Ramavtal om effektivering av energianvändningen inom näringslivet
|
|
- Ulrika Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 18/804/2007 Inofficiell översättning Ramavtal om effektivering av energianvändningen inom näringslivet 1 Parter Parter i detta Energieffektivitetsavtal för näringslivet är från statens sida handels- och industriministeriet (nedan Ministeriet) samt från näringslivets sida Finlands Näringsliv rf (nedan Centralförbundet), Livsmedelsindustriförbundet rf, Finsk Energiindustri rf, Kemiindustrin rf, Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf, Skogsindustrin rf, Plastindustrin rf, Förbundet för Finsk Handel och Teknologiindustrin rf. Nya branschförbund tas med enligt punkt 4.3 i avtalet. Företaget förbinder sig till avtalssystemet genom att ansluta sig till åtgärdsprogrammet för sin bransch med ett separat anslutningsdokument enligt punkt 4. Vid behov kan ett företag ansluta sig till flera åtgärdsprogram. 2 Utgångspunkter, grunder och definitioner Energieffektivitetsavtalet är en fortsättning på och vidareutveckling av den praxis som inleddes med avtalet om ett åtgärdsprogram för energisparande inom industrin som ingicks och förlängdes med energisparavtal för industrin, energibranschen och fastighets- och byggbranschen som löper ut Genom avtalet avtalas om samverkan för att genomföra de åtgärder som förutsätts i målen för och genomförandet av den energi- och klimatstrategi som statsrådet antog i november I energi- och klimatstrategin sattes som mål att minska den totala energiförbrukningen med 5 procent år 2015 jämfört med utvecklingen utan nya effektiveringsåtgärder. Avtalet främjar införandet av ny energieffektiv teknologi och uppkomsten av arbetstillfällen i samband med energieffektivitetsåtgärderna samt i den mån det är möjligt även ibruktagning och ökad användning av förnybara energikällor genom metoder som lämpar sig för denna avtalsverksamhet. Avtalsparterna anser det viktigt att företagen har tillgång till bästa tillgängliga teknik och kompetens. För att säkerställa detta skapas inom ramen för avtalet fasta samarbetsmodeller för klusterbildning kring Strategisk spetskompetens, forsknings- och teknologiprogram samt andra centrala energieffektivitetsprojekt. Arrangemanget främjar forsknings- och utvecklingspartnerskap mellan energiteknologi- och tjänsteleverantörer samt avtalsföretag. Partnerskapen ger avtalsföretagen en konkurrensfördel som första tillämpare av den nya teknologin och teknologiproducenterna nödvändiga plattformar för forskning och försöksverksamhet samt eventuellt förstaleveranser. Direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (32/2006/EG) (nedan direktivet om energitjänster) förutsätter under perioden åtgärder för att år 2016 nå det vägledande energibesparingsmålet på nio procent av det årliga förbrukningsgenomsnittet under perioden inom sektorer som inte omfattas av Europeiska unionens utsläppshandel. Energieffektivitetsavtalen är centrala både när det gäller att nå våra sparmål och rapportera våra resultat. Effektivering av energianvändningen minskar koldioxidutsläppen och andra utsläpp. Finland har ratificerat den internationella klimatkonventionen (FCCC) Avtalsparterna förhåller sig allvarligt till klimatförändringen och anser att energieffektivitetsavtalet bidrar till att motverka klimatförändringen. 1
2 Avtalsparterna anser att de genom de åtgärder som på basis av avtalen har genomförts och genomförs i företagen uppfyller de krav på effektivering av energianvändningen som ingår i rådets direktiv (96/61/EG) om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Genom avtalet verkställer Ministeriet regeringens energipolitik, där energisparande har en central roll. Parterna anser att detta avtal är ett fungerande sätt att öka energieffektiviteten. Avtalsparterna strävar efter att genomföra de åtgärder som avtalet medför och utveckla avtalssystemet till en energisparmetod som har lika stor påverkan som lagstiftning och som till genomförandet är smidig, samtidigt som den inte påverkar konkurrenskraften negativt så som beskattning eller normering som avviker från den internationella utvecklingen gör. Energieffektivitet Med effektivering av energianvändningen avses i detta avtal genomförande av åtgärder som minskar energibehovet för att producera en viss produkt eller tjänst. Energieffektivitetsåtgärderna kan vara av teknisk natur eller hänföra sig till användningen av energiförbrukande anordningar, handlingssätt, verksamhetsbetingelser eller beteendemönster. Hur förändring av energieffektiviteten definieras och hur rapporteringen om detta ska ske avtalas närmare i Åtgärdsprogrammen för respektive bransch inom detta avtalssystem. Förnybara energikällor Med främjande av förnybara energikällor avses här att Företaget i sin egen verksamhet utnyttjar energi från förnybar biomassa, biogas, vattenkraft, sol, vind, den bionedbrytbara delen av avfallsbränsle samt från värmeinnehållet i marken, sjöar och vattendrag, luften eller avloppsvatten. 3 Mål Målet för detta avtal är att bidra till att säkerställa uppnåendet av energisparmålen dels i den nationella energioch klimatstrategin, dels i direktivet om energitjänster. Målet är att avtalssystemet ska omfatta en så stor del som möjligt av slutanvändningen och produktionen av energi vid medlemsföretagen i Finlands Näringsliv. Målet är också att inom eldistributions-, elförsäljnings- och fjärrvärmesektorn tillsammans med kunder som är mottagare av energitjänster, särskilt kundgrupper som inte annars omfattas av energieffektivitetsavtalen, genomföra åtgärder som i betydande utsträckning främjar uppnåendet av energisparmålet i direktivet om energitjänster i fråga om dessa kunders energianvändning under perioden jämfört med utvecklingen utan energieffektivitetsåtgärder. 4 Avtalsbranscher 4.1 Energiintensiv industri Målgrupp Huvudregeln är att företag med ett eller flera driftställen vars slutliga energiförbrukning på årsnivå är minst 100 GWh kan ansluta sig till näringslivets system med energieffektivitetsavtal via åtgärdsprogrammet för energiintensiv industri. 2
3 Målen för den energiintensiva industrin Målet är att alla energiintensiva industriföretag i Finland ska gå med i avtalssystemet. Företaget definierar sina kvantitativa mål för effektivering av energianvändningen i samband med ibruktagningen av Energieffektivitetssystemet. Senast 2010 lägger Centralförbundet och Ministeriet tillsammans fram för ledningsgruppen enligt punkt 7 målet för effektivering av energianvändningen inom den energiintensiva industrin för hela avtalsperioden fram till Målet återspeglar dels de effektiveringsmål som företagen har satt upp och dels de mål för effektivering av energianvändningen som har satts upp i den nationella energi- och klimatstrategin till dess. Anslutande av ett företag till avtalssystemet Ett företag ansluts till avtalssystemet när Centralförbundet har konstaterat att anslutningsdokumentet som företaget har undertecknat är behörigt och har infört företaget i registret över anslutningsdokument. Företagets åtaganden Företaget förbinder sig att ta i bruk Energieffektivitetssystemet (Bilaga 2) inom två år efter anslutningen till detta avtalssystem. Energieffektivitetssystemet innehåller tillvägagångssätt för genomförande av ständig förbättring, energieffektivitetsmål, en plan för förbättrande av energieffektiviteten, beaktande av energieffektiviteten under hela livscykeln vid valet av anordningar och system samt uppföljning och årlig rapportering av energiförbrukningen. Vidare strävar Företaget efter att ta i bruk ny energieffektiv teknologi alltid när det är möjligt rent ekonomiskt och med hänsyn till säkerhets- och miljöaspekter, samt efter att förbättra transporternas energieffektivitet genom att förbättra logistiken och energianvändningen vid transporterna i samråd med företagen som tillhandahåller dessa tjänster. Det enskilda företagets åtgärder beskrivs närmare i Åtgärdsprogrammet för energiintensiv industri (bilaga 1.1, punkt 2.3). 4.2 Energiproduktion Målgrupp Huvudregeln är att företag med kombinerad eller separat produktion av el och värme kan ansluta sig till näringslivets system med energieffektivitetsavtal via åtgärdsprogrammet för energiproduktion. Målen för energiproduktionen Målet är att 80 % av energiproduktionen ska omfattas av avtalssystemet. Målet är att genomföra åtgärder som effektiverar energianvändningen och förbättrar effektiviteten i användningen av primärenergi och den totala verkningsgraden inom energiproduktionen. Det vägledande målet är att avtalsföretagen som helhet fram till 2016 ska spara GWh inom användningen av primärenergi och effektivera elproduktionen med GWh omräknat i elenergi jämfört med utvecklingen utan dessa nya åtgärder. 1. Anslutande av ett företag till avtalssystemet Ett företag ansluts till avtalssystemet när Branschförbundet har konstaterat att anslutningsdokumentet som företaget har undertecknat är behörigt och har infört företaget i registret över anslutningsdokument. 1 Det vägledande målet omvärderas i slutet av startperioden ( ) för energieffektivitetsavtalet på basis av erfarenheterna och utifrån vad man gemensamt har kommit överens om i fråga om bestämmande och uppföljning av energieffektiviteten i branschen. 3
4 Företagets åtaganden Företaget förbinder sig att ta i bruk Energieffektivitetssystemet (Bilaga 2) inom två år efter anslutningen till detta avtalssystem. Energieffektivitetssystemet innehåller tillvägagångssätt för genomförande av ständig förbättring, energieffektivitetsmål, en plan för förbättrande av energieffektiviteten, beaktande av energieffektiviteten under hela livscykeln vid valet av anordningar och system samt uppföljning och årlig rapportering av energiförbrukningen. Vidare strävar Företaget efter att ta i bruk ny energieffektiv teknologi alltid när det är möjligt rent ekonomiskt och med hänsyn till säkerhets- och miljöaspekter. Vid företag och driftställen som saknar ledningssystem utarbetas en plan för förbättrande av energieffektiviteten inom ett år efter anslutningen till detta avtalssystem. Planen uppdateras på ett ändamålsenligt sätt minst vart tredje år. Åtgärderna beskrivs närmare i Åtgärdsprogrammet för energiproduktion (bilaga 1.2, punkt 2.3). 