Svartsö skola. Detaljplaneprogram för. Självik 1:12 m fl. Värmdö kommun. Programsamrådshandling: maj 2011 Samhällsbyggnadskontoret Dnr: 05KS/0109

Transkript

1 Svartsö skola Detaljplaneprogram för Självik 1:12 m fl Värmdö kommun Programsamrådshandling: maj 2011 Samhällsbyggnadskontoret Dnr: 05KS/0109

2 Innehållsförteckning 2 Lada vid Svartsö skola Hus vid Svartsö skola Brygga i Norsviken Vägskyltar Brevlåda Promenadväg vid skolan Innehållsförteckning Karta - Svartsö med omgivning Inledning sid 4 Bakgrund Läge och avgränsningar Programkarta Syfte sid 5 Detaljplaneprocessen Syfte Organisation och tidplan Planprogramhand lingar Övriga underlag Sammanfattning sid 6 Tidigare ställningstaganden sid 7 Detaljplaner Översiktsplan Kommunala beslut i övrigt Betydande miljöpåverkan Områdesförutsättningar sid 8-15 Skyddsvärda områden 8 Riksintressen Fornlämningar Strandskydd Karta - skyddsvärda områden Allmänt 10 Nuvarande markanvändning Markägoförhållanden Historik Natur och rekreation 11 Landkspsbild och vegetation Markförhållanden Vattenmiljöer Rekreation och fritid Bebyggelse och service Befintlig bebyggelse Service Verksamheter Karta - service i närområdet Gator och trafik 14 Vägnät Kommunikationer Teknisk försörjning 15 Vatten och avlopp Dagvatten El, tele och bredbrand Uppvärmning Avfall Analys sid Karta - Målpunkter 16 Intressen i och kring programområdet Situationen idag Nuvarande markanvändning Sötvattenmiljöer Viktiga vattenmiljöer - grunda vikar Naturmiljö och rekreation Kulturmiljö Område lämpligt för friluftsliv Ny bebyggelse Nya stigar Slutsatser sid Karta - Markanvändning Områdets egenskaper Slutsatser Riktlinjer för kommande detaljplanearbete sid Målsättning Miljöhänsyn enligt Miljöbalken Markanvändning enligt Plan- och bygglagen Genomförbarhet Medverkande sid 24

3 Svartsö 3 Ingmarsö Svartsö Träskö-storö Grinda Gällnö Lådna Norra Stavsudda Söder Möja Möja Bockön Lökaön Tynningö Storö Boda Harö Gustavsberg Eknö Sandhamn Stavsnäs Runmarö Svartsö i norra Värmdö skärgård, kartan ej skalenlig.

4 Inledning 4 Bakgrund I RUFS 2010, regionplan för Stockholms län, anges Svartsö som en kärnö som bedöms kunna erbjuda en viss grundläggande samhällsservice och infrastruktur och därmed utvecklingspotential för företag, verksamheter och bebyggelseutveckling. Idag bor runt 80 personer på ön året runt. Cirka 85 procent av fastigheterna på ön är fritidshus. På och 50-talen avfolkades skärgården och de friställda husen blev sommarbostäder istället. Idag är skärgården en glesbygd med få fastboende även om det under senare år skett en viss befolkningsökning. På sommaren mångfaldigas befolkningen och skärgården lever upp. För att skapa en mer levande miljö året runt är det viktigt att stärka underlaget för skolor, butiker och kollektivtrafik med ett ökat antal permanentboende. Samtidigt finns faktorer som verkar i motsatt riktning till att inbjuda till inflyttning på ön såsom priskonkurrensen, regelverk, bevarandeintressen och dessutom den dåliga tillgången på färskvatten. En av de mest uppmärksammade frågorna bland skärgårdsborna idag är bristen på bostäder till rimliga priser. Bebyggelsetrycket i skärgården är stort men enligt Miljöbalken får det i princip inte tillkomma någon ytterligare fritidsbebyggelse. Den stora efterfrågan på fritidshus gör därför att permanenthusen omvandlas till fritidshus vilket gör att priserna stiger till orimliga nivåer för den som vill bosätta sig permanent i skärgården. Strandskydd och andra lagar och regler försvårar också produktionen av ny bebyggelse. Nästan hela skärgården omfattas av olika riksintressen. Färskvattentillgången är också ett stort problem på många öar där saltvatteninträngning hotar att förstöra dricksvattnet. Läge och avgränsningar Svartsö är en av de större öarna i mellanskärgården och ligger vid gränsen till Österåkers kommun, sydväst om Ingmarsö. Programområdet består av ett större område som omfattar flera fastigheter, både stora och små. Området ligger mitt på södra Svartsö och sträcker sig från Willa Björkliden i väster, det tidigare pensionatet, till skolfastigheten i öster. Liksom från Själviks brygga i söder till den större väg som förbinder Alsvik med Söderboudd. Området består i huvudsak av skog men gränsar till havsviken Norsviken och sjön Lillträsket. Fastigheten 1:12, skolfastigheten, ligger i östra delen av programområdet. Området ligger på båda sidor om den väg som binder samman södra och norra Svartsö. På fastigheten finns Svartsö skola med dess olika byggnader och bollplan i övrigt består fastigheten i stor utsträckning av skog. Programkarta, ej skalenlig. Klippor vid Själviks brygga

5 Syfte 5 Detaljplaneprocessen Programmet är första steget i en detaljplaneprocess. Den formella planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL) och syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt eller ej. I processen vägs allmänna och enskilda intressen mot varandra och samråd sker med de som berörs av förslaget och med olika fackinstanser. I många fall börjar processen med ett detaljplaneprogram som anger utgångspunkter och mål för planen. Det är viktigt att berörda ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunen har tagit ställning så att planförslaget utvecklas och förankras. I en samrådsredogörelse sammanställs sedan synpunkterna på programmet. Syfte Det övergripande syftet med planläggningen av Självik är att motverka avfolkningen av Svartsö och göra samhället mer levande genom fler permanentboende och verksamheter för att underhålla befintlig service. Detaljplaneprogrammet syftar till att utreda möjligheterna till hur en bebyggelseutveckling med permanentbostäder, verksamheter och infrastruktur kan förläggas inom det föreslagna programområdet. De åtgärder som föreslås ska följa intentionerna i översiktsplanen och ta hänsyn till de fastboendes villkor och beakta Svartsös speciella karaktär. Enligt översiktsplanen 2003 ska en förtätning av bebyggelsen på Svartsö ske i antingen Svartsö by, Självik eller Marsängen. Programmet syftar även till att bredda beslutsunderlaget med berörda fastighetsägares erfarenheter och synpunkter. Organisation och tidplan Arbetet leds av Värmdö kommuns planenhet, med planchef Mats Hellberg och planarkitekt Hamid Roshangar, som arbetar på uppdrag av samhällsplaneringsnämnden, SPN. Programarbetet har utförts av Temagruppens planavdelning i samarbete med en projektgrupp från kommunen. Samråd kring programmet beräknas pågå under juli-augusti När synpunkterna från programsamrådet sammanställts i en programsamrådsredogörelse och efter revideringar godkänns programmet av samhällsplaneringsnämnden. Därefter påbörjas arbetet med att ta fram en detaljplan för området. Arbetet har föregåtts av två medborgardialoger, och Syftet med den första dialogen var att diskutera detaljplaner med öns boende. Gemensamma synpunkter från de medverkande var: att kommunalt engagemang behövs, att hyresrätter måste byggas, att sysselsättning och näringsverksamheter måste skapas, att pensionatet ska vara kvar och att planarbetet omgående kommer igång. Syftet med den andra medborgardialogen var att följa upp kommunens tidigare beslut taget i STN den 2 mars Här följer några av de synpunkter som framkom på mötet: utveckling behövs, en ökad bebyggelse ger ökat underlag för affären, mycket bra idé med hyresbostäder vid skolan, pensionatet måste ges möjlighet att drivas vidare, det rörliga friluftslivet gynnas av tillkomst av uthyrningsstugor, anslut ny bebyggelse till befintlig, planering måste ske i öppen dialog. Programarbetet har genomförts i öppen dialog med boende på ön, vid två olika tillfällen under våren 2011 diskuterades 1) hur skärgården och Svartsö kan göras mer levande och 2) tillkomsten av ny bebyggelse. Planprogramhandlingar Programhandlingen består av denna skrift med text, kartor och illustrationer. Programhandlingen har upprättats enligt PBL (SFS 1987;10). Bilagor till programmet är: Behovsbedömning med checklista Svartsö MKB för program, utkast Självik på Svartsö, bedömning av natur - och upplevelsevärden Översiktsplan för Värmdö kommun 2003 Översiktsplan Värmdö kommun , samrådshandling Övriga underlag Svartsö m fl en kulturhistorisk studie av ett skärgårdssamhälle (1983) Nr2 Rapport från Stockholms läns landsting kulturnämnden Parkering vid replipunkter och bryggor, arbetsmaterial 1:2007, Regionplane- och trafikkontoret Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Några bilder från Svartsö

6 Sammanfattning 6 Den övergripande tanken med programmet är att främja åretruntboende och skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen på ön. Fler boenden ger ökade möjligheter för service och verksamhetsutveckling. I översiktsplanen finns området angivet som möjligt område att förtäta med ytterligare bebyggelse. Programområdet sträcker sig från det gamla pensionatet i väster till skolan i öster och från Själviks brygga i söder till den större väg som länkar Alsvik till Söderboudd. I området finns höga natur- och kulturvärden, hela ön omfattas till exempel av riksintresse för kulturmiljövården, naturvården och friluftslivet. Det är därför extra viktigt att den nya planen tar hänsyn till och försöker bevara de kvaliteter som finns i miljön, samtidigt som den ger möjlighet att uppnå syftet med planläggningen nämligen ny bebyggelse. Planläggningen av området har därför både att hantera den speciella miljön i området och bebyggelsens omfattning, som måste vara sådan att den verkligen stärker underlaget för service och kommunikationer. Viktigt är att försöka hålla samman bebyggelsen så att sammanhängande grönområden kan bevaras för den biologiska mångfalden och för friluftslivet. En stor del av programområdet består av skog och naturmark. Stora delar av området har vattenkontakt både med havet och med den lilla sjön Lillträsket. Detta betyder i sin tur att delar av området omfattas av strandskydd på 100 meter. De analyser som gjorts av området visar att det finns möjlighet att förlägga bebyggelse i anslutning till de större vägarna och nära vattnet vid Norsviken liksom kring den öppna ängen i norr. I andra delar av området har natur- och kulturmiljöerna prioritet. I kommande detaljplanearbete jämkas den nya bebyggelsens utformning mot de andra intressena i området. Planbestämmelser och gestaltningsprogram används till hjälp för detta. Den nya bebyggelsen som föreslås vid skolan bygger vidare på den existerande bystrukturen med hus på båda sidor om vägen. Genom att komplettera med ytterligare bostäder och verksamheter framhävs denna karaktär ytterligare. Planläggning av området medför ett flertal gemensamma frågor så som kommunikation, vägar, VA-anläggningar, bryggområden med mera. Dessa anläggningar bör planläggas som gemensamhetsanläggningar så att de boende kan dela på kostnaderna och för att erhålla bästa möjliga lösning. Ny bebyggelse tillåts i första hand för att främja permanentboende och arbetsplatser. Byggrätten baseras på principen 10%+10% av tomtarea för bostads- respektive verksamhetsändamål på samma tomt. Dessutom medges större byggrätt/avvikelse för åtgärder som förbättrar energisparandet i form av utvändig isolering och liknande åtgärder. Det öppna landskapet vid Svartsö skola.

7 Tidigare ställningstaganden 7 Detaljplaner En detaljplan anger vad marken får användas till. I detaljplanen anges också hur mycket som får bebyggas och hur byggnaderna får placeras. På Svartsö finns bara ett område som är detaljplanelagt (se nedan). Området ligger norr om programområdet nästan mitt på Svartsö. På Svartsö finns ett detaljplanelagt område sedan tidigare mitt på ön. Kartan är inte skalenlig. Översiktsplan I Värmdö kommuns kommande översiktsplan ( ) är Svartsö utpekat som en av kommunens fem stora öar som tillsammans med replipunkterna utgör basen för en levande skärgård. På dessa öar ska de åretruntboendes villkor särskilt prioriteras. Här finns också en översiktlig beskrivning var bostäder, arbetsplatsområden och infrastruktur av olika slag bör förläggas på öarna med hänsyn till de kulturmiljö-, naturvårdsoch friluftsintressen som finns. Förslagen svarar mot varje ös speciella karaktär. På Svartsö rekommenderas sammanhållen bebyggelse med en förtätning av bebyggelsen bland annat vid Självik. Vid Självik bör dessutom hyresbostäder tillkomma. Dessutom föreslås att turism och andra näringsgrenar ges möjlighet att utvecklas samtidigt som riksintressena värnas. Man föreslår till exempel att anläggningar för turism bör tillkomma i områden som förtätas och att parkerings- och båtplatser ordnas. I Självik anser man också att en gemensam servicebyggnad bör anordnas. Allmänt tillgängliga strandområden och badklippor ska också värnas. Dessutom skriver man att Lillträskets betydelse som dricksvattentäkt ska beaktas. Kommunala beslut i övrigt Utgångspunkten för planläggningen är kommunens intentioner att möjliggöra levande samhällen på de större öarna i Värmdös skärgård och samtidigt beakta öns höga natur- och kulturvärden. Kommunen anser att förutsättningarna för detta finns i form av närhet till fastlandet, åretruntkommunikationer, bra infrastruktur och datakommunikation, samt intresse för öns naturmiljö och möjligheter till turism och friluftsliv. Dessa förutsättningar kan sedan utvecklas och förstärkas genom planläggning, förrättningar och andra åtgärder som regleras i olika former av genomförandeavtal mellan kommunen och markägare beslutade samhällstekniska nämnden att uppdra till förvaltningen att påbörja planarbete avseende hyresbostäder på fastigheten Självik 1:12, skoltomten, och att utreda förutsättningarna för att påbörja planarbete för fastigheterna Självik 1:3 med flera och Självik 1:23 med flera utifrån kommunens möjligheter att spela en aktiv roll i genomförandet. Kommunstyrelsen gav sedan samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja planläggning av det aktuella området på Svartsö genom att godkänna start-pm, Betydande miljöpåverkan Genomförandet av programmets förslag till framtida markanvändning kan komma att medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, upprättas därför. MKBn har avgränsats till att omfatta och belysa konsekvenser för: natur- och vattenområden, kulturmiljön, rekreation, hälsa och säkerhet. Den samlade bedömningen av förslaget innebär en påtaglig förändring av befintlig natur-, kultur- och rekreativ miljö inom programområdet. Graden av förändring beror på omfattning och placering av tillkommande bebyggelse, varför de exakta konsekvenserna inte går att precisera i detalj i detta skede. Med en anpassning till områdets värden kan negativa konsekvenser begränsas. Förslaget innebär också möjligheter till positiva sociala och ekonomiska konsekvenser för boende och besökare på Svartsö. I fortsatt planarbete kommer en hållbarhetsanalys att göras, där aspekter som ekologisk-, ekonomisk-, social- och fysisk hållbarhet kommer att utvärderas. Konsekvenser på naturområden: Programförslaget medför att naturmark tas i anspråk för bebyggelse. De mest värdefulla naturavsnitten samt större delen av mark inom strandskyddat område kommer dock inte att tas i anspråk av ny bebyggelse. Områdets viktigaste naturvärden och ekologiska funktioner bedöms därför huvudsakligen kunna bibehållas. Beroende på omfattning och placering av bebyggelse bedöms de negativa konsekvenserna bli små till märkbara. Konsekvenser på vattenområden: Planförslaget innebär begränsad bebyggelse inom strandskyddat område, varför konsekvenserna för vattenmiljöer bedöms bli små. Viktiga aspekter att studera i fortsatt planarbete är hur möjliga bryggor, båtplatser och andra eventuella anläggningar kan placeras och utformas för att undvika negativa konsekvenser på värdefulla grundområden. Vattenmiljöerna i grunda vikar och i Lillsjön skall undersökas som del av fortsatt planarbete. Konsekvenser på kulturmiljön: Föreslaget program bedöms inte medföra någon påtaglig skada på riksintresset som helhet, inte heller på ön som helhet. Konsekvenserna av ny bebyggelse i det befintliga kulturlandskapet inom och i anslutning till programområdet bedöms dock bli märkbara, genom att en ökad förtätning med hus från samma tidsepok väsentligt förändrar omgivningen kring befintliga kulturmiljöer. Bebyggelsen kommer inte att påverka kända fornlämningar, och därför bedöms konsekvenserna på dessa som obefintliga. Beroende på var den nya bebyggelsen placeras så varierar graden av konsekvenser för kulturlämningar från märkbart positiva till märkbart negativa eftersom bebyggelsen både kan förstöra dessa och lyfta fram dessa. Konsekvenser på rekreativa värden: Det finns risk för negativa konsekvenser för rekreation när strandskyddat område riskerar att påverkas. Vidare minskar tillgängligheten till skogsområden, liksom funktionen och upplevelsevärden inom dessa när de splittras och minskar i omfattning. Detta ger märkbara negativa konsekvenser. Möjligheten till tältning och tillgång till faciliteter i anslutning till brygga och tältplats, samt tydligare stigar genom området, ger samtidigt märkbara positiva konsekvenser för tillgängligheten ur denna aspekt. För upplevelsevärden och funktioner blir konsekvenserna små men negativa när upplevelser och funktioner knutna till skogen, kulturlandskapet och vattnet minskar, samtidigt som upplevelser och funktioner knutna till tältning och rekreativa faciliteter ökar, vilket bedöms vara positivt. Konsekvenser på hälsa och säkerhet: Konsekvenser för hälsa och säkerhet bedöms bli små. Vatten och avloppshantering är viktiga aspekter att arbeta med under fortsatt planarbete så att inte vattentäkten Lillsjön riskerar att påverkas. I huvudsak bedöms det finnas goda möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten, men även detta bör studeras. Förslaget bedöms inte innebära någon påtaglig risk för buller eller ökad trafik, då anslutningar till ny bebyggelse främst kommer bestå att mindre grusvägar, motsvarande de som finns. Två alternativa lokaliseringar för föreslagen bebyggelseutveckling har studerats och beskrivs i Miljökonsekvensbeskrivningen.

8 Områdesförutsättningar - skyddsvärda områden 8 Riksintressen Stora delar av den svenska kusten är i sin helhet riksintresse enligt Miljöbalken (MB) kapitel 4 för sina samlade natur- och kulturvärden. Kustområdena och skärgårdarna i Södermanland och Uppland från Oxelösund till Herräng och Singö är ett sådant område. Här ska turismens och då särskilt det rörliga friluftslivets och turismens intressen beaktas. Bestämmelserna innebär dock inte någon restriktion för utvecklingen av befintliga tätorter, av det lokala näringslivet eller anläggningar som behövs för försvaret. Bestämmelserna innebär vidare att det i princip inte får tillkomma någon ytterligare fritidsbebyggelse inom kust- och skärgårdsområdet. Fritidsbebyggelse får tillkomma endast i form av komplettering till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får fritidsbebyggelse som tillgodoser det rörliga friluftslivet tillkomma. Svartsö ingår i ett antal geografiskt avgränsade områden av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kultur enligt MB kapitel 3:6 inom Värmdö kommun. Enligt översiktsplanen 2003 får exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön endast komma till stånd i dessa områden om åtgärden ej kan anses ha bestående negativa konsekvenser eller tillfälliga stora konsekvenser. I kommunens kommande översiktsplan 2030 ingår Svartsö i ett område klassat som kulturmiljö av lokalt intresse. Svartsö ska tillsammans med 55 andra områden berätta om hur människor levt och verkat i kommunen. Självik 1:12 med flera ingår i område tänkbart för bebyggelseutveckling enligt översiktsplan Svartsö är klassat som riksintresse för kulturmiljövården för sin skärgårdsmiljö som visar den mångsidiga ekonomi som uppstått som en följd av mellanskärgårdens speciella topografiska förutsättningar samt de bosättningsmönster och levnadsförhållanden detta skapat alltsedan medeltiden. På Svartsö manifesteras detta till exempel genom det småbrutna odlingslandskapet, avsöndrade gårdar, torp samt ängs- och betesholmar. Svartsö klassas även som riksintresse för naturvården. Den mellersta skärgården utgör ett typiskt sprickdalslandskap med en mångfald stora och små öar åtskilda av sund och fjärdar. Landskapet rymmer ett stort antal olika naturtyper och ett rikt växt- och djurliv. Svartsö tillhör ett område med flera levande skärgårdsjordbruk och naturtyper som till stora delar försvunnit i övriga skärgården. På ön finns några större sammanhängande skogsområden och skogsbruket har bedrivits småskaligt. Träden är därför olikåldriga och trädslagen varierande. Svartsö klassas också som riksintresse för friluftslivet då det ingår i ett område med mycket stora förutsättningar för båtsport, bad, kanoting och skridskofärder. Här finns goda förutsättningar för positiva natur- och kulturupplevelser. Förutsättningen att behålla detta är att områdets karaktär som förhållandevis oexploaterad skärgård behålls och stränderna hålls allemansrättsligt tillgängliga. Fornlämningar Det finns inga inventerade fornlämningar inom programområdet. Tre fornlämningar finns i närheten RAÄ 160:1, är en holme i Storträsket där befolkningen gömde sig under rysshärjningarna. Enligt sägnen ska skatter ha blivit nergrävda här. RAÄ 164:1, ligger strax söder om Storträsket och kallas för ryssgravarna eller ryssvallarna och utgörs av strandvallar och mindre grottor. Enligt ortsbor ska det finnas ryssar begravda här. RAÄ 297 är en holme söder om pensionatet. Det är ett grundflak som är omkring 19 centimeter i diameter, detta är inte en kulturhistorisk lämning. I Ekologigruppens inventering hittades en del rester av gamla strukturer såsom stensamlingar, en förfallen stenmur och möjligen en fossil åker. Värdet av dessa bör utredas i samband med det fortsatta planarbetet. Strandskydd Värmdös stränder är inom stora områden hårt exploaterade. Det finns därför ett kommunalt ansvar att värna stränder och strandområden. Gällande strandskydd inom utredningsområdet är 100 meter. Delar av programområdet ligger inom strandskyddat område. Den öst-västliga vägen Vid Svartsö skola Norsviken

9 Områdesförutsättningar - skyddsvärda områden 9 Edö Brottösand Förklaringar Programområde Körbar väg Karterad stig Strandskydd Självrakan Norra Svartsö brygga Svartsö By S Byggnader Fornlämningar Svartsö Naturvärden Nyckelbiotoper Söderboudd Söderboudd brygga Ängs- och hagmark Saltvatteninträngda områden Storträsket Skyddsvärda grundområden Grundområden Gäddlekplatser Lillträsket Marsängen Alsviks brygga 500 meter Självik j brygga Skeviksfladen Träskö Träsköfjärden Inventeringen har bara gjorts inom programområdet: Naturvärden av kommunalt intresse inom planområdet, klass 3 Naturvärden av lokalt intresse inom planområdet, klass 4 Sankgrundet Lådna Låren Rödlistade och habitatslistade arter finns inom programområdet. Huvudön omfattas i sin helhet av: NORR - Riksintresse kulturmiljövård - Riksintresse naturvård Skyddsvärda områden på Svartsö. 500 meter - Riksintresse friluftsliv

10 Områdesförutsättningar - allmänt 10 Nuvarande markanvändning Det jordbrukspräglade kulturlandskapet och den låga exploateringsgraden är typiskt för Svartsö. Det finns cirka 240 fastigheter på ön, där de flesta består av tomter med ett eller två bostadshus. Den större delen av marken utgörs av jordbruksfastigheter. År 2009 fanns 74 fastboende på ön, under sommaren beräknas dock invånarantalet öka till omkring 700 personer när fritidshusen befolkas. Stora delar av programområdet består av skog och natur som genomkorsas av stigar. Här och där finns bebyggelse, alltifrån stora sommarvillor från sekelskiftet 1900 till mindre fritidshus uppförda under senare år. De flesta husen bebos bara sommartid. Självik 1:12 med flera, den så kallade skoltomten, består av tre byggnader som används av skolan och biblioteket. Mitt för skolan, på andra sidan vägen, ligger en del av skolgården. Övriga delar av fastigheten består av skogsmark. Markägoförhållanden Större delen av marken är i privat ägo. Skoltomten, Självik 1:12, ägs av kommunen och de större vägarna är samfällda. Historik Man tror att skärgården började befolkas redan under vikingatiden. På 1300-talet hade skärgården antagit det utseende den har idag. Stockholm blev tidigt huvudorten för skärgårdsbefolkningen. Det var hit man fraktade den saltade strömmingen och andra produkter som tillverkades. De små åkrarna gav inte tillräckligt med avkastning så utbytet med andra var viktigt. Svartsö bebyggdes sannolikt första gången under medeltiden. Vid 1500-talets mitt fanns skattegårdar vid Alsvik och Självik. Svartsö var med två gårdar den största bosättningen i detta skärgårdsområde. Gårdarna låg vid väl skyddade vikar och under århundradenas lopp utvecklades de till byar. Under 1700-talet härjade pesten på öarna och 1719 skedde svåra rysshärjningar i området. Alsviks gård köptes 1720 av bankkommissarien Johan Söderling som 1732 lät uppföra det ännu bevarade stenhuset. Byggnadsmaterial togs från Stora Hästnackens tegelbruk som anlagts omkring 1730 av Söderling. Under 1800-talet avtog efterfrågan på strömming, fisket blev därmed mindre lönsamt. Man fortsatte dock att ha utbyte med Stockholm genom försäljning av ved och jordbruksprodukter. Samtidigt blev skärgårdsbornas ekonomiska ställning bättre. Befolkningen ökade också successivt. Under slutet av 1800-talet började Svartsö upptäckas som semestermål. Intill Själviks brygga finns öns äldsta sommarhus som byggdes på talet. Till att börja med var det framförallt rika personer som hade råd att åka till ett sommarnöje men även konstnärer och författare. Vanligt var att öborna hyrde ut sitt boningshus till sommargästerna och själva bodde i ett uthus eller en annan mindre byggnad. Uthyrningen gav välbehövliga extrainkomster i form av kontanter som var sällsynta på öarna. Här praktiserades i stort självhushåll långt in på 1900-talet. Liksom andra öar i skärgården avfolkades Svartsö på 40- och 50- talet. Det var framförallt de mindre gårdarna och fastigheterna som avfolkade till exempel vid Söderboudd, Självik och Svartsö by. Även under 60- talet skedde en viss avflyttning från ön. De övergivna fastigheterna har till största delen blivit fritidsbostäder. På 70- och 80- talet har det skett en viss inflyttning till ön bland annat vid Självik, Alsvik och Svartsö by. Ett antal nya bostäder uppfördes då och vissa fritidshus byggdes om för fastboende. Ny bebyggelse växte fram främst genom att husen samlades i mindre områden eller byar om 6-10 hus på några av de större fastigheterna. På detta sätt har den nya fritidsbebyggelsen integrerats med den äldre bebyggelsen och fördelats på olika delar av ön. Alsviks by med stenhuset som uppfördes Foto: Värmdö kommun. Odlingslandskapet vid svartsö by. Foto: Värmdö kommun

11 Områdesförutsättningar - natur och rekreation 11 Landskapsbild och vegetation Svartsö ligger i Stockholms mellanskärgård, längst norrut i Värmdö kommun. Svartsö är en av de större öarna i mellanskärgården, den är 8 kilometer lång och 1 kilometer bred. Här finns flera sjöar, de största är Lillträsket och Storträsket mitt på ön. Landskapet är småbrutet med omväxlande jordbruksmark och skogsområden. Skogarna är över lag barrblandskogar men lövskog förekommer också framför allt i låglänta partier och utmed stränderna. Även om skogarna brukats så består de ofta av träd i olika åldrar och bara ibland är de hårt huggna. Den norra delen av ön är bergig och brant medan den södra delen utgörs av ett mer öppet och mjukare landskap. Naturen på ön är starkt präglad av äldre tiders brukande. På Svartsö finns fortfarande ett levande jordbruk och bete förekommer på flera ställen vilket bidrar till ett öppet landskap. Svartsö har stora sammanhängande obebyggda områden, framförallt uppe på ön. Vid stränderna finns bebyggelse i öster vid Söderboudd och i väster vid Alsvik. Den södra och norra sidans stränder är endast delvis bebyggda. Skärgården runt Svartsö präglas av det typiska och välhävdade kulturlandskapet. Här finns fina badplatser och skyddade naturhamnar. Flera viktiga lekområden för gädda och skyddsvärda grundområden finns utpekade i skärgården runt Svartsö I större delen av programområdet dominerar skogen. Söder om Lillträsket finns en platå med gles skog och vattenkontakt åt två håll. Vid träskets östra strand finns flera naturliga sittplatser med utsikt. Här finns också en öppen yta där man lättare kommer ner till stranden. Vid skolan är landskapet typiskt för det småskaliga skärgårdsjordbruket. Den öppna landskapsdelen som ligger söder om skolan betas. Här finns fina bryn och även vattenkontakt. Terrängen kring skolan är varierad och bakom skolan finns en ås med vattenkontakt åt öster. Skogarna i programområdet bedöms inte har några unika naturvärden, däremot finns flera platser med höga naturvärden av kommunalt och lokalt intresse (se kartan intill). Markförhållanden Större delen av programområdet består av morän. Öster om Lillträsket finns även stora områden med urberg. Endast några få platser består av glacial lera. Moränmark innebär ofta att det finns möjligheter till lokal dagvattenhantering och infiltration, medan områden med lera är mindre lämpliga. Vattenmiljöer Planområdets vattenmiljöer är ännu inte undersökta vad gäller naturförhållanden och känslighet. Detta kommer att ske som en del av det fortsatta planarbetet. Lillträsket är en värdefull miljö för fåglar och groddjur, bland annat för storlom och padda. Det finns även en bäverhydda i sjön. Rekreation och fritid Programområdets nära koppling till vatten gör sådana aktiviteter som bad och båtliv lättillgängligt. Här finns flera platser för bad både från klippor och strand. Vid skolan finns en bollplan för fotboll och basket. Skogen genomkorsas av stigar för promenader och naturupplevelser. Här finns även möjlighet att plocka bär och svamp. Bakom skolan används skogen till kojbyggen. Skogspartierna i programområdet har höga rekreativa värden tack vare orördhet, skogslukt och frånvaron av stadens ljus. Karta från Ekologigruppens rapport: Självik på Svartsö, bedömning av natur - och upplevelsevärden 1) Gles tallskog med inslag av gran och björk. Tallarna bedöms vara ungefär 150 år. Delar av skogen består av hällmarkstallskog och blockig mark. Här finns den rödlistade arten tallticka. 2) Olikåldrig, talldominerad barrblandskog. I den södra delen finns bara hällar. 3) Olikåldrig, talldominerad barrblandskog. I den nordvästra delen Bollplanen vid Svartsö skola ligger ett fuktigare parti som tidigare troligen varit en vall. Här finns den rödlistade arten tallticka. 4) Större barrblandskogsområde, bitvis starkt påverkat av skogsbruk. Här finns också ett par hällmarker. Området innehåller ett par värdefulla sumpskogsmiljöer. I områdets norra del finns en mindre bäck som rinner ut i Lillträsket. 5) Gles, högvuxen tallskog med vissa Förklaringar Gräns för utredningsområdet Naturvärde av kommunalt intresse, klass 3 Naturvärde av lokalt intresse, klass Objektsnummer, ref objektsbeskrivningar i texten gamla tallar som bedöms vara över 150 år. Glesheten gör stammarna solexponerade och värdefulla för insekter. I området finns de rödlistade arterna tallticka och reliktbock. 6) Gles tallskog med undervegetation av lövträd. Här finns ett stort inslag av ädellövträd bland annat ek. Här finns den rödlistade arten alm.

12 Områdesförutsättningar - bebyggelse och service 12 Befintlig bebyggelse Bebyggelsen på Svartsö har utvecklats främst kring de ursprungliga byarna Alsvik Självik och Svartsö. I slutet av talet flyttades en del gårdar ut från de ursprungliga byarna i och med att laga skifte infördes till exempel i Marsängen och Alsviks udd. Vid sekelskiftet bebyggdes vissa delar av stränderna bland annat vid Söderboudd, Rågudden, Grytan, Abborrvass och Självik. Idag utgörs Alsviks by förutom av Johan Söderlings stenhus också av några boningshus med fyrdelad plan från talets slut. Flera ekonomibyggnader finns även i anslutning till gårdarna. Vid Alsvik finns också ett missionshus från talet som numera är traktens bygdegård och samlingslokaler för möten och fester av olika slag. Svartsö by har ännu idag kvar mycket av sin agrara karaktär från talet med timrade boningshus och ekonomibyggnader. I programområdet kan tre olika bebyggelsekaraktärer urskiljas: I den östra delen av programområdet finns den gamla bystrukturen bevarad. Här ligger Svartsö skola med dess olika skolbyggnader tillsammans med några små bostadshus längs vägen ner mot vattnet. Skolbyggnaden är från slutet av 1800-talet och byggdes till En fristående byggnad innehållande mat och slöjdsal uppfördes Söder om Lillträsket och i programområdets västra ände ligger det gamla pensionatet inrymt i en gul villa. Huset byggdes 1910 åt teaterdirektör Gustaf Collin. Pensionatet är inte längre i bruk. Tillsammans med några andra stora sommarhus från tidigt tal ger det programområdets andra bebyggelsekaraktär. Dessa hus är belägna på stora strandtomter vid vattnet. Programområdets tredje bebyggelsekaraktär utgörs av modernare sommar- och permanenthus som ligger mellan det gamla pensionatet och skolan. Dessa utgörs av bebyggelse från 1940-talet och framåt. Husen är ofta belägna längre från stranden inne i skogen och är väl anpassade till terrängen. Service I Alsvik på sydvästra Svartsö finns affär, apotek, post, systembolagsombud, café, krog, övernattningsstugor, gästbrygga och cykeluthyrning. Här kan man också handla bensin och gasol. Vid Självik, på skoltomten, finns service som förskola, skola för årskurs noll till nio och bibliotek. Närmaste vårdcentral, barnavårdcentral och folktandvård finns på Djurö. Barnavårdcentral finns även i Hemmesta. Verksamheter Traditionellt har fisket varit en betydande näring i skärgården. Strömmingsfisket var en viktig del i skärgårdsbornas försörjning. Överskottet seglades till mälardalen och byttes mot spannmål. Även jordbruk har varit vanligt på öarna. Idag är de flesta jordbruken nedlagda. På Svartsö finns fortfarande ett par gårdar som arbetar med fåruppfödning. Under senare år har två fiskodlingar anlagts i skärgården, på Lådna och Hjälmö, där man föder upp regnbågsforell. På 1700-talet anlades ett tegelbruk på Hästnacken, nära Svartsö. Produktionen pågick i cirka 100 år. Den första leveransen gick till att bygga stenhuset vid Alsvik men leveranser skedde också till andra skärgårdsöar och till Stockholm grundades båtvarvet på Svartsö, det fanns då ingen fast båtbyggare på någon av öarna runtomkring byggdes den sista båten på varvet. Idag utförs här reparationer och förvaring av båtar vintertid. Det finns idag inga anställda utan ägaren sköter allt arbete själv. Idag finns ett trettiotal registrerade företag på Svartsö med verksamheter från homeopati till båttransporter och byggnation.de flesta av verksamheterna finns på västra Svartsö vid Alsvik och Marsängen liksom i norr vid Svartsö by. Även kring Självik finns ett antal företag registrerade. Hus på höjden mellan skolan och Själviks brygga Det gamla pensionatet Hus vid skolan

13 Områdesförutsättningar - service i närområdet 13 Ingmarsö Förklaringar Öar tillhörande andra Svartsö Träskö-storö kommuner Öar tillhörande Värmdö kommun Tynningö Grinda Gällnö Lådna Norra Stavsudda Söder Möja Möja Bockön Lökaön Storö Replipunkt på fastlandet Bryggor som trafikeras från Boda via Svartsö Försäljning av bensin Försäljning av gasol Boda Lanthandel Harö Gustavsberg Eknö Sandhamn Stavsnäs Runmarö Nämdö NORR Service i närområdet, kartan är inte skalenlig. Lanthandeln i Alsvik

14 Områdesförutsättningar - gator och trafik 14 Vägnät En grusväg binder samman öns olika delar. Vägen går från Marsängen i väster till Söderboudd i öster samt tvärs över ön från Svartsö brygga till Själviks brygga och till den gamla skolbryggan söder om skolan. Vägsystemet är småskaligt och flera hus förbinds långa sträckor endast med stigar. De flesta stigarna går mellan tydliga målpunkter och fungerar framförallt som en länk mellan bebyggelsen och målpunkten. Få stigar går längs vattnet. Mellan pensionatet och Själviks brygga går en grusad gång- och cykelväg längs stranden. Flera stigar förbinder också de olika delarna av planområdet med varandra. Några enstaka bilar finns på ön, i övrigt tar man sig fram med fyrhjuling, moped eller cykel. Det finns även vissa jordbruksfordon. Kommunikationer Svartsö är en av tretton öar i skärgården som klassas som kärnö i RUFS 2010, antagen regionplan för Stocksholms län. Kärnöarna har bedömts kunna erbjuda samhällsservice och infrastruktur. Varje kärnö förutses få allmän trafik året runt genom båtförbindelser till en replipunkt på fastlandet. Waxholmsbolaget trafikerar fyra bryggor på Svartsö - Alsvik, Svartsö by, Självik och Söderboudd. Bryggorna nås från Boda och Lillsved i Värmdö och sommartid även inne från Stockholm. Vintertid trafikeras Svartsö med ungefär 50 turer per vecka från Boda brygga. Medan det under sommaren görs 22 turer. Från Lillsved görs 19 turer per vecka vintertid medan det under sommaren görs 34 turer per vecka. Resan tar cirka en timme. I RUFS 2010 anges även att replipunkterna ska vara väl fungerande knutpunkter för resande och godstransporter. Boda brygga har byggts om för att bättre klara godshantering och vara tillgänglig för funktionshindrade. Vid bryggan finns vändplan, väntkur, toalett och sopstation. Totalt finns här 120 parkeringsplatser på privat mark varav 70 är förhyrda men antalet är inte tillräckligt och motsvarar inte alls efterfrågan. Bryggan vid Lillsved utnyttjas framförallt sommartid och inga godstransporter går härifrån. I anslutning till bryggan finns ett sommarcafé. Totalt finns 80 parkeringsplatser, varav 35 är förhyrda. Avståndet mellan parkering och brygga är långt och ger därför en dålig tillgänglighet för resande med bil och båt. Vägen mellan Alsviks brygga och Söderboudd.

15 Områdesförutsättningar - teknisk försörjning 15 Vatten och avlopp De flesta fastigheterna på Svartsö har egna vatten- och avloppsanläggningar. I nära anslutning till programområdet finns två mindra sjöar med sötvatten - Stor- och Lillträsket. Ungefär 20 hushåll tar vatten från dessa. Risken för saltvatteninträngning anses vara relativt stor på stora delar av ön, undantaget är tillrinningsområdena för Stor- och Lillträsket. I kommunens VA-policy, bilaga till kommande Översiktsplan, slås fast att mer perifera områden i kommunen inte kommer att kunna anslutas till kommunalt vatten och avlopp utan även fortsättningsvis kommer att ha enskilda vatten- och avloppsanläggningar. För att uppfylla miljöbalkens krav på rening har kommunen som mål att allt avloppsvatten ska genomgå kretsloppsanpassad rening. Kommunen förordar också vattensnåla installationer med modern och ny teknik för att ytterligare värna om miljön och vattentillgången. Dessutom förespråkar man fler gemensamhetsanläggningar för VA när tätare bebyggelsegrupperingar planeras. Hur vatten- och avloppsproblematiken ska lösas för tillkommande fastigheter på Svartsö ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete. dertas framförallt lokalt. I vissa fall leds det bort genom diken med utlopp i omgivande havsvikar. I den kommande översiktsplanen anges att en så stor del av dagvattnet som möjligt ska tas om hand nära uppkomstkällan istället för att dagvatten leds ut i vattendragen. För enskilda fastigheter är ett lokalt omhändertagande (LOD) också det mest praktiska. Programområdets terrängförhållanden med stora ytor urberg kan göra det svårt att ta hand om dagvattnet på tomten. Hanteringen av dagvatten bör studeras i samband med detaljplanearbetet. El, tele och bredband Ön har både el- och tele-försörjning. Utbyggnaden av bredband är klar i hela Värmdö kommun. En sjöförlagd fiberkabel går genom Värmdö med anslutningspunkt bland annat på Svartsö. I skärgården finns några olika operatörer som erbjuder bredband. På Svartsö är arbetet med att gräva ner fiber till en mast och telestation klart. Därifrån kan sedan operatörerna ansluta via xdsl eller WiMax. Uppvärmning Uppvärmning av bostäder står för en stor del av kommunens energiförbrukning. I kommande översiktsplan står att direktverkande el inte längre får vara den enda primära värmekällan i nybyggda småhus. Frågan om uppvärmning kommer att studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Avfall På Svartsö finns återvinningsanläggningar på två platser i Alsvik. En återvinningscentral finns också i anslutning till den ena. På återvinningscentralen kan grovavfall sorteras i fraktionerna metall, trä, elavfall, kyl/frys och deponirest. Även wellpapp och miljöfarligt avfall kan lämnas. Återvinningsanläggning i Alsvik. Dagvatten Dagvattnet i området omhän- En vattenslang mellan Lillträsket och bebyggelsen vid Själviks brygga.

16 Analys - målpunkter 16 Edö Brottösand Förklaringar Programområde Körbar väg Karterad stig Byggnader Självrakan Norra Svartsö brygga Svartsö By Sö Brygga som trafikeras av färja Skolbrygga Skola/Bibliotek Svartsö Lanthandel Svartsö Krog Söderboudd Söderboudd brygga Storträsket Marsängen Lillträsket Skola/ Bibliotek Skolbrygga Skeviksfladen Träskö Självik brygga Sankgrundet Lanthandel Svartsö krog Alsviks brygga 500 meter Lådna Träsköfjärden Låren 500 meter NORR På Svartsö finns i princip fyra olika bebyggelseområden där husen ligger tätare grupperade - Alsvik, Svartsö by, Söderboudd och Självik. Dessa områden trafikeras alla från fastlandet och förbinds via den större väg som finns på ön. I Alsvik och Självik finns också viss service, Alsvik har en handelsbod och krog med övernattningsmöjlighet och i Självik finns skola och bibliotek.

17 Analys - intressen i och kring programområdet 17 Situationen idag Kartan visar dagens situation med befintlig bebyggelse, vägar och stigar. Programområdet gränsar till flera vattenområden - sjön Lillträsket med sötvatten och Träsköfjärden. Inom området finns ett flertal byggnader, varav de flesta används för fritidsboende. I väster ligger Willa Björkliden, det gamla pensionatet, och i öster Svartsö skola. Tre olika bebyggelsekaraktärer kan urskiljas i programområdet: bystrukturen runt Svartsö skola, de västra delarnas gamla sommarhus från 1900-talets början och den senare fritids- och permanenthusbebyggelsen i programområdets mitt. Stora delar av programområdet består av skog som har höga naturvärden antingen ur kommunalt eller lokalt intresse. Genom området passerar flera viktiga vägar som länkar öns östra sida med den västra liksom den södra med den norra. Här finns också flera stigar som sammanbinder olika delar av programområdet. Nuvarande markanvändning Inom programområdet finns redan flera fastigheter med bebyggelse från olika tidsperioder. De flesta av dessa används för fritidsboende. Fastigheterna inom skrafferat område kommer att få den befintliga markanvändningen bekräftad i kommande detaljplan. Sötvattenmiljöer Både Storträsket och Lillträsket är sjöar med sötvatten som idag används som vattentillgång av ett 20-tal fastigheter. I stora områden i skärgården är vattentillgången dålig och risken för saltvatteninträngning i brunnar är hög. Sjöarna är därför viktiga vattentäkter att bevara och skydda i kommande detaljplaneläggning. Sjöarna är även viktiga vattenmiljöer för flera djurgrupper, såsom fåglar, groddjur och bäver. Fiskfaunan är inte undersökt. Situtationen idag Befintlig markanvändning föreslås bekräftas i kommande detaljplan Område med sötvatten Lillträsket Lillträsket Lillträsket Abborrvass Abborrvass Abborrvass Träsköfjärden Träsköfjärden Träsköfjärden

18 Analys - intressen i och kring programområdet 18 Viktiga vattenmiljöer - grunda vikar Grunda, skyddade vikar är viktiga platser för fiskar och fåglar av olika slag. De flesta sötvattenfiskarter som lever i Östersjön leker och växer upp i grunda skyddade vikar och vattendrag. I dessa miljöer är temperaturförhållandena gynnsamma och tillgången på näring god. Det gäller därför att försöka värna dessa miljöer. Naturmiljö och rekreation Skrafferade områden visar platser där naturmiljön ska skyddas. Det kan vara sådana områden som har höga rekreativa värden eller är intressanta för den biologiska mångfalden. Naturen bär tydliga spår av äldre tiders brukande.skogen utgörs framförallt av talldominerad barrblandskog och på marken växer lingon- och blåbärsris. I delar av området finns gamla tallar som är mer än 150 år gamla och på flera håll finns den rödlistade arten Tallticka. I delar av programområdet är vattenkontakten påfallande, ibland till och med från två håll med glimtar både över sjö och hav. Delar av skogen har höga rekreativa värden även om området är ganska litet. Här finns också en variationsrikedom i terrängen. Kring skolan finns bra förutsättningar för naturpedagogik i undervisningen. Kulturmiljö Skrafferade områden är områden där särskilt stor hänsyn ska tas till kulturmiljön. Det kan till exempel vara i nära anslutning till befintlig bebyggelse eller platser där det finns spår av tidigare verksamhet av olika slag såsom gamla stenmurar eller hagmarker. På Svartsö har byarna bevarat mycket av sin äldre karaktär, vilket tillsammans med det välhävdade kulturlandskapet gör att skärgårdsjordbruket förutsättningar här speglas på ett bra sätt. På Svartsö finns både genuina skärgårdsbyar, enskilda sommarvillor och hävdat skärgårdsjordbruk. Skrafferingarna är utplacerade som buffertzoner runt befintlig bebyggelse, helhetsmiljöer samt där det finns skärgårdsjordbruk eller spår efter detsamma. Grunda havsvikar Viktig naturmiljö Viktig kulturmiljö Lillträsket Lillträsket Lillträsket Abborrvass Abborrvass Abborrvass Träsköfjärden Träsköfjärden Träsköfjärden

