ALLMÄNNYTTIGA VERK. Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Vad är anknytningen till EU? Vilka är våra viktigaste mål?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLMÄNNYTTIGA VERK. Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Vad är anknytningen till EU? Vilka är våra viktigaste mål?"

Transkript

1 ALLMÄNNYTTIGA VERK EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande varje kongressperiod. För upplysningar besök Jan Willem Goudriaan Politiskt ansvarig, EPSU Här kan du ta reda på vem din EPSU representant för allmännyttiga verk är: Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Trygg tillgång till energi, rent vatten och hållbar avfallshantering är grundläggande behov för alla i samhället. De som använder dessa rättigheter måste ha förtroende att deras behov möts, och att de tillgodoses på ett rättvist och miljömässigt ansvarigt sätt till ett rättvist pris. Bästa sätt att göra det är genom offentlig kontroll och t.o.m. ägande av allmännyttiga verk och genom ordentlig reglering av de privata och offentliga verk, som sörjer för dessa behov. Alltför ofta lämnas just de människor utanför ekvationen som faktiskt sörjer för behoven - de anställda i allmännyttiga verk. EPSU:s uppgift är att se till att el-, gas-, vatten- och avfallsanställdas rösters hörs på europeiskt plan. Vi representerar arbetstagare i denna bransch och vårt ansvar är att trygga att deras sakkunskap inom allmännyttiga verk etableras som beståndsdel i EU:s politik. Vad är anknytningen till EU? brist på investeringar, högre priser för hushållen och mer energifattigdom. Allt detta har hänt. Efter tio år och tre större omgångar lagstiftning håller EU fortfarande på att laga det som har slagits sönder, med löntagare och användare som vacklar omkring av konsekvenserna. Det har gjort det svårare att göra något åt klimatförändring och trygga försörjningen. Europakommissionen fortsätter att studera hur konkurrens kan införas i vattenbranschen. Deras förslag att liberalisera vattentjänster har stoppats av EPSU och en bred koalition vattenaktiva, sociala grupper och miljöorganisationer. Att förhindra, minska och återanvända avfall är ett av EU:s politiska mål som EPSU delar. Men vi ifrågasätter om en EU-marknad för avfall borde inrättas och reglering försvagas. EPSU varnade att om man införde konkurrens och den inre marknaden inom el och gas skulle det leda till omfattande förlust av arbetstillfällen, urholkning av kompetensbasen, maktkoncentration och vinst i händerna på några få megabolag, förlust av demokratisk kontroll, Vilka är våra viktigaste mål? Om man befinner sig i ett hål ska man sluta gräva. EPSU vill att EU politiker tänker om erfarenheterna av de liberaliserade el- och gasmarknaderna och sätter stopp för

2 export av dessa dåligt fungerande produkter till grannländer i Sydöstra Europa, Ukraina och längre bort. EPSU sätter energibranschens egenskap av offentlig tjänst i främsta ledet. Detta grundar sig på många års erfarenhet av välfungerande, reglerade och ofta offentligt ägda energisystem, som garanterade en bra affär för användarna, investeringar i ny kapacitet, kompetenta arbetstagare och tjänster av hög kvalitet. Vi vill att Europas medborgare ska ha sitt ord med i spelet om sin energiframtid och inte lämna den till obestämda marknadskrafter och företagens girighet. Att trygga säker försörjning, minska vårt bränsleberoende och främja stora offentliga investeringar i energieffektivitet, förnybar energi och teknik som minska global uppvärmning hör till EPSU:s viktigaste mål.. Vår inriktning är på vattenförsörjning som mänsklig rättighet och en hållbar vattenpolitik. Vi vill ha mer samarbete mellan offentliga vattenbolag och kommer att motverka konkurrens och liberalisering. Och i avfallsbranschen är EPSU:s syfte att gör något åt den mördande konkurrens som undergräver löner och arbetsvillkor, där arbetstagare dödas på grund av osäkra arbetsformer och alltför långa arbetstider. Inom energi-, vatten- och avfallsbranscherna försöker vi också få en reglering av outsourcing och bättre löner och villkor för berörda arbetstagare. upp frågorna med europeiska institutioner och med arbetsgivarorganisationer, som vi verkar med inom en europeisk social dialog. Panel ett Social dialog - allmännyttiga verk: Vilka är EPSU:s partnerorganisationer på arbetsgivarsidan? Elbranschen: Eurelectric: Europeiska sociala dialogkommittén Uppnått! Avtal om arbetsmiljö, om jämställdhet, om energi i Sydosteuropa Gasbranschen Eurogas Uppnått! Avtal om våld på arbetsplatsen EPSU har också engagerat sig för en social dialog inom vatten och avfall. Panel två Var kan jag få reda på mer? På vår webbplats finns sidan om allmännyttiga verk på Energi (utredningar, politik och annan verksamhet) Vatten (kampanjer och arbete med vattenaktivister) Avfall, hållbar utveckling, arbetsmiljö Glöm inte att kolla vår utredningspartner PSIRU för utvecklingen inom energi, vatten och avfall på Vad försöker EPSU åstadkomma? EPSU vill ha en politik inom allmännyttiga verk, som alla Europas folk kan känna sig stolta över. Europas medborgare vill ha ofarligt dricksvatten, energi för att värma sina hem och att samhällets avfall hanteras på lämpligt sätt. Och för att säkra detta har vi praktiska, förnuftiga förslag. EU behöver ett regleringssystem som är demokratiskt och öppet, med garanterade långsiktiga mål och investeringar, och en välkvalificerad kompetensbas inom dessa branscher som är beroende av tekniskt kunnande. Löntagare och deras fackliga organisationer inom EPSU har engagerat sig att driva dessa politiska mål och att direkt ta

3 STATS- OCH EUROPEISK FÖRVALTNING EPSU:s utskott väljer en ordförande och viceordförande varje kongressperiod. Upplysningar finns på Nadja Salson Politiskt ansvarig, EPSU Ta reda på vem som är din EPSU representant för stats- och europeisk förvaltning här: Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Stats- och europeisk förvaltning - statsanställda och statstjänstemän som mestadels arbetar i statsdepartement, statliga verk och EU institutioner - är en ytterst känslig bransch. Den utsätts för många reformer, som ofta drivs enbart av ekonomiska skäl från decentralisering och anpassning av arbetsvillkor och status till den privata sektorn, till privatisering av somliga centrala funktioner och tjänster. Fackliga rättigheter är ofta mer begränsade än i andra branscher. Vi försöker få ett ordentligt erkännande av denna bransch som en investering i ett demokratiskt, rättvist samhälle som grundas på lagar och bestämmelser, inte som ekonomisk börda, som den ofta beskrivs av politiker. Globalisering och EU-integrering kräver tvärtom en kraftigare regleringsroll för regeringar, samt europeiska och internationella institutioner. EPSU är emot en avreglerad, marknadsbaserad agenda och ser ökande angrepp på dem, som arbetar i statsförvaltning som angrepp på det allmänna intresset för ett demokratiskt, rättvist samhälle. EPSU har med framgång skapat profiler för somliga grupper arbetstagare inom branschen. Inom kriminalvården har vi inriktat oss på frågan om överbeläggning och samordnat krav på säkerhet och behandling av personalen. Inom försvarsbranschen har frågorna om fackliga rättigheter och privatisering lyfts fram. Några av våra medlemsförbund håller också på att utarbeta andra nätverk för yrkesgrupper, som t.ex. körkortsinspektörer. EPSU försöker få till stånd ett meningsfyllt utbyte med arbetsgivare, både i syfte att åtgärda och förbättra kvaliteten på arbetsvillkor och tjänsteutförande. Under tio års tid har vi stadigt utarbetat ett förfarande med social dialog med de 27 EU-ländernas generaldirektörer för statsförvaltning och Europakommissionens generaldirektorat Förvaltning och personal (EUPAN). Som största representativa fackliga organisation inom branschen leder EPSU de fackliga organisationernas delegation för stats- och europeisk förvaltning (TUNED), som inrättades i februari 2005.Detta har lett till gemensamma ställningstaganden som antagits med EUPAN om jämställdhet och mångfald, mobilitet och ledarskap. I januari 2008 börjades en ny fas, som för oss närmare en formell sekto-

4 riell social dialog med förfaranderegler och ett arbetsprogram för perioden Vad är anknytningen till EU? Statsförvaltningar påverkas i allt högre grad av EU:s program om bättre reglering, statsfinanser av hög kvalitet (inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakt) och den inre tjänstemarknaden, såväl som EU:s sociala regelverk. Reformfördraget omfattar en ny rättslig grund för administrativt samarbete och erkänner att effektivt genomförande av EU-lag, som är väsentligt för att EU ska fungera väl, är en fråga av allmänt intresse. EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna ger medborgarna rätt till god förvaltning såväl som fackliga rättigheter. Detta är potentiellt positiva inslag om de utvecklas i rätt riktning, i samband med den nya rättsliga grunden om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) samt protokollet om tjänster i allmänhetens intresse (SGI). Det informella samarbete som EU:s generaldirektörer för statsförvaltning haft genom EUPAN:s arbetsgrupp om ledning av mänskliga resurser (HRWG) har varit en integrerad del i viktiga avtalsfrågor. Mobilitet, lönesystem, och prestationsbedömning som omfattar prestationsrelaterad lön, pensioner, karriärsystem, rekryteringspolitik och offentliga sektorns prestationer kontrolleras och jämförs. Det finns en tendens i riktning mot att låna och använda metoder från privata sektorn i offentliga sektorn utan att ta någon vidare hänsyn till de anställdas eller deras fackliga företrädares synpunkter eller direkta erfarenheter, trots att somliga arbetsgivare börjat förstå att dessa metoder har sina gränser. Framsteg som nyligen gjorts i riktning mot en meningsfull social dialog på EU nivå är ett viktigt redskap för att återställa balanserade synpunkter och politik inom branschen. främst att förbättra arbetsvillkor och erbjuda ett samordnat fackligt svar på de dubbla angreppen privatisering och rationalisering, samt också att utarbeta en positiv inriktning för sektorn. Dessa åtgärder införs med få oberoende utvärderingar av kvalitetsnivån och oklara målsättningar, oftast grundade på förnimmade skyldigheter om den inre marknaden. EPSU vill få till stånd positiva hänvisningar till statsförvaltning i EU lagstiftning, som kräver väl fungerande tjänster, som ska utarbetas och byggas ut. Det är särskilt viktigt att belägg för misslyckande med marknadsutsättning in statsförvaltningar erkänns. Panel ett Social dialog statsförvaltning: Vem är EPSU:s sociala partner? EUPAN är ett informellt nätverk för generaldirektörer med ansvar för statsförvaltning i Europeiska unionens medlemsstater, anslutnings- och kandidatländer samt Europakommissionen. För ytterligare information om EUPAN, se För information om vilket land som har ordförandeskapet i EU, se Panel två Vad kan jag ta reda på mer? Vad försöker EPSU åstadkomma? EPSU är den mest representativa organisationen inom statssektorn, och omfattar alla EU- och anslutningsländer. Detta faktum stärker våra möjligheter att tala för löntagare i statsförvaltningar. Vårt syfte är först och

5 KOMMUNFÖRVALTNING EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande för varje kongressperiod. Upplysningar finns på Penny Clarke Politiskt ansvarig, EPSU Ta reda på vem som är din EPSU representant för kommunförvaltning här: Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Det ligger i sakens natur att kommunala tjänster är i frontlinjen för offentliga tjänster. Användarna har direkta erfarenheter av de som sörjer för dessa tjänster, oavsett om de är brandmän, hanterar avfall, stöder polisens verksamhet eller lokala förvaltare som utfärdar handlingar och ger råd. EPSU har engagerat sig för att trygga att alla användare erbjuds tjänster av högkvalitet. EPSU har engagerat sig för effektiva offentliga tjänster av hög kvalitet, som grundas på en välutbildad och kompetent arbetsstyrka. En viktig andel i detta engagemang är kommunala och regionala anställdas arbetsvillkor, men det är ändå bara en del. EPSU har också engagerat sig för att främja öppen, transparent offentlig upphandling, som har som främsta mål att trygga väsentliga tjänster. EPSU är övertygat att en bedömning av offentliga upphandlingssystem innebär att bedöma deras miljö- och sociala inverkan, så väl som vad de kostar. EPSU söker ständigt att förbättra försörjning av offentliga tjänster. Vi bedömer vaksamt inverkan av offentlig-privata och offentligt- offentliga partnerskap (OPP och PPP) i kommunal och regional förvaltning, tillsammans med andra former av marknadsutsättning. Vad är anknytningen till EU? Samtidigt som EU:s politik ger ett visst erkännande åt kommunal och regional förvaltning, t.ex. i sammanhållnings- och delaktighetspolitiken, är den viktigaste politiska inriktningen tyvärr inställd på att utöka sidor av den inre marknaden i sektorn. Den inställningen innebär att man avsäger sig möjligheten att fira den sammanhållningsroll som kommunförvaltning kan spela i samhället. EU:s perspektiv härrör i stort sett från när konkurrens infördes för att trygga lägsta möjliga ekonomiska pris för tjänster. Detta tar dock ingen hänsyn till ett socialt eller miljömässigt perspektiv. Denna snedvridning mot den inre marknaden riskerar också att undergräva lokala kollektivavtal, vilket blir särskilt tydligt när företag tillåts driva verksamhet från en EU-medlemsstat till en annan utan att ta hänsyn till lokala regler och normer.

6 Vad försöker EPSU åstadkomma? Inom branschen för kommunförvaltning har EPSU ett starkt förhållande till sin sociala partner: Council of European Municipalities and Regions (CEMR) (Rådet för europeiska kommuner och regioner). Organisationerna har gemensamt engagerat sig att trygga att kommunförvaltningars värderingar och syften både firas och skyddas. I januari 2004 inrättades en sektoriell social dialogskommitté för kommunal och regional förvaltning mellan parterna. Kommittén arbetar nu på sitt tredje arbetsprogram för perioden , som beslutades i plenum i december Arbetsprogrammet identifierar följande prioriteringar: att främja sociala dialogen och bidra till kommissionens målsättning att stärka sociala dialogen i nya medlemsstater och kandidatländer; utvärdera erfarenheter av olika former för att erbjuda kommunala tjänster (outsourcing/insourcing, PPP, mellankommunalt samarbete); tackla trakasserier och våld på arbetsplatsen och främja jämställdhet samt att förena arbete och familjeliv. Parterna har enats om att kommuner måste främjas i de nyaste EU-medlemsstaterna, att sektorn är en integrerad del av att främja social delaktighet i hela EU, och att det är viktigt att rekrytera och behålla personal av högkvalitet genom starka arbetsvillkor. Kommunala och regionala förvaltningars rätt att själva bestämma hur de bäst kan använda dina pengar är ett grundläggande inslag i ett demokratiskt samhälle. Det är en direkt - kanske den mest direkta - återspegling av hur en plats önskar organisera utbudet av väsentliga tjänster. Ansvarig förvaltning av budgeten handlar om att möta lokala behov på hållbart sätt. Ekonomiska genvägar har konsekvenser, för väsentliga tjänster, för användarna och för samhällsskadan som blir resultatet av det. EPSU är i främsta ledet i kampen för att trygga att EU erkänner din kommuns rätt att erbjuda tjänster direkt till medborgarna, samt att trygga att offentlig upphandling aktivt stimulerar system i vilka oumbärliga tjänster kan blomstra. Om dessa rättigheter inte försvaras blir resultatet en allt större ekonomisk, för att inte tala om samhällelig kostnad. Panel ett Sociala dialogen kommunförvaltning: vem är EPSU:s sociala partner? Council of European municipalities and regions: Kommittén arbetar nu med sitt tredje arbetsprogram för perioden , som beslutades vid plenum i december Uttalanden och andra handlingar som kommittén har gett ut sedan 2004 omfattar: Studie om omstrukturering i kommunal och regional förvaltning (juni 2008) Uttalande om aktiv delaktighet (februari 2008) Riktlinjer om jämställdhetsplaner (december 2007) Uttalande om grönboken om arbetslagstiftning (maj 2007) Uttalande om utvecklingen av den sociala dialogen i kommunal och regional förvaltning (november 2006) Rapport om att stärka den sociala dialogen i de nya medlemsstaterna och kandidatländerna (oktober 2005) Uttalande om och kartläggning av EU:s sysselsättningspolitik (maj 2005) Uttalande om distansarbete (januari 2004) Panel två Var kan jag ta reda på mer? Offentlig upphandling, kommuner och EU: låga kostnader = låga normer!

7 SOCIALA TJÄNSTER OCH SJUKVÅRDEN EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande för varje kongressperiod. Upplysningar finns på Tamara Goosens Politiskt ansvarig, EPSU Ta reda på vem som är din EPSU representant för sociala tjänster och sjukvården här: Sociala tjänster och sjukvården är en stor och mångfaldig sektor, som omfattar många olika tjänster som sjukhus, barnomsorg, hälsovård i samhället, socialarbete samt boende för äldre och funktionshindrade. Vi företräder 3,5 miljoner sjukvårds- och socialtjänstanställda i hela Europa och engagerar oss i ett brett urval frågor å deras vägnar. Yrkesgrupperna omfattar allt från socialarbetare till läkare, sjukhusstädare, läkarsekreterare och sjuksköterskor. EPSU är den europeiska arbetsmarknadens erkända part för anställda inom sjukhusbranschen i hela Europeiska unionen. Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Sjukvård och sociala tjänster, samt sjukhustjänster, är väsentliga när det gäller att garantera mänskliga rättigheter. Det är en del av medlemsstaternas offentliga ansvar att främja en hög nivå av folkhälsa och socialt skydd, samt att trygga tjänster av högkvalitet. Sjukvårds- och sociala tjänster måste organiseras på grundval av gemensamma europeiska social värderingar, som omfattar solidaritet, social rättvisa och social sammanhållning. Det är väsentligt att EU:s inre marknad eller konkurrensregler inte begränsar EU:s medlemsstaters självständighet när de sörjer för dessa nationella ansvarsområden. Det är i folkets, samhällets och arbetstagarnas intresse att detta ska vara av ytterst vikt för EPSU. EU bör därför stödja och driva medlemsstaterna och angränsande länder i riktning mot att utveckla och bibehålla starka, välfinansierade sjukvårds- och sociala infrastrukturer, som styrs och regleras av offentliga myndigheter.

8 Villkoren som sjukvårds- och socialtjänstanställda arbetar under är väsentliga för att väl utföra tjänsterna. Det är omöjligt att erbjuda tjänster av hög kvalitet utan tillräcklig personal eller en hälsosam och trygg arbetsmiljö. Arbetstagare måste erhålla lämplig lön och utbildning. EPSU är bekymrad över de långa, oregelbundna arbetstiderna i branschen och de svårigheter som många arbetstagare har att förena sitt arbete med privat- och familjeliv. Som fackliga organisationer måste vi bekämpa bristande jämlikhet samt dålig behandling i Europa. De enorma löne- och levnadsvillkorsklyftor som förekommer tvingar sjukvårdsanställda att migrera, vilket gör den utsatta för exploatering av oetiska förmedlingar och arbetsgivare. Vad är anknytningen till EU? Europeiska unionen har sedan slutet av 1990-talet utökat sitt inflytande inom sjukvården och sociala tjänster genom en serie domstolsutlåtanden. Dessa domar, i synnerhet om patienters rörlighet, har öppnat dörren för ytterligare marknadsutsättning inom sektorn. tvinga fram detta. Yrkesrepresentanter, NGO, samt HOSPEEM, European Hospital and Healthcare Employers Association (europeiska sjukhus och sjukvårdsarbetsgivarföreningen) har basunerat ut en appell om principerna som ligger till grund för sjukvårds- och social tjänster. Panel ett Sociala dialogen sjukhussektorn: vem är EPSU:s sociala partner? European Hospital and Healthcare Employers Association Kommittén arbetar nu med sitt tredje arbetsprogram för perioden , som beslutades vid plenum i juni Panel två Var kan jag ta reda på mer? Lagliga och halvlagliga initiativ kommer bara att förvärra situationen, och sätta ytterligare tryck på regeringar att reformera sjukvården och socialtjänsten till ett konkurrens- och/eller marknadsbaserat system. Den utvecklingen måste motarbetas genom att i hela Europa anta och verkställa offentlighetsprinciper, inklusive allmängiltighet, ansvarighet, rimliga priser och framför allt, solidaritet. Vad försöker EPSU åstadkomma? EPSU erkänner att det som kommer att garantera grundläggande rättigheter och göra sjukvårds- och sociala tjänster tillgängliga för alla är politisk vilja. EPSU har välkända meriter när det gäller att skapa kraftfulla allianser med andra intresseorganisationer för att

9 JÄMSTÄLLDHET OFFENTLIGANSTÄLLDA VISAR VÄGEN EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande för varje kongressperiod. Upplysningar finns på Ta reda på vem som är din EPSU representant för jämställdhet här: Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Över 65% av offentliganställda i Europeiska unionen är kvinnor, som är värda ett erkännande för den roll de spelar och för den lön de får. Att sluta könslöneklyftan och förbättra kvinnors löner är en mycket viktig fråga för EPSU. Löneklyftan i offentliga tjänster handlar om att kvinnor får mindre betalt än män för samma arbete eller arbete av samma värde. Det handlar också om att kvinnor har färre karriärmöjligheter än män. Inom EPSU eftersträvar vi att uppnå jämställdhet i beslutsfattande organ och utskott. Av de åtta högsta ställningarna i EPSU upptas fyra för närvarande av kvinnor, inklusive ordförande, generalsekreterare och vice ordförande. EPSU:s jämställdhetskommitté har ställning enligt stadgarna som styrelsen. Mer måste ändå göras för att bli riktigt representativ för den stora kvinnliga majoriteten av våra medlemmar. Vad är anknytningen till EU? Samtidigt som offentliga sektorn i hela Europa har bättre meriter än den privata sektorn vad gäller löneklyftan, familjevänlig politik och arbetstid riskerar pågående reformer att undergräva tidigare landvinningar. Ett betydande antal jobb i offentliga sektorn utförs av kvinnor som arbetar för låga löner. Avsaknad av barn- och äldreomsorg av kvalitet till rimligt pris och tillräcklig betalning för föräldra- och pappaledighet ökar jämställdhetsgränserna. Det är på hög tid att driva ett konkret engagemang att förbättra barn- och anhörigomsorgsarrangemang.

10 Vi citerar ett viktigt EPSU-dokument: Det är inte godtagbart att mer än femtio år efter principen om likalön för män och kvinnor stadfästs i Romfördraget och 34 år efter likalönsdirektivet tjänar kvinnor i genomsnitt 15% mindre än män i EU. Som en av de främsta arbetsgivarna för kvinnor kännetecknas till exempel vårdsektorn av otrygga och jobb med låga löner, oregelbundna arbetstider och få karriärmöjligheter. Trots att personalbrist och efterfrågan på vårdanställda förväntas öka i Europa har regeringar inte lyckats göra branschen mer attraktiv för både manliga och kvinnliga arbetstagare. EU:s agenda om en avreglerad inre tjänstemarknad förvärrar situationen, trots EU:s förnyade förbindelse att nå jämställdhet i hela Europa. Vad försöker EPSU åstadkomma? I samarbete med våra systerorganisationer ISKA och EFS vill EPSU finna metoder att tackla värdediskriminering, inklusive driva kampanjer för förbättrad EU-lagstiftning. EPSU kräver i synnerhet bättre EU-lagstiftning om likalön och moderskapsskydd, samt rätt till betald föräldraledighet och betald pappaledighet. EPSU försöker också få in en obligatorisk jämställdhetsklausul i alla offentliga kontrakt för att undvika en försämring av kvinnors arbetsvillkor när tjänster läggs ut på entreprenad. EPSU vill lyfta fram vikten av att införa eller öka minimilönenivåer och specifika ökningar av lågavlönade jobb/lönegrader, och driva kampanjer för deltidsarbetandes rätt att få/ återvända tillheltidsarbete. Det är också väsentligt att sätta av medel som ägnas åt att sluta löneklyftan. EPSU försöker höja medvetenhet om jämställdhet som mänsklig rättighet och att utarbeta utbildning för kvinnor om löneförhandlingar och jämställdhet för löneförhandlare. Social dialog på EU-nivå är ett annat viktigt redskap, som europeiska tvärsektionella avtal om jämställdhet som beslutades Vi måste sätta mer tryck på arbetsgivarna att bättre genomföra avtalet. Som del av EFS delegationen kräver EPSU för närvarande en omarbetning av föräldraledighetsavtalet. I våra branscher har vi förhandlat riktlinjer med arbetsgivare om jämställdhetsplaner i kommunala och regionala förvaltningar, en jämställdhetsverktygslåda inom elbranschen, beteenderegler om etisk gränsöverskridande rekrytering och kvarhållning inom sjukhussektorn och en handbok om goda metoder inom statssektorn. EPSU är också i frontlinjen när det gäller att främja jämställdhet genom europeiska företagsråd, t.ex. inom företaget Suez, med ett uppföljningsavtal om jämställdhet och mångfald i juni 2007.

11 EPSU OCH GLOBALA FRÅGOR ARBETET MED INTERNATIONALEN FÖR STATS- OCH KOMMUNALANSTÄLLDA (ISKA) Maria ANNAS Ylva Thorn ISKAs ordförande Peter Waldorff ISKA:s generalsekreterare Internationalen för stats- och kommunalanställda (ISKA) är offentliganställdas förbunds globala fackliga federation. ISKA företräder omkring 650 medlemsorganisationer i 150 länder: Tillsammans organiserar dessa förbund mer än 20 miljoner offentliganställda, och sörjer för tjänster i statsförvaltningar, sjuk- och socialvård, kommunala och lokala tjänster, samt allmännyttiga verk. ISKAs kampanjer ISKA driver kampanjer för offentliganställdas intressen. Sedan federationen grundades 1907 har ISKA samordnat kampen inom offentliga sektorn för arbetstagarrättigheter, jämställdhet, social och ekonomisk rättvisa, samt effektiva och tillgängliga offentliga tjänster. ISKAs främsta intresse är offentliga tjänster av högkvalitet, vilket innebär: Förorda, främja och utöva påtryckningar för offentliga tjänster av högkvalitet Stärka fackliga organisationer för att hjälpa dem att bättre försvara och förbättra arbetsvillkor Arbeta med samhällen och användare för att hjälpa dem att erhålla de offentliga tjänster de vill ha. ISKA och globala institutioner ISKA för offentliga sektorns talan hos Internationella arbetsorganisationen (ILO) och andra FN-organ, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna, Internationella valutafonden, Världshandelsorganisationen (WTO), Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD), och många andra. ISKA och grundläggande fackliga rättigheter ISKA har ett nära samarbete med medlemsförbund för att skydda och utöka arbetstagarrättigheter, inklusive fri-

12 heten att gå med i en fackförening, att förhandla kollektivt och andra rättigheter, bl.a. jämställdhet, rättvisa och mångfald. ISKA har aktiva kvinnokommittéer på global, regional och delregional nivå, och alla beslutsfattande organ bottnar i jämlikhet mellan könen. ISKAs solidaritets- och fackliga utvecklingsprojekt hjälper medlemsförbund genom att erbjuda stöd för utbildning och bygga upp kapacitet på det lokala planet, i synnerhet i länder där fackliga organisationer kämpar för att erkännas. ISKAs mål Offentliga tjänster av högkvalitet för alla Fackliga rättigheter för alla offentliganställda Jämställdhet och rättvisa anställningsvillkor för alla Offentliga alternativ till privatisering av tjänster En stark, enad fackföreningsrörelse Social rättvisa på arbetsplatsen Minskning av fattigdom och skuldlindring Hållbar utveckling ISKAs organ och organisation ISKAs internationella kontor ligger nära Genève på gränsen mellan Frankrike och Schweiz. ISKA har regionala baser i Washington DC, Singapore, och Lomé samt många delregionala och nationella kontor också, inklusive Barbados, Belgien, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Tjeckien, Indien, Japan, Libanon, Malaysia, Nya Zeeland, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Togo, Ukraina och USA. Medlemsförbunden möts vid en kongress vart femte år för att godkänna/ rösta för ett handlingsprogram som utgör grunden för all ISKA-verksamhet. Kongressen väljer också ordförande och generalsekreterare och andra exekutivkommittéledamöter. ISKA har ett nära samarbete med förbund inom Internationella fackliga samorganisationen (IFS) och samordnar sin verksamhet med Rådet för globala fackliga federationer och andra fackföreningsinternationaler, i synnerhet med EI, samt Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. IS- KAs sex officiella språk är: engelska, franska, tyska, japanska, spanska och svenska. Kampanjen för offentliga tjänster av högkvalitet ISKA förordar partnerskap mellan arbetstagare, fackliga organisationer, myndigheter och lokala samhällen för att bygga upp offentliga tjänster av högkvalitet. ISKA har en stark sektorsinriktning i kampanjen för offentliga tjänster av högkvalitet. Inom sektorn för sjukvård och sociala tjänster behövs drygt ytterligare 4 miljoner sjukvårdsanställda om FNs millenieutvecklingsmål ska uppnås. Sjukdomar, som är lätta att förebygga, förstör liv över hela världen. Samtidigt har privatisering misslyckats med att göra det som måste göras. ISKA vill ha en stärkt, lyhörd offentlig sjukvård, som erbjuder tillgång för alla till vård av högkvalitet. ISKA erkänner människans rätt till vatten och kräver offentligt ägande och förvaltning av vatten- och reningsverk. Därför förespråkat ISKA att internationella finansinstitutioner måste stödja utbyggnaden av en stark offentlig sektor som kan stå för väsentliga tjänster, som krav för ekonomisk och social utveckling och jämställdhet.

13 KOLLEKTIVFÖRHANDLINGAR FÖRHANDLA BÄSTA AVTAL PÅ VARJE PLAN Vilka är de viktigast frågorna för EPSU? Ett av de viktigaste verksamhetsområden för fackliga organisationer är att förhandla med arbetsgivare å medlemmarnas vägnar. EPSU:s medlemsförbund koncentrerar sig på att få bra lönenivåer för offentliganställda på arbetsplats-, bransch- och nationella plan. Lika viktigt är det med goda arbetsvillkor. EPSU har två huvuduppgifter vid kollektivförhandlingar. För det första att bidra till förbättrade löne- och arbetsvillkor för alla offentliganställda i Europa, och för det andra att fungera om europeiska informationscentral så att EPSU:s medlemsförbund är medvetna om tendenser och utvecklingen i förhandlingar inom offentliga sektorn. För att möjliggöra detta måste arbetstagare ha rätt att utöva sina fackliga rättigheter att förhandla kollektivt och vidta stridsåtgärder. EPSU främjar dessa rättigheter och försvarar dem varje gång de kränks av arbetsgivare och regeringar var det än må vara i Europa. EPSU strävar efter att använda systemet med den europeiska sociala dialogen för att trygga att fackliga organisationer och arbetsgivare i olika branscher har en röst och gemensamt rådfrågas när förslag till lagstiftning utarbetas, som kommer att ha en social inverkan på berörd bransch. De bör också inbjudas att diskutera och enas om riktlinjer om frågor som jämställdhet, kompetens, våld på arbetsplatsen och omstruktureringar. EPSU vill förbättra kontroll, utbyte och analys av information om arbetsvillkor, avtalsförhandlingar och utvecklingen med sociala dialogen, genom systemet med nyhetsbrev, årsberättelse, webbsida och databas. Vi har också för avsikt att se till att EPSU:s medlemsorganisationer är del av ett snabbt, effektivt nätverk för att dela med sig information och kunna lära av varandras framgångar.

14 Vad är anknytningen till EU? Europeiska förhållandet mellan arbetsmarknadens parter är ett system i utvecklingen, som behöver erkännande, resurser och politiskt stöd. Det finns en stor potential för att förhandla fram bra avtal för arbetstagare och förbättra kvaliteten på tjänster genom europeiska sociala dialogen. Tyvärr har på senare tid europeiska ledare glidit bort från att stödja systemet. EPSU har engagerat sig att verka tillsammans med Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) för att leda EU tillbaka till ett välfungerande system med den sociala dialogen. EPSU följer ytterst uppmärksamt de multinationella företag som verkar i traditionella branscher inom offentliga sektorn. Tillsammans med berörda fackliga organisationer inriktar vi oss på dessa företag för att upprätta europeiska företagsråd och bygga upp gränsöverskridande fackliga nätverk inom dem. EPSU bygger upp ett nätverk för samordnare av europeiska företagsråd för att trygga alla arbetstagares rätt till information och samråd. EPSU med medlemsförbund har också ingått gränsöverskridande avtal med multinationella företag för att bidra till höga arbetsnormer över Europas gränser. Vad försöker EPSU åstadkomma? Med enkla ord driver EPSU kampanjer för att förbättra löner och arbetsvillkor för offentliganställda i hela Europa. Vi kämpar särskilt att uppnå likalön mellan män och kvinnor och tackla låga löner genom att öka minimilöner. Detta måste också göras på europeiskt plan på grund av den ökande integreringen av ekonomin i Europa, där handels- och rörlighetsgränser försvinner. EPSU utgör en plattform för att handla med arbetsgivare och trygga solidaritet löntagare emellan. EPSU har engagerat sig att: Bygga upp starka fackliga organisationer genom att främja och försvara fackliga rättigheter Ett starkt system med branschvis europeiska social dialog, så att alla offentliganställda i EU skyddas av höga arbetsnormer Starka europeiska företagsråd, så att offentliganställda som arbetar för samma företag förstår och kan påverka företagets politik. Samordning av kollektivförhandlingar genom ett starkt stödjande informationsnätverk om utvecklingen i offentliga sektorn över hela EU. Panel ett Europeisk branschvis social dialog EPSU Europeiska förhållandet mellan arbetsmarknadens parter EFS Europeiska företagsråd Företag Vad består den europeiska sociala dialogen av? EPSU samordning Texte dans Word que je n ai pas réussi à placer (je ne vois pas à quoi ça correspond. Ça se trouverait à la fin de cette fiche Vad försöker EPSU åstadkomma? Med enkla ord driver EPSU kampanjer för att förbättra löner och arbetsvillkor för offentliganställda i hela Europa. Vi försöker i synnerhet att uppnå

15 FRÄMJA OCH SKYDDA OFFENTLIGA TJÄNSTER I EUROPA Carola Fischbach-Pyttel Generalsekreterare Anne-Marie Perret President of EPSU Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Med enkla ord vill Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) se en Europeisk union som firar den offentliga sektorns roll när det gäller att erbjuda bästa livskvalitet. För EPSU är ekvationen lättfattlig: offentliga tjänster av högkvalitet = livskvalitet! Europeiska unionen betraktas oftast bara på två sätt. För det första som en enorm marknad för varor, tjänster, kapital och människor, och för det andra som en abstrakt företeelse som inte hänger samman med människors vardagsliv. EPSU anser att det ena tyvärr leder till det andra. EU betraktas på detta sätt därför att dess målsättningar har råkat ur balans. Under de senaste 10 åren hat europeiska ledare främst inriktat sig på marknadsdelen av projektet. Slagorden har varit näringsliv, vinst, avreglering och handel. Visst är det svårt för EU:s medborgare att knyta an till ett projekt av det här slaget. Vad som saknas är en stark social dimension som visar att EU arbetar för sina medborgare. EPSU anser att detta kan uppnås genom att europeiska politiska beslutsfattare klart erkänner att offentliga sektorns tjänster, som är väsentliga för att samhället ska fungera, ligger i hjärtat av medborgarnas bekymmer. Sjukvård, rent vatten, effektiv energiförsörjning till rimliga priser, lättillgänglig barnomsorg, hygieniska avfallstjänster

16 själva. Det finns delar av vårt gemensamma samhälle som helt enkelt inte drar nytta av vinstmotivet. Vad försöker EPSU åstadkomma? Brian Synnott Kommunikations- och kampanjansvarig och en lyhörd och vänlig förvaltning av hög kvalitet är avgörande för en höglivskvalitet för alla människor som bor inom Europeiska unionen. Vad är anknytningen till EU? Samtidigt som dessa tjänster anses vara väsentliga av både EPSU och medborgare, är det svårt för europeiska beslutsfattare att se dem som något annat än marknadsmöjligheter. I 10 år har EPSU sagt att det helt enkelt finns somliga områden som marknaden inte behöver gå in i, och inte borde gå in i om inte stränga regler i allmänhetens intresse följs. Kärntjänsterna som räknas upp ovan baseras på principerna om allmängiltighet, tillgänglighet, rimliga priser och solidaritet. EPSU vill att dessa principer ska anses vara lika mycket del av europeiska unionen som marknadens rörelsefrihet för varor och tjänster. Europeiska unionens företrädare utvecklar marknader för rika konsumenter, och lämnar de fattiga att klara sig Offentliga tjänster måste ligga i hjärtat av det europeiska projektet och måste bidra till våra delade värderingar med solidaritet, jämställdhet, social och geografisk sammanhållning och hållbar utveckling. Kvalitetsinvesteringar i offentliga tjänster måste ses som investeringar i samhällets framtid. EPSU har engagerat sig till ett lagstiftningsprogram på EUnivå som erbjuder en stadig grund för offentliga sektorn att blomstra. EPSU kommer att fortsätta att uppmana Europeiska kommissionen att ett erkännande av och positiva aktioner för offentliga tjänster är det enda realistiska sättet att nå ut till medborgarna i EU. Ett EU som främjar och firar offentliga tjänster? EPSU har engagerat sig att upprätta ett ramverk för offentliga tjänster som tillåter försörjning av kvalitet på den ideala nivån. EPSU har engagerat sig att förbättra offentliga tjänster och betonar att bra finansiering, öppenhet och ordentlig bedömning leder till resultat av högkvalitet. Hur får jag reda på mer?

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014 Allmänna ståndpunkter om offentliga tjänster inom vatten, energi, avfall Allmännyttiga företag är en väsentlig del av Europas offentliga infrastruktur och offentliga tjänster (...) Fortsätta att förespråka

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen. Mänskliga och ekonomiska resurser

Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen. Mänskliga och ekonomiska resurser Mot en enda europeisk federation för offentliganställdas förbund Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen Social rättvisa, grundläggande rättigheter, rimlig lön,

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops Information om workshops Årets konferens består av sex workshops: Låg lön och ingen lön upphäv lönesänkningar och kräv ut obetalda löner i Centraloch Östeuropa Minskade löneskillnader mellan könen var

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

EPSU:s 7:e kongress. Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige. Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner

EPSU:s 7:e kongress. Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige. Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner EPSU:s 7:e kongress Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige DAGORDNINGSPUNKT 3 Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner Resolution: R.3. Pensioner Resolution: R.3. Pensioner EPSUs

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

EPSU:s arbetsprogram 2015-2019 Godkänt av styrelsen 2014-11-4/5

EPSU:s arbetsprogram 2015-2019 Godkänt av styrelsen 2014-11-4/5 EPSU:s arbetsprogram 2015-2019 Godkänt av styrelsen 2014-11-4/5 1) Inledning Kongressen antog många ambitiösa målsättningar och politiska beslut för att åstadkomma ett alternativt Europa i våra medlemmars,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

EPSU:s enkät om fackligt medlemskap, avtalsförhandlingar och social dialog i lokal och regional förvaltning

EPSU:s enkät om fackligt medlemskap, avtalsförhandlingar och social dialog i lokal och regional förvaltning social dialog i lokal och regional förvaltning EPSU skulle vilja få en bättre bild av utvecklingen av fackligt medlemskap, kollektivförhandlingar och, detta för att vi ska kunna bli effektivare och tillhandahålla

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

EPSU:s POLICYDOKUMENT LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ALLA

EPSU:s POLICYDOKUMENT LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ALLA EPSU:s POLICYDOKUMENT LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ALLA 1. Inledning Detta policydokument tar upp ett antal frågor av central betydelse för den sociala dialogen om livslångt lärande på lokal, regional, nationell

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen: Mexico City, 9 augusti 2010 Konferens för kvinnliga transportarbetare DAGORDNING 1. Val av rapportör 2. Verksamhetsberättelse / Vi organiserar

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Fackförbundet ST. program för ST. Internationellt

Fackförbundet ST. program för ST. Internationellt Fackförbundet ST program för ST Internationellt ST är fackförbundet för dig som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag i myndigheter, universitet och högskolor eller bolag. ST är din fackförening

Läs mer

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE EUROPEISKA FEDERATIONEN FÖR OFFENTLIGANSTÄLLDAS FÖRBUND VERKSAMHETSBERÄTTELSE JANUARI DEMBER 2004 EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS FEDERACIÓN SINDICAL EUROPEA DE SERVICIOS PUBLICOS FEDERATION

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Inledning Sektorn för privat säkerhet i Europeiska unionen utvecklas snabbt.

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Sociala dialogen i kommunal och regional förvaltning: en översikt

Sociala dialogen i kommunal och regional förvaltning: en översikt Sociala dialogen i kommunal och regional förvaltning: en översikt med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen April 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Inledning... 1 2) En definition av sociala dialogen...

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer