Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen. Mänskliga och ekonomiska resurser

Transkript

1 Mot en enda europeisk federation för offentliganställdas förbund Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen Social rättvisa, grundläggande rättigheter, rimlig lön, skäliga arbetsförhållanden, jämställdhet, demokrati, samråd, deltagande, respekt, värdighet, icke-diskriminering, öppenhet, insyn, integrering, sammanhållning, tolerans, balans mellan fritid och yrkesliv, ren miljö, hållbar tillväxt, nej till dödsstraff Mänskliga och ekonomiska resurser offentliga tjänster av hög kvalitet social dialog driva kampanj, mobilisera, nätverka, organisera, utarbeta policy, skapa allianser, förhandla, påverka, medbestämmande, kommunicera, lobba, företräda, delta, engagera, övertyga, väcka opinion, uppslutning, upprätta kontakter, rekrytera, bilda fackföreningar, utöva påtryckningar, kollektiva aktioner organisationsbyggande

2 Mot en enda europeisk federation för offentliganställdas förbund Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Introduktion: Detta dokument beskriver verksamheten i den europeiska federationen för offentliganställdas förbund (nedan kallad den europeiska federationen) och baseras på diskussionerna undet det andra mötet i EPSU ISKA:s arbetsgrupp i början av februari 2006 och de arbetsdokument som hittills har lagts fram för diskussion: EU:s roll i Europa och internationellt: en utmaning för offentliganställdas förbund i Europa EPSU:s prioriteringar ISKA:s Europaarbete Mot en enda europeisk federation för offentliganställdas förbund: huvudsakliga utmaningar och mål Resurser, finansiering, medlemskap Dokumentet redogör för de stora politiska frågor som identifierades vid det förra mötet och behandlar en del av konsekvenserna för de operationella strukturer och verktyg som kommer att användas. Den europeiska federationens arbetsprogram träder ikraft efter 2009, men syftet är att redan under övergångsperioden ( ) göra systematiska insatser för att samordna och fokusera EPSU:s och ISKA-Europas relevanta aktiviteter. Det klara budskapet från diskussionerna som hittills har förts i EPSU ISKA:s arbetsgrupp är att samgåendets övergripande mål är maximal effektivitet. Syftet är därför att ha tydligt fastställda mål för den europeiska federationen. Det är väsentligt att sammanslagningsprocessen betraktas utifrån synsättet: Hur kan vi bäst genomföra förändringar? Vilket är bästa sättet att uppnå förbättringar för medlemsförbunden på hela den europeiska kontinenten? Dokumentet bör tolkas som en mall för att uppnå påtagliga resultat. Det är allmänt accepterat att EU:s lagstiftning har ett mycket stort inflytande och inte enbart på medlemsstaterna. I allt större utsträckning påverkar EU-politiken även grannländerna. 1 Exempel från den offentliga sektorn inbegriper EU:s energipolitik, vårdanställda som migrerar, 2 energipolitiken i Sydösteuropa, och naturligtvis de dithörande frågorna: EU:s grannskaps- och utrikes- 1 Man har till exempel hävdat att republiker i Centralasien utformar sin nationella lagstiftning för att passa gemenskapens regelverk. 2 I en resolution i samband med världshälsodagen uppmanade Europaparlamentet den europeiska kommissionen att stå fast vid sitt mångåriga krav på att 35 % av EU:s medel för mänsklig och social utveckling ska gå till grundläggande hälso- och sjukvård och grundskola. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att utöva påtryckningar för att fastställa en världsomspännande uppförandekod för etisk rekrytering.

3 politik. Ryssland, den andra politiska stormakten på den europeisk kontinenten, har relationer med EU genom ett energifördrag. Ryssland och EU eftersträvar dessutom ett gemensamt europeiskt ekonomiskt område. Det innebär harmonisering av bestämmelser och lagstiftning liksom inrättande av en inre marknad. Det är väsentligt att den sociala dimensionen respekteras i dessa ekonomiska relationer och att berörda fackförbund konsulteras. Det är de här dramatiska förändringarna på den europeiska kontinenten, EU:s allt större betydelse på kontinental och global nivå, som har gett upphov till diskussioner om behovet av att ena styrkorna i en enda europeisk organisation för offentliganställdas förbund. Offentliganställdas förbund måste komma till tals när EU:s politik utformas. Den europeiska federationen behöver utarbeta en specifik politik/strategi för EU:s grannskapspolitik som genomförs på europeisk och delregional nivå. Denna politik ska täcka offentliga tjänster, fackliga rättigheter och social dialog. EU:s politiska och ekonomiska dagordning har förändrats och blivit mer nyliberal. När det gäller dagordningen för offentliga tjänster, märks detta skifte tydligt i den politik som förs, en politik som främjar privat tillhandahållande av offentliga tjänster ( marknaderna öppnas), förespråkar stränga budgetåtstramningar för offentliga utgifter samt placerar fri rörlighet framför grundläggande rättigheter. Med tanke på detta politiska läge måste den europeiska federationen basera sitt arbete på tydligt definierade prioriteringar, en översyn av arbetsstrukturer, utformning av politiska ansvarsområden samt fördelning av uppgifter och resurser. Det kräver även en definition av målen på medellång och lång sikt i ett flerårigt arbetsprogram. Likaledes är det viktigt att beakta de olika arbetsnivåerna: tvärgående/horisontell, branschspecifik, alleuropeisk, delregional, valkrets och landsnivå. Vilken typ av frågor ska diskuteras var? I en fast kommitté, specifik arbetsgrupp, ett nätverk eller forum? Vårt mål är att bli mer effektiva genom att slå samman två organisationer, men vi måste även inse att själva samgåendet innebär ytterligare en arbetsbörda, och därför måste precisa prioriteringar fastställas, iakttas och regelbundet utvärderas. Det innebär att vi måste göra en kritisk bedömning av vad som är relevant att följa i de internationella samt europeiska organisationernas politik. Det är nödvändigt att definiera för vilka områden ansvar ska delas med ISKA globalt, och vilka områden som endast angår ISKA. Det här innebär i huvudsak att den europeiska federationen utvecklar sin verksamhet på grundval av viktiga strategiska policyområden: Offentliga tjänster av hög kvalitet god samhällsstyrning (tvärgående, delregionalt, nationellt, lokalt) Demokratisk rättigheter, jämlikhet (tvärgående, nationellt) Social dialog och avtalsförhandlingar, (tvärgående och branschspecifikt, nationellt) Branschspecifik policy Organisation och kapacitetsbyggande (tvärgående och branschspecifikt, delregionalt, medlemsförbund, olika medlemskategorier) Dessa policyområden är inte helt avskilda utan hänger ihop. 3

4 I. Dagordning för offentliga tjänster I det rådande politiska klimatet lägger EU tonvikt på marknadsliberalisering som en patentlösning för ekonomiska och sociala utmaningar, både inom EU och i grannländer. Att motarbeta denna trend är en av den europeiska federationens prioriteringar. Den viktigaste förespråkaren för denna politik, vad gäller utformning och förslag, är Europeiska kommissionen. Den europeiska federationen kommer därför,för att inte alltid reagera på förslag som redan är lanserade, behöva investera betydande resurser under den period då politiken utformas. Det innebär kontakter med Europeiska kommissionen i ett så tidigt skede som möjligt. Europeiska federationen kommer att fortsätta att föra kampanj, på alla lämpliga nivåer, för offentliga tjänster av hög kvalitet eftersom det är en viktig prioritering och ett övergripande tvärgående tema. Målet är att motverka relevanta europeiska institutioner rådande politik för liberalisering, avreglering och privatisering och förespråka en alternativ politisk dagordning som grundas på följande: Kostnaden för icke-offentligt som illustreras av segregering och social utslagning, och även har långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Hållbar utveckling grundad på offentliga tjänster av hög kvalitet och jobb tack vare investeringar i offentlig förvaltning och infrastruktur, på områden som utbildning, miljö, sociala tjänster och sjukvård. God samhällsstyrning, demokratisk kontroll av service och redovisningsansvar. Tillsyn av privata företag som tillhandahåller offentliga tjänster. Lika rättigheter och möjligheter för alla samt rättvisare beskattning och fördelning av välstånd. Dimensionen offentliga tjänster av kvalitet kommer att få stöd av av medlemsförbund tillsammans med lokala/regionala myndigheter och eventuellt andra grupper från det civila samhället, när lämpligt. Om en rättslig ram för tjänster av allmänt intresse/tjänster av allmänt ekonomiskt intresse inte har uppnåtts 2009, finns kravet kvar på dagordningen. Dessutom är det nödvändigt att utforska andra sätt att uppnå gemensamma uttalanden om offentliga tjänster av hög kvalitet som ett verktyg för god samhällsstyrning och hållbar utveckling, tillsammans med europeiska organisationer för städer och regioner samt organisationer som företräder det europeiska civila samhället. Dimensionen offentliga tjänster av kvalitet kommer även att behandlas av samtliga branschvisa kommittér i den europeiska federationen, och relevanta aspekter, till exempel kvalifikationer, arbetsorganisation, behandlas i den branschvisa sociala dialogen på europeisk nivå. Jämställdhetsperspektivet för denna huvudprioritering kommer att uppmärksammas och främjas, liksom betydelsen av offentliga tjänster av hög kvalitet för att bekämpa alla former av diskriminering. Offentliga sektorns potential för sysselsättning och utbildning för unga och äldre arbetstagare kommer att lyftas fram som en central fråga i den sociala dialogen och vid formulering av politik. Prognoserna om demografiska förändringar i samhällen på den europeiska kontinenten måste leda till tillräckliga investeringar i infrastruktur för äldre medborgare, och även i barnomsorg. Den europeiska federationen kommer att genomföra och bistå utbildningsaktiviteter kring temat offentliga tjänster av kvalitet på europeisk, delregional och nationell nivå. 4

5 II. Dagordning för demokrati och fackliga rättigheter Demokrati upphör inte vid arbetsplatsen, tvärtom, arbetsplatsdemokrati är en viktig byggsten för att skapa demokratiska samhällen. Utvecklingen av demokratiska rättigheter i alla europeiska länder måste grundas på starka fackliga och anställningsrättigheter i den offentliga sektorn, och även vid privatiserade tjänster. Den europeiska federationen ska försvara fackliga rättigheter i alla europeiska länder och bekräfta sitt orubbliga stöd för fackföreningar som kämpar mot överträdelser av grundläggande fackliga rättigheter. Europeiska unionen har ett antal instrument med potential att främja demokrati och fackliga rättigheter. Det viktigaste av dessa instrument är stadgan om grundläggande rättigheter. Den europeiska federationen strävar efter att detta instrument ska kunna tillämpas rättsligt. Det finns även andra viktiga hörnstenar i gemenskapens regelverk, till exempel det sociala kapitlet i EUfördraget, lagstiftning om jämställdhet och icke-diskriminering samt arbetsmiljö, som är viktiga verktyg för att stödja dagordningen för fackliga rättigheter. Utvecklingen och utvidgningen av den europeiska sociala modellen är oumbärlig för alla europeiska länder. De relevanta rättsliga EU-instrumenten måste utnyttjas till förmån för Europas offentliganställda. Den europeiska federationens fokus är att främja dessa mål genom det allt mer tongivande Europaparlamentet och andra europeiska institutioner. Det innebär ett systematiskt, samordnat arbetssätt för lagstiftningsförslag. Förslagen bör bedömas utifrån stadgan om grundläggande rättigheter. Den europeiska federationen kommer att fortsätta att föra en aktiv jämlikhetspolitik som eftersträvar jämlik representation och lika rättigheter i fackets strukturer, på arbetsplatsen och i samhället. Huvudprioriteringen är att fortsätta att arbeta för jämställdhet samt lika lön och kvinnors tillgång till sysselsättning av kvalitet, bättre arbetsförhållanden och karriärutveckling. Den europeiska federation kommer att arbeta med samtliga former av diskriminering i syfte att skydda alla från diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, funktionshinder, etniskt ursprung samt politisk och/eller religiös övertygelse. En stor del av det arbetet kommer att ske inom ramen för det löpande avtalsarbetet och policy för äldre arbetstagare, unga arbetstagare, låg lön och migrerande arbetstagare ska utarbetas. Ramen för information och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen ((KOM 1998) 612 slutlig) måste utvidgas till att omfatta offentlig förvaltning. Likvärdiga garantier eftersträvas för länder utanför EU genom att främja vederbörliga rättigheter till information och samråd på nationell och lokal nivå. III. Dagordning för social dialog och avtalsförhandlingar Den europeiska federationen kommer att fortsätta ansträngningarna att inrätta en social dialog med europeiska arbetsgivarorganisationer, inom sitt kompetensområde. EU-instrumentet för social dialog har potential, om den får verkligt politiskt stöd, att tillhandahålla en direkt kanal till utformningen av EU:s lagstiftning, samtidigt som dialogen är en förebild för konstruktiva förbindelser mellan facket och arbetsgivarorganisationer. Detta är speciellt värdefullt i länder där konstruktiv social dialog har en svag tradition. Den europeiska federationen kommer att utforska europeiska arbetsgivares möjligheter att utvidga deras täckning till en alleuropeisk nivå och att 5

6 tillsammans med arbetsgivarorganisationer och facket arbeta med frågor, bland annat internationell rekrytering av vårdpersonal. Nätverket bidrar till utbyte av information om och erfarenheter av avtalsresultat och kommer att utvecklas ytterligare för att täcka fackförbund i alla europeiska länder. Den europeiska federationen kommer att fortsätta sina insatser för att inrätta europeiska företagsråd i företag verksamma i dess ansvarsområde. I företag där verksamheten sträcker sig utanför EU:s gränser kommer den europeiska federationen att se till att berörda fackliga företrädare medverkar och deltar i arbetstagarnas delegation och har tillgång till ett samordnarnätverk för europeiskt företagsråd. IV. Branschspecifik politik Den viktigaste pelaren i den europeiska federationens arbete kommer att vara dess branschspecifika struktur: kommunförvaltning, statsförvaltning, sociala tjänster och sjukvård, allmännyttiga verk. EPSU:s fasta kommittéer måsta utvidgas till att täcka samtliga länder där den europeiska federationen har medlemsorganisationer. Verksamheten i fasta kommittéerna inriktas på utveckling av social dialog med europeiska arbetsgivarorganisationer. Kommittéerna ger en plattform för informationsutbyte om större reformtrender i de länder som företräds och kommer även fortsätta att utveckla sektorsspecifik politik, inklusive, när lämpligt och möjligt med tanke på resurserna, aktiviteter för specifika grupper. Verksamheten i de branschvisa fasta kommittéerna kommer att vara en del av den europeiska federationens övergripande arbetsprogram. V. Bygga upp en effektiv och integrerande organisation Den europeiska federationen måste klara av uppgiften att federera medlemsorganisationernas olika krav genom sina strukturer, aktiviteter och resurser, liksom framhäva gemensamma intressen i kampen för bättre livs- och tjänstevillkor i hela Europa, spela sin roll i ISKA på global nivå och samtidigt fortsätta att beakta medlemmarnas specifika behov på EU-området. Alla medlemsorganisationer måste återspeglas i den nya organisationen, i syfte att skapa sammanhållning och en gemensam identitet som en europeisk federation. Detta är i sig en omfattande kapacitetsbyggande process! Målet är att bygga upp en livlig, engagerande och effektiv organisation, en röst för fackligt aktiva kvinnor och män, för fackligt aktiva ungdomar. Välfungerande nationella fackliga strukturer, aktiva medlemsorganisationer med kapacitet att driva lobbyverksamhet, föra kampanj och mobilisera är oumbärliga byggstenar för den europeiska federationen. Relevanta och flexibla arbetsstrukturer för samtliga medlemsförbund Strukturen för beslutsfattande och arbete måste kunna hantera krav från cirka 250 medlemsförbund. Vid arbetsgruppens möte i Geneve framhöll ett antal ledamöter vikten av att fastställa relevanta arbetsstrukturer och rätt nivå för behandling av vissa frågor, inse att vi inte behöver återuppfinna hjulet och också vad vi kan uppnå med tillgängliga resurser. EPSU:s befintliga struktur med årliga konferenser för avtalsförhandlingar och offentliga tjänster, en regelbunden 6

7 energikonferens plus nuvarande styrelsemöten, ger en färdig struktur, där nya medlemsförbund kan integreras redan under övergångsfasen. Det verkar finnas en majoritet för att lägga ned EPSU:s nuvarande arbetsutskottsstruktur och låta styrelsen sköta beslutsfattandet mellan kongresser. Här föreslås att den framtida styrelsen har landsbaserad representation. Jämställdhet och integrering av jämställdhetsperspektivet För närvarande finns två strukturer, EPSU:s jämställdhetskommitté och ISKA:s europeiska kvinnokommitté. Jämställdhet och arbetet med att integrera jämställdhetsperspektivet måste även fortsättningsvis ingå i den framtida organisationen. Frågan är hur detta ska ske? Både EPSU:s jämställdhetskommitté och ISKA:s EWOC ska diskutera frågan. Vi kan dock redan i nuläget anta att vi behöver en permanent arbetsstruktur. Förutom detta antagande handlar frågan hur jämställdhetsarbetet ska organiseras mer i detalj. Samarbete på nationell och valkretsnivå Principen för representantion i den europeiska federationens verksamma organ är landsbaserad. Detta gäller åtminstone styrelsen och de fasta kommittéerna. Ett väletablerat samarbete med medlemsförbunden på nationell nivå är därför en förutsättning för effektiv input. Samarbete och samordning på valkretsnivå är också avgörande för den övergripande interna sammanhållningen och för att organisationen ska kunna bygga upp en gemensam identitet. Det är mycket viktigt att förbättra denna nivå av fackligt samarbete och opinionsskapande genom målinriktade aktiviteter, partnerskap och nätverk. Organisering, rekrytering, kapacitetsbyggande Arbetsgruppen har enats om att uppbyggande av facklig kapacitet ska fortsätta att utgöra ett viktigt drag för den europeiska federationen. Detta arbete sker genom fackliga partnerskap, branschvis/jämställdhetsinriktade verksamhet och policy, samt specifika utbildningsprojekt för rekrytering och facklig organisering, som en del av ett långsiktigt fastslaget arbetsprogram. Kampanjarbete, lobbyverksamhet och nätverk Den utvidgade europeiska federationen kommer att förstärka sin kapacitet att driva kampanjer och skapa nätverk för aktuella frågor som berör offentliga sektorn. Detta inbegriper kontakter med viktiga frivilligorganisationer, medverkan i Europeiskt socialt forum enligt beslut, samt även att stärka den gemensamma kapaciteten för lobbyverksamhetet i europeiska institutioner. I synnerhet läggs tonvikten på medlemsförbundens kapacitet att ha kontakt med nationella ministerier och statstjänstemän före rådets ministermöten. Det kräver också resurser för produktiva kontakter med COREPER-organen (ministerrådets förberedande grupp). Den del av arbetet som gäller kommunikation samordnas från Bryssel. Målet är att se till att det finns en utbredd kunskap om den europeiska federationens arbete, utmaningar och framgångar. 7

8 Erkänna samgåendets inverkan på arbetsbördan Som en del av processen för samgåendet är det också viktigt att det finns ett klart erkännande av att övergångsskedena med att inrätta en större europeisk federation, kommer i sig att utgöra en del av arbetsprogrammet. I alla omstruktureringsprocesser är det väsentligt att ge information till och samråda med personalen. Nedan följer en tidsplan för övergångsperioden ( ). Det första steget, som är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt samgående, är att inleda en fullständig kartläggning av uppgifter och resurser (mänskliga och ekonomiska) i EPSU och ISKA Europa. Detta syftar till att ge en rättvisande bild av alla anställdas roller och de resurser som tilldelats varje roll. Med utgångspunkt i denna bedömning, måste aktionerna som beskrivs nedan följa en realistisk tidsplan som tillåter insyn och samråd. 8

9 Tidsplan för övergångsperioden Datum Uppgift Förklaring Juni 2006 Kartläggning av uppgifter och personal Extern bedömning av roller och resurser som tilldelas varje roll i den europeiska federationen Juli eller början av hösten 2006 Session: Lära känna er Personalmöte för samtliga anställda som vill arbeta för den europeiska federationen Oktober 2006 EPSU ISKA:s arbetsgrupp Antagande av arbetsprogram Utvärdering av kartläggningen av personal Inledande diskussion om nya stadgar Mars 2007 EPSU ISKA:s arbetsgrupp Antagande av utkast till stadgar Juli 2007 Personalutbildning Sommarskola för att anpassa och samordna roller och uppgifter under ledning av EPSU:s generalsekreterare September 2007 ISKA:s kongress Resolution antagen om principen för samgåendet, på grundval av det godkända arbetsprogrammet Erkännande av ISKA:s kongress att den europeiska federationen för offentliganställda ska fungera som regional organisation Praktisk försöksverksamhet, gemensamma evenemang Årliga konferenser för offentliga tjänster eller avtalsförhandlingar, synkronisera arbetsverksamhet Maj 2009 Juni 2009 EPUS:s kongress Utvidgad EPUS:s kongress Lansering av det utvidgade EPSU:s arbetsprogram Sista frågorna före utvidgningen Instifta kongress som antar stadgar 9