Rapport 2007:72. Tillsyn av äldreomsorgen inom Borås stad Trandared

Transkript

1 Rapport 2007:72 Tillsyn av äldreomsorgen inom Borås stad Trandared

2 Tillsyn av äldreomsorgen inom Borås stad Trandared

3 Rapport 2007:72 ISSN X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Heléne Backman Carlsson och Lena Eriksson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: Vänersborg Telefon: Fax: Beställ från under rubriken Rapporter

4 INNEHÅLL BAKGRUND...2 SYFTET MED TILLSYNEN...2 METOD...3 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...5 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE..6 Länsstyrelsens bedömning...8 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER...8 Länsstyrelsens bedömning...10 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL...11 Länsstyrelsens bedömning...12 RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV...13 Länsstyrelsens bedömning...14 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET...14 Genomförandeplan/individuell planering...14 Länsstyrelsens bedömning...16 Omsorgens innehåll...16 Länsstyrelsens bedömning...21 Måltiderna...22 Länsstyrelsens bedömning...23 KVALITET - FYSISK MILJÖ...24 Länsstyrelsens bedömning...24 KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA...25 Tillräckligt med personal...25 Länsstyrelsens bedömning...27 Personalens kompetens...27 Länsstyrelsens bedömning...28 RÄTTSSÄKERHET...28 Myndighetsutövning...28 Länsstyrelsens bedömning...30 Dokumentation under genomförande...31 Länsstyrelsens bedömning...31 Bilaga: Länsstyrelsen i Västra Götalands läns bedömningskriterier vid tillsyn av äldreomsorgen i kommunerna 1

5

6 BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för Länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med Länsstyrelsen genomför en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren Hittills, hösten 2007, har 65 av dessa granskats. De färdigställda rapporterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida under webbadress Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska kunna formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i Borås stad, Trandareds kommundel skall ge svar på följande frågor Hur nämnden organiserar och verkställer sina insatser till äldre? Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att kommunens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. 2

7 METOD Länsstyrelsen har sänt ut frågeformulär till verksamhetsansvarig för att få en bild/kartläggning av organisation och insatser. Länsstyrelsen har tagit del av: - avslagsmotiveringar, - organisationsschema, - dokument Kommundelsnämnden Trandared Budget 2007 som beskriver budget, verksamheternas utveckling, måldokument med handlingsplan, - äldreomsorgsplan Borås Kommun, - informationsfolder - sammanfattning av äldreomsorgsplanen, - broschyr Äldre Trandareds kommundel, - broschyr Särskilda boenden en presentation av särskilda boenden i äldreomsorgen, Borås stad, - broschyr om Kommundel Trandareds Fixartjänst, - informationsblad i Äldresäkerhet, - riktlinjer för hemtjänsten i Borås, - riktlinjer för korttidsplatser och dagverksamhet inom kommundel Trandared, - riktlinjer för palliativ vård inom kommundel Trandared, - riktlinjer för närståendestöd, - broschyr Närståendestöd kommundel Trandared, - blankett arbetsplan social dokumentation, - regler och rutiner för klagomål och synpunkter i äldre- och handikappomsorgen i Borås Stad Vi vill bli bättre, - redovisning av de elva senaste synpunkterna/klagomålen, - instruktioner för anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt Lex Sarah samt avvikelserapport Lex Sarah, - kompetensstegen Länsstyrelsen har granskat de 15 senaste utredningarna och besluten som rör ansökan om särskilt boende, tio senaste besluten som rör ansökan till korttidsboende, 25 utredningar och beslut som rör hemtjänst, fyra utredningar och beslut gällande dagverksamhet samt social dokumentation i verkställigheten. En enkät har delats ut till pensionärsorganisationerna som ingår i det kommunala pensionärsrådet, KPR med frågor om samverkan, tillgänglighet och resurser. Länsstyrelsen har fått in svar från SPRF - Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPF Sveriges Pensionärsförbund, PRO Pensionärernas Riksorganisation. 3

8 Länsstyrelsen har sänt enkäter med frågor som rör bl.a. fysisk miljö, individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans, kollektiv sysselsättning samt mat och måltider till: - samtliga enhetsansvariga på äldreboende och hemtjänsten, - personal på äldreboende, - personal i samtliga hemtjänstområden, - 24 boende/närstående på Sörmarksgatans gruppbostäder, varav 11 svarade (46 %), - 21 boende/närstående på Svärdfästets äldreboende, varav 8 svarade (38 %), - 60 brukare i hemtjänstområdena, varav 33 svarade (55 %), Länsstyrelsens handläggare har vid sin granskning i kommunen: - intervjuat verksamhetschefen, - intervjuat biståndsbedömare, - intervjuat enhetsansvariga för äldreboendena och hemtjänsten, - besökt och intervjuat personalrepresentanter på samtliga enheter på äldreboendena, - intervjuat brukare/företrädare och/eller anhöriga vid äldreboendena, - genomfört matobservation på äldreboendena, - Länsstyrelsens handläggare har följt med personal i hemtjänst under en förmiddag, - intervjuat brukare från hemtjänstområdena, - intervjuat enhetsansvarig och personalrepresentanter för dagverksamheterna, - intervjuat ansvarig för närståendestödet, - besökt och intervjuat enhetsansvarig för korttidsverksamheten på Hulta Ängar. - Vid de planerade intervjuerna har använts strukturerade frågeformulär. Jämställdhet I intervjuer med samtliga personalkategorier finns även frågor kring jämställdhet och våld mot kvinnor vars svar inte redovisas i rapporten. Syftet med dessa frågor är att uppmärksamma chefer, handläggare och baspersonal på dessa områden. Länsstyrelsen har som uppgift att bidra till att de jämställdhetspolitiska målen uppfylls samt att redovisa hur kommunernas arbete med jämställdhetsintegrering fungerar i socialtjänstens arbete. Jämställdhetsintegrering är den strategi som valts för att uppnå den jämställdhetspolitik som regering och riksdag ställt sig bakom. Jämställdhetsintegrering innebär att verksamheten bedrivs så att de tjänster och den service som erbjuds medborgarna svarar lika väl mot kvinnors som mot mäns utgångspunkter och behov (SOU 2007:15). Svaren på de frågor som Länsstyrelsen ställt avseende jämställdhet kommer att analyseras tillsammans med svar från andra kommuner och andra län. Detta för att Länsstyrelserna ur ett brett underlag vill få en bild av hur jämställdhetsarbetet bedrivs i kommunerna. Resultatet kommer att presenteras i en rapport av Länsstyrelserna under våren

9 Att beakta jämställdhet inom äldreomsorgen kan bl.a. innebära att se brukarnas behov av stöd utifrån ett genusperspektiv och att bli medveten om sin- som yrkesutövare- syn på hur behov efterfrågas och bedöms samt hur insatserna utförs. När det gäller våld mot kvinnor är det viktigt att vara uppmärksam på att våld även förekommer bland äldre, som utövare eller som offer. Socialnämnden skall beakta att personen kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Resultatet av de frågor kring jämställdhet som Länsstyrelsen ställt till personal i tillsynen av äldreomsorgen i Trandareds kommundel är att: ingen av de intervjuade känner till om det i kommundelen finns mål och riktlinjer för jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv, samtliga intervjuade anser att det ställs samma krav på kvinnor och män vid behovsbedömning/planering och tycker inte att brukarnas kön påverkar hur deras behov blir tillgodosedda, vissa könsuppdelade sammanställningar av t.ex. uppföljningar görs men ingen analys av resultaten, enligt enhetsansvariga, ingen av de intervjuade känner till om det i kommundelen finns handlingsplaner för hur de ska agera vid situationer med våldsutsatta kvinnor. Resultatet av de frågor kring jämställdhet som Länsstyrelsen ställt till brukare/boende (fem kvinnor och två män) i tillsynen av äldreomsorgen i Trandareds kommundel är att: fyra anser att det får den hjälp de behöver och är nöjda med hjälpen de får, tre är inte nöjda med hjälpen de får, fem tycker att det finns aktiviteter/sysselsättning som de är intresserade av, två tycker inte det. Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående samt erhållet skriftligt material. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen gör sina bedömningar under flertalet av rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram: Länsstyrelsen har vid sin granskning mött engagerade chefer, handläggare och personal som har förmedlat en bild av kommunens äldreomsorg. Många av de enkätsvar som inkommit från brukare och boende ger en positiv bild av hemtjänsten och boendena, men negativa erfarenheter framförs också. 5

10 Länsstyrelsen vill framhålla att det i verksamheterna i Trandareds kommundelsnämnd finns ett väl fungerande arbete med den sociala dokumentationen. Inom vissa områden uppfyller nämnden Länsstyrelsens krav men det finns också områden som behöver förändras/förbättras/utvecklas vidare. Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller de ställda kraven på Omfattning av organisation av insatser till äldre, Mål, planer och riktlinjer, Resurser och planering för att tillgodose beslutade och kommande behov, Kvalitet - Genomförande/individuell planering, Kvalitet Måltiderna, Fysisk miljö, Kvalitet - Personalens kompetens, Rättsäkerhet - Dokumentation under genomförande. Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller de ställda kraven på Metoder för uppföljning och egenkontroll, Kvalitet - Omsorgens innehåll, Kvalitet - Tillräckligt med personal, Rättsäkerhet Myndighetsutövning. OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Trandareds kommundel i Borås Stad hade den 31 december 2006 enligt Statistiska centralbyrån en befolkning på invånare. Andelen ålderspensionärer i Trandareds kommundel är 21,1 % vilket är en högre andel i jämförelse med riket i övrigt som är 17,3 %. Fördelat i ålder enligt följande: år 14,4 % ( personer), 80- år 6,7 % ( 717 personer). 6

11 Nedanstående information är hämtad från enkätsvar, intervjuer, hemsida mm. Organisationen Äldreomsorgen i Trandareds kommundelsnämnd leds av en verksamhetschef för äldreomsorgen. I kommundelen finns två särskilda boenden, Sörmarksgatans gruppboende och Svärdfästet samt korttidsboendet Hulta Ängar. För samtliga tio kommundelsnämnder i Borås stad finns en särskild boendeplaneringssektion som har ansvar för att fördela lägenheter till permanent boende och korttidsboendet efter biståndsbeslut. Personer kan ha önskemål om eller erbjudas boende i andra kommundelar än Trandared. Hemtjänsten i Trandareds kommundel är uppdelad i två distrikt med vardera två arbetsgrupper. I kommundelen finns två biståndsbedömare som är direkt underställda verksamhetschefen. För boenden och hemtjänst finns fem enhetsansvariga med ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Två av de fem enhetsansvariga ansvarar även för den biståndsbedömda dagverksamheten i Trandared. Det finns inga andra utförare än kommunen av hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet etc. i Trandareds kommundel. Insatser Enligt enkätsvar från verksamhetschefen inlämnat i augusti 2007 har 343 personer biståndsinsatser enligt socialtjänstlagen, SoL, varav 253 kvinnor (74 %) och 90 män (26 %). Vid tillfället för enkäten har: 203 personer hemtjänstinsatser, 126 personer bor i äldreboende, 16 personer korttidsplats, 9 personer avlastning/växelvård, 265 personer trygghetslarm, 11 personer närståendestöd i form av avlösning i hemmet, 14 personer närståendestöd i form av IT - datastödet Action, 31 personer hemvårdsbidrag, 43 personer dagverksamhet, 73 personer matdistribution. Uppsökande verksamhet På Länsstyrelsens enkätfråga om uppsökande verksamhet framkommer det att från kommundelsnämnden skickas brev till alla personer som fyllt 75 år. I brevet inbjuds de till en gemensam träff, alternativt ett hembesök. Vid dessa tillfällen informeras de om kommunens tjänster och verksamheter. Ansvaret för den uppsökande verksamheten har biståndsbedömarna. 7

12 Information Biståndsbedömarna informerar om socialtjänsten vid hembesök och telefonsamtal och de lämnar även ut informationsmaterial bl.a. om närståendestöd, hur man lämnar klagomål/synpunkter. Det finns olika informationsfoldrar framtagna. Länsstyrelsen har tagit del av en informationsfolder som ger en sammanfattning av Borås kommuns äldreomsorgsplan. En del informationsmaterial går även att beställa i ljudformat. Samverkan med andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningar Kommundelen har ett lokalt pensionärsråd som sammanträder fyra gånger per år. Pensionärsrådet ska ges möjlighet att yttra sig i frågor om äldreomsorgen innan nämnden fattar beslut. Där medverkar politiker från kommundelsnämnden, företrädare för pensionärsorganisationerna samt verksamhetschefen för äldreomsorgen. Kommundelsnämnden har tillsammans med pensionärsorganisationerna arrangerat Äldresäkerhetsdagar där också verksamheter presenteras. I pensionärsorganisationernas enkätsvar framkommer i ett svar att samverkan saknas, att information ges av redan fattade beslut och att pensionärsorganisationerna inte är någon remissinstans. I ett annat av svaren är synpunkterna att informationen fungerar tillfredsställande men det ges få möjligheter att delta i projekt. Tillgängligheten till biståndsbedömarna Enligt enkätsvar från brukarna i hemtjänsten och från pensionärsorganisationerna uppger flertalet att det är lätt att nå biståndsbedömarna. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Det är positivt att personer över 75 år erbjuds en gemensam träff eller ett hembesök. Det är ett sätt att inhämta synpunkter och önskemål samt att uppmärksamma behov. Den information som framkommer kan ligga till grund för verksamhetsutveckling. Det är viktigt att kunskapen om socialtjänsten är god hos de personer som informerar. MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, 8

13 kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. Övergripande mål för äldreomsorgen i Borås kommun är bland annat följande; I Borås kommun ska äldre kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende äldre kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag äldre bemötas med respekt äldre ha tillgång till god vård och omsorg. Prioriterade mål: En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser som berör den enskilde ska genomföras, dokumenteras och vid behov omprövas. Personalen ska ha en lämplig kompetens för arbetsuppgifterna. Förslag, synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes närstående ska på ett systematiskt sätt tas om hand, utredas och vid behov åtgärdas. En gemensam metod för att granskas hela organisationen på ett systematiskt sätt ska genomföras. Därefter följer mål att uppnå inom varje delområde i äldreomsorgen exempelvis inom hemtjänst och särskilt boende, hemsjukvård, korttidsboende, dagverksamhet mm. Trandareds kommundelsnämnd har följande verksamhetsidé: Detta gör vi: Med utgångspunkt för gällande lagar, förordningar och andra styrdokument förverkligar vi de politiska målen. Detta gör vi genom att leda, utveckla och samordna verksamheten inom äldreomsorgen, förskola, skola, fritid och kultur. Våra kunder är: Kommundelens invånare. Vi bemöter våra kunder med: Hjärta, respekt och professionalitet. Vi ska uppfattas som: Kompetenta, effektiva, ansvartagande och serviceinriktade. 9

14 Den personal som Länsstyrelsen intervjuat och samtalat med kände till att det finns uppsatta mål. Enhetsansvariga och personalen inom såväl hemtjänsten som särskilt boende anger att de övergripande målen har diskuterats, brutits ner och reviderats varje år på utvecklingsdagar. I år har detta inte genomförts pga. av besparingar i kommundelsnämnden. Enhetsansvariga anger att detta tas upp på arbetsplatsträffar i stället. Länsstyrelsen har tagit del av vissa mål som finns ute i verksamheterna. Riktlinjer Innan Länsstyrelsen genomförde tillsynen i kommundelen Trandared begärdes riktlinjer för hemtjänsten. Länsstyrelsen fick ta del av riktlinjerna som gäller från och är reviderade av kommunstyrelsen. I intervjun med biståndsbedömarna framkom att de anser att riktlinjerna överensstämmer vad som kan anses vara skälig levnadsnivå. Ibland förekommer avvikelser från riktlinjerna enligt biståndsbedömarna. Fönsterputs beviljas inte. Biståndsbedömarna känner inte till att riktlinjerna inte gäller längre, vilket framkommit senare i tillsynen. Under pågående granskning av äldreomsorgen i kommundelen Trandared fick Länsstyrelsen kännedom om att Riktlinjerna för hemtjänsten i Borås stad slutat gälla från och med och att nya riktlinjer inte har antagits i väntan på en utredning om förenklad biståndsbedömning. Vid samtal med verksamhetsansvarig för äldreomsorgen i kommundelen Trandared påpekade Länsstyrelsen att riktlinjerna inte gäller. Detta hade inte verksamhetschefen för äldreomsorgen kännedom om. Enligt biståndsbedömarna är det de individuella behoven som avgör beslut om särskilt boende, oro och ångest kan vara skäl för att beviljas boende. De anser att det har blivit svårare, ribban har höjts för att få ett boende och de saknar en form av mellanboende eftersom allt fler personer som har behov av social karaktär söker boende. Kvarboende Enligt enhetsansvariga för boendena är det kvarboende som gäller. Om boende i en senare del av livet får en demenssjukdom så behöver de inte flytta till ett boende för personer med demenssjukdom. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Att biståndsbedömare och verksamhetschef inte känner till att Riktlinjerna för hemtjänsten i Borås stad slutat gälla från och med är anmärkningsvärt. Biståndsbedömarna påtalade att det alltid görs en individuell bedömning och därmed får förmodas att ingen enskild har fått beslut på felaktiga grunder. 10

15 Det som anges i de tidigare gällande riktlinjerna om att nämnden inte utför exempelvis fönsterputs står i strid med lagstiftningen. Med livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, SoL, avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Det finns inte någon uttömmande uppräkning av vilka insatser eller behov som skall ingå utan en individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. För att bistånd skall kunna beviljas krävs dock att insatsen är nödvändig för att den enskilde skall kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Enligt Länsstyrelsens bedömning kan hjälp med fönsterputsning ingå i vad som menas med skälig levnadsnivå. Det finns både Länsrättsdom (Länsrätten i Vänersborg, mål nr ) och Kammarrättsdom som gör bedömningen att fönsterputsning kan ingå i vad som menas med skälig levnadsnivå (Kammarrätten i Stockholm, mål nr ). METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökning eller på andra sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Brukarundersökning Det genomförs brukarundersökningar centralt i Borås stad. Dessa utgår ifrån nöjdhetsperspektiv. Enligt enkätsvaret från verksamhetschefen genomfördes den senaste undersökningen Vid vissa tillfällen har fokusgrupper används vid uppföljningar enligt uppgift från verksamhetschefen. En uppföljning gjordes 2006 i Borås stad om Boendes syn på äldreomsorgens särskilda boenden. Under hösten genomförs en medborgarenkät där vissa frågor berör äldreomsorgen. Klagomålshantering Det finns rutiner för klagomålshantering när det gäller äldreomsorgens verksamheter. Det finns en folder Vi vill bli bättre! som kort beskriver klagomålsrutinen och vikten av att lämna klagomål och synpunkter på verksamheten. Blankett kan skickas in via e-post eller lämnas in till kommundelskontoret eller skickas till kommunen. 11

16 Länsstyrelsen har tagit del av de senaste elva klagomålen/synpunkterna i kommundelsnämnden Trandared. Klagomålen/synpunkterna berör följande områden: fyra av klagomålen rör hemtjänst och dess insatser, två av klagomålen rör matdistributionen, ett klagomål rör vårdplanering och särskilt boende, ett klagomål rör bemötande av personal inom särskilt boende, ett av klagomålen rör ändrade avgifter inom hemtjänsten, ett av klagomålen rör synpunkter på korttidsboendet och förslag på åtgärder, ett av synpunkterna är beröm till personalen. De inkomna klagomålen är åtgärdade och avslutade enligt regler och rutiner för klagomål och synpunkter i äldre- och handikappomsorgen i Borås stad. Dessa rutiner fastställdes av kommunfullmäktige I intervju med enhetsansvariga framkom att klagomålshanteringen finns i form av Vi vill bli bättre och att det ibland inkommer klagomål för åtgärder till dem. Personalgrupperna från hemtjänsten och äldreboendena anger att de har vetskap om Vi vill bli bättre och rutinerna kring hanteringen av klagomål. Lex Sarah Det finns en skriftlig rutin för hur Lex Sarah-anmälan ska handläggas. Det finns en informationsblankett som varje nyanställd personal får ta del av och skriva under. Informationsblanketten innefattar exempel på övergrepp och följs av blanketter för anmälan. I intervju med enhetsansvariga framkom att de diskuterar Lex Sarah när ny personal introduceras samt vid arbetsplatsträffar ibland. De anger även att det finns en handlingsplan för Lex Sarah. Baspersonalen anger i intervjun att de har viss kännedom om Lex Sarah och dess rutiner men att de saknar kunskaper i sin helhet inom området. Det framkom även vid intervjun att Lex Sarah inte diskuteras kontinuerligt på exempelvis arbetsplatsträffarna utan vid enstaka tillfällen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Baspersonalen i äldreomsorgen har inte tillräckliga kunskaper om Lex Sarah. 12

17 Kommentarer Brukarenkäter är ett bra sätt att kvalitetssäkra sin verksamhet och värt att använda regelbundet i alla verksamheter. Den information som framkommer kan ligga till grund för verksamhetsutveckling. Det är viktigt att enhetsansvariga förklarar innebörden av Lex Sarah genom att kontinuerligt diskutera detta med personalen för att kunna bibehålla kunskapen och ha en handlingsberedskap inför eventuella missförhållanden som kan förekomma. RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s bestämmelser planera för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Enligt verksamhetschefen planeras på central nivå för Borås stad bl.a. behovet av särskilda boendeformer för äldre utifrån befolkningsstrukturen. I Äldreomsorgsplanen för Borås stad görs bedömningen att kommunen har en god tillgång på särskilda boenden och i princip finns det ingen kö, förutom i de fall man efterfrågar ett speciellt boende. Behovet av särskilda boenden diskuteras regelbundet i verksamhetschefsgruppen och behov framförs till ansvarig nämnd i respektive kommundel. I samtal med verksamhetschefen för äldreomsorgen i Trandared diskuterades avsaknad av vatten och avlopp i gemensamhetslokalerna på de olika våningsplanens på Svärdfästets äldreboende. Verksamhetschefen har tagit upp frågan med enhetsansvariga men i nuläget saknas planer för ombyggnation av gemensamhetslokalerna. Enligt biståndsbedömarna har nämnden varje månad en avstämning om beslut om särskilt boende i förhållande till resurser. Biståndsbedömarna redogör alla beslut till verksamhetschefen. 13

18 Beslut och domar Enligt svar på Länsstyrelsens enkät framkommer att kommundelsnämnden under 2007 inte har kunnat verkställa biståndsbeslut om särskilt boende inom tre månader i ett ärende. Nämnden har gett avslag på sökt bistånd enligt SoL under 2007 i sju ärenden. Motivering till avslag är i fyra beslut att behoven kan tillgodoses på annat sätt genom hemtjänst, dagverksamhet, trygghetstelefon etc. Motivering i de tre övriga besluten är att den enskilde är tillförsäkrad en skälig levnadsnivå genom de insatser vederbörande har beviljade. Av de granskade senaste 15 besluten som gäller särskilt boende har nämnden gett avslag på tre ansökningar med motiveringen att behoven kan tillgodoses genom bl.a. hemtjänst. Två beslut har hittills överklagats under Kommunerna har från 1 juli, 2006 skyldighet att till Länsstyrelsen rapportera alla gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader eller om det skett avbrott i verkställigheten. Sedan lagen infördes har fem inrapporteringstillfällen genomförts. Trandareds kommundelsnämnd har haft ett fåtal inrapporterade ärenden. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Kommunerna har från 1 juli, 2006 genom en ändring av socialtjänstlagen, 16 kapitlet 6 f, skyldighet att till Länsstyrelsen och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen (1991:900) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Från 1 juli, 2006 gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Länsstyrelsen har genom den nu genomförda lagändringen möjlighet att hos länsrätten ansöka om att en kommun, som inte verkställt ett gynnande beslut, skall åläggas en särskild avgift, så kallad sanktionsavgift. KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Genomförandeplan/individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följas upp tillsammans med den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intressen och i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, 14

19 den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. HEMTJÄNST De flesta ansökningar görs muntligt till biståndsbedömare. Från biståndsenheten skickas via dataprogrammet Magna Cura en beställning på beviljade hemtjänstinsatser till berörd enhetsansvarig för verkställigheten. Biståndsbedömarna kan i datan se när det skickade kuvertet med beställningen har öppnats annars kan de skicka en påminnelse. I vissa fall skickas även fax direkt till arbetsgruppen, om att den enskilde har särskilda önskemål eller att insatserna måste påbörjas omgående. Enligt biståndbedömarna skriver de inte detaljerat vad som ingår i insatsen. De flesta av den intervjuade personalen som arbetar på dagen tycker att de får tillräckligt med information när det kommer en ny brukare som beviljats insatser i form av hemtjänst. Nattpatrullen saknar viss information och bakgrunden i ärendet. Brukarna i hemtjänsten har en eller i vissa fall två kontaktpersoner i personalgruppen. Det finns en checklista på vilka specifika arbetsuppgifter kontaktmannaskapet innebär. Om det av någon anledning inte skulle fungera mellan kontaktpersonen och brukaren finns det möjlighet att byta kontaktperson. Brukarnas synpunkter på hemtjänsten De flesta av de intervjuade brukarna och de brukare som svarat på Länsstyrelsens enkät uttrycker att de får hjälp med allt de behöver. De anger även att personal har ett trevligt bemötande, de är kunniga och hjälpsamma. Får tillsyn och känner trygghet. De kritiska synpunkterna är t.ex. personalens tidsbrist, många olika personal som kommer, städningen och bäddningen är dåligt utförd ibland. BOENDE När en person flyttar in på ett äldreboende genomförs alltid ett ankomstsamtal. Det varierar vilka som deltar i samtalet. Enhetsansvariga och kontaktpersonerna är alltid med enligt enkätsvar från enhetsansvariga. I intervju med enhetsansvariga och omsorgspersonalen framkom att en genomförandeplan upprättas för varje boende. Detta sker efter att ankomstsamtalet genomförts. Enligt enhetsansvariga och omsorgspersonalen är den enskilde alternativt anhörig med vid upprättandet av genomförandeplanen. Det framkom vid intervjun med omsorgspersonalen att de försöker arbeta utifrån självbestämmande och integritet exempelvis om den boende vill sova länge på morgonen alternativt vara uppe på kvällen, vilka kläder den boende vill ha, städning av rummen, önskar delta i aktivitet m.m. 15

20 Genomförandeplaner för hemtjänst och boende Samtliga hemtjänstgrupper och boenden har upprättat genomförandeplaner enligt socialtjänstlagen, SoL. Ansvarig för att det upprättas en plan och att planen hålls aktuell är kontaktpersonen och utifrån enkätsvaren uppges att planerna upprättas tillsammans med den enskilde och/eller anhörig. För den individuella planeringen används ett dokument Arbetsplan, social dokumentation som används i samtliga verksamheter. Planen innehåller uppgifter under rubrikerna: sökord, datum, vad - behov/önskemål, mål, hur, när, vem, uppföljning/datum. Det finns inget utrymme för den enskildes underskrift. Övriga dokument som används i den sociala dokumentationen är utförandeanteckningar och levnadsbeskrivning. Den intervjuade personalen uppger att de använder sig av planerna i sitt dagliga arbete. Den sociala dokumentationen förvaras i en pärm för varje enskild brukare/boende, inlåst i grupprummet. Över hälften av brukarna uppger att de har medverkat i att upprätta en plan över den hjälp de har. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer En individuell planering/genomförandeplan är det dokument som blir verktyget för personalen att arbeta efter så att den enskilde får de insatser som är beviljade eller planerade på boendet. Länsstyrelsen anser att enhetsansvariga, som är ansvarig för kvaliteten i genomförandet skall delta i upprättandet av genomförandeplanen. Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer, 16

21 hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. HEMTJÄNST Kollektiva insatser Den biståndsbedömda dagverksamheten vänder sig till personer som bor i ordinärt boende. Dagverksamheten Tolvskillingen vänder sig till personer med demenssjukdom och dagverksamheten på Svärdfästet till äldre med andra funktionsnedsättningar och som avlastning till anhöriga som vårdar en närstående. Det finns även öppen dagverksamhet för alla. Individuella insatser De enskildas behov av omsorg och omvårdnad och praktiskt stöd, såsom städ, tvätt och inköp efterfrågas och tillgodoses enligt personalen. Dokumentation och städinsatser kan bli eftersatt när personalen måste prioritera sina arbetsuppgifter. I ett av hemtjänstområdena har antalet brukare och insatser ökat i stor omfattning och personalresurser har inte satts in i samma omfattning enligt intervjuad personal. Enligt intervjuad personal så har det på senare år fattats fler beslut om insatser av social karaktär, tillsyn och promenader. I ett av enkätsvaren från personalgrupperna anges att brukare inte får individuella sociala behov tillgodosedda och i ett annat svar att behov blir tillgodosedda endast om den enskilde själv kan ta sig t.ex. till dagverksamheten på Svärdfästet. Enligt intervjuad personal så försöker de så långt det är möjligt att tillgodose individuella önskemål. Det går inte alltid att tillgodose önskemål om tider för insatserna. De försöker tillgodose de önskemål som förekommer om t.ex. speciell personal vid dusch. En del personal har uppfattningen om att tidskontinuitet är viktigare än personalkontinuitet för brukaren. Av de 33 inlämnade enkätsvaren från brukarna framkom att 24 personer inte har ansökt om sociala aktiviteter såsom t.ex. promenader, tidningsläsning eller ledsagning till träffpunkter. Någon anser sig inte ha behov av sådana insatser och en annan person svarar att önskemålet finns och avsikten är att söka insatser av den karaktären. Brukarnas synpunkter Personalen får mycket beröm, att de är trevliga, fyller en social funktion, är hjälpsamma och tillmötesgående. Personalen håller för det mesta tiden som vi bestämt. 17

22 Kritiska synpunkter som framfördes vid intervju och i enkätsvar: mycket byråkrati innan det kommer igång, skulle uppskatta en enkel rutin att personalen alltid kort presenterar sig när de kommer, många olika personal men det har blivit bättre, på sommaren fungerar det inte. Observation av hemtjänsten Länsstyrelsens handläggare följde två personal under morgontimmarna i två olika hemtjänstområden. I ett av områdena samlades personalen på morgon och fördelade ärendena. Den personal som Länsstyrelsens handläggare följde hade totalt fem besök den aktuella morgonen. Besöken bestod av bland annat påklädning, frukost, bäddning, hjälp med medicin och insulin och rastning av hund. I det andra området samlades personalen för att planera eventuella förändringar utifrån de redan färdiga arbetsturerna. Länsstyrelsens handläggare följde med till fem olika personer med olika insatser t.ex. hjälp vid uppstigning, påklädning, hjälp med frukost och mediciner. Hos någon brukare var det två personal som hjälpte till. Vid Länsstyrelsens besök hann personalen utföra insatserna i ett lugnt tempo. Personalen uppger att de försöker diskutera hur insatserna ska utföras och vid vilka tider. Brukarna bemöttes mycket bra och utan stress. De brukare som Länsstyrelsens handläggare träffade på morgonen var mycket nöjda med hjälpen som de får. BOENDE I intervju med personalgrupper från Sörmarksgatans äldreboende uppger de att de hinner med att tillgodose de boendes behov, om all personal är på plats. På Svärdfästet däremot upplever personalen att de får stressa mycket för att hinna med de primära behoven. Detta känner de boende av anger personalen vid intervjun. Detta resulterar i att promenader blir inställda, det finns ej tid för att exempelvis anordna olika fester och kalas. För närvarande är det insatt extrapersonal på helgerna för att de boende ska kunna få den primära omvårdnaden. En personal från Svärdfästet anger i intervjun att hon har svårt att sova på natten före exempelvis ett helgpass pga. att om någon av ordinarie personal skulle vara sjuk så rasar hela tidsschemat för arbetet under dagen. På Sörmarksgatans gruppbostäder har man ökat personalbemanningen permanent med en person i varje hus och i gengäld tagit bort timvikarier. Enhetsansvarig på Svärdfästet anger att det inte är tillräckligt med personal för att kunna tillgodose den enskildes behov. I dagsläget har extra resurser tagits in på helger för att de boende skall få hjälp med de basala omvårdnadsbehoven såsom personlig hygien, påklädning och mat. 18

23 Enligt enkätsvar från enhetsansvariga finns kollektiv sysselsättning i form av exempelvis gymnastik, bingo och kaffestunder. En av de enhetsansvariga anger i enkätsvar att boendes individuella behov kan tillgodoses på boendet medan den andra enhetsansvariga anger att de individuella behoven tillgodoses genom den öppna dagverksamheten som finns i boendets bottenplan. Alla boende på äldreboendena har en kontaktperson. Det är olika på äldreboendena vad som är kontaktpersonens uppgift. Personalen försöker i möjligaste mån tillgodose den enskildes önskemål från brukarna exempelvis om att få hjälp av och att slippa få hjälp av viss personal. Boenderåd Enligt enkätsvar från enhetsansvariga har de på Svärdfästet inget boenderåd För närvarande medan de på Sörmarksgatan har anhörigmöten 1 gång/år och kostmöten. Brukarnas synpunkter Ingen av de intervjuade boende på Svärdfästet kände till vem som är ansvarig för boendet, en känner till vem som är kontaktperson. I enkätsvar från boende på Svärdfästet framkom att alltid för lite personal om man behöver hjälp med ett ärende tex. köpa en blomma, mer personal, fler promenader etc. I intervju med boende på Sörmarksgatan framkom att de är mycket nöjda med den omsorg och omvårdnads som ges. De framför att det är lätt att framföra önskemål och att de kan påverka aktiviteterna på boendet. De känner väl till vem som är ansvarig för boendet samt vem som är deras kontaktperson. I enkätsvar från boende på Sörmarksgatan framkom att allt är till belåtenhet, kunde vara mer underhållning ibland, Möjlighet att greja och dreja, spika, kabel TV etc. Vård i livets slut I intervju med enhetsansvariga framkom att det finns riktlinjer för vård i livet slut. Enhetsansvariga anger att ingen skall behöva dö ensam och att personalen är mycket professionella och har ett bra förhållningssätt i vård i livet slut. Även i intervju med personalrepresentanter framkom att de anser att de kan ge god omvårdnad och omsorg vid vård i livet slut. Observation kväll äldreboenden Länsstyrelsen besökte de två äldreboendena som finns i kommundelen under sen kväll och observerade kvälls- och nattpersonalens arbete. Rapportering mellan kväll och natt skedde muntligt. Information av större vikt var dokumenterad i den boendes pärm. På Svärdfästet upplevde personal som arbetade kvällen att det var mycket stressigt och en av kvällspersonalen anger att hon känner sig otillräcklig för de boende. I samtal med personalen framkom att de i dagsläget tar in extrapersonal på helgen för att klara den primära omvårdnaden. 19

24 På äldreboendet Sörmarksgatan upplevde den personal som Länsstyrelsen träffade att de oftast hinner med och att de har tid för de boende. Personalen får olika utbildning t.ex. i taktil massage vilket de använder sig av vid olika tillfällen och de berättade om en boende som de ger massage istället sömntablett på kvällen. Boende som önskar få hjälp med dusch på kvällen kan få det. Flertalet lägger sig tidigt och vid Länsstyrelsens besök var det endast en person som satt uppe på kvällen. Det förekom inga larm från de boende under tiden Länsstyrelsen var på plats. Personalen är kontaktpersoner för de boende och stödjer de boende lite extra, går ärenden, personalen anser sig ha bra kontakt med anhöriga. Personalen känner till de olika rutiner som finns för det dagliga arbetet i verksamheten. DAGVERKSAMHET I kommundelsnämnden finns tre dagverksamheter för äldre personer. Tolvskillingen är en dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Dagverksamheten tar emot 6-8 gäster måndag till fredag. För att få komma till Tolvskillingen krävs att den enskilde har ett biståndsbeslut på detta. På Tolvskillingen arbetar tre personer och de lagar mat, läser tidningen, gör inköp mm tillsammans med sina gäster. På Svärdsfästets äldreboende finns en öppen dagverksamhet för dem som önskar. Här krävs inget biståndsbeslut för att delta. Två personer är anställda på den öppna dagverksamheten och de arbetar tillsammans med frivilliga organisationer. Dagträffen har ca 200 besökare/vecka. Gymnastik, akvarellmålning, sång, bakning är några exempel på aktiviteter som bedrivs varje vecka. Det finns även en dagverksamhet på Hulta ängar även den är på Svärdfästet för närvarande eftersom Hulta ängar är under ombyggnad. När ombyggnationen är klar kommer verksamheten att åter flyttas till Hulta ängar. För att delta i verksamheten på Hulta ängar krävs ett beslut enligt HSL. Två undersökerskor arbetar med en grupp på förmiddagen. Två gånger i veckan är det andra grupper som kommer till Hulta ängars dagverksamhet den är biståndsbedömd enligt SoL och tanken är att bryta isolering för deltagarna. I intervju med personalen på samtliga dagverksamheter framkom att de anser att personalresurserna motsvarar behovet i verksamheterna. Samtliga dagverksamheter arbetar utifrån egna mål för verksamheterna. De dagverksamheter som är biståndsbedömda har individuella planer för sina deltagare. 20

25 ANHÖRIGSTÖD En person är ansvarig för anhörigstödet i kommundelsnämnden. Närstående stödet består bl.a av: Dagträffar på Svärdfästet, Hulta dagcenter och dagverksamhet för finländare. Denna är öppen för alla. Målet är att bryta isolering, och istället skapa gemenskap och meningsfullhet. Anhörigcafé på Svärdfästet måndagar Här träffas anhöriga och närstående för att prata, diskutera och ha en social samvaro med andra i samma situation. Anhörigcirklar där närstående och anhörigvårdare träffas 6-8 gånger tillsammans med anhörigstödjare från kommundelen. Gruppen diskuterar hur det är att vara anhörig och närstående. ACTION, ett IT-baserat stöd i vård och omsorg som underlättar vardagen för äldre och närstående. ACTIONs informations- och utbildningsprogram ger tillgång till aktuell information och utbildning om vård och omsorg i det dagliga livet. Avlastning/avlösning som sker på Svärdsfästet. Det finns möjlighet att ett par dagar i veckan få avlastning/avlösning. Personal möter upp anhöriga och finns med under tiden som de är på ärenden eller vill ha en stund för sig själva. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Insatserna utförs inte i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen på Svärdfästets äldreboende. Den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses inte i tillräcklig omfattning på Svärdfästets äldreboende. Det saknas former för hur de boendes synpunkter tas tillvara exempelvis genom boenderåd. Kommentarer Länsstyrelsen anser att det är viktigt att de biståndsbedömda insatserna av såväl av såväl fysiska, psykiska, sociala och existentiella karaktär kan tillgodoses. Det är också viktigt att de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen på boendet för att de skall kunna påverka sin situation. 21

26 Måltiderna För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: handläggare, chefer och personal ha tillräcklig kunskap om matens och måltidssituationens betydelse för äldre människors välbefinnande, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen. HEMTJÄNST Matdistribution För personer som är beviljade mat i from av matdistribution kommer maten från Dalsjöfors och körs ut till brukarna. Den mat som distribueras är kyld. Det finns två rätter att välja på. Biståndsbedömarna anser att de efterfrågar den enskildes vanor och eventuellt behov av stöd kring måltiderna. Om den enskilde är beviljad hjälp vid måltiderna kommer personal från hemtjänsten och hjälper till att exempelvis värma maten. Brukares synpunkter Tre av de intervjuade brukarna och 12 av de 33 brukarna som svarat på Länsstyrelsens enkät har matdistribution. Brukarnas uppfattning om matens kvalitet är varierande. Över hälften tycker att det är bra kvalitet och lagom stora portioner. Några har synpunkter på att smaken inte är så god, att det var bättre mat förr. De flesta tycker att det är positivt att det finns möjlighet att välja mellan olika maträtter. BOENDE För de personer som bor på Svärdfästet serveras maten i matsalen på bottenvåningen. Potatis och grönsaker tillagas i köket på boendet med huvudrätten kommer från Dalsjöfors. Det finns två rätter att välja på för de boende. För de personer som bor på Sörmarksgatan kommer också maten från Dalsjöfors. Det serveras en rätt men är det någon som av olika skäl inte äter den maten som serveras ordnar alltid köket något annat. Ibland avbeställer enheten exempelvis kvällsmaten och lagar något som de boende önskar till kvällsmat. Personalen Personalgrupperna inom hemtjänsten och på boendena anger bl a följande som viktigt att tänka på när det gäller mat och måltider att de boende får känna dofter, att det är varierad kost, att alla är samlade kring måltiderna och att det är fint dukat, att det är lugn och ro. 22

27 I enkätsvar från åtta personalgrupper anger sex att anser att de har tillräckligt med kunskaper om matens och måltidernas betydelse för äldre. De övriga två grupper har inte besvarat frågan om mat och måltider. Enhetsansvariga anger bl a följande som viktigt när det gäller mat och måltider att det är en lugn miljö och trevlig matsal, att maten är vällagad och att det finns olika alternativ, att satsa mycket på stunderna kring måltiderna och äta i lugn och ro, att maten är näringsriktig och varm. Måltidsobservationer Vid Länsstyrelsen besök genomfördes två måltidsobservationer på två av gruppbostäderna på Sörmarksgatan en på enheten för personer med demenssjukdom och en på enheten för personer med somatiska sjukdomar. På varje enhet bor åtta personer. Personal och boende äter tillsammans i det gemensamma köket. De boende kan välja dryck i form av saft, vatten eller juice. Maten som serveras från matvagnen läggs upp på tallrikar och bärs ut på brickor till de boende. Vid Länsstyrelsen besök är det en person som får hjälp av personalen med matning. Personalen frågar de boende om de vill ha mer mat och om det smakade bra. Alla boende kan äta i lugn och ro. Personalen och de boende sitter och småpratar under måltiden. På enheterna finns det kostombud som kan påverka maten genom möten med kostenheten. Maten kommer från ett centralt kök i Dalsjöfors. Personalen på enheterna upplever inte måltidssituationen som stressig. Om någon av de boende önskar kan de äta i sina egna lägenheter, men många ser det som en höjdpunkt på dagen att äta och umgås tillsammans. Ibland avbeställs kvällsmaten från köket och personalen på boendet tillagar kvällsmat utifrån de boendes önskemål. För den som önskar finns tillgång till kvällssmörgås, nattsmörgås, fil och kaffe under kvällen. Boendes synpunkter I enkätsvar från boende på Sörmarksgatans gruppbostäder och Svärdfästet framkom att 55 procent anser att de inte kan påverka vilken mat som serveras eller tidpunkten för måltiderna. Vid en intervju med en boende på Sörmarksgatans gruppbostäder framkommer att personal och boende ibland avbeställer maten från köket och lagar till något annat. Det finns boende som uppskattar att de även kan få dricka vin till maten ibland. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Länsstyrelsen anser ett val mellan två olika rätter är viktigt ur kvalitetsynpunkt. 23