Svensk telemarknad 2006

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 7 juni 2007 PTS-ER-2007:15 ISSN Svensk telemarknad 2006 FÖRFATTARE Jonas Larsson Fredrik Öst

2

3 Förord Förord Konkurrens är ett abstrakt begrepp, som ibland kan vara svårt att direkt koppla till användarnas situation. Konkurrensen ger nämligen inte alltid så snabbt och tydligt de effekter som allmänt eftersträvas tillgång till bra och prisvärda produkter och tjänster. Marknaden för elektronisk kommunikation framstår dock som ett ovanligt tydlig exempel på att konkurrens ger positiva effekter. Marknaden förändras just nu extremt snabbt och både användare och operatörer reagerar snabbt på dessa förändringar. Tydligast märks detta inom mobil telefoni där den ökade priskonkurrensen fått mobilanvändandet att formligen explodera. På två år har varje enskild privatkund fördubblat sin användning av mobiltelefoni. Kopplingen mellan lägre pris och ökad användning kan knappast illustreras tydligare. Effekterna av dessa förändringar ger också direkt genomslag på andra delar av telemarknaden, det visar den analys av den svenska marknaden för elektronisk kommunikation som Post- och telestyrelsen, PTS, gör för trettonde året i rad. När vi ringer mer med våra mobiler, så upphör vi samtidigt att i motsvarande grad ringa med den fasta telefonen. Denna trend som blivit särskilt tydlig under 2006 är inte unik för Sverige utan ligger helt i linje med det som händer i många andra länder. Men det är inte bara inom mobil telefoni som vi ser tydliga förändringar. Idag är bredband en självklarhet medan uppringd anslutning tillhör gårdagen. Fokus ligger nu snarare på vilken överföringshastighet som finns tillgänglig. Hela två tredjedelar av dem som har bredband har mer än 2 Mbps i nedladdningshastighet och många har ännu mer. Det gör Sverige unikt. De högre hastigheterna ökar möjligheterna för att lansera nya typer av tjänster som endast kan erbjudas när överföringshastigheterna är tillräckligt höga. Sveriges unika position borde ge en rejäl konkurrensfördel som kan utnyttjas som spångbräda för tjänsteutvecklingen på området. Det finns mycket att glädja sig åt vad gäller utvecklingen på marknaden för elektronisk kommunikation. Åtskilligt av detta kan utläsas i denna rapport. Men PTS blundar inte för de kvarvarande problem som finns på marknaden. PTS fattade i höstas de sista av första generationens SMP-beslut för de 18 delmarknader som den Europeiska kommissionen rekommenderat. Arbetet med den andra generationens beslut pågår. Behovet av en reglering är tydlig. Det är en realitet för många alternativa operatörer att de ofta har svårt att få tillträde till infrastruktur, både till fasta nät och till mobilnät. Utvecklingen under de senaste åren har visat hur viktigt det är för operatörer att antingen förfoga över egen infrastruktur eller att få tillträde till andras nät för att erbjuda tjänster. Tillträdesaspekterna är särskilt viktiga för att konkurrensen över huvud taget ska fungera. Samtidigt som det är synnerligen positivt att allt fler svenskar har tillgång till en fast uppkoppling till Internet, så ser vi att konkurrensen, och i förlängningen kundernas valmöjligheter, ännu inte utvecklas utan en tydlig och rättvis reglering av operatörernas tillträde till det fasta nätet. PTS fortsätter sitt konkurrensfrämjande arbete enligt lagen om elektronisk kommunikation (EkomL). Utvecklingen på flera av de framväxande marknaderna understryker nämligen behoven av tydliga och rättvisa regler som skapar förutsättningar för konkurrens. Vi ser att de beslut som PTS fattar successivt ger effekt på marknaden i form av ökad konkurrens och dynamik. MARIANNE TRESCHOW Generaldirektör Post- och telestyrelsen 3

4 Innehåll Innehåll Tabellförteckning...5 Sammanfattning...7 Nyckeldata Syfte och metod Marknaden för elektronisk kommunikation Mål och vision Anmälda företag Marknadsutvecklingen Fasta samtalstjänster Marknadsutveckling Operatörer och tjänstetillhandahållare Abonnemang Nya möjligheter för fast telefoni Kunder till fast telefoni Omsättning Nationella samtal Samtal från fasta nät till mobilnät Internationella samtal Samtrafikintäkter Mobila samtalstjänster Operatörer och tjänstetillhandahållare Marknadsutveckling Mobiltelefonikunder Omsättning Samtrafik SMS, MMS och mobil datatrafik Datakommunikationstjänster Marknadens struktur Datakommunikationstjänster till operatör Datakommunikationstjänster till slutkund Internettjänster ISP:er Kunder med Internetaccess Omsättning Tv-tjänster Marknadens struktur Distributionsformer och aktörer...60 Marknadsdata...62 Elektronisk kommunikation...62 Fasta samtalstjänster...64 Mobila samtalstjänster...76 Datakommunikationstjänster...90 Internettjänster...94 Deltagarlista Post- och telestyrelsen

5 Tabellförteckning Tabellförteckning Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6a Tabell 6b Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Tabell 18 Tabell 19 Tabell 20 Tabell 21 Tabell 22 Tabell 23 Tabell 24 Tabell 25 Tabell 26 Tabell 27 Elektronisk kommunikation Intäkter från slutkund Trafik från slutkund Intäkter från ett genomsnittshushåll konsumtion av elektronisk kommunikation Fasta samtalstjänster Antal abonnemang och slutkunder för fast telefoni Antal ISDN-kanaler Intäkter från slutkund Procentuell fördelning av intäkter från slutkund Antal utgående trafikminuter från slutkund Genomsnittlig intäkt per trafikminut och per kund till fast telefoni Antal utgående telefonsamtal från slutkund Genomsnittlig samtalslängd och genomsnittligt antal samtal Prisutveckling nationella samtal, fasta till mobil och abonnemangsavgift Samtrafik i fasta nät Marknadsandelar fasta samtalstjänster Marknadsandelar IP-telefoni Mobila samtalstjänster Antal kontraktsabonnemang och kontantkort Procentuell fördelning - antal kontraktsabonnemang och kontantkort Tillväxt i antal kontraktsabonnemang och kontantkort Intäkter från slutkund Genomsnittlig intäkt per abonnemang och månad Antal från slutkund utgående trafikminuter Antal från slutkund utgående samtal Mobila datatjänster Internationell roaming i mobilnät utgående trafikminuter och intäkter SMS MMS Samtrafik i mobilnät Marknadsandelar mobila samtalstjänster Tabell 28a Tabell 28b Tabell 29a Tabell 29b Tabell 30 Tabell 31a Tabell 31b Tabell 32 Tabell 33a Tabell 33b Tabell 34 Tabell 35 Datakommunikationstjänster Intäkter från nationella datakommunikationstjänster till operatör Antal hyrda förbindelser till operatör Intäkter från nationella datakommunikationstjänster till slutkund Antal nationella installerade portar/hyrda förbindelser till slutkund Marknadsandelar datakommunikationstjänster till slutkund Internettjänster Antal aktiva kunder till Internetaccess per accessform Procentuell fördelning av kunder till Internetaccess per accessform Antal aktiva kunder med fast Internetaccess Intäkter från Internetaccess Procentuell fördelning av intäkter från Internetaccess Tillväxt, penetration och genomsnittlig intäkt från Internettjänster Marknadsandelar - Internettjänster Post- och telestyrelsen 5

6

7 Sammanfattning Sammanfattning Totalt omsatte den svenska slutkundsmarknaden för elektronisk kommunikation i Sverige 48,0 miljarder kronor under 2006, en minskning med 2 procent jämfört med Den sista december 2006 fanns det fasta telefonabonnemang i Sverige, vilket motsvarar en minskning med drygt 1 procent jämfört med samma tidpunkt Av de dessa var PSTN-abonnemang. Av det totala antalet abonnemang tillhandahölls drygt 26 procent av en annan operatör än Telia Sonera, vilket är en ökning med 7 procentenheter från sista december Ökningen beror till största del på införandet av återförsäljarprodukten grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA), som har gjort det möjligt för fler operatörer att fakturera abonnemangsavgiften. Under 2005 och 2006 har försäljningen varit omfattande och antalet uppgick i december 2006 till abonnemangskunder. Resterande ökning återfinns inom den IP-baserade telefonin. Det fanns abonnemang för IP-baserad telefoni den sista december 2006, vilket motsvarar en ökning med 87 procent sedan sista december 2005 då antalet var Det stora flertalet, stycken, var hushållskunder. Den sista december 2006 var det totala antalet hushållskunder av fast telefoni varav 45 procent valt att ringa med en alternativ operatör till Telia Sonera. Marknadsvärdet för fasta samtalstjänster uppgick under 2006 till 19,5 miljarder kronor, vilket är 2,4 miljarder mindre än under Marknaden för fasta samtalstjänster uppvisar med andra ord en nedgång med 11 procent. Den sista december 2006 fanns det mobilabonnemang i Sverige jämfört med abonnemang sista december Antalet privatabonnemang den sista december 2006 var vilket motsvarar 80 procent av samtliga abonnemang. Den årliga tillväxten för mobilabonnemang har legat på en relativt stabilt nivå på runt 10 procent tidigare år. Från och med 2005 har nivån på tillväxten avtagit. Mellan 2005 och 2006 ökade antalet abonnemang (kontraktsabonnemang och kontantkort) med nästan 6 procent. Marknaden har nått en viss mättnad. Tjänstetillhandahållarna av mobila samtalstjänster fortsätter att minska i betydelse och den sammanlagda marknadsandelen uppgår nu till knappt 1 procent av det totala antalet abonnemang, vilket motsvarar abonnemang. Antalet trafikminuter i de mobila näten fortsätter att öka kraftigt, med drygt 27 procent under Mellan 2004 och 2005 var tillväxten i trafik 30 procent. Dessförinnan hade trafiken inte ökat i samma omfattning. Att trafiken i näten ökar så mycket trots att förändringen i andelen svenskar som använder mobiltelefon är marginell, visar tydligt att man använder mobilen alltmer. Både privat- och företagskunder ringer mer och en viktig orsak till att trafiken fortsätter att öka så mycket beror på att det de senaste åren har blivit billigare att ringa med mobiltelefon. Andelen mobil taltrafik av den totala taltrafiken (dvs. den Post- och telestyrelsen 7

8 Sammanfattning sammanlagda taltrafiken i fasta och mobila nät) var 31 procent under 2006, en ökning från 24 procent under Mobilkunderna fortsätter att använda mobila datatjänster allt flitigare. Under 2006 sändes nästan Gbyte data vilket är nästan en fyrdubbling jämfört med under 2005, då det sändes Gbyte. Tillväxten i omsättning för mobila samtalstjänster är däremot marginell och ökar endast med 0,3 procent till 16,8 miljarder under PTS uppskattar att värdet på marknaden för datakommunikationstjänster till slutkund uppgår till 4,22 miljarder kronor. Det innebär att värdet på marknaden har sjunkit med 0,2 procent jämfört med 2005, då omsättningen låg på 4,23 miljarder kronor. Jämfört med 2002 har omsättningen sjunkit med 13 procent. Orsaken till att värdet på marknaden sjunker är att det pågår ett snabbt skifte från traditionella datakommunikationstjänster, så som Frame Relay och hyrda förbindelser, till framför allt IP-VPN. Tillväxten i totala antalet kunder med Internetaccess ökar åter igen efter att under ett par år legat på en jämn nivå. Mellan sista december 2005 och sista december 2006 ökade antalet kunder med , från till Trenden med en växande andel fasta anslutningar fortsatte under 2006 och antalet abonnemang med fast anslutning var eller 68 procent av det totala antalet abonnemang i slutet av Antalet kunder till uppringd access (PSTN och ISDN) var eller 32 procent vid samma tidpunkt. PTS bedömer att den sista december 2006 var hushållskunder med Internetaccess uppkopplade via någon form av fast anslutning. Motsvarande antal kunder den sista december 2005 var Motsvarande antal kunder den sista december 2005 var Av det totala antalet anslutningar på privatmarknaden är 68 procent fasta anslutningar. ADSL är den accessform som har störst antal hushållskunder på marknaden för fasta anslutningar och står nu för 43 procent av den totala marknaden för Internetaccesser till hushåll. Det är en andel som har ökat kraftigt. Mellan sista december 2005 och sista december 2006 ökade antalet hushållskunder med DSL med 27 procent, från till Den ekonomiska betydelsen av Internetaccess som tjänst på den svenska telemarknaden fortsatte att stärkas under Totalt låg omsättningen på marknaden för Internetaccess på 7,97 miljarder kronor, vilket är 10 procent mer än under 2005 då omsättningen var 7,24 miljarder kronor. Framför allt är det abonnemangen till fasta anslutningar som ger operatörerna allt större intäkter. Dessa intäkter steg med 19 procent i värde under I värde var de 7,27 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna för Internet. Intäkterna från uppringt Internet uppgick till 0,7 miljarder kronor under 2006 och minskar kontinuerligt. 8 Post- och telestyrelsen

