SIK - spridd isolerad konst. KALMAR KONSTMUSEUM 28 februari 3 maj 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SIK - spridd isolerad konst. KALMAR KONSTMUSEUM 28 februari 3 maj 2009"

Transkript

1 SIK - spridd isolerad konst KALMAR KONSTMUSEUM 28 februari 3 maj 2009 Fotografi: Åke E:son Lindman Christian Andersson, Veronica Brovall, Barbro Bäckström, Edwin Böck, Alessandra Di Pisa & Mats Alvesson, Jimmie Durham, Carl Johan Engberg, Alba S Enström, Joanna Eriksson, Ivan Galuzin, Karin Hasselberg, Gustav Hellberg, Jan Håfström, Klas Hällerstrand, Ditte Johansson, Åsa Jungnelius, Linnea Jörpeland, Sandra Kuhne, Axel Lieber, Beat Lippert, LG Lundberg, Elin Magnusson, Kristina Müntzing, Dorota Nieznalska, Anna Nordqvist Andersson, Max Ockborn, Daniel Pflumm, Thomas Rentmeister, Reynold Reynolds, Ingegerd Råman, Nina Slejko, Ylva Westerhult, Lawrence Wiener och Helena Wikestam.

2 På senare tid har frågan vad som är konst debatterats flitigt i svensk media. Debatten visar på ett påfallande behov att belysa och bringa ordning i några av för konstens centrala begrepp och tankesätt. SIK Spridd isolerad konst är en utställning som från en mer grundläggande nivå diskuterar (konst-)objekt status och funktion ur er rad skiftande konstnärliga positioner. I förlängningen rör sådana frågeställningar även samhället i övrigt i det att det handlar om individens perception av sin omvärld. Utställningen tar sin utgångspunkt i hur ett antal konstnärer och formgivare förhåller sig till (konst-)objektet. Betyder ett (konst-)objekt något i sig? Kan ett objekt i sig bära med sig ett minne, eller en historisk eller politisk implikation? Eller är objektets betydelse något som bara kan existera i en kontext? Eller handlar objekt bara om en yta och att de därför är utbytbara? Själva bruket av objektet förenas i de motsatta uppfattningarna att å ena sidan fungera som något reellt, verkligt och autentisk, i synnerhet i en värld där många känner allt större osäkerhet. Det fysiska objektet blir därmed något att hålla sig fast vid. Å andra sidan ser många individer objektet som något utbytbart där det enda som betyder något är ytan. Det handlar om hur en sak framstår, inte vad det är. Ett synsätt som merparten av varumärkestänkandet går ut på idag. Den fysiska varan med dess bruksvärde är underordnad dess representation på status och personlig identitet. Utställningen kompletteras och inflikas med ett antal sidoperspektiv kring begrepp som massa, relationen konst och design, ytans betydelse, rekonstruktion av kulturella artefakter, lyxprodukter och objektets värde m fl. Utställningens fysiska gestaltning kan i sig ses som en tolkning av en utställningsform som på senare år blivit allt vanligare i städer som Berlin eller New York. Inte sällan presenteras ett antal konstverk av enskilda konstnärer utan att det förefaller att finnas någon till synes uppenbar samhörighet mellan de utställda verken. Dessa utställningar bär ofta namn med ord som space eller sculpture i titeln vilket kanske antyder att det är just konstobjektet eller intagandet av rummet som är det centrala och sammanhållande i utställningen. Eller är det frågan om en återerövring av det fysiska rummet och betoning av konstobjektets egen existens? Sett ur den aspekten är kanske en sådan gestaltning av en utställning också att se som en kritik mot den mer hårdcuraterade utställningen i synnerhet under socialkritikens tid - där utställningens tematik skulle vara rimligt läsbart i en visuell utformning. Kanske skulle man kunna beskriva denna nya tendens i utställningsgestaltning som just Spridd isolerad konst. Med hänvisning till en av utställningens grundfrågor om konst(-objektets) funktion är information om upphovsman och titel inte markerat i själva utställningsrummet. Martin Schibli Curator, Kalmar Konstmuseum

3 Christian Andersson, f. 1973, Stockholm, bor och arbetar i Malmö. Anderssons arbeten kännetecknas av en hög mycket hög finish i utförandet kombinerat med en underfundig teoretisk träffsäkerhet. Kan materia vara bärare något historiskt, politiskt eller emotionellt? Anderssons arbetssätt betecknar han själv som en sorts "benefit of a doubt" där han placerar fysisk materia i form av avbilder eller readymades i ett sorts gränsland till sig självt. Detta för att kunna erbjuda en alternativ tolkning eller ingång till ett objekt. Konstnären deltar med Looking Backward. En vitrin där första editionen av Edward Bellamy's klassiska utopi Looking backward står belyst och skyddad i en monter. Vid en närmare titt kan man se att boken inte verkar kasta en solid skugga. Det är som att ljuset passerar via boken och bara bromsas av det ställ där boken vilar. För Andersson handlar det om att föreslå att ett verk (en bok, en formel, en skildrig av nutid, etc.) aldrig sitter fixerad på en tidsaxel. I fallet med Looking Backward så har boken gått från att vara en framtidsskildring och utopi, till att idag fungera som en klenod och därigenom huvudsakligen bevisa att dåtiden (1887, bokens tillkomstår) verkligen har existerat. Jag valde att illustrera detta förslag genom att låta verkets ursprungliga litterära kropp falla samman. Kvar är ett visuellt minne över en gammal bok. Looking Backward, 2007, 170 x 50 x 50. Veronica Brovall, f Falun, bor och arbetar i Berlin. Veronica Brovall tillhör en ny generation svenska konstnärer vilka blivit uppmärksammade internationellt. Brovalls skulpturer och rumsinstallationer kan ta hela rum i besittning. Brovall tar för sig av materialens förutsättningar, hon låter verken ofta förgrena sig fysiskt, vilket även kan ses som något symboliskt för hur saker förgrenar sig i världen. Rootfilling II kan tolkas som ett träd, eller en tand, en förgrenad värld där sambandet mellan det som det vanligtvis dolda rötterna presenteras med det synliga. Rootfilling II, 2007, courtesy Galerie Arndt & Partner, Berlin

4 Barbro Bäckström, f (Djurö) 1990 (Lund). Bäckström är en av de mest uppskattade svenska 1900-tals konstnärerna. Hennes förmåga att gestalta rörelse och lätthet i hårda material respekteras av många. Samtidigt hade hon en ambition att hennes konst skulle vara mer än bara visuellt intagande vackra objekt. Hennes ambition var mer att genom sina skulpturer föreslå och ge perspektiv på existentiella frågor. Liten fortgående rörelse, aluminium Avstannad förelse framåt, aluminium, 26/100, Edwin Böck, f. 1956, Bruchsal, Tyskland, bor och arbetar i Kalmar. Böck återkommer ofta i sitt arbete till Goethes formlära och formers möjlghet till transformationer. Materialvalet i sig självt betyder mycket för utgångspunkten för Böcks arbetsprocess, hur - och till vad materialen kan användas. I material som sten och metall bearbetar han formen så att den gärna förmedlar en lätthet eller rörelse, till exempel hans offentliga verk De sju haven vid hamnen där han låter stenen bölja och ta formen av vattenrörelser. Böck arbetar även sedan 90-talet många gånger i förgängliga material som snö, is och eld, ett bevis för hans intresse i just materia och dess möjlighet till förändring. Concrete Light, fiberbetong Concrete Light, fiberbetong Alessandra Di Pisa, f. 1977, Stockholm, bor och arbetar i Stockholm Di Pisas bidrag handlar om vad som egentligen betyder någon i konstvärlden. Det är inte konstobjektet som sådant, utan orden och sammanhanget som allt handlar om, hur en sak framstår och presenteras. Tomhetens Triumf (2006) är en bok helt och hållet hopklistrad av andra böcker om konst, skrivna om andra konstnärer än henne själv. Alessandra Di Pisa lånar befintlig retorik, idéer och teorier om andra konstnärer och gör de till sina. En slags samplande av texter. I en värld av kopior och ständiga referenser handlar boken om hur vi skiljer mellan begreppen original och kopia, samt enkelheten i att skriva in nya idéer i redan befintlig retorik. Idén bakom konstverket handlar om behovet av exponering och hur den meningsskapande retoriken är nödvändigt för en konstnärlig praktik idag. Vart går gränsen mellan meningsbyggandet och marknadsföringen av ett konstverk/konstnärskap? Och är dessa två komponenter överhuvudtaget oskiljbara? Titeln till verket fick hon av Mats Alvessons bok Tomhetens triumf: om grandiositet, illusionsnummer & nollsummespel.

5 Mats Alvesson är doktor i psykologi och professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. Han är sedan flera år en internationellt känd organisations- och ledningsforskare, har publicerat ett 15-tal böcker och har varit gästforskare vid bl a universiteten i Cambridge, Oxford och Melbourne. Han menar att dagens samhälle utmärks av grandiosa självbeskrivningar och anspråk i stor skala. Individer, yrkesgrupper och organisationer ägnar allt mer kraft åt att förse tillvaron med en guldkant. Detta samtidigt som kampen om godbitarna yrkespositioner, utbildning och konsumtion i allt högre grad handlar om ett nollsummespel. Det råder bred enighet om att vi lever i ett kunskapssamhälle och att högskoleutbildning för alla är vägen till framgång. Allt fler yrkesgrupper professionaliseras. Det goda ledarskapet sägs skapa det goda arbetslivet och de effektiva organisationerna. Och ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion det goda livet. Varumärkta produkter uttrycker identitet och tjusighet. Men mycket av detta är substanslöst och rymmer inslag av bondfångeri och självbedrägeri.bakom den till synes grandiosa världen lurar TOMHETENS TRIUMF. Tomhetens Triumf, installation 2009 Tomhetens Triumf av Mats Alvesson, bokförlaget Atlas, 2006 Jimmie Durham, f. 1940, bor och arbetar i Berlin. Durham är en av mer framträdande konstnärerna sedan 90-talet när det gäller att behandla ämnen som betydelsen av kulturell bakgrund, individens identitet i en globaliserad värld och frågor kring centrum och periferi. Vad betyder kulturell bakgrund? Vem äger tolkningsföreträdet att definiera kultur? På ett mer övergripande plan handlar hans verk om en civilisationskritik över den västerländska kulturen och dess (snäva) syn på sig självt. I den meningen bör även idén om mångfald ifrågasättas då den i regel definieras ur ett västerländskt synsätt. Durham är cherokeeindian, och har varit verksam som aktivist för att tillvarata de nordamerikanska indianernas rättigheter. Han har även varit verksam inom FN. I Durhams verk finns starka referenser till readymade och konceptuell (idébaserad) konst samtidigt som han ofta leker med generella uppfattningar om kulturella identiteter. Hans verk kan i allra högsta grad tolkas som starkt politiska samtidigt som det finns en humor i flertalet verk, och en lek med kulturella artefakter. Det utställda verket kan ses som en minimaliserat kranium av ett djur, och som sådan en hälsning till en rad 1900-tals konstnärer, men även som en minimalistisk artefakt över ett ett föremål som i många kulturell har en religiös betydelse. I hope you do not get the wrong idea, 1996, edition Anders Tornberg Gallery, privat samling

6 Carl Johan Engberg, f.1977, Göteborg, bor och arbetar i Göteborg. Ett av de teman som Engberg ofta återkommer i sitt konstnärskap är religion, tro och idén om paradiset. Även om tro handlar om just tro och övertygelse, söker en del troende intressant nog handfasta bevis för att deras tro är sann. Frågan är också vad som händer när religion och tro fungerar i ett sekulariserat samhälle. Engberg visade nyligen filmen Nu river vi kyrkan som var mycket omtyckt på Kalmar Konstmuseum. Engberg ser att många har svårt med att tro idag, med sitt verk Startbana för böner, vill han ge en initial hjälp. Startbana för böner, Joanna Eriksson, f. 1972, Örebro, bor och arbetar i Nybro. Eriksson arbetar med formgivning och design i Nybroateljéerna, Pukeberg. Hennes arbeten med fågelformen startade med ett projekt kring de glasfåglar man kan hitta i butiker i närhen av de olika glasbruken. Fåglarna återkommer i skiftande sammanhang och varieras i storlek, material och tekniker. Lyktfågeln är en belysning ämnad för offentlig miljö. Lyktfågel Alba S Enström, f. 1960, Stockholm, bor och arbetar i Köpenhamn. I Alba S Enström målningar och teckningar är ett återkommande tema kärleken förutsättningar i samtiden. I dagens värld materialiseras bristen på kärlek till en slags objektifiering av den samma. Inte bara till den andre individen, utan också till olika attribut och kroppsdelar. Inte sällan leder det till en slags fetischering av attribut, där exempelvis skor och fötter utgör ett av de vanligaste attributen, och i bondagekulturen är betoningen på det kroppsliga synnerligen påtagligt. Enströms konstnärskap rör sig fritt i denna värld mellan kärlek och samtidens förutsättningar. Kalmar konstmuseum visade Alba S Enström hösten

7 Ivan Galuzin, f. 1980, Murmansk, Ryssland, bor och arbetar i Oslo. Ivan Galuzin tillhör en av de mer uppmärksammade unga konstnärerna idag i Norge med deltagande i en rad uppmärksammade utställningar. Enligt en hednisk slavisk tradition placeras en samling med naglar i kistan av den avlidne. Naglarnas syfte är att hjälpa den avlidne att lättare kunna klättra upp för berget i syfte att nå paradiset. Detta gör naglar den mest eftersökta tillgången i nästa liv. Diamanter betraktas av många som den mest eftersökta tillgången i detta liv. Diamonds and Nails, diamanter, konstnärens naglar, svart sammet, 2007 Karin Hasselberg, f. 1980, Helsingborg, bor och arbetar i Amsterdam Karin Hasselberg arbeten handlar ofta om de sammanhang i vilka konst produceras och presenteras i. Hasselberg tar sig an sitt ämne genom val av material, tillverknings metoder och titlar. Det finns ofta återkommande referenser till både egna och andras konstnärers verk, framför allt konceptuella, i hennes arbeten. Exempelvis kan hon genomföra ett nytt verk genom att efterlikna eller tolka ett tidigare performanceverk, eller genom att inkludera en konstnärs katalog som en del i sitt verk. Hon utgår ofta i sitt arbete från tillverkningsmetoder och strategier som är väl kända och brukade inom konsthistorien. Det ger att hon parallellt kritiskt belyser metoder och strategier i konstvärlden med dess funktion för produktion i samtidskonsten, samtidigt som hon därmed ifrågasätter sin egen position som en aktiv aktör i konstvärlden. Som en strategi för att komma vidare i sitt konstnäskap ikläder hon sig ibland själv rollen som konstsamlaren som då blir beställare av sina egna verk. K30 try-outs, video 6.30 min, 2007 Artcollector s wig, glas, trä, peruk, Gustav Hellberg, f 1967, Stockholm, bor och arbetar i Berlin Hellbergs konst utgår från interaktionen mellan människor och konst, företrädesvis i det offentliga rummet. Flertal verk realiseras utanför (konst-)institutionen där Hellbergs verk inte alltid omedelbart känns igen som just konst. Förändringen i det bekanta må vara en detalj - skapar ändå en osäkerhet vad det hela är för något, vilket i bästa fall öppnar upp för andra möjliga kommunikationsvägar. Hellbergs verk är vanligtvis påtagligt visuella och drar gärna till sig uppmärksamhet. Med objektserierna V.R.O. och S.V.O. för konstnären, Gustav Hellberg, samman idéer från traditionell, skulptural, formalitet med industriell formgivning (design) och arkitektonisk presentationsestetik. En konceptuell grundton, ett betraktande av en

8 samtida samhällsutveckling, sammanlänkar de olika verken. Hellberg leker med samtida formgivning och framtidsvisionella argument. Det är en undersökning av föremåls yta, funktion och underliggande trender som styr gestaltandet av omvärlden. I serien V.R.O. Vision Rescue Object I VIII. En lysdiod är monterad inuti den innersta av två polystyrenkupoler. Ett svagt, allmänt, ljus kan ses genom objektets fönster.objekten har hämtat form och färg från olika redskap som är tänkta att användas i nödsituationer, så som brandsläckare eller livbåtar. Titeln Vision Rescue Object och V.R.O. som syns skrivet på varje objekt parafraserar ettteknologiskt språkbruk och namngivningskultur samt dess grafiska formgivning. Varje objekt har en slags fönster, där man kan kika in i objektet. På grund av objektets extremt blanka ytor uppstår många reflexioner, man ser sig själv, rummet och olika spegelfenomen som uppträder i objektets innanmäte. Detta understryks av ett märkligt ljus som kommer ur objektets inre. I serien S.V.O. Security Vision Object I VI, är två lysdioder monterade inuti den innersta av två polystyrenkupoler. Ett svagt, allmänt, ljus kan ses genom objektets fönster. Form och yta värderas olika beroende på kontext. V.R.O. och S.V.O. är estetiska projekt där objekten pendlar mellan att vara traditionella skulpturala verk, som skulle kunna betraktas och bedömas som traditionell skulptur, eller designobjekt, där objektens form utrycker och understryker användningsområde och användbarhet samtidigt som det skall passa i aktuell formgivnings trend. I en industriformgivnings- eller arkitekturkontext påminner V.R.O. och S.V.O. om presentationsmodeller där objektet representerar en idé om ett annat, ofta större, objekt. I V.R.O. och S.V.O. finns en osäkerhet om i vilken genre man skall placera dem, kontexten är inte given. I en samtida konstkontext består verket av alla dessa eventuella idéer tillsammans med själva objektet. Börjar man fråga sig vad det är man ser så uppstår ett kontextuellt spel, där konstnären förutom en form och genrediskussion bearbetar en social diskurs där säkerhet och räddning har blivit paroller. V.R.O. Vision Rescue Object I VIII, version II, 2009, 20 x 20 x 7 cm akrylfärg, lysdiod, MDF, polystyren, 9 V batteri eller nätanslutning. S.V.O. Security Vision Object I VI, 2005, 20 x 20 x 7 cm lackfärg, lysdioder, MDF, polystyren, 9 V batteri eller nätanslutning Jan Håfström, f. 1937, Stockholm, bor och arbetar i Stockholm Jan Håfström har sedan 60-talet tillhört några av Sveriges mest centrala konstnärer. Hans arbete kretsar ofta kring ämnen som rekonstruktion, minne, artefakter, historia, kultur och inte minst populärkultur. Filosofi och litteratur finns ofta med som referenser, tillika hälsningar till andra konstnärer, som Robert Smithson. Sedan ett par år är Fantomen en ständig följeslagare i hans

9 konstnärskap. Håfströms artefakter kännetecknas av en känslighet där föremålen från början inte sällan består av ett slags förskjutna objekt trouvé eller alternerade readymades. Verket Jura kan hänvisa till en slags bestämning av geografins historia medan det andra verket är en box som använts i det militära, förmodligen för att skydda en granat, nu ett slags skyddande av något som är bortglömt som kilskrift. Utöver ett direkt konstnärskap har Håfström intresserat sig för konstteori och konstens förändringar. Han har skrivit mycket om konst och om andra konstnärer, samt varit initiativtagare till utställningar som rönt mycket uppmärksamhet. Jura, 1974 Utan titel, 1992 Klas Hällerstrand, f. 1979, Piteå, bor och arbetar i Umeå. Hällestrand arbetar gärna att kombinera skiftande material som vanligtvis kanske inte brukas tillsammans, ofta med hälsningar till det svenska folkhemmet eller Norrland. Arbetet utförs med stor precision och är vanligtvis tidskrävande. Kunskap om materialet är av största vikt och i mångt och mycket kan arbetet beskrivas som ett hantverk. Sunset är ett inlindat slagträ av rosenträ vilket är ljust rödbrunt i färgen och färgskalan som verket är lindat i är från ljusgul till mörk rödbrun. Verket kan tolkas som en stillsam kollision mellan en forms vanliga bruksfunktion med önskan att höja föremålet över bruksvärde, till ett konsthantverk. Här sker det i en absurditet där bruket inte motsvaras av en adekvat design. Sunset, Ditte Johansson, f. 1958, Göteborg, bor och arbetar i Göteborg. Textilt glas är glasull som Johansson bearbetar med textila tekniker och sedan bränner i glasugn tills endast glaset i ullen återstår. Johansson tanke med det textila glasarbetet är att försöka överföra känslan av närvaro som textil besitter till glasets mer anonyma karaktär. Hon intresserar sig även för att vad som händer när man mixar skilda konsthantverkstraditioner. Hon ser en utmaning i att lösa de olika tekniska aspekterna och materiella frågeställningar som uppstår i processen i mötet mellan glas och textil. Mötet mellan de skiftande materialen leder till att en rad nya möjligheter öppnas upp i det konstnärliga arbetet. Hjälm, 2007

10 Åsa Jungnelius, f. 1975, Stockholm, bor och arbetar i Stockholm/Orrefors Jungnelius glaspjäser har med all rätt rönt stor uppmärksamhet på många håll under senare tid. Hon blev nyligen blev hon nominerad till Dagens Nyheters Kulturpris. Jungnelius rör sig mellan idén om lyx och samhällskritik. Genom sina luxuösa uppförstoringar av redan åtråvärda objekt understryker hon därmed också produktens symbolik i samhället och erotiska konnotationer samt med dess sexuella mytologi. Kanske rör det sig till och med om pornografi. I sina förstoringar blir objektet ibland också mer dubbeltydiga, ibland påminnande om fallossymboler. Hon ställer frågor kring konsumtion, och konsumtionens roll som bekräftande för identiteten. Här spelar mode, att vara vacker, där ytan betyder allt. I Jungnelius arbete finns också frågeställningar kring konstruktionen av identitet och sexualitet. Vad som är vackert är inte det naturliga utan det superficial. Linnèa Jörpeland, f. 1971, Sollentuna, bor och arbetar i Stockholm. Linnèa Jörpeland skulpturer kan förefalla tystlåtna, men kan ses som ett möte mellan intellekt, humor och vardagsbanaliteter. I flera av hennes skultpurer används djurmotiv där de enskilda arternas symbolik finns som element i verket. Pingvinen är i sig själv kanske en omöjlighet, en fågel som inte kan flyga, en kugge i maskineriet om Darwins teori om survival of the fittest. Kanske är pingvinen i sig att se som en metafor för konstens omöjlighet, men det till trots, de facto existerar. å andra sidan, Sandra Kuhne, f. 1972, Dresden, bor och arbetar i Berlin. I DDR fanns en industridesign som på kort tid blev helt obsolet efter murens fall. Det som påminde om DDR, eller kunde kopplas samman med staten DDR var nu överflödigt, och oönskat. I stort sett dumpades allt, även bokstavligt. Industrier lades ned. I efterhand med historisk distans har många nu börjat uppskatta en del av den industridesignen som fanns i DDR. Allt var inte dåligt. Tvärtom, många produkter var i grunden väl genomtänkta utifrån idéer om form och funktion. Det finns också intressanta infallsvinklar i DDR:s industriproduktion, till exempel att under en period hade man export av petroleumbaserade produkter till väst, eller det faktum att man samarbetade med Adidas för att utveckla material för idrottare i syfte att nå OS-framgångar.

11 Kärnan i Vitales Archiv, ett konstnärligt projekt initierat av Sandra Kuhne, är hennes genom åren samlade arkiv av föremålsrester av upplösta DDR-Fabriker och skolor. Totalt omfattar arkivet 600 skiftande artiklar indelade i rubriker som laboratorium, textil, matsal, byrå, bild och skrift. Det rör sig om skiftande industriprodukter i stora mängder. Vitale Archiv består förutom materiallager, med bas i Künstlerhaus Bremen, en container, en byrå som samordnar nätverket och materiallagret. Lagret är tillgängligt andra och kan efter eget bruk förädlas/vidareanvändas för andra ändamål Med användning av materialet förbinder sig deltagaren att bidra med dokumentation över användningen till Vitales Archiv förfogande. Om detta arbeite tillåter kommer delar att återföras till Arkivet. Det bestående arbetet utgörs av det nätverk som Vitales Arkiv byggt upp. Vitale Archiv är ett löpande projekt, som ständigt utvecklas i samarbete med andra. En ide är Nätverkande är möjligt när jämlika arbetar mot samma mål. Övertygelsen ligger i iden om ideella mervärlden för alla deltagare. Ett mål för Vitalen Archiv handlar om utbyte och skapa bestående mervärlden genom kreativitet. På ett övergripande plan kombinerar Kuhne frågeställningar och tankar om värde och dess transformation i förhållande till samt möjligheten att ackumulera immateriella värden. I synnerhet i en nätverksbaserad ekonomi. På så sätt ger hon sig i förlängningen in i frågan om värde i mer nationalekonomiska termer, som vid sin tillblivelse hade påfallande kopplingar till filosofin. Föremål från Vitales Archiv Axel Lieber, f. 1960, Düsseldorf, bor och arbetar i Malmö/Berlin. Lieber arbetar med till synes med objekt och skulptur, och det med en genomtänkt precision, med många referenser till konsthistorien, speciellt under 1900-talet. På ett sätt befinner sig han inom en konstnärlig tradition, men en mer korrekt beskrivning vore att se det som att han inom sina fält utgår från ett befintligt kunnande om skulptur, för att utveckla dessa kunskaper vidare, till nya tolkningsmöjligheter. Det sker ofta med en värme och inte sällan med en humor i den färdiga skulpturen. Lieber är fullt medveten om att ett objekt, eller en skulptur om man så vill, inte bara definieras och uppfattas endast utifrån sin materiella närvaro, utan också genom de rum som skulpturen skapar, innanför skulpturens sfär, eller i relation till sin omgivning. Detta faktum - skapandet av rum är för många konstnärer en av de centrala aspekterna i arbete med skulptur. Både ur teoretisk och praktisk synvinkel. En fråga som uppstår är vad detta skapande tomrum egentligen består av, eller om

12 det ens är korrekt att benämna det som ett tomrum. För tomrum är inte det samma sak som frånvaron av materia. Lieber är inte främmande för att använda vardagliga material och föremål i sitt arbete, i de utställda verken är utgångsmaterialet ordinära filtar köpta på en sekond hand butik. Filtarnas nuvarande formationer vittnar om verkligt existerande objekt eller fysisk material där endast avgjutningen är kvar som ett slag minne eller bevis av något. Beat Lippert, f. 1977, Lausanne, Schweiz, bor och arbetar i Genève, Schweiz. Lipperts arbeten handlar ofta om rekonstruktionen som kunskapsfält för det förgångna och historiska skeendet. Inte minst utgår han från konsthistorien och hur den är konstruerad eller hur man rekonstruerar historien i museal form. Kan ett föremål bära på en historia som går att förmedla till en annan tid? Lippert tar sig an sina frågeställningar på ett humoristiskt sätt som i Latence. Här presenteras en sönderslagen Puschel-Tiere av harts som konstnären därefter rekonstruerat genom en mer klassiska museiformen. I the Spinario's thorn utgår Lippert från en känd bronsskulptur från Romartiden som förmodligen är av grekisk härkomst. Skulpturen befinner sig nu på Palazzo dei Conservatori, Rom. Otaliga kopior av denna skulptur har tillverkats genom de senaste århundradena. En tolkning är att motivet är en gestaltning av en berättelse om en ung herde som räddade Rom genom att kunna meddela en brådskande nyhet för senaten. Efter han meddelat senaten satte han sig ned och tog ut en tagg ur sin fot. Statyn är en diskret påminnelse om att sätta sig själv i andra hand framför något större. När konstnären såg verket kände han en lust att en gång för alla ta bort taggen ur foten. I arbetet har han också ändrat en aning på motivet, hans huvud tittar nu upp och ut mot världen, istället för mot foten. Taggen utdragen. Konstnären har slutligen befriat skulpturen från sin egen historia. Latence, 2008 Spinout, 2009 the Spinario's thorn, LG Lundberg, f Malmö, bor och arbetar i Stockholm LG Lundberg ställde ut sommaren 2007 på det gamla konstmuseet med sina senaste arbeten, bland annat sina skärgårdsbilder. Vad som inte visades vid det

13 tillfället vad hans verk från 70 talet som också rönt mycket uppsmärksamhet under senare tid. Här visas två tidigare verk från 70-talet. Målningen ingår i serien Stängsel som utfördes mellan då LG Lundberg bara målade stängsel, närmare bestämt gunnebostängsel. Målningarna finns i en rad skiftande format, stora som små, det som i början - och ytligt sett - kan förefalla som en monoton upprepning är vid en närmare en besatthet och envishet att finna en fördjupning. För övrigt ett utmärkande drag hos LG Lundberg. Fördjupningen av ett motiv eller med arbetet av själva stängslet som i jämförelse med målningarna i serien är mycket varierat skapar också en rombisk form som uppstår i tomrummet. Inför en utställning i Paris 1977 gör LGL en multipel. Objektets titel är en uppmaning att så sitt eget stängsel, Semez votre propre grillage. Stängselromben kommer som en pepparkaksform i plåt tillsammans med jord och gräsfrö, det är bara att gå hem och plantera i en blomsterlåda. Omtänksamt nog medföljde två tiofrancsedlar så att man kunde inhandla en vattenkanna som det hade varit för otympligt att packa med i editionen. Symboliskt kan tolka stängslet som något som skapar rum, som inte bara är utestängande utan också stänger ut andra. En idé om rätten att värna om sin egen integritet. Stängsel, , olja på duk. Semez votre propre grillage, 1977, 27,5x33,5x9 cm, pappkartong med jord, gräsfrö, metallform, 20 franska franc och målning på pannå, ed.15 Elin Magnusson, f 1982, Norrköping, bor och arbetar i Stockholm Magnusson tillhör en ny generation konstnärer som arbetar med tematik kopplad till sexualitet, identitet och feminism. Detta må vara ämnen med en stark förankring i samtidskonsten de senaste decennerierna. Magnusson vill emellertid inte känna sig bunden till tidigare generationer som behandlat ämnet, som den tidigare feminismens historia och som ibland hävdar ett tolkningsföreträde inom området. Konstnären arbetar med att finna sin generations förutsättningar i sin samtid. En av de mest grundläggande frågeställningarna när det gäller identitet är att börja med sin egen kropp, dess organ och funktion. Hennes arbete med sina organ kan ses som ett försök att ta kontrollen över sin egen kropp, rent fysiskt, och i förlängningen kroppens funktion. Organ

14 Kristina Müntzing f 1973, Helsingborg, bor och arbetar i Höja/Göteborg/Buenos Aires. Müntzing arbetar med objekt och skulptur. Hon utgår från sin samtid och vad hon ser, vilket i sin tur påverkar hennes materialval. Hon har i flera arbeten utgått från dagens mobilitet mellan olika kulturer som i utställningen Ny svenskar som visades på Kalmar Konstmuseum Ett återkommande material är hennes bruk av plastkassar - ofta i ett slags skottsrutig mönster - av den typ som nyttjas av den kadern av människor som rör sig exempelvis mellan olika busslinjer. De aktuella verken Lampa och Byrå kan även de ses utifrån dagens utbredda migration och rotlöshet som existerar parallellt med uppfattningen att hemmet utgör någon centralt, vilket inte minst alla inredningstender markerar. Lådorna som förflyttas kanske kan ses som en symbol för en snabbare mobilitet för en del av mänskligheten, såväl för de välutbildade och välbeställda med världen som arbetsfält, som kadern av illigala immigranter och gästarbetare, som inte har något val. Lampa 150, 30 x 30 cm Byrån, 98 x cm Dorota Nieznalska, f 1973, Gdansk, bor och arbetar i Gdansk Avgjutning av en törnekrona. Nieznalska arbetar många gånger utifrån sin relation till den katolska kyrkan. I Polen har kyrkan en helt annan position i frågor som rör vardagslivet än vad den svenska kyrkan har i motsvarande grad i Sverige. Konstnären har i Polen blivit dömd till samhällstjänst för sina arbeten som uppfattats som provocerande. Törnekronan är en av de mest avbildade objekten i den västerländskt kristna konsthistorien. Som objekt markerar den händelsen av korsfästningen av Jesus. Törnekronan som bjektet transformeras till en slags relik, ett bevis för Jesus existens, på samma sätt som ett annat känt motiv i konsthistorien, Veronikas svettduk. Törnekronan en avgjutning. Samling Kalmar Konstmuseum, donation från konstnären. Anna Nordqvist Andersson, f. 1976, Malmö, bor och arbetar i Malmö. Anna Nordqvist Andersson har blivit mycket uppskattad för sin förmåga att använda sig av rummet, i hennes arbete visar hon ofta på den begreppsliga skillnaden på

15 rymd och rum, en inte obetydligt distinktion. Nordqvist Andersson har ofta en förmåga att ta till vara utställningsrummet och ge detta rum en känsla av rymd. Stair Case, Max Ockborn, f.1983, Stockholm, bor och arbetar i Malmö. Ockborn intresserar sig för den konstnärliga processen, och vad ett konstverk egentligen kan vara, och vilken mening ett konstverk kan bära med sig. Ockborn svarta stoder kan vid första anblick förefalla anonyma och solitära. I själva verket materialiserar stoderna vad som blivit kvar av en konstnärlig process. Ett slags koncentrat. Var finns det konstnärliga verket någonstans? Även om objekten är ett bevis på processen, kan inte ytan vittna om sin tillkomst, det ligger fördolt i verket, både bildligt och bokstavligt. Ockborn gick för ett par år sedan på Ölands Konstskola. Box # 1, Creating a time-capsule. An attempt to put an Object s History and the persons related to Its Actions Inside of a vessel to preserve IT For the Person That Opens It. Box # 2, An Attempt to preserve the working process of an artist from another Country, on visit to my home Country. Till de utställda finns ett häfte med processen beskriven. Daniel Pflumm, f. 1968, Genève, Schweiz, bor och arbetar i Berlin. I Pflumms arbeten finns en påtaglig mediekritik. Han rör sig i samtiden där varumärken blivit det enda giltiga värdet och media utgör platsen där allt utspelas. Han verk påvisar ofta att själva formen att presentera exempelvis nyheter på, i nyhetsprogram som Rapport eller Aktuellt, i stort ser lika ut världen över. En strategi Pflumm har är att rensa bort själva nyheterna, och bara intresseras sig för formen, och vad denna i förlängningen betyder. Han visar också att själva nyhetsformen, och det kapitaliska produktionssättet är intimt förknippade med varandra. Pflumm är också ett betydande namn i tekno-kretsar i Berlin, därav att han ofta brukar tekno musik. Berlin, 2004, dvd

16 Thomas Rentmeister, f.1964, Reken Tyskland, bor och arbetar i Berlin. Rentmeister är en konstnär som arbetar med materiella och symboliska möten. Han brukar ofta readymades vilka kombineras till nya verk. Hans verk består ofta av allmänt bekanta föremål, gärna föremål som i sig tycks oproblematiska, men när de kombineras med andra föremål får en förändrad betydelse. Kaffeelatte, 2007 utan titel, Reynold Reynolds, f. 1966, Central City, Alaska, bor och arbetar i Berlin/New York. Patrick Jolley, f. 1964, Bangor, Irland, bor och arbetar i Dublin. Reynolds betraktas både som konstnär och filmare. Som filmare har han erhållit åtskilliga första pris på olika filmfestivaler. Det finns flera aspekrar att anföra på detta verk, i grunden handlar det om kroppen som en fysisk massa som inte kan undkomma tyngdlagen. Det finns också hänvisningar till 9/11, och kropparna som dånade i marken innan twin-towers föll samman. Ingegerd Råman, f. 1943, Stockholm, bor och arbetar i Stockholm/Orrefors Råman är en av Sveriges mest idag uppskattade formgivare. Hennes serie med glödlampor, Light Shadow Bulbs, har på ett enkelt och radikalt sett kommenterar och spelat med förhållandet mellan det designade föremålet som något värdeskapande och förbrukningsvarans anonymitet. Light Shadow Bulbs Nina Slejko, f. 1982, Slovenien, bor och arbetar i Göteborg Utdrag ur The Coverings, Nina Slejko, 2006: Nina Slejko kommer från Slovenien, men bor och arbetar numer i Sverige. Sedan tidigare har hon en Kandidatexamen i Måleri från Akademien i Ljubljana, där hon studerade för Borut Vogelnik (medlem i

17 IRWIN-gruppen och NSK) fick hon ett stipendium från Kulturkontakt Austria som gjorde det möjligt för henne att studera för Donald Baechler. Med hjälp av ett stipendium från det Slovenska Kulturministeriet flyttade Nina 2007 till Sverige för att ta sin Magisterexamen i Fri Konst vid Konsthögskolan Valand. I sin konst sammanför Slejko det intima och personliga med ett kritiskt förhållande till konstvärlden. Ofta använder hon humorn som redskap. I målningen Today I Was an Evil One (olja och akryl på duk) ur serien The Coverings, The Coverings är ett måleriprojekt i vilket konstnären köpte målningar på loppmarknader, målade över dem och ställde ut dem, för att på så vis höja deras värde. Den konceptuella grunden till trots, är varje avslutad målnings måleriska kvalitéer av vikt då konstnären vill måla målningar snarare än ställningstaganden. Om vi ska ta henne på ordet. En signifikant del av arbetet var en romantisk idé om att rädda och bevara målningar genom att ta hand om och fixa till mindre lyckade exemplar, och därigenom höja deras estetiska och ekonomiska värde. Sedan köpte hon Tuppen för kr på ett galleri, målade över den, och gav den titeln Today I Was an Evil One. Dess värde sjönk och blev likvärdigt med de målningar som Slejko köpt på loppmarknader och gjort till sina. Målningen som hon använde i detta verk är en av många tuppmålningar av den av den slovenska bourgeoisien högaktade konstnären France Slana. Dennes målningar med tuppmotiv anses vara en statussymbol. En ung kvinnlig konstnär som målar över en gammal, etablerad manlig konstnär, tänkte många varav några blev upprörda. Men Slejko hävdar att hon främst täckte över societetens dåliga omdöme. Hon säger: Jag har målat över den slovenska bourgeoisiens dåliga smak mest av allt. Den dyra målningen är borta och frånvaron gör den charmerande. Jag har målat över nästan alla mina besparingar, och jag känner mig glad. En befriande, speciell känsla. En spjuveraktig känsla med ett uns av fjärilar i magen. Today I Was an Evil One (olja och akryl på duk) ur serien The Coverings, Ylva Westerhult, f. Södervinge 1971, bor och arbetar i Umeå. Westerhults bidrag kan engligt henne själv ses som en hyllningsskrift till några specifika kvinnor. De föddes år före, och en tio år efter, det att det införts kvinnlig rösträtt i Sverige. En var telegrafist (ett av få yrken en kvinna kunde ha i slutet av 1800/början på 1900-talet). Den andra tog hand om broderns sjuka fru och hans dotter i en ensligt belägen skogsby, hämtade hem korna och räfsade slåttern. En var hemmafru i ett borgligt hem i staden och var änka lika länge som hon varit gift. En annan, hon som föddes efter att rösträtten infördes, fick utbildning och blev karriärkvinna. Boken är sydd av klänningar som tillhört dessa kvinnor. Utan titel - (boken)

18 Lawrence Wiener, 1942, New York, bor och arbetar i New York. Wiener är en internationellt välbekant konstnär som arbetar med vad som första hand kan beskrivas som textbaserade verk. I förlängningen handlar det mer om att försöka formulera preciseringar av objekt, tankar och något existerande. Liksom många konstnärer vars karriär började på 60-talet, som Donald Judd, Joseph Kosuth eller Willian Anastasi, ligger den konstnärliga utgångspunkten snarare i en filosofisk bakgrund än rent konsthistoriska utgångspunkter. Tvärtom menade flera av dessa konstnärer att den linjära konsthistorien var ett ganska svagt teoretiskt bygge som i ganska ringa grad hade något med sin samtid att göra. Den filosofin man byggde på var i stor utsträckning Wittgenstein och den analytiska filosofin. Det rörde sig om att på ett grundläggande plan diskutera hur verkligheten förhåller sig. Det kan rekommenderas att läsa några av dessa konstnärer, till exempel Donald Judd, som på ett humoristiskt sätt beskriver konst och kvalitet. Texten på väggen scattered matter, brought to an ascertainable density, with the weight of the world och cusped kan fritt tolkas om sporadisk materia, sammanförd till en fastställbar täthet, med vikten av världen. cusped är en geometrisk term som används inom bland annat matematiken. Helena Wikestam, f. 1972, Borgholm, bor och arbetar på Öland. I verket Vad får vi veta? har Wikestam använt kroppen som passare, och med handen doppad i vårens pasteller målar hon sin egen fysiska räckvidd. Titeln ställer frågan om vetandets gränser, kunskapens immaterialitet, i kontrast till verkets visuella här är du. Vad får vi veta? målning på glas, 2009

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en

Läs mer

ANNA OLSSON September 2015

ANNA OLSSON September 2015 ANNA OLSSON September 2015 Anna Olsson är textilkonstnär och arbetar främst med bildvävar där berättandet står i centrum. Hon har genom sitt arbete mött människor som befinner sig i en av de mest utsatta

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Besök oss - Visningar

Besök oss - Visningar Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en fantastisk resurs i undervisningssammanhang. Begreppet samtidskonst används ofta för att beskriva konst som skapas idag och som tar upp teman och belyser

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Pedagogik. Lärarhandledning för Passion. Utställningshallen, plan 3. Öppen 2 juni 15 januari 2012

Pedagogik. Lärarhandledning för Passion. Utställningshallen, plan 3. Öppen 2 juni 15 januari 2012 Pedagogik Lärarhandledning för Passion Utställningshallen, plan 3. Öppen 2 juni 15 januari 2012 Målgrupp: Alla åldrar, anpassa efter åldersgrupp och förmåga Lärarhandledningen ger en kort sammanfattning

Läs mer

sid 1 och 2 är utvändigt omslag

sid 1 och 2 är utvändigt omslag sid 1 och 2 är utvändigt omslag TRE x RUM 2-24 APRIL 2016 AMANDA ERIXÅN ANNIKA ERIXÅN FREJA ERIXÅN TRE x RUM KONSTHALLEN 2-24 april 2016 AMANDA ERIXÅN ANNIKA ERIXÅN FREJA ERIXÅN PRODUCENT Daniel Palmberg

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte

FORMGIVNING. Ämnets syfte FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom

Läs mer

grafisk design & layout regler

grafisk design & layout regler & layout regler Grafisk design eller grafisk formgivning är ett kreativt och konstnärligt språk, men till skillnad från en fri konstnär så får en grafisk designer i uppdrag att föra ut ett speciellt budskap.

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Anvisningar för din ansökan Följande handlingar ska alltid bifogas din ansökan. Personbevis från Skattemyndigheten Betyg Arbestprover

Anvisningar för din ansökan Följande handlingar ska alltid bifogas din ansökan. Personbevis från Skattemyndigheten Betyg Arbestprover nya media KONST & DESIGn FRIA FÖRBEREDANDE KONSTLINJEN Du söker med 5-10 verk digitalt. Det är valfritt att söka med måleri, skulptur, teckning, video, foto, ljud, objekt osv. Digitala arbetsprover kan

Läs mer

Bild och rumsgestaltning BRUM Utbildningsnummer vid Myh KK087 Utbildningsledare Eva Lindblad

Bild och rumsgestaltning BRUM Utbildningsnummer vid Myh KK087 Utbildningsledare Eva Lindblad Bild och rumsgestaltning BRUM Utbildningsnummer vid Myh KK087 Utbildningsledare Eva Lindblad Utbildningens innehåll: Utbildningen ger en fördjupning inom ett stort antal konstnärliga, design och rumsliga

Läs mer

Fagerhult The Art of Light

Fagerhult The Art of Light The Art of Liverti Ljuset är utgångspunkten för många konstarter. Film, fotografi, måleri. Ljuset får inte bara människor att må bra fysiskt och psykiskt, det skapar också förutsättningar för estetiska

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

illusion futile Fredrik Brånstad Juri Markkula Ulrik Samuelson

illusion futile Fredrik Brånstad Juri Markkula Ulrik Samuelson illusion futile Fredrik Brånstad Juri Markkula Ulrik Samuelson 1 Illusion futile Fredrik Brånstad Juri Markkula Ulrik Samuelson Omslag: Fredrik Brånstad, CLANDESTINE PUBLIC. Olja på duk, 195x300 cm, 2008.

Läs mer

LUYA LULLA HOUSE. Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola. Josephine Roubert

LUYA LULLA HOUSE. Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola. Josephine Roubert Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola Projekt rumsgestaltning med arkitektur. LUNDS KONST & DESIGNSKOLA Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM

KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM Jaume Plensa, Barcelona (f. 1955) Jaume Plensa tillhör de mest uppmärksammade skulptörerna internationellt efter sin Crown Fountain i Millenium Park i Chicago,

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Riktig konst versus hantverk

Riktig konst versus hantverk Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare R.G. Collingwood (1889-1943) KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar Ett klassiskt definitionsförsök

Läs mer

Koder Konventioner Ideal. VERK Innehåll Utförande

Koder Konventioner Ideal. VERK Innehåll Utförande Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar R.G. Collingwood (1889-1943) Ett klassiskt definitionsförsök

Läs mer

ARBETSOMRÅDE: Bildmapp/namnskylt graffiti eller centralpunktsperspektiv ( 1lektion)

ARBETSOMRÅDE: Bildmapp/namnskylt graffiti eller centralpunktsperspektiv ( 1lektion) Bild ÅK 7: Läsår 2015/16 NAMN & KLASS FÖRMÅGOR 1. Analys, föreslå lösningar 2. Kommunikativ förmåga, motivera & redogöra, samtala och diskutera 3. Begreppsförståelse, ämnets språk 4. Metakognitiv förståelse,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Så bra, då är vi överens! Elisabeth Elgán* Stockholms universitet Jag vill tacka Sophie Nyman och Lena Hejll från Historiska museet för att de tog sig tid att svara

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden

BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden Konnotation - bibetydlese - vad kan man se i bilden - man kan associera till något...

Läs mer

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Människor med funktionshinder har inte andra själavårdsfrågor än människor utan funktionshinder. Men frågorna får ett tillägg, en extra dimension. Jag har blivit

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna Lättläst vuxna Välkommen till Moderna Museet! På Moderna Museet finns konst från sent 1800-tal fram till idag. I samlingen finns ca 130 000 konstverk. Det finns till exempel 5000 målningar och 100 000

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering. Remissversion av kursplan i slöjd i grundskolan Slöjd Syfte Människans förmåga att bearbeta material och tillverka föremål är väsentlig för både individens och samhällets utveckling. Att slöjda är ett

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Put yourself in my place. Ida Hansson (Sverige) och Milijana Babić (Kroatien)

Put yourself in my place. Ida Hansson (Sverige) och Milijana Babić (Kroatien) Put yourself in my place Ida Hansson (Sverige) och Milijana Babić (Kroatien) 5 9 maj Konsthallen, Haninge kulturhus Vernissage och samtal med konstnärer: 5 maj 17:00-19:00 11-16 maj Fanfaren, Farsta Vernissage

Läs mer

Moa Israelsson Forsberg

Moa Israelsson Forsberg Monday Art Ateljébesök hos Moa Israelsson Forsberg Posted on mån 24 Feb 2014 by Eleonora Ånhammar Moa Israelsson Forsberg både bor och arbetar i det lilla samhället Åkers Styckebruk utanför Strängnäs.

Läs mer

Tillbaka Skriv ut Skicka till en vän Prenumerera på Zenitkultur. Hanna Allert Karlsson - Tredimensionell teckning

Tillbaka Skriv ut Skicka till en vän Prenumerera på Zenitkultur. Hanna Allert Karlsson - Tredimensionell teckning enit - kulturtidningen i väst av 6 2012-11-27 15:22 Tillbaka Skriv ut Skicka till en vän Prenumerera på Zenitkultur Hanna Allert Karlsson - Tredimensionell teckning Galleri Imma, Mariestad - pågår till

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Konstnär Eva Wirén 2016 /2017

Konstnär Eva Wirén 2016 /2017 Konstnär Eva Wirén 2016 /2017 THE ARTIST IS PRESENT EVA WIRÉN. Eva gestaltar och förmedlar sina känslor och tankar via olja, akryl eller akvarell. Hon hämtar inspiration och kraft ur drömmar, kvinnan,

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

TILL LÄRARE OCH ELEVER PÅ HÖGSTADIET OCH GYMNASIET

TILL LÄRARE OCH ELEVER PÅ HÖGSTADIET OCH GYMNASIET TILL LÄRARE OCH ELEVER PÅ HÖGSTADIET OCH GYMNASIET Inspirationsmaterial inför besök till utställningen Christian Boltanski Les archives Utställningsperiod: 5 sep-14 dec 08. Öppet tors 11-19, fre-sön 11-17.

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

Fotografens öga. En analys av fotografiet enligt John Szarkowski

Fotografens öga. En analys av fotografiet enligt John Szarkowski Fotografens öga En analys av fotografiet enligt John Szarkowski John Szarkowski (1925-2007) var chef för den fotografiska avdelningen på The Museum of Modern Art i New York. I sin bok The Photographers

Läs mer

SPELANDE I KONSTHISTORIEN

SPELANDE I KONSTHISTORIEN ÖVNING: SPELANDE I KONSTHISTORIEN ÅRSKURS: 7-9 WWW.PRATAOMSPEL.SE SPELANDE I KONSTHISTORIEN I ÖVNINGEN INGÅR ATT: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap (BD) Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Oljemålningar Marie Almqvist

Oljemålningar Marie Almqvist Oljemålningar Marie Almqvist Nosce te ipsum Känn dig själv Ljuset och rummet Marie Almqvist är en både intuitiv och medveten målare. Hennes bilder berättar om livets paradoxer, verklighetens olika sidor

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

rumsgestaltning kurs i inredningsarkitektur kandidat/k3/ht 14 inrediningsarktektur o möbeldesign kursansvariga Åsa Conradsson, Sergio Montero Bravo

rumsgestaltning kurs i inredningsarkitektur kandidat/k3/ht 14 inrediningsarktektur o möbeldesign kursansvariga Åsa Conradsson, Sergio Montero Bravo 2014-10-13 rumsgestaltning kurs i inredningsarkitektur kandidat/k3/ht 14 inrediningsarktektur o möbeldesign kursansvariga Åsa Conradsson, Sergio Montero Bravo I kursen behandlas ett antal centrala begrepp

Läs mer

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna

Läs mer

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213 ÖJD 3.16 ÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Samtliga delar av märket är varumärkesskyddade.

Samtliga delar av märket är varumärkesskyddade. 1(8) 2(8) När företag och organisationer vill markera tillhörighet till Dalarna finns det ett märke att använda. Märket har tagits fram under arbetet med projektet Bilden av Dalarna och har formen av en

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan 3.16 Slöjd Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall INNEHÅLL 7 19 41 55 75 95 4 Förord Olika sätt att se om bildanalys 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall Kroppsuppfattning, skönhetsideal och

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Vill du vara med? Kontakt & frågor

Vill du vara med? Kontakt & frågor Vill du vara med? Är du yrkesverksam konstnär/konsthantverkare och vill vara med på webbplatsen Konst i Örebro län är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom att fylla i formulären Examen/meriter

Läs mer

KONST på Vallås äldreboende. Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling

KONST på Vallås äldreboende. Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling KONST på Vallås äldreboende Barbro Jönsson Jan Åberg Tommy E Westerling Gårdarna Den konstnärliga utsmyckningen på gårdarna utomhus anspelar på de teman som landskapsarkitekt Kerstin Teutsch angett, nämligen:

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet

Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet NATIONALISM Alltsedan 1950-talet har många invandrargrupper kommit till Eskilstuna. I detta material berättar sverigefinländarna, som tillhörde de första

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

För att understryka den publika formen av kommunikation, men också för att dra till sig uppmärksamhet, kommer utställningen bestå av affischer.

För att understryka den publika formen av kommunikation, men också för att dra till sig uppmärksamhet, kommer utställningen bestå av affischer. VI VISAR KULTURHUSET. Del 1 Konstfack GDI3. V39-v40. 20120924-20121004 Lärare: Josefine Engström och Tyra von Zweibergk (OBS! Uppgiften kan också lösas med grafisk design) Som illustratör måste man ofta

Läs mer

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet?

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet? 10 11 Det handlar om ljus T. v. Ett ansikte, torrnålsgravyr T. h. Alltså avgjort?, torrnålsgravyr Torrnål. Tonerna och övergångarna längs graderna som färgen ger när plåten pressas mot pappret. Bilderna

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

Ansökan om att inrätta Formgivning och gestaltning som huvudområde inom filosofiska fakulteten

Ansökan om att inrätta Formgivning och gestaltning som huvudområde inom filosofiska fakulteten Dnr LiU-2013-00831 Till Filosofiska fakultetsstyrelsen Ansökan om att inrätta Formgivning och gestaltning som huvudområde inom filosofiska fakulteten Härmed ansöker institutionen för kultur och kommunikation

Läs mer

Örebro Kommunikationsplattform. Version 1.2 2015-10-01

Örebro Kommunikationsplattform. Version 1.2 2015-10-01 Örebro Kommunikationsplattform Version 1.2 2015-10-01 Innehåll Inledning................................... 3 Målet med vår marknadsföring....................... 4 Våra kärnvärden...............................

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Formen i Sverige NRMMOMMM

Formen i Sverige NRMMOMMM ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin

Läs mer

Anna Odell. Rekonstruktion. Kalmar Konstmuseum 13 juni 29 juli 2009. Bakgrund

Anna Odell. Rekonstruktion. Kalmar Konstmuseum 13 juni 29 juli 2009. Bakgrund Anna Odell Rekonstruktion Kalmar Konstmuseum 13 juni 29 juli 2009 Bakgrund Kalmar Konstmuseum visar som första konstinstitution en fortsättning på konstnären Anna Odells uppmärksammade verk Okänd Kvinna

Läs mer