Gallrings handledning Januari 2010

Transkript

1 Gallringshandledning Januari 2010

2 INNEHÅLL Förord Därför gallrar vi 3 Planering 4 Tidpunkt för uttag 5 Stamval och stamfördelning 6 Gallringsform 8 Gallring av contortatall 10 Gallring av lövskog och lövträd över gran 10 Förröjning 11 Stickvägar och slingervägar 12 Maskinval 14 Trädslagsval 15 Skador 16 Natur- och kulturmiljöhänsyn 18 Uppföljning 22 Frågor och synpunkter? Du är välkommen att kontakta oss. ERIK NORMARK Tfn E-post: erik.normark@holmenskog.com Text: Ola Kårén Illustrationer: Per-Anders Nilsson VALET AV METODER OCH INRIKTNINGEN i skogsskötseln påverkar i hög grad hur framtidens skogar kommer att se ut. Vi försöker därför skapa oss en så bra uppfattning som möjligt om vilken typ av vedråvara och vilka övriga skogliga värden som kommer att efterfrågas i framtiden. Men detta är inte lätt. Utvecklingen går snabbt och vad som gäller idag kan vara passé i morgon. Skogsskötseln hanterar sekellånga tidsperspektiv. Mot denna bakgrund tror vi det är klokt att skapa så stor handlingsfrihet som möjligt för dem som ska ta över våra skogar. Vi arbetar därför för att ta vara på och förstärka de värden som finns i den växande skogen. Produktionen av virke ska vara hög och värdefull. Natur- och kulturmiljöer ska bevaras, utvecklas och i vissa fall nyskapas. Skogen ska också fortsatt vara en plats för rekreation, jakt och fiske, bär- och svampplockning och givande naturupplevelser. Gallringsarbetet i Holmen Skog är inriktat på att så bra som möjligt kombinera virkesuttag med beståndsvård. Väl utförda gallringar ökar produktionen av gagnvirke på lång sikt. De höjer också det framtida virkesvärdet genom att de kvalitativt bästa träden gynnas. Vid gallringen är det också möjligt att förstärka de biologiska kvaliteterna i skogen. Funktionella kantzoner, tillräcklig andel lövträd, framtidsbiotoper som ökar variationen i triviala bestånd, kulturmiljöer som gallras fram varsamt är några exempel. Bra hänsyn i gallring möjliggör funktionell hänsyn i framtida föryngringsavverkningar. Ståndortsanpassning, urval, gallringsstyrka, låg skadenivå och bra hänsyn är nyckelfaktorer i gallringsarbetet. Genom att i varje del av gallringsbestånden beakta dessa faktorer så bra som möjligt lägger vi grunden för den handlingsfrihet vi eftersträvar. Domsjö i januari 2010 Erik Normark Skogsvårdschef Därför gallrar vi HANDLINGSFRIHET FÖR FRAMTIDEN. När vi anlägger nya skogar och sköter våra ungskogar strävar vi efter att skapa stamtäta bestånd. Samtidigt vill vi ta vara på de naturvärden som finns och om möjligt också utveckla dem. De skogar som vi anlägger rymmer därigenom stora möjligheter för oss och våra efterkommande att välja olika skötselstrategier. Gallringen ger virke och intäkter men har också stor betydelse för hur skogen utvecklas på lång sikt. Holmen Skogs gallringar syftar till bättre ekonomi i skogsbruket idag och imorgon genom att: ge möjlighet till en tidig ekonomisk intäkt. gynna de kvarvarande trädens dimensionsutveckling. utveckla de träd som har bäst kvalitet. undvika självgallring. påverka trädslagsblandningen. bevara och/eller förstärka natur- och kulturmiljövärden. på sikt öka motståndskraften mot skador av snö och vind. 3

3 Planering ETT UNGT, ÄNNU OGALLRAT BESTÅND i sin snabbaste tillväxtfas, reagerar mycket snabbt på de förändrade förutsättningar som gallringen skapar. Att göra gallringen vid rätt tidpunkt är att optimera både värdeutveckling och skogsproduktion samtidigt som risken för framtida skador minimeras. Val av bestånd Välj bestånd med hjälp av de stödfunktioner som finns i Holmens skogliga planering. Avverkningsberäkningsförslag, övre höjd, grundyta, ålder och stamantal är bra sökkriterier då man ska finna gallringsbestånd. Den första utsökningen kan kompletteras med bildanalys eller med helikopterinventering. Prioritera unga bestånd framför äldre. Unga bestånd är mer känsliga för gallringstidpunkt än äldre redan förstagallrade bestånd. Prioritera tidiga gallringar i bestånd som kan vara känsliga för stormskador. Beakta planerad gödsling av medelålders bestånd. Undvik gallring i nygödslade bestånd. Vid gallringsuppdrag hos privata skogsägare kan det finnas ytterligare faktorer att beakta vid val av bestånd och utförande av gallring. Dokumentera de beslut som tas med skogsägaren i traktdirektivet och i skogsbruksplanen. Traktplanering Holmens ambition är att informationskedjan i alla led av skötseln ska vara digital, det vill säga all viktig information ska finnas i traktdirektiv och beståndsregister. Gör om möjligt traktplaneringen när det är barmark och fastställ beståndsdata, traktdirektiv och skiss. Gör en naturvärdesbedömning i de områden som kan förmodas ha höga naturvärden. Ta hänsyn till natur- och kulturmiljövård. Bestäm önskad grundyta och trädslagsblandning efter gallring och ange dessa på direktivet. Lägg stor vikt vid basvägarnas bärighet. Planera för minimala markskador vid känsliga överfarter. Planera för lämpliga platser för avlägg vid väg. Detaljplanering Planera stickvägarna med utgångspunkt från att den sammanlagda areal de upptar ska vara så låg som möjligt. Undvik att dra ut stickvägar ur bestånds ytterkant för att inte skapa öppningar som kan bidra till stormskador. Anlägg stockbro eller motsvarande där stick- och basväg korsar bäck och risa påfarterna. Avlägsna stockbroar då virket skotats ut, om inte trakten ska traktorgödslas. Tidpunkt för uttag DET ÄR VIKTIGT ATT DEN FÖRSTA GALLRINGEN UTFÖRS VID RÄTT TIDPUNKT. Avgörande är förhållandet mellan skogens täthet och höjd. Normalt sker förstagallring i tall- och granbestånd vid cirka meters övre höjd och meter i contortatallbestånd. En gallringsmall ger anvisningar när ett bestånd är moget för gallring. Där anges också hur stor gallringsstyrkan, det vill säga uttaget av stammar, ska vara vid gallringen. Uttaget är normalt cirka 30 % av grundytan. I första gallringar innebär det ett uttag på cirka 40 % med stickvägar. I blandskog och gruppställda skogsbestånd fungerar mallarna sämre. Här gäller därför erfarenhet och personlig bedömning av hur gallringen ska utföras. Virkesförrådet efter gallring får inte understiga de krav som anges i skogsvårdslagen 10. Senaste tidpunkt för gallring är normalt då beståndets övre höjd är max 20 meter. En huvudanledning till att undvika gallringar i äldre skog är risken för vindskador, som ökar markant ju högre träden är. För att kunna läsa av gallringsmallen måste man känna till: BESTÅNDETS ÖVRE HÖJD STÅNDORTSINDEX grundyta FÖRE GALLRING Gallra under rätt årstid Grandominerade bestånd ( 70 % gran) stubbehandlas när det är risk för spridning av rotröta och om de gallras under perioder med temperaturer över +5 C. Stubbehandling mot rotröta beskrivs på sid 17. Skogar med dålig bärighet gallras helst då marken är frusen eller under annan årstid med bättre bärighet, t ex under torra perioder. Undvik att gallra i lövdominerade skogar under de perioder då däggdjur och fåglar fortplantar sig. Särskild stor hänsyn tas i skogar där det finns kända förekomster av akut eller starkt hotade, sårbara eller missgynnade arter. 4 5

4 Stamval och stamfördelning Huvudstammar Gynna huvudstammar. Huvudstammar är de bästa träden både vad gäller produktion och kvalitet. De är de rakaste och mest finkvistiga träden. De ska helst också vara stabila, fria från defekter och inte ha en alltför upphissad krona. Lämna så många träd som behövs för att gallringen ska uppfylla kraven i traktdirektivet. Gallringsstammar Gallringsstammar är träd som tas bort. De konkurrerar med huvudstammarna om ljus, vatten och näring. Ta i första hand bort mindre träd som har sämre krona eller andra defekter. Träd som inte nått gagnvirkesdimension lämnas. Enstaka mycket frodvuxna träd, som kallas vargtyper, tas bort. Inom kantzoner och framtidsbiotoper, kan man gallra fram och lämna vargtyper som får växa till och bli framtida naturvärdesträd. Fördela stammarna jämnt För att uppnå största möjliga kvalitet i gallringen och verkligen gynna huvudstammarna är det viktigt att gallra igenom hela beståndet. Gallra i hela området mellan stickvägarna. Gallra hårdare i mitten av trädgrupper. Gallra svagt mot kanter och luckor i beståndet. Stamfördelning I den övre delen gallras en jämn stamfördelning fram. I den undre halvan var beståndet mer luckigt och gruppställt (mörkgröna kronor). Här gallras svagare vid luckor och hårdare i mitten av trädgrupper. I båda delarna av beståndet gallras hela zonen mellan vägarna igenom. Före gallring - stamval Efter gallring 6 7

5 Gallringsform GENOM GALLRING SKAPAS SLUTAVVERKNINGSBESTÅND som håller stora volymer av värdefullt timmer. Det går att gallra på olika sätt, beroende på dels de naturgivna förutsättningarna i skogen, dels vilken skötselinriktning skogsägaren har. Det finns tre huvudmetoder för gallring: HÖGGALLRING LÅGGALLRING KVALITETSGALLRING Holmen tillämpar kvalitetsgallring som huvudmetod. Det är en variant av låggallring som innebär att ett stort antal mindre träd och enstaka större träd av dålig kvalitet gallras ut. Med kvalitetsgallring kombineras hög skogsproduktion med hög värdeutveckling. Volymproduktionen påverkas mycket litet av vilken av dessa metoder man väljer förutsatt att rätt grundyta lämnats och att beståndet inte skadas av vind och snöbrott. Däremot har valet av metod (höggallring, låggallring respektive kvalitetsgallring) stor betydelse för hur kvaliteten på de kvarlämnade träden utvecklas. Så beräknas gallringskvoten: Gallringskvot är ett mått som används när man beskriver gallringsformen. Gallringskvoten beräknas som kvoten mellan andelen uttagen grundyta och andelen uttagna stammar. Gallringskvot: Större än 1 = höggallring Mindre än 1 = låggallring % uttagen grundyta Gallringskvot = % uttagna stammar Exempel: I en gallring tas 35 procent av grundytan ut. Det motsvarar 42 procent av antalet stammar i det gallrade området. Gallringskvoten blir då: 35 = 0,83 42 det vill säga en låggallring. Holmen Skogs huvudmetod Kvalitetsgallring. Klena träd tas bort i första hand, träd med den bästa kvaliteten lämnas. Det kan vara både grova och klena träd. Fokus ligger på de kvarvarande trädens dimensionsutveckling och kvalitet. Defekta och grovkvistiga träd tas bort. Även de allra minsta träden lämnas eftersom de inte nämnvärt stör de större trädens utveckling. Kvar blir ett bestånd med goda produktionsförutsättningar och hög kvalitet. Med kvalitetsgallring kombinerar man det bästa hos högoch låggallring. Kvalitetsgallring är Holmen Skogs huvudmetod. Andra gallringsmetoder HögGALLRING. Bara de största och förväxande träden tas bort. Enstaka vargtyper kan på lämpliga platser lämnas som framtida naturvärdesträd. Kvar blir ett bestånd av klenare träd. Vid efterföljande gallringar är man ofta hänvisad till låggallring. Höggallring ger ett uttag av få och grova stammar. Av de tre metoderna ger höggallring det högsta ekonomiska utbytet vid själva gallringstillfället. Kvaliteten på det kvarlämnade beståndet blir hög samtidigt som volymen per kvarlämnad stam är låg. Omloppstiden för att få timmer av grövre dimensioner förlängs därmed. Risken för skador, främst i form av snöbrott, ökar något. Ett höggallrat bestånd kan upplevas som mer eller mindre ogallrat med luckor efter de få stora utgallrade träden. LÅGGALLRING. Främst klena träd tas bort och grova lämnas. Kvar blir ett bestånd av grövre träd. Låggallring är den direkta motsatsen till höggallring och ger ett lägre ekonomiskt utbyte vid gallringstillfället än höggallring. Låggallring är normalt den enda möjliga gallringsformen i överslutna bestånd där gallringen är eftersatt. Kvalitetsgallring Före gallring Efter gallring 8 9

6 Gallring av contortatall Förröjning SKÄLEN FÖR ATT GALLRA CONTORTATALL är desamma som för tall och gran. Contortatall gallras som svensk tall, men tidigare. Contortatallen är mer känslig för snö- och vindskador än svensk tall. Förstagallring i contortatallbestånd ska utföras tidigt, redan vid meters övre höjd, för att minska risken för framtida snö- och vindskador. Andragallring görs vid meters höjd, det vill säga något tidigare än för tall och gran på samma ståndort. Det kvarvarande beståndets kvalitet höjs genom att träd med dubbeltoppar, sprötkvist, stambaskrökar eller andra defekter tas bort i första hand. För att bestämma uttagsnivå används samma gallringsmallar som för svensk tall, men med 3 meters högre ståndortsindex.tidigare ogallrade bestånd som har en övre höjd som överstiger 15 meter gallras inte. Contortatall gallras normalt inte då den står på granståndorter (fuktiga och finjordsrika marker) om beståndet är vindexponerat eller i snörika höjdlägen. Contortatall har stor andel friska kvistar, ofta långt ner på stammen. Vid kvistning går stammarna lättare av vid grenvarven än på tall. Det är därför extra viktigt med bra kvistningsutrustning. Gallring av lövskog och lövträd över gran FÖR ATT FÅ EN FULLGOD DIAMETERUTVECKLING och stabila träd bör björk och asp gallras relativt hårt. Ofta finns det gott om självsådda granplantor eller unga granar i björkbestånden. Genom att gallra fram en björkskärm kan man gynna granarnas utveckling. Innan de i alltför hög grad börjar skadas av björkarna, till exempel genom att de piskas, glesas björkskärmen ut eller avvecklas. Om man bestämt att beståndet även i fortsättningen ska domineras av lövträd gallras barrträd av gagnvirkesdimensioner ut och björk lämnas enligt gallringsmallen. Förröjning av hindrande underväxt utförs av två skäl. Prestationen ökar och gallringen blir bättre utförd. Det är bättre att förröja eftersatta bestånd i förväg (3 5 år) eftersom åtgärden blir billigare ju mindre träden är som ska röjas bort. Där det finns behov, är det dock i de allra flesta fall bättre att förröja sent än aldrig. Det är svårt att ange exakt i vilka fall förröjning behövs. Granunderväxt är generellt sett mer besvärlig, eftersom den både är mer hindrande och kan leva kvar längre i beståndet än tall och löv. Det är oftast värt att också röja hindrande underväxt av löv. Förröjning sker i första hand i bestånd större än 1 hektar och/ eller om enskild yta som ska förröjas överstiger 0,5 hektar. Röjningen anpassas för att underlätta att se och komma åt med skördaraggregatet. Röj rent inom en meter från gagnvirkesstam. Allt gagnvirke lämnas. Underväxt i luckor lämnas. Kantzoner, hänsynsytor, partier med gammal skog eller naturvärdesträd förröjs ej. Förröjning är här bortkastad, och dessutom försämras biologiska värden. Underväxten är mycket viktig som skydd för skogsfågel som tjäder. Efter en bra förröjning ska skördarföraren komma åt att gallra, men samtidigt ska det finnas kvar så mycket underväxt i beståndet att det inte går att se rätt igenom från stickväg till stickväg. Vid traditionell, tidig röjning är risken för infektion av rotticka mycket liten. I förröjning är dock flera träd av sådan grovlek i stubbskäret att rottickan kan få fäste och genom rotkontakter med närstående träd sprida röta i beståndet. Lämna alltid gagnvirkesträd, så de kan stubbehandlas. Förröj om möjligt under vintertid (kallare än fem plusgrader) för att undvika att sporer infekterar. Särskilt viktigt är detta om underväxten är talrik och relativt grov (strax under gagnvirkesstorlek) och huvudbeståndet utgörs av gran. Prioritera bestånd med underväxt som hindrar gallring eller hämmar produktion: >3 000 stammar/ha, över 1,3 m >6 000 stammar/ha, över 0,3 m Sträva efter: Förröj endast bestånd med hindrande eller hämmande underväxt. Förröj inte enbitsträd av gran utan låt skördaren ta dessa. Förröj granbestånd i första hand under vintertid. Lämna hänsynsområden oröjda

7 Stickvägar och slingervägar FÖR ATT MINIMERA PRODUKTIONSFÖRLUSTER och få ett bra urval av stammar är det viktigt att inte en för stor del av totala gallringsuttaget i beståndet sker i vägarna. Stickvägarna görs därför inte för breda. En tillräckligt bred väg minskar dock risken för mekaniska skador på de för tillväxten så betydelsefulla kantträden. Avståndet mellan stickvägarna kan vid goda terrängförhållanden ökas genom att skördaren kör så kallade slingervägar mellan stickvägarna. Skördaren slingrar då mellan huvudstammarna och tar vara på befintliga luckor i beståndet. Virket matas ut från slingervägen mot stickvägarna. För en mellanstor skördare blir då stickvägsavståndet 30 meter eller mer. I klena och täta bestånd med goda terrängförhållanden kan små beståndsgående engreppsskördare användas. Stickvägsavståndet är då 26 meter eller mer med slingerväg. Slingervägarna kan göras smalare än stickvägarna. I svårare terräng, som branta sluttningar, används inte slingervägar. Det är då fullt tillräckligt med ett avstånd på meter mellan stickvägarna. Stickvägarna ska anläggas så att kranens maximala räckvidd utnyttjas. Det är av största vikt att hela området mellan stickvägarna genomgallras. Kostnaden för avverkning och risken för skador ökar om man gör så kallade instick från stickvägarna. Instick kan vara befogat i undantagsfall i mycket stenig och svår terräng. Stickväg Stickväg Slingerväg Planera vägarna så här: Stickväg Gör stickvägarna 4 4,5 meter breda och så raka som möjligt för att minska risken för skador. Vid goda terrängförhållanden är slingerkörning en bra metod. Stickvägsavståndet blir då minst 30 meter för mellanstor skördare och minst 26 meter för liten skördare. Anlägg stickvägarna meter från varandra vid gallring i svår terräng. Använd instick endast i mycket stenig och svår terräng. Gör så få överfarter och anslutningar mellan stickvägar som möjligt. Planera noggrant för att undvika markskador. Förstärk stickvägarna med ris och toppar vid risk för körspår som kan skada trädens rötter. Undvik slingerkörning i granbestånd på åkermark, på fuktig eller finjordsrik mark och där det inte är möjligt att risa slingervägarna tillräckligt väl

8 Maskinval EN BRA GALLRINGSMASKIN är smidig, har lågt marktryck, lång räckvidd och ett lätt skördaraggregat som effektivt kan hantera både små och stora träd. En mellanstor engreppsskördare med minst 10 meters räckvidd och en mellanstor skotare (11 15 ton) är den kombination som bäst tillgodoser dessa önskemål. Med mellanstora maskiner får man: Möjlighet att variera gallringsformen genom att maskinen kan hantera såväl klena som grova träd på ett effektivt sätt. Möjlighet att variera mellan avverkning från stickväg och slingerväg. Hög flexibilitet, högt maskinutnyttjande och låga kostnader. Möjlighet till flerträdshantering, vilket har en positiv effekt på prestationer och kostnader, framförallt i första gallring. Mellanstora skördare förutsätts använda flerträdshantering i förstagallring. Trädslagsval OLIKA TRÄDSLAG HAR OLIKA KRAV på växtplats (ståndort). Var därför noga med att gynna rätt trädslag på varje enskild ståndort i skogen. På medelgoda marker gynnas huvudstammar av både tall och gran för att skapa barrblandskogar. Volymandelen lövträd efter gallring ska vara minst 5 procent i norra Sverige och 10 procent i södra Sverige (om förutsättningar finns). Av lövträd lämnar vi i första hand vårtbjörk. Om volymandelen ej kan nås, gynnas det löv som finns särskilt. TALL OCH CONTORTATALL gynnas på magra och torra marker där lavar, kråkbär, ljung eller lingonris dominerar. TALL OCH GRAN passar bra på medelgoda marker där mossor samt lingon- och blåbärsris dominerar. GRAN gynnas på bördiga och fuktiga marker där blåbärsris, mossor och gräs dominerar markvegetationen. På sådan mark finns också ofta örter i sluttningar och svackor. Ibland saknar marken fältskikt. BJÖRK. För att andelen skog som domineras av lövträd ska utgöra fem procent i Holmens skogar gynnas björk på fuktig, finjordrik eller bördig mark i speciellt utsedda bestånd. Vårtbjörk gynnas eftersom den oftast växer bättre än glasbjörk. Sträva efter: Barrträd lämnas i första hand Trädslagsvalet styrs av ståndorten: Tall och contortatall på torra och magra marker Barrblandskog på friska, medelgoda marker Gran på bördiga och fuktiga marker Efter gallring eftersträvas följande andelar lövträd: Norra Sverige: Minst 5% Södra Sverige Minst 10% Löv i skyddszoner och hänsynsytor inom behandlingsenheten medräknas i volymandelen. Av lövträd lämnas i första hand vårtbjörk. En liten beståndsgående skördare är ett bra alternativ vid låggallring i klena och täta bestånd med goda terrängförhållanden

9 Skador Körskador på träd och mark Vi kan bara nå en hög virkesproduktion av god kvalitet om gallringen utförs med ett minimum av skador på marken och de kvarvarande träden. Djupa hjulspår skadar trädens finrötter och hindrar dem från att tillgodogöra sig näringen i stickvägen. Även skavskador på stam och grövre rötter kan ge sänkt tillväxt och därtill en risk för rötinfektioner. På stammar och rotben räknas skador ned till en tändsticksasks storlek. Skadade och rötade träd blir mer vindkänsliga. I sluttningar och i anslutning till vatten kan skador på marken orsaka erosion. Snö- och vindskador Det mest extrema sättet att undvika vindskador är att röja mycket hårt, undvika att gallra och hålla omloppstiden kort. Nackdelarna är dock flera. Skogsproduktionen kan bli lägre och möjligheten till att tidigarelägga inkomster eller att vara flexibel i skötseln minskar. Gallring ökar på kort sikt risken för både snö- och vindskador. På längre sikt minskar risken för skador om gallring görs i rätt tid. Det som är intressant är att minimera skaderisken över hela omloppstiden. Skaderisken minskar ju tidigare gallringen sätts in, ju lägre trädhöjd beståndet har samt om beståndet är fritt från skador som röta. Få stora uttag är bättre än flera små, så länge de följer gallringsmallarna. Skador kan även förebyggas genom bra planering och anpassad skötsel i särskilt utsatta bestånd. Holmens inriktning är att gallra tidigt och enligt de mallar som finns för att bestämma uttaget. Viktigt att tänka på: Vår ambition är att helt undvika skador på kvarlämnade träd. Andelen skadade träd får inte överstiga tre procent. Var särskilt försiktig vid sträng kyla samt under den period på våren då träden savar. Gör extra breda stickvägar i sidlut och blockig terräng. Förstärk stickvägarna med ris och toppar vid behov. Låggallra i stamtäta och/eller överslutna bestånd. Gallra tidigt och ganska hårt i skogar som är starkt utsatta för vind och snö. Gallra svagt eller inte alls i äldre skog i utsatta lägen samt i beståndskanter och längs vägar. Ge akt på den dominerande vindriktningen. I sena gallringar i mycket vindutsatta lägen lämnas en ca 15 meter bred zon ogallrad i förhärskande vindriktning. Undvik att gallra bestånd med över 20 meters medelhöjd. Rotröta Färska stubbytor samt körskador på stammar och grövre rötter är inkörsportar för rotröta på gran. Risken för infektion är störst omedelbart efter avverkningen. Om temperaturen vid avverkningstillfället är under fem plusgrader minskar risken för rotröta. Om man gallrar ett granbestånd vid högre temperaturer ska stubbarna behandlas för att minska risken för infektioner. Stubbehandling är normalt lämplig under april till oktober i södra Sverige och mellan maj till september i landets norra delar. Behandling utförs inte när det finns risk för frost eftersom utrustningen då kan förstöras. Sträva efter: Grandominerade bestånd ( 70 % gran) stubbehandlas om de gallras under perioder med temperaturer över + 5 C. Stubbarna behandlas med pergamentsvamp, ett biologiskt bekämpningsmedel. För att uppnå full effekt ska minst 85 % av stubbytan behandlas. Blå färg används för att tydliggöra täckningen. Körskador vid vattendrag Vattendrag är värdefulla livsmiljöer. De är känsliga och skadas lätt av ovarsamma virkestransporter. Körskador som hindrar eller påverkar vattenflödet i bäckar kan orsaka erosion så att mineraljord och organiskt material sköljs iväg. Särskild försiktighet gäller på finjordsrika marker och slänter där det är störst risk för erosion. Ofta är sträckan närmast bäcken väl så känslig som själva överfarten. En körskada kan ge negativa effekter på skogsmiljön under flera år i samband med regn och snösmältning. Grumling skadar många vattenlevande djur som är beroende av klart vatten. Lekbottnar för fisk kan förstöras. Viktigt att tänka på: Gallra om möjligt trakter med dålig bärighet när marken är frusen eller under torra perioder. Avbryt arbetet och underrätta arbetsledningen om hjulspåren i stickvägarna blir betydande. Anlägg stockbroar där stick- och basvägar korsar bäckar. Undvik att lägga överfarter där det är brant eller marken har dålig bärighet. Risa påfarter till broar. Lägg gott om ris vid risk för skador eller slamtransport. Avlägsna virket i broarna i samband med skotningen

10 Natur- och kulturmiljöhänsyn Hänsynskrävande biotoper Vi gallrar inte i områden som aldrig, eller bara i liten grad, påverkats av skogsbruk. Exempel på sådana områden är: Urskogsrester, det vill säga områden med avvikande, gammal skog Hällmarksskogar med naturskogskaraktär Raviner Oskötta strand- och sumpskogar med naturskogskaraktär Viktigt att tänka på: Impediment Skogliga impediment är myrar och hällmarker som producerar mindre än 1 m³sk per hektar och år. Inom skogliga impediment finns en speciell flora och fauna. Andelen överåriga, senvuxna träd och torrträd är högre än på produktiv skogsmark. Skydds- och övergångszoner Övergångszonerna har tidigare ägnats liten uppmärksamhet i det svenska skogsbruket. Det gör att många övergångar mellan enskiktade, barrdominerade bestånd och myrar, vattendrag och sjöar ofta är mycket skarpa. Genom att bevara och/eller återskapa skiktad och lövdominerad skog i skydds- och övergångszoner mot vatten, myr och jordbruksmark gynnar vi de växter och djur som är beroende av sådana miljöer. Vid vattendrag bidrar sådana zoner till att förhållandena i vattnet kan bestå även efter gallringen och den framtida föryngringsavverkningen. Träden och buskarna invid vattnet ger skugga vilket gynnar många växter, djur och insekter. Viktigt att tänka på: Viktigt att tänka på: Skogliga impediment gallras inte. För att undvika markskador i känsliga områden kan hällmarker i undantagsfall användas i korta avsnitt för basvägar Framtidsbiotoper Medelåldriga skogar är ofta enskiktade. Andelen lövträd är ofta låg och det brukar saknas både grova träd och döda träd. I sådana bestånd kan man öka den biologiska variationen genom att koncentrera hänsynen. Utgå från den variation som finns (block, lövträd, fuktiga miljöer). Friställ förväxande barrträd och andra blivande naturvärdesträd, gynna lövträd, ställ högstubbar och lämna topparna. Lämna den underväxt som finns. En framtidsbiotop är omkring meter i diameter. Om inte annan hänsyn finns i form av skyddszoner lämnas några framtidsbiotoper per trakt, så att de utgör ett par procent av arealen. Genom att skapa tydliga framtidsbiotoper i gallringen ges bättre möjlighet att lämna bra hänsyn i kommande slutavverkning. Naturvärdesträd, döda träd och högstubbar Naturvärdesträd är tydlig avvikande äldre eller grövre träd, från tidigare trädgenerationer. Lämna alltid dessa. Om de saknas lämna ett antal grova träd när du gallrar, om möjligt gruppvis. Döda träd avverkas inte. Högstubbar skapas av redan skadade träd och av träd i kantzoner och i framtidsbiotoper. Ta stor hänsyn till befintliga naturvärdesträd och sälg, rönn, asp, al och ek som framtida naturvärdesträd. Spara döda stående träd och lågor. Tillskapa minst tre färska högstubbar per hektar i andra- och senare gallringar. Låt dessa representera alla trädslag i beståndet. I södra Sverige ska högstubbarna ha en brösthöjdsdiameter om minst 20 cm och i norra Sverige minst 15 cm. Kapa på högsta säkra höjd, vid cirka 3 meter. Ställ lägre, cirka 1,3 meter höga, så kallade kulturstubbar för att markera rågångar, stigar, forn- eller kulturminnen. Variera skydds- och övergångszonernas bredd efter topografin, markens fuktighet och naturvärden. På torr och frisk mark kan zonerna göras tämligen smala. På fuktig mark görs de bredare. Gynna lövträd och buskar genom kraftigare gallring vid källor, mindre vattendrag och mot sjö och myr. Lämna inte avverkningsrester i mindre vattendrag, men lämna gärna grövre ved. Undvik körskador i skydds- och övergångszoner. Bevara löv och öka skiktningen i bryn mot jordbruksmark genom plockhuggning. Förrensa inte i skyddszoner eller i hänsynskrävande biotoper. Så kan en biologiskt värdefull övergångszon tillskapas: Det här är en vanlig syn i dagens skogar. En bäck flyter fram genom ett likåldrigt bestånd utan särskilda naturkvaliteter. Miljön närmast bäcken är biologiskt fattig. Utan gallring kommer lövet på sikt att trängas ut av gran. Gallra hårt i zonen närmast bäcken. Det ökade ljusinsläppet gör att buskar och lövräd kan växa till. Tillskapa också en eller annan högstubbe i denna zon för att öka andelen död ved. Lämna några grövre stockar i bäcken. Efter år kommer zonen närmast bäcken att domineras av buskar och lövträd. Den har utvecklats till en biologiskt värdefull miljö

11 Natur- och kulturmiljöhänsyn forts. Gravar och gravfält Alla gravar är fasta fornlämningar och får inte skadas. Kontakta arbetsledningen då sådana uppmärksammas. Fångstgropar Gallra bort träd i, eller i nära anslutning till fångstgropar. Marken mellan groparna, fångstgropssystemet, är också fornminne, och får ej skadas. Undvik körskador och nedrisning i hela fångstgropssystemet. Ställ gott om kulturstubbar som markerar lämningen. Kolbottnar och tjärdalar Anlägg inte stickvägar över kolbottnar, tjärdalar eller kolarkojor. Undvik att risa ned kolbottnar och tjärdalar. Friställ resterna av kolarkojan. Ställ några kulturstubbar. Övergivna torpställen och boplatser Gallra bort träd nära husgrunder och boplatser. Friställ gamla vårdträd och fruktträd. Vägar och stigar Kör inte sönder gamla brukningsvägar. Anlägg stick- och basvägar vid sidan av de gamla brukningsvägarna. Gallra bort träd i den gamla brukningsvägen. Risa inte allmänt nyttjade stigar och leder. Stengärdesgårdar och odlingsrösen Planera gallringen så att gärdesgården inte korsas av stick- eller basvägar. Se till att inte stengärdsgårdar eller odlingrösen täcks med ris. Gallra bort träd som med sina rötter kan skada stensättningen. Igenväxande ängsoch hagmarker Gynna tidigare frivuxna, grova träd genom att ge dem tillräckligt utrymme. Tänk på att skogen sluter sig snabbt efter gallring. Gynna löv före gran. Avverkningstidpunkt I lövskogsrika områden eller där det finns hänsynskrävande däggdjur och fåglar utförs gallringen under lämplig tid så att den inte orsakar allvarliga störningar under fortplantningsperioden. Nedskräpning Skräpa inte ned i skogen eller på uppställningsplatser. Oljespill och annat farligt avfall saneras enligt gällande regler. Bäckar Rensa bort avverkningsrester som kan medföra uppdämning i bäckar. Lämna enstaka stockar för att gynna fisk

12 Uppföljning Anteckningar VÄL UTFÖRDA GALLRINGAR TAR VARA PÅ och utvecklar värdet på våra skogar. Väl utförda gallringar är också ett konkurrensmedel på virkesmarknaden. Det är därför viktigt att arbetet följs upp. Uppföljningen har följande syften: Återkommande korrigering till rätt grundyta. Kontrollera att andelen skador inte överstiger tre procent. Kontrollera att andelen stickvägar inte är för hög. Kontroll gentemot traktdirektivet. Återrapportering av uppgifter till beståndsregister eller skogsägarens skogsbruksplan. Underlag där gallringsresultatet redovisas till skogsägaren. Uppföljning mot Holmen Skogs naturvårds- och skogsvårdsmål. Egenkontroll Skördarföraren mäter med relaskop eller klave under arbetets gång att grundytan är den rätta och att skadenivån är låg. Normalt gör varje förare minst två egenuppföljningar per dag. Vid dessa noteras skador av föraren. Redovisning av gallring En protokollförd redovisning som görs av arbetslaget. (Se särskild instruktion.) Vid allvarligare avvikelser skrivs miljörapport. Central uppföljning Ett stickprov från alla gallringar görs enligt de fastställda rutinerna i Holmen Skogs uppföljningssystem. Inventeringen utförs av Stab Skogsvård som sammanställer resultaten och jämför dem med de uppsatta målen

13 HOLMEN SKOG är en av Sveriges största skogsägare med en miljon hektar skog. Vi finns i nästan hela Sverige. SAMTIDIGT ÄR VI också en av landets största virkesköpare. Varje år anskaffar vi drygt 11 miljoner kubikmeter virke. Merparten kommer från privata skogsägare eller andra svenska skogsföretag. Virket levereras till Holmenkoncernens egna industrier, andra skogsindustrier och lokala sågverk. ORGANISATIONEN omfattar tre regioner samt dotterbolag i Estland. Huvudkontoret ligger i Örnsköldsvik. R E G I O N Örnsköldsvik Bredbyn/Strömsund Björna Umeå Lycksele Norsjö R E G I O N Iggesund Sveg Ljusdal Delsbo Hudiksvall Uppland HUVUDKONTOR Örnsköldsvik Tlf REGION ÖRNSKÖLDSVIK Box 901, Örnsköldsvik REGION IGGESUND Box 15, Iggesund Tlf REGION NORRKÖPING Norrköping Tlf R E G I O N Norrköping Holmens skogar Huvudkontor Örnsköldsvik Regionkontor Distriktskontor Holmens industrier Norrköping Sörmland Tranås Vimmerby Västmanland Örebro Egen skog