En skola för alla finns den? Regionförbundet Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En skola för alla finns den? Regionförbundet Uppsala län 2014 10 02"

Transkript

1 En skola för alla finns den? Regionförbundet Uppsala län Johan Lindström

2 Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor SPSM kompletterar kommunernas eller fristående förskolor och skolors egna resurser Johan Lindström

3 Utbildningsdepartementet Johan Lindström

4 Specialpedagogiska skolmyndigheten Johan Lindström, rådgivare Johan Lindström

5 En skola för alla finns den? EN skola för alla Eller En skola för ALLA Johan Lindström

6 Johan Lindström

7 ÖVNING! Sätt samman samtliga nio punkter med varandra. Förutsättningar: Använd maximalt fyra raka linjer utan att lyfta pennan/tanken! Johan Lindström

8 Sveriges skola Johan Lindström

9 Think out of the box Johan Lindström

10 Think out of the box Johan Lindström

11 Think out of the box Johan Lindström

12 Think out of the box Johan Lindström

13 Think out of the box Johan Lindström

14 Bakgrund 1842 till1962 Folkskolan/realskolan/paralellskola som existerade från Organisatoriskt differentierad skolform Enhetsskola Lgr 62 Grundskolan - fortsatt org. differentierad trots ny skolreform (OBS-klass, kliniker, läsklass etc.) 1968 Begreppet barn med behov av särskilt stöd började först användas i och med Barnstugeutredningen Lgr 69 - fortsatt organiserad differentiering trots ny läroplan (ex. särskild/allmän ma eng) 1970 SIA-utredningen Skolans Inre Arbete att en organisatorisk differentiering av eleverna på skilda studievägar så långt som möjligt skulle undvikas Leder till SIA reformen Johan Lindström

15 1980 Lgr 80 en skola för alla, lärandet i kontexten hela lärmiljön 1985 ny skollag 4 kap Grundskolan: Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet 1 kap Allmänna föreskrifter: I utbildningen skall hänsyn tas till elever med behov av särskilt stöd (ökning av särskilda undervisningsgrupper ökande antal neuropsykiatriska diagnoser) 1991 I Socialstyrelsens Allmänna råd år 1991 byttes med ut mot i och det talades alltså om barn i behov av särskilt stöd.( Denna formulering skrevs in i skollagen år 1999) 1992 Specialpedagogutbildningen förändringsagent en spjutspets (men, faran med spec lär/spec ped som funktion i en missriktad pedagogisk differentiering!) Johan Lindström

16 1994 Lpo 94 Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning - Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (men, ännu fler speciallösningar-särskilda undervisningsgrupper-differentiering) Rektors ansvar att undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver Men särskilt stöd tenderade/tenderas att tolkas som särskiljt stöd Johan Lindström

17 Ny skollag Skollagen 2010:800 ( juli) Nya skollagens uppdrag/syfte: kunskap, valfrihet och trygghet Laglig rätt till särskilt stöd Ökad rättssäkerhet för eleven/vårdnadshavaren, bl.a. genom möjlighet till överklagan Skolväsendets överklagandenämnd Johan Lindström

18 STYRANDE DOKUMENT Salamancadeklarationen 1994 om principer, inriktning och praxis vid undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Den grundläggande principen för den inkluderande skolan är att alla barn, närhelst så är möjligt, skall undervisas tillsammans, oberoende av eventuella svårigheter eller inbördes skillnader.... Att sända barn till särskilda skolor eller sammanföra dem i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola på varaktig basis bör vara en undantagslösning att förordas endast i de sällsynta fall Skolcheferna/rektorerna har ett särskilt ansvar för att stimulera till positiva förhållningssätt inom hela skolan och tillse att det sker en effektiv samverkan mellan klasslärare och stödpersonal. Salamancadeklarationen 2006 Johan Lindström

19 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 24 utbildning Konventionsstaterna ska säkerställa att: - ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga akademiska och sociala utveckling som är förenligt med målet fullständig inkludering. Johan Lindström

20 FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen Dessa fyra artiklar är huvudprinciper i konventionen Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikter ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Johan Lindström

21 Ny skollag Skollagen 2010:800 ( juli) 1 kap. Inledande bestämmelser Särskild hänsyn till barnets bästa 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Johan Lindström

22 Ny läroplan Lgr 2011 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem juli Kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Johan Lindström

23 Lgr 2011 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem juli Kap.2 Övergripande mål och riktlinjer 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 2.2 KUNSKAPER Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Johan Lindström

24 Skollagen 2010:800 1 kap. Inledande bestämmelser Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Johan Lindström

25 Skollagen 2010:800 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen 3 Alla barn och elever Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 /Träder i kraft I: / Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458). Johan Lindström

26 Lgr 2011 Rektor har ett särskilt ansvar för att: undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. (Utdrag från Lgr Rektorns ansvar) Johan Lindström

27 Skollagen 2010:800 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Rektors ansvar förtydligat avseende särskilt stöd 8 /Träder i kraft I: / Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lag (2014:456). Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Johan Lindström

28 Utredning..? Individ, grupp och organisationsnivå Det finns en risk att utredningen/kartläggningen/analysen enbart utgår ifrån elevens förutsättningar och behov. Nya frågor behöver kanske ställas? Vilka förutsättningar skapar organisationsnivån för att eleven ska kunna klara kunskapskraven? Vilka förutsättningar ges i klassrummet och i den grupp som eleven finns? Vilka förutsättningar ger undervisningen för elevens möjligheter att utveckla de förmågor som ämnesundervisningen skall syfta till? Johan Lindström

29 Skollagen 2010:800 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen VAR och HUR det särskilda stödet ska ges! 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Johan Lindström

30 Åtgärdsprogramsprocessen Asp Onsjö, Åtgärdsprogram dokument eller verktyg? I en inkluderande verksamhet stödjer arbete med åtgärdsprogram inkludering genom att olika pedagogiska strategier analyseras och samordnas. I en exkluderande verksamhet däremot förstärks den exkluderande tendensen genom att programmet snarare befäster synen på individen som bärare av sin problematik. Eleven stigmatiseras och de berörda parterna går miste om den dialog som skulle kunna komma till stånd. Asp Onsjö(2006), Åtgärdsprogram dokument eller verktyg? Johan Lindström

31 Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014) Johan Lindström

32 Skolans uppdrag sammanfattningsvis Det kompensatoriska uppdraget skolan ska skapa förutsättningar för eleven att kunna tillgodogöra sig undervisningen Eleverna har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål Alla elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar Johan Lindström

33 Att dela förståelsen av BEGREPP i förändrings- förbättringsarbeten (en av skolans utmaningar) Differentiering Organisatorisk differentiering olika undervisningsformer för olika elever - systemnivå 1 (skollag, läroplan, politisk ideologi) - systemnivå 2 (skolan/kommunen/fördelning av ekonomiska resurser/tilläggsbelopp etc.) Pedagogisk differentiering - som del av pedagogisk strategi + eller - pga. typ av intervention dvs. hur man organiserar undervisningen och det särskilda stödet - vilka förutsättningar som ges för en individualiserad undervisning i en inkluderande lärmiljö. Johan Lindström

34 Vad betyder begreppen? Individualiserad undervisning innebär att undervisningen organiseras och genomförs med elevens individuella förutsättningar och behov i centrum. individuellt arbete Undervisning som bygger på där eleverna i alltför hög utsträckning själva förväntas göra upptäckter genom att på egen hand söka information och dra slutsatser har däremot visat sig vara ineffektiv. Eleverna blir mindre engagerade och uppnår sämre studieresultat. Ur Skolverkets Allmänna råd Planering och genomförande av undervisningen (2011) Johan Lindström

35 Vad betyder begreppen? Integrering Integrering innebär att behov av särskilt stöd (delarna) ska anpassas till en organisation (helhet) som inte i första hand har denna variation i åtanke Inkludering Inkludering innebär att skolan (som en helhet) ska utformas utifrån den mångfald som finns (delarna) Nilholm, Inkludering av elever i behov av särskilt stöd Vad betyder det och vad vet vi? (2006) Johan Lindström

36 Vad betyder begreppen? Inkludering Skolverket - Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken (2013) Johan Lindström

37 Vad betyder begreppen? Konsekvenserna för skolans specialpedagogiska verksamhet beroende på perspektivval (Persson, 1998) Orsaker till specialpedagogiska behov Uppfattning av pedagogisk kompetens Uppfattning av specialpedagogisk kompetens Relationellt perspektiv Elever i svårigheter. Svårigheter uppstår i mötet med olika företeelser i utbildningsmiljön Förmågan att anpassa undervisning och stoff till skilda förutsättningar för lärande hos eleverna Kvalificerad hjälp att planera in differentiering i undervisning och stoff Kategoriskt perspektiv Elever med svårigheter. Svårigheter är antingen medfödda eller på annat sätt individbundna Ämnesspecifik och undervisningscentrerad Kvalificerad hjälp direktrelaterad till elevers uppvisade svårigheter Persson, Bengt, 1998 Specialundervisning och diff erentiering En studie av grundskolans användning av specialpedagogiska resurser. Johan Lindström

38 Vad betyder begreppen? Konsekvenserna för skolans specialpedagogiska verksamhet beroende på perspektivval (Persson, 1998) Fokus för specialpedagogiska åtgärder Förläggning av ansvaret för specialpedagogisk verksamhet Relationellt perspektiv Elev, lärare och lärandemiljö Arbetsenheter(-lag) och lärare med aktivt stöd från rektor Kategoriskt perspektiv Eleven Speciallärare, specialpedagoger och elevvårdspersonal Tidsperspektiv Långsiktighet Kortsiktighet Persson, Bengt, Specialundervisning och diff erentiering En studie av grundskolans användning av specialpedagogiska resurser. Johan Lindström

39 Vad betyder begreppen? Verksamhetskultur Reaktiv verksamhetskultur Arbetet styrs av traditioner och invanda arbetssätt Avsaknad av gemensam syn på uppdraget Svårigheter som identifieras hos elever i behov av särskilt stöd är vanligen av samma slag och speglar ofta specialpedagogens kompetens Proaktiv verksamhetskultur Kännetecknas av samsyn, samarbete, en öppen kommunikation och samarbete Lärarnas kompetens används för att skapa en gemensam bas Skolans mål och innehåll står i centrum Goda rutiner för planering, dokumentation, uppföljning och utvärdering, vilket bidrar till att särskilt stöd är välplanerat Johan Lindström

40 Önskvärd riktning??? Differentierad pedagogik Inkluderande Relationell Proaktiv skolkultur Differentierad skolform Exkluderande Kategorisk Reaktiv skolkultur Johan Lindström

41 En skola för alla finns den? EN skola för alla Eller En skola för ALLA Johan Lindström

42 Grundläggande förutsättningar för En skola för ALLA: 1.Delaktighet 2. Tillgänglighet 3. God undervisning Johan Lindström

43 1. Sex aspekter av delaktighet - inifrån upplevda och utifrån observerbara Tillhörighet Tillgänglighet - fysisk, - socio-kommunikativ - symbolisk Samhandling Erkännande Engagemang Autonomi FoU rapport SPSM Kristina Szönyi & Tove Söderqvist Dunker. Där man söker får man svar (2012) Johan Lindström

44 2. Tillgänglighet Nytt lagförslag om bristande tillgänglighet i alla skolformer ska klassas som diskriminering. Lagförslaget är tänkt att träda i kraft den 1 januari Fysisk tillgänglighet Pedagogisk tillgänglighet Värderingsverktyg - tre exempel: BAS - Bedömning av anpassningar i skolmiljön. Myndigheten för delaktighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. SPSM DATE lärmaterial Handikappförbunden Verksamma i skolan måste ha kunskap om alternativa verktyg, anpassade läromedel Johan Lindström

45 3. God undervisning Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Skollagen 2010:800 Utformningen av utbildningen 1 Kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Systematiskt kvalitetsarbete 4 kap. 3 8 Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Johan Lindström

46 3. God undervisning/systematiskt kvalitetsarbete BRUK BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Johan Lindström

47 Forskning för ökad måluppfyllelse god undervisning Jon Hattie Professor of Education and Director of the Melbourne Education Research Institute Visible learning (2009) metametastudie undersökningar och över 80 miljoner elever Jan Håkansson - fil. dr. och universitetslektor i pedagogik vid Linnésuniversitetet - Sverige kommuner och landsting (2011); Synligt lärande Lärarens roll - inget slår en skicklig lärare, med särskild betoning på samspelet mellan lärare och elev Relationell kompetens- kommunikation/samtalet som undervisningsform snarare än undervisning som förmedling. Undervisnings- och lärandeprocessen tydligt synliggjord Håkansson, J. Synligt lärande (2011) Johan Lindström

48 Klassrumsklimat (inre ansvarstagande inre motivation) för eleven och för pedagogen/erna Studiero (5 kap2 Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. (Skolförordningen 2011:185) Bedömning för lärande (i en bedömningsdiskurs som präglas av feedback/feedforward och kommunikation av god kvalitet) Gott ledarskap i klassrummet (auktoritativt) Höga förväntningar!!! Håkansson, J. Synligt lärande (2011) Johan Lindström

49 Vikten av att ha tillgång till god undervisning/skola Bo Vinnerljung (professor inst. Socialt arbete Sthlm universitet) Samverkan för barns psykiska hälsa Socialstyrelsen (2010) Riktade-insatser-i-skolan%20- %20start=1381&stop=1506#start=1381&stop=1506 Johan Lindström

50 SiSam en obruten skolgång SiSam - en samverkansmodell för placerade barn Statens institutionsstyrelse (SiS) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) utarbetar och prövar under tiden en modell för obruten skolgång för placerade barn och ungdomar. Projektet ska i samverkan med kommunernas socialtjänst och skola åstadkomma - Obruten skolgång för unga som är föremål för samhällsvård Johan Lindström

51 Framgångsfaktorer för inkludering OCH ökad måluppfyllelse Ett exempel: Nossebro skola Essunga kommun Från nästan sämst till nästan bäst Uppsatta gemensamma mål: Alla elever skall klara målen Alla skall lyckas i klassrummet Alla skall vara inkluderade ALLA SKA VARA MED Johan Lindström

52 Identifierade strukturella framgångsfaktorer Essunga kommun Inkludering som en ständigt pågående process Kunskapsfokusering Alla var med, alla är med! Tilltro och förtroendefulla relationer Tydligt och pedagogiskt ledarskap Använt befintliga resurser på ett nytt sätt Samverkan mellan socialtjänst och skola Forskningsbaserad kompetensutveckling genom t.ex. litteraturseminarier Johan Lindström

53 Inkludering för bildning Ett fyraårigt projekt där avsikten var att studera utvecklingen i en kommun som vänt en negativ utveckling till en synnerligen positiv. Projektledare - Bengt Persson, professor vid Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås. Kartläggning av verksamheten och en pedagogiskt grundad analys Incitament för förändring Resurser och användning av resurser Komplementära kompetenser Auktoritativt ledarskap (INTE auktoritärt) Utmaning av synliga och osynliga traditioner Rektor som kritisk vän Johan Lindström

54 Inkludering för bildning Flexibla arbetslag Organisation av den specialpedagogiska verksamheten Forskningsanknytning och vetenskaplig förankring Ändamålsenlig kompetensutveckling Personalens arbetsbelastning Skola och socialtjänst i samarbete Externt stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten (jmf. kritisk vän) Persson, B & Persson, E (2012) Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med alla elever Johan Lindström

55 Är skolsystemet inne på rätt spår - för att utvecklas i en inkluderande riktning/en skola för ALLA? genom att Undervisning och lärande planeras med alla elever i åtanke En mängd undervisningsstilar och strategier används Eleverna upplever framgång i sitt lärande Eleverna deltar i systemen för bedömning och betygsättning Svårigheter i lärandet ses som möjligheter att utveckla metoderna Läraren kan skapa goda relationer etablera ett relationskapital för att få ett klimat som gynnar inlärning och växandet som människa Johan Lindström

56 NEJ. Sämre skolresultat Det är emellertid väl dokumenterat att det inte är realistiskt att tänka att avvikande elever genom att de får separata hjälpinsatser kommer ikapp sina klasskamrater. Det är inom den reguljära undervisningen som differentierings- och individualiseringsproblematiken måste hanteras. Det är därför skolan som helhet behöver specialpedagogiskt stöd i bl.a. arbetslagen för att utveckla den sammanhållna verksamheten. SOU 1999:63, s. 192 Att lära och leda en lärarutbildning frö samverkan och utveckling. Utbildningsdepartementet. Johan Lindström

57 NEJ. Sämre skolresultat Det har blivit allt vanligare med särskiljande lösningar som till exempel särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av stöd. Elever delas också in i olika grupper efter kunskapsnivå. För de lågpresterande eleverna kan det vara stigmatiserande och påverka självkänsla och motivation. I segregerade grupper påverkas elevernas resultat även av kamrateffekter och lärarnas förväntningar. Skolverket 2009, Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda. Social bakgrund har fått större betydelse. Pressmeddelande från Skolverket 25 september 2009 Johan Lindström

58 Sämre skolresultat En sortering av elever utifrån deras prestationer, eller behov, eller funktionshinder, kan också förmedla en hierarkisk människosyn och kunskapssyn. Denna syn gör det svårt för organisationen att vara trovärdig när den vill förmedla demokratiska värderingar, till exempel värderingar om allas lika värde. Westling Allodi, 2005 Specialpedagogik i en skola för alla. Granskning av specialpedagogiska verksamheter i en svensk kommun. IOL. Rapport nr 27 Johan Lindström

59 Efter 50 år! Möjliga förklaringar till rådande historik Göra om istället för nytt som pedagog upprepar man samma mönster/skapar samma system som man själv upplevt i sin egen skola. (jmf. 15 års skolgång med lärarutbildning 2,5-4 år) Göra om istället för nytt som kommunal skolpolitiker upprepar man samma mönster/skapar samma system som man själv upplevt i sin egen skolan. Inbyggda traditioner i nya funktioner med spec lär/spec ped som per definition skapar möjlighet till exkludering Organisation (på systemnivå) med olika särskilda undervisningsgrupper och tillhörande ekonomiska styrsystem med s.k.. tilläggsbelopp för olika elever Organisation (på skolnivå) med nivågruppering etc. Kultur och tradition på/i den egna skolan det sitter i väggarna, förändringsobenägenhet Bristfälligt gemensamt pedagogiskt språk - skapar otydlig gemensam värdegrund Otydligt ledarskap - informella ledare som underminerar Johan Lindström

60 Think out of the box igen! Johan Lindström

61 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat genom det gamla sättet att tänka. Johan Lindström

62 TACK! Johan Lindström

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Särskilt stöd enligt nya skollagen

Särskilt stöd enligt nya skollagen Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

"Tiden är ju den största bristfaktorn"

Tiden är ju den största bristfaktorn "Tiden är ju den största bristfaktorn" Lärare och specialpedagogers uppfattningar om arbetet med åtgärdsprogram Josefine Hedlund Forsberg & Ingela Lagebrand Vt 2013 Examensarbete, 15 hp Institutionen för

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation Höörs kommun 27 sep 2014 Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation undervisning pedagogisk utredning stöd i form av extra anpassningar inom ramen

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Reviderad november 2011 Svenska Dyslexiföreningen Surbrunnsgatan 42 1tr.ö.g 11348 Stockholm

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Förskola och skola www.spsm.se/tillganglighet Isak Lukas Lisa Nesrin Tove Dennis

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Wern Palmius - Ågrenska november 2012 1 Stödet i skolan och stödet till skolan Hur kan skolans pedagogik stötta eleven

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om Lika men olika lika Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om skolutveckling på www.skola2011.blogspot.se

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Alla skolor ska vara bra skolor

Alla skolor ska vara bra skolor 2015-07-02 PM Miljöpartiet Alla skolor ska vara bra skolor Sammanfattning Många elever möter en riktigt bra skola i Sverige med kunniga och engagerade lärare. En skola där de uppmuntras och stimuleras

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Kunskapsöversikt särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp

Kunskapsöversikt särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp Särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp 2013-10-18 1 (16) Dnr 400-2013:3681 särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp Bakgrund Det

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Föreläggande vid vite

Föreläggande vid vite Beslut 2013-06-18 44-2011:4165 Stiftelsen Maria Elementarskola Fredmansgatan 1-3 118 47 Stockholm Föreläggande vid vite efter tillsyn av Maria Elementarskola i Stockholms kommun 2013-06-18 Dnr 44 2011:4165

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Pedagogens/pedagogers bedömning

Pedagogens/pedagogers bedömning Utbildningsförvaltningen Pedagogisk utredning Elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem Datum Diarienr Relevanta uppgifter i blanketten fylls i Elevens namn Textfälten utvidgas automatiskt

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun 1 SYFTE Syftet med en förändrad arbetstidsförläggning för lärare i skolan är att skapa bättre

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS)

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) FÖRSKOLA Skollagen kap 8 9: Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer