ALLMÄNNYTTIGA VERK. Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Vad är anknytningen till EU? Vilka är våra viktigaste mål?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLMÄNNYTTIGA VERK. Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Vad är anknytningen till EU? Vilka är våra viktigaste mål?"

Transkript

1 ALLMÄNNYTTIGA VERK EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande varje kongressperiod. För upplysningar besök Jan Willem Goudriaan Politiskt ansvarig, EPSU Här kan du ta reda på vem din EPSU representant för allmännyttiga verk är: Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Trygg tillgång till energi, rent vatten och hållbar avfallshantering är grundläggande behov för alla i samhället. De som använder dessa rättigheter måste ha förtroende att deras behov möts, och att de tillgodoses på ett rättvist och miljömässigt ansvarigt sätt till ett rättvist pris. Bästa sätt att göra det är genom offentlig kontroll och t.o.m. ägande av allmännyttiga verk och genom ordentlig reglering av de privata och offentliga verk, som sörjer för dessa behov. Alltför ofta lämnas just de människor utanför ekvationen som faktiskt sörjer för behoven - de anställda i allmännyttiga verk. EPSU:s uppgift är att se till att el-, gas-, vatten- och avfallsanställdas rösters hörs på europeiskt plan. Vi representerar arbetstagare i denna bransch och vårt ansvar är att trygga att deras sakkunskap inom allmännyttiga verk etableras som beståndsdel i EU:s politik. Vad är anknytningen till EU? brist på investeringar, högre priser för hushållen och mer energifattigdom. Allt detta har hänt. Efter tio år och tre större omgångar lagstiftning håller EU fortfarande på att laga det som har slagits sönder, med löntagare och användare som vacklar omkring av konsekvenserna. Det har gjort det svårare att göra något åt klimatförändring och trygga försörjningen. Europakommissionen fortsätter att studera hur konkurrens kan införas i vattenbranschen. Deras förslag att liberalisera vattentjänster har stoppats av EPSU och en bred koalition vattenaktiva, sociala grupper och miljöorganisationer. Att förhindra, minska och återanvända avfall är ett av EU:s politiska mål som EPSU delar. Men vi ifrågasätter om en EU-marknad för avfall borde inrättas och reglering försvagas. EPSU varnade att om man införde konkurrens och den inre marknaden inom el och gas skulle det leda till omfattande förlust av arbetstillfällen, urholkning av kompetensbasen, maktkoncentration och vinst i händerna på några få megabolag, förlust av demokratisk kontroll, Vilka är våra viktigaste mål? Om man befinner sig i ett hål ska man sluta gräva. EPSU vill att EU politiker tänker om erfarenheterna av de liberaliserade el- och gasmarknaderna och sätter stopp för

2 export av dessa dåligt fungerande produkter till grannländer i Sydöstra Europa, Ukraina och längre bort. EPSU sätter energibranschens egenskap av offentlig tjänst i främsta ledet. Detta grundar sig på många års erfarenhet av välfungerande, reglerade och ofta offentligt ägda energisystem, som garanterade en bra affär för användarna, investeringar i ny kapacitet, kompetenta arbetstagare och tjänster av hög kvalitet. Vi vill att Europas medborgare ska ha sitt ord med i spelet om sin energiframtid och inte lämna den till obestämda marknadskrafter och företagens girighet. Att trygga säker försörjning, minska vårt bränsleberoende och främja stora offentliga investeringar i energieffektivitet, förnybar energi och teknik som minska global uppvärmning hör till EPSU:s viktigaste mål.. Vår inriktning är på vattenförsörjning som mänsklig rättighet och en hållbar vattenpolitik. Vi vill ha mer samarbete mellan offentliga vattenbolag och kommer att motverka konkurrens och liberalisering. Och i avfallsbranschen är EPSU:s syfte att gör något åt den mördande konkurrens som undergräver löner och arbetsvillkor, där arbetstagare dödas på grund av osäkra arbetsformer och alltför långa arbetstider. Inom energi-, vatten- och avfallsbranscherna försöker vi också få en reglering av outsourcing och bättre löner och villkor för berörda arbetstagare. upp frågorna med europeiska institutioner och med arbetsgivarorganisationer, som vi verkar med inom en europeisk social dialog. Panel ett Social dialog - allmännyttiga verk: Vilka är EPSU:s partnerorganisationer på arbetsgivarsidan? Elbranschen: Eurelectric: Europeiska sociala dialogkommittén Uppnått! Avtal om arbetsmiljö, om jämställdhet, om energi i Sydosteuropa Gasbranschen Eurogas Uppnått! Avtal om våld på arbetsplatsen EPSU har också engagerat sig för en social dialog inom vatten och avfall. Panel två Var kan jag få reda på mer? På vår webbplats finns sidan om allmännyttiga verk på Energi (utredningar, politik och annan verksamhet) Vatten (kampanjer och arbete med vattenaktivister) Avfall, hållbar utveckling, arbetsmiljö Glöm inte att kolla vår utredningspartner PSIRU för utvecklingen inom energi, vatten och avfall på Vad försöker EPSU åstadkomma? EPSU vill ha en politik inom allmännyttiga verk, som alla Europas folk kan känna sig stolta över. Europas medborgare vill ha ofarligt dricksvatten, energi för att värma sina hem och att samhällets avfall hanteras på lämpligt sätt. Och för att säkra detta har vi praktiska, förnuftiga förslag. EU behöver ett regleringssystem som är demokratiskt och öppet, med garanterade långsiktiga mål och investeringar, och en välkvalificerad kompetensbas inom dessa branscher som är beroende av tekniskt kunnande. Löntagare och deras fackliga organisationer inom EPSU har engagerat sig att driva dessa politiska mål och att direkt ta

3 STATS- OCH EUROPEISK FÖRVALTNING EPSU:s utskott väljer en ordförande och viceordförande varje kongressperiod. Upplysningar finns på Nadja Salson Politiskt ansvarig, EPSU Ta reda på vem som är din EPSU representant för stats- och europeisk förvaltning här: Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Stats- och europeisk förvaltning - statsanställda och statstjänstemän som mestadels arbetar i statsdepartement, statliga verk och EU institutioner - är en ytterst känslig bransch. Den utsätts för många reformer, som ofta drivs enbart av ekonomiska skäl från decentralisering och anpassning av arbetsvillkor och status till den privata sektorn, till privatisering av somliga centrala funktioner och tjänster. Fackliga rättigheter är ofta mer begränsade än i andra branscher. Vi försöker få ett ordentligt erkännande av denna bransch som en investering i ett demokratiskt, rättvist samhälle som grundas på lagar och bestämmelser, inte som ekonomisk börda, som den ofta beskrivs av politiker. Globalisering och EU-integrering kräver tvärtom en kraftigare regleringsroll för regeringar, samt europeiska och internationella institutioner. EPSU är emot en avreglerad, marknadsbaserad agenda och ser ökande angrepp på dem, som arbetar i statsförvaltning som angrepp på det allmänna intresset för ett demokratiskt, rättvist samhälle. EPSU har med framgång skapat profiler för somliga grupper arbetstagare inom branschen. Inom kriminalvården har vi inriktat oss på frågan om överbeläggning och samordnat krav på säkerhet och behandling av personalen. Inom försvarsbranschen har frågorna om fackliga rättigheter och privatisering lyfts fram. Några av våra medlemsförbund håller också på att utarbeta andra nätverk för yrkesgrupper, som t.ex. körkortsinspektörer. EPSU försöker få till stånd ett meningsfyllt utbyte med arbetsgivare, både i syfte att åtgärda och förbättra kvaliteten på arbetsvillkor och tjänsteutförande. Under tio års tid har vi stadigt utarbetat ett förfarande med social dialog med de 27 EU-ländernas generaldirektörer för statsförvaltning och Europakommissionens generaldirektorat Förvaltning och personal (EUPAN). Som största representativa fackliga organisation inom branschen leder EPSU de fackliga organisationernas delegation för stats- och europeisk förvaltning (TUNED), som inrättades i februari 2005.Detta har lett till gemensamma ställningstaganden som antagits med EUPAN om jämställdhet och mångfald, mobilitet och ledarskap. I januari 2008 börjades en ny fas, som för oss närmare en formell sekto-

4 riell social dialog med förfaranderegler och ett arbetsprogram för perioden Vad är anknytningen till EU? Statsförvaltningar påverkas i allt högre grad av EU:s program om bättre reglering, statsfinanser av hög kvalitet (inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakt) och den inre tjänstemarknaden, såväl som EU:s sociala regelverk. Reformfördraget omfattar en ny rättslig grund för administrativt samarbete och erkänner att effektivt genomförande av EU-lag, som är väsentligt för att EU ska fungera väl, är en fråga av allmänt intresse. EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna ger medborgarna rätt till god förvaltning såväl som fackliga rättigheter. Detta är potentiellt positiva inslag om de utvecklas i rätt riktning, i samband med den nya rättsliga grunden om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) samt protokollet om tjänster i allmänhetens intresse (SGI). Det informella samarbete som EU:s generaldirektörer för statsförvaltning haft genom EUPAN:s arbetsgrupp om ledning av mänskliga resurser (HRWG) har varit en integrerad del i viktiga avtalsfrågor. Mobilitet, lönesystem, och prestationsbedömning som omfattar prestationsrelaterad lön, pensioner, karriärsystem, rekryteringspolitik och offentliga sektorns prestationer kontrolleras och jämförs. Det finns en tendens i riktning mot att låna och använda metoder från privata sektorn i offentliga sektorn utan att ta någon vidare hänsyn till de anställdas eller deras fackliga företrädares synpunkter eller direkta erfarenheter, trots att somliga arbetsgivare börjat förstå att dessa metoder har sina gränser. Framsteg som nyligen gjorts i riktning mot en meningsfull social dialog på EU nivå är ett viktigt redskap för att återställa balanserade synpunkter och politik inom branschen. främst att förbättra arbetsvillkor och erbjuda ett samordnat fackligt svar på de dubbla angreppen privatisering och rationalisering, samt också att utarbeta en positiv inriktning för sektorn. Dessa åtgärder införs med få oberoende utvärderingar av kvalitetsnivån och oklara målsättningar, oftast grundade på förnimmade skyldigheter om den inre marknaden. EPSU vill få till stånd positiva hänvisningar till statsförvaltning i EU lagstiftning, som kräver väl fungerande tjänster, som ska utarbetas och byggas ut. Det är särskilt viktigt att belägg för misslyckande med marknadsutsättning in statsförvaltningar erkänns. Panel ett Social dialog statsförvaltning: Vem är EPSU:s sociala partner? EUPAN är ett informellt nätverk för generaldirektörer med ansvar för statsförvaltning i Europeiska unionens medlemsstater, anslutnings- och kandidatländer samt Europakommissionen. För ytterligare information om EUPAN, se För information om vilket land som har ordförandeskapet i EU, se Panel två Vad kan jag ta reda på mer? Vad försöker EPSU åstadkomma? EPSU är den mest representativa organisationen inom statssektorn, och omfattar alla EU- och anslutningsländer. Detta faktum stärker våra möjligheter att tala för löntagare i statsförvaltningar. Vårt syfte är först och

5 KOMMUNFÖRVALTNING EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande för varje kongressperiod. Upplysningar finns på Penny Clarke Politiskt ansvarig, EPSU Ta reda på vem som är din EPSU representant för kommunförvaltning här: Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Det ligger i sakens natur att kommunala tjänster är i frontlinjen för offentliga tjänster. Användarna har direkta erfarenheter av de som sörjer för dessa tjänster, oavsett om de är brandmän, hanterar avfall, stöder polisens verksamhet eller lokala förvaltare som utfärdar handlingar och ger råd. EPSU har engagerat sig för att trygga att alla användare erbjuds tjänster av högkvalitet. EPSU har engagerat sig för effektiva offentliga tjänster av hög kvalitet, som grundas på en välutbildad och kompetent arbetsstyrka. En viktig andel i detta engagemang är kommunala och regionala anställdas arbetsvillkor, men det är ändå bara en del. EPSU har också engagerat sig för att främja öppen, transparent offentlig upphandling, som har som främsta mål att trygga väsentliga tjänster. EPSU är övertygat att en bedömning av offentliga upphandlingssystem innebär att bedöma deras miljö- och sociala inverkan, så väl som vad de kostar. EPSU söker ständigt att förbättra försörjning av offentliga tjänster. Vi bedömer vaksamt inverkan av offentlig-privata och offentligt- offentliga partnerskap (OPP och PPP) i kommunal och regional förvaltning, tillsammans med andra former av marknadsutsättning. Vad är anknytningen till EU? Samtidigt som EU:s politik ger ett visst erkännande åt kommunal och regional förvaltning, t.ex. i sammanhållnings- och delaktighetspolitiken, är den viktigaste politiska inriktningen tyvärr inställd på att utöka sidor av den inre marknaden i sektorn. Den inställningen innebär att man avsäger sig möjligheten att fira den sammanhållningsroll som kommunförvaltning kan spela i samhället. EU:s perspektiv härrör i stort sett från när konkurrens infördes för att trygga lägsta möjliga ekonomiska pris för tjänster. Detta tar dock ingen hänsyn till ett socialt eller miljömässigt perspektiv. Denna snedvridning mot den inre marknaden riskerar också att undergräva lokala kollektivavtal, vilket blir särskilt tydligt när företag tillåts driva verksamhet från en EU-medlemsstat till en annan utan att ta hänsyn till lokala regler och normer.

6 Vad försöker EPSU åstadkomma? Inom branschen för kommunförvaltning har EPSU ett starkt förhållande till sin sociala partner: Council of European Municipalities and Regions (CEMR) (Rådet för europeiska kommuner och regioner). Organisationerna har gemensamt engagerat sig att trygga att kommunförvaltningars värderingar och syften både firas och skyddas. I januari 2004 inrättades en sektoriell social dialogskommitté för kommunal och regional förvaltning mellan parterna. Kommittén arbetar nu på sitt tredje arbetsprogram för perioden , som beslutades i plenum i december Arbetsprogrammet identifierar följande prioriteringar: att främja sociala dialogen och bidra till kommissionens målsättning att stärka sociala dialogen i nya medlemsstater och kandidatländer; utvärdera erfarenheter av olika former för att erbjuda kommunala tjänster (outsourcing/insourcing, PPP, mellankommunalt samarbete); tackla trakasserier och våld på arbetsplatsen och främja jämställdhet samt att förena arbete och familjeliv. Parterna har enats om att kommuner måste främjas i de nyaste EU-medlemsstaterna, att sektorn är en integrerad del av att främja social delaktighet i hela EU, och att det är viktigt att rekrytera och behålla personal av högkvalitet genom starka arbetsvillkor. Kommunala och regionala förvaltningars rätt att själva bestämma hur de bäst kan använda dina pengar är ett grundläggande inslag i ett demokratiskt samhälle. Det är en direkt - kanske den mest direkta - återspegling av hur en plats önskar organisera utbudet av väsentliga tjänster. Ansvarig förvaltning av budgeten handlar om att möta lokala behov på hållbart sätt. Ekonomiska genvägar har konsekvenser, för väsentliga tjänster, för användarna och för samhällsskadan som blir resultatet av det. EPSU är i främsta ledet i kampen för att trygga att EU erkänner din kommuns rätt att erbjuda tjänster direkt till medborgarna, samt att trygga att offentlig upphandling aktivt stimulerar system i vilka oumbärliga tjänster kan blomstra. Om dessa rättigheter inte försvaras blir resultatet en allt större ekonomisk, för att inte tala om samhällelig kostnad. Panel ett Sociala dialogen kommunförvaltning: vem är EPSU:s sociala partner? Council of European municipalities and regions: Kommittén arbetar nu med sitt tredje arbetsprogram för perioden , som beslutades vid plenum i december Uttalanden och andra handlingar som kommittén har gett ut sedan 2004 omfattar: Studie om omstrukturering i kommunal och regional förvaltning (juni 2008) Uttalande om aktiv delaktighet (februari 2008) Riktlinjer om jämställdhetsplaner (december 2007) Uttalande om grönboken om arbetslagstiftning (maj 2007) Uttalande om utvecklingen av den sociala dialogen i kommunal och regional förvaltning (november 2006) Rapport om att stärka den sociala dialogen i de nya medlemsstaterna och kandidatländerna (oktober 2005) Uttalande om och kartläggning av EU:s sysselsättningspolitik (maj 2005) Uttalande om distansarbete (januari 2004) Panel två Var kan jag ta reda på mer? Offentlig upphandling, kommuner och EU: låga kostnader = låga normer!

7 SOCIALA TJÄNSTER OCH SJUKVÅRDEN EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande för varje kongressperiod. Upplysningar finns på Tamara Goosens Politiskt ansvarig, EPSU Ta reda på vem som är din EPSU representant för sociala tjänster och sjukvården här: Sociala tjänster och sjukvården är en stor och mångfaldig sektor, som omfattar många olika tjänster som sjukhus, barnomsorg, hälsovård i samhället, socialarbete samt boende för äldre och funktionshindrade. Vi företräder 3,5 miljoner sjukvårds- och socialtjänstanställda i hela Europa och engagerar oss i ett brett urval frågor å deras vägnar. Yrkesgrupperna omfattar allt från socialarbetare till läkare, sjukhusstädare, läkarsekreterare och sjuksköterskor. EPSU är den europeiska arbetsmarknadens erkända part för anställda inom sjukhusbranschen i hela Europeiska unionen. Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Sjukvård och sociala tjänster, samt sjukhustjänster, är väsentliga när det gäller att garantera mänskliga rättigheter. Det är en del av medlemsstaternas offentliga ansvar att främja en hög nivå av folkhälsa och socialt skydd, samt att trygga tjänster av högkvalitet. Sjukvårds- och sociala tjänster måste organiseras på grundval av gemensamma europeiska social värderingar, som omfattar solidaritet, social rättvisa och social sammanhållning. Det är väsentligt att EU:s inre marknad eller konkurrensregler inte begränsar EU:s medlemsstaters självständighet när de sörjer för dessa nationella ansvarsområden. Det är i folkets, samhällets och arbetstagarnas intresse att detta ska vara av ytterst vikt för EPSU. EU bör därför stödja och driva medlemsstaterna och angränsande länder i riktning mot att utveckla och bibehålla starka, välfinansierade sjukvårds- och sociala infrastrukturer, som styrs och regleras av offentliga myndigheter.

8 Villkoren som sjukvårds- och socialtjänstanställda arbetar under är väsentliga för att väl utföra tjänsterna. Det är omöjligt att erbjuda tjänster av hög kvalitet utan tillräcklig personal eller en hälsosam och trygg arbetsmiljö. Arbetstagare måste erhålla lämplig lön och utbildning. EPSU är bekymrad över de långa, oregelbundna arbetstiderna i branschen och de svårigheter som många arbetstagare har att förena sitt arbete med privat- och familjeliv. Som fackliga organisationer måste vi bekämpa bristande jämlikhet samt dålig behandling i Europa. De enorma löne- och levnadsvillkorsklyftor som förekommer tvingar sjukvårdsanställda att migrera, vilket gör den utsatta för exploatering av oetiska förmedlingar och arbetsgivare. Vad är anknytningen till EU? Europeiska unionen har sedan slutet av 1990-talet utökat sitt inflytande inom sjukvården och sociala tjänster genom en serie domstolsutlåtanden. Dessa domar, i synnerhet om patienters rörlighet, har öppnat dörren för ytterligare marknadsutsättning inom sektorn. tvinga fram detta. Yrkesrepresentanter, NGO, samt HOSPEEM, European Hospital and Healthcare Employers Association (europeiska sjukhus och sjukvårdsarbetsgivarföreningen) har basunerat ut en appell om principerna som ligger till grund för sjukvårds- och social tjänster. Panel ett Sociala dialogen sjukhussektorn: vem är EPSU:s sociala partner? European Hospital and Healthcare Employers Association Kommittén arbetar nu med sitt tredje arbetsprogram för perioden , som beslutades vid plenum i juni Panel två Var kan jag ta reda på mer? Lagliga och halvlagliga initiativ kommer bara att förvärra situationen, och sätta ytterligare tryck på regeringar att reformera sjukvården och socialtjänsten till ett konkurrens- och/eller marknadsbaserat system. Den utvecklingen måste motarbetas genom att i hela Europa anta och verkställa offentlighetsprinciper, inklusive allmängiltighet, ansvarighet, rimliga priser och framför allt, solidaritet. Vad försöker EPSU åstadkomma? EPSU erkänner att det som kommer att garantera grundläggande rättigheter och göra sjukvårds- och sociala tjänster tillgängliga för alla är politisk vilja. EPSU har välkända meriter när det gäller att skapa kraftfulla allianser med andra intresseorganisationer för att

9 JÄMSTÄLLDHET OFFENTLIGANSTÄLLDA VISAR VÄGEN EPSU:s utskott väljer en ordförande och en viceordförande för varje kongressperiod. Upplysningar finns på Ta reda på vem som är din EPSU representant för jämställdhet här: Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Över 65% av offentliganställda i Europeiska unionen är kvinnor, som är värda ett erkännande för den roll de spelar och för den lön de får. Att sluta könslöneklyftan och förbättra kvinnors löner är en mycket viktig fråga för EPSU. Löneklyftan i offentliga tjänster handlar om att kvinnor får mindre betalt än män för samma arbete eller arbete av samma värde. Det handlar också om att kvinnor har färre karriärmöjligheter än män. Inom EPSU eftersträvar vi att uppnå jämställdhet i beslutsfattande organ och utskott. Av de åtta högsta ställningarna i EPSU upptas fyra för närvarande av kvinnor, inklusive ordförande, generalsekreterare och vice ordförande. EPSU:s jämställdhetskommitté har ställning enligt stadgarna som styrelsen. Mer måste ändå göras för att bli riktigt representativ för den stora kvinnliga majoriteten av våra medlemmar. Vad är anknytningen till EU? Samtidigt som offentliga sektorn i hela Europa har bättre meriter än den privata sektorn vad gäller löneklyftan, familjevänlig politik och arbetstid riskerar pågående reformer att undergräva tidigare landvinningar. Ett betydande antal jobb i offentliga sektorn utförs av kvinnor som arbetar för låga löner. Avsaknad av barn- och äldreomsorg av kvalitet till rimligt pris och tillräcklig betalning för föräldra- och pappaledighet ökar jämställdhetsgränserna. Det är på hög tid att driva ett konkret engagemang att förbättra barn- och anhörigomsorgsarrangemang.

10 Vi citerar ett viktigt EPSU-dokument: Det är inte godtagbart att mer än femtio år efter principen om likalön för män och kvinnor stadfästs i Romfördraget och 34 år efter likalönsdirektivet tjänar kvinnor i genomsnitt 15% mindre än män i EU. Som en av de främsta arbetsgivarna för kvinnor kännetecknas till exempel vårdsektorn av otrygga och jobb med låga löner, oregelbundna arbetstider och få karriärmöjligheter. Trots att personalbrist och efterfrågan på vårdanställda förväntas öka i Europa har regeringar inte lyckats göra branschen mer attraktiv för både manliga och kvinnliga arbetstagare. EU:s agenda om en avreglerad inre tjänstemarknad förvärrar situationen, trots EU:s förnyade förbindelse att nå jämställdhet i hela Europa. Vad försöker EPSU åstadkomma? I samarbete med våra systerorganisationer ISKA och EFS vill EPSU finna metoder att tackla värdediskriminering, inklusive driva kampanjer för förbättrad EU-lagstiftning. EPSU kräver i synnerhet bättre EU-lagstiftning om likalön och moderskapsskydd, samt rätt till betald föräldraledighet och betald pappaledighet. EPSU försöker också få in en obligatorisk jämställdhetsklausul i alla offentliga kontrakt för att undvika en försämring av kvinnors arbetsvillkor när tjänster läggs ut på entreprenad. EPSU vill lyfta fram vikten av att införa eller öka minimilönenivåer och specifika ökningar av lågavlönade jobb/lönegrader, och driva kampanjer för deltidsarbetandes rätt att få/ återvända tillheltidsarbete. Det är också väsentligt att sätta av medel som ägnas åt att sluta löneklyftan. EPSU försöker höja medvetenhet om jämställdhet som mänsklig rättighet och att utarbeta utbildning för kvinnor om löneförhandlingar och jämställdhet för löneförhandlare. Social dialog på EU-nivå är ett annat viktigt redskap, som europeiska tvärsektionella avtal om jämställdhet som beslutades Vi måste sätta mer tryck på arbetsgivarna att bättre genomföra avtalet. Som del av EFS delegationen kräver EPSU för närvarande en omarbetning av föräldraledighetsavtalet. I våra branscher har vi förhandlat riktlinjer med arbetsgivare om jämställdhetsplaner i kommunala och regionala förvaltningar, en jämställdhetsverktygslåda inom elbranschen, beteenderegler om etisk gränsöverskridande rekrytering och kvarhållning inom sjukhussektorn och en handbok om goda metoder inom statssektorn. EPSU är också i frontlinjen när det gäller att främja jämställdhet genom europeiska företagsråd, t.ex. inom företaget Suez, med ett uppföljningsavtal om jämställdhet och mångfald i juni 2007.

11 EPSU OCH GLOBALA FRÅGOR ARBETET MED INTERNATIONALEN FÖR STATS- OCH KOMMUNALANSTÄLLDA (ISKA) Maria ANNAS Ylva Thorn ISKAs ordförande Peter Waldorff ISKA:s generalsekreterare Internationalen för stats- och kommunalanställda (ISKA) är offentliganställdas förbunds globala fackliga federation. ISKA företräder omkring 650 medlemsorganisationer i 150 länder: Tillsammans organiserar dessa förbund mer än 20 miljoner offentliganställda, och sörjer för tjänster i statsförvaltningar, sjuk- och socialvård, kommunala och lokala tjänster, samt allmännyttiga verk. ISKAs kampanjer ISKA driver kampanjer för offentliganställdas intressen. Sedan federationen grundades 1907 har ISKA samordnat kampen inom offentliga sektorn för arbetstagarrättigheter, jämställdhet, social och ekonomisk rättvisa, samt effektiva och tillgängliga offentliga tjänster. ISKAs främsta intresse är offentliga tjänster av högkvalitet, vilket innebär: Förorda, främja och utöva påtryckningar för offentliga tjänster av högkvalitet Stärka fackliga organisationer för att hjälpa dem att bättre försvara och förbättra arbetsvillkor Arbeta med samhällen och användare för att hjälpa dem att erhålla de offentliga tjänster de vill ha. ISKA och globala institutioner ISKA för offentliga sektorns talan hos Internationella arbetsorganisationen (ILO) och andra FN-organ, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna, Internationella valutafonden, Världshandelsorganisationen (WTO), Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD), och många andra. ISKA och grundläggande fackliga rättigheter ISKA har ett nära samarbete med medlemsförbund för att skydda och utöka arbetstagarrättigheter, inklusive fri-

12 heten att gå med i en fackförening, att förhandla kollektivt och andra rättigheter, bl.a. jämställdhet, rättvisa och mångfald. ISKA har aktiva kvinnokommittéer på global, regional och delregional nivå, och alla beslutsfattande organ bottnar i jämlikhet mellan könen. ISKAs solidaritets- och fackliga utvecklingsprojekt hjälper medlemsförbund genom att erbjuda stöd för utbildning och bygga upp kapacitet på det lokala planet, i synnerhet i länder där fackliga organisationer kämpar för att erkännas. ISKAs mål Offentliga tjänster av högkvalitet för alla Fackliga rättigheter för alla offentliganställda Jämställdhet och rättvisa anställningsvillkor för alla Offentliga alternativ till privatisering av tjänster En stark, enad fackföreningsrörelse Social rättvisa på arbetsplatsen Minskning av fattigdom och skuldlindring Hållbar utveckling ISKAs organ och organisation ISKAs internationella kontor ligger nära Genève på gränsen mellan Frankrike och Schweiz. ISKA har regionala baser i Washington DC, Singapore, och Lomé samt många delregionala och nationella kontor också, inklusive Barbados, Belgien, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Tjeckien, Indien, Japan, Libanon, Malaysia, Nya Zeeland, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Togo, Ukraina och USA. Medlemsförbunden möts vid en kongress vart femte år för att godkänna/ rösta för ett handlingsprogram som utgör grunden för all ISKA-verksamhet. Kongressen väljer också ordförande och generalsekreterare och andra exekutivkommittéledamöter. ISKA har ett nära samarbete med förbund inom Internationella fackliga samorganisationen (IFS) och samordnar sin verksamhet med Rådet för globala fackliga federationer och andra fackföreningsinternationaler, i synnerhet med EI, samt Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. IS- KAs sex officiella språk är: engelska, franska, tyska, japanska, spanska och svenska. Kampanjen för offentliga tjänster av högkvalitet ISKA förordar partnerskap mellan arbetstagare, fackliga organisationer, myndigheter och lokala samhällen för att bygga upp offentliga tjänster av högkvalitet. ISKA har en stark sektorsinriktning i kampanjen för offentliga tjänster av högkvalitet. Inom sektorn för sjukvård och sociala tjänster behövs drygt ytterligare 4 miljoner sjukvårdsanställda om FNs millenieutvecklingsmål ska uppnås. Sjukdomar, som är lätta att förebygga, förstör liv över hela världen. Samtidigt har privatisering misslyckats med att göra det som måste göras. ISKA vill ha en stärkt, lyhörd offentlig sjukvård, som erbjuder tillgång för alla till vård av högkvalitet. ISKA erkänner människans rätt till vatten och kräver offentligt ägande och förvaltning av vatten- och reningsverk. Därför förespråkat ISKA att internationella finansinstitutioner måste stödja utbyggnaden av en stark offentlig sektor som kan stå för väsentliga tjänster, som krav för ekonomisk och social utveckling och jämställdhet.

13 KOLLEKTIVFÖRHANDLINGAR FÖRHANDLA BÄSTA AVTAL PÅ VARJE PLAN Vilka är de viktigast frågorna för EPSU? Ett av de viktigaste verksamhetsområden för fackliga organisationer är att förhandla med arbetsgivare å medlemmarnas vägnar. EPSU:s medlemsförbund koncentrerar sig på att få bra lönenivåer för offentliganställda på arbetsplats-, bransch- och nationella plan. Lika viktigt är det med goda arbetsvillkor. EPSU har två huvuduppgifter vid kollektivförhandlingar. För det första att bidra till förbättrade löne- och arbetsvillkor för alla offentliganställda i Europa, och för det andra att fungera om europeiska informationscentral så att EPSU:s medlemsförbund är medvetna om tendenser och utvecklingen i förhandlingar inom offentliga sektorn. För att möjliggöra detta måste arbetstagare ha rätt att utöva sina fackliga rättigheter att förhandla kollektivt och vidta stridsåtgärder. EPSU främjar dessa rättigheter och försvarar dem varje gång de kränks av arbetsgivare och regeringar var det än må vara i Europa. EPSU strävar efter att använda systemet med den europeiska sociala dialogen för att trygga att fackliga organisationer och arbetsgivare i olika branscher har en röst och gemensamt rådfrågas när förslag till lagstiftning utarbetas, som kommer att ha en social inverkan på berörd bransch. De bör också inbjudas att diskutera och enas om riktlinjer om frågor som jämställdhet, kompetens, våld på arbetsplatsen och omstruktureringar. EPSU vill förbättra kontroll, utbyte och analys av information om arbetsvillkor, avtalsförhandlingar och utvecklingen med sociala dialogen, genom systemet med nyhetsbrev, årsberättelse, webbsida och databas. Vi har också för avsikt att se till att EPSU:s medlemsorganisationer är del av ett snabbt, effektivt nätverk för att dela med sig information och kunna lära av varandras framgångar.

14 Vad är anknytningen till EU? Europeiska förhållandet mellan arbetsmarknadens parter är ett system i utvecklingen, som behöver erkännande, resurser och politiskt stöd. Det finns en stor potential för att förhandla fram bra avtal för arbetstagare och förbättra kvaliteten på tjänster genom europeiska sociala dialogen. Tyvärr har på senare tid europeiska ledare glidit bort från att stödja systemet. EPSU har engagerat sig att verka tillsammans med Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) för att leda EU tillbaka till ett välfungerande system med den sociala dialogen. EPSU följer ytterst uppmärksamt de multinationella företag som verkar i traditionella branscher inom offentliga sektorn. Tillsammans med berörda fackliga organisationer inriktar vi oss på dessa företag för att upprätta europeiska företagsråd och bygga upp gränsöverskridande fackliga nätverk inom dem. EPSU bygger upp ett nätverk för samordnare av europeiska företagsråd för att trygga alla arbetstagares rätt till information och samråd. EPSU med medlemsförbund har också ingått gränsöverskridande avtal med multinationella företag för att bidra till höga arbetsnormer över Europas gränser. Vad försöker EPSU åstadkomma? Med enkla ord driver EPSU kampanjer för att förbättra löner och arbetsvillkor för offentliganställda i hela Europa. Vi kämpar särskilt att uppnå likalön mellan män och kvinnor och tackla låga löner genom att öka minimilöner. Detta måste också göras på europeiskt plan på grund av den ökande integreringen av ekonomin i Europa, där handels- och rörlighetsgränser försvinner. EPSU utgör en plattform för att handla med arbetsgivare och trygga solidaritet löntagare emellan. EPSU har engagerat sig att: Bygga upp starka fackliga organisationer genom att främja och försvara fackliga rättigheter Ett starkt system med branschvis europeiska social dialog, så att alla offentliganställda i EU skyddas av höga arbetsnormer Starka europeiska företagsråd, så att offentliganställda som arbetar för samma företag förstår och kan påverka företagets politik. Samordning av kollektivförhandlingar genom ett starkt stödjande informationsnätverk om utvecklingen i offentliga sektorn över hela EU. Panel ett Europeisk branschvis social dialog EPSU Europeiska förhållandet mellan arbetsmarknadens parter EFS Europeiska företagsråd Företag Vad består den europeiska sociala dialogen av? EPSU samordning Texte dans Word que je n ai pas réussi à placer (je ne vois pas à quoi ça correspond. Ça se trouverait à la fin de cette fiche Vad försöker EPSU åstadkomma? Med enkla ord driver EPSU kampanjer för att förbättra löner och arbetsvillkor för offentliganställda i hela Europa. Vi försöker i synnerhet att uppnå

15 FRÄMJA OCH SKYDDA OFFENTLIGA TJÄNSTER I EUROPA Carola Fischbach-Pyttel Generalsekreterare Anne-Marie Perret President of EPSU Vilka är de viktigaste frågorna för EPSU? Med enkla ord vill Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) se en Europeisk union som firar den offentliga sektorns roll när det gäller att erbjuda bästa livskvalitet. För EPSU är ekvationen lättfattlig: offentliga tjänster av högkvalitet = livskvalitet! Europeiska unionen betraktas oftast bara på två sätt. För det första som en enorm marknad för varor, tjänster, kapital och människor, och för det andra som en abstrakt företeelse som inte hänger samman med människors vardagsliv. EPSU anser att det ena tyvärr leder till det andra. EU betraktas på detta sätt därför att dess målsättningar har råkat ur balans. Under de senaste 10 åren hat europeiska ledare främst inriktat sig på marknadsdelen av projektet. Slagorden har varit näringsliv, vinst, avreglering och handel. Visst är det svårt för EU:s medborgare att knyta an till ett projekt av det här slaget. Vad som saknas är en stark social dimension som visar att EU arbetar för sina medborgare. EPSU anser att detta kan uppnås genom att europeiska politiska beslutsfattare klart erkänner att offentliga sektorns tjänster, som är väsentliga för att samhället ska fungera, ligger i hjärtat av medborgarnas bekymmer. Sjukvård, rent vatten, effektiv energiförsörjning till rimliga priser, lättillgänglig barnomsorg, hygieniska avfallstjänster

16 själva. Det finns delar av vårt gemensamma samhälle som helt enkelt inte drar nytta av vinstmotivet. Vad försöker EPSU åstadkomma? Brian Synnott Kommunikations- och kampanjansvarig och en lyhörd och vänlig förvaltning av hög kvalitet är avgörande för en höglivskvalitet för alla människor som bor inom Europeiska unionen. Vad är anknytningen till EU? Samtidigt som dessa tjänster anses vara väsentliga av både EPSU och medborgare, är det svårt för europeiska beslutsfattare att se dem som något annat än marknadsmöjligheter. I 10 år har EPSU sagt att det helt enkelt finns somliga områden som marknaden inte behöver gå in i, och inte borde gå in i om inte stränga regler i allmänhetens intresse följs. Kärntjänsterna som räknas upp ovan baseras på principerna om allmängiltighet, tillgänglighet, rimliga priser och solidaritet. EPSU vill att dessa principer ska anses vara lika mycket del av europeiska unionen som marknadens rörelsefrihet för varor och tjänster. Europeiska unionens företrädare utvecklar marknader för rika konsumenter, och lämnar de fattiga att klara sig Offentliga tjänster måste ligga i hjärtat av det europeiska projektet och måste bidra till våra delade värderingar med solidaritet, jämställdhet, social och geografisk sammanhållning och hållbar utveckling. Kvalitetsinvesteringar i offentliga tjänster måste ses som investeringar i samhällets framtid. EPSU har engagerat sig till ett lagstiftningsprogram på EUnivå som erbjuder en stadig grund för offentliga sektorn att blomstra. EPSU kommer att fortsätta att uppmana Europeiska kommissionen att ett erkännande av och positiva aktioner för offentliga tjänster är det enda realistiska sättet att nå ut till medborgarna i EU. Ett EU som främjar och firar offentliga tjänster? EPSU har engagerat sig att upprätta ett ramverk för offentliga tjänster som tillåter försörjning av kvalitet på den ideala nivån. EPSU har engagerat sig att förbättra offentliga tjänster och betonar att bra finansiering, öppenhet och ordentlig bedömning leder till resultat av högkvalitet. Hur får jag reda på mer?

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Ämne Syfte/resultat Aktiviteter Tidsplan. Lobba regeringar och i synnerhet Europaparlamentariker

Ämne Syfte/resultat Aktiviteter Tidsplan. Lobba regeringar och i synnerhet Europaparlamentariker EPSU:s fasta kommitté för sjuk- och hälsovård samt sociala tjänster (HSS) antaget den 4 november 2009 - med uppdatering i oktober (för regelbunden översyn och uppdatering under kongressperioden) EPSU:s

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

Offentliga tjänster av hög kvalitet livskvalitet

Offentliga tjänster av hög kvalitet livskvalitet Bidrag från Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) till Europeiska socialdemokratiska partiet angående PSE:s valmanifest för Europaparlamentsvalen 2009 Introduktion: Offentliga

Läs mer

Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Arbetsprogram 2011-2013

Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Arbetsprogram 2011-2013 SLUTLIG VERSION (EPSU OCH CEMR) A. Målsättning Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Att företräda arbetsgivare och fackliga organisationer i branschen kommunala och regionala myndigheter

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014 Allmänna ståndpunkter om offentliga tjänster inom vatten, energi, avfall Allmännyttiga företag är en väsentlig del av Europas offentliga infrastruktur och offentliga tjänster (...) Fortsätta att förespråka

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Använda offentliga pengar på bästa sätt

Använda offentliga pengar på bästa sätt Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen. Mänskliga och ekonomiska resurser

Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen. Mänskliga och ekonomiska resurser Mot en enda europeisk federation för offentliganställdas förbund Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen Social rättvisa, grundläggande rättigheter, rimlig lön,

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

KONFERENSUNDERLAG Utvärdering av den branschvisa sociala dialogen i EU och inverkan av åtstramningar på kollektivförhandlingar i offentliga tjänster

KONFERENSUNDERLAG Utvärdering av den branschvisa sociala dialogen i EU och inverkan av åtstramningar på kollektivförhandlingar i offentliga tjänster KONFERENSUNDERLAG Utvärdering av den branschvisa sociala dialogen i EU och inverkan av åtstramningar på kollektivförhandlingar i offentliga tjänster Bakgrundsinformation för EPSU:s avtalskonferens 2012

Läs mer

Europeisk branschvis social dialog för sjukhussektorn Gemensamt arbetsprogram för HOSPEEM-EPSU 2014 2016. Godkändes på SSDC HS den 6 mars 2014

Europeisk branschvis social dialog för sjukhussektorn Gemensamt arbetsprogram för HOSPEEM-EPSU 2014 2016. Godkändes på SSDC HS den 6 mars 2014 Europeisk branschvis social dialog för sjukhussektorn Gemensamt arbetsprogram för HOSPEEM-EPSU 2014 2016 Godkändes på SSDC HS den 6 mars 2014 1. Inledning Bakgrund Hälso- och sjukvård är en av de viktigaste

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Uppförandekodex och etiska regler för sektorn för privat säkerhet

Uppförandekodex och etiska regler för sektorn för privat säkerhet Uppförandekodex och etiska regler för sektorn för privat säkerhet I. Varför behövs det en uppförandekodex och etiska regler i denna sektor? Sektorn för privat säkerhet består av nästan 10 000 företag som

Läs mer

2. ETT NYTT SAMMANHANG

2. ETT NYTT SAMMANHANG EPSU: styrelsemöte Tjänster av allmänt intresse (SGI) efter Lissabonfördraget II. EPSU bakgrundsinformation 1. INLEDNING Försök att utarbeta en positiv ram inom EU för offentliga tjänster / tjänster av

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Resolution R.5. Offentliga tjänster i en utvidgad Europeisk union

Resolution R.5. Offentliga tjänster i en utvidgad Europeisk union EPSU:s 7:e kongress, 14 17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Resolution R.1. Offentliga tjänster Europas styrka

Resolution R.1. Offentliga tjänster Europas styrka EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN 1 Confédération Européenne des The International Hairdressing Organisations Patronales de la Coiffure Union (CIC Europe) (Uni-Europa) Gooierserf 400 Rue de l'hôpital, 31, Box 9 NL-1276 KT HUIZEN B-1000

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR

EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR Aktuell utveckling

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

EPSU:s enkät om fackligt medlemskap, avtalsförhandlingar och social dialog i lokal och regional förvaltning

EPSU:s enkät om fackligt medlemskap, avtalsförhandlingar och social dialog i lokal och regional förvaltning social dialog i lokal och regional förvaltning EPSU skulle vilja få en bättre bild av utvecklingen av fackligt medlemskap, kollektivförhandlingar och, detta för att vi ska kunna bli effektivare och tillhandahålla

Läs mer

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier European Federation of Public Service Unions 45 Rue Royale 1000 BRUSSELS Tel.: 32 2 250 10 80 Fax: 32 2 250 10 99 e-mail: epsu@epsu.org Website : www.epsu.org EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Äldreomsorg i Europa - utmaningar för fackföreningsrörelsen styrelsen

Äldreomsorg i Europa - utmaningar för fackföreningsrörelsen styrelsen February 2011 Äldreomsorg i Europa - utmaningar för fackföreningsrörelsen styrelsen Sammanfattning och rekommendationer för Hela rapporten finns på: www.epsu.org/a/7431 Februari 2011 Av Jane Lethbridge,

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops Information om workshops Årets konferens består av sex workshops: Låg lön och ingen lön upphäv lönesänkningar och kräv ut obetalda löner i Centraloch Östeuropa Minskade löneskillnader mellan könen var

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

SAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster

SAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster SAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster Bakgrundskommentarer till EPSU:s konferens för social dialog och kollektiva förhandlingar Bryssel,

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer