UTVECKLINGSPROGRAM FÖR KILS TÄTORT KIL.SE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVECKLINGSPROGRAM FÖR KILS TÄTORT 2014-2020 KIL.SE WWW.KIL.SE/ETTBATTREKIL"

Transkript

1 UTVECKLINGSPROGRAM FÖR KILS TÄTORT KIL.SE

2 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Katarina Karlsson, UTVECKLINGSPROGRAM INLEDNING Det är viktigt att lägga ner tid, engagemang och pengar på sin tätort och sitt centrum. Rätt insatser växlar upp välbefinnandet hos invånare och besökare, skapar en stark tillhörighetskänsla och bidrar till tillväxt för hela orten. Den komplexa processen och det komplexa samspelet mellan olika parter sammanfattas väl i boken Utveckla din stad En guide för städer med ambitioner av Rudolf Antoni, Jeanette Berggren och Tomas Kruth. den moderna stadskärnan är stadens skyltfönster, motorn för dess tillväxt och centrum för näringslivets utveckling, för kommunens tillväxt i stort och för en god fastighetsmarknad. en attraktiv levnadsmiljö leder till ökad inflyttning. Detta leder i sin tur till fler företagsetableringar och investeringar i staden vilket ger ökade skatteintäkter för kommunen. Dessa ökade medel kan sedan investeras i att ytterligare öka stadens attraktivitet. Satsa och vinn! KIL1000, v1.0, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post Org.nr Sida 0 av 11

3 BAKGRUND I Översiktsplan för Kils kommun 2010 anges att ett Utvecklingsprogram för Kils tätort ska tas fram. Utvecklingsprogrammet ska upprättas för att möjliggöra fysisk planering ur ett helhetsperspektiv och bidra till en långsiktigt hållbar tätortsutveckling. Programmet ger möjlighet att identifiera, motverka och stärka svaga länkar. Programmet ska bland annat omfatta: förtätningsmöjligheter för bebyggelsen, offentliga platser, såsom exempelvis torg och parker, utformning av verksamhetsområden, kommunikationer mellan bostad och tågstation, busshållplatser, verksamhetsområden och skolor samt cykel- och pendlingsparkeringar vid tågstationen och busshållplatser. SYFTE Syftet med Utvecklingsprogram för Kils tätort är att sätta upp en grund för ett långsiktigt arbete med tätortsutveckling. Programmet ska vara ett underlag i arbetet med att skapa ett långsiktigt och konstruktivt samarbete mellan fastighetsägare, företagare och kommunen. MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UTVECKLINGSPROGRAM FÖR KILS TÄTORT Välmående uppnår vi genom en samhällsplanering som utgår från människors behov och är inriktad på hållbar utveckling. Vi har goda mötesplatser, bra boende och sysselsättning och vi är nära vår omvärld. KONKRETA MÅL Utvecklingsprogram för Kils tätort antas i kommunfullmäktige En centrumförening bestående av företagare, fastighetsägare, föreningar och kommun bildas och driver arbetet med utvecklingen av Kils tätort efter att utvecklingsprogrammet är antaget. Sida 1 av 11

4 METOD Programmet har tagits fram i bred medborgardialog. För att få ett stabilt resultat förutsatte vi oss att vi skulle arbeta efter en metod 1. med låga trösklar in; det ska vara lätt att lämna sina synpunkter 2. som inspirerar till nya idéer 3. som tar hand om de idéer som kommer fram vi ska lyssna 4. där följande är tydligt definierat: planering, finansiering och genomförande. För att förverkliga punkt 1, 2 och 3 arbetade vi på följande sätt. Tre workshops arrangerades. Under workshop 1 presenterades arbetsmetoden för deltagarna. Efter det höll stadsarkitekt Göran Grönkvist en föreläsning om utvecklingen av Kils tätorts från början av 1900-talet, när samhället växte upp kring den nyanlagda järnvägen. Efter det genomfördes workshoparbete där alla närvarande medverkade i en SWOT-analys och tog fram Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hinder för Kils tätort och utveckling av den. Under workshop 2 fick deltagarna lyssna till en föreläsning om tätortsutveckling av Rudolf Antoni. Efter det listades åtgärder utifrån analysen som gjordes under Workshop 1. På workshop 3 prioriterades åtgärdslistan. Övrig medborgardialog har gått ut på muntlig dialog, mailkonversationer, telefonsamtal med mera. Tjänstepersoner fanns på plats för samtal på torget Information har funnits på kommunens hemsida, i media, i biblioteket och kommunhuset. Allmänheten har kunnat lämna sina synpunkter i lådor i kommunhus och bibliotek, via mail, telefon eller muntligen. Punkt nummer 4 kommer kanske mer in i den process som kommer att starta efter att programmet är antaget. Så den punkten kommer att följa oss i det vidare arbetet. För att förenkla och konkretisera diskussionerna använde vi oss av fyra fokusområden. 1. Helt, rent, tryggt och snyggt 2. Trafik, kollektivtrafik, noder och stråk 3. Utveckla platser, byggnader och miljöer 4. Karaktär, marknadsföring och events Två enkäter har genomförts. Sammanlagt har 531 personer svarat på enkäterna Över 320 konkreta åtgärdsförslag har kommit in under våren Arbetsgruppen för utvecklingsprogrammet har diskuterat inkomna förslag och har tillsammans Sida 2 av 11

5 med deltagare på workshop 3 prioriterat åtgärderna. Förslag som tjänstepersoner och politiker har ansett vara orealistiska har tagits bort från listan. ORGANSIATION Styrgrupp Kommunstyrelsens tillväxtutskott Referensgrupp Ledningsgrupp koncernen Arbetsgrupp Miljöstrateg, samhällsplanerare, fastighetschef, gatuchef och stadsarkitekt RESULTAT OCH LÄRDOMAR Medborgardialogen har visat en tydlig riktning och det är bara att sätta igång med de första insatserna. Det handlar om att höja standarden rent underhållsmässigt, direkta fysiska åtgärder inom zon 1 och 2, samt att utföra förberedande utredningar för vidare arbete. Fortsatt medborgardialog är en förutsättning för snabb start med det arbetet. Under arbetet med att ta fram utvecklingsprogram för Kils tätort har många lärdomar kommit fram. Det är bland annat viktigt att inte greppa över för mycket på en gång. Arbetet ska heller inte hastas fram. Under våren 2014 har ett gediget förankringsarbete skett inriktat på medborgardialog. ZON-INDELNING Ett exempel på hur arbetet kan bedrivas utan att greppa över för mycket men ändå komma igång är zon-indelningen. För att underlätta arbetet identifierades tre olika zoner. Zon 1 kräver en större och mer helhetlig satsning. Inom zon 2 behövs också åtgärder men arbetet behöver inte vara lika sammanhängande och omfattande. Arbetet med att planera för åtgärder i zon 3 har inte påbörjats vid programmets antagande och skjuts på framtiden på grund av att det är prioriterat att satsa ordentligt inom zon 1 och 2. Sida 3 av 11

6 ZON 1 OMRÅDET MELLAN JÄRNVÄGSSTATIONEN OCH BIBLIOTEKET ZON 2 STORGATAN OCH GRÖNA TORGET Sida 4 av 11

7 ZON 3 ÖVRIGA TÄTORTEN HÅLLBARHET Fullmäktiges övergripande mål anger att vi ska bedriva samhällsplanering som utgår från människors behov och är inriktad på hållbar utveckling. Hållbar samhällsplanering handlar om att framtidssäkra och göra ett gediget arbete så att man inte behöver bygga om. Människor ska trivas med det som utvecklingsprogrammet resulterar i. Detta ska förhoppningsvis tillgodoses genom bred medborgardialog. Genom att följa projektorganisationen med Styrgrupp, ledningsgrupp och arbetsgrupp kan vi kommunicera och hålla god överblick över olika processer och underlättar på så vis för samplanering och minskar risken för felprioriteringar. Hållbarhet handlar givetvis också om att fokusera på och prioritera klimat- och miljövänliga transportmedel. Gång- och cykeltrafiken ska därför ha en given förtur framför fossilbränsledriven trafik och kollektivtrafik framför biltrafik - i allt arbete med utveckling av Kils tätort. Att bygga energieffektivt är också självklart i detta sammanhang. Här ska målet för energieffektivt byggande som finns i kommunens Klimat- och energiplan följas. Sida 5 av 11

8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Inför framtagandet av utvecklingsprogram för Kils tätort har enkäter använts. På frågan om vilka intryck man får av centralorten och Storgatan vad svaren entydiga: Tråkigt och intetsägande. Kils tätort behöver stärka sin karaktär och jobba med attraktiviteten. En stor mängd åtgärdsförslag kommit in via enkäter och i workshoparbete med mera. Dessa har behandlats av arbetsgruppen och en sammanfattning av förslagen finns på Listan uppdateras kontinuerligt. Vissa åtgärder kan komma att strykas om de blir inaktuella och andra kan läggas till, till exempel om nya finansieringsmöjligheter uppstår eller om det kommer in ett medborgarförslag som kan anslutas till projektet. OFFENTLIGA PLATSER - TORG OCH PARKER Planering av torg och parker ska göras av arkitekt i dialog med medborgarna och tekniska förvaltningens parkarbetare med ansvar för blommor och planteringar och ska följa Gestaltningsprogram för Kils kommun. TORG Behovet av en större insats mellan järnvägsstationen och biblioteket har identifierats. En interaktiv modell tas fram av Klara arkitektbyrå för att underlätta dialogarbetet och planeringen. Enligt Detaljplan för Kils centrum Området kring järnvägsstationen 2006 kan ett sammanhängande torg anläggas på hela ytan. Nytt torg och ny bussgata enligt detaljplan för Kils centrum, området kring järnvägsstationen, 2006 Sida 6 av 11

9 Järnvägstorg och bibliotek i två våningar med gemensam entré för kommunhus och bibliotek. GRÖNA TORGET Gröna torget är en enorm resurs för Kils tätort, men har stor utvecklingspotential. Därför är det en given åtgärd i tätortsutvecklingsarbetet att förädla den platsen. Många synpunkter har kommit in i medborgardialogen. För att vi inte ska riskera att missa barnens perspektiv ska familjer bjudas in vid en passande tidpunkt så att de verkligen får möjlighet att säga vad de önskar. GRÖNT STRÅK ÖSTER OM JÄRNVÄGSSTATIONEN I och med att stora förändringar sker i Kils tätort uppstår nya möjligheter mellan järnvägen och Storgatan öster om järnvägen. I medborgardialogen har önskemål om mer grönska och fler sittplatser framkommit. Området är svårplanerat och grönstrukturen måste givetvis anpassas efter eventuella prioriterade anläggningar. När områdets funktion är utredd bör en ritning tas fram där tomma ytor fylls med mer grönska och parkliknande stråk. ÖVRIGA PARKER OCH HUNDRASTGÅRDAR I Kil finns ett antal parkområden. Många hamnar utanför Zon 2 och har därför inte behandlats i detta skede. Det som däremot har framkommit i medborgardialogen är önskemål om hundrastgårdar. Detta är relativt lätt att ordna och ett antal hundrastgårdar bör anläggas på strategiska platser. Placering av hundrastgårdar kan med fördel ske i dialog med hundägarna. Sida 7 av 11

10 FÖRTÄTNINGSMÖJLIGHETER FÖR BEBYGGELSE Inom zon 2 finns förtätningsmöjligheter för bebyggelse på följande platser. På fastigheterna Freden 4 (ICA och apoteket), Svärdet 7 (PeKås), Svärdet 8 (Gamla OKQ8), Fastigheten Sannerud 1:859 (Grillhuset) finns i dag byggnader i en etage men inom dessa fastigheter tillåts byggnation i tre våningar. Inom fastigheten Kommunhuset 1 finns i dag både en- och tvåvåningshus men det finns möjlighet att bygga tre våningar med bostäder och centrumbebyggelse. Inom fastigheten får även ett nytt fyra-våningshus uppföras. På Hovslagaren 17 (nu parkering mitt emot hotellet) finns möjlighet att bygga bostäder och handel i två våningar. På fastigheten Bagaren 6 (före detta Spisbrödsfabriken) finns möjlighet att uppföra byggnader för handelsändamål i två våningar. Apotekaren 7 och apotekaren 6 (nuvarande musikskolan) får bebyggas med samlingslokaler. Om fastigheten ska användas till annat ändamål ska planändring ske. Inom kvarteren Hästen, Bocken, Geten, Fyrkanten, Trädgårdsmästaren, Hjorten, Giraffen, Förvaltaren, Elefanten och Noshörningen medger planen ytterligare bebyggelse för bostadsändamål upp till två våningar. GESTALTNINGSPROGRAM Gestaltningsprogrammet tar upp frågor som rör tätortens utformning och ska fungera som ett redskap för förvaltning och utveckling av tätortsmiljön. Syftet är att skapa en attraktiv tätortsmiljö för alla, boende, verksamma och besökare i Kil. Programmet ska fungera som standard vid utformning av allmän platsmark. Vid nyexploatering och upprustning av befintliga områden ska gestaltningsprogrammet sätta ramar för hur Kils utemiljöer bör utformas. VIDARE UTREDNINGAR ENLIGT UPPDRAG I ÖVERSIKTSPLAN 2010 Uppdraget för att ta fram Utvecklingsprogram för Kils tätort var tydligt. Det kvarstår en rad åtgärder för att uppdraget ska kunna anses vara slutfört men för at komma igång och få fart på processen antas programmet under förutsättning att följande punkter ska utredas under Sida 8 av 11

11 FÖRTÄTNINGSMÖJLIGHETER FÖR BYGGNATIONER UTANFÖR ZON 2 Utredning av förtätningsmöjligheter utanför zon 2 kommer ske vid revidering av Översiktsplan 2010 samt i Fördjupad översiktsplan Nedre Fryken samt. UTFORMNING AV VERKSAMHETSOMRÅDEN En utredning av vidareutveckling av verksamhetsområden ska göras. Både handelslokaler inom zon 2 och industriområden inom zon 3. KOMMUNIKATIONER OCH PENDLARPARKERING I översiktsplanen anges att kommunikationer mellan bostad och tågstation, busshållplatser, verksamhetsområden och skolor ska utredas. Även cykel- och pendlingsparkeringar vid tågstationen och busshållplatser ska behandlas. Detta kommer att utredas vid revidering av Inventering av gång- och cykelvägar inom Kils kommun från 2010 samt kommande trafikutredning för Storgatan. YTTERLIGARE BEHOV Under arbetet med att ta fram utvecklingsprogram för Kils tätort har ytterligare behov identifierats för att få ett tätortsutvecklingsarbete av god kvalitet. LÅNGSIKTIGHET - CENTRUMFÖRENING För att arbetet med tätortsutvecklingen ska bli långsiktigt krävs att det finns en bred delaktighet. Därför bör intresset för att blida en centrumförening utredas. En ledare för arbetet bör också finnas och förslagsvis anställer centrumföreningen en tätortsutvecklare. Centrumföreningen bör bestå av fastighetsägare, företagare och kommun. Det är viktigt att det finns en bredd i representationen kultur, turism, handel, café, restaurang, bostadsfastighetsägare och handelsfastighetsägare osv. Centrumföreningen ska ta fram en gemensam vision, strategi och en handlingsplan. Bland annat det material som tagits fram i medborgardialog under 2014 kan användas som underlagsmaterial vid framtagandet av visionen. Det kan även vara aktuellt att göra andra analyser inför framtagandet av visionen. Centrumföreningen bör följa den handledning som finns i boken Utveckla din stad En guide för städer med ambitioner, Antoni, Berggren och Kruth. BUDGET Många åtgärder och insatser ligger inom kommunens ansvarsområde och bekostas givetvis av kommunen själv. Det kan handla om att städa gator, klottersanera Sida 9 av 11

12 kommunens egendom, anlägga parkmark mm. Andra insatser är på ett bredare plan och bör finansieras gemensamt av centrumföreningen. Det kan handla om Marknadsföring och pr för centrum som helhet och för centrums verksamheter Kampanjer Event och arrangemang Kompetensutveckling för anställda medlemsföretag Kompetensutveckling för den egna personalen och styrelsen Utsmyckning och dekorationer Strategiarbete Utredning, uppföljning och analyser 1 OFFENTLIG KONST Vid större anläggningar som vid exempelvis anläggning av torg eller park ska 1 % av budget användas till konst. Centrumförening eller kommunstyrelsen avgör om procenten ska användas på respektive plats eller läggas i en pott för användning på annan plats. TRAFIKUTREDNING STORGATAN I och med att OKQ8-macken rivs öppnas nya möjligheter för trafikmiljön längs Storgatan. För att få till en god trafikmiljö som kommer att fungera på lång sikt behöver en trafikutredning göras innan större åtgärder vidtas där. Utredningen ska innefatta buss-, bil-, gång- och cykeltrafik. I Antonis bok anges: i dag är det ovanligt med parkering direkt på gatan utanför butiken. I stället byggs städer allt mer med tydliga, tillgängliga och väl skyltade angöringspunkter där det är lätt att ställa bilen och sedan röra sig i staden.. Detta angreppssätt bör vi ha när trafikutredning görs för området kring Storgatan. Det är positivt på många sätt; det gör att människor vistas till fots längre tid i centrum, bilarna kommer undan från gatubilden, antalet korta, klimatbelastande bilresor minskar och det blir plats för mer grönska och till exempel uteserveringar som är något som efterfrågas i underlagsmaterialet. 1 Utveckla din stad En guide för städer med ambitioner, Antoni, Berggren, Kruth 2012 Sida 10 av 11

13 BILAGOR Gestaltningsprogram för Kils kommun 2014 Detaljplan för Kils centrum Området kring järnvägsstationen 2006 REFERENSER Utveckla din stad En guide för städer med ambitioner, Antoni, Berggren och Kruth, Sida 11 av 11

14 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR DEN OFFENTLIGA MILJÖN KILS TÄTORT 1 Kils kommun juni 2014

15 Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort har tagits fram av: Beställare: Jan Westerberg, Kils kommun Konsult: Susanna Udd & Oscar Wilson Arbetsgrupp: Jan Westerberg, teknisk chef Therese Jäger, gatuchef Mari Andersson samhällsplanerare samtliga från Kils kommun samt konsult Susanna Udd och Oscar Wilson. Referensgrupp: Sandra Hagstrand, fastighetschef Katarina Karlsson, miljöstrateg Anna Åberg, kulturstrateg samtliga från Kils kommun. Programmet ska fungera som standard vid utformning av allmän platsmark. Vid nyexploatering och upprustning av befintliga områden ska gestaltningsprogrammet sätta ramar för hur Kils tätorts utemiljöer bör utformas. För att i detta tidiga skede få in synpunkter på förslagen skickas gestaltningsprogrammet för samråd med berörda nämnder och förvaltningar inom kommunen samt andra intressenter i samhället. Dokument som hör samman med gestaltningsprogrammet är: Val av utrustning för den offentliga miljön i Kils kommun Skötselplan för planteringar och grönytor i Kils tätort Arbetet har utförts under våren Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 2

16 Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Mål 4 Avgränsning 5 Historia och identitet 6 Kil på rätt spår 7 ANALYS OCH RIKTLINJER 8 Entréer 9 Stråk 9 Barriärer 9 Ljud och puls 10 Landmärken 10 Siktlinjer 11 Mötesplatser 11 Attraktiva platser 12 Platser för barn 12 Otrygga platser och baksidor 12 Utvecklingsmöjligheter 14 Mer torg 14 Järnvägspark 15 Storgatan 16 En grönare baksida 18 Gröna torget 19 Gröna kilar 19 Lekplatser 20 Kil Arena 21 Minska barriärer 21 Röd tråd 22 Färg 24 Parkeringsplatser 26 Offentlig konst 27 Uteserveringar 28 Små byggnader 29 Tekniska anläggningar 29 Skyltar 30 Trygghet och jämställdhet 32 Tillgänglighet 33 KÄLLFÖRTECKNING 34 Litteratur 34 Foto, illustrationer, kartor 35 3 Kils kommun juni 2014

17 Inledning BAKGRUND I tätorten samsas en mängd olika attribut såsom skyltar, små byggnader och uteserveringar mm. För att skapa en estetiskt tilltalande, funktionell och trivsam tätort krävs samordning av dessa attribut. Genom att ta fram gemensamma riktlinjer och mål samt genom samarbete mellan aktörerna kan en enhetlighet och samordning uppnås. Gestaltningsprogrammet ska bidra till att göra tätorten mer attraktiv. Det värnar även om och utvecklar tätortens kulturhistoriska värden och styrka som mötesplats. Dessa faktorer är viktiga eftersom en orts framgång är beroende av hur orten lyckas attrahera och behålla invånare och företag. Människor väljer allt oftare boplats efter hur attraktiv en stad eller ort är. Attraktiviteten ligger dels i att orten är vacker men även att den kan erbjuda ett stort utbud av service, utbildning, kultur, handel etc. En attraktiv tätort är inte bara positivt för tätorten utan medför även att hela kommunens attraktivitet ökar och där med även tillväxten. Gestaltningsprogrammet leder inte ensamt till en stor förändring i tätorten utan fungerar som en vägledning och hjälp för att utveckla en attraktiv ort. Gestaltningsporgrammet är framtaget som en vägledning för att göra tätorten trivsam, attraktiv, tillgänglig och lättorienterad. Och den innehåller råd och riktlinjer för hur den offentliga miljön kan utvecklas. SYFTE Kils kommuns gestaltningsprogram är framtaget för att fungera som inspiration och redskap för att förvalta och utveckla tätortsmiljön. Syftet är att skapa en attraktiv tätortsmiljö för alla, boende, verksamma och besökare i Kil. Programmet ska fungera som standard vid utformning av allmän platsmark. Vid nyexploatering och upprustning av befintliga områden ska gestaltningsprogrammet sätta ramar för hur Kils utemiljöer bör utformas. Parker och torg är miljöer där det ofta är önskvärt att skapa en egen identitet. Det kan därför vara lämpligt att ibland frångå föreslagna riktlinjer. Gestaltningsprogrammet är inte tänkt att vara en statisk produkt utan ett levande dokument. Det utgår i huvudsak från hur det ser ut idag och bör därför uppdateras regelbundet. MÅL Kil ska ges ett enhetligt formspråk. Det ska vara lätt att orientera sig i samhället. Det ska tydligt märkas att man närmar sig tätorten och man ska på ett enkelt sätt kunna ta sig mellan olika samhällsfunktioner. Kils ställning som kommunens centralort ska lyftas fram genom att stärka identiteten utifrån de kvaliteér som Kil har idag. Gestaltningsprogrammet stärker tätortens koppling till dess historia som mötesplats för kommunikationer samt dess kulturarv. Detta tydliggörs genom att val av material, färg mm hämtar inspiration från järnvägen, naturen etc. Programmets mål kan sammanfattas i: Stärka Kils identitet Skapa en sammanhållen och trivsam stadsmiljö med hög kvalitet och hög tillgänglighet Förena det moderna med det historiska i stadsrummet Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 4

18 AVGRÄNSNING Gestaltningsprogrammet har avgränsats till att gälla för tätorten. Området syns markerat på kartan. 5 Kils kommun juni 2014

19 HISTORIA OCH IDENTITET Ortens läge vid södra delen av Fryken har gjort bygden till en knutpunkt för kommunikationer. Här löper flera järnvägslinjer samman - nordvästra stambanan korsar Bergslagsbanan och mot norr går Fryksdalsbanan, Sveriges vackraste järnväg. Här finns dessutom resterna av Sveriges första järnväg för allmän trafik, invigd Den anlades 1849 som hästbana och var den första som övergick till ångloksdrift, vilket skedde år Sträckan Kil Nedre-Fryksta lades ner på 1970-talet och rälsen revs upp och i dess ställe anlade kommunen en gång- och cykelbana ner till Fryken. Här möts också vattenvägar - från Vänern farleden genom Norsälven till Frykensjöarna, mellan Hyn och Vistens sjövägar knyter ihop Fryksdalen med Klarälvdalen. Andra vatten förbinder Frykensjöarna med Värmeln. innan någon började bygga längs tvärgatorna. Kils tätort fick sin första stadsplan Mellan åren skedde en kraftig expansion av tätorten. Stora bostadsområden växte upp kring centrum, bland annat vid de gamla byarna Lersätter och Runnevål. Under 1990-talet växte området Kilslund fram och under 2000-talet har utbyggnaden fortsatt norrut i Lövenstrandsområdet. Järnvägen har således sedan lång tid tillbaka haft en stor betydelse för Kil och bidrar till ortens identitet. Järnvägen förblir Kils främsta pulsåder och orten är idag en viktig järnvägsknut med trafikerade järnvägar i fem olika riktningar. Järnvägens utveckling är en händelse som fullständigt förändrade Kils bebyggelsestruktur. Innan järnvägen bredde ut sig var Kil en liten landsbygdssocken, där människor levde av lantbruk och någon bisyssla. Under mitten av 1800-talet påbörjades byggandet av järnvägen. Med den ökade transporter, behov av fler byggnader och mer service. Vilket gjorde att Kils affärscentrum snabbt växte sig stort. År 1868 startade byggandet av järnvägen mellan Kristinehamn och Arvika via nordvästra stambanan och något år senare byggdes bibanan mellan Fryksta och Kil Nedre samt järnvägen mellan Kil och Molkom. På tidigt 1900-tal utvidgades järnvägsbanan med sträckan Kil-Torsby. Järnvägen utvecklades och nästa steg var att bygga ytterligare tre banor med koppling till Kil. Järnvägen satte fart på näringslivet i Kil. Kils tätort är drygt 100 år gammal. Som järnvägsknut blev Kils tätort attraktivt för både hantverkare och köpmän som slog sig ner och byggde hus längs den nuvarande Storgatan. Området längs Storgatan bebyggdes mellan 1880 och Söder om Storgatan tog Karlslunds ägor vid och det dröjde in på 1900-talet Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 6

20 KIL - PÅ RÄTT SPÅR Kil har utvecklats och kommer fortsätta att utvecklas tillsammans med tåget. Detta har satt prägel på den offentliga miljön i tätorten och kommer fortsatt påverka. En utmaning är att överbrygga den barriär järnvägen utgör med ytterligare säkra passager. Närheten till järnvägen betyder också att kommunen kan tillvarata och uppmärksamma värden som en rik och spännande banvallsflora, öka känslan av gemenskap och utblick med att t.ex ordna utsiktplatser där tågen som kommer och far blir en slags attraktion. Stationen skall ha huvudrollen i tätorten. För boende och verksamma på en ort som Kil kan man lätt komma att ta dessa små värden och detaljer för givet. Genom att med olika medel, t.ex parker, siktlinjer m.m lyfta fram och uppmärksamma olika aspekter av att Kil är en järnvägsknutpunkt skapas tydliga sammanhang och mening. Identitet och historieband stärks vilket ger bofasta, såväl som besökare en starkare känsla av att Kil - är på rätt spår. Kils järnvägsstation år 1895 Historien bakom Sveriges första järnväg Frykstadbanan var Sveriges första järnväg för allmän trafik och gick mellan Fryksta vid Nedre Fryken och Lyckans lastplats vid Klarälven. Banan var 8 km lång stakades av den svenska järnvägsbyggaren Claes Adolf Adelsköld och hade en spårvidd på 1101 mm. Den byggdes av Fryksstads Jernvägsaktiebolag som startade med en aktieteckning på riksdaler och ett statligt lån på riksdaler. Bolaget fick byggtillstånd den 9 februari 1849 och järnvägen öppnades på hösten Utöver järnvägen köpte bolaget ett ångfartyg av järn för trafiken på Klarälven mellan Lyckan och Karlstad. Järnvägen kostade med marklösen riksdaler och ångfartyget riksdaler. Banan var från början hästdragen men 1856 anskaffades loket Fryckstad. Loket byggdes 1855 av Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna, och togs i drift juni Frykstadbanan lades ner på hösten Banan ersattes med den tre kilometer långa bibanan till Nordvästra stambanan mellan Kil och Frykstad som öppnades den 15 juni Loket Fryckstad finns idag på museum i Gävle. Storgatan 45 7 Kils kommun juni 2014

21 Analys och riktlinjer H H J TECKENFÖRKLARING E Entréer E J E J E Stråk Barriärer Ljud och puls Landmärken E J H J J J J Siktlinjer Mötesplatser H J Attraktiva platser Platser för barn Otrygga platser, baksidor E Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 8

22 ENTRÉER Kil har entréer från riksväg 61, 715 och från stationen och Storgatan där man som besökare möter och träder in i tätorten. Entréerna söderifrån är från riksväg 61, vid sydvästra respektive sydöstra delen av samhället. Vid den sydvästra entréen finns en trafikskylt för tätbebyggt område med ortsnamnet på medan man vid den sydöstra entréen möts av en kommunal välkomstskylt. Om man kommer norrifrån upplevs det inte finnas någon tydlig entré förrän man når järnvägsviadukterna. Vid entréerna till de centrala delarna av Storgatan möts man av varsin rondell, där den östra har utsmyckning i form av en stenlagd stjärna inramad av sedum. På räcket till järnvägsbron hänger sommarblommor i planteringslådor och längs Storgatan finns blomsteramplar med sommarblommor. Riktlinjer Utformning och information vid entréer är en strategisk fråga som ytterst handlar om ortens varumärke, själ och identitet. Vid entréerna kan man med olika medel, t.ex textinformation, arbeta taktiskt; olika budskap beroende på årstid, lyfta fram specifika evenemang, riktade budskap till t.ex turister. Stärk attraktiviteten hos entréerna med exempelvis ljussättning, planteringar och en prioriterad skötsel. STRÅK Ett stråk är en sammanhållen färdväg med ett visst syfte. I en tätort finns stråk av olika slag, kopplade till hur man rör sig och vilket ärende man har. För fordon finns bilstråk, cykelstråk, kollektivtrafikstråk etc. För gående finns gångstråk, promenadstråk, upplevelsestråk, nöjes- och affärsstråk. Möten mellan olika stråk kan skapa attraktiva mötesplatser men även otydlighet och konflikter. Kils tydligaste stråk för såväl bilar som fotgängare är Storgatan som går parallellt med järnvägen genom hela tätorten från öster till väster. Andra stråk är gångoch cykelvägarna samt för friluftslivet utgör de många vandringslederna gröna stråk i tätortens ytterkanter. Riktlinjer Stråk i tätorten ska vara sammanhängande, tydliga och attraktiva och tillgängliga för alla, inklusive funktionshindrade. Skapa fler attraktiva stråk för fotgängare och cyklister i Kils tätort. Möten mellan olika stråk ska studeras utifrån identitet, tydlighet, tillgänglighet och trygghet. BARRIÄRER En barriär är något som spärrar, hindrar och/eller begränsar något. Fysiska barriärer i tätorten kan vara vattendrag, trafikerade gator, järnvägar, industriområden etc. Barriärer upplevs olika beroende på vem man är och hur man färdas. Barriärer kan även utgöra mentala hinder så som områden som känns otrygga och hinder i form av områden som skyddas av lagar och förordningar. För funktionshindrade finns barriärer av andra slag så som trappor, branta lutningar, kantstenar etc. Barriärer är en del av tätortens struktur och de har en stark inverkan på tillgängligheten i tätorten och hur denna upplevs. I Kil utgör järnvägen och riksväg 715 de mest påtagliga barriärerna. Industriområdena utgör framförallt kvällsoch nattetid barriärer för gående och cyklister då det kan kännas otryggt att röra sig genom området. Riktlinjer Minska de negativa effekterna av barriärer framför allt för fotgängare och cyklister. Detta kan exempelvis göras med hjälp av ljussättning, långa siktlinjer, överblickbarhet, bekväma angöringar och konstnärlig utsmyckning. Detta ökar tryggheten och skapa positiva upplevelser. Arbeta för att minska barriärverkan mellan olika områden i tätorten. Detta kan exempelvis göras genom fler, tryggare och tillgängligare passager över och under järnvägen, vägar och gator. Broar, tunnlar, övergångsställen ska utformas på ett tryggt, tillgängligt och tilltalande sätt. Se över befintliga passager över/under barriärerna både vad gäller placering, utformning och belysning. 9 Kils kommun juni 2014

23 LJUD & PULS Ljud omkring oss utgör en viktig del av hur vi upplever vår omgivning. Ljudet ger oss information om hur vår omgivning ser ut och vad som händer där. Exempelvis bidrar de till att vi får en uppfattning om hur och var människor rör sig, vilken typ och mängd av trafik det är, var det finns lugnare parkmiljö och vatten osv. Ljud fyller tätorten med liv och bidrar till dess identitet, Kil har en egen ljudbild. Tätortens puls visar var i orten de verksamheter och aktiviteter som drar människor är mest intensiva. Pulsen i Kil finns längs med järnvägen och stationen, med sina karaktäristiska ljud, samt längs Storgatan med sina butiker, hotell, restauranger och en livlig biltrafik. Biltrafiken är tidvis högljudd och upplevs som störande. Många typer av ljud uppskattas för att de ger lustfyllda, trivsamma eller rogivande känslor. Det kan exempelvis vara stimmet av folk längs gatorna vid ett evenemang, sorlet från en uteservering med klirret av porslin eller ljudet av porlande vatten i en fontän. Det kan även vara de vardagliga ljud från stadens miljöer som utgörs av bland annat trafik, människor och verksamheter. Ljud kan dock även upplevas som ett störande element. Ofta handlar det om ljud som tar oproportionerligt stor plats i det allmänna rummet, dvs. ljud som tränger sig på och är svåra att ignorera. Det kan även handla om ljud som man inte tycker om, oavsett volym och varaktighet. Vad som upplevs störande är oftast subjektivt. Trafikljud från vägar med mycket trafik betraktas oftast som störande, dvs. som buller. En del av tätortens miljö består av ljud som kommer från verksamheter längs gatorna. Butiker, caféer och restauranger som spelar musik, med koppling till deras verksamhet, i sina lokaler bidrar till karaktär och variation i stadsmiljön. Ett alltmer vanligt inslag i tätorter har dock blivit att butiker och uteserveringar spelar musik i utvändiga högtalaranläggningar, vilket kan upplevas störande då musiken påtvingas alla som rör sig i närområdet. Även ur en tillgänglighetsaspekt kan för många och för höga ljud vara ett problem. På samma sätt som ljud kan hjälpa människor att orientera sig kan de förvirra. Riktlinjer Arbeta för att utveckla och sträka området kring stationen och Storgatan för bibehålla pulsen locka fler att röra sig där. Markbeläggningar på gator/vägar med mycket trafik bör väljas med eftertanke på ljudbildning. Gatstensbeläggning på körbanor där mycket trafik passerar ska undvikas. Störande ljud bör minskas i möjligaste mån. Musik som spelas från enskilda verksamheter via utvändiga högtalare bör uppmärksammas som potentiellt störande ljud i stadsmiljön - ljudförorening. Utvändiga högtalare bör påtalas som oönskade och förhindras i möjligaste mån. Ljud utanför verksamheterslokaler bör regleras med avseende på decibelnivå och tidpunkt. Uppmuntra och planera för positiva ljudupplevelser, till exempel vattenljud. LANDMÄRKEN Ett landmärke är en tydlig orienteringspunkt på nära eller långt håll, som allmänheten lätt identifierar och använder som referenspunkt. Kil har idag väldigt få landmärken vilket är en liten brist. Tydliga byggnader i tätorten är bl.a. huset med torn på Storgatan 27, det gamla transformatortornet vid Kil Arena, det gamla vattentornet i Västra Karlslund, vattentornet i Mon och Stora Kils kyrka. Riktlinjer Betona och framhäv landmärkena på olika sätt till exempel genom belysning och gallring av vegetation. Exempelvis bör hög vegetation intill det gamla transformatortornet vid Kil arena tas bort. Skapa nya landmärken, i form av byggnader eller konstverk på lämpliga platser, som höjer Kils attraktionskraft. Vid byggnation i anslutning till befintliga landmärken bör landmärkenas betydelse uppmärksammas och diskussion föras om konkurrens mellan befintligt och nytt. Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 10

24 SIKTLINJER En siktlinje är en tänkt linje mellan två objekt som sammanfaller visuellt med den observation som kan göras från det ena objektet av det andra objektet. Siktlinjer i tätorten bidrar till att göra den mer spännande och ökar orienterbarheten. Kil har idag väldigt få siktlinjer men i de delar där det finns ett relativt regelbundnet och rakt gatunät finns bra förutsättningar för att skapa intressanta siktlinjer. Det skulle kunna vara siktlinjer som ger kontakt mellan delar inom området, men även mellan områden och de omgivande miljöerna. En viktig siktlinje i Kils tätort är mellan hembygdsgården i Runnevål och Fryken. Längs Storgatan skulle en lång siktlinje kunna skapas om det fanns tydligare referenspunkter i eller längs gatan. Riktlinjer Siktlinjen och den visuella kontakten med tätortens parker och järnvägsstationen inifrån tätorten bör förstärkas och framhävas. När området närmast Fryken i framtiden byggs ut bör sikten mot sjön upprätthållas där det är möjligt. Siktlinjerna längs gatorna bör förstärkas och användas för att binda samma området till en helhet. Siktlinjen längs Storgatan och den visuella kontakten med järnvägsstationen bör förstärkas. För att tydliggöra entrén till stationen föreslås uppförande av ett visuellt landmärke på Storgatan vid infarten till stationen. Detta bidrar också till att dela av Storgatan i mer hanterbara siktlinjer. Siktlinjerna bör noga värnas då nya byggnader ersätter äldre genom att byggnation alltid sker på den gamla kvartersmarken. MÖTESPLATSER En mötesplats är en lätt identifierbar plats som allmänheten självklart kan identifiera och vet eller förstår var den finns. En mötesplats kan ha flera målpunkter som anger själva stället man avser att träffas vid. Området kring järnvägsstationen i Kil utgör en klassisk viktig mötesplats. Andra exempel på mötesplatser i Kil är Bibliotekstorget och Gröna torget. Även parkeringsytan vid Pekås fungerar som mötesplats. Tätortens parker och lekplatser är också exempel på mötesplatser. De har potential att bli ännu attraktivare mötesplatser med ett utvidgat utbud av aktiviteter, större prydnadsvärde, en tilltalande ljussättning mm. Andra exempel på mötesplatser är Sannerudsvallen och de mindre bollplanerna. Badet vid Fryken utgör sommartid en attraktiv mötesplats. Riktlinjer I tätorten ska det finnas attraktiva, trygga och tillgängliga mötesplatser för alla. Befintliga mötesplatser bör ses över och behovet av nya mötesplatser utredas. Stärk attraktiviteten hos mötesplatserna med exempelvis ljussättning, ett utvidgat utbud av aktiviteter, möblering, planteringar och en prioriterad skötsel. Knyt samman mötesplatser och stråk där det är möjligt för att stimulera och underlätta för människor att röra sig mellan olika mötesplatser. 11 Kils kommun juni 2014

25 ATTRAKTIVA PLATSER Hur man upplever en tätort styrs av en rad faktorer. Attraktioner och attraktiva platser förstärker stadsmiljön och är viktiga för upplevelsen. Attraktiva platser är en förutsättning för en levande tätort. I detta gestaltningsprogram definieras attraktiva platser som de platser som ger sinnesupplevelser och årstidsvariation, platser med aktiviteter eller platser som utgör oaser där människor får sinnesupplevelser av olika slag. Exempel på attraktiva platser idag är Sannerudsvallen, badet vid Fryken, området kring ångaren Freja samt i viss mån tätortens parker. Riktlinjer Det ska finnas attraktiva platser av många olika slag som ger upplevelser för ortens invånare och besökare. Identifiera tätortens attraktiva platser och bevara och förädla deras värde samt utveckla de platser som har förutsättningar att bli attraktiva. Vid ny- och ombyggnader bör attraktioner tillföras och förstärkas. PLATSER FÖR BARN Barn i tätortsmiljön lever, leker och rör sig i miljöer som ofta är planerade och utformade för vuxna. I utemiljön finns speciella platser för barn så som lekplatser och lekparker. Införandet av cykelbanor och gångbanor har successivt skapat en säkrare miljö för oskyddade trafikanter. Riktlinjer Gör tätorten barnvänligare. Det ska finnas områden i tätorten som är särskilt anpassade för barn och som attraherar barn i olika åldrar. Tätorten kan göras mer trafiksäker för barn genom bredare trottoarer och sänkta hastigheter. Se över behovet av tätortsnära lekattraktioner med tanke på invånarnas ålderssammansättning och besökarnas mål. När det gäller lekplatser tas förslagsvis ett lekplatsprogram för Kils tätort fram för att närmare inventera, prioritera och utveckla tätortens lekplatser. Vid ombyggnad av gatu- och parkmiljöer i tätorten ska barnperspektivet alltid finnas med i form av att attraktiva, lekvänliga konstverk eller lekredskap i någon form utplaceras. Använd vatten i olika former i utemiljön för att attrahera barn. Speciella barnsoffor som är miniatyrer av vanliga soffor kan med fördel användas på vissa platser. OTRYGGA PLATSER & BAKSIDOR Otrygghet i tätortsmiljön handlar ofta om en subjektiv uppfattning och upplevelse hos den enskilda individen. Denna upplevelse kan variera mellan män och kvinnor, mellan olika årstider och under dygnet. Kvinnor känner oftare rädsla och oro när de rör sig i det offentliga stadsrummet än män, trots att män generellt är mer utsatta för våld än kvinnor. Den upplevda risken och den faktiska risken att drabbas av ett brott är inte alltid samma sak men oavsett vad otryggheten beror på bör den tas på fullt allvar i stadsplaneringen. Många gånger kan det vara motsägelsefullt vad som utgör otrygga miljöer. Ibland kan platser som upplevs attraktiva under dagtid kännas otrygga när det blir mörkt, som till exempel parker och gångstråk med mycket vegetation. Det kan vara platser som ligger vid sidan av bilstråken, är folktomma eller dåligt belysta. Otrygga platser utgörs många gånger av tunnlar, broar eller andra passager längs stadens gångstråk där det finns prång och utrymmen för en möjlig förövare att gömma sig. Ytterligare en orsak till varför en plats upplevs som otrygg kan vara att det någon gång har skett ett uppmärksammat brott på platsen. Om tätorten ska leva och kännas trygg även efter att butiker och arbetsplatser har stängt är det viktigt att den informella kontrollen, den naturliga tillsynen från folk som rör sig i tätorten, fungerar. En baksida i tätortsmiljön är en plats centralt i tätorten eller i stråken där aktiviteter, engagemang och/eller omsorg saknas. Det kan vara industrimiljöer, bakgårdar, kvarter, passager eller kopplingar mellan olika platser i stadsmiljön. Ofta upplevs dessa platser oattraktiva och otrygga. De kan vara viktiga platser som har goda förutsättningar att förändras. Baksidor kan vara en tillgång som skapar omväxling och lyfter framsidorna. Om allt är framsidor finns ingen variation. En framsida dagtid kan upplevas som en baksida när det är mörkt. Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 12

26 Platser som kan upplevas som otrygga i tätorten är gång- och cykelvägarna under järnvägen, gångtunnlarna under Ravinvägen, under riksväg 715 vid Mons backe och under Apertinvägen. Industriområdena utgör framförallt kvälls- och nattetid barriärer för gående och cyklister då det kan kännas otryggt att röra sig genom området. Området bakom byggnaderna längs Storgatans norra sida och järnvägsspåren har en klar baksideskaraktär. Även bakom vissa byggnader längs med Storgatan södra sida finns det en del plaster som upplevs som baksidor med lastintag och olika prång. Riktlinjer Skapa utemiljöer som är tydliga, lätta att överblicka och enkla att orientera sig i. Öppenhet och överblickbarhet innebär möjligheter för människor att tolka miljön och avläsa situationer på ett sätt som ger en känsla av kontroll, vilket är grundläggande för att uppleva trygghet. Satsa på bra skötsel. Väl omhändertagna och välskötta platser upplevs generellt som tryggare än platser som är slitna, igenvuxna och utsatta för klotter och skadegörelse. En plats allmänna status är viktig för upplevelsen av trygghet. Skapa befolkade utemiljöer. Arbeta för att fler människor väljer att vistas ute under dygnets alla timmar. Närheten till andra människor är avgörande för upplevelsen av trygghet. Att vara sedd av och ha en indirekt kontakt med andra, förutsatt att dessa andra inte uppfattas som ett hot, innebär en minskad känsla av utsatthet. Skapa utemiljöer för alla. Platser och områden i tätorten kan vara mer eller mindre tydligt riktade till, eller ianspråkstagna av, olika grupper av personer beroende på ålder, kön, aktivitet. Samhällets sociala spelregler avspeglar sig på så sätt i den fysiska miljön. Att tätortens utemiljö tillhör alla och inte tydligt utesluter någon står i relation till upplevelsen av trygghet. Att bjuda in till olika former av delaktighet är ett sätt att fånga in olika brukargruppers behov och samtidigt skapa starkare band mellan platser och dess användare. Skapa en tryggare utemiljö med hjälp av en genomtänkt ljussättning, färgsättning, siktlinjer och kopplingar till resten av tätorten. Arbeta kontinuerligt med säkerhetsfrågor kring järnvägen tillsammans med berörda verk, myndigheter och skola. Skapa förutsättningar för att attraktiva framsidor dagtid inte ska vara otrygga baksidor när det är mörkt. Skapa attraktiva platser och mål i anslutning till baksidorna. 13 Kils kommun juni 2014

27 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Analyserna visar viktiga stråk, platser av olika slag, landmärken och barriärer som finns i Kils tätort. De visar även vilka passager över/under barriärer som saknas i stadsmiljön. Sammantaget pekar analyserna på de platser och områden i stadsmiljön som är värdefulla och bör bevaras och/eller behöver utvecklas för att höja attraktiviteten. Övriga åtgärdsförslag finns beskrivna under riktlinjer för varje analyserat område. Viktiga områden att bevara är järnvägsstationen, badet vid Fryken, området kring ångaren Freja. Stationsbyggnaden bör fasadbelysas. Området kring järnvägsstationen utgör en viktig mötesplats och är Kils största bärare av ortens kulturarv. Genom att bevara dess kvaliteter och göra området kring stationsbyggnaden mer attraktivt så kan hela tätorten lyftas. Här skulle en pampig entré till stationen kunna skapas. MER TORG Stationsområdet skulle kunna kopplas ihop med torgområdet söder om Storgatan. Ett stort torg kan binda ihop stationen med Kils centrala delar. Mittemot stationen på södra sidan om Storgatan finns Bibliotekstorget, ett stenlagt torg med sittmöjligheter och planteringar. Torget omgärdas av byggnader med kommersiella verksamheter och tätortens bibliotek. Torgets strategiska läge och direkta läge intill järnvägsstationen gör denna plats extra viktig. Torget kan utvidgas mot stationen. Centralt på torget kan en fontän placeras. Fontänen omgärdas av en bred fris av smågatsten och kring denna perennplanteringar. Platsen förses med nya soffor och papperskorgar samt cykelställ utanför biblioteket. Bibliotekstorget utökas mot stationen och förses med en pampig centrerad fontän i granitblock i mitten och mindre fasta planteringskärl i granit symmetriskt placerade på torget. Torget förses med nya bänkar, papperskorgar och cykelställ. Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 14

28 JÄRNVÄGSPARK Genom anläggande av en modern tappning av en järnvägspark, något som idag saknas i Kil, kan man ytterligare förstärka ortens kulturarv som järnvägsknut. Järnvägsparken skulle kunna knytas an till stationsbyggnaden och området kring den genom att till delar använda likartat växtmaterial på båda platserna. Järnvägsparken bör få ett genomförande och ett uttryck som ger den en dignitet som tätortens finrum och ger Kil ett ansikte såväl inåt som utåt. Genom att arbeta med symmetri och en klassisk form tillsammans med moderna material så uppnås en spännande blandning och en modern tappning av en järnvägspark. Entréerna ska vara tydliga och det ska vara sammanhängande stråk som leder besökare till parken. Vid entréerna ska det finns cykelparkering för att uppmuntra fler att ta cykeln istället för bilen. I järnvägsparken kan det rymmas både fria och styrda aktiviteter. Det är viktigt att området inbjuder till spontanbesök med promenader, att ta en fika och liknande. Parken kan innehålla sittmöjligheter, papperskorgar såväl som dammar, vattenspeglar och/eller vattenlek. Perennplanteringar höjer kvaliteten i parken med doft och färgprakt. Till parken skulle även fler målpunkter kunna adderas i form av lekskulpturer, lekpark och café. Lekparken behöver inte utformas traditionellt utan kan förses med utrustning med nya spännande inslag, där vissa kan ha koppling till den tidigare järnvägsepoken. Ett trädäck med pergola kan anläggas som en plats för samling, exempelvis för skolklasser, förskolebarn eller andra grupper på utflykt. 15 Kils kommun juni 2014

29 STORGATAN Storgatan utgör tätortens huvudpulsåder för såväl gående, cyklister och bilister. Gatan skulle kunna ges en mer stadsmässig karaktär med en konsekvent trädplantering, en mer påkostad markbeläggning, ny belysning mm. För att öka attraktiviteten och locka fler att flanera längs med gatan vore det bra med fler uteserveringar längs med gatan. Det är vidare viktigt att bevara de få kvarvarande byggnader och miljöer som minner om ortens historia och fortfarande har potential att berika stadsmiljön. Siktlinjen längs Storgatan och den visuella kontakten med järnvägsstationen bör förstärkas. För att tydliggöra entrén till stationen föreslås uppförande av ett visuellt landmärke på Storgatan i höjd med stationen. Landmärket skulle kunna skapas i form av en vacker skylt och/eller skulptur. Landmärket bidrar också till att dela av Storgatan i mer hanterbara siktlinjer. Någon form av mindre landmärke skulle kunna utformas i den lilla rondellen i sydväst på Storgatan. På så sett skapas ytterligare en siktlinje längs med Storgatan. I höjd med stationen kan Storgatan förses med ett landmärke i form av utsmyckning antingen med en skulptur i glasfiber med LED-belysning som skiftar färg efter dygn och årstid... Idag saknas ett fungerande torg för torghandel i Kil. Den gamla bensinmacksfastigheten, där OK/Q8 tidigare låg, längs Storgatan skulle kunna göras om till ett torg med möjlighet till torghandel. Torget skulle få en strategiskt bra placering längs med Kils huvudpulsåder och bästa möjliga förutsättningar för att torget blir en levande attraktiv mötesplats. Denna torgyta ger också Storgatan en starkare prägel av att vara ortens huvudpulsåder. Örtpluggplantor skulle kunna användas som undervegetation vid träden längs med Storgatan för att slippa gräsklippning av små snuttar. Övriga grässnuttar som finns i gatumiljön längs Storgatan bör ersättas av kullersten eller smågatsten. Storgatan utgör tätortens huvudpulsåder för såväl gående, cyklister och bilister. Gatan skulle kunna ges en mer stadsmässig karaktär med en konsekvent...eller en trädplantering, en mer påkostad markbeläggning, häva ny att här finns Kils hjärta, stor stationsklocka. Detta för att ytterligare fram- stationen. Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort 16

30 Enkel avgränsning Med små och stora medel är det viktigt att förtäta kring Storgatans ömse sidor sidor och ta ner skalan på gaturummet. Det behöver inte nödvändigtvis vara byggnader utan det viktigaste är att förstärka gatulinjen. Det kan till exempel göras genom att vara tydlig med vad som är offentlig respektive privat mark. Storgatan kan göras attraktivare med ytor med ändmål och mening såsom torg och fickparker. Avgränsa exempelvis parkeringsplatser för att få en större tydlighet och förstärka gatulinjen på Storgatan. Parkeringsytan vid Pekås fungerar idag som en spontan mötesplats. Utveckla entrézonen vid Pekås så att en ordnad plats skapas med större möjligheter till spontana möten mellan människor utan risk för att krocka med bilar på parkeringsplatsen. Arbeta med ljussättning, sittplatser och någon plantering. Illustrationen t.h visar hur tomrummen kan bearbetas för att förstärka gatulinjen. Tydliga siktlinjer, pollare, planteringar, träd. Definiera tydliga ytor med tydliga ändamål, t.ex parkeringsyta. 17 Kils kommun juni 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR DEN OFFENTLIGA MILJÖN KILS TÄTORT

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR DEN OFFENTLIGA MILJÖN KILS TÄTORT GESTALTNINGSPROGRAM FÖR DEN OFFENTLIGA MILJÖN KILS TÄTORT 1 Gestaltningsprogram för den offentliga miljön i Kils tätort har tagits fram av: Beställare: Jan Westerberg, Kils kommun Konsult: Susanna Udd

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika

Läs mer

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING. En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING.  En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING Dnr: 2011-1536 2016-04-01 Åtgärder Centrala stan En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan www.skelleftea.se/centralastan Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun

Kap 5 MÖBLERING. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELPARKERING 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs

Läs mer

Dialogmöte Exercisheden

Dialogmöte Exercisheden Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern

Läs mer

Kommundelsdialog om vision och utveckling av Rävlanda, Landvetter, Mölnlycke, Hällingsjö, Hindås och Härryda

Kommundelsdialog om vision och utveckling av Rävlanda, Landvetter, Mölnlycke, Hällingsjö, Hindås och Härryda Sektorn för administrativt stöd Emelie Ivarson Kommunstyrelsen Datum 2016-12-07 2015KS360 006 Dnr Kommundelsdialog om vision och utveckling av Rävlanda, Landvetter, Mölnlycke, Hällingsjö, Hindås och Härryda

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Sidan 3 av 11 Ärende 1 Sidan 4 av 11 Kommunledningskontoret Sidan 5 av 11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum

Läs mer

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2013-06-03 DNR: 13BMN3 HANDLÄGGARE: LOUISE GRANÉR Planbeskrivning Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt

Läs mer

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-03-27. Kommunhuset, lokal Mellanfryken, torsdag 27 mars 2014, kl. 15.00 ÄRENDE DNR

Sammanträdesdatum 2014-03-27. Kommunhuset, lokal Mellanfryken, torsdag 27 mars 2014, kl. 15.00 ÄRENDE DNR TEKNISKA NÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-27 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Mellanfryken, torsdag 27 mars 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR - Val av justerare samt dag och tid för

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Gestaltningsprogram för fastigheterna Hunnebostrand Sotenäs kommun Antagandehandling 2008-12-11 Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 1 City vårt gemensamma vardagsrum City ska vara och upplevas som vårt gemensamma vardagsrum fullt av aktiviteter och möten. Evenemang

Läs mer

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM 2012-12-11 INLEDNING Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Slottsmöllan. Beskrivningen förtydligar detaljplanens

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling Datum 2013-10-14 1 (7) Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Inkomna synpunkter till Trafikplanen Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle

Läs mer

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut. Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Läs mer

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Skärhamns Samhällsförening

Skärhamns Samhällsförening Skärhamns Samhällsförening Prepared: Magnus Gustavsson Anna Karlsson Anders Sundling Marianne Sundling Berndt Axelsson Susanne Axelsson Date: 2014-11-15 Agenda Introduktion Bakgrund Samhällsförening Vision

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Centrumutveckling är Moderat politik!

Centrumutveckling är Moderat politik! Hur skapar vi en attraktionskraft som lockar? Vanligtvis så talar man om områden som: Invånarantal Näringsliv Bostäder Arbetstillfällen Skola och välfärd Handel och turism Livskvalitet När vi under året

Läs mer

Nr Beskriv vilken åtgärd som ska vidtas. Vidtas ingen åtgärd ska detta motiveras. Ansvarig förvaltning/ avdelning/ namn

Nr Beskriv vilken åtgärd som ska vidtas. Vidtas ingen åtgärd ska detta motiveras. Ansvarig förvaltning/ avdelning/ namn Gångstråket används frekvent av fotgängare mellan parkeringsplatsen och centrumhandeln. Rådhuset har flera gången fått fönstren krossade.gångstråket upplevs som mörkt och otryggt. Platsen nyttjas som toalett.

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A

Läs mer

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans

Läs mer

tryggt och jämställt ljus

tryggt och jämställt ljus tryggt och jämställt ljus Principer och metoder för att med ljussättning stärka tryggheten i stadsmiljöer. Med jämställdhetsperspektiv som en utgångspunkt. 1 Rapporten beskriver resultatet från projektet

Läs mer

Skyltprogram för kommunala skyltar

Skyltprogram för kommunala skyltar Skyltprogram för kommunala skyltar 2013 02 21 Projektgrupp: Uppdragsledare: Eva-Marie Samuelson, planarkitekt Conny Svensson, informationschef Sivan Tegnhammar, informatör Magnus Sundén, näringslivschef

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

UTVIDGAD STADSKÄRNA Länka vardagsfunktioner mot stadskärnan

UTVIDGAD STADSKÄRNA Länka vardagsfunktioner mot stadskärnan UTVIDGAD STADSKÄRNA Länka vardagsfunktioner mot stadskärnan I det här avsnittet beskrivs hur den utvidgade stadskärnan får en starkare identitet och en tydligare koppling till stadskärnan och attraktioner

Läs mer

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager 3 Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager VÅR ORGANISATION Ett unikt

Läs mer

Boendestrategi - Strategiska målbilder för boendet i Tibro 2017

Boendestrategi - Strategiska målbilder för boendet i Tibro 2017 Boendestrategi - Strategiska målbilder för boendet i Tibro 2017 Vad innebär vår boendestrategi? Vision Tibro 2017 är skapad ur en grundlig omvärldsanalys och speglar ett samhälle som är attraktivt att

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM Sammanställning till webbsidan Medborgardialog södra centrum Måndagen den 17 november 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om hur södra centrum ska utvecklas.

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum Trafikstrategi för Karlskrona Vision stråk i Landbrogatan Vy över Landbrogatan norrut mot stationen en tidig sommarmorgon. Landbrogatan är en mycket vacker gata med ett storslaget perspektiv från Ronnebygatan

Läs mer

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG Organisation Projektledare: Jeanette Laestander, Luleå kommun, Tekniska kontoret Konsult gestaltning: Eva Wenngren, Linnea Örtenvik, Anneli Jonsson, Ramböll Konsult ljusdesign:

Läs mer

Utvecklingsprogram för Årummet

Utvecklingsprogram för Årummet Dnr SHB13/136 Illustration: Zainab Malik Utvecklingsprogram för Årummet Del 3 Handlingsplan Nyköpings kommun Upprättad 2015-02-15 2/8 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Medborgarenkät... 4 Generella

Läs mer

Sammanställning av workshop för Idéverkstaden 21 februari 2017, kl

Sammanställning av workshop för Idéverkstaden 21 februari 2017, kl Sammanställning av workshop för Idéverkstaden 21 februari 2017, kl 16-18 Deltagare: 16 personer, varav 9 killar, 7 tjejer Ålder: 15-19 år Workshopledare: Karin Andersson & Johanna Bratel, Disorder Deltagare

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

20 Yttrande över motion avseende att utveckla Tullinge centrum(sbf/2014:143)

20 Yttrande över motion avseende att utveckla Tullinge centrum(sbf/2014:143) ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2014-05-20 Dnr sbf/2014:143 20 Yttrande över motion avseende att utveckla Tullinge centrum(sbf/2014:143) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag

Läs mer

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16 GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 Stockholm 2015.03.16 HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA DAGENS UTEMILJÖ OCH BIBEHÅLLA GÖSTA ÅBERGS ANDA? GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 VAD SAKS IDAG

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län 1(7) Datum: Diarienummer: 2013-08-13 2013/124 Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅDSHANDLING Detaljplanen har Upprättas: 2013-08-13 Antagits

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft Dnr 2011SBN0268 1 (6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Christian Blomberg PLANBESKRIVNING Utökad handel i ALUNDA Fastigheterna Marma 1:44, del av 1:67 och del av samfälligheten Marma S:1 Östhammars kommun,

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Översiktsplan för Simrishamns kommun Dnr: 2010/74

Översiktsplan för Simrishamns kommun Dnr: 2010/74 1 (6) Datum: 12-11-12 Översiktsplan för Simrishamns kommun Dnr: 2010/74 Vad Gärsnäsborna tycker om Gärsnäs. Sammanställning av inkomna synpunkter 2012-10-24 - -2012-11-07. 1. Gärsnäs har många fördelar:

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-

Läs mer