En skola för alla finns den? Regionförbundet Uppsala län

Transkript

1 En skola för alla finns den? Regionförbundet Uppsala län Johan Lindström

2 Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor SPSM kompletterar kommunernas eller fristående förskolor och skolors egna resurser Johan Lindström

3 Utbildningsdepartementet Johan Lindström

4 Specialpedagogiska skolmyndigheten Johan Lindström, rådgivare Johan Lindström

5 En skola för alla finns den? EN skola för alla Eller En skola för ALLA Johan Lindström

6 Johan Lindström

7 ÖVNING! Sätt samman samtliga nio punkter med varandra. Förutsättningar: Använd maximalt fyra raka linjer utan att lyfta pennan/tanken! Johan Lindström

8 Sveriges skola Johan Lindström

9 Think out of the box Johan Lindström

10 Think out of the box Johan Lindström

11 Think out of the box Johan Lindström

12 Think out of the box Johan Lindström

13 Think out of the box Johan Lindström

14 Bakgrund 1842 till1962 Folkskolan/realskolan/paralellskola som existerade från Organisatoriskt differentierad skolform Enhetsskola Lgr 62 Grundskolan - fortsatt org. differentierad trots ny skolreform (OBS-klass, kliniker, läsklass etc.) 1968 Begreppet barn med behov av särskilt stöd började först användas i och med Barnstugeutredningen Lgr 69 - fortsatt organiserad differentiering trots ny läroplan (ex. särskild/allmän ma eng) 1970 SIA-utredningen Skolans Inre Arbete att en organisatorisk differentiering av eleverna på skilda studievägar så långt som möjligt skulle undvikas Leder till SIA reformen Johan Lindström

15 1980 Lgr 80 en skola för alla, lärandet i kontexten hela lärmiljön 1985 ny skollag 4 kap Grundskolan: Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet 1 kap Allmänna föreskrifter: I utbildningen skall hänsyn tas till elever med behov av särskilt stöd (ökning av särskilda undervisningsgrupper ökande antal neuropsykiatriska diagnoser) 1991 I Socialstyrelsens Allmänna råd år 1991 byttes med ut mot i och det talades alltså om barn i behov av särskilt stöd.( Denna formulering skrevs in i skollagen år 1999) 1992 Specialpedagogutbildningen förändringsagent en spjutspets (men, faran med spec lär/spec ped som funktion i en missriktad pedagogisk differentiering!) Johan Lindström

16 1994 Lpo 94 Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning - Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (men, ännu fler speciallösningar-särskilda undervisningsgrupper-differentiering) Rektors ansvar att undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver Men särskilt stöd tenderade/tenderas att tolkas som särskiljt stöd Johan Lindström

17 Ny skollag Skollagen 2010:800 ( juli) Nya skollagens uppdrag/syfte: kunskap, valfrihet och trygghet Laglig rätt till särskilt stöd Ökad rättssäkerhet för eleven/vårdnadshavaren, bl.a. genom möjlighet till överklagan Skolväsendets överklagandenämnd Johan Lindström

18 STYRANDE DOKUMENT Salamancadeklarationen 1994 om principer, inriktning och praxis vid undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Den grundläggande principen för den inkluderande skolan är att alla barn, närhelst så är möjligt, skall undervisas tillsammans, oberoende av eventuella svårigheter eller inbördes skillnader.... Att sända barn till särskilda skolor eller sammanföra dem i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola på varaktig basis bör vara en undantagslösning att förordas endast i de sällsynta fall Skolcheferna/rektorerna har ett särskilt ansvar för att stimulera till positiva förhållningssätt inom hela skolan och tillse att det sker en effektiv samverkan mellan klasslärare och stödpersonal. Salamancadeklarationen 2006 Johan Lindström

19 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 24 utbildning Konventionsstaterna ska säkerställa att: - ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga akademiska och sociala utveckling som är förenligt med målet fullständig inkludering. Johan Lindström

20 FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen Dessa fyra artiklar är huvudprinciper i konventionen Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikter ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Johan Lindström

21 Ny skollag Skollagen 2010:800 ( juli) 1 kap. Inledande bestämmelser Särskild hänsyn till barnets bästa 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Johan Lindström

22 Ny läroplan Lgr 2011 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem juli Kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Johan Lindström

23 Lgr 2011 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem juli Kap.2 Övergripande mål och riktlinjer 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 2.2 KUNSKAPER Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Johan Lindström

24 Skollagen 2010:800 1 kap. Inledande bestämmelser Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Johan Lindström

25 Skollagen 2010:800 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen 3 Alla barn och elever Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 /Träder i kraft I: / Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458). Johan Lindström

26 Lgr 2011 Rektor har ett särskilt ansvar för att: undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. (Utdrag från Lgr Rektorns ansvar) Johan Lindström

27 Skollagen 2010:800 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Rektors ansvar förtydligat avseende särskilt stöd 8 /Träder i kraft I: / Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lag (2014:456). Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Johan Lindström

28 Utredning..? Individ, grupp och organisationsnivå Det finns en risk att utredningen/kartläggningen/analysen enbart utgår ifrån elevens förutsättningar och behov. Nya frågor behöver kanske ställas? Vilka förutsättningar skapar organisationsnivån för att eleven ska kunna klara kunskapskraven? Vilka förutsättningar ges i klassrummet och i den grupp som eleven finns? Vilka förutsättningar ger undervisningen för elevens möjligheter att utveckla de förmågor som ämnesundervisningen skall syfta till? Johan Lindström

29 Skollagen 2010:800 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen VAR och HUR det särskilda stödet ska ges! 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Johan Lindström

30 Åtgärdsprogramsprocessen Asp Onsjö, Åtgärdsprogram dokument eller verktyg? I en inkluderande verksamhet stödjer arbete med åtgärdsprogram inkludering genom att olika pedagogiska strategier analyseras och samordnas. I en exkluderande verksamhet däremot förstärks den exkluderande tendensen genom att programmet snarare befäster synen på individen som bärare av sin problematik. Eleven stigmatiseras och de berörda parterna går miste om den dialog som skulle kunna komma till stånd. Asp Onsjö(2006), Åtgärdsprogram dokument eller verktyg? Johan Lindström

31 Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014) Johan Lindström

32 Skolans uppdrag sammanfattningsvis Det kompensatoriska uppdraget skolan ska skapa förutsättningar för eleven att kunna tillgodogöra sig undervisningen Eleverna har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål Alla elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar Johan Lindström

33 Att dela förståelsen av BEGREPP i förändrings- förbättringsarbeten (en av skolans utmaningar) Differentiering Organisatorisk differentiering olika undervisningsformer för olika elever - systemnivå 1 (skollag, läroplan, politisk ideologi) - systemnivå 2 (skolan/kommunen/fördelning av ekonomiska resurser/tilläggsbelopp etc.) Pedagogisk differentiering - som del av pedagogisk strategi + eller - pga. typ av intervention dvs. hur man organiserar undervisningen och det särskilda stödet - vilka förutsättningar som ges för en individualiserad undervisning i en inkluderande lärmiljö. Johan Lindström

34 Vad betyder begreppen? Individualiserad undervisning innebär att undervisningen organiseras och genomförs med elevens individuella förutsättningar och behov i centrum. individuellt arbete Undervisning som bygger på där eleverna i alltför hög utsträckning själva förväntas göra upptäckter genom att på egen hand söka information och dra slutsatser har däremot visat sig vara ineffektiv. Eleverna blir mindre engagerade och uppnår sämre studieresultat. Ur Skolverkets Allmänna råd Planering och genomförande av undervisningen (2011) Johan Lindström

35 Vad betyder begreppen? Integrering Integrering innebär att behov av särskilt stöd (delarna) ska anpassas till en organisation (helhet) som inte i första hand har denna variation i åtanke Inkludering Inkludering innebär att skolan (som en helhet) ska utformas utifrån den mångfald som finns (delarna) Nilholm, Inkludering av elever i behov av särskilt stöd Vad betyder det och vad vet vi? (2006) Johan Lindström

36 Vad betyder begreppen? Inkludering Skolverket - Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken (2013) Johan Lindström

37 Vad betyder begreppen? Konsekvenserna för skolans specialpedagogiska verksamhet beroende på perspektivval (Persson, 1998) Orsaker till specialpedagogiska behov Uppfattning av pedagogisk kompetens Uppfattning av specialpedagogisk kompetens Relationellt perspektiv Elever i svårigheter. Svårigheter uppstår i mötet med olika företeelser i utbildningsmiljön Förmågan att anpassa undervisning och stoff till skilda förutsättningar för lärande hos eleverna Kvalificerad hjälp att planera in differentiering i undervisning och stoff Kategoriskt perspektiv Elever med svårigheter. Svårigheter är antingen medfödda eller på annat sätt individbundna Ämnesspecifik och undervisningscentrerad Kvalificerad hjälp direktrelaterad till elevers uppvisade svårigheter Persson, Bengt, 1998 Specialundervisning och diff erentiering En studie av grundskolans användning av specialpedagogiska resurser. Johan Lindström

38 Vad betyder begreppen? Konsekvenserna för skolans specialpedagogiska verksamhet beroende på perspektivval (Persson, 1998) Fokus för specialpedagogiska åtgärder Förläggning av ansvaret för specialpedagogisk verksamhet Relationellt perspektiv Elev, lärare och lärandemiljö Arbetsenheter(-lag) och lärare med aktivt stöd från rektor Kategoriskt perspektiv Eleven Speciallärare, specialpedagoger och elevvårdspersonal Tidsperspektiv Långsiktighet Kortsiktighet Persson, Bengt, Specialundervisning och diff erentiering En studie av grundskolans användning av specialpedagogiska resurser. Johan Lindström

39 Vad betyder begreppen? Verksamhetskultur Reaktiv verksamhetskultur Arbetet styrs av traditioner och invanda arbetssätt Avsaknad av gemensam syn på uppdraget Svårigheter som identifieras hos elever i behov av särskilt stöd är vanligen av samma slag och speglar ofta specialpedagogens kompetens Proaktiv verksamhetskultur Kännetecknas av samsyn, samarbete, en öppen kommunikation och samarbete Lärarnas kompetens används för att skapa en gemensam bas Skolans mål och innehåll står i centrum Goda rutiner för planering, dokumentation, uppföljning och utvärdering, vilket bidrar till att särskilt stöd är välplanerat Johan Lindström

40 Önskvärd riktning??? Differentierad pedagogik Inkluderande Relationell Proaktiv skolkultur Differentierad skolform Exkluderande Kategorisk Reaktiv skolkultur Johan Lindström

41 En skola för alla finns den? EN skola för alla Eller En skola för ALLA Johan Lindström

42 Grundläggande förutsättningar för En skola för ALLA: 1.Delaktighet 2. Tillgänglighet 3. God undervisning Johan Lindström

43 1. Sex aspekter av delaktighet - inifrån upplevda och utifrån observerbara Tillhörighet Tillgänglighet - fysisk, - socio-kommunikativ - symbolisk Samhandling Erkännande Engagemang Autonomi FoU rapport SPSM Kristina Szönyi & Tove Söderqvist Dunker. Där man söker får man svar (2012) Johan Lindström

44 2. Tillgänglighet Nytt lagförslag om bristande tillgänglighet i alla skolformer ska klassas som diskriminering. Lagförslaget är tänkt att träda i kraft den 1 januari Fysisk tillgänglighet Pedagogisk tillgänglighet Värderingsverktyg - tre exempel: BAS - Bedömning av anpassningar i skolmiljön. Myndigheten för delaktighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. SPSM DATE lärmaterial Handikappförbunden Verksamma i skolan måste ha kunskap om alternativa verktyg, anpassade läromedel Johan Lindström

45 3. God undervisning Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Skollagen 2010:800 Utformningen av utbildningen 1 Kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Systematiskt kvalitetsarbete 4 kap. 3 8 Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Johan Lindström

46 3. God undervisning/systematiskt kvalitetsarbete BRUK BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Johan Lindström

47 Forskning för ökad måluppfyllelse god undervisning Jon Hattie Professor of Education and Director of the Melbourne Education Research Institute Visible learning (2009) metametastudie undersökningar och över 80 miljoner elever Jan Håkansson - fil. dr. och universitetslektor i pedagogik vid Linnésuniversitetet - Sverige kommuner och landsting (2011); Synligt lärande Lärarens roll - inget slår en skicklig lärare, med särskild betoning på samspelet mellan lärare och elev Relationell kompetens- kommunikation/samtalet som undervisningsform snarare än undervisning som förmedling. Undervisnings- och lärandeprocessen tydligt synliggjord Håkansson, J. Synligt lärande (2011) Johan Lindström

48 Klassrumsklimat (inre ansvarstagande inre motivation) för eleven och för pedagogen/erna Studiero (5 kap2 Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. (Skolförordningen 2011:185) Bedömning för lärande (i en bedömningsdiskurs som präglas av feedback/feedforward och kommunikation av god kvalitet) Gott ledarskap i klassrummet (auktoritativt) Höga förväntningar!!! Håkansson, J. Synligt lärande (2011) Johan Lindström

49 Vikten av att ha tillgång till god undervisning/skola Bo Vinnerljung (professor inst. Socialt arbete Sthlm universitet) Samverkan för barns psykiska hälsa Socialstyrelsen (2010) Riktade-insatser-i-skolan%20- %20start=1381&stop=1506#start=1381&stop= Johan Lindström

50 SiSam en obruten skolgång SiSam - en samverkansmodell för placerade barn Statens institutionsstyrelse (SiS) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) utarbetar och prövar under tiden en modell för obruten skolgång för placerade barn och ungdomar. Projektet ska i samverkan med kommunernas socialtjänst och skola åstadkomma - Obruten skolgång för unga som är föremål för samhällsvård Johan Lindström

51 Framgångsfaktorer för inkludering OCH ökad måluppfyllelse Ett exempel: Nossebro skola Essunga kommun Från nästan sämst till nästan bäst Uppsatta gemensamma mål: Alla elever skall klara målen Alla skall lyckas i klassrummet Alla skall vara inkluderade ALLA SKA VARA MED Johan Lindström

52 Identifierade strukturella framgångsfaktorer Essunga kommun Inkludering som en ständigt pågående process Kunskapsfokusering Alla var med, alla är med! Tilltro och förtroendefulla relationer Tydligt och pedagogiskt ledarskap Använt befintliga resurser på ett nytt sätt Samverkan mellan socialtjänst och skola Forskningsbaserad kompetensutveckling genom t.ex. litteraturseminarier Johan Lindström

53 Inkludering för bildning Ett fyraårigt projekt där avsikten var att studera utvecklingen i en kommun som vänt en negativ utveckling till en synnerligen positiv. Projektledare - Bengt Persson, professor vid Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås. Kartläggning av verksamheten och en pedagogiskt grundad analys Incitament för förändring Resurser och användning av resurser Komplementära kompetenser Auktoritativt ledarskap (INTE auktoritärt) Utmaning av synliga och osynliga traditioner Rektor som kritisk vän Johan Lindström

54 Inkludering för bildning Flexibla arbetslag Organisation av den specialpedagogiska verksamheten Forskningsanknytning och vetenskaplig förankring Ändamålsenlig kompetensutveckling Personalens arbetsbelastning Skola och socialtjänst i samarbete Externt stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten (jmf. kritisk vän) Persson, B & Persson, E (2012) Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med alla elever Johan Lindström

55 Är skolsystemet inne på rätt spår - för att utvecklas i en inkluderande riktning/en skola för ALLA? genom att Undervisning och lärande planeras med alla elever i åtanke En mängd undervisningsstilar och strategier används Eleverna upplever framgång i sitt lärande Eleverna deltar i systemen för bedömning och betygsättning Svårigheter i lärandet ses som möjligheter att utveckla metoderna Läraren kan skapa goda relationer etablera ett relationskapital för att få ett klimat som gynnar inlärning och växandet som människa Johan Lindström

56 NEJ. Sämre skolresultat Det är emellertid väl dokumenterat att det inte är realistiskt att tänka att avvikande elever genom att de får separata hjälpinsatser kommer ikapp sina klasskamrater. Det är inom den reguljära undervisningen som differentierings- och individualiseringsproblematiken måste hanteras. Det är därför skolan som helhet behöver specialpedagogiskt stöd i bl.a. arbetslagen för att utveckla den sammanhållna verksamheten. SOU 1999:63, s. 192 Att lära och leda en lärarutbildning frö samverkan och utveckling. Utbildningsdepartementet. Johan Lindström

57 NEJ. Sämre skolresultat Det har blivit allt vanligare med särskiljande lösningar som till exempel särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av stöd. Elever delas också in i olika grupper efter kunskapsnivå. För de lågpresterande eleverna kan det vara stigmatiserande och påverka självkänsla och motivation. I segregerade grupper påverkas elevernas resultat även av kamrateffekter och lärarnas förväntningar. Skolverket 2009, Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda. Social bakgrund har fått större betydelse. Pressmeddelande från Skolverket 25 september 2009 Johan Lindström

58 Sämre skolresultat En sortering av elever utifrån deras prestationer, eller behov, eller funktionshinder, kan också förmedla en hierarkisk människosyn och kunskapssyn. Denna syn gör det svårt för organisationen att vara trovärdig när den vill förmedla demokratiska värderingar, till exempel värderingar om allas lika värde. Westling Allodi, 2005 Specialpedagogik i en skola för alla. Granskning av specialpedagogiska verksamheter i en svensk kommun. IOL. Rapport nr 27 Johan Lindström

59 Efter 50 år! Möjliga förklaringar till rådande historik Göra om istället för nytt som pedagog upprepar man samma mönster/skapar samma system som man själv upplevt i sin egen skola. (jmf. 15 års skolgång med lärarutbildning 2,5-4 år) Göra om istället för nytt som kommunal skolpolitiker upprepar man samma mönster/skapar samma system som man själv upplevt i sin egen skolan. Inbyggda traditioner i nya funktioner med spec lär/spec ped som per definition skapar möjlighet till exkludering Organisation (på systemnivå) med olika särskilda undervisningsgrupper och tillhörande ekonomiska styrsystem med s.k.. tilläggsbelopp för olika elever Organisation (på skolnivå) med nivågruppering etc. Kultur och tradition på/i den egna skolan det sitter i väggarna, förändringsobenägenhet Bristfälligt gemensamt pedagogiskt språk - skapar otydlig gemensam värdegrund Otydligt ledarskap - informella ledare som underminerar Johan Lindström

60 Think out of the box igen! Johan Lindström

61 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat genom det gamla sättet att tänka. Johan Lindström

62 TACK! Johan Lindström