Antal ytor, behandlingar mm

Transkript

1 GG försök Lokalernas belägenhet och antal block Lat. o N 68 Long. o E Träd- Antal Volym SIH slag block m³sk/ha m Tall ,8 (75-23) (18,5-29,3) Gran ,1 (134-32) 32) (29,4-36,4) 4) Antal ytor, behandlingar mm Tall Gran Totalt Ytor Behandlingar Parceller Längsta observationstid (år) Antal träd Antal utgallrade träd Antal diametermätningar Antal höjdmätningar

2 Försöksled Tall Betecknin g A(3:18) B(2:15) C(1:1) D(3:13) E(2:18)D Beskrivning 3 4 låggallringar. Ca 18 m 2 /ha efter gallring 2 låggallringar. Ca 15 m 2 /ha efter gallring 1 låggallring. Ca 1 m 2 /ha efter gallring. 3 låggallringar. Ca 13 m 2 /ha efter gallring. 2 låggallringar. Ca 18 m 2 /ha efter gallring. Försenad första. F(3:18)A G(3:18)+N H(3:18)+NP I(:) J(4:18)E K(:)+N 3 höggallringar. Ca 18 m 2 /ha efter gallring. 3 4 låggallringar. Ca 18 m 2 /ha efter gallring. Gödsling med N 3 4 låggallringar. Ca 18 m 2 /ha efter gallring. Gödsling med NP Ogallrad kontroll 4 låggallringar. Ca 18 m 2 /ha efter gallring. Tidigarelagd första Ogallrad. Gödsling med N Betecknin g A(4:28) B(2:23) C(1:12) D(4:2) E(3:28)D F(4:28)A G(4:28)+N H(4:28)+NP I(:) K(:)+N Försöksled Gran Beskrivning 4 6 låggallringar. Ca 26 m 2 /ha efter gallring 2 3 låggallringar. Ca 21 m 2 /ha efter gallring 1 låggallring. Ca 11 m 2 /ha efter gallring. 4 6 låggallringar. Ca 2 m 2 /ha efter gallring. 3 5 låggallringar. Ca 26 m 2 /ha efter gallring. Försenad första. 4 6 höggallringar. Ca 26 m 2 /ha efter gallring. 4 6 låggallringar. Ca 26 m 2 /ha efter gallring. Gödsling med N 4 6 låggallringar. Ca 26 m 2 /ha efter gallring. Gödsling med NP Ogallrad kontroll Ogallrad. Gödsling med N

3 Gallringsprogram Tall 4 Grundyta (m 2 ha 1 ) A(3:18) C(1:1) E(3:18)D G(3:18)+N I(:) Ålder (år) Övre höjd och grundyta vid tidpunkt för första gallring Tall

4 Tönnersjöhedens försökspark och gallringsdemo Försökspark Gallringsdemo (dag 1 fm) GG försök Yta 944 Ishult I. F(6:28)A II. I(:) III. A(6:28) IV. B(3:23) V. D(6:2) VI. E(5:28)D VII. C(1:11) VIII. L(3:23)+N IX. G(6:28)+N X. H(6:28)+NP XI. K(:)+N

5 Hemmeslövs herrgård Hemmeslövs herrgård (middag + övernattning) Yta 944 Totalproduktion Vindfällning Självgallring Exklusive självgallring 1 ) Stamvolym (m 3 sk ha L(3:23)+N K(:)+N I(:) H(6:28)+NP G(6:28)+N F(6:28)A E(5:28)D D(6:2) C(1:11) B(3:23) A(6:28)

6 Yta 944 Gallringsprogram för fyra försöksled 5 4 Grundyta (m 2 ha.1 ) A(6:28) B(3:23) D(6:2) C(1:11) År Gallringsförsök T233 i planterad granskog Bakgrund: Sveriges största serie med gallringsförsök i tall och gran, de s k GG-försöken, anlades på 196- och 197-talen. Många av försöken i denna serie har nu lämnat det aktiva gallringsstadiet. Dessutom har ett antal av dem skadats så svårt i stormarna 25 och 27 att de måste läggas ned. Några nya GG-försök har därför anlagts. Syftet med dessa är att de skall användas vid undervisning och exkursioner om gallring där man önskar att redovisa resultat från GG-försöken. Gallringsprogrammen i de nya försöken liknar de i den gamla GG-serien men en anpassning har gjorts till de gallringsprogram som tillämpas i praktiskt skogsbruk. Försöksled: A 4 gallringar fri gallring 25% A 4 gallringar, 4 m stickväg fri gallring 3% A 4 gallringar, 6 m stickväg fri gallring 35% AB 3 gallringar, 4 m stickväg fri gallring 35% B 2 gallringar, 4 m stickväg fri gallring 45% C 1 gallringar, 4 m stickväg fri gallring 7% D 4 gallringar, 4 m stickväg fri gallring 45% F 4 gallringar höggallring,samma styrka som A-ledet F-AB 3 gallringar, 4 m stickväg höggallring 35%, sedan fri gallring I ogallrad Tidpunkterna för gallring styrs av övre höjdens utveckling och följer samma intervall mellan ingreppen som i den gamla GG-serien. Försöksdesign: parcellstorlek,1 ha + kappor

7 Stickvägar Sämre urval i gallring Kalmarkseffekt Tillväxtförlust p.g.a. större gallringsuttag Extra tillväxteffekt på kantträden Skador (markskador, stam och rotskador, snöbrott, vindfällning) Urvalseffekt Tillväxtförluster efter korridor /radgallring Sverige: tall 5,3% (Bucht & Elfving 1977) Sverige: tall/gran 4% (Elfving 1985) Tyskland: gran 8% (Kramer 1979) Tyskland: gran ingen (Kramer & Holodynski 1989) Tyskland: gran ingen (Huss 198, 199) USA: P. taeda 3 13% (Baldwin et al. 1989) USA: P. elliotti 13 27% (Baldwin et al. 1989) 7

8 Kalyteeffekt IUFRO 786 Vinsåsen (Eriksson et al. 1994) Relativ volymtillväxt (17 år) Ogallrad Ingen stickväg 1% Fri gallring Ingen stickväg 96% Fri gallring 3,5 m stickväg 93% Fri gallring 5 m stickväg 88% Höggallring 3,5 m stickväg 89% Tillväxtförlust ökat uttag Stickvägsgallrade tallbestånd 28 provytor, mellersta och norra Sverige Stickvägsareal 15% (7 23%) Tillväxtförlust 8,4% 14% lägre grundyta med stickvägar Tillväxtdifferens förklaras av lägre grundyta 8

9 Kanteffekt, försök 786, Vinsåsen Behandling Period Iv, m 3 /ha Zon 5 7 Rel Iv, % Zon 1 2 Rel Iv, % Zon (3.5 m) (3.5 m) (5 m) ( ) Stickvägar 4 m stickväg och 2 m stickvägsavstånd kalyta? biologisk stickvägsareal Tillväxtreaktion tillväxtbortfall Kantträd tillväxtreaktion kring stickväg 14 relativ volymtillvä äxt, % stick väg stick väg meters zoner, - 4 m stickväg 16 m skog - stickvägsavstånd 2m 9

10 Stickvägsupptagning Ta endast upp vägar vid första ingreppet Ta vägar till full bredd Undvik skador på kantträd Undvik att gallra bort kantträd Skador i gallring Surveystudie Götaland An del träd med skada > 15 cm 2 (%) 2 Alla skador Stora skador > 15 cm² Stam Rot Totalt Stam Rot Totalt 1:a gallringar Sena gallringar 1

11 Skador i gallring Surveystudie Stamskador och uttag 16 1:a gallring Sen gallring 16 Stamskador (%) Uttag (% av grundyta) Skador i gallring andel skadade träd SKS Gallringsundersökning Andel bestånd Andel skadade träd (%) 11

12 Metoder att minska skadenivån Information, utbildning Bredare stickvägar Avverkningssystem (motormanuellt, mellanzonsfällning, drivare, beståndsgående skördare) Satsa resurser på 1:a gallringar Alla studier visar att föraren är viktigast för att undvika skador Stormskador och stormfrekvens

13 Milj m³sk 35 Virkesförråd Totalt virkesförråd för perioden Medelvärde för de två första Riksskogstaxeringarna resp , därefter glidande femårsmedelvärde. Alla ägoslag. Varför vindskador? Vindstyrka Exponering Förankring Träden anpassar sig! 13

14 Storm gallringsstyrka i yngre skog Vindskador, m³sk/1 ha,år Gallringsstyrka, % Areal, ha Källa: Persson Beståndshöjd och gallringsstyrka 12 år 1 Vin ndskador, m³sk/1 ha, Trädhöjd 18 2 m m <15 m Gallringsstyrka, volym i % Källa: Persson 14

15 % Skadad volym och trädhöjd Skador i beståndet 1 % skadad provyta % " 26 5 % " 5+ % " Övre höjd, m Källa: Persson Tid efter ingrepp 4 4 Vindskador, m³sk/ha Areal, ha Antal år efter senaste ingrepp Källa: Persson 15

16 Storm gallring, beståndsålder och tid efter ingrepp Efter Nørgaard Stormfasthet hos olika trädslag Intakt Delvis skadade Helt förstörda Efter Nørgaard 16

17 Sammanfattning Lika mycket storm mera stormskador Gallringsstyrka hårdare gallring = större risk Beståndshöjd undvik att gallra > 2 m Gallringsintervall fler gallringar = större risk Trädslag glöm inte skötsel och ståndort! Årsringsbredd Herrevadskloster Effekt av 7 gallringsprogram Årsringsbredd (mm) A(5:28) B(3:25) C(1:11) D(5:23) I(:)

18 Medelårsringsbredd i plankor (1x5) från centrumoch sidoutbyten Effekt av gallringsprogram (mm) Medelårsringsbredd meters höjd Centrum Sidoutbyte (mm) Medelårsringsbredd meters höjd 1 1 A(5:28) B(3:25) C(1:11) D(5:23) I(:) A(5:28) B(3:25) C(1:11) D(5:23) I(:) Grengrundyta effekt av gallringsprogram 2 ) Grengrundyta (cm 2 ) A(5:28) B(3:25) C(1:11) D(5:23) I(:)

19 Stress grading Effekt av gallringsprogram och läge i stocken 2.7 Str ress grading, lägsta värde A B C D I A B C D I Position 11 Position 12 och A A(5:28) B B(3:25) C C(1:11) D D(5:21) I I(:) Pfister mfl (opubl) Skevhet Effekt av gallringsprogram och läge i stocken Skevhet (mm) A(5:28) B(3:25) C(1:11) D(5:23) I(:) Pos 11 Pos 12 och 31 Pfister mfl (opubl) 19

20 Gran Effekt av gallringsstyrka och antal gallringar Total volymproduktion (m 3 sk/ha) vid sista revision 8 Gran (n=13) 8 Gran (n=9) Volymproduktion m 3 ha A(4:28) B(2:23) C(1:12) I(:) A(4:28) B(2:23) C(1:12)D(4:2) I(:)2 Försöksled Försöksled Löpande tillväxt Gran Effekt av gallringsstyrka och antal gallringar 2 Gran (n=13) 2 Gran (n=9) 1 Löpande tillväxt m 3 ha 1 år Löpande tillväxt m 3 ha 1 år A(4:28) B(2:23) C(1:12) I(:) A(4:28) B(2:23) C(1:12) D(4:2) I(:) 1:a 2:a gallr 2:a 3:e gallr 3:e 4:e gallr 4:e gallr slutrev

21 Total volymproduktion (m 3 sk/ha) vid sista revision Gran Effekt av tidpunkt för första gallring och gallringsform 8 Gran (n=12) 8 Gran (n=9) 3 ha -1 Volymproduktion m ha -1 Volymproduktion m A(4:28) E(3:28)D I(:) A(4:28) F(4:28)A I(:) Försöksled Försöksled Löpande tillväxt Gran Effekt av tidpunkt för första gallring och gallringsform 2 Gran (n=13) 2 Gran (n=9) 1 Löpande tillväxt m 3 ha 1 år Löpande tillväxt m 3 ha 1 år A(4:28) E(3:28) I(:) A(4:28) F(4:28)A I(:) 1:a 2:a gallr 2:a 3:e gallr 3:e 4:e gallr 4:e gallr slutrev

22 Volymproduktion (m 3 sk/ha) vid sista revision 6 Gödsling och gallring Tall (n=1) Volymproduktion m 3 ha A(3:18) G(3:18)+N I(:) K(:)+N Försöksled Ackumulerad volym med början från de grövsta träden 4 Volym (m 3 sk ha 1 ) A(3:18) G(3:18)+N I(:) Diameter (cm) Tall (n=34)

23 Ackumulerad volym med början från de grövsta träden Volym (m 3 sk ha 1 ) A(3:18) G(3:18)+N I(:) K(:)+N Diameter (cm) Tall (n=1) Relativ produktion (gödslat/ogödslat) Effekt av ståndortsindex (SI), latitud och grundyta efter första gallring 1.4 ativ produktion (G(3:18)+N/A A(3:18)) Rel SI (m) Latitud ( o ) Grundyta (m 2 /ha)

24 Total volymproduktion (m 3 sk/ha) vid sista revision Tall Effekt av gallringsstyrka och antal gallringar Tall (n=35) Tall (n=14) a -1 Volymproduktion m 3 ha a -1 Volymproduktion m 3 ha A(3:18) C(1:1) G(3:18)+N I(:) Försöksled A(3:18) B(2:15) D(3:13) I(:) Försöksled Löpande tillväxt Tall Effekt av gallringsstyrka och antal gallringar 12 Tall(n=35) 12 Tall (n=14) r 1 Löpande tillväxt m 3 ha 1 år r 1 Löpande tillväxt m 3 ha 1 år A(3:18) C(1:1) G(3:18)+N I(:) A(3:18) B(2:15) D(3:13) I(:) 1:a 2:a gallr 2:a 3:e gallr 3:e slutrev 1:a 2:a gallr 2:a 3:e gallr 3:e slutrev

25 Total volymproduktion (m 3 sk/ha) vid sista revision Tall Effekt av tidpunkt för första gallring och gallringsform 3 ha -1 Volymproduktion m Tall (n=21) 3 ha -1 Volymproduktion m Tall (n=35) 1 1 A(3:18) E(2:18)D I(:) Försöksled A(3:18) F(2:18)A I(:) Försöksled Löpande tillväxt Tall Effekt av tidpunkt för första gallring och gallringsform 12 Tall(n=21) 12 Tall (n=35) r 1 Löpande tillväxt m 3 ha 1 år r 1 Löpande tillväxt m 3 ha 1 år A(3:18) E(3:18)D I(:) A(3:18) F(3:18)A I(:) 1:a 2:a gallr 2:a 3:e gallr 3:e slutrev 1:a 2:a gallr 2:a 3:e gallr 3:e slutrev

26 Diameter vid slutrevisionen för de 3 största träden och för samtliga träd Diameter (cm) Dg 3 Alla träd A(4:28) B(2:23) C(1:11) D(4:2) F(3:28)A I(:) Försöksled Gran (n=8) Grundytetillväxt relativt ogallrad kontroll under första perioden efter förstagallring för individuella träd i olika relativ position före gallring (Gran 11 ytor) Relativ gru undytetillväxt (ogallr= =1) Diameter före första gallring (cm) A(6:26) B(3:21) C(1:11) D(6:2) F(6:26)A I(:)

27 Grundytetillväxt relativt ogallrad kontroll under hela mätperioden för individuella träd i olika relativ position före gallring (Gran 11 ytor) 5 Relativ gru undytetillväxt (ogallr r=1) A(6:26) B(3:21) C(1:11) D(6:2) I(:) Diameter före första gallring (cm) Ack kumulerad volym (m 3 /ha) Gran 8 lokaler I(:) A(4:28) B(2:23) 23) C(1:12) D(4:2) F(4:28)A Diameter (cm) 27

28 Tre prislisteprinciper 7 6 Pris (kr/m 3 ) Ingen dimension Måttlig dimension Extra stark dimension Toppdiameter (cm) Avverkningskostnad per m 3 sk i gallring och slutavverkning 25 2 Gallring Slutavverkning Kostnad (Kr/m 3 sk) Medelstam (m 3 sk/träd)

29 Intäkt per m 3 sk i gallring och slutavverkning Effekt av prislista 4 Intäkt (Kr/m 3 sk) Gallr Normal Slutavv Normal Gallr Ingen Slutavv Ingen Gallr Extra Slutavv Extra Medelstam (m 3 sk/träd) Tall (n=35) Nuvärde effekt av gallringsprogram och prislista 6 5 Nuvärde, 2.5% (kr/ha) A(3:18) C(1:1) F(3:18)A G(3:18)+N I(:) Normal Ingen Extra Effekt av dimension på virkespris

30 Tall (n=11) Nuvärde effekt av gallringsprogram och prislista 7 6 Nuvärde, 2.5% (kr/ha) A(3:18) B(2:15) D(3:13) E(2:18)D I(:) Normal Ingen Extra Effekt av dimension på virkespris Gran (n=8) Nuvärde effekt av gallringsprogram och prislista Nuvärde, 2.5% (kr/ha) A(4:26) B(2:21) C(1:11) D(4:2) E(3:26)D F(4:26)A I(:) Normal Ingen Extra Effekt av dimension på virkespris

31 Självgallring i ogallrade ytor 2 Tall hela Sverige Sjä älvgallringsvolym (m 3 /ha a) Grundyta (m 2 /ha) Självgallring i ogallrade ytor 35 3 Gran y =.22e.12x R² =.58 Själv vgallringsvolym (m 3 /ha) Grundyta (m 2 /ha)

32 Medelvolym för självgallrade träd i ogallrade ytor.4 Gran Medelvolym (m 3 /träd) Självgallrad volym (m 3 /ha) Yta 944 orörd parcell Diameterfördelning vid första revision, vilka som överlevt till Antal träd sista revision och vad det blev av dem Första revision Överlevare Vad det blev av dem Diameterklass (mm)

33 Övre höjd vid första gallring och tillväxt till sista revision 3 25 Öh tillväxt Öh 1:a gall Övre höjd (m) Gran Tall GG försöken Gran Avsmalning (1.3 m 6 m) A(4:28) C(1:12) I(:) Avsmalning (cm/m) Diameter (cm) 33

34 m) Höjd diameter kvot (m/c GG försöken Gran Höjd diameter kvot A(4:28) C(1:1) I(:) ) Diameter (cm) GG försöken Gran Stamvolym skattade med och utan övre diameter (6 m) samt med och utan krongränshöjd 1.6 Brösthöjdsdiameter och höjd Stamvolym (m 3 ) Med övre diameter Med Krongränshöjd Diameter (cm) 34

35 Förbands och gallringsförsök på Tönnersjöhedens försökspark T228 14F 11H 2. 13F 16H 3. 33U T229 13H 3. 35U 15F 25H H 22F 12H F 16F 2. 24F 21H U 25F 22H 23F 3. 26F 26F 21F 2. 24H 23H 3. 43U Bestånden före gallring Stamvolym 3 Volym/ha Stamantal/ha Medelvolym/träd Sta amvolym (m 3 sk/ha) m 2.5 m 3 m Medel Förband (m) St tamvolym (m 3 sk/ha) Förband (m) St tamvolym (m 3 sk/ha) Förband (m) 35

36 Stående volym (m 3 sk ha 1 ) Gallringsuttag Ackumulerad volym i stamvolymsklasser m förband m förband,8.1.2, Medelstam Medelstam Stamvolym enskilda träd (m 3 sk) Stamvolym (m 3 sk ha 1 ) Stamvolym efter gallring Ackumulerad volym per hektar m förband 3 m förband Stamvolym (m 3 sk) 36

37 Diameter för grövsta kvisten i tre grenvarv kring brösthöjd ter (mm) Grövsta kvistens diamet m förband 3 m förband Diameter i brösthöjd (cm) Antal årsringar inom bedömningsområdet 24 2 effekt av förband och diameter Antal årsringar F F Diameter (cm) 37

38 Båghöjd effekt av förband och läge i stammen 1.8 Rotstock Andra stock Båghöjd (%) (88.9) (66.7) (92.) (87.5) F2 2.5 F3 F2 2.5 F3 Inom parantes: Andel stockar som klarar kravet för klass 3 Andel av provstockar i respektive kvalitetsklass Effekt av förband, dimension och läge i stammen 1 Rotstockar 1 Andrastockar Andel av provstockar (% %) Andel av provstockar (% %) Klass 2 Klass 3 Klass 4 Vrak F2-2.5 F3 F2-2.5 F3 F2-2.5 F3 F2-2.5 F3 2 cm 2 cm 2 cm 2 cm 38

39 Faktiska intäkter, kostnader och netto i 1:a gallring 2 Intäkt Kostnad 16 ) Kostnad/intäkt (kkr ha 1 ) F2 2.5 F3 Normerat till avverkningsvolym 6 m 3 sk/ha Volymproduktion under omloppstiden Effekt av utgångsförband och gallringsprogram Volym (m3/ha) gallr 3. 1 gallr 3. 2 gallr 3. ogallr 1:a gallr 2:a gallr 3:e gallr Slutavv 39

40 Nuvärde under omloppstiden (2% ränta) Effekt av utgångsförband och gallringsprogram 5 Nuvärde (kr/ha) gallr 1 gallr 2 gallr Ogallrat 2. m förband 3. m förband Nuvärdets beroende av timmerkvalitet Jämförelse mellan 3 m förband (en gallring) med olika andel timmer i klass 4 och 2 m förband (tre gallringar) med 2% klass 4 5 Nuvärde (kr/ha) m förband, en gallring 2 m förband, 3 gallringar (2% klass 4) Andel timmer i klass 4 (%) 4

41 Högstubbar i gallring 41

42 HS 1:a HS 3:e HS Savv 1 5 En sommar Tre somrar 42

43 Förröjning och rotröta Enkätundersökning Hur ser förröjningar i södra Sverige ut? Hur många granstubbar ochhur stora? granstubbar och hur stora? Blir dessa stubbar infekterade av rotticka? Simulering av rötans utveckling efter förröjning. Stubbehandling i förröjning? Resultat Förröjning i 65% av 1:a gallringar av gran i södra Sverige Röj ner allt upp till enbitsträd Risk för infektioner av rotticka beaktas ej! bbar/ha,4,5,6,7ubbar(%)antal granstubbar efter förröjning: /ha5,-6,97,-8,99,-1,9>11,2468AntalstubStubbdiameter(cm)5,-6,97,-8,99,-1,9>11,,,1,2,3Andelinf.stuStubbdiameter(cm)

44 Simulerad rötutveckling 35 stubbar 35 stubbar kvens (%) Rötfrek Beståndsålder (år) obehandlat behandlat kvens (%) Rötfrek Beståndsålder (år) obehandlat behandlat 1 stubbar 1 stubbar Rötfrek kvens (%) obehandlat behandlat Rötfrek kvens (%) obehandlat behandlat Beståndsålder (år) Beståndsålder (år) Förröjning Avverkning Gallringar Stubbehandling? Kostnad för behandling i förröjning: 35 stubbar 42 kr/ha 225 stubbar 27 kr/ha 1 stubbar 12 kr/ha Skillnad i virkesvärde mellan behandlat och obehandlat (diskonterat till tidpunkten för förröjningen): Antal stubbar/ha Ingen tidigare röta Röta sedan tidigare Kr 2 4 Kr Kr Kr 1 82 Kr 12 Kr 44

45 Sammanfattning och slutsats Förröjning i granbestånd är mycket vanligt Många granstubbar som blir infekterade Ju tidigare desto värre Om man förröjer på sommaren och får angrepp av rotticka hur mycket är stubbehandlingen i gallringarna då värd? Vad göra? Kom ifrån förröjningar öj Förröjning på vintern Stubbehandling? Spridning av rotröta i gallringsbestånd 45

46 Simulering av rötfrekvensen vid gallring med ( ) respektive utan ( ) stubbehandling. 6 Rotröta (%) Beståndsålder (år) Andel träd infekterade med rotticka Bestånd 1 5 utgör äldre, gallrade bestånd och 6 1 utgör yngre, ogallrade eller vintergallrade bestånd 46

47 Volym som skulle kunna räddas med stubbehandling Volymer i de hypotetiskt slutavverkningsmogna äldre bestånden som skulle kunna ha räddats med hjälp av stubbehandling vid tillfället för undersökning 25 Bestånd Teoretiskt räddad volym (m³fub/ha) Volym motsvarande kostnad för stubbehandling (m³fub/ha) 1 23,91 8, ,7 7, ,93 7, ,66 8,53 Stubbehandling, behandlingsalternativ 1. Full täckning, Rotstop % av stubbytan behandlad, motsvarande dysa med lågt tryck, Rotstop 3. 5 % av stubbytan behandlad, motsvarande dysa med mycket lågt tryck, Rotstop 4. 5 % av stubbytan behandlad i ränder, motsvarande hålsvärd med dåligt tryck, Rotstop 5. % av stubbytan behandlad, kontroll Bara full täckning är effektiv!

48 Förröjning med och utan stubbehandling Diskonterad skillnad i inkomst mellan alternativ för förröjning med och utan stubbehandling vida olika grad av uttag och med hänsyn till om beståndet planterats på tidigare infekterad mark Skillnad i inkomst vid olika uttag 14 % uttag 9 % uttag 4 % uttag Tidigare röta kr kr 557 kr Ingen tidigare röta kr kr kr Stubbdiametrar vid förröjning Medelantal granstubbar i olika diameterklasser vid förröjning i södra Sverige Anta al stubbar/ha ,-6,9 7,-8,9 9,-1,9 >11, Stubbdiameter (cm) 48

49 Spridning av röta mellan olika generationer Förhållandet mellan rötfrekvensen vid slutavverkning av den föregående generationen gran och rötfrekvensen vid första gallring av den efterföljande generationen gran Rötfrekven ns nuvarande generation n (%) Rötfrekvens föregående generation (%) Materialet är hämtat från fasta försöksytor i Danmark och Sverige Diameterfördelning Ren granskog och med 2% och 5% inblandning av björk. Brudahall, Gran Asa Björk 25 Gran Blandskog, 2% björk Blandskog,5% björk 2 Andel träd, % Diameterklass, cm

50 Övre hödens utveckling ÖH, meter Gran Gran B2 Gran B5 Björk B2 Björk B5 Piskskador hos gran Blandskogsförsöket Brudahall, I Asa Piskskador hos gran, i blandskogsförsöket Brudahall An ndel av stammarna % svår skada lätt skada Gran B2 B5 Gran B2 B5 Gran B2 B5 Gran B2 B

51 Brudahall, löpande volymtillväxt Blandskogsförsöket 2 Brudahall, Asa 18 Löpande tillväxt Årlig volymtillväxt m3/ha, år Björk Gran 2 Gran B2 B5 Gran B2 B5 Gran B2 B Medelvolymtillväxt Blandskogsförsöket Brudahall, Asa h år) Medelv volymtillväxt (m3sk/ha oc B B2 B2Red B5 B5Red Granens totalålder 51

52 Netto (kr/ha) för de olika skötselalternativen Blandskogsförsöket Brudahall, Asa Timmerpris för gran är satt till 5 kr/m 3 to Åtgärd Gran B2 B5 B2Red B5Red Röjning Gallring Gallring Glli Gallring Slutavverkning Nuvärdesberäkning Vid tidpunkten för anläggningen av försöksleden Blandskogsförsöket Brudahall, Asa 12 p gg g 1 uvärde (SEK/ha) N Gran 5 Gran 7 2 B B2 B5 B2Red B5Red 52

53 Sammanfattning Planeringsverktyg Allmänt tillgänglig Webbutiken Program Verktyg Motiv/mål nya gallringshjälpmedel kopplad till beståndssimulator; mer utdata direkt framåtsyftning vart ska vi hjälpmedel vid utbildning/rådgivning stickvägar bättre stöd möjlig att företagsanpassa, mångfald in med mallen i fältdatorn/skördaren 53

54 Välkommen till INGVAR - ditt stöd i gallringsskogen Manual Grundytediagram Stamantalsdiagram G28 G28 T22-T stam/ha öh (m) stam dgv prognos fram till slutavverkning beräkning av gallringsutfall Stamantal - Stamantal - övre höjd diameter (dgv) Produkten är frukten av ett samarbete mellan och 54

55

56 Främmande trädslag Den mest införda trädarten i Sverige är contortatallen. Införseln är numera reglerad och det råder totalförbud att plantera trädslaget i södra Sverige. För södra Sverige är det framförallt hybridlärk, sitkagran och douglasgran som rönt störst intresse, i nämnd ordning. Tillväxten hos dessa trädslag är högre än hos vanlig gran. Men, tillväxtmönster och virkesegenskaper skiljer påtagligt mellan arterna. Hybridlärken har en mycket snabb ungdomstillväxt, vilket medger en kort omloppstid av ca 35-4 år. (Beroende på målsättning kan naturligtvis omloppstiden också vara betydligt längre). Virke och användningen skiljer sig markant från gran och används ofta i paneler, golv etc. Virket har också använts mycket i utomhuskonstruktioner. Sitkagranen liknar i de flesta avseenden vanlig gran. Den har med samma tillväxtmönster och användning, men produktionen är alltså högre. Douglasgran har ett virke där kärnan liksom hos lärk är mörkbrun. Det betraktas som exklusivt och kan t.ex. användas för golvvirke. Tillväxtmönster och skötselmål innebär ofta en omloppstid på mer an 1 år. Odlingserfarenheterna är begränsade till i huvudsak de västliga och sydligaste Sverige. Man bör alltså välja klimatiskt gynnsamma ståndorter. Särkilt douglas är känslig i etableringsfasen. Det bör också nämnas att dessa trädslag är föremål för en omfattande odling i stora dela av Europa. Under exkursionen skall vi studera ett lärkbestånd och (resterna av) ett sitkabestånd. Beståndsutvecklingarna framgår av de följande figurerna. (En fylligare information om kommer att delas ut under exkursionerna) SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Tönnersjöhedens försökspark Produktionsförsök T87 i bestånd av hybridlärk (Larix x eurolepis, Henry) Syfte: att studera volymproduktion och virkeskvalitet i bestånd av hybridlärk. Historik Området var tidigare bevuxet med gammal granskog. Det nuvarande beståndet av hybridlärk anlades våren 196 genom plantering i öppen grop med 4-åriga hybridlärkplantor av proveniens Faare folden från Danmark. Planteringsförbandet var 1,6x1,6 m. Beståndet gallrades första gången år 1972 vid 17 års ålder och har sedan dess gallrats ytterligare fem gånger, senaste gången år 1992 vid 37 års ålder. Gallringsform: fri gallring. Ståndortsdata Markfuktighet: frisk Jordart: sandig-moig morän SI för gran: G36 m Beståndsdata och tillväxtuppgifter (senaste revision år 2 vid 45 års ålder) Ålder Kvarvarande bestånd Utgallrat Årlig tillväxt år Diameter Stamantal Grundyta Volym virke medel löpande cm st/ha m 2 /ha m 3 sk/ha m 3 sk/ha m 3 sk/ha m 3 sk/ha 17 11, , ,9 2 14, , ,8 22, , , ,8 19, 27 19, , , 21, 32 24, , ,2 15, , , ,4 15, , , ,8 11, år 25 Volymtillväxt, m3sk/ha, Ålder, år Medel Löpande

57 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Tönnersjöhedens försökspark Produktionsförsöket T156 i sitkagran (Picea sitchensis (Bong.) Carr.) Syfte: att studera volymproduktion och kvalitetsutveckling i sitkagransbestånd. Historik Området var tidigare bevuxet med gammal granskog. Det nuvarande beståndet är uppdraget under skärm av det föregående granbeståndet. Plantering utfördes våren 196 i öppen grop med 4-åriga plantor av frö från Weddelsborgs skovdistrikt i Danmark. Planteringsförbandet var 1,5x1,5 m. Hjälpplantering med 4-åriga granplantor utfördes år 1964 och mekanisk lövröjning år Skärmbeståndet slutavverkades år Beståndet gallrades första gången år 1984 och har sedan gallrats ytterligare tre gånger, senaste gången år 2. Beståndsdata (senaste revision år 2 vid 45 års ålder) Ålder Kvarvarande bestånd, Utgallrat Årlig tillväxt, Diameter Stamantal Grundyta Volym virke, Medel Löpande cm st/ha m 2 /ha m 3 sk/ha m 3 sk/ha m 3 sk/ha m 3 sk/ha 29 15, , , 39 23, , ,8 27, , , , 24,9 1 Varav 13 m3sk/ha utgallrat Gallringsförsöket T4 i planterad granskog (Picea abies (L.) Karst.) Försöksytan T4 är ett block av totalt fem i ett av Sverige äldsta gallringsförsök i granskog. Historik Beståndet planterades år 1885 i förband 3x3 fot med plantor av tyskt ursprung. Försöket anlades 1911 och har reviderats 16 gånger. Försöksled: Stark krongallring. Stark låggallring. Självgallring. Beståndsdata (data från revisionen 1996, ståndortsindex G32m) I II III Ålder, år Medeldiameter, cm 43,9 44,7 3,3 Övre höjd, m 33,3 33,3 33,4 Stamantal, st/ha Grundyta, m 2 /ha 43,2 55,6 55,7 Stående virkesförråd, m 3 sk/ha Total volymproduktion, m 3 sk/ha Årlig medeltillväxt, m 3 sk/ha, år 11,5 12, 12,2 Löpande volymtillväxt, m 3 sk/ha, år 1,7 12, 11,9 Litteratur Carbonnier, Ch Några exempel på produktionen i planterad granskog. Meddelande från Statens Skogsforskningsinstitut 44-5:1-59 Eriksson, H Hög- eller låggallring. SST 2-86: