Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen. Mänskliga och ekonomiska resurser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen. Mänskliga och ekonomiska resurser"

Transkript

1 Mot en enda europeisk federation för offentliganställdas förbund Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen Social rättvisa, grundläggande rättigheter, rimlig lön, skäliga arbetsförhållanden, jämställdhet, demokrati, samråd, deltagande, respekt, värdighet, icke-diskriminering, öppenhet, insyn, integrering, sammanhållning, tolerans, balans mellan fritid och yrkesliv, ren miljö, hållbar tillväxt, nej till dödsstraff Mänskliga och ekonomiska resurser offentliga tjänster av hög kvalitet social dialog driva kampanj, mobilisera, nätverka, organisera, utarbeta policy, skapa allianser, förhandla, påverka, medbestämmande, kommunicera, lobba, företräda, delta, engagera, övertyga, väcka opinion, uppslutning, upprätta kontakter, rekrytera, bilda fackföreningar, utöva påtryckningar, kollektiva aktioner organisationsbyggande

2 Mot en enda europeisk federation för offentliganställdas förbund Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Introduktion: Detta dokument beskriver verksamheten i den europeiska federationen för offentliganställdas förbund (nedan kallad den europeiska federationen) och baseras på diskussionerna undet det andra mötet i EPSU ISKA:s arbetsgrupp i början av februari 2006 och de arbetsdokument som hittills har lagts fram för diskussion: EU:s roll i Europa och internationellt: en utmaning för offentliganställdas förbund i Europa EPSU:s prioriteringar ISKA:s Europaarbete Mot en enda europeisk federation för offentliganställdas förbund: huvudsakliga utmaningar och mål Resurser, finansiering, medlemskap Dokumentet redogör för de stora politiska frågor som identifierades vid det förra mötet och behandlar en del av konsekvenserna för de operationella strukturer och verktyg som kommer att användas. Den europeiska federationens arbetsprogram träder ikraft efter 2009, men syftet är att redan under övergångsperioden ( ) göra systematiska insatser för att samordna och fokusera EPSU:s och ISKA-Europas relevanta aktiviteter. Det klara budskapet från diskussionerna som hittills har förts i EPSU ISKA:s arbetsgrupp är att samgåendets övergripande mål är maximal effektivitet. Syftet är därför att ha tydligt fastställda mål för den europeiska federationen. Det är väsentligt att sammanslagningsprocessen betraktas utifrån synsättet: Hur kan vi bäst genomföra förändringar? Vilket är bästa sättet att uppnå förbättringar för medlemsförbunden på hela den europeiska kontinenten? Dokumentet bör tolkas som en mall för att uppnå påtagliga resultat. Det är allmänt accepterat att EU:s lagstiftning har ett mycket stort inflytande och inte enbart på medlemsstaterna. I allt större utsträckning påverkar EU-politiken även grannländerna. 1 Exempel från den offentliga sektorn inbegriper EU:s energipolitik, vårdanställda som migrerar, 2 energipolitiken i Sydösteuropa, och naturligtvis de dithörande frågorna: EU:s grannskaps- och utrikes- 1 Man har till exempel hävdat att republiker i Centralasien utformar sin nationella lagstiftning för att passa gemenskapens regelverk. 2 I en resolution i samband med världshälsodagen uppmanade Europaparlamentet den europeiska kommissionen att stå fast vid sitt mångåriga krav på att 35 % av EU:s medel för mänsklig och social utveckling ska gå till grundläggande hälso- och sjukvård och grundskola. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att utöva påtryckningar för att fastställa en världsomspännande uppförandekod för etisk rekrytering.

3 politik. Ryssland, den andra politiska stormakten på den europeisk kontinenten, har relationer med EU genom ett energifördrag. Ryssland och EU eftersträvar dessutom ett gemensamt europeiskt ekonomiskt område. Det innebär harmonisering av bestämmelser och lagstiftning liksom inrättande av en inre marknad. Det är väsentligt att den sociala dimensionen respekteras i dessa ekonomiska relationer och att berörda fackförbund konsulteras. Det är de här dramatiska förändringarna på den europeiska kontinenten, EU:s allt större betydelse på kontinental och global nivå, som har gett upphov till diskussioner om behovet av att ena styrkorna i en enda europeisk organisation för offentliganställdas förbund. Offentliganställdas förbund måste komma till tals när EU:s politik utformas. Den europeiska federationen behöver utarbeta en specifik politik/strategi för EU:s grannskapspolitik som genomförs på europeisk och delregional nivå. Denna politik ska täcka offentliga tjänster, fackliga rättigheter och social dialog. EU:s politiska och ekonomiska dagordning har förändrats och blivit mer nyliberal. När det gäller dagordningen för offentliga tjänster, märks detta skifte tydligt i den politik som förs, en politik som främjar privat tillhandahållande av offentliga tjänster ( marknaderna öppnas), förespråkar stränga budgetåtstramningar för offentliga utgifter samt placerar fri rörlighet framför grundläggande rättigheter. Med tanke på detta politiska läge måste den europeiska federationen basera sitt arbete på tydligt definierade prioriteringar, en översyn av arbetsstrukturer, utformning av politiska ansvarsområden samt fördelning av uppgifter och resurser. Det kräver även en definition av målen på medellång och lång sikt i ett flerårigt arbetsprogram. Likaledes är det viktigt att beakta de olika arbetsnivåerna: tvärgående/horisontell, branschspecifik, alleuropeisk, delregional, valkrets och landsnivå. Vilken typ av frågor ska diskuteras var? I en fast kommitté, specifik arbetsgrupp, ett nätverk eller forum? Vårt mål är att bli mer effektiva genom att slå samman två organisationer, men vi måste även inse att själva samgåendet innebär ytterligare en arbetsbörda, och därför måste precisa prioriteringar fastställas, iakttas och regelbundet utvärderas. Det innebär att vi måste göra en kritisk bedömning av vad som är relevant att följa i de internationella samt europeiska organisationernas politik. Det är nödvändigt att definiera för vilka områden ansvar ska delas med ISKA globalt, och vilka områden som endast angår ISKA. Det här innebär i huvudsak att den europeiska federationen utvecklar sin verksamhet på grundval av viktiga strategiska policyområden: Offentliga tjänster av hög kvalitet god samhällsstyrning (tvärgående, delregionalt, nationellt, lokalt) Demokratisk rättigheter, jämlikhet (tvärgående, nationellt) Social dialog och avtalsförhandlingar, (tvärgående och branschspecifikt, nationellt) Branschspecifik policy Organisation och kapacitetsbyggande (tvärgående och branschspecifikt, delregionalt, medlemsförbund, olika medlemskategorier) Dessa policyområden är inte helt avskilda utan hänger ihop. 3

4 I. Dagordning för offentliga tjänster I det rådande politiska klimatet lägger EU tonvikt på marknadsliberalisering som en patentlösning för ekonomiska och sociala utmaningar, både inom EU och i grannländer. Att motarbeta denna trend är en av den europeiska federationens prioriteringar. Den viktigaste förespråkaren för denna politik, vad gäller utformning och förslag, är Europeiska kommissionen. Den europeiska federationen kommer därför,för att inte alltid reagera på förslag som redan är lanserade, behöva investera betydande resurser under den period då politiken utformas. Det innebär kontakter med Europeiska kommissionen i ett så tidigt skede som möjligt. Europeiska federationen kommer att fortsätta att föra kampanj, på alla lämpliga nivåer, för offentliga tjänster av hög kvalitet eftersom det är en viktig prioritering och ett övergripande tvärgående tema. Målet är att motverka relevanta europeiska institutioner rådande politik för liberalisering, avreglering och privatisering och förespråka en alternativ politisk dagordning som grundas på följande: Kostnaden för icke-offentligt som illustreras av segregering och social utslagning, och även har långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Hållbar utveckling grundad på offentliga tjänster av hög kvalitet och jobb tack vare investeringar i offentlig förvaltning och infrastruktur, på områden som utbildning, miljö, sociala tjänster och sjukvård. God samhällsstyrning, demokratisk kontroll av service och redovisningsansvar. Tillsyn av privata företag som tillhandahåller offentliga tjänster. Lika rättigheter och möjligheter för alla samt rättvisare beskattning och fördelning av välstånd. Dimensionen offentliga tjänster av kvalitet kommer att få stöd av av medlemsförbund tillsammans med lokala/regionala myndigheter och eventuellt andra grupper från det civila samhället, när lämpligt. Om en rättslig ram för tjänster av allmänt intresse/tjänster av allmänt ekonomiskt intresse inte har uppnåtts 2009, finns kravet kvar på dagordningen. Dessutom är det nödvändigt att utforska andra sätt att uppnå gemensamma uttalanden om offentliga tjänster av hög kvalitet som ett verktyg för god samhällsstyrning och hållbar utveckling, tillsammans med europeiska organisationer för städer och regioner samt organisationer som företräder det europeiska civila samhället. Dimensionen offentliga tjänster av kvalitet kommer även att behandlas av samtliga branschvisa kommittér i den europeiska federationen, och relevanta aspekter, till exempel kvalifikationer, arbetsorganisation, behandlas i den branschvisa sociala dialogen på europeisk nivå. Jämställdhetsperspektivet för denna huvudprioritering kommer att uppmärksammas och främjas, liksom betydelsen av offentliga tjänster av hög kvalitet för att bekämpa alla former av diskriminering. Offentliga sektorns potential för sysselsättning och utbildning för unga och äldre arbetstagare kommer att lyftas fram som en central fråga i den sociala dialogen och vid formulering av politik. Prognoserna om demografiska förändringar i samhällen på den europeiska kontinenten måste leda till tillräckliga investeringar i infrastruktur för äldre medborgare, och även i barnomsorg. Den europeiska federationen kommer att genomföra och bistå utbildningsaktiviteter kring temat offentliga tjänster av kvalitet på europeisk, delregional och nationell nivå. 4

5 II. Dagordning för demokrati och fackliga rättigheter Demokrati upphör inte vid arbetsplatsen, tvärtom, arbetsplatsdemokrati är en viktig byggsten för att skapa demokratiska samhällen. Utvecklingen av demokratiska rättigheter i alla europeiska länder måste grundas på starka fackliga och anställningsrättigheter i den offentliga sektorn, och även vid privatiserade tjänster. Den europeiska federationen ska försvara fackliga rättigheter i alla europeiska länder och bekräfta sitt orubbliga stöd för fackföreningar som kämpar mot överträdelser av grundläggande fackliga rättigheter. Europeiska unionen har ett antal instrument med potential att främja demokrati och fackliga rättigheter. Det viktigaste av dessa instrument är stadgan om grundläggande rättigheter. Den europeiska federationen strävar efter att detta instrument ska kunna tillämpas rättsligt. Det finns även andra viktiga hörnstenar i gemenskapens regelverk, till exempel det sociala kapitlet i EUfördraget, lagstiftning om jämställdhet och icke-diskriminering samt arbetsmiljö, som är viktiga verktyg för att stödja dagordningen för fackliga rättigheter. Utvecklingen och utvidgningen av den europeiska sociala modellen är oumbärlig för alla europeiska länder. De relevanta rättsliga EU-instrumenten måste utnyttjas till förmån för Europas offentliganställda. Den europeiska federationens fokus är att främja dessa mål genom det allt mer tongivande Europaparlamentet och andra europeiska institutioner. Det innebär ett systematiskt, samordnat arbetssätt för lagstiftningsförslag. Förslagen bör bedömas utifrån stadgan om grundläggande rättigheter. Den europeiska federationen kommer att fortsätta att föra en aktiv jämlikhetspolitik som eftersträvar jämlik representation och lika rättigheter i fackets strukturer, på arbetsplatsen och i samhället. Huvudprioriteringen är att fortsätta att arbeta för jämställdhet samt lika lön och kvinnors tillgång till sysselsättning av kvalitet, bättre arbetsförhållanden och karriärutveckling. Den europeiska federation kommer att arbeta med samtliga former av diskriminering i syfte att skydda alla från diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, funktionshinder, etniskt ursprung samt politisk och/eller religiös övertygelse. En stor del av det arbetet kommer att ske inom ramen för det löpande avtalsarbetet och policy för äldre arbetstagare, unga arbetstagare, låg lön och migrerande arbetstagare ska utarbetas. Ramen för information och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen ((KOM 1998) 612 slutlig) måste utvidgas till att omfatta offentlig förvaltning. Likvärdiga garantier eftersträvas för länder utanför EU genom att främja vederbörliga rättigheter till information och samråd på nationell och lokal nivå. III. Dagordning för social dialog och avtalsförhandlingar Den europeiska federationen kommer att fortsätta ansträngningarna att inrätta en social dialog med europeiska arbetsgivarorganisationer, inom sitt kompetensområde. EU-instrumentet för social dialog har potential, om den får verkligt politiskt stöd, att tillhandahålla en direkt kanal till utformningen av EU:s lagstiftning, samtidigt som dialogen är en förebild för konstruktiva förbindelser mellan facket och arbetsgivarorganisationer. Detta är speciellt värdefullt i länder där konstruktiv social dialog har en svag tradition. Den europeiska federationen kommer att utforska europeiska arbetsgivares möjligheter att utvidga deras täckning till en alleuropeisk nivå och att 5

6 tillsammans med arbetsgivarorganisationer och facket arbeta med frågor, bland annat internationell rekrytering av vårdpersonal. Nätverket bidrar till utbyte av information om och erfarenheter av avtalsresultat och kommer att utvecklas ytterligare för att täcka fackförbund i alla europeiska länder. Den europeiska federationen kommer att fortsätta sina insatser för att inrätta europeiska företagsråd i företag verksamma i dess ansvarsområde. I företag där verksamheten sträcker sig utanför EU:s gränser kommer den europeiska federationen att se till att berörda fackliga företrädare medverkar och deltar i arbetstagarnas delegation och har tillgång till ett samordnarnätverk för europeiskt företagsråd. IV. Branschspecifik politik Den viktigaste pelaren i den europeiska federationens arbete kommer att vara dess branschspecifika struktur: kommunförvaltning, statsförvaltning, sociala tjänster och sjukvård, allmännyttiga verk. EPSU:s fasta kommittéer måsta utvidgas till att täcka samtliga länder där den europeiska federationen har medlemsorganisationer. Verksamheten i fasta kommittéerna inriktas på utveckling av social dialog med europeiska arbetsgivarorganisationer. Kommittéerna ger en plattform för informationsutbyte om större reformtrender i de länder som företräds och kommer även fortsätta att utveckla sektorsspecifik politik, inklusive, när lämpligt och möjligt med tanke på resurserna, aktiviteter för specifika grupper. Verksamheten i de branschvisa fasta kommittéerna kommer att vara en del av den europeiska federationens övergripande arbetsprogram. V. Bygga upp en effektiv och integrerande organisation Den europeiska federationen måste klara av uppgiften att federera medlemsorganisationernas olika krav genom sina strukturer, aktiviteter och resurser, liksom framhäva gemensamma intressen i kampen för bättre livs- och tjänstevillkor i hela Europa, spela sin roll i ISKA på global nivå och samtidigt fortsätta att beakta medlemmarnas specifika behov på EU-området. Alla medlemsorganisationer måste återspeglas i den nya organisationen, i syfte att skapa sammanhållning och en gemensam identitet som en europeisk federation. Detta är i sig en omfattande kapacitetsbyggande process! Målet är att bygga upp en livlig, engagerande och effektiv organisation, en röst för fackligt aktiva kvinnor och män, för fackligt aktiva ungdomar. Välfungerande nationella fackliga strukturer, aktiva medlemsorganisationer med kapacitet att driva lobbyverksamhet, föra kampanj och mobilisera är oumbärliga byggstenar för den europeiska federationen. Relevanta och flexibla arbetsstrukturer för samtliga medlemsförbund Strukturen för beslutsfattande och arbete måste kunna hantera krav från cirka 250 medlemsförbund. Vid arbetsgruppens möte i Geneve framhöll ett antal ledamöter vikten av att fastställa relevanta arbetsstrukturer och rätt nivå för behandling av vissa frågor, inse att vi inte behöver återuppfinna hjulet och också vad vi kan uppnå med tillgängliga resurser. EPSU:s befintliga struktur med årliga konferenser för avtalsförhandlingar och offentliga tjänster, en regelbunden 6

7 energikonferens plus nuvarande styrelsemöten, ger en färdig struktur, där nya medlemsförbund kan integreras redan under övergångsfasen. Det verkar finnas en majoritet för att lägga ned EPSU:s nuvarande arbetsutskottsstruktur och låta styrelsen sköta beslutsfattandet mellan kongresser. Här föreslås att den framtida styrelsen har landsbaserad representation. Jämställdhet och integrering av jämställdhetsperspektivet För närvarande finns två strukturer, EPSU:s jämställdhetskommitté och ISKA:s europeiska kvinnokommitté. Jämställdhet och arbetet med att integrera jämställdhetsperspektivet måste även fortsättningsvis ingå i den framtida organisationen. Frågan är hur detta ska ske? Både EPSU:s jämställdhetskommitté och ISKA:s EWOC ska diskutera frågan. Vi kan dock redan i nuläget anta att vi behöver en permanent arbetsstruktur. Förutom detta antagande handlar frågan hur jämställdhetsarbetet ska organiseras mer i detalj. Samarbete på nationell och valkretsnivå Principen för representantion i den europeiska federationens verksamma organ är landsbaserad. Detta gäller åtminstone styrelsen och de fasta kommittéerna. Ett väletablerat samarbete med medlemsförbunden på nationell nivå är därför en förutsättning för effektiv input. Samarbete och samordning på valkretsnivå är också avgörande för den övergripande interna sammanhållningen och för att organisationen ska kunna bygga upp en gemensam identitet. Det är mycket viktigt att förbättra denna nivå av fackligt samarbete och opinionsskapande genom målinriktade aktiviteter, partnerskap och nätverk. Organisering, rekrytering, kapacitetsbyggande Arbetsgruppen har enats om att uppbyggande av facklig kapacitet ska fortsätta att utgöra ett viktigt drag för den europeiska federationen. Detta arbete sker genom fackliga partnerskap, branschvis/jämställdhetsinriktade verksamhet och policy, samt specifika utbildningsprojekt för rekrytering och facklig organisering, som en del av ett långsiktigt fastslaget arbetsprogram. Kampanjarbete, lobbyverksamhet och nätverk Den utvidgade europeiska federationen kommer att förstärka sin kapacitet att driva kampanjer och skapa nätverk för aktuella frågor som berör offentliga sektorn. Detta inbegriper kontakter med viktiga frivilligorganisationer, medverkan i Europeiskt socialt forum enligt beslut, samt även att stärka den gemensamma kapaciteten för lobbyverksamhetet i europeiska institutioner. I synnerhet läggs tonvikten på medlemsförbundens kapacitet att ha kontakt med nationella ministerier och statstjänstemän före rådets ministermöten. Det kräver också resurser för produktiva kontakter med COREPER-organen (ministerrådets förberedande grupp). Den del av arbetet som gäller kommunikation samordnas från Bryssel. Målet är att se till att det finns en utbredd kunskap om den europeiska federationens arbete, utmaningar och framgångar. 7

8 Erkänna samgåendets inverkan på arbetsbördan Som en del av processen för samgåendet är det också viktigt att det finns ett klart erkännande av att övergångsskedena med att inrätta en större europeisk federation, kommer i sig att utgöra en del av arbetsprogrammet. I alla omstruktureringsprocesser är det väsentligt att ge information till och samråda med personalen. Nedan följer en tidsplan för övergångsperioden ( ). Det första steget, som är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt samgående, är att inleda en fullständig kartläggning av uppgifter och resurser (mänskliga och ekonomiska) i EPSU och ISKA Europa. Detta syftar till att ge en rättvisande bild av alla anställdas roller och de resurser som tilldelats varje roll. Med utgångspunkt i denna bedömning, måste aktionerna som beskrivs nedan följa en realistisk tidsplan som tillåter insyn och samråd. 8

9 Tidsplan för övergångsperioden Datum Uppgift Förklaring Juni 2006 Kartläggning av uppgifter och personal Extern bedömning av roller och resurser som tilldelas varje roll i den europeiska federationen Juli eller början av hösten 2006 Session: Lära känna er Personalmöte för samtliga anställda som vill arbeta för den europeiska federationen Oktober 2006 EPSU ISKA:s arbetsgrupp Antagande av arbetsprogram Utvärdering av kartläggningen av personal Inledande diskussion om nya stadgar Mars 2007 EPSU ISKA:s arbetsgrupp Antagande av utkast till stadgar Juli 2007 Personalutbildning Sommarskola för att anpassa och samordna roller och uppgifter under ledning av EPSU:s generalsekreterare September 2007 ISKA:s kongress Resolution antagen om principen för samgåendet, på grundval av det godkända arbetsprogrammet Erkännande av ISKA:s kongress att den europeiska federationen för offentliganställda ska fungera som regional organisation Praktisk försöksverksamhet, gemensamma evenemang Årliga konferenser för offentliga tjänster eller avtalsförhandlingar, synkronisera arbetsverksamhet Maj 2009 Juni 2009 EPUS:s kongress Utvidgad EPUS:s kongress Lansering av det utvidgade EPSU:s arbetsprogram Sista frågorna före utvidgningen Instifta kongress som antar stadgar 9

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014 Allmänna ståndpunkter om offentliga tjänster inom vatten, energi, avfall Allmännyttiga företag är en väsentlig del av Europas offentliga infrastruktur och offentliga tjänster (...) Fortsätta att förespråka

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen: Mexico City, 9 augusti 2010 Konferens för kvinnliga transportarbetare DAGORDNING 1. Val av rapportör 2. Verksamhetsberättelse / Vi organiserar

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops Information om workshops Årets konferens består av sex workshops: Låg lön och ingen lön upphäv lönesänkningar och kräv ut obetalda löner i Centraloch Östeuropa Minskade löneskillnader mellan könen var

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

10. Finance and Staff Matters. 10.2 Finance situation end-june 2006 Projection year-end 2006 Reworked provisional budget 2007

10. Finance and Staff Matters. 10.2 Finance situation end-june 2006 Projection year-end 2006 Reworked provisional budget 2007 EPSU Executive Committee 20-21 November 2006 AGENDA ITEM 10.2 10. Finance and Staff Matters 10.2 Finance situation end-june 2006 Projection year-end 2006 Reworked provisional budget 2007 A. HISTORY OF

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

9. Finances. 9.2 Finance situation end June 2004 Projection to year-end 2004 Reworked provisional budget for 2005

9. Finances. 9.2 Finance situation end June 2004 Projection to year-end 2004 Reworked provisional budget for 2005 EPSU Executive Committee 29-30 November 2004 AGENDA ITEM 9.2 9. Finances 9.2 Finance situation end June 2004 Projection to year-end 2004 Reworked provisional budget for 2005 A. HISTORY OF THE DOCUMENT

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

EPSU:s enkät om fackligt medlemskap, avtalsförhandlingar och social dialog i lokal och regional förvaltning

EPSU:s enkät om fackligt medlemskap, avtalsförhandlingar och social dialog i lokal och regional förvaltning social dialog i lokal och regional förvaltning EPSU skulle vilja få en bättre bild av utvecklingen av fackligt medlemskap, kollektivförhandlingar och, detta för att vi ska kunna bli effektivare och tillhandahålla

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

EPSU:s 7:e kongress. Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige. Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner

EPSU:s 7:e kongress. Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige. Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner EPSU:s 7:e kongress Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige DAGORDNINGSPUNKT 3 Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner Resolution: R.3. Pensioner Resolution: R.3. Pensioner EPSUs

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Första mötet i EPSU:s stadgearbetsgrupp. 11 mars 2008 PROTOKOLL

Första mötet i EPSU:s stadgearbetsgrupp. 11 mars 2008 PROTOKOLL Närvarande HOLZER Richard GOD Austria WINTOUR Nora ISKA France PAVANELLI Rosa FP-CGIL Italy BERNARDO Enzo FP- CGIL Italy DE ROOS George ABVAKABOFNV Netherlands CIACMA Jacek FSAP-COO Spain PARSSINEN Ilkka

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen BILAGA Medarbetarpolicy för Medarbetarpolicyn har tagits fram i samarbete mellan institutets samtliga avdelningar. Policyn gäller i första hand i två år, och ska sedan utvärderas och revideras. Fastställd

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

EPSU:s arbetsprogram 2015-2019 Godkänt av styrelsen 2014-11-4/5

EPSU:s arbetsprogram 2015-2019 Godkänt av styrelsen 2014-11-4/5 EPSU:s arbetsprogram 2015-2019 Godkänt av styrelsen 2014-11-4/5 1) Inledning Kongressen antog många ambitiösa målsättningar och politiska beslut för att åstadkomma ett alternativt Europa i våra medlemmars,

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

EPSUs 7de Kongress, 14 17 juni 2004, Stockholm

EPSUs 7de Kongress, 14 17 juni 2004, Stockholm EPSUs 7de Kongress, 14 17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för Offentliganställdas Förbund (EPSU) STADGAR Antagna vid EPSU:s 7:e kongress juni 2004, Stockholm EPSUs 7de Kongress, 14 17 juni

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 16 oktober 2003 PE 324.325/20-35 ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-35 Förslag till yttrande (PE 324.325) Jean Lambert Upprättande av ett handlingsprogram

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet

Läs mer

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Inledning Sektorn för privat säkerhet i Europeiska unionen utvecklas snabbt.

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer UPPFÖRANDEKOD Dokument nr Översättning av MSS-100-11000-APO-00102 3 2 1 0 2011-06-01 Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer Rev. Datum Beskrivning Handl Granskad Godkänd 2(5) Översättning INNEHÅLL ÖVERSÄTTNING...

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

EPSU:s POLICYDOKUMENT LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ALLA

EPSU:s POLICYDOKUMENT LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ALLA EPSU:s POLICYDOKUMENT LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ALLA 1. Inledning Detta policydokument tar upp ett antal frågor av central betydelse för den sociala dialogen om livslångt lärande på lokal, regional, nationell

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer