RAPPORTNUMMER 23 februari 2005 PTS-ER-2005:5 ISSN Vad kostar det att ringa och surfa i Sverige 2004?

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 23 februari 2005 PTS-ER-2005:5 ISSN Vad kostar det att ringa och surfa i Sverige 2004?

2

3 Förord Förord PTS skall verka för effektiv konkurrens och främja konsumentnyttan inom området för elektronisk kommunikation. Som ett led i detta arbete har PTS för första gången tagit fram en rapport som analyserar prisutvecklingen för privatkunder inom fast och mobil telefoni samt Internetanslutning. Rapporten kommer att användas i PTS arbete med att skapa ett regelverk som ger tydliga och rättvisa förutsättningar för de operatörer som verkar på marknaden, och som i sin tur ger konsumenterna ett brett utbud av tjänster till bra priser. Rapporten kommer fortsättningsvis ges ut två gånger per år. Stockholm i februari 2005 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen

4

5 Innehåll Innehåll Sammanfattning Syfte, metod och begränsningar Syfte Metod Avgränsningar Utbudet av tjänster för elektronisk kommunikation Fast telefoni Antal operatörer Antalet tjänster och förändrade prismodeller Kostnadsutveckling för fast telefoni Fritidsabonnemang IP-telefoni Mobil telefoni Förändrat utbud av operatörer och tjänster Förändrade prismodeller för mobil telefoni Kostnadsutveckling mobil telefoni Fria minuter Enhetspris Uppringd anslutning till Internet Förändrat utbud av operatörer och tjänster Kostnadsutveckling uppringt Internet Jämförelse mellan uppringt Internet och fasta anslutningar med låg överföringshastighet Fast anslutning till Internet Förändrat utbud av operatörer och tjänster Förändrade prismodeller Kostnadsutveckling fast anslutning till Internet Segmentering och trafikmönster Fast telefoni Mobil telefoni Uppringt Internet Fast anslutning till Internet Tabeller Introduktion Mobil telefoni Uppringd anslutning till Internet Fast anslutning till Internet Bilagor Bilaga 1 Förutsättningar och förenklingar Bilaga 2 Operatörer och Tjänster Post- och telestyrelsen 1

6

7 Sammanfattning Sammanfattning Denna prisrapport visar att kostnaderna för mobil telefoni har sjunkit betydligt under de senaste två åren. Genomsnittskunden har exempelvis fått en total kostnadsminskning på 32 procent under perioden. Det är framförallt den ökade konkurrensen från vissa av tjänstetillhandahållarna och introduktionen av ytterligare en mobilnätoperatör som inneburit ökad priskonkurrens och därigenom kostnadsminskningar för konsumenterna. Införandet av enhetspriser under tredje kvartalet 2003 har varit den enskilda förändring som gett störst inverkan på kostnaderna. Föreliggande prisrapport har på ett strukturerat sätt analyserat prisutvecklingen för fast och mobil telefoni samt fast och uppringd anslutning till Internet, genom att analysera månadskostnaden för ett antal olika trafikmönster för privatpersoner under åtta kvartal från och med det första kvartalet För fast telefoni har kostnaderna för genomsnittsanvändaren sjunkit med sex procent under perioden. Framförallt är det introduktionen av erbjudanden utan minutavgift under kvällar och helger som har bidragit till kostnadsminskningarna. Grupper med hög månatlig förbrukning har påverkats mest av introduktionen av de nya prisplanerna, i vissa fall konstateras en kostnadsminskning på 15 procent under perioden som helhet. För uppringt Internet har inga större prisförändringar skett under 2004, vilket kan bero på att marknaden stagnerat och att operatörerna därför inte ser några incitament att förändra priser eller villkor på marknaden. För fast anslutning till Internet slutligen har den genomsnittliga kostnaden för erbjudanden från de nio operatörer som ingår i studien sjunkit med mellan 4 och 8 procent under det senaste året. Det är framförallt under fjärde kvartalet 2004 som en viss prispress har kunnat konstateras på marknaden, framförallt för högre bandbredder. Post- och telestyrelsen 3

8

9 Syfte, metod och begränsningar 1 Syfte, metod och begränsningar 1.1 Syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har till uppgift att följa den svenska marknaden för elektronisk kommunikation, att bidra till effektiv konkurrens samt främja konsumentnyttan inom området. Som en del i detta arbete utför PTS olika typer av marknadsanalyser. För närvarande finns ingen reglering av slutkundspriserna på marknaden för elektronisk kommunikation, utan regleringen sker främst på grossistnivå. PTS bedömer dock att det finns ett behov av att följa prisutvecklingen på marknaden, framför allt för privatkunder, för att analysera om marknaden fungerar väl ur konkurrensperspektiv. Denna rapport är ett led i arbetet med prisanalyser. Det finns även andra aspekter som avgör konsumentens val, till exempel tillgänglighet och kvalitet, men i den här rapporten fokuseras bara på prisets utveckling. Huvudsyftet med rapporten är att ta fram underlag för marknadsbedömningar och beslut om betydande marknadsinflytande (SMP 1 ). Ett delmål är dessutom att öka allmänhetens kunskap om priser och prisutveckling för elektronisk kommunikation. Rapporten fokuserar på följande delmarknader Fast telefoni Mobil telefoni Uppringd anslutning till Internet Fast anslutning till Internet Denna första rapport beskriver prisutvecklingen för fast och mobil telefoni för hela marknaden under perioden För anslutning till Internet presenteras resultatet från PTS avser att fortsättningsvis producera rapporter om prisutvecklingen två gånger per år, med publicering efter första och tredje kvartalet varje år. Rapporten baseras främst på följande informationskällor Uppgifter från operatörer angående segmentering och trafikmönster Prisuppgifter inhämtade från operatörernas hemsidor PTS rapport Svensk Telemarknad PTS individundersökning Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation 1 Significant Market Power Post- och telestyrelsen 5

10 Syfte, metod och begränsningar 1.2 Metod För att kunna bedöma prisutvecklingen på en marknad måste någon form av jämförelseunderlag tas fram, antingen i form av ett jämförpris eller någon typ av kundprofil. Som grund för segmenteringen, det vill säga uppdelningen av marknaden, har PTS valt att utgå från total förbrukning av elektronisk kommunikation. Detta har resulterat i en första segmentering i form av låg-, mellan- och storförbrukare. Då prismodellerna för flertalet trafikslag emellertid är mycket komplexa, har en fortsatt segmentering gjorts, där även hänsyn har tagits till aspekter som fördelning av trafik under dygnet och fördelning av trafik till olika destinationer (fasta nät respektive olika mobilnät). Sammanlagt har detta resulterat i sex användargrupper vardera för fast och mobil telefoni, tre grupper för uppringt Internet och fyra för fast anslutning till Internet. Dessa kategorier beskriver ett antal användargrupper, som tillsammans representerar en stor del av befolkningen, men som inte täcker hela befolkningens användning av elektronisk kommunikation. Inom kategorin mobil telefoni har ytterligare ett segment valts ut, som illustrerar konsumenternas övergång från fast telefoni till enbart mobil telefoni. Enligt PTS Individundersökning 2 har fyra procent av de svenska konsumenterna i dag valt att helt avstå från fast telefon, och ytterligare 40 procent kan tänka sig att göra det, om priserna för mobil telefoni närmar sig priserna för fast telefoni. PTS har därför valt att redan nu börja följa denna mycket intressanta utveckling. I rapportens senare del finns en mer utförlig beskrivning av de olika trafikparametrar och parametervärden som PTS valt för respektive kundsegment. Utgångspunkten för trafiksiffrorna har varit genomsnittsvärden för hela marknaden, som bland annat presenteras i Svensk Telemarknad 3. Exempelvis ringer ett svenskt hushåll i genomsnitt 400 minuter per månad från sin fasta telefon, varav 360 minuter till fast telefon, 30 minuter till mobiltelefon och 10 minuter till utlandet. Dessa siffror har använts för att beskriva genomsnittsanvändaren, därefter har en skalning av värdena gjorts för att beskriva lågrespektive storförbrukare. För att få ytterligare en spridning har även de kostnadsdrivande parametrarna för respektive trafikslag analyserats och modifierats. Arbetet med segmentering och parametersättning av kategorierna har pågått under hösten 2004, och PTS har i arbetet samverkat med ett mindre antal operatörer. En beskrivning av de färdiga användargrupperna skickades i början av januari 2005 på remiss till alla operatörer som är anmälda hos PTS. Rapporten har utarbetats av Johan Engström, Karin Johansson och Claudia Barajas. 2 Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation, PTS-ER-2004:40. 3 Svensk Telemarknad 2003, PTS-ER-2004: Post- och telestyrelsen

11 Syfte, metod och begränsningar 1.3 Avgränsningar Operatörer och erbjudanden De operatörer som ingår i prisjämförelsen är alla anmälda hos PTS enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation 4 och erbjuder abonnemang till privatanvändare. Merparten av de prisuppgifter som används i rapporten har lämnats av operatörerna i samband med uppdatering av PTS prisjämförelsewebbplats ( Rapporten omfattar bara tjänster som har marknadsförts aktivt mot nya privatkunder under perioden. Så kallade riktade erbjudanden har inte inkluderats, till exempel erbjudanden som begränsas till en viss åldersgrupp, en viss organisatorisk tillhörighet eller boende inom ett givet geografiskt område. Det senare gäller dock inte för fast anslutning till Internet, se avsnitt 6. Företagstjänster och äldre erbjudanden som inte längre kan nytecknas ingår inte heller i jämförelsen. Information om prisparametrar, utöver dem på PTS webbplats, har hämtats direkt från operatörernas hemsidor, och i vissa fall har även operatörerna kontaktats för kontroll av att uppgifterna är korrekta. De abonnemang och prisparametrar som ingår i jämförelsen är de som gällde den sista dagen i varje kvartal. Alla aktuella operatörers grunderbjudanden för fast och mobil telefoni har jämförts med varandra. För anslutning till Internet har PTS utgått från de största operatörerna, då antalet operatörer i annat fall skulle bli för stort. Tilläggserbjudanden, exempelvis för storförbrukare av SMS, ingår inte i jämförelsen. Rabatter, såsom tidsbegränsade erbjudanden eller kombinationserbjudanden 5, ingår inte heller i prisjämförelsen Kostnadsberäkningar För samtliga delmarknader har bara kostnader för själva tjänsten elektronisk kommunikation räknats in. Den utrustning som krävs för att använda tjänsterna är inte inkluderad. För att fastställa den totala kostnaden för elektronisk kommunikation måste flera faktorer som påverkar vad konsumenten får betala övervägas. Kostnader kan delas in i fasta och rörliga kostnader. Fasta kostnader är sådana som konsumenten får betala oavsett hur mycket tjänsten används. De fasta kostnader som inte är månatliga periodiseras, så att alla fasta kostnader kan jämföras med varandra. 4 EkomL. 5 Exempel på kombinationserbjudanden är rabatt på fast anslutning till Internet för förvalskunder. Post- och telestyrelsen 7

12 Utbudet av tjänster för elektronisk kommunikation Rörliga kostnader bestäms efter hur mycket tjänsten används. Andra faktorer som kan påverka kostnaden är när tjänsten används, i vilket nät som mottagande samtalspart är kund samt samtalsdestinationen (nationell eller internationell trafik). Dessa faktorer är de viktigaste för att fastställa den totala beräknade kostnaden för elektronisk kommunikation. För varje användarmönster redovisas det billigaste abonnemanget hos varje operatör. Om en operatör erbjuder flera olika abonnemangsalternativ redovisas bara det billigaste alternativet. Det abonnemang som är billigast för en användargrupp är inte nödvändigtvis billigast även för de andra. För att få en bild av totalmarknaden har ett genomsnittsvärde för hela marknaden beräknats. Detta genomsnittsvärde kan antingen räknas fram som ett linjärt medelvärde eller ett viktat medelvärde. PTS har i rapporten valt att presentera det viktade medelvärdet för fast och mobil telefoni, där viktningen baseras på operatörens marknadsandel för respektive trafikslag. För anslutningar till Internet har PTS valt att använda ett linjärt medelvärde, för att på ett rättvisande sätt beskriva prisutvecklingen över tiden. Två av de operatörer som PTS valt ut och som anses representera marknaden för Internet, erbjuder inte längre tjänster till slutkunder. Detta innebär att ett viktat medelvärde skulle uppvisa en kostnadsökning, trots att priserna har varit oförändrade. I bilaga 1 redovisas de specifika beräkningsgrunder som använts för rapporten. 2 Utbudet av tjänster för elektronisk kommunikation Antalet erbjudanden på marknaden för fast och mobil telefoni, från första kvartalet 2003 till sista kvartalet 2004, har i stort sett dubblerats. Antalet tjänster för fast telefoni har ökat från 38 stycken i mars 2003 till 97 stycken i slutet av För mobil telefoni är motsvarande siffror 34 tjänster i mars 2003 mot 60 tjänster i slutet av perioden. Antalet operatörer på den svenska Internetmarknaden är mycket stort, däremot har många av dem mycket små marknadsandelar (under en procent). PTS har i rapporten därför valt att fokusera på de operatörer som tillsammans kontrollerar större delen av marknaden. I början av 2004 var dessa nio operatörer för fast anslutning till Internet och sjutton operatörer för uppringd access. Inom den senare gruppen har antalet tjänster för uppringd access minskat från 28 till 22 stycken, medan de operatörer som erbjuder fast anslutning har ökat antalet tjänster från 24 till Post- och telestyrelsen

13 Fast telefoni 3 Fast telefoni Kostnaderna för fast telefoni för en genomsnittskund har sjunkit med 6 procent under perioden som helhet. Framför allt är det introduktionen av erbjudanden utan minutavgift under kvällar och helger som har bidragit till sänkningen. Det är främst grupper som ringer mycket som har kunnat dra fördel av de nya prismodellerna, till exempel har storanvändare kunnat minska sina kostnader med 15 procent. Låganvändare har i mindre utsträckning kunnat dra nytta av de nya prismodellerna, och för vissa konsumentgrupper har operatörernas standardprislistor varit de mest fördelaktiga under hela perioden. Dessa prismodeller har dock endast givit kostnadsminskningar på ett par procent. 3.1 Antal operatörer Under 2003 förändrades inte antalet operatörer inom fast telefoni. Under 2004 ökade de däremot med nio stycken. Tillskottet av nya operatörer berodde främst på att nya förvalsoperatörer och IP-telefonioperatörer etablerades på marknaden. Tabellen nedan sammanfattar dessa förändringar under perioden. Vissa operatörers kundbaser har köpts upp av andra företag. Detta redovisas inte i detalj i materialet nedan. Post- och telestyrelsen 9

14 Fast telefoni Kvartal Kv.2-03 Kv.3-03 Kv.4-03 Nya operatörer som tillkommit under perioden Digisip (IP) Fix Telecom Operatörer som slutat erbjuda tjänster under perioden Utfors Terraflex Kv.1-04 Dial IT Fortum RSL Com Kv.2-04 Bra Val Call Planet Campuz Devicom NetNet Tele0 Wx3 Kv.3-04 Kv.4-04 AllTele com hem (IP) Gotanet Joaxom (IP) Ymex (IP) NetNet Plus Energi 3.2 Antalet tjänster och förändrade prismodeller Under 2004 mer än fördubblades antalet tjänster för fast telefoni, från 42 till 97 stycken. Ökningen berodde främst på att operatörerna lanserade tjänster med slopad minutavgift under kvällar och helger, respektive under hela dygnet. 6 Vid slutet av 2004 hade mer än hälften av operatörerna lanserat abonnemang med fria minuter (dock mot öppningsavgift) under antingen kvällstid och helger eller dygnet runt. En annan trend som den fasta telefonin lånat från den mobila sidan är abonnemang som bara kan tecknas via Internet. Andra prissättningsmodeller som kommer från mobiltelefonin är minimidebitering per månad och avgift för pappersfaktura. 6 En förteckning över operatörer och erbjudna tjänster för fast telefoni under perioden redovisas i bilaga Post- och telestyrelsen

15 Fast telefoni Nya modeller för prissättning av fast telefoni under perioden Fria minuter (mot fast månadskostnad) kvällar och helger Fria minuter dagtid Fria minuter dygnet runt Erbjudanden som bara kan tecknas via Internet Minimidebitering per månad 3.3 Kostnadsutveckling för fast telefoni Användarmönster För att visa kostnadsutvecklingen för fast telefoni har sex användargrupper tagits fram. Modellen med användargrupper har utformats för att spegla olika användares trafikmönster och visar skillnaderna i förbrukning av fast telefoni mellan olika hushåll. Indelningen beskriver ett antal användargrupper som tillsammans representerar en stor del av befolkningen, men som däremot inte täcker den totala befolkningens användning av fast telefoni. Utgångspunkten för indelningen har främst varit hushållens storlek, hur mycket tid familjemedlemmarna vistas i hemmet och deras benägenhet att ringa utomlands. Segmenteringen av de olika grupperna har i första hand gjorts efter antal förbrukade trafikminuter per månad och i andra hand efter användning av olika trafikslag. Låg1 Singel består av en person som arbetar dagtid vilket medför att de flesta samtalen görs på kvällstid eller helger. Gruppen ringer relativt få samtal till det fasta och mobila nätet, men ringer däremot som ett genomsnittligt hushåll till utlandet. Låg2 Karriäristen är också en person som arbetar dagtid och ringer sina flesta samtal på kvällstid eller helger. Karriäristens vänner och kollegor nås säkrast på mobiltelefon, vilket medför många mobiltelefonsamtal. Även antalet utlandssamtal är ganska stort. Medel1 Pensionärer representeras av två personer som inte arbetar. De ringer relativt många samtal under dagtid på vardagar. Antal samtal till mobiltelefon är däremot ganska få och gruppen ringer inga samtal till utlandet. Medel2 Familj utan tonårsbarn är en familj bestående av två vuxna med barn som inte befinner sig i tonåren. Denna grupp representerar genomsnittsanvändaren av fast telefoni. Medel3 Världsmedborgare är en grupp som inom Sverige ringer som genomsnittshushållet, men som även har många kontakter utanför landet och därmed en stor förbrukning av utlandsminuter. Hög Tonårsbarn-familjen består av minst fyra individer som använder fast telefoni relativt mycket. Eftersom föräldrarna arbetar och barnen går i skola större delen av dagen rings majoriteten av samtalen på kvällar och helger. Gruppen ringer Post- och telestyrelsen 11

16 Fast telefoni dock något mer dagtid än Medel2, eftersom barnen är hemma under sen eftermiddag. Då familjen består av minst fyra individer är deras samtalsförbrukning ganska hög, både av fasta, mobila och utlandssamtal Kostnadsutveckling under perioden Kostnadsutvecklingen under perioden har varit omfattande för vissa grupper, medan andra har påverkats mindre. Under 2003 sjönk kostnaderna marginellt, däremot sjönk de mer under Det viktade medelvärdet av alla operatörers billigaste erbjudanden har för genomsnittsanvändaren (som representeras av gruppen Medel2) sjunkit med 6 procent under perioden. I slutet av 2004 betalade en genomsnittsanvändare 273 kr i månaden för fast telefoni. 7 Figur 1 illustrerar kostnadsutvecklingen för de sex användargrupperna för fasta teletjänster, från första kvartalet 2003 till det sista kvartalet Grafen illustrerar det viktade medelvärdet för samtliga operatörer för fast telefoni. Vid beräkningen av medelvärdet har det billigaste erbjudandet från respektive operatör använts. 8 Total månadskostnad (kr) kv kv kv kv kv kv kv kv Låg1 Låg2 Medel1 Medel2 Medel3 Hög Figur 1. Genomsnittskostnad för fast telefoni. Månadskostnaden för användargruppen Låg1 har förändrats marginellt under perioden. Den bästa prismodellen för denna grupp har varit operatörernas standardprislistor, som varit nästan oförändrade. Alla andra användargrupper har kunnat dra fördel av att operatörerna introducerat prismodeller utan minutavgifter. Användargrupperna Låg2, Medel2 och Medel3 har gynnats mest av prismodellerna med fria minuter under kvällar och helger. Dessa grupper har fått en kostnadsminskning under första kvartalet 2004 när operatörerna lanserade 7 Detta inkluderar både abonnemangsavgift och trafikavgifter. 8 se även avsnitt Post- och telestyrelsen

17 Fast telefoni fritids-erbjudanden. Även korgen Medel1 har fått sänkta kostnader, främst på grund av att några operatörer under andra kvartalet 2004 utökade de fria samtalen till att gälla alla dagar dygnet runt mot en fast månadsavgift. Gruppen Låg2 har en högre månadskostnad än gruppen Medel1, trots att Låg2 ringer färre samtal. Det beror på att Låg2 i stället förbrukar fler minuter på mobil- och utrikessamtal, vilket medför en högre kostnad. Kostnaderna för användargruppen Hög visar den största förändringen. Det beror främst på att gruppen har kunnat dra fördel av de båda prismodellerna fria samtal under kvällar och helger och fria samtal dygnet runt. Den största kostnadsminskningen för de flesta konsumenter ägde rum under första kvartalet Detta sammanfaller med den period då flera operatörer lanserade erbjudanden med slopad minutavgift under kvällar och helger, se figur 2. Grupper med liten telefoniförbrukning och stor andel av trafiken dagtid har påverkats minst, medan storförbrukarna gynnats mest av den ökade konkurrensen och nya erbjudanden. Den grupp vars kostnader förändrats mest är gruppen Hög, som under hela perioden fått en sänkt genomsnittlig kostnad på 15 procent. 0% Låg1 Låg2 Medel1 Medel2 Medel3 Hög -2% Förändring i procent -4% -6% -8% -10% -12% -14% -16% kv kv kv kv kv kv kv Figur 2. Förändring av genomsnittskostnad per kvartal. Post- och telestyrelsen 13

18 Fast telefoni Figur 3 visar att det billigaste erbjudandet på fast telefoni för fem av de sex grupperna bara har förändrats marginellt, medan gruppen Hög fått en relativt kraftig sänkning. Kostnadsminskningen beror främst på att gruppen Hög har kunnat dra fördel av slopade minutavgifter under första och andra kvartalet Även ett erbjudande från en IP-telefonioperatör har minskat kostnaderna för gruppen Hög. 400 Total månadskostnad (kr) kv kv kv kv kv kv kv kv Låg1 Låg2 Medel1 Medel2 Medel3 Hög Figur 3. Lägsta kostnad för fast telefoni. Även erbjudanden om IP-telefoni är inkluderade. För att konsumenterna ska kunna påverka sin totala kostnadsbild i någon större omfattning tvingas de att vara aktiva på marknaden. Det räcker inte att bara byta tjänst hos en specifik operatör, utan det krävs även att man byter operatör. Kostnaderna har främst har sänkts för de konsumenter som har bytt till någon av de nya prismodellerna med slopad minuttaxa. Högsta respektive lägsta kostnad, samt viktat medelvärde, för genomsnittsanvändaren 9 framgår av figuren nedan. 9 Baserat på genomsnittsanvändaren Medel2. 14 Post- och telestyrelsen

19 Fast telefoni Total månadskostnad (kr) kv kv kv kv kv kv kv kv Lägsta kostnad Viktat medelvärde Högsta kostnad Figur 4. Lägsta, högsta och genomsnittlig kostnad för gruppen Medel2, som motsvarar det svenska genomsnittshushållet. Spannet mellan lägsta och högsta kostnad för genomsnittsanvändaren är stort, men har minskat sedan andra kvartalet I slutet av fjärde kvartalet 2004 var det dyraste alternativet 75 procent dyrare än det billigaste. I figur 4 har erbjudanden om IP-telefoni inte beaktats. Ökningen av högsta kostnad under tredje kvartalet 2003 härrör från Fix Telecoms introduktion av abonnemang med fast kostnad per samtal. Prismodellen innebär en fast avgift per samtal oavsett samtalets längd, vilket inte är lönsamt för genomsnittskunden där den genomsnittliga samtalslängden understiger sju minuter. 3.4 Fritidsabonnemang Ett år efter att TeliaSonera lanserade tjänsten Telia Fritid, med slopad minutavgift 10 på samtal till fasta telefoner under kvällar och helger, har mer än hälften av de fasta operatörerna följt efter med motsvarande abonnemang. I maj 2004 lanserade Tele2 tjänsten Tele2 Dag med fria minuter 11 under dagtid, och även denna trend har fått efterföljare bland övriga operatörer. PTS har därför valt att studera denna typ av erbjudanden, för att analysera vilken månatlig förbrukning som krävs för att de abonnemangen ska ge en lägre totalkostnad för kunden. För att illustrera denna typ av erbjudanden har TeliaSoneras prislistor använts som exempel. Resultaten är dock likvärdiga även för andra operatörer, såsom Eurobell och Tele2. Grundförutsättningen i figur 5 är att användaren ringer 20 procent av samtalen under dagtid, vilket motsvarar en användare som i första hand vistas utanför hemmet på dagtid. Den genomsnittliga samtalslängden är sex minuter, baserat på statistik från Svensk Telemarknad Bara samtal till fast telefon i Sverige ingår i analysen; samtal till mobiltelefon och utlandssamtal är således inte inkluderade. 10 Öppningsavgift tillkommer. 11 Även här tillkommer öppningsavgift. Post- och telestyrelsen 15

20 Fast telefoni 200 Kostnad för fast telefoni (kr) Telia Telia Fritid Telia Alltid Totalt antal minuter per månad Figur 5. Jämförelse mellan Telias abonnemang (Telia Bas, Telia Fritid och Telia Alltid). 20 procent trafik under dagtid. Slutsatsen är att Fritidsabonnemanget med slopad minutavgift under kvällar och helger ger en lägre totalkostnad vid en total månadsförbrukning på drygt 300 minuter, varav 240 minuter under fri tid. Det genomsnittliga svenska hushållet ringer cirka 400 minuter per månad till fast telefon i Sverige, vilket gör att Fritidsabonnemangen är ett bra alternativ för flertalet. Däremot krävs en förbrukning på drygt 700 minuter per månad för att Alltid-abonnemanget ska ge en lägre totalkostnad än Telia Fritid. För en användare som i stället ringer 40 procent av trafiken under dagtid ger samtliga abonnemangstyper i stort sett samma kostnad vid en månatlig förbrukning på drygt 400 minuter per månad. Vid en högre förbrukning ger Telia Alltid en lägre totalkostnad för abonnenten, vilket illustreras i figur Kostnad för fast telefoni (kr) Telia Telia Fritid Telia Alltid Totalt antal minuter per månad Figur 6. Motsvarande jämförelse vid 40 procent trafik under dagtid. 16 Post- och telestyrelsen

21 Fast telefoni Då erbjudandena varierar något mellan olika operatörer har PTS valt att även studera vid vilken månatlig förbrukning brytpunkten mellan de olika abonnemangsformerna hamnar för respektive operatör. Figur 7 visar att en användare med Glocalnet eller Tele2 behöver något färre minuter i total förbrukning för att det ska löna sig med Fritidsabonnemanget. Detta beror på hur de fasta månadskostnaderna förhåller sig till minutavgifterna under kvällsrespektive dagtid Totalt antal minuter per månad Standard - Fritid Fritid - Alltid Eurobell Glocalnet Telia Tele2 Figur 7. Brytpunkt mellan Fritid- och Alltid-abonnmang för ett urval operatörer (totalt antal minuter per månad vid 20 procent trafik under dagtid). 3.5 IP-telefoni En företeelse som börjar få viss betydelse för konkurrensen på den fasta telemarknaden är IP-telefonin som blivit vanligare under perioden. Sedan halvårsskiftet 2003 har antalet abonnenter tredubblats, från abonnenter i juni 2003 till i juni Störst på marknaden för IP-telefoni är Bredbandsbolaget, som lanserade telefonitjänster under andra kvartalet Bredbandsbolaget erbjuder telefoni dels via eget LAN-nät, främst till flerfamiljshus, dels via xdsl, som även når radhus och villor. För fiber-lan behöver kunden inte ha bredbandsaccess via Bredbandsbolaget 13, medan det däremot är ett krav för xdsl-alternativet. 12 Svensk Telemarknad första halvåret 2004, PTS-ER:2004: Det räcker med att fastigheten har ett bredbandsuttag installerat. Bredbandstjänsten behöver således inte vara aktiverad. Post- och telestyrelsen 17

22 Fast telefoni Andra leverantörer av IP-telefoni är Tele2 och Rix Telecom, vilka i första hand ansluter kunder via xdsl, samt Digisip, Joaxcom, Ymex och wx3, som företrädesvis använder stadsnät för anslutning av abonnenter. De senare aktörernas erbjudanden beskrivs ibland som så kallad nomadisk IP-telefoni, vilket innebär att dessa tjänster säljs separat från själva bredbandsanslutningen, dessutom oftast av ett annat bolag. Rent praktiskt betyder det att konsumenten har en leverantör av bredbandsanslutningen och en annan av själva telefonitjänsten. Detta innebär även att olika anslutningsformer, såsom ADSL och LAN-nät kan utnyttjas för att använda telefonitjänsten. I analyserna nedan har bara priserna studerats, men PTS vill ändå betona att det finns andra skillnader mellan operatörerna, till exempel vilka tilläggstjänster de erbjuder (så kallade plustjänster som vidarekoppling och medflyttning), samt vilken kvalitet i form av fördröjning och tillgänglighet som de garanterar. En abonnent som har bredbandsanslutning via stadsnät (LAN-nät) eller kabel-tv och som vill gå över till IP-telefoni kan säga upp sitt telefonabonnemang hos TeliaSonera. För anslutningar via DSL måste abonnenten däremot fortfarande, i de allra flesta fall, betala en abonnemangsavgift på 125 kronor per månad till TeliaSonera. 14. I rapporten har därför abonnemangsavgiften påförts samtliga IPtelefonierbjudanden där anslutningen kan ske med ADSL, då detta ger den högsta kostnaden för konsumenten. En enskild konsument kan emellertid få en lägre totalkostnad för IP-telefoni genom att använda en annan accessform, vanligen LAN-nät. Detta har dock en begränsad inverkan på det viktade medelvärdet. Nedan återfinns detaljerade kostnadsbilder för samtliga sex användargrupper. Den totala månadskostnaden för de olika IP-telefonibaserade anslutningarna presenteras, samt även erbjudanden från aktörer med egna anslutningar till slutkund. Som referens har även det billigaste förvalserbjudandet inkluderats i figurerna. Dessa erbjudanden är rödmarkerade. Till skillnad från övriga avsnitt i rapporten har IP-telefonitjänsterna inte påförts abonnemangskostnaden till TeliaSonera, utan den kostnad som redovisas är den lägsta möjliga kostnad en konsument kan få betala för det aktuella trafikmönstret. 14 Mer information om tillträde till TeliaSoneras accessnät för telefoni och bredband finns på PTS hemsida ( under avsnitten om marknadsskyldigheter (SMP). 18 Post- och telestyrelsen

23 Fast telefoni Tele2 Bredbandstelefoni Digisip Mini Rix Bredbandstelefoni Ymex Digisip Bas Digisip Fastpris Joaxcom Telia Bredbandstelefoni Bredbandsbolaget AllTele Bas Devicom Super AllTele FriTid com hem Small AllTele DagTid Wx3 AllTele AllTid com hem Medium com hem Large Månadskostnad (kr) Figur 8. Total månadskostnad för fast telefoni via IP och annan alternativ anslutning för Låg1. Det rödmarkerade erbjudandet är den billigaste förvalstjänsten. Tele2 Bredbandstelefoni Rix Bredbandstelefoni Digisip Mini Ymex Digisip Fastpris Digisip Bas Joaxcom AllTele Bas Bredbandsbolaget Eurobell AllTele FriTid Telia Bredbandstelefoni AllTele DagTid AllTele AllTid com hem Small com hem Medium Wx3 com hem Large Månadskostnad (kr) Figur 9. Total månadskostnad för fast telefoni via IP och annan alternativ anslutning för Låg2. Det rödmarkerade erbjudandet är den billigaste förvalstjänsten. Post- och telestyrelsen 19

24 Fast telefoni Rix Bredbandstelefoni Tele2 Bredbandstelefoni Digisip Mini Digisip Fastpris Ymex Digisip Bas Joaxcom Devicom Bingo Telia Bredbandstelefoni AllTele DagTid Bredbandsbolaget AllTele AllTid AllTele Bas AllTele FriTid Wx3 com hem Small com hem Medium com hem Large Månadskostnad (kr) Figur 10. Total månadskostnad för fast telefoni via IP och annan alternativ anslutning för Medel1. Det rödmarkerade erbjudandet är den billigaste förvalstjänsten. Rix Bredbandstelefoni Tele2 Bredbandstelefoni Digisip Fastpris Digisip Mini Ymex Digisip Bas Joaxcom Devicom Super AllTele FriTid AllTele Bas Bredbandsbolaget AllTele AllTid Telia Bredbandstelefoni AllTele DagTid Wx3 com hem Small com hem Medium com hem Large Månadskostnad (kr) Figur 11. Total månadskostnad för fast telefoni via IP och annan alternativ anslutning för Medel2. Det rödmarkerade erbjudandet är den billigaste förvalstjänsten. 20 Post- och telestyrelsen

25 Fast telefoni Rix Bredbandstelefoni Tele2 Bredbandstelefoni Digisip Fastpris Digisip Mini Ymex Digisip Bas Joaxcom AllTele FriTid AllTele Bas Devicom Super AllTele AllTid AllTele DagTid Bredbandsbolaget Telia Bredbandstelefoni com hem Small Wx3 com hem Medium com hem Large Månadskostnad (kr) Figur 12. Total månadskostnad för fast telefoni via IP och annan alternativ anslutning för Medel3. Det rödmarkerade erbjudandet är den billigaste förvalstjänsten. Rix Bredbandstelefoni Digisip Fastpris Tele2 Bredbandstelefoni Digisip Mini AllTele AllTid Ymex Eurobell Alltid AllTele FriTid Digisip Bas AllTele DagTid Joaxcom AllTele Bas Bredbandsbolaget Wx3 Telia Bredbandstelefoni com hem Medium com hem Large com hem Small Månadskostnad (kr) Figur 13. Total månadskostnad för fast telefoni via IP och annan alternativ anslutning för gruppen Hög. Det rödmarkerade erbjudandet är den billigaste förvalstjänsten. Post- och telestyrelsen 21

26 Fast telefoni Resultatet visar att ett hushåll med relativt låg förbrukning av telefoni kan göra en stor procentuell besparing vid övergång till IP-telefoni, framför allt om telefonitjänsten kan erbjudas via LAN-nät eller kabel-tv. Om anslutningen i stället sker via ADSL, där konsumenten i flera fall fortfarande måste betala abonnemangsavgift till TeliaSonera, finns inte samma besparing att göra. Slutsatsen är på intet vis förvånande. Abonnenter med låg förbrukning har mest att vinna på minskad fast månadskostnad, medan storförbrukaren har en lägre andel av totalkostnaden bunden i form av abonnemangs- och månadsavgifter. Därutöver spelar priserna på utlandssamtal stor roll. För samtal till USA debiterar exempelvis den billigaste förvalsoperatören (traditionell telefoni) 34 öre per minut, medan den billigaste IP-operatören tar 48 öre, en prisskillnad på drygt 40 procent. För samtal till Afghanistan är prisskillnaden större, 3,58 kronor per minut för förvalsoperatören mot 8,09 kronor för IP-telefoni. En abonnent som exempelvis ringer en halvtimme per månad till Afghanistan kan alltså enbart på dessa samtal spara drygt hundra kronor per månad genom att välja rätt förvalsoperatör, jämfört med någon IP-telefonioperatör. 22 Post- och telestyrelsen

27 Mobil telefoni 4 Mobil telefoni Kostnaderna för mobil telefoni för genomsnittskunden har sjunkit med 32 procent sedan första kvartalet 2003 fram till slutet av Den ökade konkurrensen från vissa av tjänstetillhandahållarna samt introduktionen av ytterligare en mobilnätoperatör har inneburit ökad priskonkurrens och därigenom minskade kostnader för konsumenterna. Införandet av enhetspriser under tredje kvartalet 2003 har varit den enskilda förändring som gett störst inverkan på kostnaderna. 4.1 Förändrat utbud av operatörer och tjänster Tabellen nedan sammanfattar förändringarna av aktiva operatörer under perioden. Kvartal Nya operatörer som tillkommit under perioden Operatörer som slutat erbjuda tjänster under perioden Kv MTV Kv.3-03 Kv.4-03 Pepppar PGOne RSLCom Kv.1-04 RSLCom Kv.2-04 ABM Telecom Bra Val Chess Duvialla NetNet Kv.3-04 Kv.4-04 Lunarmobil NetNet Marknaden för mobil telefoni domineras av ett fåtal infrastrukturägare, samtidigt som antalet tjänstetillhandahållare har ökat betydligt. Under de senaste två åren har en mobilnätoperatör och tio tjänstetillhandahållare tillkommit. Under samma period har fyra tjänstetillhandahållare upphört att erbjuda mobiltelefoni till privatanvändare. Post- och telestyrelsen 23

28 Mobil telefoni Samtliga mobilnätoperatörer har under perioden öppnat sina 3G-nät. Trafikavgifterna är dock identiska med dem för motsvarande tjänster i GSMnäten. De fasta avgifterna skiljer sig däremot i vissa fall mellan GSM- och 3Gtjänster. I rapporten görs ingen åtskillnad mellan erbjudanden baserade på 2G eller 3G, utan samtliga tjänster för mobil telefoni har jämförts på samma sätt. I tabellen nedan specificeras tjänstetillhandahållarna på den svenska marknaden under fjärde kvartalet Tjänstetillhandahållare och det nät tjänsterna erbjuds i Operatör ABM Telecom ACN Bra Val Chess Djuice Duvialla Glocalnet MTV Pepppar Mobil AB PGOne Sense Universal Telecom Vattenfall Östkraft Nät TeliaSonera TeliaSonera TeliaSonera Tele2 Tele2 TeliaSonera Vodafone TeliaSonera TeliaSonera TeliaSonera TeliaSonera Vodafone TeliaSonera TeliaSonera Utöver dessa operatörer drivs tre tjänstetillhandahållare av de nätägande mobiloperatörerna: Tango (Optimal Telecom) ägs av Tele2 Halebop Mobile ägs av TeliaSonera Campuz Mobile ägs av Vodafone 4.2 Förändrade prismodeller för mobil telefoni Följande förändringar i prissättning och prismodeller för mobil telefoni har noterats under perioden: Nya modeller för prissättning av mobil telefoni under perioden Minimidebitering per månad Abonnemang som bara kan tecknas via Internet Fria minuter (med eller utan öppningsavgift) Förlängt debiteringsintervall, främst för kontraktsabonnemang Enhetspris (samma minutpris till samtliga nät dygnet runt) Avgift för passivt abonnemang (om du ringer för 0 kr under en månad) Uppsägningstid för kontraktsabonnemang 24 Post- och telestyrelsen

29 Mobil telefoni Under slutet av 2003 lanserade några operatörer enhetspriser för kontantkort, det vill säga samma minutavgift till samtliga nät dygnet runt. Tidigare var minutpriserna för kontantkort väsentligt högre än för kontraktsabonnemang, vilket medförde att kontantkorten köptes av konsumenter med ett begränsat användande. Valet av avtalsform styrs således i dag inte av trafikmönster utan av andra parametrar, såsom behov av kostnadskontroll (föräldrar som exempelvis vill ladda barnens kontantkort) eller möjlighet att bara ringa lite under perioden, utan risk för att kontantkortet blir inaktiverat. 4.3 Kostnadsutveckling mobil telefoni Användarmönster Utgångspunkten för indelningen i användargrupper har främst varit individernas skillnad i förbrukning av mobil telefoni, en skillnad som till största delen får antas påverkas av ålder och sysselsättning. Syftet med användargrupperna är att tydliggöra olika användarmönster av mobil telefoni och hur dessa påverkar den totala användarkostnaden. Låg1 Livlina använder ofta ett kontantkort för kortare samtal. Livlinan används när det är nödvändigt och har en relativt stor användning dagtid. Individen använder sitt abonnemang för att ringa de samtal som bedöms angelägna, utan att ta hänsyn till att priset kan vara lägre vid andra tidpunkter. Låg2 SMS:aren använder i första hand SMS och i andra hand samtal för att kommunicera. Individen är troligen någon som går i skolan eller arbetar, vilket innebär att de flesta samtalen görs på kvällar eller helger. Individen ringer oftast vänner som använder samma mobilnät. Medel1 Medel-Svensson är den profil som är framtagen med medelvärden baserade på statistik från Svensk Telemarknad Utgångspunkten har varit statistik för samtliga privatanvändare i Sverige, det vill säga användare av såväl kontraktsabonnemang som kontantkort. Medel2 Den upptagne har ofta mobilen avstängd för att han eller hon inte vill bli störd, vilket genererar många samtal till mobilsvar. Individen antas arbeta eller gå i skolan under dagtid. Hög1 Karriäristen använder mobiltelefonen även under arbetstid, vilket medför många trafikminuter och att samtalen i stor utsträckning görs under dagtid. Hög2 Stor-användaren använder sin mobil mycket och ofta och är inte särskilt kostnadskänslig. I övrigt har storanvändaren samma grundbeteende som Medel1. Post- och telestyrelsen 25

30 Mobil telefoni För mobil telefoni har även ett sjunde segment valts ut, för att analysera hur kostnaden utvecklas för en abonnent som valt att avstå från fast telefon i hemmet till förmån för enbart ett mobilabonnemang. Detta segment kallas Bara Mobil och har väsentligt annorlunda karakteristika än de övriga. Gruppen har exempelvis en högre andel samtal till fast telefon än övriga användargrupper inom mobil telefoni Kostnadsutveckling under perioden Det viktade medelvärdet av alla operatörers billigaste erbjudanden till genomsnittsanvändaren, vilket representeras av korgen Medel1, har sjunkit med 32 procent under perioden första kvartalet 2003 till sista kvartalet I slutet av 2004 betalade en genomsnittsanvändare 109 kr i månaden för att använda mobil telefoni. Kostnaderna var i stort sett oförändrade under de första tre kvartalen 2003, därefter har de minskat mer eller mindre kontinuerligt för varje kvartal. De grupper som fått störst förändring av månadskostnaden är Låg1 och Bara Mobil. Figur 14 visar kostnadsutvecklingen för respektive grupp Kostnad per månad kv.1-03 kv.2-03 kv.3-03 kv.4-03 kv.1-04 kv.2-04 kv.3-04 kv.4-04 Låg1 Medel1 Hög1 Bara Mobil Låg2 Medel2 Hög2 Figur 14. Genomsnittskostnad för mobil telefoni för de sju användarmönstren. Konkurrensen på marknaden har ökat. Under slutet av första kvartalet 2003 lanserade mobilnätoperatören 3 sina första erbjudanden. 3:s inträde på marknaden innebär att det i dag finns fyra mobilnätoperatörer som erbjuder mobiltelefoni till privatkunder. Det är främst den ökade konkurrensen från några av tjänstetillhandahållarna samt 3:s inträde på marknaden som bidragit till lägre kostnader för konsumenterna. Tjänstetillhandahållarna har, som tidigare beskrivits, lanserat nya erbjudanden med enhetspriser, utan eller till mycket låga månadskostnader. Mobilnätoperatörerna har svarat på den nya konkurrensen genom att lansera motsvarande prismodeller, sänka priserna och/eller lansera nya typer av prismodeller, exempelvis med en pott fria minuter per månad. 26 Post- och telestyrelsen

31 Mobil telefoni Den genomsnittliga kostnaden, vilken beräknas som det viktade medelvärdet 15 för samtliga operatörer, har förändrats betydligt för alla användargrupper. Eftersom mobilmarknaden domineras av de tre stora mobilnätoperatörerna 16 innebär detta i realiteten att det i stor utsträckning är dessa operatörers prissänkningar som har bidragit till minskningen i den framräknade genomsnittskostnaden. Det billigaste mobilabonnemanget hos var och en av de tre stora mobilnätoperatörerna har sjunkit under perioden med mellan 8 och 59 procent, beroende på användarmönster. Det är framför allt priskonkurrensen mellan Tele2 och Djuice som har lett till lägre kostnader för konsumenterna. Efter att Djuice under tredje kvartalet lanserade en tjänst med enhetsprissättning svarade Tele2 med ett liknande erbjudande. Därefter har priskonkurrensen mellan dessa båda företag fortsatt, vilket har lett till prissänkningar under varje påföljande kvartal. Även Vodafone, Telia och 3 har förändrat sina erbjudanden och därmed bidragit till en ökad priskonkurrens på marknaden. Figur 15 illustrerar prisutvecklingen för de sju användargrupperna för mobila teletjänster från första kvartalet 2003 till fjärde kvartalet Under andra och tredje kvartalet 2003 förändrades kostnaderna marginellt för alla grupper. Från fjärde kvartalet 2003, när mobilnätoperatörerna besvarade prissänkningarna från tjänsteleverantörerna, har kostnaderna fallit för samtliga grupper under nästan samtliga kvartal. 0% Låg1 Låg2 Medel1 Medel2 Hög1 Hög2 Bara Mobil procent förändring -10% -20% -30% -40% kv.2-03 kv.3-03 kv.4-03 kv.1-04 kv.2-04 kv.3-04 kv.4-04 Figur 15. Procentuell förändring av genomsnittskostnad för mobil telefoni för de sju användarmönstren. 15 Viktat baserat på marknadsandel av antalet abonnemang. 16 De nätägande mobiloperatörerna har närmare 97 procent av marknaden (Källa: Svensk Telemarknad 2003). Post- och telestyrelsen 27

32 Mobil telefoni Under 2004 fortsatte priskonkurrensen mellan Tele2 och Djuice, bland annat med en kraftig prissänkning under sista kvartalet Samtidigt lanserade Tele2 ett nytt kontraktsabonnemang med en minimidebitering på 69 kr. Detta kontraktsabonnemang, Knockout, var vid slutet av 2004 det billigaste erbjudandet för alla användargrupper, förutom för Låg1 där Comviq.Net fortfarande var billigast. Minidebiteringsavgiften på 69 kr hindrade Knockout från att även vara billigast kontraktsabonnemang för användargruppen Låg1. Kostnad per månad kv.1-03 kv.2-03 kv.3-03 kv.4-03 kv.1-04 kv.2-04 kv.3-04 kv.4-04 Låg1 Medel1 Hög1 Bara Mobil Låg2 Medel2 Hög2 Figur 16. Lägsta kostnad för kontraktsabonnemang. Figur 17 visar mer detaljerat den procentuella förändringen av månadskostnaden för de billigaste kontraktsabonnemangen under perioden. Som figuren visar har kostnaden för det billigaste abonnemanget för Hög1 sjunkit med hela 50 procent. Införandet av enhetspriser för kontraktsabonnemang påverkade låganvändarna i högre utsträckning än storförbrukarna. Lanseringen av kontraktsabonnemanget Knockout från Tele2 under fjärde kvartalet 2004 har haft störst enskild påverkan på det lägsta priset för kontraktsabonnemang under hela perioden. procent förändring 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% Låg1 Låg2 Medel1 Medel2 Hög1 Hög2 Bara Mobil kv.2-03 kv.3-03 kv.4-03 kv.1-04 kv.2-04 kv.3-04 kv.4-04 Figur 17. Procentuell förändring av lägsta kostnad för kontraktsabonnemang. 28 Post- och telestyrelsen

33 Mobil telefoni Kostnaden för det billigaste kontantkortet var oförändrad för alla grupper, förutom för Medel2 och Bara Mobil, fram till det tredje kvartalet 2003, då Djuice introducerade sitt kontantkort med enhetspris. Kostnad per månad kv.1-03 kv.2-03 kv.3-03 kv.4-03 kv.1-04 kv.2-04 kv.3-04 kv.4-04 Låg1 Medel1 Hög1 Bara Mobil Låg2 Medel2 Hög2 Figur 18. Lägsta kostnad för kontantkort. Totalt har kostnaden för det billigaste kontantkortet minskat med mellan 34 och 53 procent, till följd av introduktionen av enhetspriserbjudanden och återkommande prissänkningar. Förändringarna under tredje kvartalet 2003 var betydande för de flesta grupper och avsevärt större än förändringarna för kontraktsabonnemangen under samma period. Införandet av enhetspris påverkade kontantkorten mer då deras trafikavgifter historiskt varit högre än för kontraktsabonnemangen. Under fjärde kvartalet 2004 sjönk kostnaderna betydligt när Tele2 och Djuice ytterligare sänkte sina priser. 0% Låg1 Låg2 Medel1 Medel2 Hög1 Hög2 Bara Mobil procent förändring -10% -20% -30% -40% -50% -60% kv.2-03 kv.3-03 kv.4-03 kv.1-04 kv.2-04 kv.3-04 kv.4-04 Figur 19. Procentuell förändring av lägsta kostnad för kontantkort. Post- och telestyrelsen 29

34 Mobil telefoni Figur 20 visar genomsnittsanvändarens kostnad för mobiltelefoni. Djuice lanserade sitt erbjudande med enhetspriser under tredje kvartalet 2003, vilket sänkte kostnaden för det billigaste alternativet. Detta påverkade dock inte marknaden som helhet, utan effekten visade sig i stället under nästföljande kvartal, då även nätoperatörerna lanserade motsvarande tjänster och prismodeller. Under 2004 har kostnaderna fortsatt att sjunka kontinuerligt. Kostnad per månad kv.1-03 kv.2-03 kv.3-03 kv.4-03 kv.1-04 kv.2-04 kv.3-04 kv.4-04 Viktat medelvärde Billigaste kontantkort Figur 20. Genomsnittsanvändare för mobil telefoni, lägsta pris samt viktat medelvärde. 4.4 Fria minuter Samtliga nätägande mobiloperatörer har under perioden lanserat abonnemang med ett antal så kallade fria minuter, det vill säga minuter med slopad minuttaxa 17. Antalet minuter som på detta vis inkluderas i abonnemangen varierar från 25 upp till 600 minuter per månad. De olika erbjudandena skiljer sig åt; i vissa fall debiteras öppningsavgift även för de fria samtalen, ibland gäller de fria minuterna endast inom det egna nätet under kvällstid och helger, och i vissa fall undantas samtal till mobilsvar. En sammanställning av de olika erbjudandena ges i tabellen nedan. 17 Comviq har emellertid även hunnit dra tillbaka tjänsten Comviq 25 under perioden. 30 Post- och telestyrelsen

35 Mobil telefoni Tjänst Antal fria minuter Tid på dygnet Mobilnät 18 Öppningsavgift för fria minuter Fria minuter till mobilsvar 3Fri Dygnet runt Samtliga Ja 19 Ja 3Fri Dygnet runt Samtliga Ja Ja 3Fri Dygnet runt Samtliga Ja Ja Telia25 25 Dygnet runt TeliaSonera Ja Ja Telia50 50 Dygnet runt TeliaSonera Ja Ja Telia Dygnet runt TeliaSonera Ja Ja Vodafone Start 30 Endast kväll och helg Vodafone Ja Ja Vodafone Fria Minuter 60 Vodafone Fria Minuter 120 Vodafone Fria Minuter Dygnet runt Samtliga Ja Nej 120 Dygnet runt Samtliga Ja Nej 240 Dygnet runt Samtliga Ja Nej Värdet av volymrabatten för olika användargrupper bestäms av hur erbjudandet är konstruerat och på abonnentens trafikmönster. Detta har åskådliggjorts i figur Samtliga erbjudanden ger fria minuter till fasta nätet. 19 Startavgift tillkommer inte på fria samtal inom 3:s nät, förutom samtal till 3Svar (gäller samtliga abonnemang från 3). Post- och telestyrelsen 31

36 Mobil telefoni Kronor per månad Låg1 Låg2 Medel1 Medel2 Hög1 Hög2 Bara Mobil 3Fri300 Telia 100 Vodafone Start Vodafone Fria Minuter240 Figur 21. Värde av fria minuter från olika operatörer för de sju användargrupperna. Vodafone Start syns ej i figuren, då erbjudandet enbart gäller under kvällstid och till eget nät, där minutavgiften endast är 10 öre. Besparingen för den enskilda abonnenten beror givetvis på abonnentens trafikmönster. I figur 21 har samma trafikmönster använts som för rapporten i sin helhet, det vill säga samma fördelning av mottagande mobilnät samt fördelning mellan dag och kvällstidstrafik. En konsument som ringer mycket på vardagar bör därför välja ett abonnemang som ger fria minuter även under dagtid. Eftersom fria minuter inte får sparas till kommande månad är det viktigt för kunden att bedöma om man kommer att använda sina fria minuter. Detta gäller även abonnemang med så kallad minimidebitering, eller avgift för passivt abonnemang. Det nya abonnemanget Knockout från Tele2 har exempelvis en minimidebitering på 69 kronor per månad. För en konsument som ringer mobilsamtal mycket oregelbundet kan detta innebära en ökad kostnad om samtalsmängden inte når upp till minimidebiteringen varje månad. Hänsyn till detta har emellertid inte tagits i rapporten, utan konsumenten antas ha samma förbrukningsmönster under årets alla månader. 4.5 Enhetspris Flera operatörer har under perioden lanserat abonnemang och kontantkort med enhetspris, det vill säga med samma minutpris oavsett tid på dygnet och destination. Först ut var Telenor under varumärket Djuice, som i september 2003 lanserade ett kontantkort med enhetspris. Tele2 svarade med ett liknande erbjudande i slutet av det fjärde kvartalet De båda företagen erbjöd även sina enhetspriser via kontraktsabonnemang i slutet av Vid slutet av det fjärde kvartalet 2004 fanns nio operatörer som tillsammans erbjöd sjutton olika tjänster med enhetspris. Av dessa var tretton kontraktsabonnemang och fyra kontantkort. Merparten av 32 Post- och telestyrelsen