Hjördis Levin Föredrag i Göteborg den 19 mars Svenska kvinnors vänsterförbunds 100-årsdag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjördis Levin Föredrag i Göteborg den 19 mars 2014. Svenska kvinnors vänsterförbunds 100-årsdag."

Transkript

1 Hjördis Levin Föredrag i Göteborg den 19 mars Svenska kvinnors vänsterförbunds 100-årsdag. År 1934 kom det ut en bok som hette Kris i befolkningsläran. Den var skriven av två socialdemokrater: Alva och Gunnar Myrdal. Krisen innebar att svenskarna inte ville skaffa tillräckligt många barn. Årets födelsetal var det lägsta i världen. Vad berodde det på? Författarna presenterade en rad förklaringar som svar på frågan och förslag till hur krisen skulle övervinnas. Den socialdemokratiska regeringen, som kommit till makten året innan, tillsatte en kommission som utarbetade förslag som sedan blev lagar. De här händelserna brukar anges som ursprunget till det svenska välfärdssamhället. Makarna Myrdals bok blev något av en välfärdspolitikernas bibel. I min bok Kvinnorna på barrikaden har jag drivit tesen, att det som Myrdalarna påstod och föreslog inte alls var något nytt. Det hade sagts och föreslagits många gånger förut av den svenska kvinnorörelsen, som vid sekelskiftet 1900 hade börjat kräva rösträtt och ställa krav på sociala reformer. En särskilt framträdande del av denna kvinnorörelse var Frisinnade kvinnors riksförbund. Det specifika med den sammanslutningen var, att den satte fokus på just befolkningsfrågan, något som då, med Ada Nilssons ord, var nästan oanständigt att ta upp, men som så småningom kom att finnas på alla partiers program. Innan jag går närmare in på Frisinnade kvinnors befolkningsfråga, vill jag placera dem i deras historiska sammanhang. Frisinnade kvinnors riksförbund och därmed också Svenska kvinnors vänsterförbund har sina djupaste historiska rötter i 1880-talet, närmare bestämt 1880, då uppsalaradikalismen föddes. I februari 1800 höll Knut Wicksell, en student vid Uppsala universitet, ett föredrag om fattigdomens orsak och botemedel. Detta föredrag var så kontroversiellt, att det väckte uppseende över hela landet. Wicksell påstod att fattigdomen med alla dess sociala problem berodde på att familjerna var för stora. Om människor lärde sig använda preventivmedel kunde de gifta sig tidigt utan att få stugan full av barn. Varje kvinna skulle föda två, högst tre barn. Föredraget var ett inslag i en redan pågående samhällskritisk debatt om yttrandefrihet och åsiktsfrihet och om hur prostitution och spridning av könssjukdomar skulle kunna stoppas. I den sistnämnda frågan engagerade sig en del av samtidens kvinnosakskvinnor. Allmänt ansåg de, att om den allmänna moralen, speciellt männens sexualmoral höjdes, skulle många sociala problem försvinna. Debatterna resulterade bland annat i att en juridikstudent vid namn Karl Staaff år 1882 bildade föreningen Verdandi i Uppsala och att feministen Sophie Adlersparre, utgivare av Tidskrift för hemmet, två år senare, ledde bildandet av Fredrika Bremer- förbundet.

