Strålning. Laboration

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strålning. Laboration"

Transkript

1 ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter och miniprojekt α-strålnings räckvidd i luft γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer Strålning Radioaktivitet och strålskydd Laborationen avser dels att fördjupa ett kärnfysikrelaterat område, samt att träna presentationsteknik. Laborationen avser dessutom att genom praktisk övning ge förståelse för några grundläggande begrepp inom kärnfysiken och strålningsfysiken som Absorption av joniserande strålning (α- och γ-strålning) Radioaktivitet i omgivningen Strålskydd Laborationsmoment Laborationen består av tre delmoment: 1. Muntlig redovisning av miniprojekt. 2. Inlämning av skriftliga förberedelseuppgifter. 3. Laborativa uppgifter: a) Mätning av räckvidden av α-strålning i luft från 241 Am med ett GM-rör. b) Mätning av γ-strålnings absorption i bly och aluminium. Bestämning av attenueringskoefficienter och halveringstjocklekar. c) Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer. 1

2 Strålning Förberedelser 2 Förberedelse för muntlig redovisning av miniprojekt Målsättningen med miniprojektet är att du ska få en träning i informationssökning, källgranskning och presentationsteknik. Ni arbetar i par och ska välja ett miniprojekt av de 10 föreslagna. Valet av projekt sker i dialog med Cajsa Andersson i samband med den schemalagda övningen i informationssökning. Se till att ingen inom laborationsgruppen väljer samma miniprojekt! Ni kan välja ett av nedanstående ämnen eller komma med ett förslag på eget kärnfysikrelaterat ämne (hör då med Kristina Stenström, att det är OK): Kärnfysikaliska medicinska undersökningsmetoder: t ex historik, hur fungerar röntgen-, PET- och CTundersökningar? Åldersbestämning med 14 C: hur fungerar 14 C-metoden och vad kan den användas den till? Radon i bostäder: vad är ett radonhus, vad är riskerna, kan man åtgärda det? Kärnkraft nu och i framtiden: t ex historik, hur fungerar en fissionsreaktor, vilka typer finns, vad är riskerna, hur ser framtidens fissionsreaktorer ut? Avfallsproblematik kärnkraft: hur tar vi hand om det radioaktiva avfallet? Fusion framtidens energikälla? Hur fungerar en fusionsreaktor, finns det några idag och hur är det med radioaktivt avfall från en fusionsreaktor? Acceleratordriven transmutation: hur är det tänkt att fungera som energikälla och vad är fördelarna jämfört med kärnkraften idag? Är låga stråldoser farliga? Hur skadar joniserande strålning och vad vet man om i dagens läge om låga stråldoser? Tjernobyl: vad hände och vilka blev konsekvenserna? ESS - en aktuell fråga för Lund: hur fungerar en spallationsanläggning, vad kan den användas till och vilka miljörisker finns? Oklo - kärnreaktorn i Gabon, Afrika: hur fungerar det? Hur söker man olja med radioaktivt preparat? Med en accelerator? Neutroner: hur detekterar (upptäcker) man dem? Kärnreaktorer: används de bara för att producera elektrisk energi? Fördjupa er i ämnet t.ex. med hjälp av kurslitteratur, bibliotek och tillförlitliga källor på internet (ej Wikipedia). Förbered en 10 minuters Power-Point-presentation som ni ska hålla för era kurskamrater vid laborationstillfället.

3 Förberedelse för laborativa moment Läs följande avsnitt i "Energi- och miljöfysik, del 2": Avsnitt 5-2: Radioaktiva sönderfall Avsnitt 5-3: Aktivitet och sönderfall Avsnitt 5-4: Sönderfallsserier Avsnitt 6-1: Joniserande strålnings växelverkan Avsnitt 6-2: Detektion av strålning Kapitel 8: Biologiska effekter Läs den följande handledningen och utför nedanstående förberedelseuppgifter. Vid laborationstillfället behövs handledningen på papper. Ni ansvarar själva för att skriva ut laborationshandledningen före laborationstillfället. Säkerhetsinstruktioner Under laborationen används radioaktiva preparat som sänder ut α- respektive γ-strålning. Den strålning som du kommer att utsättas för är dock ytterst liten, förutsatt att instruktionerna nedan följs: Det är förbjudet att förtära mat och dryck i laborationslokalen. Det är förbjudet att applicera kosmetiska produkter i laborationslokalen. Tvätta händerna när du lämnar laborationslokalen (även i t ex pauser). Rör aldrig några radioaktiva preparat med fingrarna (gäller såväl α- som γ-preparaten). Använd skyddsglasögon vid mätning av α-strålning. De γ-strålande preparaten får endast hanteras av handledaren (med pincett). Bly används som strålskärm och som attenueringsmaterial vid mätning av γ-strålning. Bly är giftigt vid förtäring och inandning av damm. Därför gäller: Blytackorna får inte vidröras eller flyttas av studenterna. Blyplattor som används vid γ-strålnings attenuering får endast hanteras med handskar. Tvätta händerna när du lämnar laborationslokalen (även i t ex pauser). Redovisning 1. Miniprojekt. Varje grupp presenterar under max 10 minuter sitt 3

4 Strålning miniprojekt för kurskamraterna. Observera att det är viktigt att hålla tiden! Projektor och dator kommer att finnas i laborationssalen. Ni kan också använda eventuella egna bärbara datorer. Som återkoppling kommer vi att tillämpa kamratgranskning (se kamratgranskningsmallen på kurshemsidan). 2. Förberedelseuppgifter. Förberedelseuppgifterna lämnas in skriftligt till handledaren vid laborationens början. 3. Laborativa uppgifter. Ni skall inte skriva en rapport över de laborativa momenten. Istället fyller ni i handledningen under laborationens gång. Lämna den helt ifyllda handledningen samt alla ritade diagram till handledaren för rättning och godkännande. Se till att bli godkända av handledaren innan ni lämnar laborationen! Förberedelseuppgifter Varje laborant besvarar frågorna skriftligt på separat papper som lämnas till handledaren vid laborationens början (förse vid laborationstillfället uppgifterna med försättsblad där namn och gruppnummer anges). Handledaren återlämnar de rättade uppgifterna under laborationens gång. 1. Ett begrepp som förekommer i laborationen är stråldos. a) Hur stor är medelsvenskens årliga effektiva stråldos? b) Hur stor effektiv stråldos kommer från den naturliga bakgrundsstrålningen? c) Vad betyder LD-50-dos och hur stor är den för människa? 2. Radioaktiva ämnens farlighet har olika karaktär beroende på vilken typ av strålning som det rör sig om. Vissa ämnen medför risk vid yttre exponering, medan andra främst är farliga vid inandning och förtäring. Vad gäller för alfa- samt gammastrålning? Varför? 3. Vilket matematiskt samband beskriver gammastrålnings attenuering? Vad är halvvärdestjocklek samt attenueringskoefficient? 4

5 Handledning för laborativa uppgifter 1. α-strålnings räckvidd i luft Använd skyddsglasögon under hela detta labmoment. α-partiklar stoppas normalt av en bit papper eller av det yttersta hudlagret som består av döda celler. Därför att skadar α- partiklar sällan levande celler i kroppen så länge preparatet befinner sig utanför kroppen. Dock kan extern α-strålning skada ögonen (samt öppna sår) som inte har något skyddande lager av döda celler. Som vi kommer att se i detta labmoment har α- partiklar en kort räckvidd i luft (vanligtvis <10 cm), och normal hantering av laborationsutrustningen innebär ingen risk för att α-partiklarna ska nå ögonen. Plexiglascylindern och detektorn stoppar även α-strålningen helt. För säkerhets skull ska skyddsglasögon ändå användas under hela detta moment. För att mäta α-strålnings räckvidd i luft används ett 241 Ampreparat (används ofta i brandvarnare) som strålkälla och ett GM-rör som detektor. Ovanpå preparatet sitter ett lager lack som skydd (lacket håller själva preparatet på plats, medan α- partiklarna tar sig igenom lackskiktet). Preparatet är monterat på en rörlig kolv i en plexiglascylinder. GM-röret är monterat på plexiglascylinderns slutna kortsida. Genom att avläsa α- partiklarnas intensitet (räknehastigheten i GM-röret) för ökande avstånd mellan preparat och GM-rör ska α-partiklarnas räckvidd bestämmas. α-preparatet sänder ut strålning i alla riktningar i rummet (jämförbart med solen som strålar ut ljus i alla riktningar runt om klotet). Resultaten av de olika intensitetsmätningarna blir därför inte direkt jämförbara. När detektorn befinner sig nära preparatet samlas en förhållandevis större andel av α-partiklarna in än när detektorn befinner sig längre bort (se Figur 1). Man måste därför göra en avståndskorrektion som tar hänsyn till detta faktum. 5

6 Strålning Figur 1 Detektorn samlar in förhållandevis större andel av α- partiklarna än när den befinner sig långt från detektorn. Radioaktivt preparat som sänder ut strålning i rummets alla riktningar Detektorn nära preparatet Detektorn långtfrån preparatet Gör först en mätning av bakgrundsintensiteten I bakgr under 5 minuter. Bakgrundsintensiteten är I bakgr = Mät nu intensiteten för olika avstånd mellan GM-rör och detektor med mättiderna enligt Tabell 1. Avstånden ställs in med hjälp av ett skjutmått. Observera att vid den första mätpunkten, dvs när skivan med preparatet ligger an mot detektorn (maximalt inskjutet preparat), är avståndet mellan detektor och preparat 4,5 mm. Korrigera den uppmätta intensiteten för bakgrundsintensiteten I bakgr. Genom att multiplicera den uppmätta intensiteten (korrigerad för bakgrundsintensiteten) med faktorn q i tabellen fås intensiteten kompenserad för avståndsberoendet. 6

7 Tabell 1. Avstånd, mättider och korrektionsfaktorer för avståndsberoendet vid bestämning av alfapartiklars räckvidd i luft. Avstånd A (mm) Tid t (s) Faktor för korrektion av avståndsberoendet q Antal Pulser N Intensitet I=N/t (s -1 ) Bakgrundskorrigerad intensitet I korr1 =I - I bakgr (s -1 ) Intensitet kompenserad för avståndsberoendet I korr2 =I korr1 q (s -1 ) 4, ,5 60 1,51 8,5 60 2,03 10,5 60 3,00 12,5 60 4,01 14,5 60 5,20 16,5 60 6,57 18,5 60 8,12 20,5 60 9,84 22, ,7 24, ,8 26, ,1 28, ,5 30, ,1 Uppgifter Avsätt intensiteten korrigerad för bakgrund och avståndsberoende som funktion av avståndet i ett diagram. Du kan göra det för hand på mm-papper eller i valfritt datorprogram (t ex Excel eller MatLab). Kom ihåg storheter och enheter på axlarna! Avläs den extrapolerade räckvidden ur diagrammet. Den extrapolerade räckvidden blir. 7

8 Strålning Frågor Man har funnit att räckvidden för α-partiklar i energiintervallet 4 8 MeV i luft vid NTP (temperatur 273,15 K och tryck 0,1013 MPa) ges av den empiriska formeln R = 0,318 E1,5 (E i MeV och R i cm) α-partiklarnas energi är 5,47 MeV vid sönderfallet av 241 Am. 1. Vilken räckvidd i luft har α-partiklarna från 241 Am enligt den empiriska formeln? 2. Varför är den uppmätta räckvidden kortare än den beräknade räckvidden? 3. Vilken dotterkärna bildas vid sönderfallet av 241 Am? 8

9 2. γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Ett detektorsystem med ett datoriserat pulsräkningssystem skall användas för att bestämma attenueringskoefficienterna och halveringstjocklekarna för γ-strålning från 137 Cs (E γ = 661 kev) i två olika metaller med olika laddningstal, Z. Mätsystemet består av en s.k. mångkanalsanalysator som registrerar antalet pulser som kommer från scintillationsdetektorn (NaI) som funktion av de registrerade fotonernas energi. Energiaxeln är indelad i ett antal kanaler som motsvarar ett visst energiintervall. Använd handskar vid hantering av blyplattorna. Mät först upp intensiteten av γ-strålningen från 137 Cs utan någon absorbator mellan preparat och detektor. Mät sedan intensiteten då allt fler blyplattor (tjocklek 3 mm per platta) läggs mellan detektorn och preparatet. Upprepa mätningen för aluminium (tjocklek 10 mm per platta). Använd Tabell 2 för mätvärden och beräkning av intensiteten. Tabell 2. Värden för bestämning av γ-strålnings attenuering. Preparat Absorbator Tjocklek l (mm) Mättid t (s) ingen Cs Al Antal pulser N Intensitet I=N/t (s -1 ) 137 Cs Pb Använd med fördel MatLab och avsätt resultaten i ett diagram. Det är lämpligt att först bearbeta data för att sedan kunna linearisera diagrammet. Då blir det lätt att utifrån diagrammet bestämma attenueringskoefficienter och halveringstjocklekar för γ-strålningen från 137 Cs i bly och aluminium. Fyll i resultaten i Tabell 3. 9

10 Strålning Tabell 3. Resultat av bestämning av γ-strålnings attenuering. Preparat Absorbator Halvvärdestjocklek (mm) Attenueringskoefficient (mm -1 ) 137 Cs Al 137 Cs Pb Frågor: 1. Hur mycket bly respektive aluminium krävs för att skärma bort 90% av γ-strålningen? 2. Om attenueringskoefficienten för γ-strålningen från 137 Cs i luft är 1, cm 1, hur lång är halvvärdestjockleken i luft? 10

11 3. Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer För denna del av laborationen används en stråldosmätare (RNImätare) som består av ett GM-rör samt en elektronikkrets som omvandlar antal fotoner i energiområdet 50 kev till 3 MeV till en stråldos uttryckt i Sv/h (Sievert/timme). Med hjälp av en RNI-mätare som hängs runt halsen på ungefär 1 m höjd över marken mäts stråldosen i mitten av en större gräsyta, en asfaltyta och en yta belagd med gatsten. Starta mätningarna genom att trycka in knappen med en cirkel i minst 2 sekunder. Varje yta ska mätas under minst 5 minuter. Tryck därefter på Σ för att få ett medelvärde på den stråldos som uppmätts (minst 5 minuter måste ha gått för att ett riktigt värde ska visas). Mätvärdena införs i Tabell 4 där även övriga mätvärden införs, såväl egna (gärna individuella också om ni haft varsin RNI-mätare) som de övriga gruppernas. Tabell 4. Stråldos i utomhusmiljöer Stråldos (µsv/h) Gräs Asfalt Gatsten 1. Jämför resultaten av stråldosmätningen över de olika ytorna. Varför skiljer de sig åt? 2. Ungefär hur stor är den årliga naturliga bakgrundsstrålningen enligt mätningarna? Jämför med förberedelseuppgift 1b! 3. Jämför de olika gruppernas resultat. Kommentarer: 11

Strålning. Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015

Strålning. Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015 Strålning Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015 Strålning Radioaktivitet och strålskydd 2015 Laborationen Strålning av Nina Reistad är licensierad under

Läs mer

ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING

ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING Uppgift: Materiel: Teori: Att bestämma ett samband för den intensitet av gammastrålning som passerar en absorbator, som funktion av absorbatorns tjocklek. Att bestämma halveringstjockleken

Läs mer

Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige

Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Laboration 36: Kärnfysik Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Assistent: Roberto Liotta Modern fysik (kurskod

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum

Läs mer

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra

Läs mer

Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet

Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet Gudrun Alm Carlsson och

Läs mer

7 Comptonspridning. 7.1 Laborationens syfte. 7.2 Materiel. 7.3 Teori. Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen.

7 Comptonspridning. 7.1 Laborationens syfte. 7.2 Materiel. 7.3 Teori. Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen. 7 Comptonspridning 7.1 Laborationens syfte Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen. 7.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, spridare av aluminium, koppar eller stål, blybleck

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning 8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor

Läs mer

4 Halveringstiden för 214 Pb

4 Halveringstiden för 214 Pb 4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Miljöfysik FYSA15 2015. Laboration 6. Absorption av joniserande strålning + Radioaktivitet i vår omgivning

Miljöfysik FYSA15 2015. Laboration 6. Absorption av joniserande strålning + Radioaktivitet i vår omgivning Miljöfysik FYSA15 2015 Laboration 6 Absorption av joniserande strålning + Radioaktivitet i vår omgivning Förberedelser: Läs i Reistad & Stenström, Energi- och Miljöfysik (2015), Del 2 (eller motsvarande

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK B

Laborationskurs i FYSIK B Laborationskurs i FYSIK B Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till alla laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och

Läs mer

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.118 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60

Läs mer

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen

Läs mer

Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur

Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur Skolornas fysiktävling 1998 Finalens experimentella del Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur Materiel: Heliumfylld ballong, stoppur, snörstump, små brickor med kända massor, brickor

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014 Kurs Experimentell kvantfysik Stockholms Universitet HT 2014 Plan för idag Tid Änme 09:15-10:00 Allmän föreläsning (kursens upplägg, säkerhet, betyg) 10:00-10:15 Paus 10:15-10:55 Presentation av kurslaborationer

Läs mer

Introduktion till Strålskyddsläran

Introduktion till Strålskyddsläran Introduktion till Strålskyddsläran Komplement till laborationshandledningarna i Kärnfysik Under laborationerna i kärnfysik kommer du att handskas med ett antal radioaktiva preparat. För att detta skall

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Instruktioner till arbetet med miniprojekt II

Instruktioner till arbetet med miniprojekt II Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMS035: Matematisk statistik för M Miniprojekt II, 17 maj 2013 Instruktioner till arbetet med miniprojekt II Innan ni börjar arbeta vid Datorlaboration

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Bruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01

Bruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01 Bruksanvisning För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se 2006-05 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt

Läs mer

facit och kommentarer

facit och kommentarer facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd

Läs mer

Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:

Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av: Hållfasthetslära Böjning och vridning av provstav Laboration 2 Utförs av: Habre Henrik Bergman Martin Book Mauritz Edlund Muzammil Kamaly William Sjöström Uppsala 2015 10 08 Innehållsförteckning 0. Förord

Läs mer

De nya dosgränserna för ögats lins

De nya dosgränserna för ögats lins De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika

Läs mer

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136

Läs mer

Fysiska institutionen, UDIF. Laboration 7 Neutronaktivering och Halveringstidsbestämning

Fysiska institutionen, UDIF. Laboration 7 Neutronaktivering och Halveringstidsbestämning Fysiska institutionen, UDIF Laboration 7 Neutronaktivering och Halveringstidsbestämning LABORATION 7 NEUTRONAKTIVERING OCH HALVERINGSTIDSBESTÄMNINGAR UPPGIFT 1 a. Studier av GM-rörets funktion. b. Framställning

Läs mer

Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering. Utförd den 30 mars 2012

Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering. Utförd den 30 mars 2012 Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering Utförd den 30 mars 2012 Rapporten färdigställd den 12 april 2012 Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Utförande 3 2.1 Efterbehandling.......................... 3 2.1.1 Bestämning

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Transportfenomen i människokroppen

Transportfenomen i människokroppen Transportfenomen i människokroppen Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Inför laborationen: Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner den till dator/surfplatta

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01

www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt på 200 Bq/m 3 tar det endast 4 timmar att uppnå en statistisk

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Laborationsrapport neutronaktivering

Laborationsrapport neutronaktivering Laborationsrapport neutronaktivering Av Daniel Tingdahl. Medlaborant: Lennart Olofsson Sammanfattning I denna laboration bestämdes dels halveringstiden för 116m In, dels reaktionstvärsnittet för termiska

Läs mer

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1

Läs mer

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 Avd. Matematisk statistik SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 0 Allmänna anvisningar Arbeta med handledningen, och skriv rapport, i grupper om två eller tre personer. Närvaro vid laborationstiden

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

Allmänna säkerhetsföreskrifter för laborationer vid avdelningen för fysik och elektroteknik.

Allmänna säkerhetsföreskrifter för laborationer vid avdelningen för fysik och elektroteknik. Allmänna säkerhetsföreskrifter för laborationer vid avdelningen för fysik och elektroteknik. Säkerhetsföreskrifternas syfte är att minska riskerna för person- och materialskador vid arbete i laboratorier.

Läs mer

Bygg en spårfilmsdetektor

Bygg en spårfilmsdetektor Bygg en spårfilmsdetektor En laboration om radonmätning Hur detektorn fungerar Detektorn består av en spårfilm, placerad på botten av en plastmugg. Öppningen på plastmuggen täcks med plastfolie, för att

Läs mer

Sensorteknik Prel schema. Sensorteknik 2016

Sensorteknik Prel schema. Sensorteknik 2016 Sensorteknik Prel schema. Sensorteknik 2016 Dagar Tid Aktivitet Tisdag 30.8.2016 15-17 Introduktion, indelning i grupper Onsdag 31.8.2016 15-17 Gruppindelning Torsdag 1.9.2016 15-17 - Ingen föreläsning

Läs mer

Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd

Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd Inledning Syftet med denna laboration är att undersöka kvantiseringen av energitillstånd i kvantbrunnar. Till detta används en java-applet som hittas på

Läs mer

1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa

1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 6 februari 1999 Del A 1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (p). Svar: At, Am, Pm, Pa. a) Vilka nuklider

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild

Läs mer

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ.

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ. Uppgift 1. I en 1-liters bägare fylld med 600 ml vatten sänker man ned en kropp i form av cylinder som är spetsad i ena änden. Den övre ytan på kroppen skall ligga precis i vattenytan. Sedan lyfter man

Läs mer

Inför inspektionen boka följande instrument :

Inför inspektionen boka följande instrument : Ytterligare information om utredning vid klagomål finns att läsa om i Temperatur inomhus. Denna finns för nedladdning på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12940/temperatur-inomhus.pdf Inför

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 013-05-30 fm Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser. TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod F0004T Kursnamn Fysik 1 Datum LP2 10-11 Material Laboration Balkböjning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning Denna

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

Uppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton

Uppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton Uppgift 1. Kraftmätning Isaac Newton Framför dig på bordet finns två hjul med en smal axel emellan. Via ett snöre som är fastsatt på axeln kan man med en horisontell kraft dra hjulparet uppför en tröskel

Läs mer

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

CBGA02, CIG02A, VT09 Fördjupningsprojekt inom Vågfysik & Materia

CBGA02, CIG02A, VT09 Fördjupningsprojekt inom Vågfysik & Materia Karlstads universitet Leif Ericsson, Fysik CBGA02, CIG02A, VT09 Fördjupningsprojekt inom Vågfysik & Materia Förutsättningar Fördjupningsprojektet omfattar 3 hp och utgör en obligatorisk del av delkursen

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har

Läs mer

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt

Läs mer

Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning

Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning Godkänt den: 2017-02-16 Ansvarig: Per-Erik Åslund Gäller för: SF diagnostik Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning Innehåll Syfte och omfattning...2 Periodicitet...2 Definitioner och

Läs mer

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Torsdagen den 29/8 2013 kl. 14.00-18.00 i TER2 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive detta)

Läs mer

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016 Inför Laborationen Laborationen sker i två lokaler: K204 (datorsal) och H226. I början av laborationen samlas ni i H212. Laborationen börjar 15 minuter efter heltimmen som är utsatt på schemat. Ta med

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

y = x x = Bestäm ekvationen för en linje där k = 2 och som går genom punkten ( 1, 3). 2/0/0

y = x x = Bestäm ekvationen för en linje där k = 2 och som går genom punkten ( 1, 3). 2/0/0 Del A: Digitala verktyg är tillåtna. Skriv dina lösningar på separat papper. 1) En TV reparatörs arbete kostar kronor, där antalet arbetstimmar. y = 200 + 150x x = a) Ange och tolka den linjära funktionens

Läs mer

Information om strålkällor

Information om strålkällor Information om strålkällor Information om strålkällor Inom ett flertal verksamheter används joniserande strålning i olika syften. Joniserande strålning kan avges från radioaktiva ämnen i form av öppna

Läs mer

Energi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp.

Energi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp. Energi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp carina.fasth@ftf.lth.se torsten.akesson@hep.lu.se kevin.fissum@nuclear.lu.se Energi- och miljöfysik, FAFA15 Introduktion Administration o Lärare o Litteratur o Schema

Läs mer