Redaktörer: Niklas Brunberg, Annika Kihlstedt,

Transkript

1 Lösenord på hemsidan: Island Nr 4/13 Redaktörer: Niklas Brunberg, Annika Kihlstedt, EHSS ordförande Jane Ahlin, Hemsida: Manusstopp för EHSS-Nytt 1/2014 är onsdag 9 april, välkomna med bidrag! God Jul & Gott Nytt År önskar EHSS-Nytt! 1

2 EHSS EHSS Årsmöte 7 april Möt styrelsen: Anna Lahger, kassör Från EHSS Facebook-grupp "Användarna vet inte vad de vill ha" Lek och trams bra för jobbet - Prevent Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete Arbetet med ny ergonomiprocesstandard riktat mot styrelser och ledningsgrupper fortsätter Revideringsarbete av en grundläggande standard inom ergonomi har påbörjats Information om SIS standardiseringskommitté Ergonomi The Human-Centred Organization Forskning/Avhandlingar Träning mot sömnproblem hjälper långsiktigt Tydlighet viktigt för att må bra på jobbet Samarbete lönar sig Ny kartläggning av funktionell genetisk variation Naturunderstödd rehabilitering ger bättre upplevelse av vardagssysslor Depression näst viktigaste källan till funktionsnedsättning i världen Glasögon för blinda Motion i vardagen ökar överlevnaden för 60-åringar KBT hjälper patienter med känslighet för vardagsljud "Skräp i hjärnan tvättas bort under sömnen" Vårdpersonalens arbetstillfredsställelse starkt kopplad till mötet med vårdtagaren Ögonen hjälper oss att minnas Naprapati effektivare och billigare än ortopedi Inre styrka är viktigt för äldres upplevelse av hälsa Dolda riskfaktorer för industriarbetare avslöjas med en ovanlig statistisk metod Självskattad hälsa sätter åldrande och vårdbehov på agendan Ny metod kortar problem med knäsmärta hos idrottare Den psykosociala vårdmiljön är viktig för kvaliteten i demensvården Ökad risk för psykisk ohälsa bland tillfälligt anställda Extrem stress för spärrvakt i rusningstid Bättre livsstil med webbstöd Han tittar på blodkärlen i 3D Chefers arbetsmiljö en ickefråga? Motstridiga krav på äldreomsorgens chefer Företagskulturen avgör om nya modeller för ledning lyckas Första doktorn i tjänstedesign

3 Lärares vardag kartlagd Att gå till jobbet med depression Kvinnor får mer besvär därför att de i arbetslivet tilldelas de enformiga uppgifterna visar kunskapssammansställning från Högskolan i Gävle The impact of sit stand office workstations on worker discomfort and productivity: A review Systems ergonomics: Looking into the future Editorial for special issue on systems ergonomics/human factors Psychosocial work environment and mental health among construction workers Human factors systems approach to healthcare quality and patient safety Forskning pågår Nästan 22 miljoner till forskning om hälsa, arbetsliv och välfärd 62 Miljoner till forskning om hälsosamt åldrande miljoner i forskningsanslag från Forte 65 Stress på arbetet påverkar många och tidigare studier visar att hög arbetsrelaterad stress är kopplad till sämre hälsa. 68 Roliga tider för hjärnforskning 69 EU-stöd till forskning om oskyddade trafikanter 72 Städar bort dålig arbetsmiljö 73 HELIX hyllas i ny utvärdering 75 Nytt rullband lyfter träning och forskning 78 Fyra miljoner till forskning kring vårdrummet 79 Ny forskarskola i omvårdnad och omsorg miljoner till Örebroforskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd 82 LIV 2013 startar på Gotland 86 Varför har vi jobbmöten? 86 Forskningscentrum fortsätter fyra år till miljoner i anslag från Riksbankens Jubileumsfond 89 Konferenser, seminarium m.m. HFN-kurs Safety differently - a new era for human factors and just organizational cultures Ergonomi och företagshälsovård för produktivitet och hälsa Syn och belysning i arbetslivet - Prevent Vi lanserar den första riktlinjen från Företaghälsans riktlinjegrupp Evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovård Evidensbaserade metoder inom företagshälsovård Applied Ergonomics Conference 201 Light+Human Behavior Call For Posters 3rd Nordic Conference in Work Rehabilitation Konferenser som varit Referat från EHSS frukostseminarier hösten

4 Riskbeteende, individ kontra organisation - olika perspektiv kräver olika respons Belastningsergonomisk riskbedömning, en praktisk guide för företagshälsovården Populärvetenskap och övrigt Office Posture Matters: An Animated Guide Examining Nadal s Knee Injury Smartphones cause surge of herniated discs The Road to Clarity The Paradox of Wearable Technologies CrossFit s Dirty Little Secret - Eric Robertson The Aesthetics of Reading Vancouver bans new doorknobs to make its buildings more accessible SYNC and MyFord Touch Sold on 79 Percent of New Ford Vehicles, New Technology Drives Quality Satisfaction Tickets for Squats: Moscow metro gives free ride for sports - RT Ny titel när anrikt yrke byter namn Granskar industrins frälsare Forskare medverkar i boken Lean i arbetslivet Nätverk inom EHSS Hillevi Hemphälä disputerar inom Synergonomi

5 EHSS EHSS Årsmöte 7 april EHSS årsmöte kommer att äga rum måndagen den 7 april i Borås. Planering pågår för fullt med spännande seminarier därtill. Mer info kommer i nästa EHSS-Nytt, på hemsidan och Facebook när programmet är klart. Blocka dagen i era kalendrar redan nu! Möt styrelsen: Anna Lahger, kassör Jag heter Anna Lahger och är kassör i EHSS sedan i våras. Jag är beteendevetare med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor och påbyggnad i arbets- och organisationspsykologi från Stockholms universitet. Under har jag både breddat och fördjupat mina kunskaper på KTH:s skola för teknik och hälsa på kursen Ergonomi Människa, Teknik och Organisation. Jag har tidigare arbetat med HR-frågor i olika roller, med ekonomi/redovisning, som frilansande konsult med inrednings- o. stylinguppdrag och senast i mitt CV har jag lagt till ett kort deltidsvikariat som forskarassistent på Hälsohögskolan i Jönköping. För närvarande är jag veckopendlare mellan Stockholm, där jag bor sedan 1988 och Växjö, där jag vikarierar som enhetschef i Kommunens omsorgsförvaltning. Att vara enhetschef innebär ett rikt och varierande arbete med många olika uppgifter bl. a. personalansvar för en relativt stor 5

6 grupp undersköterskor inom kommunal hemtjänst. Detta är en av de grupper som Arbetsmiljöverket tittat närmare på under året, vilket gör det lite extra spännande att få ta del av deras miljö och dagliga både glädjeämnen och utmaningar. Jag lägger ett relativt stort fokus på arbetsmiljöfrågor och hälso- och friskvård. Att må bra på jobbet och att ha ett gott liv är viktigt för mig i mitt förhållningssätt gentemot arbetsgruppen och i mitt privata. Jag försöker leva som jag lär, vilket just nu är att hitta en hållbar balans mellan arbete, kassörsuppdrag, tågresor och familjen. Jag tror på att friskvård är att ge näring åt sin egen kropp och själ i kombination med att dela med sig till andra. Promenerar, simmar och går på ett och annat spinningpass för att hålla en hyfsad form och fylla på med må-bra hormoner. Äter gärna gott och lagar och bakar ännu hellre. Läser, gillar kulturevenemang av olika slag, lyssnar ofta på musik och har förmånen av att ha ett syskonhus i södra Frankrike, som får påhälsning några gånger om året, även om franskan är comme si comme ca. Vid pennan, Anna Lahger 6

7 Från EHSS Facebook-grupp "Användarna vet inte vad de vill ha" För att skapa bra system måste användarnas behov stå i centrum. Men det är ingen idé att fråga dem vad de vill ha - det vet de inte. "Man måste ut i verksamheten och se vad det är som behövs", säger användbarhetsexperten Johan Berndtsson. tips från Johan Berndtsson Lek och trams bra för jobbet - Prevent Lek och trams på jobbet gör att vi mår och arbetar bättre, enligt kreativitetsforskaren Samuel West, som uppmanar till mer lekfullhet i arbetslivet. tips från Olle Janzon 7

8 Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete SIS standardiseringskommitté för Ergonomi SIS/TK informerar Arbetet med ny ergonomiprocesstandard riktat mot styrelser och ledningsgrupper fortsätter Ett nytt projekt med stark svensk representation att arbeta fram en ny standard har nu börjat inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO. Just nu är arbetsnamnet på projektet och den framtida standarden Ergonomic processes Part 1: The humancentred organisation Guidance on maximising well-being and minimising human-based risks for the organisation. Tomas Berns, ordförande för SIS standardiseringskommitté för Ergonomi - SIS/TK har fått förtroendet att leda arbetet på internationell nivå. Projektet syftar till att utarbeta en processtandard för hur man säkerställer högsta möjliga human-centered approach inom organisationer. Målgruppen är styrelser och ledningsgrupper inom alla typer av organisationer inom näringsliv, offentlig sektor och ideell verksamhet. Standarden ska bli en användarguide för hur organisationen kan adoptera ett holistiskt humancentered tillvägagångssätt i allt man gör, som till exempel design och produktion av sina produkter/tjänster och hur man tar hand om sina anställda och intressenter. Detta är länken till en artikel medförfattad av Tomas Berns som beskriver arbetet mer i detalj och uppmanar alla intresserade att kontakta dem för att ge synpunkter på arbetet och/eller meddela att de är intresserade av att delta i arbetet. Artikeln återges också i sin helhet längst ned i detta avsnitt. 8

9 Revideringsarbete av en grundläggande standard inom ergonomi har påbörjats Nyligen röstades det på om standarden SS-EN ISO 6385 Ergonomiska principer vid utformning av arbetssystem ska revideras eller inte. Den gällande utgåvan är från 2004 och standarden beskriver de grundläggande principerna för ergonomi och grundläggande riktlinjer för utformning av arbetssystem. Den definierar också relevanta grundläggande termer. Samtidigt beskriver den en integrerad strategi för utformning av arbetssystem, där ergonomer samarbetar med andra som är involverade i designprocessen. Betoning är på de mänskliga, sociala och de tekniska kraven. Användare av denna standard är bland annat chefer, arbetstagare (eller deras företrädare), ergonomer, projektledare och formgivare som är involverade i design av arbetssystem. Standarden ger en allmän kunskap om ergonomi, mänskliga faktorer, teknik, design, kvalitet och projektledning. Termen "arbetssystem" i denna internationella standard används för att ange en mängd olika arbetssituationer. Resultatet från röstningen blev ett enhälligt JA till en revidering, bland annat mot bakgrunden att man önskar vidga begreppet arbetssystem på ett sådant sätt att standarden inte enbart är riktad mot arbetsmiljö. SIS svenska kommitté för Ergonomi kommer vara mycket delaktig i revideringsarbetet och det första internationella arbetsmötet kommer att hållas i maj Information om SIS standardiseringskommitté Ergonomi Syftet med den svenska SIS kommitténs arbete är att: tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för företags och organisationers arbetsmiljö- och kvalitetssäkringsarbete 9

10 öka tillgängligheten och användbarheten för alla människor oavsett funktionsförmåga; öka användar- och brukarinflytandet i standardiseringsprocessen; tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för utvecklingen av ett hållbart arbetsliv- och fritidsliv tydliggörs; representera svenska intressen i europeiska och globala standardiseringssammanhang; ergonomistandarder används som ett medel för att kompensera och/eller förebygga nedsatt kognition som kort kan beskrivas som människans förmåga att tillägna och använda kunskap om sig själv och sin omvärld; ergonomistandarder uppfyller kraven i EU-direktiv och svensk lagstiftning. I kommittén samlas expertkunskap genom representanter från tillverkare, myndigheter, universitet, intresseorganisationer, användare och inköpare. Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas krav och hur man resonerar kring dessa, vilket underlättar vid diskussion med olika parter inom branschen. Deltagarna är samtidigt med och påverkar framtidens standarder, vilket också leder till nya insikter och tidig information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen. Du är varmt välkommen att delta i SIS tekniska kommitté för Ergonomi. Då kommittén aktivt arbetar i två CEN-kommittéer och en ISO-kommitté finns det stort utrymme för expertis inom en mängd olika områden relaterade till Ergonomi som till exempel belastningsergonomi, människasysteminteraktion, belysning och termiskt klimat. För mer information, kontakta projektledare Björn Nilsson på SIS, bjorn.nilsson@sis.se,

11 The Human-Centred Organization There is growing international recognition that corporate (and indeed national) success should be measured in terms which go beyond profit and productivity. Organisations are being assessed not just on their return on the investment of their owners but also on much broader issues, such as how well they fulfil their responsibility to society, and the impact they have on the environment in both the short and long term. In those areas, organisations often turn to high level standards, such as ISO Guidance on social responsibility, published by the International Organization for Standardization ( One area that has recently received particular attention from the G8 (the world s biggest economies) is human well-being as an economic measure in addition to traditional measures of national output. Human well-being is the focus of the scientific discipline of ergonomics but most ergonomics standards are aimed at experts. This article describes a new International Standard on The Human-Centred Organisation, which is being developed to provide guidance on maximising wellbeing and minimising human-based risks for the organisation. This high level standard explains to executive board members the values and beliefs that make an organisation human-centred, the significant business benefits and what policies they need to put in place to achieve this. The purpose of this article is to seek feedback from executives and other stakeholders to help us ensure that the final document builds on what has already been done and has maximum impact. Background ISO/TC159 the ISO technical committee that deals with ergonomics defines it as the scientific discipline concerned with the understanding of the interactions among human and other elements of a system, and the 11

12 profession that applies theory, principles, data and methods to design in order to optimize human well-being and overall system performance. Another name for ergonomics is human factors. There are a number of detailed ergonomics and human factors standards, which can be used by managers and engineers in selecting and designing products, systems and services. ISO , for example specifies the human-centred design process, which project managers should follow in order to ensure that interactive systems are effective, efficient and satisfying for their users. This standard has been influential in the digital world but the human-centred approach can reach much further into the organisation, for the benefit of all. The Human-Centred Organisation standard sets out high-level principles and approaches to human-based risk and wellbeing, which executive board members should endorse and implement in their organisations. The standard identifies the key criteria which demonstrate that each principle has been met, the implications for the organisation of failing to meet the criteria and what steps can be taken to minimise the risks of such failure. Principles of the human-centred approach The human-centred approach works at every level in the organisation, starting at the top, with the executive board. Some of the following principles are already well established and addressed by standards and accepted best practice, for example social responsibility, but others need far more work to elaborate fully. We welcome input, not just from the standards community, especially examples and case studies of good practice. Turn individual differences into an organisational strength The organisation acknowledges that people differ in their capabilities and needs, uses ergonomics data on the nature and extent of these differences, recognises this as a strength rather than a problem and takes this into account in all areas of its business. 12

13 Make usability and accessibility strategic business objectives The organisation uses international standards and best practices to ensure that products, systems and services are accessible and usable (effective, efficient and satisfying to use) both by employees and by customers. Adopt a systems approach The organisation recognises that people are part of a wider system which includes the equipment, workspace, physical, social and organisational environment in which they work and live. It follows a socio-technical approach to the design and implementation of new systems. Ensure health, safety and wellbeing are business priorities The organisation takes the necessary steps to protect individuals (both inside and outside the organisation) from health, safety and wellbeing risks. It is proactive in its approach to workplace health and goes beyond the minimum required by legislation. Value employees The organisation provides individuals with meaningful work and with opportunities to use and develop their skills in a stable employment environment. Create a meaningful work environment The organisation values and acknowledges the contribution that employees make both financially and through other forms of recognition. It works to ensure that employees at all levels share the vision of the organisation and are encouraged to contribute at an appropriate level. Openness The organisation communicates openly and effectively to staff and to the outside world. When difficult decisions are necessary, they are addressed in a timely and equitable way and communicated sympathetically. 13

14 Social Responsibility The organisation behaves ethically and instils pride and confidence in its employees, customers and the local community. Human-based risk The Human-centred organization standard will provide guidance on humanbased risks, their complexity and the need to measure and manage these risks effectively. It will also discuss the consequences of failing to address these needs both for the individual and for the organisation. The main body of the standard will offer high level guidance on implementing these humancentred principles and minimising risk. Where possible, it will refer to existing International Standards and other international guidance, such as ISO (social responsibility). How to get involved International Standards are developed by ISO following a well-tried international consensus process. However, as Project Editors for this standard, we would also like to get input from people who are not normally interested in standards board executives. We have therefore written this article to provide advance information on the standard, to seek feedback from the business community and to ensure that what is developed has maximum impact. This article may be distributed widely, both electronically and in print. If you would like to comment, please contact: Tom Stewart, tom@system-concepts.com Tom is Founder of System Concepts Limited, London and Chair of the British Standards Applied Ergonomics Committee PH/9 Tomas Berns, tomas.berns@ergolab.se Tomas is Founder of Ergolab AB Stockholm and Chair of the Swedish Standards Ergonomi Committee TK

15 Forskning/Avhandlingar Träning mot sömnproblem hjälper långsiktigt Att träna fysiskt hjälper mot sömnproblem, men det hjälper inte kortsiktigt samma kväll. Däremot har det effekt efter flera veckor, men då måste man vara ihärdig och träna regelbundet. Det visar en amerikansk studie på kvinnor över 55, med sömnproblem. De fick göra gympapass på 50 minuter tre gånger i veckan under sexton veckor och mot slutet av perioden sov de både längre och med bättre kvalitet på sömnen. Många har uppfattningen att träningen gör det lättare att sova redan samma kväll, men det beror på att de flesta studier om sömn och träning gjorts på personer som sover bra även i vanliga fall. Baron et al. Exercise to improve sleep in insomnia: exploration of the bidirectional effects. Journal of Clinical Sleep Medicine 2013;9(8) , Sveriges Radion Tydlighet viktigt för att må bra på jobbet En tydlig organisation, med klara mål och förväntningar på den anställde, är en grundläggande men tidigare förbisedd faktor för ett gott arbetsliv. Det visar en aktuell avhandling i arbetslivsforskning vid Helix, Linköpings universitet. 15

16 Vad krävs för att man ska må bra på jobbet? Det är den övergripande frågeställning som Cathrine Reineholm, folkhälsovetare, har undersökt i sitt avhandlingsarbete. Till sitt förfogande har hon haft två stora datamaterial, där drygt 1000 respektive 8400 anställda vid totalt elva organisationer och företag ingår i omfattande enkäter. Hon har testat i vilken mån en rad olika variabler kan förutsäga hälsa. - Vi fokuserar ofta på ohälsa på jobbet och undersöker vad som får människor att må dåligt. Jag ville istället se vad som får oss att må bra. Flera av hennes resultat bekräftar tidigare forskning och kan förefalla föga överraskande, exempelvis att den som själv kan styra över sitt arbete mår bättre. Men: - Ett självständigt arbete är bra, men bara om du vet vad du ska göra och vilka förväntningar du har på dig. Om detta är otydligt har du ingen glädje av en hög egen kontroll av arbetet. Cathrine Reineholm ville undersöka hur organisationer av typen Lean påverkar hälsan på jobbet jämfört med mer traditionella organisationsformer. Men hon fann att formen av organisation inte spelar så stor roll. Det avgörande är just tydligheten. - Med dagens arbetsliv och dess krav på flexibilitet, snabba ryck och många lösa anställningar, så blir tydligheten ännu viktigare för välmåendet, säger hon. Att fungera i arbetsgrupper har också blivit viktigare, och därmed kraven på social kompetens och samarbetsförmåga. En väl fungerande arbetsgrupp befrämjar också hälsan hos de anställda. Cathrine Reineholm har också undersökt rörligheten i arbetslivet och hittar här två diametralt motsatta orsaker till att människor byter jobb: Antingen söker man sig från enformiga jobb eller så är jobbyten ett led i karriären. 16

17 - Vi ska alltså inte utgå från att hög rörlighet på en arbetsplats alltid beror på tråkiga jobb, säger hon. Det kan också bero på att anställda vill göra karriär. I ytterligare en studie har hon, tillsammans med doktoranden Daniel Lundqvist, tittat på chefers arbetsvillkor jämfört med medarbetares. De finner att första linjens chefer stressas av ungefär samma förhållanden som medarbetarna, troligen beroende på att både medarbetare och första linjens chefer jobbar i verksamheten, medan högre chefers villkor är annorlunda. För att skapa en god arbetsmiljö och en hälsosam arbetsplats behöver man byta fokus från enbart individnivå till att även inbegripa organisatoriska förutsättningar. Avhandlingen heter Psychosocial Work Conditions and Aspects of Health. Cathrine Reineholm disputerade den 30 augusti. Hon nås på , cathrine.reineholm@liu.se , Linköpings universitet Samarbete lönar sig Samarbete är bättre för en grupp individer än hård konkurrens. Det hävdar forskare från University of Pennsylvania, som i matematiska modeller kunnat visa att i ett evolutionärt perspektiv så gynnas en grupp av samarbete. Om ett samhälle består av bara två individer lönar det sig ofta att vara självisk eller använda utpressningstekniker. Detta enligt klassisk spelteori och det gamla tankeexperimentet fångarnas dilemma. Men de här amerikanska forskarna säger sig nu ha bevisat matematiskt att om samhället består av fler än två individer, så är den enda strategi som 17

18 lönar sig på sikt att samarbeta. Detta har man kommit fram till med hjälp av stora matematiska modeller där man låtit samhällen och invånare genomgå evolution. Det är sedan länge känt att människor mår bättre av att vara generösa. Forskarna till den här studien säger sig nu ha belägg för att det också gynnar djur, insekter och till och med bakterier och virus. Alexander J. Stewart & Joshua B. Plotkin, University of Pennsylvania , Sveriges Radio doi/ /pnas Ny kartläggning av funktionell genetisk variation I samarbete med flera europeiska forskningsinstitut presenterar forskare från Uppsala universitet idag en karta över genetiska orsaker till olikheter mellan människor. Studien, som publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Biotechnology, beskriver den hittills största mängden data som länkar samman variationer i människans genom (DNA) med genaktivitet på RNA-nivå. Att förstå hur varje människas unika genom påverkar deras mottaglighet för sjukdomar är en av de största vetenskapliga utmaningarna idag. Genetikerna studerar hur olika typer av genprofiler leder till aktivering eller inaktivering av gener hos olika individer, vilket sedan kan öka risken för sjukdomar. Mer än femtio forskare från nio olika europeiska forskningsinstitut ligger bakom studierna som presenteras idag. I studierna har forskarna mätt genaktivitet (genuttryck) genom att sekvensera RNA i celler från 462 olika individer från olika europeiska länder. Den kompletta genomsekvensen från 18

19 dessa personer har redan tidigare publicerats som en del av det projektet som kallas 1000 Genomes Project. Den studie som nu publiceras möjliggör en funktionell tolkning av denna viktiga katalog över den genetiska variationen hos ett stort antal individer. Studiens koordinator, Tuuli Lappalainen från universitetet i Geneve, menar att forskarna överraskades av hur omfattande den genetiska variationen som reglerar aktiviteten för de flesta av våra gener verkar vara. Hon poängterar att det istället för att endast undersöka individuella gener är viktigt att få en förståelse för de generella principerna för hur människans genom fungerar. Kunskapen om vilka genetiska varianter som är ansvariga för skillnaderna i genaktivitet mellan olika individer kan ge värdefulla ledtrådar till diagnostik, till att förutspå kliniskt utfall och för behandlingen av olika sjukdomar. Att förstå de cellulära konsekvenserna av den genetiska variation som ökar sjukdomsrisken hjälper forskarna att förstå de molekylära mekanismerna bakom våra sjukdomar. Detta är av yttersta vikt för att utveckla behandlingsmetoder i framtiden. All data från studien finns fritt tillgängligt via det europeiska arkivet för funktionsgenomiskt data vid det europeiska bioinformatikinstitutet (EMBL- EBI). Öppen tillgång till datamaterialet och resultaten gör det möjligt för alla forskare att analysera det på nya sätt. De två artiklarna som publiceras idag baserar sig på arbete inom EUprojektet Geuvadis (Genetic European Variation in Health and Disease). RNA-proverna sekvenserades bland annat vid SNP&SEQteknologiplattformen i Uppsalas om är en del av ScilLifeLab. Bioinformatiker från Uppsala universitet deltog i den internationella data-analysgruppen. Gruppen i Uppsala hade en särskilt viktig roll vid utvärderingen av datakvaliteten, vilket presenteras i mer detalj i artikeln i Nature Biotechnology. 19

20 - Vår studie visar att det är möjligt att få fram samma resultat i flera olika laboratorier, förutsatt att man använder sig av standardiserade laboratoriemetoder. Det visar att den nya, så kallade nästa generationens sekvenseringsteknologi mycket väl lämpar sig för stora nationella eller internationella samarbetsprojekt säger Ann-Christine Syvänen, professor i molekylär medicin vid Uppsala universitet, som ledde den del av studien som gjordes i Uppsala , Nature och Nature Biotechnology doi: /nature12531 Naturunderstödd rehabilitering ger bättre upplevelse av vardagssysslor Patienter får avsevärt lägre stressymptom och ökad funktion efter naturunderstödd rehabilitering i rehabiliteringsträdgården hos SLU i Alnarp. De patienter som får en mer balanserad upplevelse av vardagsaktiviteterna får störst minskning av stressymptom och dessutom större möjligheter att återgå i arbete eller studier. Detta framgår av en studie som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Occupational Therapy. Studien är utförd av forskare vid Institutionen arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp och vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet. Stressrelaterade sjukdomar som depression, ångest och utmattningssyndrom ökar över hela världen och vållar både ohälsa för enskilda personer och stora samhällskostnader. 20

21 I sina intervjusvar har deltagarna i försöket berättat att de nu tar det lugnare i sina dagliga liv och att dagliga aktiviteter oftare är relaterade till naturupplevelser och kreativa sysslor. De har mer balanserade upplevelser av sin vardag vad gäller upplevelserna av krav, lust och återhämtning. Resultaten presenterades också i samband med en konferens i Helsingborg den september , Sveriges lantbruksuniversitet doi: /science Konferensens hemsida: Sammanfattning av artikeln (på engelska) kan läsas här: Depression näst viktigaste källan till funktionsnedsättning i världen Efter ryggont är depression den sjukdom i världen som kostar samhället mest i form av funktionsnedsättning, det har forskare i Australien kommit fram till. Forskarna har sammanställt statistik för något som kallas för funktionsjusterade levnadsår genom att jämföra all vetenskaplig kunskap som publicerats om mentala åkommor. Funktionsjusterade levnadsår är ett slags mätverktyg med vars hjälp både fysiska- och mentala sjukdomars påverkan på människor kan jämföras. Även om depression jämfört med stora folksjukdomar som malaria och HIV inte leder till många dödsfall, så kan det föra med sig många år av funktionsnedsättning. Forskarna som 21

22 skriver i PLOS Medicine anser att depressionssjukdomar borde vara en global prioritet för hälsovården , Sveriges Radio Glasögon för blinda Forskare håller nu på att utveckla glasögon som ska omvandla information så att blinda kan se mer. Bakgrunden är att många med svår synnedsättning ändå kan uppfatta något slags ljus och rörelser. Glasögonen som utvecklats av en brittisk forskare vid Oxford, har två kameror, eller en kamera och en infraröd projektor. De har också utrustats med GPS och kompass. Informationen som samlas in översätts till olika typer av bilder på en genomskinlig OLED-skärm. T.ex. så kan saker göras tydligare i förhållande till bakgrunden, eller att avståndet till hinder kan visas genom olika skärpa i bilden , Sveriges Radio Motion i vardagen ökar överlevnaden för 60-åringar En stunds hemmagympa eller trädgårdsarbete varje dag kan markant minska risken för hjärtinfarkt/stroke och tidig död för personer över 60 år. 22

23 Det visar ny svensk forskning som publiceras i vetenskapstidskriften British Journal of Sports Medicine. Enligt forskarna vid Karolinska Institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) passar denna enkla form av daglig aktivitet särskilt bra för äldre som kanske inte är så aktiva på andra sätt. Forskarnas resultat bygger på uppgifter från närmare åringar i Stockholm, som följts avseende hjärtkärlhälsa i drygt 12 års tid. När studien inleddes genomgick deltagarna en hälsoundersökning, där de fick svara på frågor om livsstil av typen matvanor, rökning, alkohol - och hur dagligt fysiskt aktiva de var. De fick bland annat uppge hur ofta de ägnade sig åt aktiviteter som trädgårdsarbete, hemmagympa, blåbärsplockning och bilunderhåll under den senaste tolvmånadersperioden. De fick också svara på hur ofta de ägnade sig åt mer planerad motion. Forskarna kontrollerade även deltagarnas kardiovaskulära status genom provtagning och fysiska tester, för att undersöka blodfettnivåer, blodsocker och blodkoagulering, en riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke. Resultaten visar att de deltagare som i början av studien levde ett aktivt dagligt liv också hade lägre risk att drabbas av hjärtkärlproblem än de som hade ett mer stillasittande liv. Hälsoprofilen inkluderar smalare midja och lägre nivåer av potentiellt farliga blodfetter, samt hos männen lägre nivåer av glukos och insulin i blodet och lägre risk för blodkoagulering. Samma resultat fann forskarna för de som regelbundet motionerade mer organiserat, men som annars inte var så aktiva i vardagen. Bäst mådde de deltagare som både levde aktiva liv och motionerade regelbundet. Under de dryga tolv år som deltagarna följdes fick 476 av dem sin första hjärtattack och 383 avled av flera olika orsaker. Den aktuella studien visar dock att den högsta aktivitetsnivån i vardagen kunde kopplas till 27 procent lägre risk att drabbas av hjärtattack och stroke och 30 procents lägre risk att 23

24 avlida oavsett orsak, jämfört med den lägsta aktivitetsnivån. Detta alltså oberoende av hur mycket man motionerade i mer planerad form. - Våra fynd är särskilt viktiga när det gäller äldre människor, eftersom denna grupp ofta har svårt att träna mer intensivt utan är hänvisade till det vi brukar kalla motion i vardagen, säger Elin Ekblom Bak, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Forskarna tror att den biologiska förklaringen till resultaten är att långvarigt sittande drar ner energiomsättningen (metabolismen) i kroppen till ett minimum, medan att stå upp eller röra på sig ökar den. Hur mycket musklerna får arbeta kan också vara en del av förklaringen. Att sitta ner kräver ingen ansträngning hos musklerna, vilket kan störa den normala hormonproduktionen i dessa. Detta kan i sin tur påverka andra organ och vävnader i kroppen. Forskningen har finansierats genom anslag från Svenska Frimurare Orden, Stockholms läns landsting, Hjärt-lungfonden, Vetenskapsrådet samt Stiftelsen Tornspiran , Karolinska Institutet KBT hjälper patienter med känslighet för vardagsljud Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en bra metod för att hjälpa personer med hyperacusis att bli mindre känsliga för ljud. Det visar en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet. Hyperacusis är ett audiologiskt problem som innebär att en person är ovanligt känslig för vardagsljud, såsom bestick/tallriksljud, pappersprassel eller ljudet från spolande kranar. Överhuvudtaget är diagnosen outforskad, och det finns ingen evidensbaserad behandling för hyperacusis. 24

25 I den aktuella avhandlingen framkommer bland annat att personer med hyperacusis mycket ofta hanterar sin vardag genom att använda öronproppar i stor utsträckning, samt att undvika de situationer som upplevs som besvärliga ljudmässigt. Tyvärr är detta en kortsiktig lösning, då tidigare forskning visat på att överskyddande av hörselsystemet i sig leder till ökad känslighet. Studien visar att individuell manualiserad KBT-behandling hjälper patienter med hyperacusis att minska sin känslighet för ljud. KBT-programmet innebär att patienten träffar psykolog vid sex tillfällen, under två månaders tid. En stor del av behandlingen innebär att på ett gradvis och kontrollerat sätt utsätta sig för ljud. Dessutom lär sig patienterna en metod för avslappning, samt arbetar för att återgå till sina normala beteendemönster. - Det centrala är att lära sig att undvikande av ljud inte fungerar på lång sikt, utan tvärtom leder till ökad ljudkänslighet säger Linda Jüris, psykolog och forskaren bakom avhandlingen. I studien deltog totalt 62 patienter i åldrarna 18 till 61 år. Deltagarna blev slumpmässigt utvalda till att antingen få KBT-behandling, eller vänta kvar på väntelista. Resultatet direkt efter behandling visade att de som genomgått KBT blivit bättre på nästan alla mått som användes, till exempel obehagströskelvärde (LDL) som är ett audiologiskt test som ofta används för hyperacusis på hörselmottagningar. Väntelistegruppen fick sedan också KBT, med liknande resultat. Tolv månader efter behandling kvarstod behandlingsresultaten. - Det tyder på att vårt program kan vara ett bra behandlingsalternativ, säger Linda Jüris. Övriga intressanta fynd var att nästan hälften av de 62 patienterna också led av en ångeststörning, som till exempel social fobi. Dessutom var nästan lika 25

26 många sjukskrivna från sina arbeten, på hel- eller deltid, för sina problem med hyperacusis. Avhandlingen Hyperacusis. Clinical studies and effect of Cognitive Behavioural Therapy försvarades den 31 oktober , Uppsala universitet &lang=sv "Skräp i hjärnan tvättas bort under sömnen" Medan vi sover så passar hjärnan på att göra sig av med giftigt avfall som byggs upp under dagens tankearbete. Det enligt en amerikansk studie i Science som BBC rapporterar om. Forskarna tror att det här systemet med att rensa bort skräp i hjärnan som bildas vid tänkande är ett av huvudskälen till att vi sover. Studien visar att hjärnceller öppnar sig under sömnen så att vätska kommer åt att spola rent , Sveriges Radio doi: /science Vårdpersonalens arbetstillfredsställelse starkt kopplad till mötet med vårdtagaren En ny avhandling från Lunds universitet visar att vårdpersonal inom äldreomsorgen är relativt tillfreds med sitt arbete. Detta trots att de många gånger har en påfrestande arbetssituation och hård arbetsbelastning. Men 26

27 tillfredsställelsen är starkt kopplad till mötet med den äldre vårdtagaren och dess anhöriga. Avhandlingen som lades fram den 7 december av Anneli Orrung Wallin, har främst fokuserat på det som är positivt inom vård- och omsorgsboenden. Framförallt är det mötet med den äldre vårdtagaren och dess anhöriga som ger tillfredställelse: - I min forskning har jag tagit utgångspunkt i de faktorer som bidrar till att undersköterskor och vårdbiträde faktiskt känner sig nöjda på jobbet. Det är viktigt att vi jobbar preventivt och bygger upp en hållbar modell för det som faktiskt fungerar för personalen, säger Anneli Orrung Wallin som själv är specialistsjuksköterska i vård av äldre. Att få tid och möjlighet att ge vårdtagaren vård utifrån dennes individuella behov, är alltså den viktigaste komponenten i att känna sig tillfredsställd med sin arbetssituation. Andra faktorer är ett bra vårdklimat och en stödjande organisation med ett positivt ledarskap. Ett otydligt och delat ledarskap mellan enhetschefer och sjuksköterskorna är ett vanligt problem ute på vård- och omsorgsboende. Vårdbiträden och undersköterskor är i hög grad utelämnade till sig själva när sjuksköterskor i större utsträckning arbetar på ett konsultinriktat sätt. Därför är det viktigt att sjuksköterskor får ett tydligare mandat med förutsättningar och stöd att leda och utveckla vårdens innehåll, menar Anneli Orrung Wallin. Den personal som är mest utsatt för påfrestningar och samvetsstress inom äldreomsorgen är de som jobbar natt samt de som arbetar på demensboenden. - Personal inom demensvården måste först identifiera eller tolka att det finns ett behov och sedan försöka tillgodose behovet. När det saknas personal 27

28 eller tid att läsa vårdtagaren skapar det samvetsstress i en annan utsträckning än för personalen på ett vanligt äldreboende där återkopplingen är mer direkt, menar Anneli Orrung Wallin , Lunds universitet Ögonen hjälper oss att minnas Två forskare från Lunds universitet har för första gången lyckats bevisa att våra ögonrörelser spelar en aktiv roll för hur väl vi minns en händelse. Det är en viktig pusselbit i förståelsen för hur vårt minne fungerar, menar minnesforskaren Mikael Johansson som tillsammans med kollegan Roger Johansson har publicerat de nya rönen i den vetenskapliga tidsskriften Psychological Science. I studien sitter försökspersonerna framför en datorskärm där 24 tecknade figurer visas upp. När dessa figurer sedan tas bort ombeds försökspersonerna att minnas detaljer kring hur de var placerade och hur de såg ut. Exempelvis; tittade tomten åt höger eller vänster? När testpersonen ska plocka fram minnet sitter han eller hon fortfarande kvar framför den nu tomma datorskärmen och dennes ögonrörelser registreras av s.k. eyetrackingteknik. Om försökspersonen får titta var han eller hon vill på skärmen så visar experimenten att de oftast tittar i det hörn av skärmen där tomten fanns placerad. Om experimentledaren däremot styr försökspersonens blick till ett motsatt hörn av skärmen, det vill säga där tomten inte fanns, så blir framtagningen av minnesbilden påtagligt sämre. 28

29 Bäst presterade testdeltagarna när försöksledarna istället styrde deras blickar till det hörn av den tomma bildskärmen där tomten befunnit sig. - Ögonrörelserna hjälper oss att välja korrekta minnesbilder och undertrycka konkurrerande, felaktiga minnesbilder, säger forskaren i kognitionsvetenskap Roger Johansson. Man vet sedan tidigare att ju mer man lyckas återskapa sammanhanget kring en viss händelse, desto lättare är det att minnas den. Om all information finns tillgänglig så har vi inga svårigheter att minnas. Ju fler ledtrådar man plockar bort desto svårare blir det. Minnesforskare har länge diskuterat exakt vilka ledtrådar som är viktiga och därför är det senaste rönen från Lunds universitet en viktig pusselbit. - Resultatet är viktigt för modeller om minnesframplockning, säger professorn i psykologi, minnesforskaren Mikael Johansson. Episodiskt minne tillåter oss att resa i tiden och återuppleva tidigare händelser ur ett förstapersonsperspektiv. Vad vi nu visat är att ögonen bidrar med en effektiv ledtråd - en nyckel till vår personliga historia. I förlängningen kan forskningen ha betydelse för utvecklingen av olika minnesförbättrande tekniker och potentiellt hjälpa äldre eller andra grupper av människor med sviktande minnesfunktion. Var vi riktar blicken kan aktivt påverka hur framgångsrika vi är på att plocka fram rätt minne även om det för ögonblicket inte finns någon relevant information där , Lunds universitet Naprapati effektivare och billigare än ortopedi Det är mer effektivt och billigare att besöka en naprapat än en ortoped vid vissa vanliga åkommor i leder och muskler Det visar en studie som inom 29

30 kort publiceras i Clinical Journal of Pain. Författare är Stina Lilje, doktorand i tillämpad hälsoteknik vid BTH. Studien, som inom kort presenteras i Clinical Journal of Pain, är den första hälsoekonomiska utvärderingen av behandlings- och kostnadseffekter av specialiserad manuell behandling av patienter. Studien är gjord på patienter med åkommor som är vanliga hos de som står i kö till ortopeden. Studien visar att patienterna blev bättre med naprapatisk behandling än med konventionellt ortopediskt omhändertagande. Resultaten visar även att det blir billigare. Studien har genomförts av Stina Lilje, doktorand vid BTH, i samarbete med Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi i Lund och Karolinska Institutet. Köerna till ortopeden är bland de längsta inom vården och många remisser rör åkommor som inte är i behov av den specifika kompetens som finns på en ortopedimottagning. När en patient med en sådan remiss får tid hos en ortoped görs ofta åtgärder som inte är effektiva för den sökta åkomman. Inom hälsoekonomi räknar man både på rena kostnader och på kostnadsnytta. Det är vanligt att en viss behandlingsmetod är effektivare men dyrare än en redan existerande. I ovanligare fall är en metod både effektivare och billigare, vilket var hypotesen i denna studie, berättar Stina Lilje. I studien ingick två patientgrupper: en grupp fick ortopedisk behandling och den andra fick naprapatisk behandling. Under behandlingens gång kartlades alla kostnader, liksom hälsovinsten i form av minskad smärta och ökad fysisk funktion. Det visade sig att kostnaderna för de olika patientgrupperna skiljde sig åt rejält. Medelkostnaden för en patient som tagits om hand av en ortoped kostade drygt kronor, medan medelkostnaden för en patient som 30

31 tagits om hand av en naprapat enbart var drygt kronor. Patienterna som fick naprapati fick dessutom en högre livskvalitet, säger Stina Lilje. Slutsatsen är att förbättrade hälsoeffekter, liksom avsevärda besparingar, skulle kunna göras ifall naprapati vore ett möjligt vårdval på sjukhusen, avslutar Stina Lilje. En av patienterna som deltog i studien är Berith Kjellsson. Jag fick förfrågan att medverka i en studie om, i mitt fall länd- och korsryggsbesvär samt besvär i svanskotan. Min smärta var näst intill outhärdlig varför jag tacksamt tackade ja. Tack vare naprapatbehandlingen är jag idag helt smärtfri och lever ett helt normalt rörligt liv, berättar Berith Kjellsson. Målet måste vara bättre vård, det vill säga korta väntetider och rätt behandling. Denna studie visar att det finns outnyttjade resurser där mer samarbete mellan ortopeder och naprapater skulle förbättra omhändertagandet för vissa patienter, säger Håkan Friberg, verksamhetschef på ortopedkliniken Blekinge , Blekinge Tekniska Högskola ment Inre styrka är viktigt för äldres upplevelse av hälsa När äldre personer drabbas av sjukdom och andra motgångar är den inre styrkan betydelsefull för upplevelsen av den egna hälsan. Det slår Kerstin Viglund fast i den avhandling som hon försvarade vid Umeå universitet den 29 november. Intresset för vad som bidrar till hälsa hos äldre ökar. En forskargrupp vid Umeå universitet har tidigare studerat fenomenet inre styrka och de fann 31

32 bland annat att det innebär att känna en samhörighet med andra människor, att vara kreativ och flexibel i det dagliga livet, och samtidigt ha en fasthet i sin syn på livet och tro på sig själv och sina förmågor att påverka. I sin avhandling har Kerstin Viglund, doktorand vid institutionen för omvårdnad, studerat inre styrka bland äldre. I en studie med över deltagare från Sverige och Finland i åldersgrupperna 65, 70, 75 och 80 år skattade 65-åringarna sin inre styrka högst medan 80-åringarna skattade den lägst. Kvinnorna hade genomgående en något högre skattning av sin inre styrka än männen. Dessutom visade sig inre styrka vara en resurs för upplevelsen av hälsa hos äldre i samband med att de drabbas av sjukdom. Bland de äldre förekom fem vanliga sjukdomstillstånd; stroke, diabetes, cancer, hjärtinfarkt och nedstämdhet. Det visade sig att inre styrka fungerade som en viktig faktor för upplevelsen av en god hälsa, trots att personerna drabbats av någon eller några av dessa sjukdomar. I Kerstin Viglunds avhandling ingår också en studie där hon har gjort intervjuer med äldre personer som hade drabbats av en sjukdom, som även utlöste en kris i livet, samtidigt som de upplevde att de hade en hög inre styrka. Familjen och nära vänner visade sig vara mycket viktigt och för några av deltagarna även tron på Gud. De äldre uttryckte också en tro på sig själv och sin vilja och förmåga att vara aktiv, både i det dagliga livet och relaterat till den vård och behandling de fått. Att komma igen och gå vidare med en positiv syn på livet var viktigt för dem. Att bli äldre innebär ofta att man får möta förändringar och svårigheter av olika slag. Därför kan det vara av värde att få en ökad medvetenhet om inre styrka som en resurs för att uppleva hälsa. En ökad medvetenhet är också viktig för hälso- och sjukvårdspersonalen för att bättre kunna identifiera var 32

33 och när behovet av stöd är som störst och hitta olika sätt att främja och stärka den inre styrkan, säger Kerstin Viglund. Hon nämner att några av sätten för vårdpersonal att främja den inre styrkan kan vara att underlätta för vårdtagaren att hålla kontakt med familj och vänner eller att skapa möjlighet att få berätta om minnen som är viktiga för honom eller henne. Det kan också vara att vara öppen och mottaglig för vårdtagarens egna önskningar och förslag kring vården som ges, och ha en tro på hans/hennes vilja och förmågor, istället för att som vårdare ta över , Umeå universitet Dolda riskfaktorer för industriarbetare avslöjas med en ovanlig statistisk metod Riskfaktorer som kommer från arbetsmiljön i en industri kan förbli oupptäckta då arbetare som jobbat länge utgörs av en grupp som är friskare än andra arbetare. Enligt en avhandling som Ove Björ försvarar vid Umeå universitet den 15 november är det möjligt att justera för detta och därmed öka chanserna att upptäcka farlig exponering från arbetsmiljön. I sin avhandling har Ove Björ vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin studerat hälsan hos arbetare från två norrländska industrier, en som består av gruvarbetare och en med aluminiumsmältverksarbetare. De första gruvarbetarna anställdes på talet och de första smältverksarbetarna på 1940-talet. Arbetarna har sedan följts upp från anställningens start till eventuell död eller cancerdiagnos. Ove Björ visar bland annat att det med hjälp av en statistisk metod är möjligt att öka möjligheterna att identifiera riskfaktorer från arbetsmiljön hos långtidsarbetare som har samlat på sig skadlig exponering från 33