19 Analys - intressen i och kring programområdet 19 Område lämpligt för friluftsliv I den kommande översiktsplanen skriver man att turismen måste ges möjlighet att utvecklas speciellt i områden som förtätas. Inom programområdet finns några platser där detta skulle kunna vara möjligt, speciellt som området trafikeras året runt via bryggan i Självik. Här finns redan ett väntrum med böcker och tidningar här finns också potential att uppföra mer service i form av anvisade platser för tältning, toaletter, duschar och informationstavlor. Den ängsmark som är markerad i kartans norra del skulle kunna användas både som tältplats och som område för kolonilotter. Vilket som passar bäst är beroende av hur marken i övrigt kommer att användas. Om bostäder byggs kring ängen fungerar troligen koloniträdgårdar bättre än en tältplats. Ny bebyggelse De markerade områdena visar sådana platser som i det fortsatta planarbetet ska prövas lämpliga för ny bebyggelse. Här finns flera olika miljöer representerade med allt från den nära vattenkontakten till skog, öppna hagmarker och den historiska bebyggelsens bystruktur. På vissa platser överlappar olika intressen, där måste bebyggelsen utformas på sådant sätt att den tar hänsyn till naturoch kulturmiljöerna. Här kan till exempel vissa träd bevaras eller buffertzoner anläggas mot värdefull natur- och/eller kulturmiljö. Principerna för detta formuleras med den kommande detaljplanen i planbestämmelserna och i gestaltningsprogram. Möjligheten att anlägga radbyar ska särskilt prövas då dessa ger mindre påverkan på naturen. Nya stigar Programområdet genomkorsas av den väg som länkar norra och södra Svartsö, där den västra går mot Själviks brygga och den östra passerar skolområdet och går mot skolbryggan. Båda dessa vägar har tydliga mål i bryggorna och kopplingen norrut mot Svartsö by. Programområdet korsas även av den väg som går mellan västra och östra Svartsö och som länkar Alsvik med Söderboudd. Förutom de lite större vägarna genomkorsas programområdet av flera stigar av olika storlek som förenar den befintliga bebyggelsen med de större vägarna och med viktiga platser såsom exempelvis det gamla pensionatet. Den nya bebyggelsen måste också kopplas till vägar och målpunkter varför några olika nya stigar föreslås i programområdet. Område lämpligt för anläggningar för friluftslivet och turism Område lämpligt för ny bebyggelse Existerande stigar som mätts in på plats Möjliga stigar Lillträsket Lillträsket Lillträsket Abborrvass Abborrvass Abborrvass Träsköfjärden Träsköfjärden Träsköfjärden

20 Slutsatser - markanvändning 20 Förklaringar Möjlig ny stig Självik Befintlig stig vars läge tolkats in Sötvattentäkt och viktig sötvattenmiljö Viktiga grunda vikar Naturmiljö och rekreation Kulturmiljö Område lämpligt för friluftslivet 3 2 Nuvarande markanvändning Område lämpligt för ny bebyggelse 9 9 Lillträsket Träsköfjärden Abborrvass Möjlighet att röra sig mellan vattendragen Viktiga bryggor Plats för idrott Föreslagen bebyggelse i radby anpassad efter befintliga hus Öppen plats lämpad exempelvis för kolonilotter eller om bostäder inte byggs i anslutning till platsen, tältning Fina klippor för bad Tag bort buskage för att få utsikt mot vattnet Plats lämpad för allmänna faciliteter såsom parkeringplats för kärror, återvinning, informationstavla Plats lämplig för friluftsliv exempelvis tältning och toaletter Mindre badplats Möjligt för uthyrningsboende i längor Tältplats Kartan är inte skalenlig

21 Slutsatser 21 Analysen visar att det inom programområdet finns många olika intressen att ta hänsyn till, exempelvis: befintliga hus, höga naturvärden, viktig kulturmiljö, platser lämpade för friluftslivet, värdefulla vattenmiljöer. Sammantaget gör det att området för den tänkta bebyggelsen krymper. På vissa platser överlappar flera intressen varandra. Den föreslagna bebyggelsen måste då utformas på sådant sätt att den tar hänsyn till natur- och kulturmiljöerna. Principerna för detta formuleras i den kommande detaljplanen i planbestämmelser och gestaltningsprogram. Områdets egenskaper Styrkor Svartsö är utsedd till en kärnö med kommunikationer året runt. Självik tillsammans med Svartsö by, Alsvik och Marsängen är utpekade som områden att förtäta i den kommande översiktsplanen. Självik ligger centralt på ön i nära anslutning till brygga som trafikeras över hela året, genom området passerar öns större vägar. På ön finns permanentboende befolkning och en grundläggande service såsom handelsbod och skola. I Självik finns ett vackert landskap med varierad natur och närhet till vatten och skog. Programområdet ligger i nära anslutning till sötvattentäkten Lillträsket. Svagheter Höga bostadspriser gör att alla som vill bo på Svartsö inte kan. Begränsat bostadsutbud. Begränsad service. Långt att pendla till arbete på fastlandet. Få parkeringsplatser vid Boda brygga. Möjligheter Det finns stora möjligheter att knyta an till den bebyggelsekaraktär som redan finns på Svartsö vilket framhäver den befintliga bebyggelsen. Ett tillskott av bostäder ger fler permanentboende och bättre grund för service. Fler människor med varierad bakgrund får möjlighet att bosätta sig i skärgården. En samlad bebyggelse möjliggöra samverkan kring vägar, VA, elförsörjning och så vidare. Hot Det sammanhängande grönområdet på ön krymper. Om de nya bostäderna utformas på ett felaktigt sätt kan de förta intrycket av den befintliga bebyggelsen. En ökad exploatering kan leda till fler oförutsedda händelser som kan påverka natur och miljö. Påverkan på öns vattenmiljöer genom fler bryggor och båtar samt eventuellt ett ökat vattenuttag och dagvattenpåverkan. En ökad exploatering kan leda till att bostäderna befolkas av fritidsboende och inte permanentboende. Slutsatser I det fortsatta planeringsarbetet är det viktigt att ta tillvara på de styrkor och möjligheter som finns, att försöka åtgärda svagheterna och förebygga de framtida hoten. Det innebär bland annat att ställa sig frågan om vilken plats som bäst lämpar sig för en förtätning, att fundera över hur mycket bebyggelse som behövs för att stärka marknadsunderlaget för service, att diskutera frågan om hur man gör för att garantera att de nya bostäderna används för permanentboende, hur man kan samverka för att minimera påverkan på miljön och hur man på bästa sätt gestaltar den nya bebyggelsen så att den inte tar över intrycket i Självik. Skogen öster om Lillträsket.