2 2 En bit in på 1900-talet flammade den s.k. sedlighetsdebatten upp igen. Ett viktigt år är Strejker och demonstrationer för allmän rösträtt pågick, möten mot den statligt reglerade prostitutionen hölls och den första Föreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades. Året därpå konstituerades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt höll de socialdemokratiska kvinnorna sin första konferens och 1908 sin första kongress, då de talade om att bilda ett kvinnoförbund hölls den internationella och uppmärksammade kongressen för kvinnors rösträtt i Stockholm. Under den här perioden manifesterade sig också en rörelse för sociala reformer i Centralförbundet för socialt arbete, bildat Syftet var att skapa social medvetenhet hos befolkningen och inte minst bland kvinnorna, som industrialismen hade frigjort från många tidigare hemsysslor, så att de fick tid att fylla viktiga sociala uppgifter. De skulle få användning för sin tusenåriga erfarenhet av mänsklig omsorg. Till CSA anslöt sig såväl nykterhetsföreningar som kvinnoföreningar och en livlig verksamhet växte fram. Hem för ogifta mödrar och deras barn öppnades, kurser i barnavård, hemvård, matlagning och socialt arbete ordnades. Över hela landet hölls föreläsningar och diskussioner om nykterhet, sexuell hygien, moderskapsförsäkring och mycket annat. Preventivfrågan aktualiserades åter och väckte 1910 en lika stor uppmärksamhet som 30 år tidigare. Anarkisten Hinke Bergegren uppträdde med föredraget Kärlek utan barn. Strax stiftade en lag mot propaganda för preventivmedel. Flera av rösträttsrörelsens och den sociala reformrörelsens ledande gestalter hade sin ideologiska hemvist inom föreningen Verdandi, uppsalaradikalismen och den frisinnade delen av den liberala rörelsen. Det var människor som inte var nöjda med status quo utan ville förändra samhället på åtskilliga områden. Här möter vi många av de kvinnor som skapade, ledde och medverkade i den förening, som senare kom att stå bakom Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad. Det var kvinnor som hade dragit nytta av den kvinnoemancipation som faktiskt hade skett sedan mitten av 1800-talet. Några av våra första kvinnliga läkare Karolina Widerström, Ada Nilsson, Julia Kinberg, Gerda Kjellberg och Alma Sundquist höll föredrag om sexuell hygien, mödravård och barnavård. Författarinnan Frida Steenhoff propagerade för sexualreform och födelsekontroll. Bostadsinspektrisen Kerstin Hesselgren ledde den första kursen för socialarbetare. Journalisten Elin Wägner skrev om rösträtt, sexualmoral och socialt arbete. Bankkvinnan Signe Bergman organiserade rösträttskongressen Ann-Margret Holmgren och Augusta Tonning bildade hundratals rösträttsföreningar. Ada Nilsson, Gerda Kjellberg, Julia Kinberg, Alma Sundquist och Karolina Widerström protesterade mot preventivlagens tillkomst och mobiliserade läkarna mot prostitutionens reglementering. Juristerna Eva Andén, Anna Wicksell,

3 3 Elisabeth Nilsson, Mathilda Stael von Holstein och Ruth Stjernstedt förde kvinnors talan i viktiga lagfrågor. Så kom 1914 och det politiska läget var spänt i Sverige. En konflikt angående Sveriges förhållande till främmande makter uppstod mellan Gustaf V och Karl Staaff som nu var statsminister för andra gången. Det var dags för de frisinnade kvinnorna att organisera sig. De var löst grupperade i gränszonen mellan borgerlig och socialdemokratisk kvinnorörelse. De möttes i kvinnoföreningar, skrev i Idun, Hertha, Morgonbris och Aftontidningen, var anknutna till föreningen Studenter och arbetare, Centralförbundet för socialt arbete och Social tidskrift, men de hade ingen egen förening. Flera av dem var medlemmar i Frisinnade landsföreningen. När Karl Staaff kallades landsförrädare och lämnade statsministerposten bekände de frisinnade kvinnorna färg och ställde sig på den barrikad de tillhörde. Den 19 mars 1914 samlades nitton damer på Ada Nilssons och Julia Kinbergs initiativ i den sistnämndas hem i Stockholm. Bland de nitton fanns Signe Bergman, Ezaline Boheman, Emilia Broomé, Elisabeth Waern-Bugge, Ebba Palmstierna, Karolina Widerström, Gulli Petrini, Marika Stiernstedt och Elin Wägner. Där bildades Föreningen Frisinnade Kvinnor (FFK). Nästan alla samtidens kända liberala kvinnor blev medlemmar. Ada Nilsson blev ordförande men efterträddes snart av Emilia Broomé, som såg till att FFK blev en stödförening till Karl Staaffs parti, Frisinnade Landsföreningen (FL). Rösträttskampen blev en viktig uppgift för den nybildade föreningen. Sju år senare fick kvinnor för första gången rösta och kandidera till riksdagen. Elisabeth Tamm, ägarinna till godset Fogelstad i Julita och medlem i FFK, lanserades av riksdagspartiet Liberala samlingspartiet. Hon var beredd att ta plats i Sveriges riksdag. Så skedde också i januari 1922 tillsammans med Kerstin Hesselgren, vän och meningsfrände sedan många år, samt ytterligare tre kvinnor, Bertha Wellin för högern, Nelly Thüring och Agda Östlund för socialdemokratin. Elisabeth Tamm lämnade riksdagen efter första perioden, men Kerstin Hesselgren blev länge kvar. År 1920 fanns det föreningar för frisinnade kvinnor runt om i landet och detta år bildades Frisinnade kvinnors riksförbund (FKR) med Kerstin Hesselgren som ordförande. Förbundets två riksdagskvinnor blev tongivande inom FKR. Efter en kort tid i riksdagen förstod de, att rösträtten inte var mycket värd, om inte fler kvinnor blev politiskt intresserade och engagerade och framför allt politiskt kunniga. Kvinnorna måste utbildas för att kunna vara med och styra det samhälle de levde i. Därför hölls den första kursen, den s.k. urkursen, på Fogelstad sommaren Tre år senare öppnade den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad. Till och med 1954 möttes kvinnor ur olika samhällsklasser där och lärde sig historia, samhällskunskap och talekonst. Ett av urkursens viktigaste resultat var tidningen Tidevarvet som började utkomma Ett annat viktigt resultat var frisinnade kvinnors välfärdsprogram, som också kallades befolkningsfrågan

4 4 och folkhälsan. Den socialpolitiska roll som Frisinnade kvinnors riksförbund och senare Svenska kvinnors vänsterförbund spelade under en viktig brytningstid i vårt lands historia har inte fått någon större uppmärksamhet. De senaste decenniernas intresse för fogelstarörelsen har varit så inriktat på den Kvinnliga medborgarskolan, att en ledande person inom Kulturföreningen Fogelstad kunde säga, när ämnet kom på tal, att SKV har väl inget med medborgarskolan att göra. De historiker som har skrivit om välfärdssamhällets uppkomst har i regel börjat med makarna Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan, har inte brytt sig om vad som hände tidigare och vad den dåvarande kvinnorörelsen gjorde på området. FKR:s och SKV:s socialpolitiska insatser är således relativt okända, men utan tvivel bidrog de till att bereda vägen mot välfärdssverige. När Tidevarvet tog upp en lång rad frågor under rubriken befolkningsfrågan eller folkhälsan fortsattes den kamp för sociala reformer och sexualreform som hade påbörjats långt före första världskriget. När kvinnorna fått rösträtt och genom den nya äktenskapslagen full myndighet, var det dags att verka för reformer som männen inte intresserat sig nämnvärt för, men som hörde intimt samman med kvinnors specifika behov. Frisinnade kvinnors riksförbund var således först med att politisera befolkningsfrågan, något som senare blev aktuellt för alla politiska partier. De frisinnade kvinnorna låg också långt före Riksförbundets för sexuell upplysning, som bildades Då stod sexualupplysning sedan tio på Frisinnade kvinnors program. Det främsta skälet till att FKR började ge ut Tidevarvet var dess akuta behov av en egen rikstäckande tidning att föra ut sin befolkningspolitik i. Första numret kom ut i december Ada Nilsson var ansvarig utgivare från början till slut. Ellen Hagen var Tidevarvets första redaktör men avlöstes sommaren 1924 av Elin Wägner. Hon efterträddes 1928 av Carin Hermelin som avgick när tidningen nedlades. Under årens lopp medverkade nästan alla periodens kända kvinnor och även många män med kvalificerade artiklar i vitt skilda ämnen. I en presentation av förbundets övergripande politiska uppgift betonade Elisabeth Tamm, att de frisinnade kvinnorna inte ville avskilja sig från samarbete med männen, men eftersom kvinnor hade en annan syn än män på samhällets problem, måste både män och kvinnor just i sin olika egenart göra sig gällande vid skapandet av samhällets former. Kvinnornas uppgift som fullvärdiga och myndiga medborgare var att sätta igenom en högre, en egen, kvinnlig värdering av människolivet, skydda det för vansinnigt ödslande, för att missbrukas och nedsmutsas, skrev Elin Wägner. Frisinnade Kvinnors Riksförbunds befolkningsprogram gav tydligt uttryck för samtidens radikala feminism, att kvinnor och män skall ha samma rättigheter och skyldigheter på alla områden. En kvinna skulle inte, som den äldre kvinnorörelsen menat, vara tvungen att välja mellan myrtenkronan och lagerkransen, det vill säga, antingen ägna sig åt ett yrke eller åt make, hem och barn. Hon skulle ha rätt till båda. Och till detta mönster måste samhället anpassa sig.

5 5 Förbundets folkhälsa innehöll så gott som allt det vi brukar kalla det svenska välfärdssamhället som sjukförsäkring, föräldraförsäkring, mödravård, barnavård, sexualupplysning, preventivmedelsupplysning och fri abort intill tolfte veckan. Gynekologen Ada Nilsson var den drivande kraften. En medveten befolkningspolitik måste vara grunden till allt samhällsarbete, hävdade hon. Den måste lägga mera vikt på kvalitativ förbättring än på kvantiteten. Arbetet för folkhälsa måste därför i första hand koncentrera sig på att förebygga sjukdomar. Det måste finnas sexualundervisning för all ungdom, vägledningsbyråer och polikliniker för blivande mödrar och information som hjälper dem att hitta dit. Det skulle finnas förlossningsavdelningar för svårare fall vid städernas lasarett och små välinrättade, statsunderstödda och kontrollerade förlossningshem över hela landet i samband med barnmorskas och läkares bostad. Barnaföderskor skulle ha rätt till hemhjälp och moderskapsförsäkring. För barnen skulle finnas barnavårdscentraler, barnkrubbor, barnträdgårdar och läkarvård för alla skolbarn. Skillnaden mellan barn födda inom och födda utom äktenskap skulle avskaffas, skolväsendet omdanas, kvinnornas kroppskultur höjas och likalönsprincipen genomföras. För dagens människor kanske det här inte låter särskilt radikalt, men vi måste komma ihåg att allt sådant saknades på den tiden. Många av de frågor som frisinnade kvinnors välfärdsprogram tog upp, hade de och andra enskilda kvinnor och kvinnoföreningar kämpat för under årtionden. Exempelvis började feministiskt sinnade kvinnliga läkare att förespråka sexualundervisning i skolorna redan på 1890-talet. Det dröjde över sextio år innan deras målsättning någorlunda uppnåddes. Början på kampen för det som dag kallas föräldraförsäkring kan dateras till 1903, då kvinnor började kräva betald ersättning under den obligatoriska ledigheten vid barnafödande. Det tog trettio år innan den första lilla ansatsen till moderskapsersättning kom och ytterligare fyrtio år innan en full föräldraförsäkring var genomförd. År 1938 kom en lag som tillät abort på vissa indikationer, men det skulle dröja ytterligare tre decennier innan Tidevarvets förslag om fri abort till tolfte veckan gick igenom. År 1923 saknade nästan 90 % av alla gravida kvinnor läkarkontroll under graviditeten. Det fanns varken mödravårdscentraler eller barnavårdscentraler. År 1923 saknade 40% av fattiga barnaföderskor i Sverige nödigt linne, således utstyrsel till det nyfödda barnet och sänglinne till sig själva. Befolkningsfrågan och det ambitiösa folkhälsoprogrammet fick stort utrymme Tidevarvet och i lokalavdelningarnas arbete. Möten ordnades i landets olika delar, skrivelser insändes till riksdag, regering och andra myndigheter. Frågan hölls levande genom artiklar av främst Ada Nilsson, Elin Wägner och Carin Hermelin, men också av läkarna Alma Sundquist, Gerda Kjellberg, Andrea Andreen, advokaterna Eva Andén och Elisabeth Nilsson och socialarbetaren Kerstin Hesselgren. Folkhälsoprogrammet behandlades i medborgarskolans föreläsningar och diskussioner.

6 6 Tidevarvet höll sig väl informerad om vad som hände i andra länder på socialpolitikens och sexualpolitikens områden. Tidningen hade kontakt med föregångskvinnorna Katti Anker Möller i Norge, Marie Stopes i England och Margaret Sanger och Hanna M. Stone i USA. Tidningen tog klar ståndpunkt i en rad frågor. Lösdrivarfrågan var ett av Tidevarvets skötebarn. I kampen mot lösdrivarlagen fortsattes den feministiska kampen mot den sexuella dubbelmoralen. Uppfostran till sexuellt ansvar var en nyckelfråga. Därpå hängde förutsättningarna för ett jämlikt förhållande mellan könen och ett lyckligare samhälle. Omoral kunde inte lagstiftas bort, menade Tidevarvet, utan endast bekämpas med fysiologisk kunskap, etiska levnadsregler och bättre levnadsvillkor. Därför var sexualundervisning i alla skolformer och sexualupplysning för vuxna ett av frisinnade kvinnors och SKV:s viktigaste sexualpolitiska krav. En del frisinnade kvinnor och vänsterkvinnor valdes faktiskt in i regeringstillsatta utredningar och kommittéer. Exempelvis invaldes Alma Sundquist som sakkunnig i den kommitté som tillsattes 1918, när reglementeringen hade avskaffats, för att enligt den nya smittskyddslagen utarbeta en plan för obligatorisk sexualundervisning i skolor och sexualupplysning för den vuxna allmänheten. Kommitténs betänkande som kom 1921 var till stora delar författat av Alma Sundquist och präglat av samtidens feministiska sexualpolitik, vilken gick ut på att sexualundervisningen inte enbart skulle bestå av information om könssjukdomarna utan även om sexuell hygien, det vill säga både ett biologiskt, ett socialt och allra viktigast ett etiskt moment. Sexualundervisningen borde främst bidraga till karaktärens stärkande och till en mera upphöjd åskådning beträffande könslivet. Tanken att ett nytt betraktelsesätt rörande de sexuella förhållandena var förutsättningen för en lyckad kamp mot de veneriska sjukdomarna genomsyrade de frisinnade kvinnor sexualpolitik och Tidevarvets spalter. Under väntan på att kommittéförslaget skulle genomföras publicerade Tidevarvet artiklar och många enskilda initiativ togs. Ada Nilsson föreläste i skolor och barnavårdsnämnder. Honorine Hermelin ordnade 1934 sexualundervisning i Julitas fortsättningsskolor kom skolöverstyrelsens förslag, men det dröjde länge innan det förverkligades. När Tidevarvet lades ner 1936 hade kvinnokamp för sexualundervisning pågått i nästan sextio år. I femton år hade radikala feminister strävat efter att få se Alma Sundquists läroplan förverkligad, men det dröjde tjugo år till, innan sexualundervisning blev obligatorisk i alla skolformer. Frisinnade kvinnors kamp mot lagen som förbjöd propaganda för preventivmedel, stod i samband med förbundets krav på sexualupplysning. Frisinnade kvinnor delade inte samtidens oro för att nativiteten sjönk. De förespråkade inte heller, som vissa sexualliberaler, extrem barnbegränsning som lösning på sociala problem. Målet var ett samhälle som värnade om sin befolknings hälsa och

7 7 välfärd och där alla barn som föddes var önskade. Med andra ord ett folkhem. De ville ha bort preventivlagen därför att många läkare kände sig hindrade att rekommendera preventivmedel till kvinnor som de ansåg behöva sådana. De såg dock aldrig preventivmedel som en inträdesbiljett till den sexuella frihetens förlovade land utan varnade ständigt för lösa och tillfälliga förbindelser. Ungdomens sexualundervisning skulle inriktas på monogama förhållanden. Det var ingen fara för hälsan med sexuell avhållsamhet, men de som inte kunde leva så, skulle använda preventivmedel för att undvika könssjukdomar och oönskade barn. Födelsetalens begynnande nedgång i slutet av 1800-talet hade skapat medvetenhet om att spädbarnsvården måste förbättras. Alla barn, även utomäktenskapligt födda, blev viktiga. Medan samhället i övrigt hade genomgått en omvälvande förändring till det bättre, hade kvinnors villkor som barnaföderskor snarare försämrats. Ännu efter trettio års arbetsförbud i samband med graviditet var frågan om ekonomisk ersättning oavgjord. Frivilliga krafter verkade, men en varaktig och säker organisation för mödravård och spädbarnsvård kunde inte åstadkommas utan att staten ingrep. En större utredning ledd av Kerstin Hesselgren kom med förslag 1926 och en förordning om mödrahjälp utfärdades 1931 men först 1935 blev det fart på riksdagsmännen och en befolkningskommission tillsattes. I denna invaldes Andrea Andreen och även Elin Wägner fick en uppgift. Genom de kvinnor som valdes in i utredningar och kommittéer kom de frisinnade kvinnornas och vänsterkvinnorna att påverka rikspolitiken. De fick därigenom en viss lön för mödan, även om de inte fick sin önskan om små förlossningshem uppfylld. Inte minst viktigt var, att den linje segrade, som de hela tiden hade stått för, att alla och inte enbart förvärvsarbetande mödrar, tillerkändes moderskapspenning, senare barnbidrag. Därmed slapp den blivande modern utan egen inkomst be sin make eller fästman om varje krona till småbarnskläder och förlossningsvård. Kanske blev därmed kvinnors vilja att ha barn något större. När Tidevarvet lades ner 1936 hade de första stegen mot det svenska välfärdssamhället tagits och sedan kom reformerna slag i slag. Det innebar inte att medlemmarna i Svenska kvinnors vänsterförbund lade sig på latsidan. De hade många frågor att ägna sig åt under de kommande decennierna. Jag skall bara nämna en, som jag tycker är en viktig social fråga och som fick stor uppmärksamhet inom förbundet, flera decennier innan den blev en riksdagsfråga. Det är frågan om principen femtio/femtio eller enligt modern vokabulär varannan damernas. SKV krävde en lag om samma antal kvinnor som män på alla samhälleliga förtroendeposter gav de ut en broschyr i ämnet, skriven av Andrea Andreen med bistånd av Emilia Fogelklou, Honorine Hermelin, Ragna Kellgren och Elisabeth Tamm och med rubriken 50/50. Frågor som från början är obekväma och som ingen ville ta i, kan helt plötsligt bli intressanta för någon med näsa för vad som ligger i tiden. Så gick det alltså med SKV kvinnornas folkhälsofråga.

8 8 Den blev en modern fråga och med det följde att de olika frågor den innehöll presenterades som något nytt, som ingen tidigare hade gjort något åt. Detta observerades av det sociala arbetets pionjärer. När Kris i befolkningsfrågan kom ut skrev Emilie Rathou i Vita Bandet att boken inga nya problem framlade på det socialreformatoriska området. Däremot visade den mycket tydligt, att man nu började förstå det som förut så ofta hade framhållits av kvinnor och sociala organisationer, nämligen att familjens sorgligt dåliga levnadsvillkor, var en folkminskningens största orsaker. Ett par år dessförinnan hade Ada Nilsson gått till rätta med Populär tidskrift för sexuell upplysning som kom ut med sitt första nummer Denna publikation representerade en ny manligt dominerad sexualupplysningsrörelse inspirerad av Sigmund Freuds och Wilhelm Reichs idéer. Utmärkande för dem var driftsutlevelsens primat och sexualdriftens obetvinglighet. Preventivmedel och abort blev huvudfrågor. Bakom tidskriften stod en grupp unga manliga läkare och medicine studerande, som Gunnar Inghe, Gustav Jonsson (Skå-Gustav) och psykoanalytikern Niels Nielsen. Sexualupplysning åt folket var viktigt för att skapa "sunda sexuella förhållanden". De unga männen fanns med vid RFSU:s bildande Ada Nilsson inledde sin anmälan med följande rader: "När en stor och viktig sak går upp för en okunnig människa blir hon ofta till den grad gripen av frågans ofrånkomlighet att hon tilldelar alla övriga människor sin egen föregående okunnighet, därvid förbiseende, många viktiga insatser som gjorts av andra entusiaster." Även denna svenska upplysningsskrift har av sina unga förespråkare i pressen förkunnats som den första ljusstrålen i det sexuella mörkret samt konstaterat att för närvarande göres emellertid ingenting för att avhjälpa den sexuella okunnigheten och alla följder den förde med sig. Vad fanns det då i Populär tidskrift för sexuell upplysning som var nytt och ljusbringande? hade Ada frågat sig. Hon var inte alltför imponerad. En bra artikel om fosterfördrivningslagstiftning av Ruth Stjernstedt var ungefär densamma som av samma författare förut publicerats i Tidevarvet. Bilder ur det sexuella mörkret av Elise Ottensen Jensen överensstämde med hennes förut publicerade bok. En anmäld bok Om barnens sexuella fostran var en av tre böcker som kommit fram genom den pristävlan om sådana böcker som de kvinnliga skandinaviska läkarna hade utlyst för en tid sedan. Om den bakgrunden sades inte ett ord. Tidskriftens huvudartiklar om Fosterfördrivning och dess faror hade stora förtjänster men gav inget väsentligt nytt utöver det som tidigare framförts i den allmänna diskussionen. Mest utrymme i tidskriften fick en beskrivning över Könsorganens byggnad hos man och kvinna. Ada Nilsson opponerade sig bestämt mot ett råd från artikelförfattaren, nämligen "operation av Hymen för att befruktningshämmande föremål skola kunna appliceras redan före det första sexuella

9 9 sammanträffandet." "Detta, skrev hon, är visserligen något som vissa affärer tillåter sig att tillråda, men den i könslivets psykologi något kunnige läkaren torde ej vilja stå till svars för ett sådant råd." På senare tid hade flera professorer och även Julia von Schneidern och Alma Sundquist kraftigt angripit okunnigheten om könsorganens anatomi och fysiologi. Detta exempel på manliga och tydligen rätt okunniga sexualupplysares påflugna intresse för flickors mödomshinna för osökt mina tankar till ett liknande förslag som Hinke Bergegren ställde i ett av sina föredrag Han tyckte att mödomshinnan skulle förstöras på nyfödda flickor i syfte att utplåna hysterin kring om flickan var oskuld eller inte, när hon sedermera gifte sig. Uttalandet utlöste en stark reaktion från en i publiken, Berta Wellin, sjuksköterska och en våra fem första riksdagskvinnor. Det "nya och sympatiska" med Populär tidskrift för sexuell upplysning var, menade Ada Nilsson, att initiativet tagits av "unga män med yngre manliga läkare i spetsen". Hon önskade dem "god fortsättning och ökad mognad." Kanske var detta en väg för den sexuella upplysningen att "leta sig in i den förut i detta avseende hermetiskt tillslutna akademiska världen och högre läroverken." Detta var en anspelning på det stora ointresse för sexualupplysning som Ada Nilsson ansåg prägla den svenska, säg manliga, läkarkåren och som hade lett till att flickskolorna låg långt före de statliga pojkläroverken när det gällde sexualundervisning. Men nog med beröm. Det skulle inte, fortsatte Ada Nilsson, ha "missklätt de unga, om de intagit en mera blygsam inställning till alla sina föregångare." Och så berättade hon att Karolina Widerströms Kvinnohygien nyligen hade utkommit i sin sjunde upplaga och att den därmed var publicerad i bortåt exemplar. Därefter följde en utförlig redovisning av Karolinas insatser på det område, som de unga läkarna och deras förespråkare hade sagt var helt obearbetat, tills den nya tidskriften kom. Så bemötte alltså en erfaren och generös kvinnoläkare och feminist en grupp unga män som totalt negligerat, vad hon och hennes medarbetare dittills uträttat. Populär tidskrift för sexuell upplysning upphörde redan 1936, när RFSU utvecklade sitt förbundsblad till en egen tidskrift, Sexualfrågan. I och med att Tidevarvet lades ner var de radikala feministernas sexualpolitiska uppgift i stort sett avslutad. Med tiden blev svensk sexualpolitik alltmer materialistisk och fri från krav på självbehärskning, ömsesidig böjelse, trohet och andra "borgerliga" värderingar för att slutligen kulminera i 1960-talets sexklubbar och porrbutiker. Då var det få som visste vilka Karolina Widerström och Ada Nilsson var. SKV:s Vi kvinnor förde arvet vidare. När nu SKV firar hundraårsjubileum, kan det nog vara en nyttig påminnelse för äldre medlemmar och en viktig upplysning för unga kvinnor, att tänka på alla de årtionden av kamp som föregick de rättigheter som idag tas för givna. De är inga självklarheter. De tog lång tid att få igenom, men det

10 10 kan gå mycket snabbt att avskaffa dem. Det finns stor anledning att tacka de ovan omtalade kvinnorna för deras ledande insatser, men även de som inte är nämnda, men dock kämpade på barrikaderna för samma sak, är vi skyldiga ett stort tack.

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865)

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865) Fredrika Bremer föddes den 17 augusti 1801 i Åbo, Finland. Tre år senare flyttade familjen till Stockholm. Fadern köpte Årsta Slott där de bodde på somrarna, på vintern i Stockholm.

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Liberala Kvinnor i Stockholms Län 2012

Verksamhetsberättelse Liberala Kvinnor i Stockholms Län 2012 Verksamhetsberättelse Liberala Kvinnor i Stockholms Län 2012 Sida 2 av 6 Liberala Kvinnor i Stockholms län VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Sammanfattning Verksamhetsåret 2013 har helt dominerats av två stora

Läs mer

Tusentals flickor behöver ditt stöd.

Tusentals flickor behöver ditt stöd. Tusentals flickor behöver ditt stöd. Inte ovanligt. Den här flickan, Blacky, hittades i en soptunna. Råttorna hade börjat äta av hennes ansikte. Överleva? Djur, människor och växter kämpar i 40 gradig

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition

UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition Ur ARAB:s vykortssamling ARAB har många gånger medverkat till att lyfta fram kvinnorna i arkivet/biblioteket i

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Jämställt jamstallt.se

Jämställt jamstallt.se Jämställdhetspussel Hur gör vi? Klipp ut alla lappar med händelser och blanda dem väl. Uppdraget är sen att lägga in lapparna under rätt årtionden. Under varje årtionde står det hur många lappar som ska

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt - Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Oslo 070913. Christina Pettersson Ordförande KSAN

Oslo 070913. Christina Pettersson Ordförande KSAN Oslo 070913 Christina Pettersson Ordförande KSAN Vad är KSAN Partipolitiskt och religiöst obunden paraplyorganisation 31 riksorganisationer för kvinnor som medlemmar Arbetar förebyggande mot missbruk av

Läs mer

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö Meddelad i Malmö Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE F Ombud: Advokat Ulf Bjermer Advokatfirman Bjermer Stortorget 17 211 22 Malmö SVARANDE 1. B1 2. B2 Ställföreträdare för båda: M God man för båda: Advokat

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT S-KVINNOR I SKÅNE 2014 1 Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är just denna: samhället går att förändra Med dessa

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Idag är det snart 9 månader sen vi samlades här för första gången och protesterade mot en förlossningsvård som vi inte längre ansåg vara säker eller

Läs mer

Abort och preventivmedel från lagbrott till reproduktiv rättighet

Abort och preventivmedel från lagbrott till reproduktiv rättighet Födelsekontroll i Sverige under 100 år Abort och preventivmedel från lagbrott till reproduktiv rättighet Födelsekontroll i vid mening preventivmedel och abort för att förhindra oönskat barnafödande och

Läs mer

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

RFSU I ALMEDALEN 2015

RFSU I ALMEDALEN 2015 #fampol RFSU I ALMEDALEN 2015 Foto: Purple Sherbet Photography/Flickr Temat under veckan är familjepolitik. Vad är en familj? Hur påverkar lagar/regler reproduktion och relationer? Vad är dina erfarenheter

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Demonstration i Eskilstuna vid seklets början. Foto: okänd. Eskilstuna stadsmuseum.

Demonstration i Eskilstuna vid seklets början. Foto: okänd. Eskilstuna stadsmuseum. Demonstration i Eskilstuna vid seklets början. Foto: okänd. Eskilstuna stadsmuseum. Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma. 1919 klubbade

Läs mer

Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 09.00 12.00. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 09.00 12.00. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Uppdragsavdelningen, Justerat 2009-02-24 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Kvinnor från 1800-talet och framåt

Kvinnor från 1800-talet och framåt AV: Annelie Andersson SPSS2 Handledare: Mattias Larsson 2008-28-03 Kvinnor från 1800-talet och framåt om kvinnans Situation i samhället & bakgrunder till frigörelsen Innehållsförteckning Förord sid 1 Inledning

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Ni har rätt till en bra start i livet och en god hälsa oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning eller sexuell läggning.

Ni har rätt till en bra start i livet och en god hälsa oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning eller sexuell läggning. Kära barn och ungdomar Ni har rätt till en bra start i livet och en god hälsa oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning eller sexuell läggning. Alla människor är lika mycket värda och

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Allmän presentation: Starta med en runda där alla säger sitt namn och lite annat de själva vill säga.

Allmän presentation: Starta med en runda där alla säger sitt namn och lite annat de själva vill säga. Möte 1. kvinnofronten, kvinnorörelsen Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. & kvinnohistoria Upplägg Allmän presentation:

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Värden hjälpte dem att skiljas

Värden hjälpte dem att skiljas Värden hjälpte dem att skiljas När Eva och Jake Palm skulle skiljas fick de hjälp av sin hyresvärd. Jake kunde flytta till en trea ett stenkast bort medan Eva bodde kvar. Det gjorde skilsmässan lättare.

Läs mer

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så 1234 skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Så skiljer du dig En skilsmässa är ofta en stor sorg. Men ibland finns det ingen annan utväg. Hur vet

Läs mer

Plattform för Svenska Kvinnors Vänsterförbund Antagen vid extra förbundsstämma 25-26 april 2009

Plattform för Svenska Kvinnors Vänsterförbund Antagen vid extra förbundsstämma 25-26 april 2009 Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV) är ett partipolitiskt obundet kvinnoförbund med hjärtat till vänster. SKV verkar för: Plattform för Svenska Kvinnors Vänsterförbund Antagen vid extra förbundsstämma

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Blicka framåt framtiden är inom räckhåll! Genom att formulera en önskebild när det gäller kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och barnmorskors

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Verksamhetsberättelse för RFSU Gotland 2014

Verksamhetsberättelse för RFSU Gotland 2014 Verksamhetsberättelse för RFSU Gotland 2014 RFSU Gotland: RFSU Gotland är en ideell förening med organisationsnummer 834001-9416. RFSU Gotland är en lokalförening av Riksförbundet för sexuell upplysning.

Läs mer