4.3 Medelstor industri och den privata tjänstesektorn Målgrupp Huvudregeln är att företag vars energiförbrukning på årsnivå inte överstiger 100 GWh på något enda driftställe kan ansluta sig till näringslivets system med energieffektivitetsavtal via branschspecifika åtgärdsprogram. Till näringslivets allmänna åtgärdsprogram kan de medlemsföretag i Centralförbundet ansluta sig som verkar i en bransch utan eget åtgärdsprogram och vilkas energiförbrukning på årsnivå inte överstiger 100 GWh på något enda driftställe. Målen för den medelstora industrin och den privata tjänstesektorn Avsikten är att minst 60 % av energianvändningen inom den medelstora industrin och den privata tjänstesektorn ska omfattas av avtalssystemet. Det vägledande energisparmålet för varje bransch är 9 procent 2. En förutsättning för att branschen ska nå sitt mål är att varje företag som ansluter sig till avtalssystemet sätter upp ett vägledande energisparmål på minst 9 procent. Av grundad anledning kan målet för ett enskilt företag vara mindre än målet för Branschen. Åtgärdsprogram I det branschspecifika åtgärdsprogrammet definieras särdragen för branschen i fråga med närmare beaktande av de åtgärder som verkställandet av avtalet förutsätter. På framställning av det förbund som representerar branschen beslutar ledningsgruppen enligt punkt 7 i detta avtal om att en ny bransch tas med i avtalet efter att ett åtgärdsprogram för branschen har utarbetats. Anslutande av ett företag till avtalssystemet Ett företag ansluts till avtalssystemet när Branschförbundet har konstaterat att anslutningsdokumentet som företaget har undertecknat är behörigt och har infört företaget i registret över anslutningsdokument. Företagets åtaganden Företaget förbinder sig att fortlöpande förbättra energieffektiviteten och vidta nedan uppräknade åtgärder alltid när det är möjligt rent ekonomiskt och med hänsyn till säkerhets- och miljöaspekter: Organisering och planering av verksamheten Förbättrande av energieffektiviteten 2 Beräkningssättet för målet presenteras i åtgärdsprogrammen 4
5 Årlig rapportering om energianvändningen och hur den effektiverats Utbildning och intern kommunikation Beaktande av energieffektiviteten vid planering och upphandling Utvärdering av energieffektivitetsverksamheten Vidare strävar Företaget efter att öka energieffektiviteten i transporter och lagring som hänför sig till verksamheten i samråd med tjänsteföretagen i branschen öka användningen av förnybara energikällor när det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. De enskilda företagens åtgärder beskrivs närmare i de branschspecifika åtgärdsprogrammen för den medelstora industrin och den privata tjänstesektorn (bilagorna , punkt 2.3). 4.4 Energitjänster Målgrupp Företag som levererar fjärrvärme och fjärrkyla till slutanvändare och företag som bedriver elöverföring, eldistribution och minutförsäljning av el kan ansluta sig till åtgärdsprogrammet för energitjänster. I åtgärdsprogrammet för energitjänster ingår även förfaranden för förbättrande av energieffektiviteten i fjärrvärmeproduktionen då företaget enbart har separat fjärrvärmeproduktion. Målen för energitjänster Målet är att 80 procent 3 av den el som överförts till slutkunder (eldistribution), av den el som sålts till slutkunder (elförsäljning) och av den fjärrvärme som sålts till slutkunder ska omfattas av avtalet vid utgången av Det vägledande målet för branschen är att genomföra åtgärder som leder till en elbesparing på 150 GWh inom förluster vid överföring och distribution av el och inom elförbrukningen vid produktion och överföring av fjärrvärme samt till en besparing på 150 GWh inom förluster vid distribution av fjärrvärme och inom förbrukningen av bränsleenergi vid separat produktion fram till 2016 jämfört med situationen utan dessa nya åtgärder. 4 Företagets mål är att tillsammans med de kunder som är mottagare av energitjänster, särskilt kundgrupper som inte annars omfattas av energieffektivitetsavtalen, genomföra energieffektivitetsåtgärder som märkbart främjar uppnåendet av det vägledande energisparmålet på 9 procent i direktivet om energitjänster i fråga om dessa kunders energianvändning under perioden jämfört med utvecklingen utan energieffektivitetsåtgärder. En förutsättning för att branschen ska nå sitt mål är att varje företag sätter som vägledande effektiveringsmål 5 att effektivera sin egen energianvändning med minst 5 procent av energivolymen. Målet för det enskilda företaget preciseras inom två år efter anslutningen till avtalet, när företaget har identifierat möjligheterna att effektivera sin energianvändning. Anslutande av ett företag till avtalet Ett företag ansluts till avtalssystemet när branschförbundet har konstaterat att anslutningsdokumentet som företaget har undertecknat är behörigt och har infört företaget i registret över anslutningsdokument. 3 Målet för täckningen kan preciseras efter beslut av ledningsgruppen, om det är motiverat efter att uppgifterna om branschens energianvändning har preciserats. Branschförbundet ska göra en framställning om precisering senast Av grundad anledning kan målet för branschen preciseras senast Målet bestäms utifrån energiuppgifterna för
6 Företagets åtgärder och åtaganden Åtgärder för att effektivera kundernas energianvändning Företaget förbinder sig att tillhandahålla energitjänster för kunderna och vidta nedan uppräknade åtgärder när det är ekonomiskt rationellt. Utvecklandet och tillhandahållandet av energitjänster förutsätter också att ledningen engagerar sig. Organisation och planering av verksamheten Utvärdering av energieffektivitetsverksamheten Verksamhet i enlighet med den Plan som närmare beskrivs i åtgärdsprogrammet för att effektivera kundernas energianvändning Årlig rapportering om energitjänsterna och energieffektivitetsåtgärderna Åtaganden för att effektivera den egna energianvändningen Företaget förbinder sig att effektivera och ständigt förbättra sin egen energianvändning och vidta nedan uppräknade åtgärder alltid när det är möjligt rent ekonomiskt och med hänsyn till säkerhets- och miljöaspekter: Organisation och planering av verksamheten Utvärdering av energieffektivitetsverksamheten Förbättrande av energieffektiviteten Årlig rapportering om energianvändningen och hur den effektiverats Företagets interna verksamhet för att förbättra energieffektiviteten Utbildning och intern kommunikation Beaktande av energieffektiviteten vid planering och upphandling Vidare strävar Företaget efter att införa ny energieffektiv teknologi och handlingssätt öka energieffektiviteten i transporter och lagring som hänför sig till verksamheten i samråd med tjänsteföretagen i branschen Åtgärderna beskrivs närmare i Åtgärdsprogrammet för energitjänster (bilaga 1.11, punkterna ). 5 De undertecknande parternas åtaganden 5.1 Centralförbundet Finlands Näringslivs åtaganden hänför sig till punkt 4.1 och i fråga om punkt 4.3 till verkställandet av näringslivets allmänna åtgärdsprogram. För att nå målen ska Centralförbundet: Sporra och handleda företagen att ansluta sig till energieffektivitetsavtalet och delta i införandet av avtalssystemet Föra ett register över anslutningsdokumenten inom åtgärdsprogrammet för den energiintensiva industrin och näringslivets allmänna åtgärdsprogram och föra en förteckning över ansvarspersonerna för energianvändningen 6
7 Tillsammans med Motiva Ab följa upp genomförandet av sparmålen hos de företag som anslutit sig till näringslivets allmänna åtgärdsprogram Vid behov inrätta en styrgrupp för att styra och följa upp verkställandet av näringslivets allmänna åtgärdsprogram, om den sammanlagda energiförbrukningen hos företagen som anslutit sig till detta åtgärdsprogram överstiger 100 GWh/a. Därtill utreder Centralförbundet möjligheterna att utarbeta ett eget åtgärdsprogram för branschen när 10 företag inom samma bransch har anslutit sig till näringslivets allmänna åtgärdsprogram Delta i utvecklingen och marknadsföringen av energibesiktningar och energianalyser och informerandet om resultaten Tillsammans med övriga avtalsparter delta i genomförandet av utvecklings- och försöksprojekt som hänför sig till verkställandet av avtalet inom sin egen bransch Delta i förberedelserna för rapporteringen och sammanställningen av en årsrapport Delta i utvecklandet av avtalssystemet tillsammans med Ministeriet, branschförbunden och företagen som ansluter sig till detta avtal 5.2 Branschförbundet Branschförbundets åtaganden hänför sig till verkställandet av punkterna 4.2, 4.3 eller 4.4. När det gäller näringslivets allmänna åtgärdsprogram (Bilaga 1.10) ansvarar Centralförbundet för de åtaganden som ankommer på branschförbundet. För att nå målen ska branschförbundet: Sporra och handleda företagen att ansluta sig till energieffektivitetsavtalet och delta i införandet av avtalssystemet Föra ett register över anslutningsdokumenten för företagen inom sin egen bransch och en förteckning över ansvarspersonerna för energianvändningen Delta i utvecklingen och marknadsföringen av energibesiktningar och energianalyser och informerandet om resultaten Handleda företagen som anslutit sig till detta åtgärdsprogram vid genomförandet av den företagsspecifika rapporteringen och delta i utarbetandet av en årlig sammanfattande rapport för hela branschen Tillsammans med övriga avtalsparter delta i genomförandet av sådana utvecklings- och försöksprojekt inom sin egen bransch som hänför sig till verkställandet av avtalet Delta i utvecklandet av avtalssystemet tillsammans med Ministeriet, Centralförbundet och branschföretagen som ansluter sig till detta avtal 5.3 Ministeriet För att målen ska kunna nås ska Ministeriet med beaktande av de anslag som årligen står till förfogande: Stödja Företagens energibesiktningar och -analyser som hänför sig till energisparande och användning av förnybar energi. Att Företaget förbundit sig att spara energi och förbättra energieffektiviteten på lång sikt och vidta åtgärder som främjar användningen av förnybara energikällor ses som positivt vid bestämmandet av stödets storlek Stödja sådana investeringar som Företaget gör i syfte att tillgodose behov som identifierats vid energibesiktningar och -analyser eller motsvarande utredningar och som uppfyller de allmänna villkoren för energistöd och hänför sig till energisparande och förnybara energikällor. Projekt för införande av ny teknologi och nya metoder har företräde Tillsammans med övriga avtalsparter delta i genomförandet av utvecklings- och försöksprojekt som hänför sig till verkställandet av avtalet 7
8 Delta i utvecklandet av avtalssystemet tillsammans med Centralförbundet, branschförbunden och företagen som anslutit sig till detta avtal Anslå Motiva Ab resurser så att Motiva Ab kan följa upp genomförandet av åtgärdsprogrammen samt delta i vidareutvecklandet av avtalssystemet, sammanställningen av årsrapporter och produktionen av informations- och utbildningsmaterial för företagen Delta i finansieringen och organiseringen av eventuell rådgivning om energieffektivitet 6 Rapportering Företagen rapporterar årligen 6 för varje driftställe eller för varje grupp av driftställen till energieffektivitetsavtalets uppföljningssystem enligt den tidtabell som anges i Åtgärdsprogrammet. Rapporten ska omfatta föregående års energianvändning och effektiveringsåtgärder i anslutning därtill, samt om genomförandet av övriga åtgärder som hänför sig till åtgärdsprogrammet. Ministeriet, Centralförbundet och Branschförbunden fastställer före utgången av 2008 vilka metoder som ska användas för att följa upp och utvärdera hur energieffektiviteten utvecklats. 7 Ledningsgruppen Verksamheten enligt detta avtal övervakas av en ledningsgrupp, till vilken varje avtalspart utser sin representant. Handels- och industriministeriet utser ledningsgruppens ordförande och därtill två medlemmar som företräder statsförvaltningen. När ett nytt åtgärdsprogram för en bransch har anslutits till avtalet har branschförbundet i fråga rätt att utse en representant till ledningsgruppen. Ledningsgruppen kallar en sekreterare och beslutar om kallande av experter. Ledningsgruppen har till uppgift att: a) Vid behov lämna allmänna anvisningar om verkställandet av avtalet och om hur avtalet ska tolkas b) Följa upp hur målen för avtalet nås c) År 2013 analysera de resultat som nåtts till dess och vid behov bereda ändringar för den återstående avtalsperioden i enlighet med punkt 9 d) Besluta om publicering av mellanrapporter åren 2011 och 2014 samt om publicering av slutrapporten år 2017 e) Besluta om anslutande av nya åtgärdsprogram för medelstora energianvändare till avtalet enligt punkt 4.3 f) Fastställa förfarandet enligt vilket företagen rapporterar om sina avtalsenliga åtgärder och besluta om publiceringen av årliga sammanfattande rapporter g) Behandla fall av uppsägning enligt punkt 8 innan handels- och industriministeriet fattar beslut i ärendet h) Besluta om slutförande av pågående projekt om ett avtal sägs upp eller hävs enligt punkt 8 8 Avtalets giltighetstid och uppsägning av avtalet Detta avtal träder i kraft efter undertecknande och är i kraft till Om det utifrån analysen enligt punkt 7 c verkar osannolikt att det vägledande energisparmålet som satts upp för 2016 kommer att nås, bereder ledningsgruppen sina förslag till ändringar för perioden Samtidigt 6 Vid anslutningen till avtalssystemet förbinder sig företaget att år 2017 även rapportera motsvarande uppgifter för
9 beslutar ledningsgruppen tillsammans med företagen som anslutit sig till avtalet om hur förändringarna ska genomföras. Ministeriet eller Centralförbundet kan säga upp avtalet om den andra parten inte fullgör sina åtaganden eller om verksamhetsbetingelserna eller förhållandena har förändrats väsentligt jämfört med läget vid den tidpunkt då avtalet ingicks. Branschförbundet kan säga upp avtalet och avsluta sitt åtgärdsprogram om verksamhetsbetingelserna eller förhållandena har förändrats jämfört med läget vid den tidpunkt då avtalet ingicks så att branschförbundet inte har förutsättningar att fortsätta genomförandet av åtgärdsprogrammet. På motsvarande sätt kan Branschförbundet avsluta de åtgärdsprogram som det ansvarar för. Ett enskilt företag kan frånträda avtalet genom att underrätta Ministeriet och det förbund till vars åtgärdsprogram företaget har förbundit sig. Ministeriet kan säga upp ett enskilt företag om företaget inte fullgör de åtaganden som det har förbundit sig till i anslutningsdokumentet och bilagorna till det. Före uppsägningen ska ärendet behandlas i den ledningsgrupp som avses i punkt 7. Statsstöd som utbetalats till ett Företag som frånträder sitt avtal eller vars avtal sägs upp kan återkrävas på de villkor som har antecknats i stödbeslutet i fråga. Ministeriet och Centralförbundet kan komma överens om att häva detta avtal om det inte ser ut att leda till de uppsatta målen. I samband med uppsägningen eller hävningen kommer man överens om hur de pågående projekten ska slutföras. 9 Övriga villkor Till sin rättsliga karaktär är avtalssystemet ett målprogram och försummelse av åtagandena i åtgärdsprogrammet har, utöver att Företaget sägs upp från avtalssystemet, inga andra rättsliga påföljder än vad som ovan sagts om statsstöd. Parterna i energieffektivitetsavtalet och Företagen som anslutit sig till avtalssystemet strävar efter att handla så att åtgärderna enligt detta åtgärdsprogram genomförs. Detta avtal har upprättats i 10 likalydande exemplar, ett för varje avtalspart. Helsingfors den fjärde december 2007 Handels- och industriministeriet Finlands Näringsliv rf Mauri Pekkarinen Handels- och industriminister Antti Herlin Taisto Turunen Överdirektör Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Leif Fagernäs Finsk Energiindustri rf Berndt Brunow Seppo Ruohonen 9
10 Heikki Juutinen Kemiindustrin rf Juha Naukkarinen Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf Risto Rinne Marja Rantanen Hannu Vornamo Skogsindustrin rf Timo Lappi Plastindustrin rf Anne Brunila Kari Kallonen Kari Teppola Förbundet för Finsk Handel Teknologiindustrin rf Magnus Bargum Ole Johansson Heikki Ropponen Vice verkställande direktör Martti Mäenpää BILAGOR Bilaga 1.1 Bilaga 1.2 Bilaga 1.3 Bilaga 1.4 Bilaga 1.5 Bilaga 1.6 Bilaga 1.7 Bilaga 1.8 Bilaga 1.9 Bilaga 1.10 Bilaga 1.11 Åtgärdsprogram för den energiintensiva industrin Åtgärdsprogram för energiproduktionen Åtgärdsprogram för livsmedelsindustrin Åtgärdsprogram för handeln Åtgärdsprogram för kemiindustrin Åtgärdsprogram för Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf Åtgärdsprogram för plastindustrin Åtgärdsprogram för träförädlingsindustrin Åtgärdsprogram för teknologiindustrin Allmänt åtgärdsprogram för näringslivet Åtgärdsprogram för energitjänster 10
11 Bilaga 2 Energieffektivitetssystemet 11
Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för Turism- och Restaurangförbundet MaRa
1(3) Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för Turism- och Restaurangförbundet MaRa 1. Företaget (företagets namn) ansluter sig med detta dokument
Läs merEnergieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för energitjänster
1(4) Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för energitjänster Inofficiell översättning 1. Företaget (företagets namn) ansluter sig med detta dokument
Läs merEnergieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för energiproduktion
Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för energiproduktion Inofficiell översättning 1. Företaget (företagets namn) ansluter sig med detta dokument
Läs merEnergieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för den energiintensiva industrin
Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för den energiintensiva industrin Inofficiell översättning 1. Företaget (företagets namn) ansluter sig med
Läs merGREEN DEAL. Ramavtal för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (Avtalet om plastkassar)
GREEN DEAL Ramavtal för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (Avtalet om plastkassar) 1 AVTALSPARTER Parter i detta avtal är för statens del miljöministeriet (nedan ministeriet) och för handelsbranschens
Läs merEnergieffektivitetsavtal (2008 2016) mellan arbets- och näringsministeriet och kommun
Dnr 7202/804/2008 Energieffektivitetsavtal (2008 2016) mellan arbets- och näringsministeriet och kommun 1 Avtalets utgångspunkter och grunder Genom detta avtal har arbets- och näringsministeriet (nedan
Läs merLantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010
Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden
Läs merRP 111/2009 rd. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2010.
RP 111/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till en lag om energieffektivitetstjänster hos företag på energimarknaden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås
Läs merenergieffektivitetsavtal
energieffektivitetsavtal Anslutande part Uppgifter om anslutning samt Kommunsektorns energieffektivitetsavtal, undertecknat av Arbets- och näringsministeriet, Energimyndigheten samt Kommunförbundet, utgör
Läs merEl- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och
Läs merRegeringens proposition 2016/17:187
Regeringens proposition 2016/17:187 Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad Prop. 2016/17:187 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm
Läs merhar kommit överens om följande.
Samförståndsavtal mellan Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens regering om bioenergisamarbete inklusive biobränslen Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 290 final 2014/0151 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att giltighetstiden
Läs merALLMÄNNA ANVISNINGAR OM TJÄNSTER FÖR ENERGIHANTERING på gårdsbruksenheter (Energiplan för gårdsbruksenheter)
Diarienummer: 92/23/2010 I kraft: från 29.1.2010 tillsvidare Uppdaterat 30.9.2010 ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM TJÄNSTER FÖR ENERGIHANTERING på gårdsbruksenheter (Energiplan för gårdsbruksenheter) Landsbygdsverket
Läs merTill stora utskottet EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 19/2004 rd. statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag
EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 11/2004 rd Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och energitjänster (energitjänster)
Läs merUTKAST. Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen
Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merEnergieffektivisering Energimyndighetens strategier
Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30
PROTOKOLL Nummer 26 27.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Roger Nordlund Byråchef Jenny
Läs merANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
MEDDELANDE 48/2017 1 (6) 20.12.2017 Till anordnarna av grundläggande utbildning ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
Läs merU 20/2012 rd. Arbetsminister Lauri Ihalainen
U 20/2012 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Förenta staterna och Europeiska unionen om energieffektiviteten hos kontorsutrustning och
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2014
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2014 (Finlands författningssamlings nr 372/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av överenskommelsen om ett finsk-norskt
Läs mernorth european power perspectives
north european power perspectives SOMMARLÄSNING Energieffektiviseringsdirektivet i korthet Profu NEPP report Maj 2013 Energieffektiviseringsdirektivet i korthet I följande punkter sammanfattas ett antal
Läs merPERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Hantering av personuppgifter i Skyddat Webbaserat informationssystem (WIS)
1 (6) Hantering av personuppgifter i Skyddat Webbaserat informationssystem (WIS) Detta personuppgiftsbiträdesavtal reglerar Personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för den Personuppgiftsansvariges
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2008/2006(INI) 16.4.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 András Gyürk (PE404.466v01-00) Mot en europeisk stadga om energikonsumenters
Läs merEl- och värmeproduktion 2013
Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.
Läs merÄrende Avtal om sakkunnigtjänsten ( ) inom forsknings- och utredningsverksamheten
SRK/ /48/2017 Ärende Avtal om sakkunnigtjänsten ( ) inom forsknings- och utredningsverksamheten Avtalsvillkor 1. Avtalsparter Statsrådets kansli (nedan kunden) PB 23 00023 Statsrådet samt (nedan leverantören)
Läs merMeddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:
EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem
Läs merEl- och värmeproduktion 2009
Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merLag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program
Given i Helsingfors den 8 april 2005 1 Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Syfte 2 Syftet med denna lag är att främja
Läs merEl- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Läs merFinsk energipolitik efter 2020
Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N3
PROTOKOLL Nummer 1 9.1.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N3 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Byråchef Jenny Eklund-Melander
Läs merALLMÄNNA ANVISNINGAR OM TJÄNSTER FÖR ENERGIHANTERING på gårdsbruksenheter
92/23/2010 68721 1 (16) Diaarinumero: Diarienummer 97/23/2012 I kraft: från 21.01.2010 tills vidare Uppdaterad 02.02.2012 ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM TJÄNSTER FÖR ENERGIHANTERING på gårdsbruksenheter Landsbygdsverket
Läs merSatsning på forskning, utveckling och tillväxt
ÖVERENSKOMMELSE OM Satsning på forskning, utveckling och tillväxt Mellan Kalmar Kommun och Linnéuniversitetet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 3 2. MÅL 3 3. FINANSIERING OCH OMFATTNING 3 4. ORGANISERING
Läs merEl- och värmeproduktion 2011
Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska
Läs merOCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.11.2015 COM(2015) 496 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om europeisk statistik om naturgas- och elpriser och
Läs merGRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av investeringsstöd för förnybar energi och ny energiteknik I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen (688/2001):
Läs merDe Högre Tjänstemännen YTN r.f.
De Högre Tjänstemännen YTN r.f. 1 En högre tjänsteman En högre tjänsteman utför uppdrag i egenskap av expert, förman, chef eller på ledningsnivå. En högre tjänstemäns arbete är relativt självständigt och
Läs merBranschavtal om energieffektivitetsåtgärder inom jordbruks- och trädgårdsodlingssektom
Åmmm.A SLC Å MTK puutarhaliitto TRÄDGÅRDSFÖRBUNDET Branschavtal om energieffektivitetsåtgärder inom jordbruks- och trädgårdsodlingssektom 2016-2020 Parter Partema i detta branschavtal (nedan avtalet) som
Läs merRP 50/ / /2016 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt
Läs merBILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv. om gemensamma regler för den inre marknaden för el
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.2.2017 COM(2016) 864 final ANNEXES 1 to 5 BILAGOR till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el {SWD(2016)
Läs merFörordning (2004:675) om omgivningsbuller
Förordning (2004:675) om omgivningsbuller SFS nr: 2004:675 Departement/myndighet: Miljödepartementet Utfärdad: 2004-07-01 Ändrad: t.o.m. SFS 2004:1135 Inledande bestämmelser 1 Genom kartläggning av omgivningsbuller
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merKollektivavtal för förmän inom detaljhandeln
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens
Läs merRP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen I denna proposition föreslås att miljöskyddslagen ändras så, att ordalydelsen i den nu gällande lagen exaktare
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till energieffektivitetslag och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det
Läs merRP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.
RP 172/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merPersonal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning
Anvisning 1 (5) VM/615/00.00.00/2017 28.3.2017 Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning Ministerier och ämbetsverk Anvisning om utarbetande av ledningsavtal
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merVASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den
VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om läget när det gäller arbetet med riktlinjerna för statligt stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse 1. RAPPORTENS SYFTE I sina slutsatser uppmanar Europeiska rådet
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.9.2017 COM(2017) 556 final 2017/0241 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om uppsägning av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna,
Läs merANSÖKAN OM ENERGISTÖD FÖR ETT UTREDNINGSPROJEKT Statsrådets förordning om energistöd (1063/2012), mom. 32.60.40
Stödet kan sökas endast om det på ett betydande sätt anses bidra till att projektet inleds. Energistöd för utredningsprojekt ska sökas innan projektet inleds. Utredningsprojektet anses ha blivit inlett
Läs merJUHTA Delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen
JHS 166 Allmänna avtalsvillkor för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen Bilaga 9. Specialvillkor för behandlingen av personuppgifter (JIT 2015 Personuppgifter) Version: 1.0 Publicerad: 30.7.2018
Läs merUTARBETNINGEN AV RAPPORTERINGSSKYLDIGAS RISKBEDÖMNING
ANVISNING 1 (5) Basservice, rättsskydd och tillstånd Näringstillsyn UTARBETNINGEN AV RAPPORTERINGSSKYLDIGAS RISKBEDÖMNING 1 Allmänt om riskbedömning Den rapporteringsskyldigas riskbedömning Riskbaserad
Läs merCAF - HÅLLBAR UTVECKLING
FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav
Läs merRP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen om beviljande av statsgaranti för Finlands Bank som säkerhet för ett lån till Internationella valutafonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merTämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens
Läs merKolneutralt Helsingfors 2035 Sammanfattning
Kolneutralt Helsingfors 2035 Sammanfattning Kolneutralt Helsingfors El 15 % Uppkomsten av utsläpp av växthusgaser i Helsingfors. Uppvärmning 56 % Enligt Helsingfors stadsstrategi 2017 2021 är målet att
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen
8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 3 februari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 februari 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0016 (NLE) 5918/17 FÖRSLAG från: inkom den: 2 februari 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: CLIMA 24 ENV 100
Läs merOM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION
AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande
Läs merRP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om
RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merAvtal om konsulttjänster
Avtal om konsulttjänster Parter Uppdragsgivare: I U C i Skåne AB, 556101-2153, Anckargripsgatan 3, 211 19 Malmö i det följande IUC SKÅNE AB Uppdragstagare: i det följande Konsulten Detta avtal anger de
Läs merINKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun
INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merLag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling
Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 8 3 mom. och 67, ändras 5 24 och 30 punkten
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merHandels- och industriministeriets förordning
Nr 888 Handels- och industriministeriets förordning om förfarandet för godkännande av kontrollörer av koldioxidutsläpp och om utförandet av kontrolluppgifter under utsläppshandelsperioden 2008 2012 Given
Läs merett nytt steg i energiforskningen
ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen
Läs merAnsökan om att bli signatär av den europeiska uppförandekoden för avtal om energiprestanda. Ansökningsprocess och formulär
Ansökan om att bli signatär av den europeiska för avtal om Ansökningsprocess och formulär för avtal om Transparense-projektet Detta dokument har tagits fram inom ramen för projektet "Transparense Increasing
Läs merRP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1 Nuläge MOTIVERING I denna
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 31 augusti 2006 Nr 743 748 INNEHÅLL Nr Sidan 743 Lag om ändring av 1 och 20 kap. i strafflagen... 2249 744 Lag om ändring av 7 iordningslagen...
Läs merANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV VISSA AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLINGAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN
5.2.2018 ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV VISSA AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLINGAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN Lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar
Läs merBILAGA. till. Rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 381 final ANNEX 1 BILAGA till Rådets beslut om Europeiska unionens ståndpunkt gällande AEP-kommitténs arbetsordning, i enlighet med det inledande
Läs merKollektivavtal för lager- och transportförmän
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens
Läs merFingrid. Kraft med ansvar.
Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av
Läs merANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014
ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 Av Österbottens förbunds finansieringsram står 880 000 euro EU-stöd att sökas hos Birkalands förbund för utvecklingsprojekt som faller under
Läs merEG:s regler om statligt stöd
EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan
Läs merLag. om ändring av lagen om företagssanering
Lag om ändring av lagen om företagssanering I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om företagssanering (47/1993) 91 och 100 a, av dem 100 a sådan den lyder i lag 138/2004, ändras 8 1 mom., 21
Läs merSäkerhetsteknikcentralen K4-2006
Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall
Läs mer2 HUR MÅNGA DIREKTIV FINNS DET EGENTLIGEN?
2 HUR MÅNGA DIREKTIV FINNS DET EGENTLIGEN? Det finns fler än ett EG-direktiv som har anknytning till energi och energi effektivisering. Och vi kommer att få se fler framöver. Faktiskt är ett av de tidigaste
Läs merAVTAL Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
AVTAL Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1 Parter Mellan Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet och Västerbottens läns landsting. 2 Syfte och mål Syftet med avtalet är att klarlägga åtaganden
Läs merOffentligt. Frågor och svar (Q&A) Offentliggörande och uppskjutande av offentliggörandet av insiderinformation (artikel 17 i MAR)
1 (5) Frågor och svar (Q&A) Offentliggörande och uppskjutande av offentliggörandet av insiderinformation (artikel 17 i MAR) Tolkningar och ställningstaganden om förordningen om marknadsmissbruk (MAR) Som
Läs merInformationsplikt till konsument
Informationsplikt till konsument Informationsskyldighet för elhandelföretag Informationsskyldighet vid upphörande av avtal 8 kap. 5 En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt
Läs merVår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande
Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare
Läs merSAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE.
Sid. 1 (5) Mellan. kommun, nedan kallad Kommunen, och Kommunförbundet Skåne, nedan kallat Kommunförbundet, har träffats följande SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Läs merRamavtal om arbetsrelaterad stress
2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 01.08.2002 C(2002)2886 fin. Ärende: Statligt stöd nr NN 75/2002 Finland Differentierade energiskattesatser på el Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets
Läs merFörklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Läs merAvtal avseende användning av sammanhållet tjänsteerbjudande för underrättelse om medelstora förbränningsanläggningar
1(5) AVTAL Ärendenr: NV-08385-18 Avtal avseende användning av sammanhållet tjänsteerbjudande för underrättelse om medelstora förbränningsanläggningar 1. Parter Användare (Tillsynsmyndighet) Organisation:
Läs mer