Strålning. Laboration
|
|
- Lars-Göran Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter och miniprojekt α-strålnings räckvidd i luft γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer Strålning Radioaktivitet och strålskydd Laborationen avser dels att fördjupa ett kärnfysikrelaterat område, samt att träna presentationsteknik. Laborationen avser dessutom att genom praktisk övning ge förståelse för några grundläggande begrepp inom kärnfysiken och strålningsfysiken som Absorption av joniserande strålning (α- och γ-strålning) Radioaktivitet i omgivningen Strålskydd Laborationsmoment Laborationen består av tre delmoment: 1. Muntlig redovisning av miniprojekt. 2. Inlämning av skriftliga förberedelseuppgifter. 3. Laborativa uppgifter: a) Mätning av räckvidden av α-strålning i luft från 241 Am med ett GM-rör. b) Mätning av γ-strålnings absorption i bly och aluminium. Bestämning av attenueringskoefficienter och halveringstjocklekar. c) Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer. 1
2 Strålning Förberedelser 2 Förberedelse för muntlig redovisning av miniprojekt Målsättningen med miniprojektet är att du ska få en träning i informationssökning, källgranskning och presentationsteknik. Ni arbetar i par och ska välja ett miniprojekt av de 10 föreslagna. Valet av projekt sker i dialog med Cajsa Andersson i samband med den schemalagda övningen i informationssökning. Se till att ingen inom laborationsgruppen väljer samma miniprojekt! Ni kan välja ett av nedanstående ämnen eller komma med ett förslag på eget kärnfysikrelaterat ämne (hör då med Kristina Stenström, kristina.stenstrom@nuclear.lu.se, att det är OK): Kärnfysikaliska medicinska undersökningsmetoder: t ex historik, hur fungerar röntgen-, PET- och CTundersökningar? Åldersbestämning med 14 C: hur fungerar 14 C-metoden och vad kan den användas den till? Radon i bostäder: vad är ett radonhus, vad är riskerna, kan man åtgärda det? Kärnkraft nu och i framtiden: t ex historik, hur fungerar en fissionsreaktor, vilka typer finns, vad är riskerna, hur ser framtidens fissionsreaktorer ut? Avfallsproblematik kärnkraft: hur tar vi hand om det radioaktiva avfallet? Fusion framtidens energikälla? Hur fungerar en fusionsreaktor, finns det några idag och hur är det med radioaktivt avfall från en fusionsreaktor? Acceleratordriven transmutation: hur är det tänkt att fungera som energikälla och vad är fördelarna jämfört med kärnkraften idag? Är låga stråldoser farliga? Hur skadar joniserande strålning och vad vet man om i dagens läge om låga stråldoser? Tjernobyl: vad hände och vilka blev konsekvenserna? ESS - en aktuell fråga för Lund: hur fungerar en spallationsanläggning, vad kan den användas till och vilka miljörisker finns? Oklo - kärnreaktorn i Gabon, Afrika: hur fungerar det? Hur söker man olja med radioaktivt preparat? Med en accelerator? Neutroner: hur detekterar (upptäcker) man dem? Kärnreaktorer: används de bara för att producera elektrisk energi? Fördjupa er i ämnet t.ex. med hjälp av kurslitteratur, bibliotek och tillförlitliga källor på internet (ej Wikipedia). Förbered en 10 minuters Power-Point-presentation som ni ska hålla för era kurskamrater vid laborationstillfället.
3 Förberedelse för laborativa moment Läs följande avsnitt i "Energi- och miljöfysik, del 2": Avsnitt 5-2: Radioaktiva sönderfall Avsnitt 5-3: Aktivitet och sönderfall Avsnitt 5-4: Sönderfallsserier Avsnitt 6-1: Joniserande strålnings växelverkan Avsnitt 6-2: Detektion av strålning Kapitel 8: Biologiska effekter Läs den följande handledningen och utför nedanstående förberedelseuppgifter. Vid laborationstillfället behövs handledningen på papper. Ni ansvarar själva för att skriva ut laborationshandledningen före laborationstillfället. Säkerhetsinstruktioner Under laborationen används radioaktiva preparat som sänder ut α- respektive γ-strålning. Den strålning som du kommer att utsättas för är dock ytterst liten, förutsatt att instruktionerna nedan följs: Det är förbjudet att förtära mat och dryck i laborationslokalen. Det är förbjudet att applicera kosmetiska produkter i laborationslokalen. Tvätta händerna när du lämnar laborationslokalen (även i t ex pauser). Rör aldrig några radioaktiva preparat med fingrarna (gäller såväl α- som γ-preparaten). Använd skyddsglasögon vid mätning av α-strålning. De γ-strålande preparaten får endast hanteras av handledaren (med pincett). Bly används som strålskärm och som attenueringsmaterial vid mätning av γ-strålning. Bly är giftigt vid förtäring och inandning av damm. Därför gäller: Blytackorna får inte vidröras eller flyttas av studenterna. Blyplattor som används vid γ-strålnings attenuering får endast hanteras med handskar. Tvätta händerna när du lämnar laborationslokalen (även i t ex pauser). Redovisning 1. Miniprojekt. Varje grupp presenterar under max 10 minuter sitt 3
4 Strålning miniprojekt för kurskamraterna. Observera att det är viktigt att hålla tiden! Projektor och dator kommer att finnas i laborationssalen. Ni kan också använda eventuella egna bärbara datorer. Som återkoppling kommer vi att tillämpa kamratgranskning (se kamratgranskningsmallen på kurshemsidan). 2. Förberedelseuppgifter. Förberedelseuppgifterna lämnas in skriftligt till handledaren vid laborationens början. 3. Laborativa uppgifter. Ni skall inte skriva en rapport över de laborativa momenten. Istället fyller ni i handledningen under laborationens gång. Lämna den helt ifyllda handledningen samt alla ritade diagram till handledaren för rättning och godkännande. Se till att bli godkända av handledaren innan ni lämnar laborationen! Förberedelseuppgifter Varje laborant besvarar frågorna skriftligt på separat papper som lämnas till handledaren vid laborationens början (förse vid laborationstillfället uppgifterna med försättsblad där namn och gruppnummer anges). Handledaren återlämnar de rättade uppgifterna under laborationens gång. 1. Ett begrepp som förekommer i laborationen är stråldos. a) Hur stor är medelsvenskens årliga effektiva stråldos? b) Hur stor effektiv stråldos kommer från den naturliga bakgrundsstrålningen? c) Vad betyder LD-50-dos och hur stor är den för människa? 2. Radioaktiva ämnens farlighet har olika karaktär beroende på vilken typ av strålning som det rör sig om. Vissa ämnen medför risk vid yttre exponering, medan andra främst är farliga vid inandning och förtäring. Vad gäller för alfa- samt gammastrålning? Varför? 3. Vilket matematiskt samband beskriver gammastrålnings attenuering? Vad är halvvärdestjocklek samt attenueringskoefficient? 4
5 Handledning för laborativa uppgifter 1. α-strålnings räckvidd i luft Använd skyddsglasögon under hela detta labmoment. α-partiklar stoppas normalt av en bit papper eller av det yttersta hudlagret som består av döda celler. Därför att skadar α- partiklar sällan levande celler i kroppen så länge preparatet befinner sig utanför kroppen. Dock kan extern α-strålning skada ögonen (samt öppna sår) som inte har något skyddande lager av döda celler. Som vi kommer att se i detta labmoment har α- partiklar en kort räckvidd i luft (vanligtvis <10 cm), och normal hantering av laborationsutrustningen innebär ingen risk för att α-partiklarna ska nå ögonen. Plexiglascylindern och detektorn stoppar även α-strålningen helt. För säkerhets skull ska skyddsglasögon ändå användas under hela detta moment. För att mäta α-strålnings räckvidd i luft används ett 241 Ampreparat (används ofta i brandvarnare) som strålkälla och ett GM-rör som detektor. Ovanpå preparatet sitter ett lager lack som skydd (lacket håller själva preparatet på plats, medan α- partiklarna tar sig igenom lackskiktet). Preparatet är monterat på en rörlig kolv i en plexiglascylinder. GM-röret är monterat på plexiglascylinderns slutna kortsida. Genom att avläsa α- partiklarnas intensitet (räknehastigheten i GM-röret) för ökande avstånd mellan preparat och GM-rör ska α-partiklarnas räckvidd bestämmas. α-preparatet sänder ut strålning i alla riktningar i rummet (jämförbart med solen som strålar ut ljus i alla riktningar runt om klotet). Resultaten av de olika intensitetsmätningarna blir därför inte direkt jämförbara. När detektorn befinner sig nära preparatet samlas en förhållandevis större andel av α-partiklarna in än när detektorn befinner sig längre bort (se Figur 1). Man måste därför göra en avståndskorrektion som tar hänsyn till detta faktum. 5
6 Strålning Figur 1 Detektorn samlar in förhållandevis större andel av α- partiklarna än när den befinner sig långt från detektorn. Radioaktivt preparat som sänder ut strålning i rummets alla riktningar Detektorn nära preparatet Detektorn långtfrån preparatet Gör först en mätning av bakgrundsintensiteten I bakgr under 5 minuter. Bakgrundsintensiteten är I bakgr = Mät nu intensiteten för olika avstånd mellan GM-rör och detektor med mättiderna enligt Tabell 1. Avstånden ställs in med hjälp av ett skjutmått. Observera att vid den första mätpunkten, dvs när skivan med preparatet ligger an mot detektorn (maximalt inskjutet preparat), är avståndet mellan detektor och preparat 4,5 mm. Korrigera den uppmätta intensiteten för bakgrundsintensiteten I bakgr. Genom att multiplicera den uppmätta intensiteten (korrigerad för bakgrundsintensiteten) med faktorn q i tabellen fås intensiteten kompenserad för avståndsberoendet. 6
7 Tabell 1. Avstånd, mättider och korrektionsfaktorer för avståndsberoendet vid bestämning av alfapartiklars räckvidd i luft. Avstånd A (mm) Tid t (s) Faktor för korrektion av avståndsberoendet q Antal Pulser N Intensitet I=N/t (s -1 ) Bakgrundskorrigerad intensitet I korr1 =I - I bakgr (s -1 ) Intensitet kompenserad för avståndsberoendet I korr2 =I korr1 q (s -1 ) 4, ,5 60 1,51 8,5 60 2,03 10,5 60 3,00 12,5 60 4,01 14,5 60 5,20 16,5 60 6,57 18,5 60 8,12 20,5 60 9,84 22, ,7 24, ,8 26, ,1 28, ,5 30, ,1 Uppgifter Avsätt intensiteten korrigerad för bakgrund och avståndsberoende som funktion av avståndet i ett diagram. Du kan göra det för hand på mm-papper eller i valfritt datorprogram (t ex Excel eller MatLab). Kom ihåg storheter och enheter på axlarna! Avläs den extrapolerade räckvidden ur diagrammet. Den extrapolerade räckvidden blir. 7
8 Strålning Frågor Man har funnit att räckvidden för α-partiklar i energiintervallet 4 8 MeV i luft vid NTP (temperatur 273,15 K och tryck 0,1013 MPa) ges av den empiriska formeln R = 0,318 E1,5 (E i MeV och R i cm) α-partiklarnas energi är 5,47 MeV vid sönderfallet av 241 Am. 1. Vilken räckvidd i luft har α-partiklarna från 241 Am enligt den empiriska formeln? 2. Varför är den uppmätta räckvidden kortare än den beräknade räckvidden? 3. Vilken dotterkärna bildas vid sönderfallet av 241 Am? 8
9 2. γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Ett detektorsystem med ett datoriserat pulsräkningssystem skall användas för att bestämma attenueringskoefficienterna och halveringstjocklekarna för γ-strålning från 137 Cs (E γ = 661 kev) i två olika metaller med olika laddningstal, Z. Mätsystemet består av en s.k. mångkanalsanalysator som registrerar antalet pulser som kommer från scintillationsdetektorn (NaI) som funktion av de registrerade fotonernas energi. Energiaxeln är indelad i ett antal kanaler som motsvarar ett visst energiintervall. Använd handskar vid hantering av blyplattorna. Mät först upp intensiteten av γ-strålningen från 137 Cs utan någon absorbator mellan preparat och detektor. Mät sedan intensiteten då allt fler blyplattor (tjocklek 3 mm per platta) läggs mellan detektorn och preparatet. Upprepa mätningen för aluminium (tjocklek 10 mm per platta). Använd Tabell 2 för mätvärden och beräkning av intensiteten. Tabell 2. Värden för bestämning av γ-strålnings attenuering. Preparat Absorbator Tjocklek l (mm) Mättid t (s) ingen Cs Al Antal pulser N Intensitet I=N/t (s -1 ) 137 Cs Pb Använd med fördel MatLab och avsätt resultaten i ett diagram. Det är lämpligt att först bearbeta data för att sedan kunna linearisera diagrammet. Då blir det lätt att utifrån diagrammet bestämma attenueringskoefficienter och halveringstjocklekar för γ-strålningen från 137 Cs i bly och aluminium. Fyll i resultaten i Tabell 3. 9
10 Strålning Tabell 3. Resultat av bestämning av γ-strålnings attenuering. Preparat Absorbator Halvvärdestjocklek (mm) Attenueringskoefficient (mm -1 ) 137 Cs Al 137 Cs Pb Frågor: 1. Hur mycket bly respektive aluminium krävs för att skärma bort 90% av γ-strålningen? 2. Om attenueringskoefficienten för γ-strålningen från 137 Cs i luft är 1, cm 1, hur lång är halvvärdestjockleken i luft? 10
11 3. Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer För denna del av laborationen används en stråldosmätare (RNImätare) som består av ett GM-rör samt en elektronikkrets som omvandlar antal fotoner i energiområdet 50 kev till 3 MeV till en stråldos uttryckt i Sv/h (Sievert/timme). Med hjälp av en RNI-mätare som hängs runt halsen på ungefär 1 m höjd över marken mäts stråldosen i mitten av en större gräsyta, en asfaltyta och en yta belagd med gatsten. Starta mätningarna genom att trycka in knappen med en cirkel i minst 2 sekunder. Varje yta ska mätas under minst 5 minuter. Tryck därefter på Σ för att få ett medelvärde på den stråldos som uppmätts (minst 5 minuter måste ha gått för att ett riktigt värde ska visas). Mätvärdena införs i Tabell 4 där även övriga mätvärden införs, såväl egna (gärna individuella också om ni haft varsin RNI-mätare) som de övriga gruppernas. Tabell 4. Stråldos i utomhusmiljöer Stråldos (µsv/h) Gräs Asfalt Gatsten 1. Jämför resultaten av stråldosmätningen över de olika ytorna. Varför skiljer de sig åt? 2. Ungefär hur stor är den årliga naturliga bakgrundsstrålningen enligt mätningarna? Jämför med förberedelseuppgift 1b! 3. Jämför de olika gruppernas resultat. Kommentarer: 11
Strålning Radioaktivitet och strålskydd
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter och projekt 2 3 4 α-strålnings räckvidd i luft γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer Strålning Radioaktivitet
Läs merStrålning. Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015
Strålning Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015 Strålning Radioaktivitet och strålskydd 2015 Laborationen Strålning av Nina Reistad är licensierad under
Läs merABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING
ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING Uppgift: Materiel: Teori: Att bestämma ett samband för den intensitet av gammastrålning som passerar en absorbator, som funktion av absorbatorns tjocklek. Att bestämma halveringstjockleken
Läs merLaboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige
Laboration 36: Kärnfysik Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Assistent: Roberto Liotta Modern fysik (kurskod
Läs mer1. Mätning av gammaspektra
1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merFAFA20 Energi- och miljöfysik, 10 hp vt 2015
FAFA20 Energi- och miljöfysik, 10 hp vt 2015 Kursprogram Kurshemsida Live@Lund http://www.atomic.physics.lu.se/education/mandatory_courses/fafa20/ https://liveatlund.lu.se (logga in med din STIL-identitet).
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merLaborationer i miljöfysik Gammaspektrometri
Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merGAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning
GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum
Läs merPRODUKTION OCH SÖNDERFALL
PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs mer7 Comptonspridning. 7.1 Laborationens syfte. 7.2 Materiel. 7.3 Teori. Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen.
7 Comptonspridning 7.1 Laborationens syfte Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen. 7.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, spridare av aluminium, koppar eller stål, blybleck
Läs merStatistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet Gudrun Alm Carlsson och
Läs merFysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning
Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung
Läs merFramtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs mer8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning
8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merFAFA15 Energi- och miljöfysik, 9 hp vt 2014
FAFA15 Energi- och miljöfysik, 9 hp vt 2014 Kursprogram Kurshemsida Live@Lund Kursansvarig Kurslitteratur Föreläsningar Seminarier Gruppindelning Övningar Laborationer Projekt http://www.atomic.physics.lu.se/education/mandatory_courses/fafa1520/
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs mer3.7 γ strålning. Absorptionslagen
3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds
Läs mer4 Halveringstiden för 214 Pb
4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),
Läs merNeutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik
Neutronaktivering Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Datum för genomförande: 2012-03-30 Medlaborant: Jöns Leandersson Handledare: Pieter Kuiper 1 av 9 Inledning I laborationen används en neutronkälla
Läs merRSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I
RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 1 Joniserande strålning och dess växelverkan Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet RSJE10 Radiografi I Röntgenbilden Hur olika
Läs merAtom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken
Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
Läs merEnergi & Atom- och kärnfysik
! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i
Läs mer7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs mer5. Bestämning av cesiumaktivitet
5. Bestämning av cesiumaktivitet (Med hjälp av effektivitetskurva för NaI-detektor) 5.1 Laborationens syfte Att bestämma aktiviteten från Cs och 137 Cs i ett prov som tagits på livsmedel, växter eller
Läs merStatens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;
SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merMarie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd
Läs merSwegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com
Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer
Läs merSönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o
Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105
Läs merHur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?
Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne
Läs merMätning av fokallängd hos okänd lins
Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merAtom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a
Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merTillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp
Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp Inför laborationerna Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till
Läs merRelativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 3 Lösningar
Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 3 Lösningar 1. Den ryska fysikern P.A. Čerenkov upptäckte att om en partikel rör sig snabbare än ljuset i ett medium, ger den ifrån sig ljus. Denna effekt
Läs merStora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)
Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:
Läs merMiljöfysik FYSA15 2015. Laboration 6. Absorption av joniserande strålning + Radioaktivitet i vår omgivning
Miljöfysik FYSA15 2015 Laboration 6 Absorption av joniserande strålning + Radioaktivitet i vår omgivning Förberedelser: Läs i Reistad & Stenström, Energi- och Miljöfysik (2015), Del 2 (eller motsvarande
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs mer2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se
2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren
Läs merFysik, atom- och kärnfysik
Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merRadiofysikavdelningen
Radiofysikavdelningen Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Praktisk strålskyddsövning med röntgengenomlysningsutrustning Michael Sandborg och Jonas Nilsson Althén Leg. Sjukhusfysiker vid Radiofysikavdelningen
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merLaborationskurs i FYSIK B
Laborationskurs i FYSIK B Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till alla laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs merANVÄNDARMANUAL SGR. Scintillation Gamma Radiameter
ANVÄNDARMANUAL SGR Scintillation Gamma Radiameter INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Inledning 3 1.1) Inställningar för blåbetong 3 2) Instrumentet 4 3) Kraftförsörjning 5 4) Mätning 5 5) Instrumentinställningar
Läs merLösningar till tentamen i kärnkemi ak
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning
Läs merNy författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning
Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning Sigrid Leide Svegborn Gustav Brolin Strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus Enkät gällande ny författning om strålskydd Strålskyddslag
Läs merJoniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?
Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning
Läs merLösningar till tentamen i kärnkemi ak
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.118 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning
Läs merAtom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:
Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den
Läs merLjusets böjning & interferens
Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen
Läs merExperimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Läs merRöntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Läs merAnvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte
Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs merUppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur
Skolornas fysiktävling 1998 Finalens experimentella del Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur Materiel: Heliumfylld ballong, stoppur, snörstump, små brickor med kända massor, brickor
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merLösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling
Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB3, 08-0-4 Maria Magnusson (maria.magnusson@liu.se) DEL : Grundläggande D signalbehandling Uppgift (6p) a och E: E LP-filtrerar mycket och ger en mycket suddig
Läs merRöntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Läs merAnvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning
1(5) Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning I Strålskyddslagen och i SSM föreskrift SSMFS 2018:1 beskrivs grundläggande bestämmelser för skydd
Läs merKurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014
Kurs Experimentell kvantfysik Stockholms Universitet HT 2014 Plan för idag Tid Änme 09:15-10:00 Allmän föreläsning (kursens upplägg, säkerhet, betyg) 10:00-10:15 Paus 10:15-10:55 Presentation av kurslaborationer
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merIntroduktion till Strålskyddsläran
Introduktion till Strålskyddsläran Komplement till laborationshandledningarna i Kärnfysik Under laborationerna i kärnfysik kommer du att handskas med ett antal radioaktiva preparat. För att detta skall
Läs merFredrik Jonasson Björn Sparresäter
TVE-F 18 024 Examensarbete 15 hp September 2018 Monte Carlo-simuleringar av germaniumdetektor för gammaspetroskopi Fredrik Jonasson Björn Sparresäter Abstract Monte Carlo-simuleringar av germaniumdetektor
Läs merOptik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40
Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40 Åsa Bengtsson: asa.bengtsson@fysik.lth.se Emma Persson: tfy15epe@student.lu.se Lärandemål I den här laborationen får Du experimentera med
Läs merInstruktioner till arbetet med miniprojekt II
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMS035: Matematisk statistik för M Miniprojekt II, 17 maj 2013 Instruktioner till arbetet med miniprojekt II Innan ni börjar arbeta vid Datorlaboration
Läs merHållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:
Hållfasthetslära Böjning och vridning av provstav Laboration 2 Utförs av: Habre Henrik Bergman Martin Book Mauritz Edlund Muzammil Kamaly William Sjöström Uppsala 2015 10 08 Innehållsförteckning 0. Förord
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning
Läs merTentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Tisdagen den 27:e maj 2008, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merDe nya dosgränserna för ögats lins
De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika
Läs merfacit och kommentarer
facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd
Läs merBruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01
Bruksanvisning För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se 2006-05 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt
Läs merFission och fusion - från reaktion till reaktor
Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och
Läs merSpänningsmätning av periodiska signaler
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors 1996-05-15 Spänningsmätning av periodiska signaler Laboration E8 ELEKTRO Laboration E8 Spänningsmätning av periodiska signaler
Läs merTillämpad kvantmekanik Neutronaktivering. Utförd den 30 mars 2012
Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering Utförd den 30 mars 2012 Rapporten färdigställd den 12 april 2012 Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Utförande 3 2.1 Efterbehandling.......................... 3 2.1.1 Bestämning
Läs merFysiska institutionen, UDIF. Laboration 7 Neutronaktivering och Halveringstidsbestämning
Fysiska institutionen, UDIF Laboration 7 Neutronaktivering och Halveringstidsbestämning LABORATION 7 NEUTRONAKTIVERING OCH HALVERINGSTIDSBESTÄMNINGAR UPPGIFT 1 a. Studier av GM-rörets funktion. b. Framställning
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merRadioaktivitet i luft och mark i Stockholm
Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms
Läs merLunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS
Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS LUNDS UNIVERSITET Medicinsk Strålningsfysik, Malmö Kärnfysik, Lund Under år 2017 och 2018 utförde Lunds universitet omfattande
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande
Läs merDEL-LINJÄRA DIAGRAM I
Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:
Läs merTransportfenomen i människokroppen
Transportfenomen i människokroppen Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Inför laborationen: Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner den till dator/surfplatta
Läs merLaborationsrapport neutronaktivering
Laborationsrapport neutronaktivering Av Daniel Tingdahl. Medlaborant: Lennart Olofsson Sammanfattning I denna laboration bestämdes dels halveringstiden för 116m In, dels reaktionstvärsnittet för termiska
Läs merMarie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.
Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen
Läs merRadon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB
Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme
Läs merwww.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01
www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt på 200 Bq/m 3 tar det endast 4 timmar att uppnå en statistisk
Läs mer