste mån. Musik som spelas från enskilda verksamheter via utvändiga högtalare bör uppmärksammas som potentiellt störande ljud i stadsmiljön - ljudförorening. Utvändiga högtalare bör påtalas som oönskade och förhindras i möjligaste mån. Ljud utanför verksamheterslokaler bör regleras med avseende på decibelnivå och tidpunkt. Uppmuntra och planera för positiva ljudupplevelser, till exempel vattenljud. LANDMÄRKEN Ett landmärke är en tydlig orienteringspunkt på nära eller långt håll, som allmänheten lätt identifierar och använder som referenspunkt. Kil har idag väldigt få landmärken vilket är en liten brist. Tydliga byggnader i tätorten är bl.a. huset med torn på Storgatan 27, det gamla transformatortornet vid Kil Arena, det gamla vattentornet i Västra Karlslund, vattentornet i Mon och Stora Kils kyrka. Riktlinjer Betona och framhäv landmärkena på olika sätt till exempel genom belysning och gallring av vegetation. Exempelvis bör hög vegetation intill det gamla transformatortornet vid Kil arena tas bort. Skapa nya landmärken, i form av byggnader eller konstverk på lämpliga platser, som höjer Kils attraktionskraft. Vid byggnation i anslutning till befintliga landmärken bör landmärkenas betydelse uppmärksammas och diskussion föras om konkurrens mellan befintligt och nytt. Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 10

24 SIKTLINJER En siktlinje är en tänkt linje mellan två objekt som sammanfaller visuellt med den observation som kan göras från det ena objektet av det andra objektet. Siktlinjer i tätorten bidrar till att göra den mer spännande och ökar orienterbarheten. Kil har idag väldigt få siktlinjer men i de delar där det finns ett relativt regelbundnet och rakt gatunät finns bra förutsättningar för att skapa intressanta siktlinjer. Det skulle kunna vara siktlinjer som ger kontakt mellan delar inom området, men även mellan områden och de omgivande miljöerna. En viktig siktlinje i Kils tätort är mellan hembygdsgården i Runnevål och Fryken. Längs Storgatan skulle en lång siktlinje kunna skapas om det fanns tydligare referenspunkter i eller längs gatan. Riktlinjer Siktlinjen och den visuella kontakten med tätortens parker och järnvägsstationen inifrån tätorten bör förstärkas och framhävas. När området närmast Fryken i framtiden byggs ut bör sikten mot sjön upprätthållas där det är möjligt. Siktlinjerna längs gatorna bör förstärkas och användas för att binda samma området till en helhet. Siktlinjen längs Storgatan och den visuella kontakten med järnvägsstationen bör förstärkas. För att tydliggöra entrén till stationen föreslås uppförande av ett visuellt landmärke på Storgatan vid infarten till stationen. Detta bidrar också till att dela av Storgatan i mer hanterbara siktlinjer. Siktlinjerna bör noga värnas då nya byggnader ersätter äldre genom att byggnation alltid sker på den gamla kvartersmarken. MÖTESPLATSER En mötesplats är en lätt identifierbar plats som allmänheten självklart kan identifiera och vet eller förstår var den finns. En mötesplats kan ha flera målpunkter som anger själva stället man avser att träffas vid. Området kring järnvägsstationen i Kil utgör en klassisk viktig mötesplats. Andra exempel på mötesplatser i Kil är Bibliotekstorget och Gröna torget. Även parkeringsytan vid Pekås fungerar som mötesplats. Tätortens parker och lekplatser är också exempel på mötesplatser. De har potential att bli ännu attraktivare mötesplatser med ett utvidgat utbud av aktiviteter, större prydnadsvärde, en tilltalande ljussättning mm. Andra exempel på mötesplatser är Sannerudsvallen och de mindre bollplanerna. Badet vid Fryken utgör sommartid en attraktiv mötesplats. Riktlinjer I tätorten ska det finnas attraktiva, trygga och tillgängliga mötesplatser för alla. Befintliga mötesplatser bör ses över och behovet av nya mötesplatser utredas. Stärk attraktiviteten hos mötesplatserna med exempelvis ljussättning, ett utvidgat utbud av aktiviteter, möblering, planteringar och en prioriterad skötsel. Knyt samman mötesplatser och stråk där det är möjligt för att stimulera och underlätta för människor att röra sig mellan olika mötesplatser. 11 Kils kommun juni 2014

25 ATTRAKTIVA PLATSER Hur man upplever en tätort styrs av en rad faktorer. Attraktioner och attraktiva platser förstärker stadsmiljön och är viktiga för upplevelsen. Attraktiva platser är en förutsättning för en levande tätort. I detta gestaltningsprogram definieras attraktiva platser som de platser som ger sinnesupplevelser och årstidsvariation, platser med aktiviteter eller platser som utgör oaser där människor får sinnesupplevelser av olika slag. Exempel på attraktiva platser idag är Sannerudsvallen, badet vid Fryken, området kring ångaren Freja samt i viss mån tätortens parker. Riktlinjer Det ska finnas attraktiva platser av många olika slag som ger upplevelser för ortens invånare och besökare. Identifiera tätortens attraktiva platser och bevara och förädla deras värde samt utveckla de platser som har förutsättningar att bli attraktiva. Vid ny- och ombyggnader bör attraktioner tillföras och förstärkas. PLATSER FÖR BARN Barn i tätortsmiljön lever, leker och rör sig i miljöer som ofta är planerade och utformade för vuxna. I utemiljön finns speciella platser för barn så som lekplatser och lekparker. Införandet av cykelbanor och gångbanor har successivt skapat en säkrare miljö för oskyddade trafikanter. Riktlinjer Gör tätorten barnvänligare. Det ska finnas områden i tätorten som är särskilt anpassade för barn och som attraherar barn i olika åldrar. Tätorten kan göras mer trafiksäker för barn genom bredare trottoarer och sänkta hastigheter. Se över behovet av tätortsnära lekattraktioner med tanke på invånarnas ålderssammansättning och besökarnas mål. När det gäller lekplatser tas förslagsvis ett lekplatsprogram för Kils tätort fram för att närmare inventera, prioritera och utveckla tätortens lekplatser. Vid ombyggnad av gatu- och parkmiljöer i tätorten ska barnperspektivet alltid finnas med i form av att attraktiva, lekvänliga konstverk eller lekredskap i någon form utplaceras. Använd vatten i olika former i utemiljön för att attrahera barn. Speciella barnsoffor som är miniatyrer av vanliga soffor kan med fördel användas på vissa platser. OTRYGGA PLATSER & BAKSIDOR Otrygghet i tätortsmiljön handlar ofta om en subjektiv uppfattning och upplevelse hos den enskilda individen. Denna upplevelse kan variera mellan män och kvinnor, mellan olika årstider och under dygnet. Kvinnor känner oftare rädsla och oro när de rör sig i det offentliga stadsrummet än män, trots att män generellt är mer utsatta för våld än kvinnor. Den upplevda risken och den faktiska risken att drabbas av ett brott är inte alltid samma sak men oavsett vad otryggheten beror på bör den tas på fullt allvar i stadsplaneringen. Många gånger kan det vara motsägelsefullt vad som utgör otrygga miljöer. Ibland kan platser som upplevs attraktiva under dagtid kännas otrygga när det blir mörkt, som till exempel parker och gångstråk med mycket vegetation. Det kan vara platser som ligger vid sidan av bilstråken, är folktomma eller dåligt belysta. Otrygga platser utgörs många gånger av tunnlar, broar eller andra passager längs stadens gångstråk där det finns prång och utrymmen för en möjlig förövare att gömma sig. Ytterligare en orsak till varför en plats upplevs som otrygg kan vara att det någon gång har skett ett uppmärksammat brott på platsen. Om tätorten ska leva och kännas trygg även efter att butiker och arbetsplatser har stängt är det viktigt att den informella kontrollen, den naturliga tillsynen från folk som rör sig i tätorten, fungerar. En baksida i tätortsmiljön är en plats centralt i tätorten eller i stråken där aktiviteter, engagemang och/eller omsorg saknas. Det kan vara industrimiljöer, bakgårdar, kvarter, passager eller kopplingar mellan olika platser i stadsmiljön. Ofta upplevs dessa platser oattraktiva och otrygga. De kan vara viktiga platser som har goda förutsättningar att förändras. Baksidor kan vara en tillgång som skapar omväxling och lyfter framsidorna. Om allt är framsidor finns ingen variation. En framsida dagtid kan upplevas som en baksida när det är mörkt. Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 12

26 Platser som kan upplevas som otrygga i tätorten är gång- och cykelvägarna under järnvägen, gångtunnlarna under Ravinvägen, under riksväg 715 vid Mons backe och under Apertinvägen. Industriområdena utgör framförallt kvälls- och nattetid barriärer för gående och cyklister då det kan kännas otryggt att röra sig genom området. Området bakom byggnaderna längs Storgatans norra sida och järnvägsspåren har en klar baksideskaraktär. Även bakom vissa byggnader längs med Storgatan södra sida finns det en del plaster som upplevs som baksidor med lastintag och olika prång. Riktlinjer Skapa utemiljöer som är tydliga, lätta att överblicka och enkla att orientera sig i. Öppenhet och överblickbarhet innebär möjligheter för människor att tolka miljön och avläsa situationer på ett sätt som ger en känsla av kontroll, vilket är grundläggande för att uppleva trygghet. Satsa på bra skötsel. Väl omhändertagna och välskötta platser upplevs generellt som tryggare än platser som är slitna, igenvuxna och utsatta för klotter och skadegörelse. En plats allmänna status är viktig för upplevelsen av trygghet. Skapa befolkade utemiljöer. Arbeta för att fler människor väljer att vistas ute under dygnets alla timmar. Närheten till andra människor är avgörande för upplevelsen av trygghet. Att vara sedd av och ha en indirekt kontakt med andra, förutsatt att dessa andra inte uppfattas som ett hot, innebär en minskad känsla av utsatthet. Skapa utemiljöer för alla. Platser och områden i tätorten kan vara mer eller mindre tydligt riktade till, eller ianspråkstagna av, olika grupper av personer beroende på ålder, kön, aktivitet. Samhällets sociala spelregler avspeglar sig på så sätt i den fysiska miljön. Att tätortens utemiljö tillhör alla och inte tydligt utesluter någon står i relation till upplevelsen av trygghet. Att bjuda in till olika former av delaktighet är ett sätt att fånga in olika brukargruppers behov och samtidigt skapa starkare band mellan platser och dess användare. Skapa en tryggare utemiljö med hjälp av en genomtänkt ljussättning, färgsättning, siktlinjer och kopplingar till resten av tätorten. Arbeta kontinuerligt med säkerhetsfrågor kring järnvägen tillsammans med berörda verk, myndigheter och skola. Skapa förutsättningar för att attraktiva framsidor dagtid inte ska vara otrygga baksidor när det är mörkt. Skapa attraktiva platser och mål i anslutning till baksidorna. 13 Kils kommun juni 2014

27 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Analyserna visar viktiga stråk, platser av olika slag, landmärken och barriärer som finns i Kils tätort. De visar även vilka passager över/under barriärer som saknas i stadsmiljön. Sammantaget pekar analyserna på de platser och områden i stadsmiljön som är värdefulla och bör bevaras och/eller behöver utvecklas för att höja attraktiviteten. Övriga åtgärdsförslag finns beskrivna under riktlinjer för varje analyserat område. Viktiga områden att bevara är järnvägsstationen, badet vid Fryken, området kring ångaren Freja. Stationsbyggnaden bör fasadbelysas. Området kring järnvägsstationen utgör en viktig mötesplats och är Kils största bärare av ortens kulturarv. Genom att bevara dess kvaliteter och göra området kring stationsbyggnaden mer attraktivt så kan hela tätorten lyftas. Här skulle en pampig entré till stationen kunna skapas. MER TORG Stationsområdet skulle kunna kopplas ihop med torgområdet söder om Storgatan. Ett stort torg kan binda ihop stationen med Kils centrala delar. Mittemot stationen på södra sidan om Storgatan finns Bibliotekstorget, ett stenlagt torg med sittmöjligheter och planteringar. Torget omgärdas av byggnader med kommersiella verksamheter och tätortens bibliotek. Torgets strategiska läge och direkta läge intill järnvägsstationen gör denna plats extra viktig. Torget kan utvidgas mot stationen. Centralt på torget kan en fontän placeras. Fontänen omgärdas av en bred fris av smågatsten och kring denna perennplanteringar. Platsen förses med nya soffor och papperskorgar samt cykelställ utanför biblioteket. Bibliotekstorget utökas mot stationen och förses med en pampig centrerad fontän i granitblock i mitten och mindre fasta planteringskärl i granit symmetriskt placerade på torget. Torget förses med nya bänkar, papperskorgar och cykelställ. Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 14

28 JÄRNVÄGSPARK Genom anläggande av en modern tappning av en järnvägspark, något som idag saknas i Kil, kan man ytterligare förstärka ortens kulturarv som järnvägsknut. Järnvägsparken skulle kunna knytas an till stationsbyggnaden och området kring den genom att till delar använda likartat växtmaterial på båda platserna. Järnvägsparken bör få ett genomförande och ett uttryck som ger den en dignitet som tätortens finrum och ger Kil ett ansikte såväl inåt som utåt. Genom att arbeta med symmetri och en klassisk form tillsammans med moderna material så uppnås en spännande blandning och en modern tappning av en järnvägspark. Entréerna ska vara tydliga och det ska vara sammanhängande stråk som leder besökare till parken. Vid entréerna ska det finns cykelparkering för att uppmuntra fler att ta cykeln istället för bilen. I järnvägsparken kan det rymmas både fria och styrda aktiviteter. Det är viktigt att området inbjuder till spontanbesök med promenader, att ta en fika och liknande. Parken kan innehålla sittmöjligheter, papperskorgar såväl som dammar, vattenspeglar och/eller vattenlek. Perennplanteringar höjer kvaliteten i parken med doft och färgprakt. Till parken skulle även fler målpunkter kunna adderas i form av lekskulpturer, lekpark och café. Lekparken behöver inte utformas traditionellt utan kan förses med utrustning med nya spännande inslag, där vissa kan ha koppling till den tidigare järnvägsepoken. Ett trädäck med pergola kan anläggas som en plats för samling, exempelvis för skolklasser, förskolebarn eller andra grupper på utflykt. 15 Kils kommun juni 2014

29 STORGATAN Storgatan utgör tätortens huvudpulsåder för såväl gående, cyklister och bilister. Gatan skulle kunna ges en mer stadsmässig karaktär med en konsekvent trädplantering, en mer påkostad markbeläggning, ny belysning mm. För att öka attraktiviteten och locka fler att flanera längs med gatan vore det bra med fler uteserveringar längs med gatan. Det är vidare viktigt att bevara de få kvarvarande byggnader och miljöer som minner om ortens historia och fortfarande har potential att berika stadsmiljön. Siktlinjen längs Storgatan och den visuella kontakten med järnvägsstationen bör förstärkas. För att tydliggöra entrén till stationen föreslås uppförande av ett visuellt landmärke på Storgatan i höjd med stationen. Landmärket skulle kunna skapas i form av en vacker skylt och/eller skulptur. Landmärket bidrar också till att dela av Storgatan i mer hanterbara siktlinjer. Någon form av mindre landmärke skulle kunna utformas i den lilla rondellen i sydväst på Storgatan. På så sett skapas ytterligare en siktlinje längs med Storgatan. I höjd med stationen kan Storgatan förses med ett landmärke i form av utsmyckning antingen med en skulptur i glasfiber med LED-belysning som skiftar färg efter dygn och årstid... Idag saknas ett fungerande torg för torghandel i Kil. Den gamla bensinmacksfastigheten, där OK/Q8 tidigare låg, längs Storgatan skulle kunna göras om till ett torg med möjlighet till torghandel. Torget skulle få en strategiskt bra placering längs med Kils huvudpulsåder och bästa möjliga förutsättningar för att torget blir en levande attraktiv mötesplats. Denna torgyta ger också Storgatan en starkare prägel av att vara ortens huvudpulsåder. Örtpluggplantor skulle kunna användas som undervegetation vid träden längs med Storgatan för att slippa gräsklippning av små snuttar. Övriga grässnuttar som finns i gatumiljön längs Storgatan bör ersättas av kullersten eller smågatsten. Storgatan utgör tätortens huvudpulsåder för såväl gående, cyklister och bilister. Gatan skulle kunna ges en mer stadsmässig karaktär med en konsekvent...eller en trädplantering, en mer påkostad markbeläggning, häva ny att här finns Kils hjärta, stor stationsklocka. Detta för att ytterligare fram- stationen. Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 16

30 Enkel avgränsning Med små och stora medel är det viktigt att förtäta kring Storgatans ömse sidor sidor och ta ner skalan på gaturummet. Det behöver inte nödvändigtvis vara byggnader utan det viktigaste är att förstärka gatulinjen. Det kan till exempel göras genom att vara tydlig med vad som är offentlig respektive privat mark. Storgatan kan göras attraktivare med ytor med ändmål och mening såsom torg och fickparker. Avgränsa exempelvis parkeringsplatser för att få en större tydlighet och förstärka gatulinjen på Storgatan. Parkeringsytan vid Pekås fungerar idag som en spontan mötesplats. Utveckla entrézonen vid Pekås så att en ordnad plats skapas med större möjligheter till spontana möten mellan människor utan risk för att krocka med bilar på parkeringsplatsen. Arbeta med ljussättning, sittplatser och någon plantering. Illustrationen t.h visar hur tomrummen kan bearbetas för att förstärka gatulinjen. Tydliga siktlinjer, pollare, planteringar, träd. Definiera tydliga ytor med tydliga ändamål, t.ex parkeringsyta. 17 Kils kommun juni 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR DEN OFFENTLIGA MILJÖN KILS TÄTORT

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR DEN OFFENTLIGA MILJÖN KILS TÄTORT GESTALTNINGSPROGRAM FÖR DEN OFFENTLIGA MILJÖN KILS TÄTORT 1 Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort har tagits fram av: Beställare: Jan Westerberg, Kils kommun Konsult: Susanna Udd

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG Organisation Projektledare: Jeanette Laestander, Luleå kommun, Tekniska kontoret Konsult gestaltning: Eva Wenngren, Linnea Örtenvik, Anneli Jonsson, Ramböll Konsult ljusdesign:

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 I den här skriften hittar du... Din kunskap behövs!...5 Förmöte...6 Andra mötet vandringen...6 Avslutande möte...8 Att tänka på under vandringen...9 Människan är viktigast...9

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse.

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse. INDUSTRIBYN INDUSTRIBYN Publika event/ och sportanläggningar Fortsatt utveckling av centrumfunktion Befintlig kultur och fritid Befintliga offentliga byggnader Befintliga offentliga byggnader Befintlig kultur

Läs mer

Utvecklingsprogram för Årummet

Utvecklingsprogram för Årummet Dnr SHB13/136 Illustration: Zainab Malik Utvecklingsprogram för Årummet Del 3 Handlingsplan Nyköpings kommun Upprättad 2015-02-15 2/8 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Medborgarenkät... 4 Generella

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Skyltprogram för kommunala skyltar

Skyltprogram för kommunala skyltar Skyltprogram för kommunala skyltar 2013 02 21 Projektgrupp: Uppdragsledare: Eva-Marie Samuelson, planarkitekt Conny Svensson, informationschef Sivan Tegnhammar, informatör Magnus Sundén, näringslivschef

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A

Läs mer

FÖRNYELSE AV FREDSTORGET

FÖRNYELSE AV FREDSTORGET FÖRNYELSE AV FREDSTORGET FART, FRÖJD OCH FIKA EN STUDIE GJORD AV SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN I ANEBY KOMMUN FÖR FRAMTIDA FÖRSKÖNING OCH OMGESTALTNING AV FREDSTORGET I ANEBY TÄTORT Aneby kommun, Plan- och

Läs mer

2010-11-18 Dnr Kst 2009/262. Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM

2010-11-18 Dnr Kst 2009/262. Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM 2010-11-18 Dnr Kst 2009/262 Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tänkbar kvällsvy från Veddestavägen söderifrån Gestaltningsprogram mål och syfte sid 3 Förutsättningar

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-03-27. Kommunhuset, lokal Mellanfryken, torsdag 27 mars 2014, kl. 15.00 ÄRENDE DNR

Sammanträdesdatum 2014-03-27. Kommunhuset, lokal Mellanfryken, torsdag 27 mars 2014, kl. 15.00 ÄRENDE DNR TEKNISKA NÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-27 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Mellanfryken, torsdag 27 mars 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR - Val av justerare samt dag och tid för

Läs mer

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR...3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG...3 PLANDATA...3 Lägesbestämning 3 Areal 4 Markägoförhållanden 4 TIDIGARE

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-08-15 SID 1 (5) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, efter en förfrågan från

Läs mer

Adress Storgatan 60-78. gatan som bidrar till en grön inramning.

Adress Storgatan 60-78. gatan som bidrar till en grön inramning. Storgatan 60-78 Butiksyta i nyrenoverade Huvudsta Centrum! Typ Butik Storlek 200-400 kvm Adress Storgatan 60-78 Område Solna/Huvudsta Centrum Lokalbeskrivning gatan som bidrar till en grön inramning. Kontakt

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Adress Storgatan 60-78

Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Adress Storgatan 60-78 Storgatan 60-78 Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Typ Kontor, Övrigt, Utbildning Storlek 426 kvm Adress Storgatan 60-78 Område Solna/Huvudsta Centrum Lokalbeskrivning

Läs mer

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning

Läs mer

Trygghetsvandringar i Piteå en vägledning

Trygghetsvandringar i Piteå en vägledning Trygghetsvandringar i Piteå en vägledning "Det är hit man kommer när man kommer hem" Råd & tips Checklista Ansvarig : Folkhälsorådet PiteBRÅ Sammanställd av: Folkhälsostrateg Helena Lindehag 2009 1 Trygga

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA Samhällsbyggnad Dialog Evenemang Ger oss möjlighet att skapa en scen från 2011 till 2016 för framtida utmaningar när det gäller samhällsutvecklingen för:

Läs mer

Trygghetsvandring. i Flens centrum. September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009)

Trygghetsvandring. i Flens centrum. September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009) Trygghetsvandring i Flens centrum September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009) Bakgrund Åtgärder för att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Flens kommun är ett prioriterat område för

Läs mer

lilla torg! kävlinge centrum

lilla torg! kävlinge centrum lilla torg! kävlinge centrum utredning & skissförslag. Detta är ett skissförslag som, baserat på analyser av Kävlinge tätort, har avseende att beskriva om, varför & hur torget i Kävlinge centrum kan omformas

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Mitt i Solna ligger Råsunda

Mitt i Solna ligger Råsunda Kvarteret Lagern Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna både till världen

Läs mer

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Vad är ett gestaltningsprogram? En vägledning för hur vi kan forma

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Socialdemokraternas vision för Hjärup

Socialdemokraternas vision för Hjärup Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2

Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2 Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2 Råd, tips och checklista för trygghetsvandringar Trygghetsvandring är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö. Alla kan använda den. Trygghetsvandring

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Sammanträdesdatum 2013-11-21. Kommunhuset, lokal Mellanfryken, torsdag 21 november 2013, kl. 13.00 OBS! Tiden!

Sammanträdesdatum 2013-11-21. Kommunhuset, lokal Mellanfryken, torsdag 21 november 2013, kl. 13.00 OBS! Tiden! TEKNISKA NÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2013-11-21 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Mellanfryken, torsdag 21 november 2013, kl. 13.00 OBS! Tiden! FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Revisorernas övergripande

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes

Läs mer

Tuvestad & Thorn Exark Arkitekter Semrén & Månsson Liljewall Arkitekter SGS Studentbostäder Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag Home Properties

Tuvestad & Thorn Exark Arkitekter Semrén & Månsson Liljewall Arkitekter SGS Studentbostäder Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag Home Properties RegionCity SydOst Hjärtat i västra Sverige och mitt i centrala älvstaden #2 VG Regionens planerade regionens hus Bussterminal Station och mötesplats Centralstationen En länkande stadsdel för Göteborg Ett

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Enkätundersökning nov - dec 7 Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Bakgrund Under November månad år 7 genomfördes denna enkätundersökning

Läs mer

Stadens hjärta Åtgärdslista

Stadens hjärta Åtgärdslista Stadens hjärta slista Stadsmiljö Kultur & evenemang Utbud Stadens hjärta åtgärdslista slistan för Stadens Hjärta är en konkretisering av centrumutvecklingsprogrammets ambitioner och strategier. Den ska

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010 Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram April 2010 Kv. Tappström 3:1, Ekerö Gestaltningsprogram FÖRHANDSKOPIA Inledning Inledning Ekerö kommun har under vintern 2009-10 fastställt

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad Ortsutvecklingsmöte NÖDINGE 20141016 Nödinge Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad SAMMANSTÄLLNING 2 1. Vad ska Nödinge erbjuda dig om 10 respektive 25 år? Hyresrätter nära pendelstation och

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING RAPPORT KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING 2015-05-08 Uppdrag 262340, Kv Gäddan Titel på rapport: Kv Gäddan i Perstorp Trafiktutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-05-08 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer