Hjördis Levin Föredrag i Göteborg den 19 mars Svenska kvinnors vänsterförbunds 100-årsdag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjördis Levin Föredrag i Göteborg den 19 mars 2014. Svenska kvinnors vänsterförbunds 100-årsdag."

Transkript

1 Hjördis Levin Föredrag i Göteborg den 19 mars Svenska kvinnors vänsterförbunds 100-årsdag. År 1934 kom det ut en bok som hette Kris i befolkningsläran. Den var skriven av två socialdemokrater: Alva och Gunnar Myrdal. Krisen innebar att svenskarna inte ville skaffa tillräckligt många barn. Årets födelsetal var det lägsta i världen. Vad berodde det på? Författarna presenterade en rad förklaringar som svar på frågan och förslag till hur krisen skulle övervinnas. Den socialdemokratiska regeringen, som kommit till makten året innan, tillsatte en kommission som utarbetade förslag som sedan blev lagar. De här händelserna brukar anges som ursprunget till det svenska välfärdssamhället. Makarna Myrdals bok blev något av en välfärdspolitikernas bibel. I min bok Kvinnorna på barrikaden har jag drivit tesen, att det som Myrdalarna påstod och föreslog inte alls var något nytt. Det hade sagts och föreslagits många gånger förut av den svenska kvinnorörelsen, som vid sekelskiftet 1900 hade börjat kräva rösträtt och ställa krav på sociala reformer. En särskilt framträdande del av denna kvinnorörelse var Frisinnade kvinnors riksförbund. Det specifika med den sammanslutningen var, att den satte fokus på just befolkningsfrågan, något som då, med Ada Nilssons ord, var nästan oanständigt att ta upp, men som så småningom kom att finnas på alla partiers program. Innan jag går närmare in på Frisinnade kvinnors befolkningsfråga, vill jag placera dem i deras historiska sammanhang. Frisinnade kvinnors riksförbund och därmed också Svenska kvinnors vänsterförbund har sina djupaste historiska rötter i 1880-talet, närmare bestämt 1880, då uppsalaradikalismen föddes. I februari 1800 höll Knut Wicksell, en student vid Uppsala universitet, ett föredrag om fattigdomens orsak och botemedel. Detta föredrag var så kontroversiellt, att det väckte uppseende över hela landet. Wicksell påstod att fattigdomen med alla dess sociala problem berodde på att familjerna var för stora. Om människor lärde sig använda preventivmedel kunde de gifta sig tidigt utan att få stugan full av barn. Varje kvinna skulle föda två, högst tre barn. Föredraget var ett inslag i en redan pågående samhällskritisk debatt om yttrandefrihet och åsiktsfrihet och om hur prostitution och spridning av könssjukdomar skulle kunna stoppas. I den sistnämnda frågan engagerade sig en del av samtidens kvinnosakskvinnor. Allmänt ansåg de, att om den allmänna moralen, speciellt männens sexualmoral höjdes, skulle många sociala problem försvinna. Debatterna resulterade bland annat i att en juridikstudent vid namn Karl Staaff år 1882 bildade föreningen Verdandi i Uppsala och att feministen Sophie Adlersparre, utgivare av Tidskrift för hemmet, två år senare, ledde bildandet av Fredrika Bremer- förbundet.

2 2 En bit in på 1900-talet flammade den s.k. sedlighetsdebatten upp igen. Ett viktigt år är Strejker och demonstrationer för allmän rösträtt pågick, möten mot den statligt reglerade prostitutionen hölls och den första Föreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades. Året därpå konstituerades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt höll de socialdemokratiska kvinnorna sin första konferens och 1908 sin första kongress, då de talade om att bilda ett kvinnoförbund hölls den internationella och uppmärksammade kongressen för kvinnors rösträtt i Stockholm. Under den här perioden manifesterade sig också en rörelse för sociala reformer i Centralförbundet för socialt arbete, bildat Syftet var att skapa social medvetenhet hos befolkningen och inte minst bland kvinnorna, som industrialismen hade frigjort från många tidigare hemsysslor, så att de fick tid att fylla viktiga sociala uppgifter. De skulle få användning för sin tusenåriga erfarenhet av mänsklig omsorg. Till CSA anslöt sig såväl nykterhetsföreningar som kvinnoföreningar och en livlig verksamhet växte fram. Hem för ogifta mödrar och deras barn öppnades, kurser i barnavård, hemvård, matlagning och socialt arbete ordnades. Över hela landet hölls föreläsningar och diskussioner om nykterhet, sexuell hygien, moderskapsförsäkring och mycket annat. Preventivfrågan aktualiserades åter och väckte 1910 en lika stor uppmärksamhet som 30 år tidigare. Anarkisten Hinke Bergegren uppträdde med föredraget Kärlek utan barn. Strax stiftade en lag mot propaganda för preventivmedel. Flera av rösträttsrörelsens och den sociala reformrörelsens ledande gestalter hade sin ideologiska hemvist inom föreningen Verdandi, uppsalaradikalismen och den frisinnade delen av den liberala rörelsen. Det var människor som inte var nöjda med status quo utan ville förändra samhället på åtskilliga områden. Här möter vi många av de kvinnor som skapade, ledde och medverkade i den förening, som senare kom att stå bakom Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad. Det var kvinnor som hade dragit nytta av den kvinnoemancipation som faktiskt hade skett sedan mitten av 1800-talet. Några av våra första kvinnliga läkare Karolina Widerström, Ada Nilsson, Julia Kinberg, Gerda Kjellberg och Alma Sundquist höll föredrag om sexuell hygien, mödravård och barnavård. Författarinnan Frida Steenhoff propagerade för sexualreform och födelsekontroll. Bostadsinspektrisen Kerstin Hesselgren ledde den första kursen för socialarbetare. Journalisten Elin Wägner skrev om rösträtt, sexualmoral och socialt arbete. Bankkvinnan Signe Bergman organiserade rösträttskongressen Ann-Margret Holmgren och Augusta Tonning bildade hundratals rösträttsföreningar. Ada Nilsson, Gerda Kjellberg, Julia Kinberg, Alma Sundquist och Karolina Widerström protesterade mot preventivlagens tillkomst och mobiliserade läkarna mot prostitutionens reglementering. Juristerna Eva Andén, Anna Wicksell,

3 3 Elisabeth Nilsson, Mathilda Stael von Holstein och Ruth Stjernstedt förde kvinnors talan i viktiga lagfrågor. Så kom 1914 och det politiska läget var spänt i Sverige. En konflikt angående Sveriges förhållande till främmande makter uppstod mellan Gustaf V och Karl Staaff som nu var statsminister för andra gången. Det var dags för de frisinnade kvinnorna att organisera sig. De var löst grupperade i gränszonen mellan borgerlig och socialdemokratisk kvinnorörelse. De möttes i kvinnoföreningar, skrev i Idun, Hertha, Morgonbris och Aftontidningen, var anknutna till föreningen Studenter och arbetare, Centralförbundet för socialt arbete och Social tidskrift, men de hade ingen egen förening. Flera av dem var medlemmar i Frisinnade landsföreningen. När Karl Staaff kallades landsförrädare och lämnade statsministerposten bekände de frisinnade kvinnorna färg och ställde sig på den barrikad de tillhörde. Den 19 mars 1914 samlades nitton damer på Ada Nilssons och Julia Kinbergs initiativ i den sistnämndas hem i Stockholm. Bland de nitton fanns Signe Bergman, Ezaline Boheman, Emilia Broomé, Elisabeth Waern-Bugge, Ebba Palmstierna, Karolina Widerström, Gulli Petrini, Marika Stiernstedt och Elin Wägner. Där bildades Föreningen Frisinnade Kvinnor (FFK). Nästan alla samtidens kända liberala kvinnor blev medlemmar. Ada Nilsson blev ordförande men efterträddes snart av Emilia Broomé, som såg till att FFK blev en stödförening till Karl Staaffs parti, Frisinnade Landsföreningen (FL). Rösträttskampen blev en viktig uppgift för den nybildade föreningen. Sju år senare fick kvinnor för första gången rösta och kandidera till riksdagen. Elisabeth Tamm, ägarinna till godset Fogelstad i Julita och medlem i FFK, lanserades av riksdagspartiet Liberala samlingspartiet. Hon var beredd att ta plats i Sveriges riksdag. Så skedde också i januari 1922 tillsammans med Kerstin Hesselgren, vän och meningsfrände sedan många år, samt ytterligare tre kvinnor, Bertha Wellin för högern, Nelly Thüring och Agda Östlund för socialdemokratin. Elisabeth Tamm lämnade riksdagen efter första perioden, men Kerstin Hesselgren blev länge kvar. År 1920 fanns det föreningar för frisinnade kvinnor runt om i landet och detta år bildades Frisinnade kvinnors riksförbund (FKR) med Kerstin Hesselgren som ordförande. Förbundets två riksdagskvinnor blev tongivande inom FKR. Efter en kort tid i riksdagen förstod de, att rösträtten inte var mycket värd, om inte fler kvinnor blev politiskt intresserade och engagerade och framför allt politiskt kunniga. Kvinnorna måste utbildas för att kunna vara med och styra det samhälle de levde i. Därför hölls den första kursen, den s.k. urkursen, på Fogelstad sommaren Tre år senare öppnade den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad. Till och med 1954 möttes kvinnor ur olika samhällsklasser där och lärde sig historia, samhällskunskap och talekonst. Ett av urkursens viktigaste resultat var tidningen Tidevarvet som började utkomma Ett annat viktigt resultat var frisinnade kvinnors välfärdsprogram, som också kallades befolkningsfrågan

4 4 och folkhälsan. Den socialpolitiska roll som Frisinnade kvinnors riksförbund och senare Svenska kvinnors vänsterförbund spelade under en viktig brytningstid i vårt lands historia har inte fått någon större uppmärksamhet. De senaste decenniernas intresse för fogelstarörelsen har varit så inriktat på den Kvinnliga medborgarskolan, att en ledande person inom Kulturföreningen Fogelstad kunde säga, när ämnet kom på tal, att SKV har väl inget med medborgarskolan att göra. De historiker som har skrivit om välfärdssamhällets uppkomst har i regel börjat med makarna Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan, har inte brytt sig om vad som hände tidigare och vad den dåvarande kvinnorörelsen gjorde på området. FKR:s och SKV:s socialpolitiska insatser är således relativt okända, men utan tvivel bidrog de till att bereda vägen mot välfärdssverige. När Tidevarvet tog upp en lång rad frågor under rubriken befolkningsfrågan eller folkhälsan fortsattes den kamp för sociala reformer och sexualreform som hade påbörjats långt före första världskriget. När kvinnorna fått rösträtt och genom den nya äktenskapslagen full myndighet, var det dags att verka för reformer som männen inte intresserat sig nämnvärt för, men som hörde intimt samman med kvinnors specifika behov. Frisinnade kvinnors riksförbund var således först med att politisera befolkningsfrågan, något som senare blev aktuellt för alla politiska partier. De frisinnade kvinnorna låg också långt före Riksförbundets för sexuell upplysning, som bildades Då stod sexualupplysning sedan tio på Frisinnade kvinnors program. Det främsta skälet till att FKR började ge ut Tidevarvet var dess akuta behov av en egen rikstäckande tidning att föra ut sin befolkningspolitik i. Första numret kom ut i december Ada Nilsson var ansvarig utgivare från början till slut. Ellen Hagen var Tidevarvets första redaktör men avlöstes sommaren 1924 av Elin Wägner. Hon efterträddes 1928 av Carin Hermelin som avgick när tidningen nedlades. Under årens lopp medverkade nästan alla periodens kända kvinnor och även många män med kvalificerade artiklar i vitt skilda ämnen. I en presentation av förbundets övergripande politiska uppgift betonade Elisabeth Tamm, att de frisinnade kvinnorna inte ville avskilja sig från samarbete med männen, men eftersom kvinnor hade en annan syn än män på samhällets problem, måste både män och kvinnor just i sin olika egenart göra sig gällande vid skapandet av samhällets former. Kvinnornas uppgift som fullvärdiga och myndiga medborgare var att sätta igenom en högre, en egen, kvinnlig värdering av människolivet, skydda det för vansinnigt ödslande, för att missbrukas och nedsmutsas, skrev Elin Wägner. Frisinnade Kvinnors Riksförbunds befolkningsprogram gav tydligt uttryck för samtidens radikala feminism, att kvinnor och män skall ha samma rättigheter och skyldigheter på alla områden. En kvinna skulle inte, som den äldre kvinnorörelsen menat, vara tvungen att välja mellan myrtenkronan och lagerkransen, det vill säga, antingen ägna sig åt ett yrke eller åt make, hem och barn. Hon skulle ha rätt till båda. Och till detta mönster måste samhället anpassa sig.

5 5 Förbundets folkhälsa innehöll så gott som allt det vi brukar kalla det svenska välfärdssamhället som sjukförsäkring, föräldraförsäkring, mödravård, barnavård, sexualupplysning, preventivmedelsupplysning och fri abort intill tolfte veckan. Gynekologen Ada Nilsson var den drivande kraften. En medveten befolkningspolitik måste vara grunden till allt samhällsarbete, hävdade hon. Den måste lägga mera vikt på kvalitativ förbättring än på kvantiteten. Arbetet för folkhälsa måste därför i första hand koncentrera sig på att förebygga sjukdomar. Det måste finnas sexualundervisning för all ungdom, vägledningsbyråer och polikliniker för blivande mödrar och information som hjälper dem att hitta dit. Det skulle finnas förlossningsavdelningar för svårare fall vid städernas lasarett och små välinrättade, statsunderstödda och kontrollerade förlossningshem över hela landet i samband med barnmorskas och läkares bostad. Barnaföderskor skulle ha rätt till hemhjälp och moderskapsförsäkring. För barnen skulle finnas barnavårdscentraler, barnkrubbor, barnträdgårdar och läkarvård för alla skolbarn. Skillnaden mellan barn födda inom och födda utom äktenskap skulle avskaffas, skolväsendet omdanas, kvinnornas kroppskultur höjas och likalönsprincipen genomföras. För dagens människor kanske det här inte låter särskilt radikalt, men vi måste komma ihåg att allt sådant saknades på den tiden. Många av de frågor som frisinnade kvinnors välfärdsprogram tog upp, hade de och andra enskilda kvinnor och kvinnoföreningar kämpat för under årtionden. Exempelvis började feministiskt sinnade kvinnliga läkare att förespråka sexualundervisning i skolorna redan på 1890-talet. Det dröjde över sextio år innan deras målsättning någorlunda uppnåddes. Början på kampen för det som dag kallas föräldraförsäkring kan dateras till 1903, då kvinnor började kräva betald ersättning under den obligatoriska ledigheten vid barnafödande. Det tog trettio år innan den första lilla ansatsen till moderskapsersättning kom och ytterligare fyrtio år innan en full föräldraförsäkring var genomförd. År 1938 kom en lag som tillät abort på vissa indikationer, men det skulle dröja ytterligare tre decennier innan Tidevarvets förslag om fri abort till tolfte veckan gick igenom. År 1923 saknade nästan 90 % av alla gravida kvinnor läkarkontroll under graviditeten. Det fanns varken mödravårdscentraler eller barnavårdscentraler. År 1923 saknade 40% av fattiga barnaföderskor i Sverige nödigt linne, således utstyrsel till det nyfödda barnet och sänglinne till sig själva. Befolkningsfrågan och det ambitiösa folkhälsoprogrammet fick stort utrymme Tidevarvet och i lokalavdelningarnas arbete. Möten ordnades i landets olika delar, skrivelser insändes till riksdag, regering och andra myndigheter. Frågan hölls levande genom artiklar av främst Ada Nilsson, Elin Wägner och Carin Hermelin, men också av läkarna Alma Sundquist, Gerda Kjellberg, Andrea Andreen, advokaterna Eva Andén och Elisabeth Nilsson och socialarbetaren Kerstin Hesselgren. Folkhälsoprogrammet behandlades i medborgarskolans föreläsningar och diskussioner.

6 6 Tidevarvet höll sig väl informerad om vad som hände i andra länder på socialpolitikens och sexualpolitikens områden. Tidningen hade kontakt med föregångskvinnorna Katti Anker Möller i Norge, Marie Stopes i England och Margaret Sanger och Hanna M. Stone i USA. Tidningen tog klar ståndpunkt i en rad frågor. Lösdrivarfrågan var ett av Tidevarvets skötebarn. I kampen mot lösdrivarlagen fortsattes den feministiska kampen mot den sexuella dubbelmoralen. Uppfostran till sexuellt ansvar var en nyckelfråga. Därpå hängde förutsättningarna för ett jämlikt förhållande mellan könen och ett lyckligare samhälle. Omoral kunde inte lagstiftas bort, menade Tidevarvet, utan endast bekämpas med fysiologisk kunskap, etiska levnadsregler och bättre levnadsvillkor. Därför var sexualundervisning i alla skolformer och sexualupplysning för vuxna ett av frisinnade kvinnors och SKV:s viktigaste sexualpolitiska krav. En del frisinnade kvinnor och vänsterkvinnor valdes faktiskt in i regeringstillsatta utredningar och kommittéer. Exempelvis invaldes Alma Sundquist som sakkunnig i den kommitté som tillsattes 1918, när reglementeringen hade avskaffats, för att enligt den nya smittskyddslagen utarbeta en plan för obligatorisk sexualundervisning i skolor och sexualupplysning för den vuxna allmänheten. Kommitténs betänkande som kom 1921 var till stora delar författat av Alma Sundquist och präglat av samtidens feministiska sexualpolitik, vilken gick ut på att sexualundervisningen inte enbart skulle bestå av information om könssjukdomarna utan även om sexuell hygien, det vill säga både ett biologiskt, ett socialt och allra viktigast ett etiskt moment. Sexualundervisningen borde främst bidraga till karaktärens stärkande och till en mera upphöjd åskådning beträffande könslivet. Tanken att ett nytt betraktelsesätt rörande de sexuella förhållandena var förutsättningen för en lyckad kamp mot de veneriska sjukdomarna genomsyrade de frisinnade kvinnor sexualpolitik och Tidevarvets spalter. Under väntan på att kommittéförslaget skulle genomföras publicerade Tidevarvet artiklar och många enskilda initiativ togs. Ada Nilsson föreläste i skolor och barnavårdsnämnder. Honorine Hermelin ordnade 1934 sexualundervisning i Julitas fortsättningsskolor kom skolöverstyrelsens förslag, men det dröjde länge innan det förverkligades. När Tidevarvet lades ner 1936 hade kvinnokamp för sexualundervisning pågått i nästan sextio år. I femton år hade radikala feminister strävat efter att få se Alma Sundquists läroplan förverkligad, men det dröjde tjugo år till, innan sexualundervisning blev obligatorisk i alla skolformer. Frisinnade kvinnors kamp mot lagen som förbjöd propaganda för preventivmedel, stod i samband med förbundets krav på sexualupplysning. Frisinnade kvinnor delade inte samtidens oro för att nativiteten sjönk. De förespråkade inte heller, som vissa sexualliberaler, extrem barnbegränsning som lösning på sociala problem. Målet var ett samhälle som värnade om sin befolknings hälsa och

7 7 välfärd och där alla barn som föddes var önskade. Med andra ord ett folkhem. De ville ha bort preventivlagen därför att många läkare kände sig hindrade att rekommendera preventivmedel till kvinnor som de ansåg behöva sådana. De såg dock aldrig preventivmedel som en inträdesbiljett till den sexuella frihetens förlovade land utan varnade ständigt för lösa och tillfälliga förbindelser. Ungdomens sexualundervisning skulle inriktas på monogama förhållanden. Det var ingen fara för hälsan med sexuell avhållsamhet, men de som inte kunde leva så, skulle använda preventivmedel för att undvika könssjukdomar och oönskade barn. Födelsetalens begynnande nedgång i slutet av 1800-talet hade skapat medvetenhet om att spädbarnsvården måste förbättras. Alla barn, även utomäktenskapligt födda, blev viktiga. Medan samhället i övrigt hade genomgått en omvälvande förändring till det bättre, hade kvinnors villkor som barnaföderskor snarare försämrats. Ännu efter trettio års arbetsförbud i samband med graviditet var frågan om ekonomisk ersättning oavgjord. Frivilliga krafter verkade, men en varaktig och säker organisation för mödravård och spädbarnsvård kunde inte åstadkommas utan att staten ingrep. En större utredning ledd av Kerstin Hesselgren kom med förslag 1926 och en förordning om mödrahjälp utfärdades 1931 men först 1935 blev det fart på riksdagsmännen och en befolkningskommission tillsattes. I denna invaldes Andrea Andreen och även Elin Wägner fick en uppgift. Genom de kvinnor som valdes in i utredningar och kommittéer kom de frisinnade kvinnornas och vänsterkvinnorna att påverka rikspolitiken. De fick därigenom en viss lön för mödan, även om de inte fick sin önskan om små förlossningshem uppfylld. Inte minst viktigt var, att den linje segrade, som de hela tiden hade stått för, att alla och inte enbart förvärvsarbetande mödrar, tillerkändes moderskapspenning, senare barnbidrag. Därmed slapp den blivande modern utan egen inkomst be sin make eller fästman om varje krona till småbarnskläder och förlossningsvård. Kanske blev därmed kvinnors vilja att ha barn något större. När Tidevarvet lades ner 1936 hade de första stegen mot det svenska välfärdssamhället tagits och sedan kom reformerna slag i slag. Det innebar inte att medlemmarna i Svenska kvinnors vänsterförbund lade sig på latsidan. De hade många frågor att ägna sig åt under de kommande decennierna. Jag skall bara nämna en, som jag tycker är en viktig social fråga och som fick stor uppmärksamhet inom förbundet, flera decennier innan den blev en riksdagsfråga. Det är frågan om principen femtio/femtio eller enligt modern vokabulär varannan damernas. SKV krävde en lag om samma antal kvinnor som män på alla samhälleliga förtroendeposter gav de ut en broschyr i ämnet, skriven av Andrea Andreen med bistånd av Emilia Fogelklou, Honorine Hermelin, Ragna Kellgren och Elisabeth Tamm och med rubriken 50/50. Frågor som från början är obekväma och som ingen ville ta i, kan helt plötsligt bli intressanta för någon med näsa för vad som ligger i tiden. Så gick det alltså med SKV kvinnornas folkhälsofråga.

8 8 Den blev en modern fråga och med det följde att de olika frågor den innehöll presenterades som något nytt, som ingen tidigare hade gjort något åt. Detta observerades av det sociala arbetets pionjärer. När Kris i befolkningsfrågan kom ut skrev Emilie Rathou i Vita Bandet att boken inga nya problem framlade på det socialreformatoriska området. Däremot visade den mycket tydligt, att man nu började förstå det som förut så ofta hade framhållits av kvinnor och sociala organisationer, nämligen att familjens sorgligt dåliga levnadsvillkor, var en folkminskningens största orsaker. Ett par år dessförinnan hade Ada Nilsson gått till rätta med Populär tidskrift för sexuell upplysning som kom ut med sitt första nummer Denna publikation representerade en ny manligt dominerad sexualupplysningsrörelse inspirerad av Sigmund Freuds och Wilhelm Reichs idéer. Utmärkande för dem var driftsutlevelsens primat och sexualdriftens obetvinglighet. Preventivmedel och abort blev huvudfrågor. Bakom tidskriften stod en grupp unga manliga läkare och medicine studerande, som Gunnar Inghe, Gustav Jonsson (Skå-Gustav) och psykoanalytikern Niels Nielsen. Sexualupplysning åt folket var viktigt för att skapa "sunda sexuella förhållanden". De unga männen fanns med vid RFSU:s bildande Ada Nilsson inledde sin anmälan med följande rader: "När en stor och viktig sak går upp för en okunnig människa blir hon ofta till den grad gripen av frågans ofrånkomlighet att hon tilldelar alla övriga människor sin egen föregående okunnighet, därvid förbiseende, många viktiga insatser som gjorts av andra entusiaster." Även denna svenska upplysningsskrift har av sina unga förespråkare i pressen förkunnats som den första ljusstrålen i det sexuella mörkret samt konstaterat att för närvarande göres emellertid ingenting för att avhjälpa den sexuella okunnigheten och alla följder den förde med sig. Vad fanns det då i Populär tidskrift för sexuell upplysning som var nytt och ljusbringande? hade Ada frågat sig. Hon var inte alltför imponerad. En bra artikel om fosterfördrivningslagstiftning av Ruth Stjernstedt var ungefär densamma som av samma författare förut publicerats i Tidevarvet. Bilder ur det sexuella mörkret av Elise Ottensen Jensen överensstämde med hennes förut publicerade bok. En anmäld bok Om barnens sexuella fostran var en av tre böcker som kommit fram genom den pristävlan om sådana böcker som de kvinnliga skandinaviska läkarna hade utlyst för en tid sedan. Om den bakgrunden sades inte ett ord. Tidskriftens huvudartiklar om Fosterfördrivning och dess faror hade stora förtjänster men gav inget väsentligt nytt utöver det som tidigare framförts i den allmänna diskussionen. Mest utrymme i tidskriften fick en beskrivning över Könsorganens byggnad hos man och kvinna. Ada Nilsson opponerade sig bestämt mot ett råd från artikelförfattaren, nämligen "operation av Hymen för att befruktningshämmande föremål skola kunna appliceras redan före det första sexuella

9 9 sammanträffandet." "Detta, skrev hon, är visserligen något som vissa affärer tillåter sig att tillråda, men den i könslivets psykologi något kunnige läkaren torde ej vilja stå till svars för ett sådant råd." På senare tid hade flera professorer och även Julia von Schneidern och Alma Sundquist kraftigt angripit okunnigheten om könsorganens anatomi och fysiologi. Detta exempel på manliga och tydligen rätt okunniga sexualupplysares påflugna intresse för flickors mödomshinna för osökt mina tankar till ett liknande förslag som Hinke Bergegren ställde i ett av sina föredrag Han tyckte att mödomshinnan skulle förstöras på nyfödda flickor i syfte att utplåna hysterin kring om flickan var oskuld eller inte, när hon sedermera gifte sig. Uttalandet utlöste en stark reaktion från en i publiken, Berta Wellin, sjuksköterska och en våra fem första riksdagskvinnor. Det "nya och sympatiska" med Populär tidskrift för sexuell upplysning var, menade Ada Nilsson, att initiativet tagits av "unga män med yngre manliga läkare i spetsen". Hon önskade dem "god fortsättning och ökad mognad." Kanske var detta en väg för den sexuella upplysningen att "leta sig in i den förut i detta avseende hermetiskt tillslutna akademiska världen och högre läroverken." Detta var en anspelning på det stora ointresse för sexualupplysning som Ada Nilsson ansåg prägla den svenska, säg manliga, läkarkåren och som hade lett till att flickskolorna låg långt före de statliga pojkläroverken när det gällde sexualundervisning. Men nog med beröm. Det skulle inte, fortsatte Ada Nilsson, ha "missklätt de unga, om de intagit en mera blygsam inställning till alla sina föregångare." Och så berättade hon att Karolina Widerströms Kvinnohygien nyligen hade utkommit i sin sjunde upplaga och att den därmed var publicerad i bortåt exemplar. Därefter följde en utförlig redovisning av Karolinas insatser på det område, som de unga läkarna och deras förespråkare hade sagt var helt obearbetat, tills den nya tidskriften kom. Så bemötte alltså en erfaren och generös kvinnoläkare och feminist en grupp unga män som totalt negligerat, vad hon och hennes medarbetare dittills uträttat. Populär tidskrift för sexuell upplysning upphörde redan 1936, när RFSU utvecklade sitt förbundsblad till en egen tidskrift, Sexualfrågan. I och med att Tidevarvet lades ner var de radikala feministernas sexualpolitiska uppgift i stort sett avslutad. Med tiden blev svensk sexualpolitik alltmer materialistisk och fri från krav på självbehärskning, ömsesidig böjelse, trohet och andra "borgerliga" värderingar för att slutligen kulminera i 1960-talets sexklubbar och porrbutiker. Då var det få som visste vilka Karolina Widerström och Ada Nilsson var. SKV:s Vi kvinnor förde arvet vidare. När nu SKV firar hundraårsjubileum, kan det nog vara en nyttig påminnelse för äldre medlemmar och en viktig upplysning för unga kvinnor, att tänka på alla de årtionden av kamp som föregick de rättigheter som idag tas för givna. De är inga självklarheter. De tog lång tid att få igenom, men det

10 10 kan gå mycket snabbt att avskaffa dem. Det finns stor anledning att tacka de ovan omtalade kvinnorna för deras ledande insatser, men även de som inte är nämnda, men dock kämpade på barrikaderna för samma sak, är vi skyldiga ett stort tack.

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865)

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865) Fredrika Bremer föddes den 17 augusti 1801 i Åbo, Finland. Tre år senare flyttade familjen till Stockholm. Fadern köpte Årsta Slott där de bodde på somrarna, på vintern i Stockholm.

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %.

Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. Bilaga 4 Jämställdhet SCB Några viktiga fakta Andelen kvinnor i åldern 20 64 år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år 2007. För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. 42 % av kvinnorna

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

Session: Den svenska feminismen i internationellt perspektiv.

Session: Den svenska feminismen i internationellt perspektiv. Session: Den svenska feminismen i internationellt perspektiv. Fredag 6 maj kl 13-14.30 Lokal C442. Ordförande och kommentator: Elisabeth Elgán, Stockholms universitet elisabeth.elgan@historia.su.se Deltagare:

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

PLATTFORM Svenska Kvinnors Vänsterförbund

PLATTFORM Svenska Kvinnors Vänsterförbund PLATTFORM Svenska Kvinnors Vänsterförbund 1 2 Plattform antagen vid Svenska Kvinnors Vänsterförbunds extra förbundsstämma i Karlstad 25-26 april 2009 3 Historik Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV) har

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

Namn på plats eller gata uppkallad efter Elise Ottesen Jensen Motion (2011:40) av Karin Hanqvist (S)

Namn på plats eller gata uppkallad efter Elise Ottesen Jensen Motion (2011:40) av Karin Hanqvist (S) Utlåtande 2012:11 RIII (Dnr 312-1222/2011) Namn på plats eller gata uppkallad efter Elise Ottesen Jensen Motion (2011:40) av Karin Hanqvist (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

Läs mer

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum.

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum. Rösträtten När Sveriges riksdag i maj 1919 fattade beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor var det en viktig milstolpe för den svenska demokratin. Beslutet innebar att en stor andel av landets

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 18-tal et och kraftiga svängningar under 19-talet. I dag beräk nas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Tusentals flickor behöver ditt stöd.

Tusentals flickor behöver ditt stöd. Tusentals flickor behöver ditt stöd. Inte ovanligt. Den här flickan, Blacky, hittades i en soptunna. Råttorna hade börjat äta av hennes ansikte. Överleva? Djur, människor och växter kämpar i 40 gradig

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."

RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT. Linnaeus University Dissertations Nr 74/2011 "RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT." SVENSKA KVINNORS EKONOMISKA MEDBORGARSKAP 1921-1971 ZARA BERSBO LINNAEUS UNIVERSITY PRESS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

Verksamhetsberättelse Liberala Kvinnor i Stockholms Län 2012

Verksamhetsberättelse Liberala Kvinnor i Stockholms Län 2012 Verksamhetsberättelse Liberala Kvinnor i Stockholms Län 2012 Sida 2 av 6 Liberala Kvinnor i Stockholms län VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Sammanfattning Verksamhetsåret 2013 har helt dominerats av två stora

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

9. Tjuvriksdag och fångkamp

9. Tjuvriksdag och fångkamp 9. Tjuvriksdag och fångkamp Skyddsvärnet inrättar en socialmedicinsk mottagning och omorganiseras 1960-talet: Några aktuella årtal 1961 byggdes Berlinmuren. 1962 inrättades nioårig grundskola i Sverige.

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012

Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012 ANARKISTISKA STUDIER Syftet med Anarkistiska Studier är att genom bland annat studiecirklar, föredrag och utgivning av böcker och texter sprida anarkistiska idéer. Anarkistiska Studier vill inspirera människor

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

VINNARE AV ÅRETS FREDRIKA TIDIGARE ÅR

VINNARE AV ÅRETS FREDRIKA TIDIGARE ÅR VINNARE AV ÅRETS FREDRIKA TIDIGARE ÅR GUNNEL STENQVIST 2011 Gunnel Stenqvist har som ordförande i Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier engagerat arbetat för att göra Fredrika Bremers gärning och

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Härligt att vara i Lund - Röda fanor som smattar i vinden, tonerna av Internationalen, sommarkappan på och ett och annat skoskav

Härligt att vara i Lund - Röda fanor som smattar i vinden, tonerna av Internationalen, sommarkappan på och ett och annat skoskav TAL 1:a Maj 2016, Lund Heléne Fritzon DET TALADE ORDET GÄLLER! Mötesdeltagare! Härligt att vara i Lund - Röda fanor som smattar i vinden, tonerna av Internationalen, sommarkappan på och ett och annat skoskav

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållandet till kravet på opartiskhet.

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållandet till kravet på opartiskhet. 1/6 BESLUT 2016-05-30 Dnr: 16/00780 SAKEN Fråga doktorn, SVT1, 2016-03-14, inslag om aktiv dödshjälp; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

Ideologier. Olika typer av bullar

Ideologier. Olika typer av bullar Ideologier Olika typer av bullar Konservatism! Vill bevara ordningen som råder i samhället. Den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet. Historiemedvetenhet viktigt man behöver veta varifrån

Läs mer

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M)

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Utlåtande 2016:179 RIX (Dnr 106-602/2016) Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Jämställt jamstallt.se

Jämställt jamstallt.se Jämställdhetspussel Hur gör vi? Klipp ut alla lappar med händelser och blanda dem väl. Uppdraget är sen att lägga in lapparna under rätt årtionden. Under varje årtionde står det hur många lappar som ska

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition

UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition Ur ARAB:s vykortssamling ARAB har många gånger medverkat till att lyfta fram kvinnorna i arkivet/biblioteket i

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Från Eva Annerås OH-bilder:

Från Eva Annerås OH-bilder: Från Eva Annerås OH-bilder: Innebörden i begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet växlar över tid medan behovet av att få reflektera är tidlöst Teman: Kärlek, förälskelse, svartsjuka

Läs mer

MAKT & MÄNNISKOR. Vi hade makten att välja och vi valde Sigurd och Mia, Robin, Helga och Rosa, Catherine och Edvard

MAKT & MÄNNISKOR. Vi hade makten att välja och vi valde Sigurd och Mia, Robin, Helga och Rosa, Catherine och Edvard MAKT & MÄNNISKOR Vi hade makten att välja och vi valde Sigurd och Mia, Robin, Helga och Rosa, Catherine och Edvard Genom dem vill vi berätta om makthavare och maktlösa och om dem som gjorde motstånd Med

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom upp uppfinningar, bildandet av fackföreningar och

Läs mer

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv Magnus Nilsson Karlstad universitet Historik och bakgrund Under medeltiden var böndernas barn och släktingar skyldiga att ta hand om sina gamla.

Läs mer

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt - Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Verksamhetsplan för RFSU Halland 2015

Verksamhetsplan för RFSU Halland 2015 Verksamhetsplan för RFSU Halland 2015 Organisation RFSU Halland är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell förening för sexualupplysning och sexualpolitik som verkar i Hallands län. Lokalföreningen

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Oslo 070913. Christina Pettersson Ordförande KSAN

Oslo 070913. Christina Pettersson Ordförande KSAN Oslo 070913 Christina Pettersson Ordförande KSAN Vad är KSAN Partipolitiskt och religiöst obunden paraplyorganisation 31 riksorganisationer för kvinnor som medlemmar Arbetar förebyggande mot missbruk av

Läs mer

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del I Laura Carlson 2016 Feministiska rättsteorier Feminism ett paraply Feministiska rättsteorier (liberal och radikal) Nordisk

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer