Förekomst av dagfjärilar i ett skogslandskap i västra Värmland

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för biologi Britt-Marie Olsson Förekomst av dagfjärilar i ett skogslandskap i västra Värmland Occurence of butterflies in a forest landscape in western Värmland Examensarbete D-nivå 20 poäng Biologi Datum/Termin: Handledare: Björn Arvidsson Examinator: Eva Bergman Löpnummer: 07:93 Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängsoch hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter. Vissa av dessa lokaler är isolerade och förväntningarna var att antalet rödlistade arter skulle vara relaterade med graden av isolering. Antalet rödlistade arter och antalet totalt var lägst i isolerade områden, vilket tyder på att det kan finnas spridningshinder mellan lokalerna. Studien visade också att antalet fjärilsarter var positivt korrelerad med både områdets areal och diversitet med avseende på växter. Abstract The large-scale changes of the 20 th century have reduced a great number of species to small and fragmented residual population, often occurring in habitats that are no longer grazed or mowed. Without targeted efforts, these species will disappear from the landscape in the long run. This study examines the occurrence of butterflies, with special on red list species, in a forest landscape in western Värmland. Twenty-six localities were selected to investigate if the distribution was limited by their ability to disperse. Some localities were isolated and the prediction was that the number of red listed species should be related to the degree of isolation. The number of red listed butterfly species and the total number of species was smaller in isolated areas, indicating that the dispersal of butterflies is reduced. The study also showed that the number of species was positively correlated with the size of areas and with diversity of plants.

3 Inledning I Sverige under 1700 och 1800 talet var behovet av odlingsmark stort vilket innebar att man brukade alla de marker som fanns. Man svedjade skogen för att öppna upp landskapet för att sedan bedriva jordbruk. Man brukade såväl åker, ängs, fuktängar och myrar för slåtter och sådd. Djuren hade man på bete i skogen under sommarhalvåret. Vid betespåsläppet uppstår det tramp av klövdjuren, som skapar partier med blottad mineraljord, vilket är en nödvändig störning för att frön lättare ska kunna gro och klara sig i konkurrensen med andra växtarter (Andersson m fl.1993). Skogarna förr var öppnare och hade ett rikare örtinslag än vad som förekommer idag och dessa örtrika skogar lade grunden för en rikare flora och fauna. Idag ser man att utvecklingsriktningen har vänt och allt fler ängs - och hagmarker läggs i träda eller planteras igen med skog, vilket ändrar möjligheterna för olika arter att finnas kvar i många av våra marker (Eliasson m.fl. 2005). Förr ägnade man sig åt sen slåtter vilket gav växterna en chans att blomma och sätta frö innan det tillvaratogs som foder till djuren. Idag använder man sig av en tidig slåtter och ensilering av djurfoder, vilket hindar växterna från att blomma och sätta frö. Under 1900 talet har ängs - och åkermarker minskat och blivit till små och fragmenterade restprodukter (Gärdenfors m.fl. 2005). Dessa miljöer är oftast miljöer som inte längre hävdas, dvs. man låter områden som förr varit öppna genom att man har brukat marken växa igen eller plantera igen ängs - och hagmarker med skog. Under de senaste åren har hävden av ängs - och hagmarker i stort sett upphört helt i jämförelse med de stora arealer som förr hävdades (Gärdenfors m.fl. 2005). Förändringar som sker i landskapet bidrar till att ändra villkoren för arterna som finns i området. Man benämner ett sådant ingrepp för fragmentering som innebär att ett homogent område delas upp i små områden. Denna uppdelning har en negativ inverkar på spridningsförmåga hos flora och fauna (Ricklefs 2000). På senare år har man förstått betydelsen av fragmentens utseende och storlek. Dessa två faktorer har en stor påverkan på samspelet och tillväxten av arter och interaktionerna mellan arterna. Spridningen är ett viktigt skeende för nybildandet av nya populationer. Den här typen av fragmentering av landskapet räknas till ett av de viktigaste hoten mot mångfalden i både skogsmiljöer som i jordbrukslandskapet tillsammans med faktorer som biotopförluster, igenväxning och exploatering (Linkowiski & Lennartsson 2002). Fjärilarna är under hela sin levnadstid beroende av växterna och deras nektar. Det är viktigt att nektarn är av god kvalitet, dvs. att nektarn innehåller olika sockerarter och vissa aminosyror, för att fjärilarna ska orka med revirstrider, parningsspel samt parning (Eliasson m.fl. 2005). Förmågan för dagfjärilarna att överleva i blomfattiga miljöer är begränsad. Producerar växterna en sämre kvalité av nektar kommer detta också att påverka dagfjärilarnas livslängd och fortplantningsförmåga negativt. Antalet beskrivna fjärilar i världen är ungefär Fjärilarna är sedan indelade i drygt fyrtio överfamiljer varav endast två, tjockhuvudfjärilar Hesperioidea och äkta dagfjärilar Papilionidea räknas till dem vi brukar kalla för dagfjärilar. I Sverige har 122 dagfjärils arter observerats, medan i Europa finns det 580 arter och i hela världen totalt arter. Under dagfjärilarna förekommer även bastardsvärmare som är en grupp nattfjärilar som flyger på dagen (Söderström 2006). Efter 2005 års omarbetning av rödlistan har 16 dagfjärilsarter i landet fastställts som hotade med kategorierna akut hotade, starkt hotade eller sårbara. Att arterna blir placerade i olika kategorier är beroende på hur liten den svenska populationen är och hur snabbt populationen har minskat samt utbredningsområdet storlek (Söderström 2006). De idag rödlistade arternas utbredning kan man förklara med hjälp av landskapets tidigare utseende och bruk.

4 En population består av ett antal individer av samma art inom en viss area. Varje population lever primärt inom en patch/fläck av ett lämpligt habitat. Antalet individer i en population varierar beroende på olika faktorer som födotillgång, predationstryck, boplatstillgång etc. Population uppvisar ett dynamiskt beteende vilket är en ständig förändring över tid beroende av födelse, dödlighet samt spridningsförmågan hos individen (Ricklefs 2000). Ett försök att beskriva den komplexa populationsdynamiken har lett till ett antal förklaringsmodeller. Uppdelade populationer kan studeras i ett metapopulationsperspektiv, där individer av en art som regionalt förekommer som lokala populationer kan utgöra en metapopulation, dvs. en population av populationer. De enskilda populationerna kommer på sikt att dö ut och ersättas av nya populationer enligt Levins metapopulationsmodell. En förutsättning för att en återkolonisering av populationer ska kunna ske är det att det finns spridningsmöjligheter mellan områdena (Edenhamn m.fl. 1999). Områdenas storlek har även en stor betydelse då populationerna på en stor yta har större chans att överleva än en population på en liten yta. Den stora ytan kan liknas vid ett fastland som förser små ytor (öar) med immigranter. Ytterligare en likartad indelning är Source sink (källa-fälla) vilket bygger på kvalitetsskillnader mellan olika områden. I en källpopulation produceras det flera avkommor än vad det behövs för att bibehålla en stabil population, medan reproduktionsframgången i en fällapopulation är så låg att den lokala populationen dör ut om det inte sker en invandring (Edenhamn m.fl. 1999). Isolering mäts ofta i avståndet till närmaste grannpopulation. Förmågan till spridning innebär att det sker en nykolonisering i området och det leder till att risken minskar för lokalt utdöd, då det sker en immigration av individer till området och populationen ökar i antal. Dessa immigranter bidrar till en ökad genpool vilket i sig motverkar inavel och genetisk drift (Edenhamn m.fl. 1999). I denna studie undersöktes tjugosex lokaler med avseende på förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i relation till diversitet av växter, areal och isolering. Hypotesen som ställdes är att isoleringsgraden har en stor betydelse för förekomsten av dagfjärilar då främst de rödlistade arterna. Material och metod Studieområdet består av lokaler i Säffle och Årjängs kommuner (se Fig 1), och utgörs av en berggrund som till största delen består av det s.k. Åmålskomplexet med både sura och basiska bergarter. Jordtäcket består till största delen av morän och moränen i sig består till största delen av basiska mineraler vilket har en stor betydelse för de kalkkrävande växterna som finns i området. Att moränen har så hög andel basiska mineraler tros ha att göra med att den till stora delar härstammar från de stora grönstensförekomsterna i den s.k. Gillberga skålens centrala delar sydost om sjön Stora Gla. Det förekommer myrmarker i ganska stor omfattning. Sjöarna är genomgående näringsfattiga och ängs - och hagmarkerna rymmer en speciell flora med arter som är anpassade till att överleva både slåtter och bete. Det fanns dock betydande arealer ängsmark, hackslåtter kvar fram till mitten på 1900 talet (Jansson 1996).

5 Hällesbyn Ragnildsrud Kranserud Sjötorpet Finntorp Åsen, Kyrkpl Lyckan Råtaka Bråtlyckan Sundängen Övre lofterud Ekebråten Gärdet, Mon, Essetorpet Hagen, Snåren Elovsbyn Fjäll Botten Sträckleviken, Mossviken, Udden Figur 1. Översikt över undersökningsområdet i Västra Värmland, Säffle kommun samt Årjängs kommun. Lokalerna är markerade med röda pilar. I studieområdet har vissa av lokalerna varit bebodda under stenåldern, då man har funnit lämningar från denna tidsperiod (Janson, T. muntl.). En av de stora befolkningsökningarna i bygden kom runt 1500 talet men antalet bebyggelse och mångbruket av skog och mark kom att formligen explodera under mitten på 1800 talet (Olsson, S. muntl.). Skogarna i undersökningsområdet användes för att hugga timmer, sk dimensionshuggning, samt till ved för eldning. Det var vanligt förekommande att kreaturen gick på skogen och betade under sommaren (Olsson, S. muntl). Alla dessa aktiviteter som skedde i skogen under den här tiden kom att skapa en skog som var gles med stort variation av olika trädslag och markerna var betydligt rikare på olika örter (Andersson m.fl 1993). Inventeringslokaler valdes ut med avseende på isoleringsgrad och spridningsmöjligheter. Detta gjordes med hjälp av kartor och satellitbilder, och avstånden mellan lokalerna uppmättes med hjälp av dataprogrammet Arc Wiev 3.3. Det skedde en ytterligare bedömning i fält vilken ledde till att vissa av de ursprungliga lokalerna ersattes av nya. Lokalerna kategoriserades utifrån graden av isolering där isolerad innebär att lokalen omges av tät skog och/eller vatten. Medelisolerad innebär att lokalen tillviss del omges av tät skog och/eller vatten men det finns en väg i anslutning till lokalen vilket möjliggör spridning. Ej isolerad är lokaler som inte omges av skog och/eller vatten samt att det finns en väg i anslutning till lokalen. Fältarbetet började med att en inventering av floran gjordes på samtliga tjugosex lokaler. Fem provytor slumpades ut på varje lokal och en diameter av tjugo meter utmättes med hjälp av ett måttband.

6 För varje växtart skattades sedan täckningsgraden i rutan mha procent, där 1 motsvarar 25 %, 2 motsvarar 50 %, 3 motsvarar 75 % och 4 motsvarar 100 %. Man får härigenom en siffra på tätheten för varje växtart, man adderar sedan varje växtart som återfanns i dessa fem provytor och dividerar varje växt art med fem. Detta för att få fram täckningsgraden hos varje växtart för varje lokal. Detta ger sedan en deskriptiv bild av växtförekomsten för varje lokal. En ytterligare bearbetning sker av de inhämtade värdena med hjälp av ett Shannon Weaver index och därigenom få fram hur diverst varje område är med avseende på floran. Ett diversitetsindex (Shannon-Weaver Index) beräknades med avseende på floran, där frekvensen p i för varje växtart räknades om genom att man transformerar frekvensen med hjälp av att multiplicera med naturliga logaritmen enligt formeln H= - Σ p i ln p i (Fowler m.fl. 1998). Vidare logtransformerades variablerna för att få normalfördelning innan statistiska analyser utfördes. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades sedan i Excel. Fjärilsinventeringen innebar att varje lokal besöktes en gång i veckan under perioden 18 juni till 15 augusti. Inventeringarna gjordes vid olika tidpunkter på dagen för att införskaffa ett mer tillförlitligt datamaterial. Vid fjärilsinventeringen antecknades vindförhållanden, temperatur, molnighet samt klockslag vid början och slutet av inventeringen. Det sistnämnda för att ungefär samma hastighet skulle hållas under inventeringarna och felkällor på så sätt minimeras. Inventeringen började fem meter från kanten av det område som skulle inventeras, och man gick på rak linje över området. De fjärilar som befann sig fem meter på var sida om inventeraren och fem meter framför räknades och artbestämdes. När andra sidan av området nåddes skedde en förflyttning i sidled på tio meter, för att minska risken för dubbelräkning av fjärilarna, och samma moment upprepades tills hela området var inventerat (Nilsson m.fl. 2006). Under inventeringen användes kikare, fälthandbok Svenska fjärilar, anteckningsblock, penna, fjärilshåv, glasburk för att studera fjärilen närmare om det fanns en osäkerhet om art, samt en giftburk med ämnet Etylacetat i för att ta belägg på vissa arter. Resultat Områdets lokaler uppvisade följande medelvärden för olika variabler (Tabell 1). Medelarealen på undersökta lokaler var 0,73 ha. I genomsnitt fanns 20 arter av dagfjärilsarter och av dessa var i snitt 2,7 rödlistade. Medelvärdet för diversitet (Shannon- Weaver index) uppmättes till 11,9 och medelavståndet till närmaste lokal var 1740 m (Tabell 1). Medeltemperaturen för undersökningsdagarna varierade lite med en medeltemperatur av 22 0 C och vindhastigheten var svag till måttlig samt molnigheten var klart till halvklart (se Tabell 1). Tabell 1. Medelvärden och standardavvikelse med avseende på diversitet (S-W index), antal dagfjärilsarter, antal rödlistade dagfjärilsarter och areal (ha) samt medelavstånd till närmaste lokal. Tabellen visar också medeltemperatur och vindförhållanden samt molnighet. Medelvärde Sd Diversitetsindex, Shannon- Weaver index 11,9 2,3 Antal dagfjärilsarter 20 3,9 Antal rödlistade dagfjärilar 2,7 1,2 Areal (ha) 0,73 0,73 Avstånd till närmaste lokal (m) Temperatur C ,94 Vind 1,6 1,7 Molnighet 2,4 2,0

7 Antalet dagfjärilsarter ökar på lokaler som är mindre isolerade (Tabell 2), vilket också gäller de rödlistade dagfjärilarna. Skillnaden mellan isolerade lokaler och ej isolerade är 5,5 arter och 1,8 rödlistade arter. Tabell 2. Medelvärden av dagfjärilsarter och rödlistade dagfjärilsarter vid olika isoleringsgrader för undersökta lokaler. Kategori Isolerade Medel isolerade Totala antalet dagfjärilsarter 18,5 20,3 24 Totala antalet rödlistade dagfjärilsarter 2,2 2,5 4 Ej isolerade Det finns inget samband mellan diversitet och areal (Figur 2, r = 0,024, p = 0,457, df = 23), något man skulle kunna förvänta. Ekebråten har en area på ett halvt hektar och har den högsta diversiteten (indexvärde 18) i undersökningsområdet. Vilket kan jämföras med lokalen Övre Lofterud, en hektar som betas av hästar, som har ett indexvärde av 7. Diversitetsindex 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Areal (ha) Figur 2. Förhållandet mellan diversitetsindex och areal (ha). Det finns ett signifikant samband mellan ett områdes areal och antalet arter av dagfjärilar (Figur. 3, r = 0,16, p = 0,045, df = 23). Variationen i areal mellan områden med flest arter är stor. 30 Antal dagfjärilsarter ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Areal (ha) Figur 3 Förhållandet mellan areal och totala antalet dagfjärilsarter. De rödlistade dagfjärilarna verkar inte vara arealberoende eftersom inget samband mellan dessa kan observeras (Figur. 4, r = 0,13, p = 0,07,df = 23).

8 Areal (ha) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Antal rödlistade dagfjärilsarter Figur 4 Förhållandet mellan areal och rödlistade dagfjärilar, Det fanns ett signifikant förhållande mellan diversitet och det totala antalet dagfjärilsarter (Figur. 5, r = 0,186, p = 0,03 df = 23). Lokalerna Elovsbyn och Finntorp har ett diversitetsindex på 12 men har det högsta antalet dagfjärilsarter med 25 arter. Ekebråten som har det största diversitetsindexet på 18 har enbart 23 arter av dagfjärilar. Diversitetsindex 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Antal dagfjärilsarter Figur 5. Förhållandet mellan diversitet och det totala antalet dagfjärilsarter. Det finns inget samband mellan diversitet och antalet rödlistade fjärilsarter (Figur. 6, r = 0,09, p = 0,133, df = 23). Den lokal som har högst diversitet, Ekebråten har fyra rödlistade dagfjärilsarter, men även många av de övriga lokalerna uppvisar ett förhållandevis högt antal rödlistade dagfjärilsarter, trots en lägre diversitet.

9 Diversitetsindex 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Antal rödlistade dagfjärilsarter Figur 6. Diversitet (SW-index) och antal rödlistade dagfjärilsarter. Markanvändning är av stor vikt för dagfjärilsfaunan (Tabell 3) och den omfattar bete, slåtter, nyöppnat men ohävdat, icke jordbruksmässigt användande av mark så som kalhygge, ohävdade marker som är på väg att växa igen samt område som är igenplanterat med skog. Man ser tydligt vilken effekt olika markanvändning har på såväl totala antalet dagfjärilar som för de rödlistade arterna. Tabell 3 Medelantalet dagfjärilsarter (rödlistade arter inom parentes) vid olika typer av markanvändning (antalet lokaler i respektive kategori visas inom parantes). Bete/antal dagfjärilsarter Slåtter/antal dagfjärilsarter Ohävdat/antal dagfjärilsarter Kalhygge/antal dagfjärilsarter Oregelbunden Ny öppnat men slåtter/antal ohävdat/antal dagfjärilsarter dagfjärilsarter (4 ) (8) (3) (6) (1) (1) 19,75 (2,75) 19,25 (2,75) 21,6 (2,67) 19,3 (2,5) 24 (3) 21 (4) 16 (1) Igenplanterat/ antal dagfjärilsarter (1) De rödlistade dagfjärilsarterna som undersöktes i den här studien kräver olika typer av värdväxter för sin existens (Tabell 4). Tabell 4. Rödlistade dagfjärilarnas värdväxter. Värdväxt Allmän metallvingesvärmare Adscita statices Mindre bastardsvärmare (tidigare liten bastardsvärmare) Zygaena viciae Sexfläckig bastardsvärmare (tidigare allmän bastardsvärmar) Zygaena filipendulae Sotnätfjäril Melitaea diamina Silversmygare Hesperia comma Violett kantad Guldvinge Lycaena hippothoe Vicker, gulvial, klöver och kärringtand X Kärringtand, ärtväxter X Vänderot Fårsvingel Ängssyra, mer sällan Bergssyra och Krusskräppa X X X X Tabell 5 visar täckningsgraden av värdväxterna för respektive lokal samt antal värd arter. Vilket påvisar att förekomsten av värdväxter hos de enskilda lokalerna är förhållandevis god. Ett undantag är dock vänderot som endast förekommer i låg frekvens i lokalerna Ekebråten och Sundängen. Dock skall noteras att vänderot återfanns utanför inventeringsytan hos flera av lokalerna och arten som är beroende av denna växt, sotnätfjäril, återfanns därför i flera av de andra lokalerna.

10 Område Tabell 5. Täckningsgraden av värdväxt på olika lokaler med avseende på de rödlistade arternas behov. Back vicker Gökärt Krus skräppa Kråkvicker Berga 0 0 0, ,2 0 0, ,2 4 Botten 0 0 0,25 0,25 0 0,25 0,1 0,25 0, ,25 Bråtlyckan 0 0 0,25 0,2 0,05 0,25 0,05 0,25 0, ,25 Ekebråten hus 0 0 0,1 1,25 0 0,15 0,15 0,15 0, ,25 7 Ekebråten ladugård Röd klöver Vit klöver Vänder rot 0 0,05 0,25 0,15 0 0,2 0,15 0,15 0,05 0,05 0,05 0,25 Elovsbyn 0 0,05 0,15 0,15 0 0,15 0,1 0,25 0,15 0,15 0 0,2 Essetorpet 0 0,05 0,25 0,25 0 0,1 0 0,2 0, ,25 Finntorp 0 0,05 0 0,25 0 0,25 0,25 0,25 0 0,1 0 0,25 Fjäll 0 0,05 0,15 0,25 0 0,1 0 0, ,25 6 Gärdet 0 0,05 0,2 0,05 0 0, ,25 5 Hällesbyn 0 0,05 0,05 0,1 0 0,15 0 0, ,25 Kranserud 0,05 0,05 0,25 0,1 0 0,25 0 0,25 0,05 0,15 0 0,25 Kyrkplatsen 0 0,05 0,05 0,05 0 0,25 0 0,05 0, ,25 Mon 0 0,05 0,15 0,25 0 0,25 0 0,2 0, ,25 Mossviken 0 0,05 0,1 0,25 0 0,25 0,05 0, ,25 7 Ragnildsrud 0 0,05 0,1 0,25 0 0,2 0 0,15 0,1 0,05 0 0,25 Råtakan 0 0,05 0,05 0,15 0 0,15 0,2 0,15 0, ,25 Sjötorpet 0,1 0,05 0,15 0,05 0,05 0,25 0,15 0,25 0 0,05 0 0,25 Snårne 0 0,05 0,2 0,25 0 0,2 0,05 0,25 0 0,1 0 0,25 Sträckleviken 0 0,05 0, ,25 0 0,25 0,1 0,2 0 0,25 8 Sundängen 0,05 0,05 0 0, ,05 0,05 0,05 0 0,05 0 Udden 0 0,05 0,25 0,1 0 0,1 0 0,15 0, ,25 Åsen 0 0,05 0,2 0,15 0 0,25 0 0,2 0,25 0,05 0 0,25 öv.lo.gr 0 0,05 0,15 0,05 0 0, ,2 öv.lo.hä , ,25 0 0,25 Total förekomst av värdväxter 0,2 0,1 3,7 4,8 0,1 4,85 1,3 3,96 1,8 1,15 0,10 5,85 Fårsvingel Gulvial Kärringtand Skogsklöver Ängssyra Σ Värd arter Sett till totala förekomsten av värdväxter hos samtliga lokaler, inser man att det är en god tillgång på värdväxter. Detta i sig borde möjliggöra förekomst av rödlistade arter på flera av lokalerna. Dock förekommer det en skillnad mellan lokalerna med avseende på de rödlistade dagfjärilarna (Tabell 6). Lokalerna Botten och Elovsbyn är de enda som har förekomst av den Violettkantad guldvingen Lycaena hippothoe, medan Mon är den enda som uppvisar förekomst av Silversmygaren Hesperia comma.

11 Tabell 6 visar totala antal rödlistade arter och fördelningen av de rödlistade dagfjärilsindividerna per lokal. Förekomsten av värdväxter vissas genom ett v inom parantes för respektive rödlistad art. Medan s inom parentes visar att värdväxten saknas för respektive rödlistad art. Område Totala antal rödlistade dagfjärilars arter Allmän metallvinge svärmare Adscita statices Mindre bastardsvärmare (tidigare liten bastardsvärmare) Zygaena viciae Sexfläckig bastardsvärmare (tidigare allmän bastardsvärmar) Zygaena filipendulae Sotnätfjäril Melitaea diamina Violettkantad Guldvinge Lycaena hippothoe Silversmygare Hesperia comma Berga 1 - (v) - (v) - (s) 2 (s) - (v) - (s) Botten 4 1 (v) 2 (v) - (v) 1 (s) 3 (v) - (s) Bråtlyckan 2 27 (v) - (v) - (v) 4 (s) - (v) - (s) Ekebråten hus 4 17 (v) 3 (v) 2 (v) 20 (s) - (v) - (s) Ekebråten ladugård 4 17 (v) 3 (v) 2 (v) 20 (v) - (v) - (v) Elovsbyn 4 - (v) 1 (v) 6 (v) 1 (s) 1 (v) - (v) Elovsbyn Dikeskant 1 - (v) 2 (v) - (v) - (s) - (v) - (s) Essetorpet 3 4 (v) 9 (v) - (v) 1 (s) - (v) - (v) Finntorp 4 33 (v) 3 (v) 23 (v) 9 (s) - (v) - (v) Fjäll Gärdet 3 46 (v) 2 (v) - (v) 11 (s) - (v) - (v) 4 2 (v) 1 (v) 1 (v) 1 (s) - (v) - (v) Hällesbyn 1 - (v) - (v) - (v) 2 (s) - (v) - (v) Kranserud Kyrkplatsen Lyckan Diketskant 1 1 (v) - (v) - (v) - (s) - (v) - (v) 2 3 (v) 4 (v) - (v) - (s) - (v) - (v) 1 - (v) - (v) 3 (v) - (s) - (v) - (v) Mon 3 6 (v) 10 (v) - (v) 5 (s) - (v) 2 (v) Mossviken 2 2 (v) - (v) 1 (v) - (s) - (v) - (v) Ragnildsrud 4 25 (v) 4 (v) 8 (v) 5 (s) - (v) - (v) Råtakan 4 1 (v) 2 (v) 31 (v) 13 (s) - (v) - (v) Sjötorpet 3 2 (v) 1 (v) - (v) 4 (s) - (v) - (v) Snårne 1 4 (v) - (v) - (v) - (s) - (v) - (v) Sträckleviken 2 11 (v) - (v) 1 (v) - (s) - (v) - (v) Sundängen 4 3 (s) 1 (v) 7 (v) 32 (v) - (s) - (v) Udden 2 9 (v) - (v) - (v) 2 (s) - (v) - (v) Åsen 3 3 (v) 73 (v) - (v) 3 (s) - (v) - (v) Övre lofterud grisbete 2 1 (v) - (v) - (v) 4 (s) - (v) - (v) Övre lofterud hästbete 1 1 (v) - (v) - (v) - (s) - (v) - (s) Summa antal individer/ art Diskussion Den här studien pekar på att det kan finnas spridningshinder för rödlistade dagfjärilsarterna som återfunnits i Västra Värmland, Säffle kommun samt Årjängs kommun. Att ett sådant resultat har framkommit är inte oväntat då man valde ut specifika lokaler, vilket man betraktade som isolerade med hänsyn till de geologiska förhållanden och spridningsmöjligheter. Av de data som samlats in av både flora och dagfjärilar pekar på att sommaren 2006 var ett gynnsamt år, då medeltemperaturen var hög (22 0 C) och nederbörden var minimal. Den varma sommaren bidrog till att fjärilarna kunde vara aktiva under en längre tid under dagen som innebär en ökad nektarinsamling och större möjligheten att hitta en partner. Man vet att dagfjärilar är temperatur beroende och flyger som mest mitt på dagen när det är som varmast.

12 Fjärilarna är känsliga för vind och flyger endast då det är svag till måttlig vind, är det starkare vindar sitter de oftast och trycker nära marken på någon blomma eller i någon buske i väntan på bättre väder (Eliasson m.fl. 2005). Förmågan att flyga längre sträckor och sprida sig till nya miljöer varierar mellan dagfjärilsarter. Man har sett att de större arterna som bl.a. Sorgmantel, Nässelfjäril och Sotnätfjäril inte har några större problem att flyga längre sträckor och etablera nya miljöer. Medan de mindre dagfjärilsarterna inte flyger längre sträckor och är därför begränsade till mindre områden (Eliasson m.fl. 2005). Ännu en faktor som har haft en gynnsam effekt på dagfjärilarna är att vi under de senaste åren har haft varma somrar och förhållandevis lite nederbörd. Vintrarna har varit förhållandevis milda vilket har bidragit till att många av fjärilslarverna har övervintrat för att sedan utvecklas till adulter och fortplanta sig under sommaren. Av de analyser som gjordes fann man signifikant samband mellan area och antal dagfjärilsarter. Ett större område har bättre förutsättningar och kan därmed innehålla en högre artdiversitet. Ytterligare ett test som gjordes på diversiteten hos floran och det totala antalet dagfjärilsarter vilket visade på signifikans. När tillgången på växter och deras blommor är god finns det mycket nektar att tillgå vilket har en positiv effekt för de olika dagfjärilarna. Olika dagfjärilsarter har sina speciella växter som de besöker för att samla in nektar ifrån men de har också sina speciella s.k. värdväxter som de lägger sina ägg på. När det gäller de rödlistade dagfjärilsarterna utfördes samma tester med avseende på areal och antal rödlistade arter vilket inte uppvisade signifikans. Man fann ingen signifikans för diversitet och antal rödlistade dagfjärilsarter. Av de tjugosex lokaler som valdes ut är det tre stycken som betas av olika djur Elovsbyn nötboskap, Finntorp fårbete och Övre Lofterud hästbete. Studier som gjorts vid SLU visar att olika djur betar olika beroende på vilken djurgrupp det rör sig om, och att de har olika effekter på floran (Ekstam m.fl.2000). Nötkreaturens val av föda baserar sig mer på selektivt urval av vissa växtsamhällen, dvs. det finns viss vegetation som de inte äter, men skulle det vara så att det förekommer en art som de gillar i ett sådant mindre attraktivt växtsamhälle kommer alla växterna ändå att betas utav nötboskap (Janson. T. muntl.). Studier som gjorts på nötboskap visar att de väljer ut 15% örter, 13 % vedväxter och 72% gräs. För hästar har ett födoval som består av 15 % av örter, 16 % av vedväxter, 69% av gräs. Fåren är mer selektiva och mer inriktade på vissa mer smakliga växtdelar hos växtpopulationen. Får betar 30 % örter, 20 % vedväxter och 50 % gräs (Ekstam m.fl.2000). Elovsbyn innehar 25 dagfjärilsarter och hävdas genom nötboskap under sommarhalvåret vilket har pågått de senaste tjugo åren (det var ett uppehåll av bete under talet, Janson, T. muntl.). Att det skiljer sig mellan olika djurs födoval var något som noterades vid inventeringen av floran. Det återfanns fem rödlistade arter av totalt sex arter. Tittar man på totala individantalet ser man att det är förhållandevis få individer av varje art i området. Detta kan ha sin förklaring i att området hyser många olika växtarter men växtarterna i sig är begränsade i antal och producerar därför en begränsad mängd nektar. Detta leder till att det kan finnas många olika arter av fjärilar i området men arten begränsas på individnivå då konkurrensen om nektaren är hård. Som jämförelse kan man ta Finntorp som har 25 dagfjärilsarter. Åkern varvas med slåtter och svag betning av ett fåtal får några veckor varje sommar. Även här återfanns fyra arter av rödlistade dagfjärilar. Här syns en tydlig skillnad genom att jämföra Elovsbyn med Finntorp. Båda har ett svagt bete men när det gäller individantalet rödlistade fjärilar så är det en markant skillnad. En trolig orsak kan vara att de växter som finns i Finntorp producerar en mer näringsriknektar och tillgången på nektar är god. Detta kan bidra till att det finns fler rödlistade dagfjärilsindivider och konkurrensen om nektarn är helt enkelt mindre. Övre Lofterud har 14 dagfjärilsarter och området har hästbete vilket det har haft under de senaste 10 åren. Dock hittades en rödlistad art i denna hage. Troligen var det nog mer en slump att den hittades där då man inte noterade någon mer förekomst av den under hela inventeringsperioden.

13 Vid jämförelse av dessa lokaler ser man tydligt vilken stor påverkan betet har på både floran och dagfjärilarna. Hästbetet i Övre Lofterud är ganska hårt och hästarna släpps på relativt tidigt på säsongen jämfört med Elovsbyn och Finntorp som släpper på djuren relativt sent på säsongen. När det sker ett tidigt påsläpp av djuren redan i april kommer betestrycket på växterna att öka. Detta påverkar sedan växterna negativt då de inte hinner växa till och producera nektar. Följden blir att nektartillgången för fjärilarna är begränsad och lokalen som sådan är ogästvänlig ur ett fjärilsperspektiv, vilket kan vara en förklaring till att Övre Lofterud inte har en lika stor artrikedom av fjärilar. Det är inte bara bete som skapar förändringar för dagfjärilarna. I den här studien ingår det lokaler med olika typer av markanvändning. Det förekommer elva lokaler som hålls öppna genom hävd d.v.s. genom slåtter, antigen med lie eller slåtteraggregat. Man noterade att antalet dagfjärilsarter påverkades kraftigt av tidpunkten för slåtter, de lokaler som hade en sen slåtter (slutet på juli) hyste ett högre antal dagfjärilsarter och även fler rödlistade dagfjärilsarter. Jämfört med de lokaler som använde sig av tidig slåtter (början av juli). Dessa faktorer tillsammans med lokalens isoleringsgrad har en stor betydelse för hur många dagfjärilsarter man hittade under inventeringsperioden. Det fanns tre lokaler som man använde sig av oregelbunden slåtter, vilket innebär att ägaren slår lokalerna när han hade tid, lust och pengar. Dessa lokaler som besöktes sommaren 2006 hade då legat orörda i ett och halvt år utan slåtter och lokalerna är isolerade. De innehöll trots detta ett förhållandevis högt antal dagfjärilsarter och förekomsten av rödlistade arter var förvånansvärt högt. En form av hävd är när ett område lämnas ohävdade vilket innebär att man låter markerna växa igen. Det är de svagt hävdade ängar eller åkermarker som innehåller ett högt inslag av örter och buskmarker en viktig miljö för alla typer av insektsarter (Appelqvist m.fl.2001). Trots att man ändå hävdar att det är just de igenväxande markerna som är viktiga, utgör dom ändå det största hoten mot dagfjärilarna. Den teori som pågår kring ämnet idag och som man trots allt är enig om är att en minskad hävd leder till sämre förutsättningar för dagfjärilarnas värdväxter (Appelqvist m.fl.2001). Vid en igenväxning vandrar det in mer konkurrenskraftiga växtarter och konkurrerar ut de känsliga värdväxterna. Följden av detta blir att dagfjärilarna inte kommer att ha tillgång till de livsnödvändiga växterna som de lägger sina ägg på (Appelqvist m.fl. 2001). Det ingår sex lokaler som är ohävdade idag, dessa lokaler befinner sig i olika igenväxnings faser. Man kan skönja en märkbar minskning i dagfjärilsarter och individ antal, beroende på hur länge området har varit ohävdat. Det syns tydligt att i början hos en ohävdad mark återfinner man många dagfjärilsarter för att sedan minska i både arter och individantal. De lokaler som slås sina marker men låter höet få ligga kvar bidrar till att på sikt gödsla sina marker. Detta i sin tur bidrar till att en mer kväveälskande flora kommer att växa in och konkurrera ut de örter som kräver en mager och näringsfattig miljö. Själva igenväxningen går fort och lokalerna håller på att tappa sin flora och indirekt även fjärilsfaunan på sikt. Man bör göra något aktivt för att försöka återskapa och bevara floran på sikt hos dessa lokaler. Sammantaget visar dessa lokaler att ett område är som artrikast i början när markerna får ligga i träda, för att sedan minska med åren som markerna inte brukas (Appelqvist m fl. 2001). Tydliga paralleller kan dras mellan de ohävdade lokaler som nämnts ovan med marker som har öppnats upp igen genom olika aktiviteter. Två sådana exempel är lokalen Åsen och Sundängen. Där Åsen har röjts upp och man håller efter för att förhindra att området växer igen helt. Åsen har 24 dagfjärilsarter varav tre rödlistade dagfjärilsarter. Sundängen är ett kalhygge vilket skapades under 2001 talet. Här återfinns 21 dagfjärilsarter och förekomsten av rödlistade arter var förvånansvärt hög då man hittade fyra dagfjärilsarter.

14 Detta visar återigen på att öppnar man upp markerna igen från att ha varit igenväxta oavsett vilket sätt man väljer att göra det på, kommer det att skapa nya förutsättningar för både flora och fauna att återetablera sig i markerna igen. När man däremot väljer att plantera igen ett område med skog förlorar området sin mångfald relativt snabbt (Gärdefors m.fl. 2005). Hällesbyn är idag igenplanterat med skog och området består tillstörsta delen av små öppna gläntor med relativt få växtarter. Det återfanns endast 16 dagfjärilsarter och endast en rödlistad dagfjärilsart. Tilläggas ska att värdväxten vänderot förekom i lokalen dock ej i inventeringsytan. En möjlig förklaring till varför det endast återfanns en rödlistad art i Hällesbyn kan förklaras med att lokalen är isolerad. Och det geologiska läget kan ha en viss inverkan på floran. Man noterade en förskjutning av växtsäsongen med ca två veckor jämfört med övriga lokaler. Detta kan vara en bidragande orsak till att det återfanns så få arter. De idag rödlistade arternas utbredning kan man förklara med hjälp av landskapets tidigare utseende och bruk (Gärdefors m.fl. 2005). En möjlig förklaring till att det förekom rödlistade arter på alla lokaler kan vara den historiska bakgrunden som detta område har. I stort sett har alla dessa lokaler tagits i bruk någon gång under mitten på 1600 talet av svedjefinnar. Man brände skogen och odlade upp marken och ett jordbrukslandskap växte fram i detta skogslandskap (Olsson 2007). Jorden brukades under några år för att sedan lämnas för att sedan bryta upp ny mark genom svedja skogen. Detta skapade en livsviktig störning för växterna vilket gav möjlighet till ny etablering av nya arter. Djuren var på skogsbete under sommarhalvåret vilket isäg ledde till öppna glesa skogar med högt ört innehåll. Djuren var betydligt lättare och nättare vilket också hade en betydelse för de örter som fanns i skogen under den här tiden. Att skogsbetet försvann hade en negativ effekt på fjärilsfaunan som är beroende av öppna gläntor i skogen (Andersson m.fl. 1993). Markanvändningen historiskt sett och idag är av betydelse för dagfjärilsarterna utbredning och antal (Olsson 2007). Studier pekar på att de lokaler som kombinerar träda - svagt bete har en positiv effekt för dagfjärilsarterna (Appelqvist m fl. 2001, Olsson 2007). Vid en större störningar i ett område t. ex som vid Sundängen kan en skogsavverkning ha haft en gynnsam effekt på dagfjärilsarterna, genom att en högre solinstrålning och en förhöjt marktemperatur skapades vid skogsavverkningen. Ytterligare en faktor som kan ha haft en gynnsam effekt för området är dess tidigare historia (Olsson 2007). Det kan vara den historiska formen av mångbruket som bedrevs på dessa marker, som ligger till grund för den fröbank som finns i området. Man kan spekulera i fröbanken och dess betydelse för dagens rödlistade arter. Slutsatsen man har kommit fram till i den här studien är att det återfanns minst en av de sex rödlistade arterna på varje lokal. Ser man på inventeringen av floran kan man notera att alla lokalerna innehåller åtminstone en värdväxt för dessa arter. Jag anser trots att det inte kan styrka det med statistik, att det förekommer spridningshinder för de rödlistade dagfjärilarna. Att man inte kan styrka det med statistik kan förklaras av att det ingår allt för få lokaler i studien. Hade fler lokaler ingått hade förmodligen ett signifikant värde visats med avseende på spridningshinder mellan lokalerna. Det kan givetvis bero på andra orsaker också, att vissa av de rödlistade arterna inte förekommer i området, trots att det finns tillgång på värdväxter. En sådan faktor som kan vara avgörande för en arts förekomst är mikroklimatet, vilket innebär temperaturförhållanden i marknivå, beskuggning från omkringliggande skog samt områdets geografiska läge. Ytterligare studie skulle vara att undersöka dikeskanternas betydelse för spridning mellan lokalerna och även tidpunkten när dikena slås. Dikeskanternas örtinnehåll skulle inventeras. Vidare bör man undersöka om vissa områden utefter dikeskanterna kan innehålla s.k. mikropopulationer med dagfjärilar. Dessa mikropopulationer kan ev. försörja övriga områden med individer och på så sätt etablera nya populationer i nya områden.

15 Tillkännagivanden Ett stort tack till min handledare Björn Arvidsson, tusen tack för all hjälp med statistik och redigering av texten i mitt D- arbete. Jag skulle vilja passa på att tacka alla inblandade markägare i Säffle kommun och Årjängs kommun för att jag fått använda mig av Era marker. Det har varit ett sant nöje att få ta del av Er fantastiska flora och fauna. Vilket ni ska vara stolta över det är få områden som har en sådan öppen och välsköt natur! Skulle vilja passa på att speciellt tacka Maria Elvingsson för att hon förmedlade kontakten med Tomas Janson. Det är tack vare dessa två som jag fick möjlighet att få göra både en C- uppsats och ett D- Arbete om dagfjärilar i Skomarka med omnejd som har en inriktning inom naturvård. Ett speciellt tack till Sylvia Olsson Lönnskog som lånade ut sina eminenta kartor över området med början från 1600 talet och framåt samt all litteratur som du skrivit och de muntliga berättelserna över området, vilket gav upphov till en C-uppsats. Stort tack till min Sambo Jonas Andersson som var till stor hjälp vid inventeringen av både flora och fauna under sommaren Tack än en gång Tomas för all hjälp och uppmuntran som du har givit när det har börjat kännas motigt. Ett stort tack till Lisa Axelsson för att du bidrog med markeringskäppar vid inventeringen av floran i mitt examensarbete samt de muntliga berättelserna om ställena Sundängen och Hällesbyn. Referenser Andersson, L., Appelqvist, T., Bengtsson, O,. Nitare, J,. Wadstein, M Betespräglad äldre bondeskog - från naturvårdssynpunkt. Rapport 7 skogsvårdsstyrelsen. Tryckt SJV, Jönköping Appelqvist, T., Bengtsson, O. & Grimdal,R Insekter och mosaiklandskap. Entomologisk Tidskrift 122: Cassel-Lundhagen, A Igenväxning och isolering hotar den bruna gräsfjärilen (Coenonympha hero) i jordbrukslandskapet. Entomologisk Tidskrift.125 (4): Uppsala, Sweden. ISSN x. Cassel-Lundhagen, A.2002 Conservation Biology and Genetic structure of Fringe populations of the Scarce Heath Butterfly in Sweden. Dissertation, Uppsala Universitet. Edenhamn, P., Ekendahl, A., Lönn, M., Pamilo, P Spridningsförmåga hos svenska växter och djur. Naturvårdsverket. Rapport 4964: 1999 s7-9, Ekstam. U., Forshed, N Svenska Naturbetesmarker historia och ekologi. Tryck Fälth & Hässler, Värnamo s Eliasson. C.U., Ryrholm, N., Gärdenfors, U Nationalnyckeln dagfjärilar Hesperiidae nymphalidae s , 43-44, Fowler, J., Cohen, L,. Jarvis, P Practical statistics for field biology. Tryck Great Britain by Tj International Ltd, Padstow, Cornwall.

16 Gärdenfors, U., Aronsson, M., Cederberg, B., Croenborg,H., Dahlberg, A., Hallingbäck, T., Karlsson, A., Kindvall, O., Ljungberg, H., Lönnell, N., Thor, G & Tjernberg,M Rödlistade arter i Sverige Uppsala 2005, ArtDatabanken, Tryckt:Erlanders Tofters, Östervåla 2005.s Janson. T,. Boken om Långserud II. Tryckt Värmlandstryck i Karlstad. Janson T,. Muntlig meddelande angående skötsel på lokalerna Bråtlyckan, Elovsbyn, Sundängen samt Åsen. Linkowski, L., Lennartsson, T Fragmentering och biologisk mångfald en kunskapssammanställning. Institutionen för Naturvårdsbiologi, SLU 2002 Mossberg, B., Stenberg, L Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand Nilsson, S-G., Franzén, M Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 5. Dagfjärilar och bastardsvärmare (Lepidoptera: Rhopalocera and Zygaenidae). Entomologisk tidskrift 127 (1-2):39-55 Uppsala, Sweden. Olsson, B-M C- uppsats Effekter på dagfjärilsarter av sentida markanvändning i ett skogslandskap i västra Värmland. Tryckt: Karlstads Universitet 2007 Olsson, S. Kartor från 1600-, och 1800-tal samt informationsmaterial över befolkningen i Bråtlyckan, Elovsbyn, Fjäll, Hällesbyn, Sundängen samt Åsen, och därtill även muntlig information. Ricklefs, R. E The Economy of Nature fifth edition. University of Missouri St Louis 2000.s Söderström, B Svenska fjärilar en fälthandbok. Tryckt Printer Trento, Italien s. 8, 18. Internetadresser: / Tolka molnigheten. /Tolka vindhastighet.

17 Bilaga 1. Lokalernas indelning, vidare vissas diversitets index med avseende på flora, skötsel idag, arealer anges i ha samt avståndet mellan lokalerna anges i meter. Område Diversitet index Shannon Weaver index Totala antal arter Totala antal rödlistade dagfjärilar Kategori Skötsel idag Berga Isolerad Ohävdad 0.23 Botten Ej isolerad Slåtter 0.81 Area (Ha) Avstånd mellan lokaler Botten - Elovsbyn Elovsbyn - Fjäll Bråtlyckan Isolerad Ohävdad 0.93 Fjäll - Snårne 1376 Ekebråten hus Ej isolerad Slåtter 0,54 Ekebråten ladu Fjäll - Ekebråten Ej isolerad Slåtter (lie) 0,54 Snårne - Berga 940 Elovsbyn Ej isolerad Boskapsbete 3.51 Elovsbyn spridningskorridor Slås oregelbundet Essetorpet Medel isolerat Ohävdad Finntorp Medel isolerad Fjäll 9, Medel isolerad Slåtter samt svagt bete får 0.68 Hackslåtter (lie) 0.94 Gärdet Medel isolerad Ohävdad 0.66 Hällesbyn Isolerad Igenplanterat 0.22 Kranserud Isolerad Slåtter 0,31 Kyrkplatsen 12, Medel isolerad Ohävdad 0.55 Lyckan Spridningskorridor Slås oregelbundet Mon 11, Medel isolerad Ohävdad 0.64 Mossviken 12, Isolerad Slåtter 0.44 Ragnildsrud 14, Isolerad Slåtter oregelbundet Fjäll - Ekebråten Avstånd (m) Gärdet Mon 456 0,23 Kyrkplatsen - Åsen Ekebråten - Kyrkplatsen Kyrkplatsen Åsen Åsen Övre lofterud.hästbete Åsen Övre lofterud grisbete Övre lofterud grisbete - Bråtlyckan Bråtlyckan - Hällesbyn Bråtlyckan - Sundängen Bråtlyckan - Råtaka Hällesbyn - Råtaka Råtaka - Finntorp Råtakan 15, Medel isolerad Slåtter (lie) 0.77 Fjäll Gärdet 3889 Sjötorpet Isolerad Slåtter 0.71 Snårne Isolerad Slåtter 0.27 Sträckleviken Isolerad Slåtter 0.67 Sundängen Isolerad Kalhygge 0.13 Ragnildsrud - Sjötorpet Ragnildsrud - Kranserud Sjötorpet - Kranserud Sjötorpet Gärdet Udden 12, Isolerad Slåtter 0.59 Berga Gärdet 2493 Åsen Medel isolerad Övre lofterud grisbete Övre lofterud hästbete Medel isolerad Öppnat,utan 0.81 hävd Har bökats av grisar för ca år sen Medel isolerad Hästbete 1.0 Mon Ärteviken - Mossviken Sträckleviken - Mossviken Mossviken - Udden

18 Bilaga 2. Kartor, inventeringsytan markerad med svart linje. Berga, Säffle kommun. Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,466, Longitud: ,253 Ekebråten, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-oordinat: , Latitud: ,999, Longitud: ,354.. Botten, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,569, Longitud: ,500 Elovsbyn, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: Latitud: ,186, Longitud: ,053 Bråtlyckan, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,360, Longitud: ,617 Elovsbyn, spridningssträcka Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,946, Longitud: ,721. Essetorpet, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,130, Longitud: ,916.

19 Finntorp, Årjängs kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,601, Longitud: ,144. Kranserud, Årjängs kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,738, Longtitud: ,642. Fjäll, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,720, Longitud: ,686 Kyrkplatsen, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud ,042, Longitud: ,009. Gärdet, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,318,Logitud: ,683. Lyckan, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat:312310,Latitud: ,877, Longitud: ,030. Hällesbyn, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: ,Väst/Östkoordinat: ,Latitud: ,395, Longitud: ,817. Mon, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,175, Longitud: ,922.

20 Mossviken, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,851, Longitud: ,439. Snårne, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,839, Longitud: ,298. Ragnildsrud, Årjängs kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,319, Longitud: ,771. Sträckleviken, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,689, Longitud: ,265 Råtakan, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: ,Latitud: ,570, Longitud: ,452. Sundängen, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-oordinat: ,Latitud: ,645, Longitud: ,592. Sjötorpet, Årjängs kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,633, Logitud: ,119. Udden, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,547, Longitud: ,027.

21 Åsen, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,075, Longitud: ,737. Övre lofterud, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,975, Longitud: ,466 Övre lofterud, Säffle kommun, Syd/Nord-koordinat: , Väst/Öst-koordinat: , Latitud: ,036, Logitud: ,688.

22 Bilaga 3. Noterade dagfjärilsarter samt individförekomst under inventeringsperioden 18/ /8-06 Lokal Berga Botten Bråtlyckan Elovsbyn Elovsbyn dikeskant Ekebråten Essätorpet Finntorp Fjäll Gärdet Hällesbyn Kranserud Kyrkplatsen Lyckan dikeskant Mon Mossviken Ragnildsrud Råtakan Sjötorpet Snårne Sträckleviken Sundängen Åsen Udden Övre lofterud grisbete Övre lofterud hästbete Art Σ Aspfjäril Blåvinge Allmän metall vingesvärmare Amiral Brunblåvinge Brunfläckig pärlemo fjäril Citronfjäril Kamgräs fjäril Hagtornsfjäril Klöverblåvinge Kvickgräsfjäril Kålfjäril Luktgräs fjäril Makaonifjäril Midsom marblåvinge Mindre bastardsvärmare Mindreguldvinge Mindre tåtel smygare Myrpärle -mofjäril Nässel fjäril Prydlig pärlemo fjäril Påfågel öga Pärlemofjäril Pärlgräsfjäril Rapsfjäril Silver smygare Sex fläckig bastardsvärmare Silverblåvinge Silverstreckad pärle mofjäril Skogs gräsfjäril Skogsnät fjäril Skogspärlemo fjäril Skogs visslare Skogsvit vinge