Rapport 2007:04. Tillsyn av äldreomsorgen inom Vara kommun

Transkript

1 Rapport 2007:04 Tillsyn av äldreomsorgen inom Vara kommun

2 Tillsyn av äldreomsorgen inom Vara kommun

3 Rapport 2007:04 ISSN X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Heléne Backman Carlsson och Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: Mariestad Telefon: Fax: Beställ från under rubriken Rapporter

4 INNEHÅLL SYFTET MED TILLSYNEN...2 METOD...2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...5 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE..6 Länsstyrelsens bedömning...8 MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER...8 Länsstyrelsens bedömning...11 METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL...12 Länsstyrelsens bedömning...13 RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV...13 Länsstyrelsens bedömning...14 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET...15 Genomförandeplan/individuell planering...15 Länsstyrelsens bedömning...16 Omsorgens innehåll...17 Länsstyrelsens bedömning...23 Måltiderna...24 Länsstyrelsens bedömning...26 KVALITET - FYSISK MILJÖ...26 Länsstyrelsens bedömning...27 KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA...28 Tillräckligt med personal...28 Länsstyrelsens bedömning...30 Personalens kompetens...31 Länsstyrelsens bedömning...32 RÄTTSSÄKERHET...33 Myndighetsutövning...33 Länsstyrelsens bedömning...34 Dokumentation under genomförande...35 Länsstyrelsens bedömning...36 Bilaga: Länsstyrelsen i Västra Götalands läns bedömningskriterier vid tillsyn av äldreomsorgen i kommunerna 1

5 BAKGRUND Länsstyrelserna har som uppgift att granska socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, utifrån socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. Resurserna för Länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas äldreomsorg har ökat i och med regeringens beslut att förstärka tillsynen av vård och omsorg av äldre från och med Länsstyrelsen genomför en genomgripande tillsyn av äldreomsorgen i samtliga länets kommuner, kommun- och stadsdelsnämnder under åren Hittills, hösten 2006 har 45 av dessa granskats. De färdigställda rapporterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida under webbadress Länsstyrelsens bedömningskriterier Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska kunna formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i socialtjänstlagen och dess förarbeten, nationella mål för äldreomsorgen och ädelreformens intentioner. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Bedömningskriterierna bifogas i bilaga. SYFTET MED TILLSYNEN Länsstyrelsens tillsyn av insatser för äldre personer i Vara kommun skall ge svar på följande frågor Hur nämnden organiserar och verkställer sina insatser till äldre? Har insatserna en god kvalitet? Hur garanteras den enskildes rättssäkerhet? Förväntad effekt är att kommunens insatser för äldre uppmärksammas och att eventuella brister avhjälps. METOD Länsstyrelsen har sänt ut frågeformulär till verksamhetsansvarig för att få en bild/kartläggning av organisation och insatser. Länsstyrelsen har tagit del av: - socialnämndens verksamhetsplan , 2

6 - riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen, - komplettering till riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen, - planerade/pågående kompetenshöjande insatser, - rutiner för hantering av synpunkter, klagomål Bättre Vara, - redovisning av de tio sista klagomålen, - riktlinjer för anmälan av allvarliga missförhållanden i omsorgen om äldre och funktionshindrade, Lex Sarah, - avvikelserapportering angående socialomsorg - insatser enligt socialtjänstlagen, - blankett - genomförandeplan, arbetsplan/socialförvaltningen ÄO, - tillämpningsföreskrifter för avlösning av anhörig/närståendevårdare, - organisationsschema - särskilda boendeformer, - arbetsplan gällande rehabiliteringspersonal inom hälso- och sjukvårdsenheten, - arbetsplan 2006 Vara distrikt 1, Solgården, Bonden, Östergård, Södergård, Kedumsgården, Vidhemsgården, Tornumsgården, Kvänumsgården - Renen, - brukarundersökning - äldreomsorgen 2006, - Länsstyrelsen har granskat de 15 senaste utredningarna och besluten som rör ansökan om särskilt boende, 11 senaste besluten som rör ansökan till korttidsboende, 10 utredningar och beslut som rör hemtjänst, fem utredningar och beslut gällande dagverksamhet samt social dokumentation i verkställigheten. En enkät har delats ut till pensionärsorganisationerna som ingår i det kommunala pensionärsrådet, KPR med frågor om samverkan, tillgänglighet och resurser. De organisationer som har besvarat enkäten är: Pensionärernas Riksorganisation, PRO, Levenebygdens PRO, Tråvad PRO, Kvänums PRO, Sveriges Pensionärers Förening, SPF och Varabygdens SPF. Länsstyrelsen har sänt enkäter med frågor som rör bl.a. fysisk miljö, individuell planering, självbestämmande, delaktighet, trygghet, stimulans, kollektiv sysselsättning samt mat och måltider till: - samtliga resultatenhetschefer på äldreboenden och hemtjänst, - personal på samtliga äldreboenden, - personal i samtliga hemtjänstområden, - 10 boende/närstående på äldreboendet Bonden varav 5 svarade, - 8 boende/närstående på äldreboendet Stenkilsgården varav 4 svarade, - 13 boende/närstående på äldreboendet Solgården varav 13 svarade, - 10 boende/närstående på äldreboendet Kedumsgården varav 9 svarade, - 10 boende/närstående på äldreboendet Kvänumsgården varav 10 svarade, - 10 boende/närstående på äldreboendet Vidhemsgården varav 7 svarade, 3

7 - 15 boende/närstående på äldreboendet Tornumsgården varav 6 svarade, - 10 boende/närstående på äldreboendet Östergård varav 5 svarade, - 10 boende/närstående på äldreboendet Södergård varav 6 svarade, - 20 brukare i Kvänums hemtjänstdistrikt varav 10 svarade, - 20 brukare i Vara hemtjänstdistrikt varav 4 svarade, - 20 brukare i Arentorps hemtjänstdistrikt varav 13 svarade, - 20 brukare i Vedums hemtjänstdistrikt varav 17 svarade. Den genomsnittliga svarsfrekvensen på Länsstyrelsens enkäter till boende i äldreboende är ca 68 % och brukare i hemtjänsten är ca 55 %. Länsstyrelsens handläggare har vid sin granskning i kommunen: - intervjuat socialchef och utredningssekreterare, - intervjuat samtliga resultatenhetschefer/handläggare med ansvar för äldreboenden, hemtjänst, dagverksamheter och anhörigstöd, - besökt och intervjuat personalrepresentanter på äldreboendet Vidhemsgården, Stenkilsgården och Bonden, - brukare/företrädare och/eller anhöriga vid äldreboendena Vidhemsgården, Bonden och Stenkilsgården, - matobservation på äldreboendet Renen, Kedumsgården och Solgården, - Länsstyrelsen har följt med personal i hemtjänst under en förmiddag distrikt Kvänum och Stora Levene, - intervjuat personalrepresentanter från hemtjänstområde Vara, Arentorp, Vedum, - intervjuat brukare/företrädare från hemtjänstdistrikt Vara, Arentorp och Vedum, - följt med personal vid matdistribution i hemtjänst Kvänum och Stora Levene, - besökt och intervjuat personal på dagverksamhet och telefonintervjuat brukare/anhörig på dagverksamhet, - intervjuat personal som arbetar med anhörigstöd i kommunen samt telefonintervjuat anhörigvårdare, - intervjuat personal på korttidsenheten. Vid intervjuerna har använts strukturerade frågeformulär. I intervjuer med samtliga personalkategorier finns även frågor kring jämställdhet och våld mot kvinnor vars svar inte redovisas i rapporten. Syftet med dessa frågor är att uppmärksamma chefer, handläggare och baspersonal på dessa områden. Att beakta jämställdhet inom äldreomsorgen kan bl.a. innebära att se brukarnas behov av stöd utifrån ett genusperspektiv och att bli medveten om sin- som yrkesutövare- syn på hur behov efterfrågas och bedöms samt hur insatserna utförs. När det gäller våld mot kvinnor är det viktigt att vara uppmärksam på att våld även förekommer bland äldre, som utövare eller som offer. 4

8 Socialnämnden skall beakta att personen kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Länsstyrelsens bedömningar bygger på ovanstående samt erhållet skriftligt material. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen gör sina bedömningar under flertalet av rapportens olika rubriker. Vissa synpunkter vill Länsstyrelsen dock lyfta fram: Länsstyrelsen har vid sin granskning mött chefer, handläggare och personal som har förmedlat en bild av kommunens äldreomsorg. Många boende/brukare har beskrivit både sina positiva och negativa erfarenheter. Länsstyrelsen anser att nämnden måste vidtaga åtgärder för att skapa de förutsättningar som behövs så att Länsstyrelsens krav kan uppfyllas. Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller de ställda kraven på: metoder för uppföljning och egenkontroll, resurser och planering för att tillgodose beslutade och kommande behov, kvalitet måltider, kvalitet personalens kompetens, rättssäkerhet myndighetsutövning. Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller ställda krav på: omfattning och organisation av insatser till äldre, mål, planer och riktlinjer, kvalitet genomförandeplan/individuell planering, kvalitet omsorgens innehåll, kvalitet fysisk miljö, kvalitet tillräckligt med personal. Länsstyrelsen bedömer att nämnden inte uppfyller ställda krav på: rättssäkerhet dokumentation i genomförande. 5

9 OMFATTNING OCH ORGANISATION AV INSATSER TILL ÄLDRE För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Nedanstående information är hämtad från SCB befolkningsstatistik, enkäter intervjuer, hemsidan mm. Vara kommun hade en folkmängd på personer den 31 december Andelen ålderspensionärer var ca 20,5 % av befolkningen, vilket är en högre nivå än i riket totalt (17,3 %). Fördelat i ålder enligt följande: år 13,8 % (2 211 personer) 80- år 6,7 % (1 072 personer) Organisationen Äldreomsorgen i Vara kommun är indelad i fem distrikt Vara, Kvänum, Arentorp, Levene och Vedum. Verksamheten omfattar 11 särskilda boenden (äldreboende och boende för personer med demenssjukdom) och i varje distrikt finns ett hemtjänstområde. Platser för avlastning/växelvård och rehabilitering finns på korttidsboendet Rondellen och enligt utredningssekreteraren har nämnden även fattat beslut om att när behov uppstår ska möjligheten finnas att inrätta avlastning/växelvård på de olika äldreboendena. Dagverksamhet finns på fyra orter i kommunen. Det finns ett resursteam/vikariepool som arbetar över hela kommunen, dit personalen kan vända sig om det fattas personal. Kostenheten hör organisatoriskt till socialnämndens verksamhetsområde och hit hör samtliga kök inom förskolor, skolor och äldreomsorg. Det finns fem biståndshandläggare inom äldreomsorgen som arbetar utifrån en geografisk indelning och en av handläggarna är samordnare för gruppen. Enligt utredningssekreteraren har uppdraget som samordnare upphört vid årsskiftet. Det finns nio resultatenhetschefer inom de olika områdena och de flesta har ansvar för både boende och hemtjänst, fyra har även ansvar för dagverksamhet. Det finns en resultatenhetschef för Rondellen som även är chef för biståndshandläggarna. Resultatenhetscheferna ansvarar för verkställighet av insatser, personal och budget. Socialchefen är närmast chef för resultatenhetscheferna. 6

10 Insatser Vid tillfället för enkäten: 270 personer bor i särskilda boenden, 259 personer har beviljade hemtjänstinsatser, 86 personer är beviljade avlastning/växelvård/korttidsplats, 310 personer i ordinärt boende och servicehus är beviljade trygghetslarm, 72 personer är beviljade dagverksamhet. Verksamheten riktar sig bl.a. till personer som behöver bibehålla sina funktioner, har sociala behov och som behöver avlasta anhöriga, 164 personer är beviljade matdistribution, 10 personer är beviljade ledsagarservice. Uppsökande verksamhet Någon strukturerad uppsökande verksamhet finns inte i kommunen. Utredningssekreteraren uppger att handläggarna gör hembesök när det får in en ansökan om en insats och både resultatenhetscheferna och handläggarna håller kontakten med pensionärerna. Information Information om äldreomsorgen sker enligt utredningssekreteraren via kommunens hemsida och kommuntidningen Axet som skickas ut till alla hushåll regelbundet. Handläggarna informerar om socialtjänsten vid hembesök och telefonsamtal. Information lämnas även genom anhörigkonsulenten och Vara kommun ingår i ett samverkansprojekt Skaraborg för att utveckla stödet till anhöriga som hjälper och vårdar närstående. Samverkan med andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningar. Samverkan med representanter för de äldre sker i Kommunala Pensionärsrådet. En pensionärsorganisation uppger att de anser att samverkan fungerar bra och att det är positivt att kommunstyrelsens ordförande, socialchef och representanter från Vårdcentrum medverkar. Det finns organisationer som anser att samverkan inte fungerar så bra och de upplever att besluten ofta är fattade innan informationen ges. Samverkan sker även genom att resultatenhetscheferna och anhörigkonsulenten håller kontakt med frivilliga och ideella organisationer främst vad det gäller aktivitetsgrupper. Tillgänglighet Av de intervjuade brukarna/boende kan de flesta uppge vem som är ansvarig för verksamheten, men några säger att de skulle önska att det vore lättare att få kontakt med chefen. I enkätsvaren från pensionärsorganisationerna anser samtliga att det är lätt att nå handläggare och ansvariga i kommunen. De flesta intervjuade personal anser att det är lätt att få tag på handläggare och resultatenhetscheferna. 7

11 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Socialnämnden bedriver ingen aktiv uppsökande verksamhet. Uppsökande verksamhet är en möjlighet för nämnden att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och därigenom informera sig om nuvarande och kommande behov som grund för planeringen av äldreomsorgen. Det är viktigt att kunskapen om socialtjänsten är god hos de personer som informerar. Uppsökande verksamhet är ett sätt att inhämta synpunkter och önskemål samt att uppmärksamma behov. Den information som framkommer kan ligga till grund för verksamhetsutveckling. Kommentarer Regeringen har i omgångar avsatt stimulansmedel för att kommunerna skall utveckla stödet till anhöriga som vårdar närstående. I det senaste regeringsbeslutet om nya stimulansmedel för att utveckla stödet till anhöriga som vårdar, poängteras att medlen skall användas till att bygga upp infrastrukturen för anhörigstöd i kommunen. Uppsökande verksamhet kan vara en del i arbetet med att nå ut till anhöriga som vårdar och som inte finns kända inom kommunens verksamheter. MÅL, PLANER OCH RIKTLINJER För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. I socialnämndens fastställda verksamhetsplan för åren ingår äldreomsorgen som en del i planen. Planen innehåller bl.a. vision, mål, vägen dit, ambitionsnivå för äldreboende och hemtjänst, förebyggande arbete/sysselsättning/rehabilitering, kommunal hälso- och sjukvård samt anhörigstöd. 8

12 Enligt verksamhetsplanen för åren anger socialnämnden bl.a. följande mål: Hemtjänst medarbetare visar respekt för den enskildes personliga integritet och självbestämmande, att den äldre upplever en kontinuitet i personalinsatserna, erbjuda en inre och yttre stimulans i tillräcklig omfattning, att vistelse på dagverksamhet kan erbjudas, tillgång till trygghetslarm. Särskilt boende veta att den boendes personliga integritet respekteras, uppleva kontinuitet, t.ex. beträffande personal, känna att personalen har tid för samtal, erbjudas någon aktivitet varje dag. De flesta av personalen säger sig känna till målen för äldreomsorgen. De övergripande målen är nedbrutna på verksamhetsnivå i alla verksamheter med något undantag och det har pågått ett målarbete under flera år. Verksamhetsmålen omfattar både brukare/boende och personal och innehåller bl.a. mål för enheten, fortbildnings- utbildningsbehov, enhetens kvalitetsarbete och etik och bemötande. Enligt intervjuad personal utvärderas målen regelbundet. I samband med organisationsöversynen gällande dagverksamheterna kommer deras mål att revideras enligt intervjuad personal. Riktlinjer Ett dokument Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen antogs av socialnämnden och är kompletterade Syftet med riktlinjerna är att de skall vara vägledande för biståndshandläggarna i beslutsfattandet, underlätta handläggningen och främja en likartad biståndsbedömning i hela kommunen. Handläggning av ärende enligt socialtjänstlagen, dokumentation, lagstiftning, kvalitetsbegrepp är några av de delar som beskrivs i dokumentet. Riktlinjerna innehåller det som av socialnämnden är bedömt såsom skälig levnadsnivå. De vanligaste insatserna finns beskrivna och om ansökan kommer om insats som saknas i riktlinjerna tas frågan upp i socialnämndens arbetsutskott. Riktlinjerna anger vissa generella nivåer på insatsernas omfattning t.ex. städning var 14:e dag, inköp görs normalt en gång i veckan och dusch och/eller hårvård en gång per vecka. I riktlinjerna hänvisas till att enligt Socialstyrelsen skall biståndshandläggaren informera pensionären om dennes rätt att begära bistånd om ansökan går utanför kommunens generella riktlinjer. 9

13 Insatser inriktade mot personlig omsorg/allmän omvårdnad och insatser av servicekaraktär. hjälp vid påklädning i samband med uppstigning kan beviljas som bistånd mellan kl och kl Vid sänggående kan hjälp med avklädning beviljas mellan kl och 23.00, dusch och/eller hårvård kan beviljas som bistånd en gång per vecka, tillsyn nattetid kan beviljas som bistånd 1-2 gånger per natt. Är behovet av tillsyn mycket omfattande skall den enskilde informeras om möjligheten att ansöka om särskild boendeform, den enskilde, kan vid behov, beviljas bistånd för att kunna intaga frukost, huvudmål, mellanmål och kvällsmål dagligen. Bistånd för insatser kring måltiden kan beviljas, såsom fram- och avdukning och diskning. Vid beviljat bistånd för matning skall hänsyn tas till att matningen skall ske i ett lugnt tempo, fönsterputs beviljas ej som bistånd. Särskilt boende för många äldre kommer en tid då deras behov är så omfattande att de för sin omvårdnad och för att känna trygghet och gemenskap behöver särskilda boenden. Känslor av otrygghet, rädsla och oro är subjektiva och omöjliga att mäta med kvantitativa metoder. I utredningsarbetet måste biståndshandläggaren ha tilltro till den enskildes upplevelse. När det är svårt att få fram den enskildes upplevelse fordras fler besök och eller djupintervjuer. Flyttning till annan särskild boendeform kan aktualiseras när: pensionären själv ansöker om att flytta till annat boende, när en flyttning bedöms vara till fördel för pensionären. Gäller flyttningen från ett äldreboende till ett boende för personer med demenssjukdom avgör medicinskt ansvarig sjuksköterska detta i samråd med anhöriga/god man och ansvarig läkare. Socialnämnden beslutade om riktlinjer för avlösning av anhöriga/närståendevårdare. Ledsagning Kommunens policy är att i första hand tillfråga anhöriga/närstående för ledsagning. Ledsagning är en biståndsinsats som kan bli aktuell när den enskilde t.ex. behöver hjälp till och från, i undantagsfall under, besök på sjukhus, vårdcentral och tandläkare. Ledsagning kan även vara nödvändig i andra situationer t.ex. för att den enskilde skall kunna ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Biståndshandläggare har inte delegation att fatta beslut om särskilt boende. Ärendet går till socialnämndens arbetsutskott för beslut, politikerna vill ha bättre insyn i den delen av verksamheten enligt biståndshandläggarna. Biståndshandläggare har inte delegation att fatta beslut om dagverksamhet för personer på särskilda boende även det beslutas av arbetsutskottet. 10

14 Enligt biståndshandläggarna kan de i vissa fall besluta om insatser som frångår riktlinjerna t.ex. om det föreligger tydliga behov av att få hjälp med städning oftare än var 14:e dag. En del av resultatenhetscheferna anser att det finns en del politiska mål som inte är realistiska i förhållande till resurserna. Socialnämnden har tagit fram så kallade tjänstegarantier inom olika områden. Tjänstegarantierna gäller för alla brukare i hemtjänsten och på boendena. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Riktlinjen om att insatser i form av fönsterputs inte beviljas strider mot socialtjänstlagen och bör skrivas om. Kommentarer Det som anges i riktlinjerna om att nämnden inte utför exempelvis fönsterputs står i strid med lagstiftningen. Med livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, SoL, avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Det finns inte någon uttömmande uppräkning av vilka insatser eller behov som skall ingå utan en individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. För att bistånd skall kunna beviljas krävs dock att insatsen är nödvändig för att den enskilde skall kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Enligt Länsstyrelsens bedömning kan hjälp med fönsterputsning ingå i vad som menas med skälig levnadsnivå. Det finns Länsrättsdom (Länsrätten i Vänersborg, mål nr ) och Kammarrättsdom som gör bedömningen att fönsterputsning kan ingå i vad som menas med skälig levnadsnivå (Kammarrätten i Stockholm, mål nr ). Länsstyrelsen är tveksam till den skrivning i kommunens riktlinjer som anger att vid behov av ledsagning skall i första hand anhöriga/närstående tillfrågas. Anhörigas medverkan i vård och omsorg om sina närstående är ur laglig synpunkt helt frivillig och kan därför inte förutsättas av kommunen. 11

15 Länsstyrelsen anser att det är positivt att nämnden har utarbetat riktlinjer som bland annat ska säkerhetsställa den enskilde valmöjligheter t ex vid uppstigning och vid sänggående. Länsstyrelsen vill påpeka att det är viktigt att riktlinjer inte skapar begränsningar för den enskilde utan att biståndshandläggarnas beslut om insatser grundar sig på individuella bedömningar. METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH EGENKONTROLL För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökning eller på andra sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Kvalitetsutveckling och brukarundersökning Kommunfullmäktige i Vara kommun har beslutat att kommunens alla verksamheter skall följas upp och utvärderas. Under våren 2006 upprepades den brukarundersökning av kommunens äldreomsorg som genomfördes Syftet med undersökningen är att mäta brukarnas, de boendes och i vissa fall anhörigas syn på äldreomsorgen ur olika kvalitetsaspekter. Resultatet skall användas för att praktiskt utveckla verksamhet utifrån brukarnas bedömning. Resultatet från brukarundersökningen redovisas dels totalt men även enhet för enhet. Maten och måltiden får ett i stort bra omdöme liksom tryggheten. Personalen får ett mycket gott omdöme gällande bemötande, kunskaper, engagemang och att de är positiva. Det som brister är att personalen är för få och att de stressar. Aktiviteter är ett område som brister enligt undersökningen, att de inte får delta i någon aktivitet regelbundet, inte får komma ut när han/hon vill. Socialnämnden har tagit fram så kallade tjänstegarantier inom olika områden. De tjänstegarantier som fungerar bäst enligt brukarundersökningen är hjälp med av- och påklädning inom vissa tidsramar, att maten är varm och hårvård/duschning en gång per vecka. Det som fungerar mindre bra är att få komma ut i friska luften en gång per vecka. Det är viktigt att avvikelser från tjänstegarantierna rapporteras men det görs inte alltid, enligt intervjuad personal. Avvikelser från tjänstegarantierna ska redovisas i bokslutet en gång per år och avvikelser som rör social omsorg ska inlämnas varje tertial till nämnden. 12

16 Inom kommunen finns klagomålsrutiner, Bättre Vara. Dessa blanketter finns på olika enheter och lämnas ut vid behov. De tio senast klagomålen som Länsstyrelsen tagit del av handlar om: städning, att personalen har för mycket att göra, att det inte finns två maträtter att välja på när det utlovas och brister i underhåll av hjälpmedel. Lex Sarah Instruktioner för anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade, Lex Sarah finns antagna av socialnämnden. Flertalet av den intervjuade omsorgspersonalen känner till att det finns en rapporteringsskyldighet. Den skriftliga rutinen finns tillgänglig på arbetsplatserna men inte blanketter för att skriva ner anmälan, enligt resultatenhetscheferna. Enligt utredningssekreteraren finns den skriftliga rutinen samt anmälningsblanketten på samma blad. Brukarnas synpunkter Vid intervjuerna med brukare/närstående i hemtjänst och äldreboenden framkommer att de vid eventuella klagomål och synpunkter vänder sig i första hand till personalen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Det är positivt att det finns en planering för uppföljning och utvärdering inom äldreomsorgen, vilket är ett sätt att kvalitetssäkra sin verksamhet. Det är viktigt att rutiner om t.ex. klagomålshantering och Lex Sarah kontinuerligt diskuteras i personalgrupper, för att bibehålla kunskaperna. RESURSER OCH PLANERING FÖR ATT TILLGODOSE BESLUTADE OCH KOMMANDE BEHOV För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s bestämmelser planera för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. 13

17 Socialnämnden är remissinstans i kommunens samhällsplanering. Samtliga detaljplaner och riktlinjer för bostadsförsörjning kommer på remiss. Socialnämndens arbetsutskott beslutar om bistånd i form av särskilt boende och har därmed god kännedom om behovet. Ett beslut om särskilt boende har inte kunnat verkställas inom tre månader under 2005, enligt svar i Länsstyrelsens enkät. Önskemål om ett speciellt boende kan inte alltid tillgodoses och enligt biståndshandläggarna så anser politikerna att om den enskilde tackar nej till ett erbjudande så finns inte behovet. Om den enskilde flyttar in på erbjudet boende men önskar ett annat boende så försöker nämnden uppfylla önskemålet, när det finns ledig plats på önskat boende. Beslut och domar Under 2005 har nämnden gett avslag på sökt biståndsinsats enligt SoL i 13 fall, två beslut som gäller särskilt boende har överklagats. Nämndens motivering till avslagen är att behoven kan tillgodoses på annat sätt. Av de granskade senaste 15 besluten som gäller särskilt boende har 11 ansökningar beviljats och tre ansökningar avslagits på grund av att behovet anses kunna tillgodoses på annat sätt, genom kommunens insatser såsom hemtjänst och dagvård. En ansökan har avslagits med motivering att behovet ej anses vara styrkt. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Kommunerna har från 1 juli, 2006 genom en ändring av socialtjänstlagen, 16 kapitlet 6 f, skyldighet att till Länsstyrelsen och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen (1991:900) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Från 1 juli, 2006 gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Länsstyrelsen har genom den nu genomförda lagändringen möjlighet att hos länsrätten ansöka om att en kommun, som inte verkställt ett gynnande beslut, skall åläggas en särskild avgift, så kallad sanktionsavgift. Om den enskilde tackat nej till erbjuden insats ska fortfarande rapportering enligt 16 kap 6f SoL göras om verkställighet av beslutet inte gjorts inom tre månader. Det kan däremot påverka frågan om sanktionsavgift. Prop 2005/06:115 sid. 127 anger att Om den enskilde, innan tidpunkten för skälig tid överskridits, har fått ett godtagbart erbjudande om bostad som han eller hon tackat nej till, anser regeringen att synnerliga skäl för eftergift av sanktionsavgiften kan finnas. Detta innebär att om den enskilde tackat nej på för denne goda skäl så kan ärendet inte avslutas, utan ska rapporteras som ett ej verkställt gynnande beslut. 14

18 KVALITET - MED UTGÅNGSPUNKTERNA TRYGGHET, SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Genomförandeplan/individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följas upp tillsammans med den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intressen och i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. HEMTJÄNST Resultatenhetscheferna hämtar beslutsmeddelande via data. Om resultatenhetschefen är frånvarande skickas beslutet på fax till berörd personalgrupp eller sjuksköterska. Biståndshandläggarna skriver detaljerade beslutsmeddelanden. De har extern handledning i sitt arbete och handledaren har rekommenderat dem att skriva mindre detaljerat. Resultatenhetscheferna tycker att utredningarna är tillräckliga och att det är tydliga beslut. Enligt biståndshandläggarna så förekommer inte ansökningar om insatser av social karaktär i så stor omfattning. Det finns i vissa fall beviljade insatser i form av pratstund. Enligt intervjuad personal i hemtjänsten så har några personer beviljats tid för samtal, några har ledsagning t.ex. till affären för inköp och många har beviljade promenader. Personalen anser att en del beslut inte är så tydliga t.ex. morgonhjälp, men inte med vilka insatser, då stämmer de av med sin chef eller tar direktkontakt med biståndshandläggarna. Förändrade behov meddelar de till biståndshandläggarna. Personalgrupperna beskriver i övrigt att insatserna genomförs med hänsyn till den enskildes behov och försöker i möjligaste mån tillgodose uttalade önskemål. Brukarnas intryck av hemtjänsten De flesta uttrycker att de är nöjda med hemtjänstens insatser och hur de genomförs, men flera påpekar att personalen är stressade, att de har en för stor arbetsbelastning och saknar tid att ibland sitta ner en liten stund och prata. 15

19 Genomförandeplan i hemtjänst och boende Av de granskade genomförandeplanerna finns inga konkreta mål med insatserna och hur insatserna ska utföras, utom på korttidsenheten Kärven. Den del i planen som innehåller faktauppgifter är i regel ifylld. Enligt enkätsvaren från personalen är deras uppfattning att de har upprättat en genomförandeplan (arbetsplan). Vid intervju med personal från dagverksamheterna uppger en personalgrupp att de följer upp besluten och även i ett nära samarbete med hemtjänstgruppen. En beskrivning av genomförandeplanerna kommenteras i avsnittet dokumentation i verkställighet. BOENDE Ankomstsamtal Enligt enkätsvaren från personalen sker ankomstsamtal på de flesta enheter i samband med inflyttning eller efter en tid på boendet. Vid samtalet deltar boende, anhörig, fadder, resultatenhetschef och sjuksköterska och någon uppger att det förekommer att biståndshandläggaren deltar. Ankomstsamtalet ses ofta som ett tillfälle att ge information om boendet och inhämta information om den nyinflyttades bakgrund och förväntningar. Det finns enheter som inte genomför ankomstsamtal eller uppger att de gör det ibland. Några uppger att orsaken till att det inte blir av är tidsbrist, anhöriga vill inte delta eller att de anser att resultatenhetschefen bör ta ansvar för att de blir genomförda. Boende/anhörigas synpunkter Flera boende uppger att de anser att de får den hjälp de behöver. Ett mindre antal boende/anhöriga uppger att de kan eller tror att de kan påverka tidpunkten när de får hjälp med att gå upp respektive gå och lägga sig. Det finns de som säger att det är svårt att påverka tidpunkten utifrån sina önskemål på grund av låg personaltäthet. En anhörig uppger att helst vill personalen att de boende läggs vid åtta-tiden och innan dess. En anhörig uppger att personalen och arbetsterapeuten bestämde själva att mamma inte skulle kunna gå på toaletten själv, fast hon kan gå med rollator. Hon skulle tas med lift, vilket skrämmer henne. Skall det gå till så? Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följs inte upp tillsammans med den enskilde och/eller närstående i tillräcklig omfattning, 16

20 Kommentarer En individuell planering/genomförandeplan är det dokument som blir verktyget för personalen att arbeta efter så att den enskilde får de insatser som är beviljade eller planerade på boendet. Länsstyrelsen anser att resultatenhetschefen, som ansvarig för kvaliteten i genomförandet, skall delta i upprättandet av genomförandeplanen. Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall, insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer, hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. HEMTJÄNST Kollektiva insatser Det finns dagverksamhet på fyra orter i kommunen (Kvänum, Vedum, Vara, Levene) och insatserna är biståndsbedömda. Dagverksamheten riktar sig till brukare i ordinärt boende som behöver social gemenskap och det kan även vara avlastning för anhöriga. Om det finns önskemål om att komma till någon särskild dagverksamhet så försöker resultatenhetschefen att tillmötesgå önskemålet. Individuella insatser Från resultatenhetschefer och personal framgår i intervjuer att hemtjänsten normalt klarar av att ge de insatser som är biståndsbedömda och beslutade, vid arbetstoppar tas extra personal in. Resultatenhetscheferna är medvetna om sitt ansvar för verkställigheten och besluten verkställs omgående. Resultatenhetscheferna anser att personalen är uppmärksamma brukares förändrade behov. 17

21 Personalen planerar in hemtjänstinsatserna på schema med utgångspunkt personalkontinuitet. Enligt intervjuad personal så arbetar de medvetet med så hög personalkontinuitet som möjligt, men några brukare har många personal och viktigast är att försöka begränsa vid insatser i forma av dusch. Alla grupper har inte kontaktpersoner/fadder fullt ut. Resultatenhetscheferna bedömer att personalkontinuiteten kan förbättras. Brukarnas synpunkter Av intervjuerna framgår att man i allmänhet är nöjd med den hjälp man får och hur den ges. Av enkäterna framgår att 35 av 44 svarande anser att de får hjälp med allt de behöver få hjälp med. Några mer kritiska synpunkter i enkäterna är att: personalen har mycket att göra, de får alltid stressa, för sena kvällsbesök, saknar det lilla extra som att slänga vissna blommor, byta smutsiga dukar m.m. mindre bra städning. På frågan om de ansökt om bistånd till sociala aktiviteter såsom promenader, tidningsläsning, ledsagning till något så uppger 34 av 44 tillfrågade att de inte sökt det. En skriver att han/hon inte visste om att det går att få, två önskar ledsagning. DAGVERKSAMHET Målgrupperna för den biståndsbedömda dagverksamheten är i första hand personer med demenssjukdom och för personer som vårdas av anhöriga. Besluten är tidsbegränsade till en början, vanligtvis tre månader för att pröva om det är rätt insats. Sedan blir det ofta förlängning upp till ett år. Intervjuad personal uppskattar att ungefär sex till sju personer har beviljad dagverksamhet som avlastning för anhörigvårdare. Länsstyrelsen har intervjuat personal från två dagverksamheter, Kvänum och Vedum och det varierar i vilken omfattning verksamheterna håller öppet, från tre till fem dagar per vecka. Deltagarnas vårdtyngd, men även lokaler avgör hur många personer som kan delta i verksamheten, eftersom personalresurserna är begränsade. Personalen uppger att det finns möjlighet att ta in extra personal om behov finns. Personalen på dagverksamhet i Kvänum säger att de har ett nära samarbete med hemtjänsten. De anser att det är viktigt att arbeta mot samma mål för brukaren och att det förutsätter att de olika personalgrupperna samarbetar. Personalen uppger att det inte finns någon kö till dagverksamheterna och beviljade beslut verkställds omgående. Personalen tror dock att det finns ett större behov av dagverksamhet, men brukarna har inte kännedom om att de kan ansöka om denna insats. 18

22 Enligt intervjuad personal så försöker de planera att det blir bra sammansatta grupper för olika aktiviteter. De kollektiva insatserna som kan förekomma är t.ex. kortspel. För många är behovet att träffa andra personer och då kan gemensam middag och kaffestunder vara en tillräcklig aktivitet, enligt personalen. En anhörig till en person på en dagverksamhet anser att dagverksamheten inte är anpassad till deltagarnas behov och upplever det svårt att det inte finns en särskild dagverksamhet för personer med demenssjukdom. En öppen verksamhet, ej biståndsbedömd, med olika aktiviteter finns i Vara tätort. En arbetsgrupp har i uppdrag att göra en organisationsöversyn gällande dagverksamheten, vilken inriktning och omfattning den ska ha i framtiden. BOENDE Kollektiva insatser Det varierar mellan de olika äldreboenden i kommunen vilka kollektiva aktiviteter det finns för de boende. Oftast förekommer någon aktivitet varje eller varannan vecka på de olika äldreboendena och det förekommer att väntjänsten som består av olika ideella föreningar medverkar. Utbudet består av bland annat gudstjänst, studiecirkel, bingo, tidningsläsning, eftermiddagsfika, enstaka utflykter, vår- och höstfest. Det finns personal som uppger att det inte genomförs några kollektiva aktiviteter och de inte hinner aktivera de boende individuellt. På Stenkilsgården finns aktivering/social samvaro tre förmiddagar per vecka och det är omsorgspersonalen som har ansvarar för planering och genomförandet. Individuella insatser I verksamhetsplanen finns visionen beskriven vad det gäller särskilt boende och det står bland annat att de äldre ska erbjudas någon aktivitet varje dag och att de ska känna att personalen har tid för samtal. De flesta personalgrupperna på äldreboendena uppger i sina enkätsvar att det är svårt att tillgodose de boendes behov av individuella aktiviteter och stimulans. Anledningen är oftast tidsbrist, men om det finns biståndsbeslut av social karaktär utförs insatsen. En personalgrupp uppger att de anser att det borde finnas demensdagvård och att de har svårt att hinna med att aktivera de boende. Det finns resultatenhetschefer som uppger att på grund av tidsbrist och att personaltätheten är låg på alla äldreboenden i kommunen förekommer det lite individuella aktiviteter. 19

23 Många av personalen och flera resultatenhetschefer uppger att de boende har ett stort behov av sociala insatser. Det finns personal som uppger att om de boende skulle få beviljat mer insatser av social karaktär skulle inte de hinna utföra dessa insatser. Intervjuad personal säger att de redan idag har svårt att hinna med att utföra alla beviljade insatser, oftast vet chefen om deras situation men några avvikelserapporter över uteblivna insatser skrivs inte. Intervjuad nattpersonal säger att deras arbetssätt är att de försöker att ta sig tid att bara vara hos de boende som har behov av samvaro. På frågan hur personalen arbetar med självbestämmande, integritet och respekt för den enskilde svarar några; knackar på dörren innan vi kliver in, arbetar med stängda dörrar, vara lyhörd, får själva bestämma portionernas storlek vid måltiderna, får själva bestämma vilka aktiviteter de vill delta i, den boende får vara delaktig i de dagliga göromålen, arbetar utifrån de boendes önskemål. Resultatenhetscheferna uppger att de arbetar mycket med etik och bemötande vilket möjliggör att personalen kan förbättra sitt förhållnings- och arbetssätt. Personkontinuitet Alla boende har en kontaktperson/fadder vilket bl.a. innebär speciellt ansvar för genomförandeplanen och vissa andra praktiska insatser. Flera personalgrupper uppger att det finns oftast ingen plan på hur antalet personer runt den enskilde ska minska, utan personalens arbetssätt är att alla går till alla. Men det finns personal som uppger att de försöker att minimera antalet personer som hjälper den boende. Flertalet av den intervjuade personalen uppger att de har god kunskap om de boendes behov och vanor även om inte allt finns dokumenterat. Boenderåd finns på ett äldreboende och en resultatenhetschef uppger att hon har anhörigträffar och några att det förekommer kostråd. Boendes/anhörigas synpunkter I enkäterna till de boende fick de frågan om det finns något att göra på boendet som intresserar dem. Utifrån enkätsvaren kan utläsas att det varierar hur personalen arbetar för att aktivera eller skapa social samvaro för de boende. Många boende uppger att personalen är trevlig och duktig och att de är nöjda med den hjälp som ges. Och det finns de som uppger att de får hjälp att komma ut om de önskar. Men många av de boende och deras anhöriga framför att de anser att det borde finnas mer att göra/social gemenskap för de boende personalen sitter aldrig ned med de boende och pratar, är de boende oroliga och rastlösa (på grund av sjukdom) är det viktigt att det finns personal som kan se och lugna dem. Fler synpunkter som framförts är följande; det finns gudstjänst och läsecirkel, men det borde finnas mer, finns böcker att låna, se på tv och fika, personalen har aldrig tid att prata några minuter/det blir jäkt och stress jag har bråttom, bråttom, 20

24 ensamheten är ett gissel, det finns inget att göra för de boende personalen hinner inte, saknar den glada stämningen hos personalen som är borta sedan några månader tillbaka, vill gå till dagverksamheten, men får inte, jag går på dagverksamheten - tack för att den finns, önskar någon aktivitet lördag och söndag. På frågan om de boende får hjälp att komma ut om de inte klarar detta själva blir svaren följande; sällan eller aldrig, mycket sällan mest privat, får till svar, be din son om hjälp personalen har mest tid på förmiddagen och då är min mamma trött, skulle önska att få komma ut oftare, vet inte om jag kan få hjälp med detta. Vård i livets slutskede Personalen i både hemtjänsten och äldreboendena anser att de har goda kunskaper om vård i livets slutskede och att de kan ge en god vård- och omsorg. Intervjuad personal uppger att de få sätta in extra resurser vid behov. KORTTIDSBOENDE Rondellen är ett korttidsboende och består av 18 platser med inriktning korttid/växelvård/avlastningsplatser samt palliativ vård. Det finns möjlighet att utöka platserna upp till 20 platser om det finns behov av detta. Om vårdtyngden ökar finns möjlighet att ta in extra personal. Verksamheten har en egen chef som också är ansvarig för biståndsenheten och resursteamet. Resultatenhetschefen uppger att det ibland uppstår svårigheter i det dagliga arbetet, eftersom verksamheten har olika inriktning. Hon säger att det även finns korttidsplatser på flera äldreboenden i kommunen. Personalen uppger att det är sjuksköterskan som handleder dem i det dagliga arbetet och de anser att de har en tillgänglig chef. Resultatenhetschefen anser att personalen har ett rehabiliterande synsätt men att det inte alltid går att genomföra på grund av tidsbrist. En anhörig uppger att hennes närstående har vistas på en korttidsplats sedan februari månad 2006 och hon anser att detta inte är ett värdigt liv. Enligt biståndshandläggare är det av speciella skäl om en person blir kvar på korttidsboende längre än tre månader. Kärven är ett korttidsboende för personer med demenssjukdom och detta boende är till för personer med speciella behov. På detta korttidsboende kan de boende vara en längre tid och förflyttning till annat boende för demenssjukdom sker i samråd med anhöriga. 21

25 ANHÖRIGSTÖD Avlösning av anhörig/närstående kan ges i form av vistelse på korttidsplats, växelvård, dagverksamhet eller avlösning i hemmet, vilket endast fyra personer har beviljats. I varje enskilt fall gör biståndshandläggarna en individuell prövning och fattar efter utredning beslut om avlösningens omfattning i tid och form. Ansökan skall göras hos biståndshandläggare 10 arbetsdagar före det att insatsen skall utföras. Nämndens mål med anhörigstöd är att: anhörigvårdare skall få den utbildning och information de behöver, möjlighet till avlastning/korttidsboende/avlösning i hemmet skall finnas. Biståndshandläggarna anser att de är uppmärksamma på anhörigas situation och informerar och föreslår ibland former av insatser. Oftast är det åldriga makar där ena parten har stora och omfattande behov och den andra parten orkar inte med situationen. Anhöriganställningar förekommer. Det finns en anhörigkonsulent som arbetar 25 % av heltidstjänst med anhörigstöd. Nämnden har lämnat ett tydligt uppdrag för tjänsten och anhörigkonsulenten känner sig fri att ta initiativ till t.ex. informationsmöten internt och externt. Anhörigkonsulenten anser att det är positivt med nätverksträffar som anordnas med kollegor från övriga kommuner i Skaraborg. Hon tycker att det finns en del svårigheter i uppdraget t.ex. att kombinera olika tjänster, det är svårt att komma igång med samarbetet med primärvården. Anhörigkonsulenten samarbetar en del med bl.a. anhörigföreningar och en del informationsträffar har anordnats. Informationsbroschyr om anhörigstöd finns framtaget. I varje område där det finns en dagverksamhet leder en personal en anhöriggrupp och de träffas regelbundet. Enligt utredningssekreteraren har alla yrkesgrupper såsom resultatenhetschefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast och omsorgspersonal ett gemensamt ansvar för att utveckla anhörigstödet. 22

26 Anhörigas synpunkter Telefonintervju har genomförts med anhöriga till personer som har anhörigstöd. En anhörig har avlösning i hemmet en gång per vecka och anser att det skulle vara positivt om den person som kommer hem också kunde utföra t ex städning så att den anhörig som vårdar blir avlastad. Flera anhöriga har framfört att avlastning i form av korttidsboende är bra men de anser att verksamheten präglas av ensamhet och passivitet och dagarna upplevs som långa och de skulle önska någon form av aktivering efter var och ens behov. En anhörig anser att anhörigstödet borde utformas utifrån ett helhetstänkande, vilket innebär att handläggaren tar hänsyn till vad som är bra för både anhörig och närstående. En anhörig uppger att det är viktigt att det finns avlastning i olika former, men det borde även finnas stöttning på ett mentalt plan t ex genom enskilt samtal. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav. På följande punkt uppfyller inte nämnden Länsstyrelsens krav. Former för hur de boendes synpunkter tas till vara t ex boenderåd, matråd aktiveringsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen saknas på flera äldreboenden. Personalen i de särskilda boendena bidrar inte tillräckligt aktivt till den sociala gemenskapen. Personalkontinuiteten kan förbättras i både hemtjänsten och på de särskilda boendena. Kommentarer Uppgifterna som kommer från boende och personalen om brister i det sociala innehållet bör uppmärksammas och leda till åtgärder. Socialtjänsten skall verka för att äldre människor får möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra. Dagverksamheterna och den öppna verksamheten som inte är biståndsbedömd är inriktade mot personer som bor i ordinärt boende. På äldreboendena finns inte samma tillgång till aktiviteter trots ett behov hos den enskilde. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att stödet till anhöriga som vårdar sina närstående utvecklas och utformas på ett individuellt och flexibelt sätt. Information om rätten att ansöka om bistånd till avlösning i hemmet som ett stöd till anhöriga måste förbättras. 23

27 Måltiderna För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: handläggare, chefer och personal ha tillräcklig kunskap om matens och måltidssituationens betydelse för äldre människors välbefinnande, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen. Matdistribution i hemtjänsten Maten som levereras vid matdistributionen kommer från det centralkök som finns i området (Vara, Kvänum, Vedum, Arentorp, Stora Levene) och den levereras varm. Det finns en maträtt som serveras, men om brukarna inte tål eller tycker om maten finns möjlighet att få något annat. Länsstyrelsen har följt med hemtjänstens personal vid distribution av mat, inom området Stora Levene. Det varierar mellan de olika dagarna hur många matportioner som ska levereras och därför anpassar hemtjänstpersonalen hur många personer som levererar maten den dagen. Den enskilde bestämmer själv vilka dagar per vecka hon/han vill få maten utkörd. Personalen säger att de distribuerar kvällsmat om det finns behov av denna insats. Några brukare har hjälp med mediciner, öppna matförpackningarna, uppläggning av maten på tallrik, ta fram dryck eller hjälp med disken i samband med matdistributionen. Den personal som Länsstyrelsen följde med tog av sig ytterkläder och skor när de gick in. Personalen hann med att samtala en liten stund innan de gick till nästa brukare och Länsstyrelsen bedömer att personalen inte var stressad. Utifrån de inlämnade enkätsvaren samt vid besöken och intervju med personalen uppger de flesta brukarna att de är nöjda med maten och de tycker att portionsstorleken räcker till. Boendet I enkätsvaren från personalen anser de flesta att de har tillräckliga kunskaper om mat och måltider. Det finns personalgrupper som anser att de bör få mer kunskap om vad som är lämplig mat för de boende. På de flesta äldreboende finns kostombud som träffar kökspersonal regelbundet. Resultatenhetschefen på Renen uppger att de under hösten har arbetat med frågor som rör mat och måltider och hon anser att det har varit mycket positivt och inspirerande och gett ett bra resultat. Resultatenhetschefen på Stenkilsgården säger att de har övergått från bricksystem till att servera lunchen i karotter och uppläggningsfat där de boende själva kan ta sin mat. Hon anser att detta har fungerat bra och de kommer nu även göra på samma sätt med kvällsmaten. Alla äldreboenden har infört pedagogisk måltid, personalen äter tillsammans med de boende, för att bättre kunna skapa social gemenskap. 24

28 Resultatenhetscheferna och personalen anger i enkätsvaren bl.a. följande saker som viktiga när det gäller mat och måltider i boendet: god och näringsrik mat, lugn och ro vid måltiderna, trevligt upplagd mat och dukning, positivt med en liten grupp, personalen sitter med vid måltiden, gott om tid vid måltiden, matning i lugn takt, att få äta på rummet om den personen mår bättre av det, ha flexibla tider vad det gäller måltiden för vissa boende. Observationer vid måltider på äldreboendena Kedumsgården, Renen, Solgården Länsstyrelsen genomförde måltidsobservation på tre äldreboenden i samband med middagsmålet som serverades ca klockan Personalens uppfattning om maten är att den oftast uppskattas av pensionärerna och även personalen anser att maten är god. På de flesta besökta enheter läggs maten upp i karotter och uppläggningsfat och de boende själva kan ta sin mat. På en av enheterna är borden inte dukade och personalen står och inväntar att klockan ska bli och därefter delar de ut mat till de boende från kantiner, utan att fråga hur mycket mat den boende vill ha. Måltiden präglades mestadels av tystnad. På en annan enhet står radion på och här äter alla i sin egen takt, en äter huvudrätt, en äter efterrätt, en är klar och går från bordet. På de besökta enheterna anser tjänstgörande personal att det i nuläget är tillräckligt med personal över måltiderna för att de boende ska kunna äta färdigt i lugn och ro. På de besökta enheterna varierade det om personalen åt tillsammans med de boende. På Kedumsgården äter oftast resultatenhetschefen och personalen gemensamt med de boende. Atmosfären under måltiden var trevlig med småprat mellan personal och boenden. Alla åt i lugn och ro och satt kvar en stund efter måltid. Boendes synpunkter Några tillfrågade boende är nöjda med maten som serveras och tycker att det mesta smakar bra. Av de boendes enkätsvar framgår att de boende oftast inte kan påverka tiden för när de ska äta eller vet inte om de kan det, men några som svarat anser att det inte är något problem. En boende anser att det är stressigt vid matbordet- de boende slänger i sig maten-disken plockas bort fort. En anhörig anser att hon tycker att personalen ska framföra till köket om inte en rätt är god och hon tycker att kvällsmaten serveras för tidigt. 25

29 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Att få göra val mellan maträtter vore önskvärt och är en kvalitetsfråga för den enskilde. Det är viktigt att de boende får möjlighet att påverka vilken mat som serveras. Måltiden är en viktig del av dagen på äldreboendena, inte enbart för att de boende skall få näring. Måltiden kan bli en stund att se fram emot, för att bryta enformighet och känna gemenskap. Personalen kan i högsta grad bidra till detta, genom att aktivt bidra till den sociala gemenskapen och att skapa en trevlig, lugn och hemlik miljö. Länsstyrelsen anser att det är positivt att vissa äldreboende har arbetet med att förbättra och utveckla måltidssituationen och att man infört pedagogiska måltider. KVALITET - FYSISK MILJÖ För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: lägenheten i det särskilda boendet vara fullvärdigt; eget rum, toalett, dusch/bad och köksdel, tillgängligheten inom och utanför äldreboendet vara god, den fysiska boendemiljön utformas så att den enskildes integritet respekteras, t ex egen fullvärdig bostad, lås, namnskyltar mm. ett fungerande larmsystem finnas som anpassas till individens funktionsförmåga, inlåsning inte förekomma. Den enskilde skall kunna låsa sin dörr. Det är önskvärt att vid korttidsboende, rehabilitering och avlastning erbjuda eget rum med dusch och toalett. Antalet lägenheter i boende för personer med demenssjukdom bör inte överstiga åtta. I Vara kommun finns 11 äldreboenden och storleken varierar mellan rum/lägenheter och antalet boende per enhet varierar mellan 6-24 boende. Äldreboendena är belägna på fem olika orter och de omges av grönområden och promenadvägar med framkomlighet. Några äldreboenden har direkt närhet till samhällsservice och allmänna kommunikationer och några har det i närområdet. På samtliga äldreboenden är alla rum enkelrum och bostadsytan varierar mellan ca 15 m 2 till 58 m 2. På sex av äldreboendena är det fullvärdig boendestandard, med eget hygienutrymme samt pentry/kök. På sju av boendena är de boendes rum/lägenhet handikappanpassad. På sju äldreboenden har de boende namn på/vid ytterdörren och på sex boende finns brevlåda. På de flesta äldreboenden finns möjlighet att få egen nyckel till sitt rum/lägenhet. 26

30 Resultatenhetschefen för Kedumsgården uppger att en ny- och ombyggnation håller på att planeras. På de flesta äldreboenden är dörrarna till enheterna olåsta och de låses endast på kvällen/natten. Ett antal boende har kodlås och det förekommer både att koden är synlig med beskrivning i form av siffror, bokstäver och att beskrivning saknas helt. En resultatenhetschef uppger att det på en enhet finns kod med synlig beskrivning, men ibland tas beskrivningen bort eftersom det finns boende som kan ta sig ut med hjälp av beskrivningen. Vid besöket på Rondellen var enheten låst. Resultatenhetschefen uppger att enheten är låst periodvis och tror att det beror på att det finns personer med demenssjukdom på enheten. Det finns ingen anvisning hur man tar sig ut. På många boenden finns trygghetslarm med bärbara larmknappar. Dessa larm går till personalens mobiltelefoner eller sökare. På flera boende finns fasta larm dvs larmknappar som finns på speciella ställen i rummet och en display i korridoren visar från vilket rum det larmat. Dessutom används larmmatta som provas ut individuellt och kan kopplas till respektive larmsystem. Vid intervjuer med personal anser olika grupper att de har olika förutsättningar utifrån den fysiska miljön. Några beskriver att de har bra uteplatser och att det är lätt att ta sig ut. Det finns personal som beskriver att det finns svårigheter att kunna gå ut på grund av att enheten är på andra eller tredje våningen och vissa tider på dagen är personaltätheten låg och att följa med några ut och lämna enheten obemannad är inte möjligt. På vissa äldreboende finns balkonger till en del lägenheter. Vissa gemensamma balkonger och altaner är små och det finns inte möjlighet för alla boende på enheten att få plats samtidigt. Boendes synpunkter Utifrån de enkätsvar som inkommit från boende har flera svarat att de upplever att de har bra lägenheter och en bra boendemiljö, men det finns de som säger att lokalerna är nedslitna. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Samtliga äldreboenden är inte fullvärdiga. 27

31 De stationära larm som används säkerställer inte den enskildes säkerhet och trygghet. Det är inte troligt att den enskilde endast behöver akut hjälp där han/hon kan nå larmknappen. Koden till kodlåsen anges inte alltid tydligt och i nära anslutning till kodlåset. Kommentarer Vidhemsgården, Tornumsgården, Kedumsgården, Södergård/Östergård är inte fullvärdiga boenden. Kraven på ett fullvärdigt boende innebär minst ett rum, eget hygienutrymme samt köksdel. Undantag görs för boende för personer med demenssjukdom, där det inte finns krav på köksdel. (Boverkets byggregler BBS 1993:57 och BFS 2002:19). Fasta larm som både piper och har ljusdekoder i korridoren förstärker intrycket av en sjukvårdsinstitution i stället för att vara flera personers hem. Användandet av trygghetslarm ökar friheten för den enskilde att tryggt röra sig i sitt hem och i övriga huset utan att tänka på att vara i närheten av en stationär larmknapp. Stationära larm hjälper inte den enskilde om hon/han faller eller behöver hjälp på annan plats än där larmet är och är därför inte ett godtagbart larmsystem. De boende på enheten för personer med demenssjukdom där koden inte är tydligt beskriven är i praktiken inlåst. Länsstyrelsen hänvisar till SOSFS 1997:16 (S): Inlåsning får inte ske. Låset måste vara av sådan beskaffenhet att de boende själva kan låsa upp. Däremot kan dörren ha ett lås som tar en viss tid att öppna. Det är tillåtet att fördröja men inte att förhindra. KVALITET RESURSER FÖR ATT GENOMFÖRA INSATSERNA Tillräckligt med personal För att uppfylla Länsstyrelsens krav på god kvalitet skall: det finnas det antal personal (det antal) som behövs för att upprätthålla god säkerhet för de boende, det finnas det antal personal som behövs för att verkställa de insatser som biståndsbedömts, det finnas det antal personal som behövs för att utföra genomförandeplanernas innehåll, det finnas det antal personal som behövs för att leva upp till SoL:s intentioner och förhållningssätt, bl.a. att ha ett rehabiliterande arbetssätt- upprätthålla den enskildes förmågor och resurser, det finnas det antal personal som möjliggör dokumentation, planarbete, diskussioner om förhållningssätt och metoder. 28

32 Handläggare Det finns fem biståndshandläggare inom äldreomsorgen med varierande tjänstgöringsgrad. Handläggarna arbetar utifrån en viss geografisk indelning och en handlägger enbart hemtjänstärenden. Arbetsbelastningen kan variera över tiden, men är oftast ganska stor och de hinner inte med uppföljningar av beslut, i den omfattning som skulle behövas, enligt biståndshandläggarna. Sedan 1998 bedöms och beslutas insatser för personer på särskilt boende dock inte på boende för personer med demenssjukdom. Besluten följs upp regelbundet. Resultatenhetschefer Intervju har genomförts med nio resultatenhetschefer i äldreomsorgen, Två resultatenhetschefer har ansvar för enbart boende, en har ansvar för korttidsenheten, resursteamet och biståndsenheten och övriga ansvarar både för ett boende och ett hemtjänstområde. Även dagverksamhet ingår i ansvaret för fyra resultatenhetschefer. Vart annat år genomförs en arbetsmiljö - respektive klimatundersökning bland alla anställda i kommunen. Den senaste undersökningen har visat att resultat har försämrats bland chefer inom hela kommunen. Flertalet resultatenhetschefer som Länsstyrelsen har träffat anser att de har stora ansvarsområden och en del flera olika verksamhetsinriktningar vilket medför att det är svårt att hinna med arbetet i tillräcklig omfattning och att det finns en risk att någon verksamhet får mindre uppmärksamhet. Förutom vardagsarbetet så är de delaktiga i olika projekt, förbereda utvecklingsdagar för personalen, arbeta med förbättringsområden mm. Resultatenhetscheferna försöker att vara tillgänglig för sin personal och det underlättas av att de flesta har sitt kontor ute i respektive verksamhet/boende. Den intervjuade personalen i de flesta verksamheterna tycker att resultatenhetscheferna är tillgängliga och att de finns nära tillhands. Baspersonal i hemtjänst och i boende Den intervjuade personalen som arbetar både ute och inne i hemtjänst och boende anser att arbetsbelastningen varierar över tiden och vid hög arbetsbelastning räcker inte alltid personalresurserna till. Personalen utför de biståndsbedömda insatserna och inget utöver det. På kvällsturerna är det i regel mindre utrymme till utökade arbetsuppgifter än på dagsturerna. I ett hemtjänstområde har det blivit stora, utökade insatser och upp till 5 vikarier har behövt tillsättas. Vissa besparingskrav finns att t.ex. inte sätta in vikarie vid första frånvarodagen. Resultatenhetscheferna säger vid intervjun att de i regel beviljar att extra personal sätts in vid arbetstoppar men det är inte alltid lätt att få tag på vikarier. Insatser i form av städ och promenader kan få prioriteras bort och då är det viktigt att avvikelserapportering skrivs. Avvikelserapportering är nytt sedan april 2006 och rapporteringen ska gå vidare till nämnden. 29

33 Flera brukare svarar i Länsstyrelsens enkät att de anser att personalen har ont om tid och stressar, men de flesta anser att de får den hjälp de behöver. Nattpatrullen Det finns två patruller varje natt med en undersköterska och en sjuksköterska i varje patrull. Utökning med en patrull har nyligen skett på grund av hög arbetsbelastning. Nattpersonal försöker tillgodose de önskemål som finns om t.ex. få hjälp med uppstigning tidigare än vad som bestämts men personal säger att det finns en risk att det blir slentrian och då står vi där. Dagverksamhet Arbetsbelastningen kan variera över olika veckodagar på de fyra olika dagverksamheterna. Vissa dagar kan det vara många brukare som deltar i verksamheten och andra dagar färre (brukare). Det är i första hand lokalerna som begränsar verksamhetens omfattning. Extra personal sätts in vid behov eller omfördelas från annan verksamhet men enligt intervjuad personal så anser de att personalresurserna inte är tillräckliga, att det är mycket som de inte hinner med såsom gemensamma aktiviteter t.ex. utflykter. Verksamhetens personal samarbetar också till viss del med frivilliga från föreningar och organisationer. Pensionärsorganisationernas synpunkter Samtliga organisationer anser att det finns för lite personal i hemtjänsten och i äldreboenden och att personalen har svårt att hinna med att stimulera till sysselsättning eller att brukarna/boende kan få duscha oftare. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden delvis uppfyller Länsstyrelsens krav På följande punkter bedömer Länsstyrelsen att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Det finns inte tillräckligt med personal för att leva upp till SoL:s intentioner och förhållningssätt, t ex att tillgodose individuella behov av stimulans och aktiviteter. Biståndsbeslut följs inte upp på grund av tidsbrist. Kommentarer Det är viktigt att antalet personal både i hemtjänst och på boenden står i relation till de boendes/brukarnas behov av hjälp och tillsyn. Nämnden bör i sin planering ta hänsyn till detta. Det är viktigt att biståndshandläggare och resultatenhetschefer har förutsättningar för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. 30

34 Personalens kompetens För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: kommunen ha en skriftlig plan för personalens kompetensutveckling, all personal ha tillgång till en regelbunden vägledning eller handledning och fortbildning i arbetet, tillsvidareanställd personal skall ha relevant utbildning; för biståndshandläggare och chefer avses social omsorgsutbildning, socionom eller jämförbar högskoleutbildning, för vård- och omsorgspersonal avses omvårdnadsprogrammet, social servicelinjen, undersköterskeutbildning eller annan jämförbar gymnasial utbildning. Anställda inom kommunen har vid ett par tillfällen deltagit i verksamhetsutveckling genom att under flera dagar på annan ort haft tid att verksamhetsvis arbeta med viktiga områden. Det har skett i form av utlandsresor och hela verksamheter har åkt samtidigt. Detta har varit kommunens satsning på kompetensutveckling och det har varit uppskattat av personalen. Vid Länsstyrelsen intervjuer så uttrycker flera grupper att de nu önskar uppföljningar från utvecklingsdagarna, att få fortsätta det arbetet som har påbörjats. Den kompetensutveckling som nu planeras/pågår är kompetensstegen. En processledare är anställd och som ansvarar för att arbetet fortskrider. De aktiviteter/insatser/områden som är prioriterade är implementering av en gemensam värdegrund, människosyn och ett rehabiliterande förhållningssätt. Särskilda etikambassadörer har genomgått, 5 poäng högskoleutbildning i etik och bemötande. All personal inom kommunens äldreomsorg omfattas av kompetensstegen. Den kompetensutveckling som för övrigt förekommer sker via sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Vid nyrekrytering av handläggare och resultatenhetschefer efterfrågas social omsorgsutbildning, socionomutbildning med inriktning äldreomsorg eller annan lämplig högskoleutbildning. Fyra av nio resultatenhetschefer har social omsorgsutbildning eller motsvarande och övriga annan högskoleutbildning. Den utbildning som kommunen efterfrågar vid rekrytering av vård- och omsorgspersonal är gymnasieskolans treåriga omvårdnadsprogram. Ungefär % av personalen har motsvarande utbildning enligt utredningssekreterare. Siffran kan variera mellan de olika verksamheterna. Handläggare Biståndshandläggarna önskar mer fortbildning och en fortsättning på de satsningar som gjordes på Island. De anser att det är viktigt att få träffa kollegor och det kan väcka nya tankar och behov. Biståndshandläggarna i Vara har nyligen gått med i den nätverksgrupp som finns för biståndshandläggare i Skaraborg. 31

35 Biståndshandläggarna framför sina utbildningsbehov/önskemål till sin chef när det kommer utskick om olika utbildningar, det gäller att vara aktiv själv. Biståndshandläggarna har handledning i ärendehandläggning. Resultatenhetschefer Resultatenhetscheferna har genomgått 10 veckors arbetsledarutbildning för några år sedan. Senare anställda har fått sex dagars arbetsledarutbildning som bl.a. tar upp ledarskap och ekonomi. Varje resultatenhetschef har för egen del kronor för egen utveckling efter behov/önskemål, för tre år. Ledardagar är planerade framöver. Resultatenhetscheferna har haft utbildning i social dokumentation under våren Sina utbildningsbehov tar resultatenhetscheferna upp med sin chef vid medarbetarsamtal. Uppdateringar om nya lagstiftningar m.m. ges från förvaltningsledningen. På egna önskemål kommer resultatenhetscheferna att få handledning i grupp som beräknas påbörjas i december 2006, vilket de ser fram emot. Baspersonal Arbetet med att skapa en gemensam värdegrund har påbörjats. Etikambassadörerna är nyckelpersoner i det arbetet. Ytterligare önskemål om utbildning inom olika områden finns t.ex. rehabilitering, mer kunskap om demenssjukdomar, psykiska sjukdomar och Parkinsons sjukdom. Den intervjuade personalen anser att utbildningsutbudet har minskat och det är bara enstaka personer som får gå när det erbjuds något. Det som har förekommit utöver kompetensstegen har varit påbyggnadskurs för hygienombuden. Någon arbetsgrupp har haft handledning. Resultatenhetscheferna anser den satsning som nämnden gör på bemötande, förhållningssätt och rehabiliterade arbetssätt är en bra satsning. De tycker att det även finns ett behov av utbildning inom demensområdet vilket kan planeras in med demenssjuksköterska som utbildare. Baspersonalen har ingen egen pott för utbildning efter behov/önskemål. Resultatenhetscheferna anser att de utbildningsinsatserna som pågår är i lagom omfattning i nuläget. De har haft synpunkter på att de flesta utbildningsinsatserna har varit inom hälso- och sjukvårdsområdet och att det är viktigt att beakta det sociala området. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. 32

36 Kommentarer Det är viktigt att resultatenhetschefen ser sin roll som ledare och som sitt uppdrag att vägleda personalen. Resultatenhetschefen ansvarar för kvaliteten i utförandet och måste därför ha god insikt och kunskap om de personer som bor i äldreboendet eller har insatser från hemtjänsten. Det krävs god kunskap om socialtjänstlagen och dess intentioner och om förvaltningslagen. För få personer med social utbildning kan negativt påverka kunskapsbasen och den sociala helhetssynen i socialtjänsten. Länsstyrelsen anser att det är viktigt vid rekrytering av biståndshandläggare och resultatenhetschefer att personer med social omsorgsutbildning eller socionomutbildning anställs. RÄTTSSÄKERHET Myndighetsutövning Länsstyrelsen har granskat de 15 senaste besluten som rör ansökan om särskilt boende, 10 ärenden om hemtjänst enligt SoL, fem akter om beviljad dagverksamhet samt 11 akter om korttidsboende. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker, utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som sökts, aktuell situation, behoven av insatser och förslag till beslut, handläggningstiden i normalfallet inte överstiga tre veckor, beslut minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits, av vem och när beslutet fattats samt enligt vilket lagrum. Om avslag ges skall motivering och besvärshänvisning finnas, uppföljnings-/omprövningsdatum finnas dokumenterat, beslut om olika insatser verkställas omedelbart och beslutet om särskilt boende ha verkställts inom tre månader, alla handlingar som rör en person hålls samman i en personakt, ärendet dokumenteras fortlöpande i en social journal. Ansökan I de flesta granskade akter framgår tydligt vad den enskilde har ansökt om och i vissa fall önskemål t.ex. till ett specifikt boende. Datum för ansökan framgår tydligt i de flesta granskade akter. Utredning Flertalet utredningarna innehåller en beskrivning av bakgrund och den aktuella situationen. Sociala förhållanden, hälsotillstånd och pågående/tidigare insatser beskrivs i aktuell situation. Utredningarna innehåller även till viss del egna resurser och den sökandes behov. Ansökan och utredning om insatser av social karaktär finns i få ärenden. 33

37 Handläggningstid Handläggningstiden från ansökan till beslut håller sig i regel inom tre veckor. I något enstaka ärende har handläggningstiden varit 1,5 månad. Beslut Av samtliga beslut framkommer vad som beslutats, datum och lagrum och vem som fattat beslutet. Beslut om särskilt boende fattas av socialnämndens arbetsutskott. I samtliga beslut om beviljat särskilt boende finns en passus inskriven, som lyder: Får den enskilde behov av demensboende eller av boende för demenssjuka med speciell problematik, Kärven, skall socialnämnden tillhandahålla sådant boende så snart sådant boende finns tillgängligt. När behov av den särskilda vård och omsorg som ges på Kärven inte längre föreligger kommer vederbörande att tillhandahållas annat boende i någon av Vara kommuns särskilda boendeformer för äldre. Uppföljning av beslut Beslut för hemtjänst, dagverksamhet och korttidsboende är tidsbegränsade och det finns datum för omprövning. Verkställighet av beslut I några akter och beviljade beslut till särskilt boende anges datum för inflyttning. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden uppfyller Länsstyrelsens krav. Kommentarer Länsstyrelsen bedömer att utredningarna i de flesta fall, utom ett, ger ett tillräckligt underlag för beslut. Utredningar kan i vissa fall utvecklas. Att utreda de sociala behoven vid biståndsbedömningen är lika viktigt som att utreda övriga behov. Det är viktigt att handläggarna informerar om socialtjänstens möjligheter till olika former av insatser och stöd. Kvarboendeprincipen skall eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. Om ett behov av speciell karaktär uppstår bör flyttning till annan enhet noga övervägas och även i nära samråd med närstående. Utgångspunkten skall vara individuell och vad som är bäst för den enskilde. Länsstyrelsen är mycket kritisk till att det kan komma att bli ett antal oönskade förflyttningar för den enskilde enligt ovan citerad passus i biståndsbeslutet. 34

38 Dokumentation under genomförande För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: en individuell plan utformas tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare som skall innehålla de insatser av social, psykologisk, existentiell och fysisk karaktär som den enskilde behöver stöd i och som skall tillgodoses i/med hjälp av verksamheten, planen innefatta den enskildes behov, mål, hur arbetet skall utformas samt uppföljningsdatum, löpande anteckningar föras över viktiga händelser och avvikelser från beslutade/planerade insatser. Anteckningarna bör sammanfattas och föras till en journal, dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen inte blandas med de löpande anteckningarna enligt SoL, förvaring av den enskildes dokumentation skall ske på ett säkert sätt. De insatser som den enskilde är i behov av biståndsbedöms både i hemtjänsten och på äldreboenden dock ej på boendet för personer med demenssjukdom. Biståndhandläggarna uppger att de omprövar insatserna på boendet var femte år. Enligt utredningssekreteraren biståndsbedöms insatsen vid inflyttning till ett äldreboende och vid väsentlig förändring. De dokument som Länsstyrelsen har granskat på äldreboendena och i hemtjänstdistrikten är slumpmässigt utvalda och rör den skriftliga dokumentationen som finns kring brukaren. På äldreboendena och i hemtjänsten förvaras dokumenten i rapportpärmar och brukarna/boende särskiljs under olika flikar. På samtliga ställen som Länsstyrelsen granskade förvarades pärmarna i låsta utrymmen. För den individuella planeringen används en arbetsplan som är gemensam för samtliga verksamheter inom äldreomsorgen. Planen innehåller en faktadel med personuppgifter, närstående mm samt en del som innehåller uppgifter om bland annat beviljade insatser, individuella behov och önskemål, klarar själv och hur insatserna ska utföras, av vem och hur uppföljningen ska gå till väga. I planen framgår det inte om den enskilde varit delaktig. Samtlig intervjuad personal uppger att en ny blankett genomförandeplan ska tas i bruk och ersätta den nuvarande blanketten. Den nya blanketten är mer omfattande och består av: en faktadel med personuppgifter, närstående mm och en del som beskriver beviljade insatser, behov den enskilde behöver stöd med, kost och matsituation, arbetsbeskrivning (vad, när, hur), mål för insatsen, levnadsbeskrivning och den enskilde ska skriva under att hon/han varit delaktig i upprättandet av planen. Även nya blanketter för daganteckningar och social journal är framtagna. 35

39 Vid Länsstyrelsens granskning finns oftast en genomförandeplan (arbetsplan) för varje brukare/boende, men i de flesta planer är endast faktadelen ifylld. Personalen på Rondellen uppger att det finns genomförandeplaner (arbetsplaner) för varje gäst men de säger att de ger oftast muntliga rapporter. De flesta av den personal som Länsstyrelsen träffade hade dåliga kunskaper om hur planen ska användas. Några grupper hänvisar till att sjuksköterskan ger dem handledning i den sociala dokumentationen. Den grupp som kommit längst med arbetet att upprätta genomförandeplaner (arbetsplaner) och också skriver ned vilka insatser den enskilde är behov av och hur de ska genomföras är personalen på Kärven. Intervjuad personal uppger att de använder sig av planen i sitt vardagliga arbete. Löpande anteckningarna enligt SoL och HSL var på de granskade enheterna blandade och de består till stor del av medicinska anteckningar. På många ställen var anteckningarna få. Vissa personalgrupper för gemensamma anteckningar för alla boende på enheten/verksamheten i en svart bok. Denna bok fungerar även som ett komihåg mellan personal, glöm inte det osv. Flertalet av den personal Länsstyrelsen träffade säger att de har liten kunskap om social dokumentation och de behöver få vägledning i sitt arbete. Resultatenhetscheferna uppger att de för ingen social journal, men utredningssekreteraren har en annan uppfattning och hon anser att de flesta resultatenhetscheferna för en social journal. Länsstyrelsen kan konstatera utifrån Vara kommunens inrapportering av ej verkställda gynnande beslut att det finns sociala journalanteckningar. I vilken omfattning det görs är svårt att utläsa. Socialchefen är medveten om att den sociala dokumentation har stora brister i verksamheten och hon uppger att resultatenhetscheferna kommer att få utbildning i maj månad 2007 för att de ska kunna stötta och handleda personalen i sitt arbete. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att nämnden inte uppfyller Länsstyrelsens krav. Länsstyrelsen anser att det finns brister i den sociala dokumentationen och att dessa är så omfattande att det finns grund att rikta allvarlig kritik mot nämnden enligt följande genomförandeplanen är inte tillräckligt ifyllda eller saknas, löpande anteckningar av social- och medicinsk karaktär blandas. 36

40 Kommentarer Länsstyrelsen kan konstatera utifrån den genomförda granskningen att det finns stora brister i den sociala dokumentationen. Dokumentationens syfte är att garantera den enskildes rättsäkerhet och kvaliteten i insatserna. Genom en ändring 1998 i socialtjänstlagen har kraven på dokumentation skärpts, framförallt när det gäller dokumentationen av genomförandet av beslut om stödinsatser. En god dokumentation säkerställer att viktig information inte försvinner genom muntlig kommunikation i flera led. De löpande anteckningarna ska regelbundet summeras och tillföras den sociala journalen som resultatenhetscheferna ansvarar för i verkställigheten. En individuell genomförandeplan ska utformas tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare och ska innehålla de insatser av social, psykologisk, existentiell och fysisk karaktär som den enskilde behöver stöd i och som ska tillgodoses i/med hjälp av verksamheten. Genomförandeplanen bör innehålla konkreta mål som bygger på socialtjänstlagen och den enskildes behov, önskemål och vanor ska framgå och planen ska kontinuerligt följas upp. Den individuella planeringen skall fungera som ett hjälpmedel för personalen att planera vardagen och det är viktigt att dokumenten är väl ifyllda och uppdaterade. Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg och Länsstyrelsen har under 2006 genomfört en gemensam tillsyn om inkontinensvård på äldreboendet Södergård i Vara kommun. Länsstyrelsen ansåg i sin bedömning att den enskildes självbestämmande i frågor som rör den enskildes vardag såsom hygien måste mer aktivt efterfrågas och dokumenteras och att det var svårt att få en uppfattning av vilka insatser som utfördes på grund av att det saknades skriftlig dokumentation. Länsstyrelsen kan konstatera att det behöver tydliggöras vad de olika delarna i social dokumentation bör innehålla. En hjälp i arbetet med att utveckla den sociala dokumentationen är Socialstyrelsens nya handbok om handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Handboken underlättar tillämpningen av det regelverk som gäller. Den ska ses som ett komplement till de föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt bland annat SoL. Handboken handlar därför främst om handläggning av ärenden och genomförande av insatser med stöd av denna lagstiftning. Handboken kan beställas från Socialstyrelsen eller laddas ner från deras hemsida. Länsstyrelsen hänvisar även till sin rapport Social dokumentation inom funktionshinder och äldreomsorg 2006:90. 37

41 Socialnämnden bör snarast påbörja arbetet med att rätta till bristerna som uppmärksammades vid tillsynen och ge personalen utökade kunskaper i social dokumentation. Det är positivt att nya blanketter är framtagna, men för att arbetet ska komma igång är det är viktigt att resultatenhetscheferna är kunniga i socialtjänstlagen och dess intentioner och kan stötta personalen i sitt fortsatta arbete. 38

42 BEDÖMNINGS- KRITERIER Sida LÄNSSTYRELSENS I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEDÖMNINGSKRITERIER VID TILLSYN AV ÄLDREOMSORGEN I KOMMUNERNA Lagstiftningen har huvudsakligen en målinriktad utformning. Det innebär att tillsynsmyndigheten har att översätta lagstiftarnas intentioner om mer tydliga krav på kommunernas verksamhet ska formuleras. Länsstyrelsens formulerade kriterier och konkreta krav har sin utgångspunkt i ädelreformens intentioner, nationella mål för äldreomsorgen, socialtjänstlagen och dess förarbeten. Kriterierna har också sin utgångspunkt i de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetat samt den kunskap som utvecklats genom olika utvärderingar som gjorts av Socialstyrelsen. Flera bedömningskriterier har formulerats för valda granskningsområden. Det innebär att kommunerna bedöms uppfylla ställda krav eller inte. Nedan följer utgångspunkter och konkreta krav. Äldre människor skall: - kunna leva i trygghet och med bevarat oberoende, - kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, - bemötas med respekt, - ha tillgång till god vård och omsorg. (Propositionen 1997/98:113 Nationella mål för äldrepolitiken,) Kvalitetskriterier enligt SoL: Insatserna skall: - vara lätt tillgängliga - stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv - vara anpassade till individuella behov. Genom insatserna skall den enskilde tillförsäkras: - skälig levnadsnivå Verksamheten skall: - vara grundad på rätten till självbestämmande och integritet - ge god service och omvårdnad. 39

43 Omfattning och organisation av insatser till äldre Till socialnämndens uppgifter hör att: - göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen - informera om socialtjänsten i kommunen, - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsvillkor - svara för omsorg och service. (SoL 3 kap 1 ) För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på skall: kommunen informera om sin verksamhet och göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Det innebär att det bör finnas information som riktar sig till både allmänhet och direkt till äldre människor, socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och organisationer och föreningar när det är lämpligt, organisationen vara sådan att den enskilde får information om vem som ansvarar för de insatser och det stöd som han/hon har rätt till. Mål, planer och riktlinjer Kommunen bör fastställa en övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet som grundar sig på Nationell handlingsplan för äldrepolitiken och SoL. Kommunen bör också klargöra vem eller vilka som har ansvaret för kvalitetsutvecklings- och kvalitetssäkringsarbetet. För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet skall nämnden inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssystem utgör ett stöd för ledningen så att den kan styra verksamheten mot uppställda och uppföljningsbara mål (SOSFS 2006:11 (S)). Varje verksamhet behöver anpassa sitt kvalitetssystem till de egna förutsättningarna och till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål. (SOSFS 2006:11 (S)). 40

44 För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: det finnas mål och planer för verksamheter, målen vara en konkretisering av de övergripande målen i SoL och finnas på olika nivåer och vara väl kända av berörd personal, kommunen ha en verksamhetsplan för äldreomsorgen, kommunens riktlinjer skall grundas på SoL och dess intentioner och alltid möjliggöra individuella bedömningar, kvarboendeprincipen eftersträvas i såväl ordinärt som särskilt boende. Metoder för uppföljning och kontroll Det ska finnas rutiner för hur fel och brister i verksamheten skall identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp. Ledningssystemet ska säkerställa att enskildas, myndigheters och organisationers synpunkter tas tillvara. Erfarenheter från dessa rutiner skall utgöra ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet (SOSFS 2006:11 (S)). I 14 kap 2 SoL anges att var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande skall genast anmäla detta till socialnämnden. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2000:5 (S) ändring SOSFS 2005:8 (S) om anmälan av missförhållanden, Lex Sarah framgår att kommunen skall ha skriftliga instruktioner för handläggning av anmälningar. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: uppföljning ske genom brukarundersökningar eller på annat sätt för att kunna avgöra om insatserna motsvarar beslut, mål och planer, förslag och klagomål från den enskilde och närstående tas om hand och vid behov utredas klagomålshantering, det finnas rutiner för hur anmälan om missförhållanden, övergrepp och skada tas om hand (rapport, åtgärd) - Lex Sarah, rutinerna skall vara väl kända av personalen. Resurser och planering för att tillgodose beslutade och kommande behov I socialtjänstlagens 3 kap. beskrivs att socialnämnden skall medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen. 41

45 I socialtjänstlagens 13 kap. 2, gjordes den 1 juli 2000 ett tillägg som innebär att Länsstyrelsen skall verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida stöd- och servicebehov för äldre och funktionshindrade. Från den 1 juli 2002 gäller enligt 16 kap. 16 SoL och 28 LSS att en kommun som underlåter att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla en insats enligt SoL eller LSS som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande skall betala en särskild avgift (sanktionsavgift). För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer skall: nämnden medverka i kommunens planarbete (samhällsplanering), det finnas rutiner för rapportering mellan socialtjänsten och kommunens planerare, kommunen utifrån SoL:s mål på de olika nivåerna planeras för t.ex. utbyggnad av verksamheter, samtliga beslut och domar verkställas omgående eller när det gäller särskilt boende inom tre månader. Kvalitet - med utgångspunkterna trygghet, självbestämmande och integritet Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro med andra. (SoL 5 kap. 4 ). Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (SoL kap 1 1, kap 5 4) I propositionen 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen sägs bl.a.: När man inte kan bo kvar i det egna hemmet måste, enligt regeringens mening, det särskilda boendet oavsett vad det kallas - kunna erbjuda en god vård som beaktar den enskildes behov av självbestämmande, integritet, trygghet och livskvalitet. I propositionen (1997/98:113) Nationell handlingsplan för äldrepolitiken lyfts bl. a. fram - att äldre skall ses som individer, - skall kunna leva ett aktivt liv, - kunna åldras i trygghet och med bevarat oberoende och bibehållet självbestämmande, 42

46 - att den enskilde skall kunna känna sig trygg och säker i sin bostad och inte riskera att utsättas för kränkningar, - behandlas med respekt och inte diskrimineras på grund av sin ålder. I slutbetänkandet av Utredningen om bemötande av äldre SOU 1997:170 sägs Rätten till en trygg vård och omsorg är grunden för allt vård- och omsorgsarbete. För att den enskilde skall kunna uppleva trygghet fordras att insatserna utformas flexibelt efter de individuella behoven. Det förutsätter att olika behov vägs samman och att en helhetssyn präglar bedömningen. Vidare sägs: Trygghet förutsätter kontinuitet i vården och omsorgen. Kontaktmannaskap som bygger på en ömsesidig god relation mellan den enskilde och personalen är ett sätt att förverkliga kontinuitet. Vardagsarbetet i hemtjänst och särskilda boendeformer innehåller många andra situationer som kan visa samma strävan, exempelvis att avtalade tider hålls, att medarbetarna i ett arbetslag som ger hjälp till en enskild har god kontakt med varandra för att hjälp och stöd skall kunna utformas på det sätt som den enskilde önskar och behöver. Den enskilde måste också kunna lita på att vård- och omsorgsinsatserna ges av lyhörd, kunnig och kompetent personal. Verksamheten inriktas på att hjälpa enskilda att tillvarata och bibehålla sina egna resurser samt kompensera förmågor som har minskat. Äldre människor skall vara delaktiga i utformningen av de insatser som planeras och genomförs. Den enskilde har rätt att få information om olika insatser i vardagen och vara delaktig i planeringen och uppföljningen av dessa. Äldre människors egna val och prioriteringar skall vara utgångspunkten för alla insatser som riktas till den enskilde. Det innebär att i särskilt boende bör finnas former för inflytande i vardagen. Genomförandeplan/individuell planering För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer god kvalitet skall: den omsorg, omvårdnad och service som biståndsbedömts planeras, utformas och följs upp tillsamman mede den enskilde och/eller närstående, personalen på boendena efterfråga den enskildes behov och intresse och i samråd med den enskilde och/eller dennes företrädare planera, utforma och följa upp det stöd som den enskilde behöver, den enskildes självbestämmande i olika frågor i vardagen såsom dygnsrytm, mat, klädval, personlig stil, komma ut i frisk luft etc. efterfrågas och dokumenteras kontinuerligt. 43

47 Omsorgens innehåll För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer god kvalitet skall: insatserna utföras i den omfattning som bestämts enligt planeringen och/eller biståndsbedömningen, den enskildes behov efterfrågas och tillgodoses, information, aktiviteter och deltagande i samhällslivet anpassas till de enskilda individerna, finnas former för hur de boendes synpunkter tas till vara, t.ex. boenderåd, matråd, aktivitetsråd där de boende aktivt kan delta i utformningen av den gemensamma omsorgen och servicen, verksamhetens rutiner inte begränsa den enskildes möjligheter att påverka sin vardag och arbetsrutinerna skall utvärderas kontinuerligt, personalkontinuitet finnas så att respekten för den enskildes integritet t ex i samband med matning och personlig omvårdnad upprätthålls, personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen, integritetsskydd skapas vid alla privata situationer där den enskilde kan bli sedd av någon annan, hänsyn tas till en enskilds eventuella motstånd till att få omsorg av personal av motsatt kön i intima hjälpsituationer, den enskildes behov av trygghet och säkerhet beaktas, den enskilde få avsluta livet med värdighet, där personalen ska uppmärksamma och efterfråga den enskildes önskningar i samband med livets slut. Måltiderna Äldre människor skall vara delaktiga i utformningen av de insatser som planeras och genomförs. Den enskilde har rätt att få information om olika insatser i vardagen och vara delaktig i planeringen och uppföljningen av dessa. Äldre människor har sämre förmåga att ta upp näring ur maten. Det är därför nödvändigt att kosten för äldre har hög näringstäthet och att måltiderna fördelas jämnt över dagen. Nattfastan bör inte vara längre än 11 timmar. För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: handläggare, chefer och personal finnas tillräcklig kunskap om matens och måltidssituationens betydelse för äldre människors välbefinnande, maten vara av god kvalitet och upplevas som god och tillräcklig över dygnet i de särskilda boendena och vid matdistribution till hemmet, de boende i de särskilda boendena ha möjlighet att påverka vilka maträtter som serveras, 44

48 personalen i de särskilda boendena aktivt bidra till den sociala gemenskapen Kvalitet - Fysisk miljö Socialnämnden skall enligt 5 kap 4 SoL med respekt för äldre människors självbestämmande och integritet, verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden. Enligt 5 kap 5 andra stycket, SoL skall socialnämnden inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. En förutsättning för ett självständigt liv är en bra bostad. De äldre skall ha ett fullvärdigt boende, vilket innebär minst ett rum, eget hygienutrymme samt köksdel. Undantag görs för demensboende, där det inte finns krav på köksdel (Boverkets byggregler BBS 1993:57 och BFS 2002:19). I propositionen till Nationell handlingsplan för äldrepolitiken 1997/98:113, sidan 83 sägs följande. Endast 40 procent av bostäderna i särskilt boende kan betraktas som fullvärdiga bostäder, vilket enligt definitionen innebär minst ett rum och kök eller ett och ett halvt rum och kokvrå. I samma stycke omnämns avsaknad av toalett och dusch/bad som brister i boendet. Lokalerna skall vara godkända av miljö- och hälsoskyddsnämnden samt av räddningstjänsten. De skall vara ändamålsenliga och anpassade för verksamheten samt utrustade med de tekniska hjälpmedel som målgruppen och verksamheten kräver. Bostäderna bör dessutom vara tillgängliga för samhällets service t.ex. allmänna kommunikationer. Boendestandaren vid korttidsboende behöver inte vara lika hög som i en bostad med särskild service. Personen har en egen bostad och vistelsen får betraktas som tillfällig. Boende i dubbelrum bör undvikas, utom i det fall det finns ett uttryckligt önskemål från den enskilde. Ett eget rum med toalett och dusch är önskvärt. Av Socialstyrelsens allmänna råd om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad (SOSFS 1997:16 (s) framgår att inlåsning inte är tillåtet enligt lag. Lagen tillåter fördröjning av passage, om det finns speciella skäl. Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem. Låset måste vara av sådan beskaffenhet att de boende själva kan låsa upp. Att använda alltför komplicerade lås som förhindrar den äldre att öppna dörren och gå ut är att betrakta som inlåsning. Däremot kan dörren ha ett lås som det tar en viss tid att öppna. Vissa åldersdementa kan t.ex. öppna en dörr med skyddskåpa och/eller ett kodlås med tydlig kodanvisning. Om låset är kombinerat med larm uppnås en större säkerhet. 45

49 Det är tillåtet att fördröja men inte förhindra. Grundregeln skall vara att personalen i de bostäder det här är fråga om dimensioneras och organiseras så att personalen kan ha överblick och hålla kontakt med de boende. I SoS-rapport 1991:5 Gruppboende och gruppbostäder för äldre diskuteras lämpligt antal lägenheter i gruppbostaden. Det finns få utvärderingar och rapporter som behandlar den mest lämpliga storleken på en gruppbostad. Det är viktigt att antalet boende inte blir fler än att de blir identifierbara för varandra och inte färre än att det blir möjligt till ett socialt liv där kontinuerlig bekräftelse av det egna jaget kan förekomma. Fler boenden än tio och färre än fyra synes mot denna bakgrund inte vara ändamålsenlig. Åtta personer motsvarar den ideala gruppstorleken i en gruppbostad. Målgruppens förutsättningar och behov samt verksamhetens utformning och innehåll med beaktande av kvalitets- och säkerhetskriterierna skall vara vägledande För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: lägenheten i det särskilda boendet vara fullvärdigt; eget rum, toalett, dusch/bad och köksdel, tillgängligheten inom och utanför äldreboendet vara god, den fysiska boendemiljön utformas så att den enskildes integritet respekteras, t ex egen fullvärdig bostad, lås, namnskyltar, brevlåda mm, ett fungerande larmsystem finnas som anpassas till individens funktionsförmåga, inlåsning inte förekomma. Den enskilde skall kunna låsa sin dörr. Det är önskvärt att vid korttidsboende, rehabilitering och avlastning erbjuda eget rum med dusch och toalett. Antalet lägenheter i boende för personer med demenssjukdom bör inte överstiga åtta. Kvalitet - resurser för att genomföra insatserna Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförandet av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (SoL 3 kap 3 ). Grunden med ledningssystemet för kvalitet i verksamheten är att säkerställa att den enskildes behov av omsorg, vård och service tillgodoses. 46

50 Det skall finnas rutiner för att fortlöpande kontrollera att det finns den bemanning som behövs för att utföra arbetsuppgifterna inom äldreomsorgen. Tillräckligt med personal För att uppfylla Länsstyrelsens krav på god kvalitet skall: det finnas det antal personal (det antal) som behövs för att upprätthålla god säkerhet för de boende, det finnas det antal personal som behövs för att verkställa de insatser som biståndsbedömts, det finnas det antal personal som behövs för att utföra genomförandeplanernas innehåll, det finnas det antal personal som behövs för att leva upp till SoL:s intentioner och förhållningssätt, bl.a. att ha ett rehabiliterande arbetssätt- upprätthålla den enskildes förmågor och resurser, det finnas det antal personal som möjliggör dokumentation, planarbete, diskussioner om förhållningssätt och metoder. Personalens kompetens För arbetet inom äldreomsorgen skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (3 kap. 3 SoL). Kommunen skall ge personalen förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområde/äldreomsorgen (SOSFS 2006:11 (S)). Rutiner skall finnas för att fortlöpande kontrollera verksamhetens behov av kunskapsutveckling (SOSFS 2006:11 (S)) Det arbete som utförs på olika nivåer i verksamheten bör granskas och värderas vilket kan möjliggöra förbättringar (Socialtjänstlagen En vägledning, SKL). Ett sätt att arbeta med en kunskapsutveckling och kvalitetssäkring i äldreomsorgen bör vara genom regelbunden vägledning, handledning och fortbildning Hemtjänst, särskilda boenden och dagverksamheter är insatser enligt socialtjänstlagen. Detta innebär insatser för den enskilde att klara sitt vardagsliv och upprätthålla sin identitet. Ädelreformen poängterade vikten av att fokus i äldreboenden flyttades från det medicinska till det sociala/socialpsykologiska perspektivet. 47

51 För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: kommunen ha en skriftlig plan för personalens kompetensutveckling, all personal ha tillgång till en regelbunden vägledning eller handledning och fortbildning i arbetet, all tillsvidareanställd personal skall ha relevant utbildning; - för biståndshandläggare och chefer avses social omsorgsutbildning, socionom eller jämförbar högskoleutbildning, - för vård - och omsorgspersonalen avses omvårdnadsprogrammet, social servicelinjen, undersköterskeutbildning eller annan jämförbar gymnasial utbildning. Myndighetsutövning Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras, enligt 11 kap 5 SoL. Förvaltningslagen, Fvl (1986:223), är grunden för handläggningen av förvaltningsärenden. Lagens regler ska i princip tillämpas hos alla myndigheter på alla områden. Socialnämndens ledningssystem skall säkerställa att det finns rutiner för handläggning och dokumentation samt dokumentation av genomförandet av en beslutad insats. Rutiner skall även finnas för hur information mellan den som beslutar om insatsen och den som ansvarar för det praktiska genomförandet sker. Socialnämnden skall även säkerställa att en rutin finns för uppföljning och utvärdering av beslutade insatser i verksamheten (SOSFS 2006:11 (S)). I Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS beskrivs att rutiner bland annat bör omfatta - när en utredning skall inledas, - hur olika typer av utredningar skall genomföras, - hur målen för en planerad eller beslutad skall formuleras - hur beslut skall formuleras och - hur ett överklagande skall hanteras. Dokumentation är viktigt för: att ha ett adekvat beslutsunderlag, att den enskildes rätt till insyn i sitt ärende ska vara möjlig, att ha ett underlag för vård- och behandlingsplanering, att uppföljning och omprövning i ärendet ska vara möjlig, att kunna upprätthålla en kontinuitet i vårdarbetet, verksamhetsplanering och statistik, de anställdas rättssäkerhet, 48

52 att möjliggöra nämndens, kommunrevisorernas, Länsstyrelsens, Socialstyrelsens och Justitieombudsmannens granskning och tillsyn. Ansökan Enligt dokumentationsskyldigheten skall en ansökan dokumenteras (11 kap 1 och 5 SoL). Utredning En utredning skall finnas dokumenterad och innehålla beskrivning av aktuell situation, behoven av insatser, vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks, sökandes egna önskemål och resurser samt förslag till beslut (11 kap 1 och 5 SoL, 13 Fvl). Handläggningstid Utredning skall inledas skyndsamt och genomföras utan dröjsmål och leda till beslut i rimlig tid (7 Fvl). Beslut Beslutet skall innehålla vad som sökts, vad som bifallits respektive avslagits, av vem och när beslutet fattats samt enligt vilket lagrum. Om det är ett avslagsbeslut skall det innehålla motivering och besvärshänvisning (4 kap 1 och 2, 11 kap 8 SoL). Uppföljning av beslut En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser, som berör den enskilde, bör göras och dokumenteras samt vid behov omprövas (SOSFS 2006:11 (S)). Verkställighet av beslut Beslut ska verkställas omgående. När det gäller särskilt boende måste beslutet verkställas inom rimlig tid, som inte skall överskrida tre månader (16 kap 3 sista st. och 11 kap 5 SoL). Personakt Huvudprincipen är att alla handlingar som rör en person bör hållas samman i en personakt. Om en beslutad insats genomförs av den beslutade nämnden bör dokumentationen som rör handläggningen av ärendet och genomförandet av insatsen hållas samman i en och samma personakt. Den personal som svarar för det praktiska genomförandet måste ha tillgång till de uppgifter som behövs för att insatsen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Om handläggaren och den personal som ska genomföra insatsen råder det inte någon sekretess mellan dem. (SOSFS 2006:5 4 kap. 6 och SOSFS 2006:5 6 kap. 2 ). Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras fortlöpande. 49

53 För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställe på god kvalitet skall: ansökan vara dokumenterad med vad som söks och vem som söker, utredningen minst innehålla vad som föranleder ansökan, vilka insatser som sökts, aktuell situation, behoven av insatser och förslag till beslut, handläggningstiden i normalfallet inte överstiga tre veckor, beslut minst innehålla vad som bifallits respektive avslagits, av vem och när beslutet fattats samt enligt vilket lagrum. Om avslag ges skall motivering och besvärshänvisning finnas, uppföljnings-/omprövningsdatum finnas dokumenterat, beslut om olika insatser verkställas omedelbart och beslutet om särskilt boende ha verkställts inom tre månader, alla handlingar som rör en person bör hållas samman i en personakt, ärendet dokumenteras fortlöpande, social journal. Dokumentation under genomförande De insatser som den enskilde får inom verksamheten skall planeras och systematiskt följas upp. En skriftlig plan bör upprättas där det framgår vilka insatser som ingår, målet för dessa, hur insatsen skall utföras och av vem samt när uppföljning ska ske. För att tillgodose den enskildes behov, bibehållande av dennes resurser och livskvalitet etc. skall biståndsbeslutet överföras till en konkret skriftlig plan. Om det saknas biståndsbeslut på vad den enskilde skall få hjälp med på ett särskilt boende skall den enskildes behov efterfrågas och detta utgör grunden för en plan. Syftet med planen är att tydliggöra för den enskilde, företrädare, anhöriga och personal vilket stöd den enskilde behöver i vardagen och som skall tillgodoses i verksamheten (11 kap 5 och 6 SoL, SOSFS 2006:5). Löpande anteckningar av det som är av vikt för att kunna följa ärendet skall skrivas av personalen. I vissa fall dokumenterar vårdpersonalen direkt i journalen. I andra fall görs detta i form av löpande arbetsanteckningar. Dessa anteckningar skall då kontinuerligt, av den som ansvarar för journalföring på arbetsplatsen, sammanfattas i den sociala journalen i den enskildes personakt. Arbetsanteckningar är då att anse som arbetsmaterial och ska förstöras när de inte längre är aktuella Det är vanligt att de löpande arbetsanteckningarna förvaras i särskilda pärmar som också kan innehålla vissa andra handlingar t ex kopior av genomförandeplaner och olika checklistor. Om pärmen avser flera personer är det viktigt att innehållet disponeras med hänsyn tagen till den s.k. inre sekretessen. Där förutsätts att möjligheten att utbyta uppgifter inom en myndighet eller verksamhetsgren utnyttjas med omdöme (SOU 2003 :99). 50

54 Som ett komplement till sekretesslagens regler kan hänvisas till bestämmelserna i 11 kap 5 andra stycket SoL där obehörig menas personal som inte har med uppgifterna att göra i och för sitt arbete. I förarbetena sägs att bestämmelsen ska ses som en viktig komplettering till sekretesslagens regler. Både genomförande av insatser enligt SoL och åtgärder inom hälso- och sjukvården ska dokumenteras. Dokumentationen av genomförandet av beslutade insatser inom socialtjänsten regleras i 11 kap. 5 och 6 SoL. Dokumentation inom hälso- och sjukvården regleras i patientjournallagen (1985:562, PjL). I verksamheter som svarar för insatser enligt SoL och åtgärder enligt HSL förekommer ofta frågor om dokumentation i en gemensam journal. Det finns likheter i bestämmelserna som reglerar dokumentationen inom båda verksamhetsområdena samtidigt finns det några avgörande skillnader som innebär att det inte är möjligt med en gemensam dokumentation. Inom socialtjänsten bör den enskilde hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Inom hälso- och sjukvården har patienten rätt att ta del av sin journal, om det inte med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom. En sekretessprövning innan hela eller delar av journalen måste göras innan den kan lämnas ut till den enskilde. Även regler om bevarande respektive gallring skiljer sig åt mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Enligt Arkivlagen 6 3 skall dokumentationen skyddas mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst (Arkivlag 1990:782). Detta innebär att all dokumentation måste förvaras på ett säkert sätt. Pärmar som innehåller löpande arbetsanteckningar måste alltid förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till uppgifterna. Detta krav tillgodoses i allmänhet genom att pärmarna förvaras inlåsta i personalens arbetslokaler. Ett skäl som talar för att pärmen förvaras hemma hos den enskilde är att anteckningarna kan göras i direkt anslutning till att arbetsuppgifterna har utförts och under full öppenhet mot den enskilde. Därmed minskar också risken för att uppgifterna förvanska eller glöms bort. Å andra sida finns det en risk för att obehöriga får tillgång till de anteckningar som görs och att relevanta uppgifter inte förs in i journalen. 51

55 För att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställer på god kvalitet skall: en individuell plan utformas tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare som skall innehålla de insatser av social, psykologisk, existentiell och fysisk karaktär som den enskilde behöver stöd i och som skall tillgodoses i/med hjälp av verksamheten, planen innefatta den enskildes behov, mål, hur arbetet skall utformas samt uppföljningsdatum, löpande anteckningar föras över viktiga händelser och avvikelser från beslutade/planerade insatser. Anteckningarna bör sammanfattas och förs till en journal, dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen inte blandas med de löpande anteckningarna enligt socialtjänstlagen, förvaring av den enskildes dokumentation skall ske på ett säkert sätt. Bengt Andersson Socialdirektör 52

56