9 Nyckeldata Nyckeldata Nyckeldata - marknaden för elektronisk kommunikation Fasta samtalstjänster Förändring Abonnemang för fast telefoni (tusen) % varav abonnemang via GTA (tusen) % Hushåll % Företag % varav abonnemang för IP-baserad telefoni (tusen) % Hushåll % Företag % Förvalskunder (tusen) % Hushåll % Företag % Intäkter från fasta samtalstjänster (mkr) % Hushåll % Företag % Mobila samtalstjänster Mobilabonnemang (tusen) % Privat % Företag % varav aktiva UMTS-abonnemang ** ** Intäkter från mobilabonnemang och SMS (mkr) % Privat % Företag % Antal skickade SMS (miljoner) % Antal skickade MMS (miljoner) % Trafik för mobila datatjänster (Gbyte) % Datakommunikationstjänster Intäkter från datakommunikationstjänster till slutkund (mkr) % Frame % IP-VPN % Hyrda förbindelser % Svart fiber och annan oförädlad nätkapacitet % Internettjänster Kunder till Internetaccess (tusen) % Uppringd anslutning % Fast anslutning % Intäkter från Internetaccess (mkr) % Hushåll % Företag % Källa: Post- och telestyrelsen, 7 juni 2007 Post- och telestyrelsen 9

10

11 Syfte och Metod 1 Syfte och metod Syftet med denna rapport är att kartlägga och analysera utvecklingen för en relativt stor del av den svenska marknaden för elektronisk kommunikation under Post- och telestyrelsen (PTS) har till uppgift att dels följa marknadsutvecklingen för elektronisk kommunikation, dels främja konkurrensen inom området. Som del i dessa uppgifter arbetar PTS med marknadsstatistik och marknadsanalyser. Det är även viktigt att allmänheten, operatörer och andra företag och organisationer får tillgång till statistik och marknadsanalyser, något som ytterligare utgör ett incitament för PTS att publicera marknadsstatistik. Rapporten fokuserar på följande delmarknader Fasta samtalstjänster, inklusive IP-baserad telefoni Mobila tjänster Samtrafik i fasta nät och mobilnät Datakommunikationstjänster till operatör och slutkund Internettjänster TV-tjänster Rapporten Svensk telemarknad ska främst ses som PTS rapport för statistik om marknaden för elektronisk kommunikation. Fokus ligger därför på att redovisa marknadsstatistik. Den innehåller även en analys med kompletterande figurer och diagram som förtydligar siffermaterialet, beskriver den rådande marknadssituationen och pekar på bakomliggande faktorer till den utveckling som sker på marknaden. Svensk telemarknad har för följande år utförts av 1994 PA Consulting Group 1995 Bohlin & Strömberg Stelacon 1998 Öhrlings PriceWaterhouseCoopers Post- och telestyrelsen 1 Samtliga rapporter finns tillgängliga på PTS hemsida (0Hwww.pts.se). Utöver dessa finns officiell statistik om marknaden för elektronisk kommunikation framtagen av SIKA. Rapporterna bygger till största del på samma primärmaterial. Insamlingen av helårsstatistik för åren 2000 till 2006 har skett i samarbete med Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, och Statistiska centralbyrån, 1 SIKA är den myndighet under Näringsdepartementet som ansvarar för den officiella statistiken om televerksamhet (se Post- och telestyrelsen 11

12 Syfte och Metod SCB. En viktig orsak till detta samarbete är att det underlättar för uppgiftslämnarna eftersom det bland annat minskar antalet frågeformulär. Statistiken för 2006 har samlats in med en webbaserad enkät. 2 PTS har tillgång till uppgifter av olika slag som enligt sekretesslagen bedömts som affärsmässigt känsliga 3 Det är uppgifter som har begärts in från anmälda operatörer, exempelvis i samband med tillsyn. Sådan information publiceras inte i denna rapport. De uppgifter som har begärts in från anmälda operatörer genom det nu aktuella frågeformuläret, används uteslutande som underlag i följande sammanhang: 1. Statistik i rapporten Svensk telemarknad 2006 (PTS). 2. PTS marknadsanalyser och beslut om betydande marknadsinflytande PTS eventuella beslut om samhällsomfattande tjänster PTS övriga verksamhet som tillsynsmyndighet Den officiella statistiken om televerksamhet i Sverige, rapporten Televerksamhet 2006 (SIKA). I det frågeformulär som skickas ut till de anmälda operatörerna, anges uttryckligen vilka uppgifter som ska användas till respektive område. I samband med 2003 års insamling av uppgifter infördes svarsplikt. Svarsplikt har även införts för insamling av halvårsuppgifter. För information om vilka operatörer som har inkommit med svar, se kapitlet Deltagarlista. Rapporten baseras främst på följande informationskällor Kvantitativa data inhämtade av PTS från operatörer Telefonintervjuer med operatörer Statistik ur tidigare rapporter motsvarande Svensk telemarknad Årsredovisningar Publik information Marknadsundersökningar och analyser genomförda av externa konsulter på uppdrag av PTS Andra analyser som PTS genomfört i egen regi Den statistik som presenteras i Svensk telemarknad ska ses som PTS bedömning av marknaden. Bedömningen baseras på de data som kommer in från operatörer. Även publika källor används emellertid. Frågeformuläret har skickats ut till 457 anmälda operatörer, men även till ett antal operatörer som inte varit anmälda hos 2 Webbenkäten har utformats i samarbete med Dialog Manager AB, och uppgiftsinsamlingen har utförts av Dialog Manager AB. 3 8 kap 6 sekretesslagen. 4 Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL) 8 kap Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL) 5 kap. 6 Användning av materialet för dessa ändamål sker efter att PTS underrättat berörda operatörer. 12 Post- och telestyrelsen

13 Syfte och Metod PTS, men som kan antas bedriva verksamhet inom området elektronisk kommunikation. Sammanlagt har enkäten skickats till 550 aktörer. Vid rapportens publicering hade 468 svarat, vilket motsvarar 86,5 procent av de tillfrågade. Insamlingen av operatörsdata fortsätter även efter det att rapporten Svensk telemarknad har publicerats, varför PTS databas för operatörsstatistik kontinuerligt förbättras och svarsfrekvensen ökar. Ett visst mått av mätfel uppstår som ett resultat av att inte samtliga operatörer på marknaden svarar på enkäten. Dessa mätfel bedöms dock vara ganska små eftersom de operatörer som svarat står för en betydande del av omsättningen på marknaden för elektronisk kommunikation. PTS bedömer att de intäktsuppgifter som har kommit in för 2006 motsvarar en andel på minst 99 procent av slutkundsomsättningen på marknaderna för fasta samtalstjänster 7 och mobila samtalstjänster. För Internettjänster är motsvarande nivå cirka 80 procent. 8 Mätfel kan även uppkomma genom att de tillfrågade inte har svarat på samtliga av enkätens frågor, eller att svaren blivit missvisande på grund av slarv, bristfälliga eller missförstådda instruktioner eller att något exakt värde inte går att få fram ur företagets redovisning. Sådana bortfall och eventuella brister i inkomna svar kan ofta kompenseras genom att utgå från data i tidigare insamlingar eller genom att göra uppskattningar av relaterade svar i enkäten. Revidering av historisk statistik genomförs kontinuerligt i de fall då ytterligare information blir tillgänglig för PTS. Av denna anledning kan statistik för ett och samma år skilja sig åt i olika årgångar av rapporten. Det är därför viktigt att den som använder Svensk telemarknad har tillgång till den senast publicerade versionen. Marknadsutvecklingen redovisas med statistik som i några fall sträcker sig tillbaka till Nytt för publiceringen av Svensk Telemarknad 2006 är att PTS publicerar marknadsandelar för slutkundsmarknaderna för Historiska marknadsandelar publiceras inte. I rapporten finns marknadsandelar för ett antal olika aggregat och PTS har för avsikt att publicera marknadsandelar för samtliga variabler på slutkundsmarknaderna 2006 i ett annat forum än själva rapporten senare under Undantag från detta är variabler där vi gör bedömningen att uppgifterna är bristfälliga eller på annat sätt missvisande. De definitioner som används i frågeformuläret och som ligger till grund för rapporterna, revideras och förtydligas kontinuerligt så att de är i fas med utvecklingen på marknaden. Även segmenteringen av enskilda delmarknader kan från år till år ändras något. Sedan 2003 års frågeformulär tas även hänsyn till det behov av uppgifter som PTS har för att genomföra marknadsanalyser och besluta om betydande marknadsinflytande. De förändringar som görs är dock av sådan karaktär att jämförbarheten med tidigare rapporter i stor utsträckning bibehålls. 7 Inkluderar ej intäkter från uppringt Internet och nummerupplysningstjänst. 8 De svar som inkommit om antalet kunder bedöms dock motsvara mer än 97 procent av marknadsvärdet. Några operatörer har med andra ord svarat på frågan om antalet kunder men ej på frågan om omsättning. De uppskattningar som gjorts har till stor del baserat sig på tidigare svar och på svar om antalet kunder. PTS bedömer att den i rapporten angivna omsättningen för Internet ligger på en trovärdig nivå. PTS inväntar även kompletterande svar på omsättning. Post- och telestyrelsen 13

14 Syfte och Metod Statistiken redovisas i åtskilliga fall fördelad på privatkunder/hushållskunder och företagskunder. Definitionerna av privatkund/hushållskund och företagskund baseras på vem som betalar för tjänsten, inte vem som är användare. Kriteriet för att den betalande parten ska betecknas som en företagskund (inklusive de organisationer som inte är företag) är att den har ett organisationsnummer. Övriga betecknas som privatkunder/hushållskunder. Detta förfarande medför dock att företag och organisationer registrerade på personnummer hänförs till kategorin privatkunder/hushållskunder. De uppgifter i rapporten som redovisas i procent kan på grund av avrundningar innehålla mindre avvikelser som leder till att summan av delarna inte alltid blir 100 procent. Det bör även observeras att de belopp som anges för tidigare perioder i rapporten, exempelvis för intäkter, inte är inflationsjusterade. Därutöver är samtliga intäkter redovisade exklusive mervärdesskatt (moms). På PTS hemsida ( finns ytterligare marknadsstudier om konkurrenssituationen som PTS har genomfört, antingen i egen regi, tillsammans med andra myndigheter eller med hjälp av konsulter. 14 Post- och telestyrelsen

15 Marknaden för elektronisk kommunikation 2 Marknaden för elektronisk kommunikation 2.1 Mål och vision Bestämmelserna i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL) syftar till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte när det gäller urval, pris och kvalitet. Detta ska uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen på området främjas. 9 Utifrån dessa bestämmelser har PTS tagit fram sin vision: Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. 2.2 Anmälda företag Den sista december 2006 fanns totalt 461 företag registrerade hos PTS som anmälda för att bedriva verksamhet inom området elektronisk kommunikation. Den som bedriver verksamhet inom elektronisk kommunikation omfattas av anmälningsplikten enligt EkomL. Under 2006 har det netto tillkommit 2 anmälda företag. Antal anmälda företag Antal Ökning % % % % % % % % % % % ,4 % Det största tillskottet av antalet anmälda företag ägde rum under Då ökade antalet nyanmälningar med 96 stycken. Under 2002 var ökningstakten nere på nivåer i paritet med dem för 1997; då det för första gången var möjligt att komma in med en anmälan. Före 1997 utfärdade PTS enbart tillstånd. Antalet anmälningar ökade sedan 2003 och ytterligare Dessa ökningar beror delvis 9 EkomL 1 kap. 1. Post- och telestyrelsen 15

16 Marknaden för elektronisk kommunikation på att anmälningsplikten utvidgades så att den omfattade fler tjänster. Framför allt är det Internet Service Providers (ISP:er) som blivit anmälningspliktiga genom den nya lagen. Nämnas bör att teletillstånden fanns kvar endast fram till det att EkomL trädde i kraft den 25 juli 2003, därefter omvandlades vissa tillstånd till radiotillstånd medan övriga operatörer övergick till att enbart vara anmälda. 10 Samtidigt med införandet av EkomL förändrades även den indelning i olika anmälningspliktiga tjänster som tidigare har använts. Även de begrepp och definitioner som använts är ersatta av nya. 2.3 Marknadsutvecklingen Under de senaste par åren har marknaden för fasta telefonitjänster gått in i en ny fas. Framför allt två företeelser har gjort att förändringarna på denna marknad på många sätt har hamnat i centrum för utvecklingen. För det första har möjligheten för alternativa operatörer att även fakturera abonnemangsavgiften till slutkunden inneburit att det monopol som i praktiken har rått på delmarknaden för fasta telefonabonnemang nu har upphört. 11 Under 2005 och 2006 har marknaden för telefonabonnemang visat en mycket positiv utveckling. 12 Bland annat kan de alternativa operatörerna i större utsträckning differentiera sina kunderbjudanden, och kunden behöver bara få en samlad faktura för sin fasta telefoni. För det andra är möjligheten att erbjuda fast telefoni även i andra nät än i Telias traditionella kopparaccessnät nu så etablerad att omfattningen har kraft att betydligt förändra marknadens struktur. En förändring som under 2006 blivit allt tydligare och därmed ytterligare inverkat på förändringen av marknaden för fast telefoni är att allt fler använder mobiltelefoni i större utsträckning än tidigare. Härigenom har fast telefoni fått se en tydligt minskad användning under året och samtidigt blivit föremål för ett ytterligare ökat förändringstryck. PTS ser mycket positivt på de förändringar som sker på marknaden för fast telefoni. PTS fortsätter arbetet med att reglera marknaden för elektronisk kommunikation enligt den nya lagen om elektronisk kommunikation (EkomL). Under 2006 har PTS fattat de sista av första generationens SMP-beslut för de 18 delmarknader som den Europeiska kommissionen rekommenderat. De beslut som PTS fattar och den tillsyn som myndigheten utövar ger successivt effekt på marknaden genom ökad konkurrens och dynamik. Möjligheten till reglering av marknaderna för elektronisk kommunikation driver ofta fram en positiv marknadsutveckling. Samtidigt är det inte ovanligt att alternativa operatörer har svårt att få tillträde till infrastruktur, både till fasta nät och till mobilnät. Utvecklingen på flera av de framväxande marknaderna understryker behoven av tydliga och rättvisa regler och en aktiv myndighet. Framför allt är tillträdesaspekterna viktiga för att konkurrensen över huvud taget ska fungera. 10 I dag finns tillstånd kvar enbart för nummer och frekvenser. 11 Under februari 2005 beslutade PTS att Telia Sonera är skyldig att erbjuda en grossistprodukt för telefonabonnemang till andra operatörer (GTA). 12 Se kapitlet Fasta samtalstjänster. 16 Post- och telestyrelsen

17 Marknaden för elektronisk kommunikation Den största omsättningsökningen under 2006, liksom under 2005, står marknaden för Internettjänster för. Den växte med 10 procent Bortsett från intäkter från uppringt Internet växte marknaden med drygt 19 procent. 13 Marknaden för mobila samtalstjänster var i princip oförändrad medan marknaderna för fasta samtalstjänster minskade sammantaget med 11 procent. Omsättningen på slutkundsmarknaden för datakommunikationstjänster var även den oförändrad. Totalt omsatte slutkundsmarknaden för elektronisk kommunikation i Sverige 48 miljarder kronor under 2006, vilket innebär att slutkundsmarknaden totalt minskade med 2 procent vid en jämförelse med Figur 1 Slutkundsmarknaden för elektronisk kommunikation omsättning för olika delmarknader Miljoner kronor Datakommunikationstjänster Internettjänster (exkl. uppringdaccess) Mobila tjänster 0 Fasta samtalstjänster På datakommunikationsmarknaden pågår ett snabbt skifte från Frame Relay och hyrda förbindelser till IP-VPN-lösningar. Denna utveckling har förstärkts ytterligare under De nya lösningarna är mer kostnadseffektiva, vilket leder till att kunderna får mer valuta för sina pengar. På mobilmarknaden inleddes en positiv utveckling med tilltagande priskonkurrens under Mycket talar för att denna konkurrens har kommit för att stanna och PTS ser inte ett nämnvärt minskat konkurrenstryck under en överskådlig framtid. PTS anser dock att det är viktigt att följa marknadens utveckling. Den starka utvecklingen på marknaden för Internettjänster har i stort kunnat kopplas till övergången från uppringda till fasta anslutningar. Numera är dock antalet kunder med uppringd Internettjänst så pass få att det mer handlar om att nya Internetkunder skaffar en fast anslutning direkt utan att först gå via uppringd 13 Omsättningen för uppringd access minskade med 38 procent. Post- och telestyrelsen 17

18 Marknaden för elektronisk kommunikation anslutning. Andelen individer som är anslutna till Internet fortsätter att öka enligt uppgifter från individundersökningen. Hösten 2006 hade 59 procent fast anslutning till Internet och 16 procent uppringd anslutning, vilket kan jämföras med år 2002 då 18 procent hade fast anslutning och 47 procent uppringd anslutning. 14 Den beskrivna utvecklingen, med en övergång från uppringd till fast anslutning, bekräftas även i den statistik som rapporteras in från operatörerna. Omsättningsmässigt har utvecklingen varit mycket fördelaktig för operatörerna och även antalet kunder till Internetaccess totalt sett har ökat, med 6 procent under En utveckling som är intressant att följa är trenden att röstsamtal i fasta nät ersätts av röstsamtal i mobila nät. Under 2005 och 2006 har detta också visats i statistiken. Röstsamtal i fasta nätet kan ersättas antingen genom att vi helt enkelt ringer mer i mobiltelefon än via fast telefon, eller genom att vi helt gör oss av med den fasta telefonen i hemmet eller på arbetet. Andelen mobil taltrafik av den totala taltrafiken (dvs. den sammanlagda taltrafiken i fasta och mobila nät) var under perioden 31 procent, en ökning från 24 procent under var andelen 17 procent. En viktig orsak till att den relativt stora ökningen har skett under de tre senaste åren har av allt att döma att göra med att det samtidigt har blivit billigare att ringa med mobiltelefon. Figur 2 Trafikvolym för talsamtal - fördelat mellan fast och mobil telefoni 100% 80% 60% 40% Fast telefoni Mobil telefoni 20% 0% I PTS individundersökning 15 från hösten 2006 kan det konstateras att sju procent av svenskarna mellan 16 och 75 år har valt bort den fasta telefonin hösten 2006 och ringer enbart med mobiltelefon, det är en kraftig ökning jämfört med ett år tidigare då fyra procent hade gjort detta val. Denna trend har goda förutsättningar 14 Se Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation en individundersökning 2006, Synovate på uppdrag av PTS, december Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation en individundersökning 2006, Synovate på uppdrag av PTS, december Post- och telestyrelsen

19 Marknaden för elektronisk kommunikation att fortsätta, eftersom ytterligare 38 procent av svenskarna kan tänka sig att välja bort den fasta telefonen. De flesta av dessa anser dock att priset på mobiltelefoni ska vara på samma nivå eller lägre än priserna för fast telefoni för att de ska ta steget till att enbart använda mobiltelefon. Det är framför allt de yngre som väljer bort den fasta telefonin. Var tredje person som bor i hushåll där alla är under 26 år är utan fast telefon, en kraftig ökning jämfört med 2005 då andelen var 17 procent. I figuren ovan framgår hur de trafikminuter som används för taltrafik fördelar sig mellan fasta nät och mobilnät. Förändringen har tidigare till stor del påverkats av att allt fler personer börjat använda mobiltelefon. Eftersom mobilpenetrationen nu ligger på en så hög nivå (92 procent enligt uppgifter från individundersökningen) och för närvarande inte förändras nämnvärt, börjar förändringarna i trafikvolymer alltmer bero på att röstsamtal i fasta nät ersätts av röstsamtal i mobila nät. Med tanke på den förbättrade priskonkurrensen på mobilmarknaden som lett till sänkningar av mobilpriserna, 16 blir det allt intressantare att följa utvecklingen. I det här sammanhanget är det även intressant att uppmärksamma att operatörernas intäkt per månad från ett genomsnittshushåll var 525 kronor 17 under Under 2005 var denna intäkt 526 kronor. Figur 3 Intäkt per månad från ett genomsnittshushåll Fasta samtalstjänster, mobila tjänster och Internettjänster kronor Se kapitlet Mobila samtalstjänster. 17 Inkluderar fast telefoni, mobila samtalstjänster och Internet. Statistik om antalet kosthushåll är hämtat från SCB:s inkomstfördelningsundersökning. Post- och telestyrelsen 19

20 Fasta samtalstjänster 3 Fasta samtalstjänster 3.1 Marknadsutveckling Operatörer och tjänstetillhandahållare Under 2006 bedöms runt 75 operatörer aktivt ha tillhandahållit fasta samtalstjänster (inklusive IP-baserad telefoni). Ungefär 30 operatörer erbjuder fasta samtalstjänster enbart till företagskunder. Det totala antalet operatörer har ökat något under året, vilket framför allt beror på att ett antal operatörer som erbjuder IP-baserad telefoni har tillkommit Abonnemang Den sista december 2006 fanns det fasta telefonabonnemang i Sverige, vilket motsvarar en minskning med drygt 1 procent jämfört med samma tidpunkt Av de dessa var PSTN-abonnemang. 18 Av det totala antalet abonnemang tillhandahölls drygt 26 procent av en annan operatör än Telia Sonera, vilket är en ökning med 7 procentenheter från sista december Ökningen beror till största del på införandet av återförsäljarprodukten grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA), vilken har gjort det möjligt för fler operatörer att fakturera abonnemangsavgiften. Figur 4 Antal ISDN-abonnemang hushåll och företag Abonnemang, tusental ISDN-abonnemang - privat dec 1994 dec 1995 dec 1996 dec 1997 dec 1998 dec 1999 dec 2000 dec 2001 dec 2002 dec 2003 dec 2004 dec 2005 dec 2006 ISDN-abonnemang - företag 18 Ett PSTN-abonnemang är liktydigt med en huvudledning till egen slutkund. Vanligtvis äger operatören huvudledningen eller hyr den av en nätoperatör (exempelvis genom fullt eller delat tillträde) eller köper en grossistprodukt för telefonabonnemang. 20 Post- och telestyrelsen

21 Fasta samtalstjänster Totalt sett fortsätter antalet PSTN-abonnemang att minska i antal. De privata PSTN-abonnemangen utgör 77 procent av dessa och var till antalet stycken. Antalet ISDN-abonnemang fortsätter även det att minska, både för privatkunder och för företagskunder. Det totala antalet ISDN-abonnemang var stycken i december 2006, vilket innebär en nedgång med jämfört med december året innan. Av samtliga ISDN-abonnemang var 5 procent privata Nya möjligheter för fast telefoni Under hösten 2004 lanserade Telia Sonera en grossistprodukt för telefonabonnemang. Kort därefter, i februari 2005, beslutade PTS att Telia Sonera var skyldiga att erbjuda en grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA). 19 GTA gör det möjligt för andra operatörer att fakturera abonnemangsavgiften till slutkunden. PTS avsikt med GTA var att bryta upp det monopol som i praktiken rådde på delmarknaden fasta telefonabonnemang, genom att erbjuda kunden möjlighet att köpa sitt fasta abonnemang hos olika operatörer. Genom GTA får kunden alla avgifter för sin fasta telefon på samma faktura. Operatörerna är bland annat intresserade av att erbjuda abonnemang då detta kan leda till att kunden starkare binds till operatören och eftersom det ökar möjligheten till differentierade erbjudanden. Under 2005 och 2006 har försäljningen varit omfattande och antalet abonnemangskunder uppgick i december 2006 till Även om GTA ger ökade valmöjligheter för kunden, så innebär det likafullt att den som ringer fortsätter att använda det traditionella kopparnätet. Under senare tid har ytterligare möjligheter till att erbjuda fast telefoni trätt fram: dels genom det traditionella telenätet men via en digital DSL-access, dels via alternativ infrastruktur såsom kabel-tv-nät och LAN-nät. I samtliga fall där telefonin förmedlas i digitala nät används Internetprotokollet (IP). Både GTA och IP-baserad telefoni 20 ger fler operatörer möjlighet att ta ett helhetsansvar för kundens telefoni, där operatören kan erbjuda kunden skräddarsydda paketlösningar. Utvecklingen mot paketlösningar är ännu i ett tidigt skede, men flera operatörer har fortsatt utvecklingen mot att erbjuda kombinationer av tjänster. Ett begrepp som ofta används i sammanhanget är Triple Play. Namnet syftar på att de tre tjänsterna Internet, telefoni och tv erbjuds och säljs som en paketlösning till kunden men även andra kombinationer med exempelvis mobiltelefoni, förekommer på marknaden. Begreppet Quadruple Play förekommer också och innebär att det är fyra tjänster som kombineras. Det fanns abonnemang för IP-baserad telefoni den sista december 2006, vilket motsvarar en ökning med 87 procent sedan sista december 2005 då antalet var Det stora flertalet av kunderna, stycken, var hushållskunder. Det är inte alla telefonikunder som är anslutna till sådana nät som erbjuder IPbaserad telefoni, men den potentiella kundbasen ökar allteftersom fler operatörer 19 Se PTS skyldighetsbeslut, dnr och Här avses sådan IP-baserad telefoni där kunden kan ansluta en traditionell telefon till accessnätet. Post- och telestyrelsen 21

22 Fasta samtalstjänster börjar erbjuda IP-baserad telefoni i olika typer av nät. Com Hem är för närvarande den operatör som har flest kunder av IP-baserad telefoni, näst flest kunder har Bredbandsbolaget. Vid slutet av 2006 erbjöd omkring 70 operatörer IP-baserad telefoni till slutkund i Sverige. Ett år tidigare var det omkring 35 operatörer. Figur 5 Antal IP-telefoni abonnemang fördelat på anslutningsform Abonnemang, tusental Annan accessform LAN-nät Kabel-TV xdsl dec 2003 dec 2004 dec 2005 dec Kunder till fast telefoni I slutet av 2006 fanns det kunder av fast telefoni 21. Av dessa var förvalskunder, var kunder som fortfarande använder traditionell PSTN-telefoni men flyttat sitt abonnemang via GTA till en annan operatör än Telia Sonera och var kunder till IP-baserad telefoni. De senaste årens minskning av antalet hushållskunder med förval, har nu avtagit något. Under 2005 minskade antalet stort och under 2006 har det fortsatt att minska, men inte lika dramatiskt. Under 2006 har hushållskunder valt att flytta sitt abonnemang till en GTA-operatör eller en IP-telefoni-operatör. Antalet förvalskunder sammanslaget med antalet abonnenter via GTA och IP-baserad telefoni visar på en ökning, detta främst på grund av en fortsatt stark tillväxt av IP-telefonikunder. 21 Avser telefonikunder till nationell, fast till mobil och internationell telefoni. 22 Post- och telestyrelsen

23 Fasta samtalstjänster Figur 6 Antal privatkunder till förval, GTA och IP-baserad telefoni Kunder, tusental dec 1999 dec 2000 dec 2001 dec 2002 dec 2003 dec 2004 dec 2005 dec 2006 IP-baserad telefoni - Privat GTA kunder - Privat Förvalskunder - Privat Den sista december 2006 var det totala antalet hushållskunder av fast telefoni och av dem hade , vilket motsvarar 45 procent, valt att ringa med en alternativ operatör till Telia Sonera. Sammantaget är antalet förvalskunder, abonnemangskunder via GTA och kunder av IP-baserad telefoni högt och visar att de svenska hushållen inte bara är medvetna om att de har möjlighet att välja bort en operatör, utan att de även aktivt gör det Omsättning Marknadsvärdet för fasta samtalstjänster uppgick under 2006 till 19,5 miljarder kronor, vilket är 2,4 miljarder mindre än under samma period Marknaden för fasta samtalstjänster uppvisar med andra ord en nedgång med 11 procent. Intäkter enbart från abonnemang utgör 7,4 miljarder kronor, vilket motsvarar nära 38 procent av det totala marknadsvärdet för fasta samtalstjänster. Jämfört med 2005 är detta en ökning med 2 procentenheter. Nationella samtal uppgår till 4,3 miljarder kronor (-2 %) och samtal till mobilnät till 5,1 miljarder kronor (-1 %). Internationella samtal samt övriga samtal uppgår till 1,2 (0 %) respektive 2,1 (0 %) miljarder kronor. Post- och telestyrelsen 23

24 Fasta samtalstjänster Figur 7 Fördelning av omsättning mellan deltjänster inom fast telefoni 100% 80% 60% 40% Övrigt 0% Nationella samtal (inkl. Internetsamtal) Fasta avg Internationella samtal 20% Till mobil Det finns en stor skillnad mellan intäkterna för de olika samtalsslagen för fasta samtalstjänster, och den trafikvolym som genererar dessa intäkter. Trots att nationella samtal står för närmare 86 procent av trafiken, så gav dessa endast 44 procent av intäkterna Mest intresseväckande är ändå det faktum att samtal från fasta nät till mobilnät enbart står för drygt 11 procent av trafiken, medan de samtidigt genererar hela 45 procent av de trafikrelaterade intäkterna. Samtal från fasta nät till mobilnät är ett samtalsslag som tyvärr inte ofta uppmärksammas. Det höga minutpriset för dessa samtal borde kunna relateras till de priser som råder på marknaden för mobila samtalstjänster och de samtrafikavgifter som mobilnätsoperatörerna tar ut för att terminera samtal i sina mobilnät. Trots att dessa priser har sjunkigt under flera år har priserna för samtal från fasta nät till mobilnät fortsatt att ligga på en hög nivå. Vi diskuterar detta i avsnitten om samtalsslaget fast till mobil telefoni och om mobila samtalstjänster. Figur 8 Andel trafikminuter i förhållande till andel trafikintäkter för olika fasta samtalsslag Intäkter Trafik Nationell Fast till mobil Internationell 0% 20% 40% 60% 80% 100% 24 Post- och telestyrelsen

25 Fasta samtalstjänster Nationella samtal 22 Marknadsvärdet för nationella samtal 23 uppgick under 2006 till 4,3 miljarder kronor, varav intäkter för samtal till uppringt Internet utgör 13 procent. Intäkter för samtal till uppringt Internet har minskat med 40 procent jämfört med Intäkterna för nationella samtal ligger 0,9 miljarder kronor lägre än under Denna nedgång kan hänföras till lägre intäkter från både uppringt Internet till Internet och från vanliga nationella telefonsamtal. De lägre intäkterna beror i sin tur främst på minskad trafik, inte på lägre marknadspriser. Om det senare hade varit fallet skulle de genomsnittliga intäkterna per minut ha sjunkit, tvärtemot så har den genomsnittliga intäkten per minut för hushållskunder ökat med omkring 10 procent. Att intäkterna från uppringt Internet minskar är naturligt eftersom vi fortfarande ser en avtagande användning av denna uppkopplingsform; allt fler Internetanvändare övergår till någon form av fast uppkoppling. Bakom utvecklingen till att trafiken för vanliga nationella samtal minskar ligger dels den ökade användningen av mobiltelefoni, dels i att fler använder mjukvarubaserad IP-telefoni via dator (t.ex. Skype, Google Talk eller liknande). Dessa två orsaker verkar dock inte vara de enda eftersom utvecklingen pågått under så pass lång tid, men övriga förklaringar är svårare att identifiera. Figur 9 Trafikintäkter från uppringt Internet och nationella röstsamtal i det fasta nätet Miljarder kronor Uppringt Internet Nationella röstsamtal 22 Med nationella samtal avses här endast de samtal från fasta nät som termineras i fasta nät (inklusive Samtal till uppringt Internet). Detta skiljer sig från den definition som används i samband med PTS marknadsbedömningar och beslut om betydande marknadsinflytande (SMP). I det sammanhanget används en vidare definition där även de samtal från fasta nät som termineras i mobilnät ingår. Vidare har PTS definierat två marknader för nationella samtal, en för hushållskunder och en för företagskunder. 23 Inkluderar både nationella telefonsamtal och Samtal till uppringt Internet, dvs. trafik från uppringd access till Internet via PSTN och ISDN. Post- och telestyrelsen 25

26 Fasta samtalstjänster Under ett decennium har användandet av fast telefoni minskat. Den enastående utvecklingen för Internet som vi har sett under det sena 1990-talet och åren efter millennieskiftet har dock väl kompenserat detta bortfall i antalet trafikminuter i de fasta näten. Den pågående övergången till nya former för Internetaccess har sedan några år avslutat den epoken, och under de närmaste åren kommer vi troligen att få se en fortsatt minskning av antalet trafikminuter i de fasta näten. När vi framöver dessutom får se en bredare övergång i telefonanvändandet från fast till mobil, så kommer det att ytterligare påskynda en nedgång i antalet trafikminuter i det fasta nätet. En sådan utveckling har påbörjats, men för att det ska få mer betydande effekter på utvecklingen krävs antagligen att priskonkurrensen på mobilmarknaden fortsätter och att priserna för att ringa med mobil eller fast telefon närmar sig varandra ytterligare. Minskningen av mängden trafik i den form som debiteras per minut, betyder inte att det gamla fasta nätet nödvändigtvis har börjat spela ut sin roll. I samma takt som fast anslutning till Internet via DSL får fler kunder, ökar sådan trafik som debiteras i form av en fast månadsavgift eller per megabyte. Vårt användande av det fasta nätet byter helt enkelt skepnad. Tele2 har varit en av de stora vinnarna på förvalsreformen och är det även när det gäller GTA-abonnenterna. Samtidigt som Telia Sonera förlorar i omsättning på slutkundsmarknaden på grund av de alternativa operatörernas allt större marknadsandelar, så kompenseras Telia Sonera delvis genom ökade intäkter från de samtrafikavgifter och intäkter från GTA på grossistnivå som övriga operatörer betalar. Den genomsnittliga intäkten per trafikminut för nationella samtal (inklusive samtal till uppringt Internet) har legat relativt stabilt runt 17 öre per minut under åren 2000 till Under 2004 gick den dock ner till 16 öre och har under 2005 gått ner ytterligare till 15 öre per minut vilket också gäller för Ett nationellt telefonsamtal ligger på knappt 16 öre per minut och ett samtal till uppringt Internet något under 12 öre per minut. Den relativt stabila utvecklingen för den genomsnittliga intäkten bekräftas även av att Telia Soneras priser 24 på nationella samtal i princip har legat stilla sedan våren 2000, då de införde en enhetlig taxa för lokalsamtal och Sverigesamtal. PTS bedömer att detta främst beror på de begränsade marginalerna mellan slutkundspriserna och motsvarande samtrafikavgifter. I figuren nedan illustreras prisutvecklingen för ett genomsnittssamtal på tre minuter för de olika samtalsslag som har funnits på marknaden för fasta samtal inom Sverige. Beräkningarna är gjorda utifrån Telia Soneras priser. Likväl som Telia Soneras priser är stabila, så är den genomsnittliga intäkten per trafikminut för nationella samtal hos de alternativa operatörerna oförändrad under 2006 gentemot Enligt Telia Soneras grundprislista. 26 Post- och telestyrelsen

27 Fasta samtalstjänster Figur 10 Prisutveckling nationella samtal enl. Telia Soneras grundprislista Genomsnittligt pris per minut för ett högtrafiksamtal som varar i tre minuter (exkl. moms) Kronor dec 1995 dec 1996 dec 1997 dec 1998 dec 1999 dec 2000 dec 2001 dec 2002 dec 2003 dec 2004 dec 2005 dec 2006 Fjärr/Sverige Region Lokal Nationella Telia Sonera erbjuder även en alternativ form av prisstruktur för fast telefoni där en månadsavgift ersätter minutavgiften för vissa samtal. Den äldre prismodellen kan fortfarande väljas av Telia Soneras kunder. 25 I den äldre prismodellen har öppningsavgiften för nationella samtal successivt höjts sedan Då var Telia Soneras öppningsavgift 24 öre (exklusive moms), för att sedan 2000 ligga på 36 öre (exklusive moms). Öppningsavgifterna varierar från operatör till operatör och ligger i dag på mellan 0 och 55 öre (exklusive moms). Det finns sedan en tid tillbaka operatörer som har ett fast pris per samtal för vissa samtalstyper, vilket innebär att de i stället har en hög öppningsavgift på upp till 1,12 kronor (exklusive moms), men ingen minutavgift eller månadsavgift. Eftersom öppningsavgiften ofta är lika stor för alla typer av samtal, blir dess procentuella prispåverkan störst för de typer av samtal som har lägst minutpris, det vill säga nationella samtal eller de helt utan minutpris. Öppningsavgiften får särskilt stor vikt när en kund ringer många och korta samtal. Kunderna kan förmodas ha en låg medvetenhet om öppningsavgiftens förhållandevis stora inverkan på samtalspriserna, och PTS vill särskilt framhålla dess betydelse. PTS beslutade den 29 maj 2006 att föreskriva att öppningsavgiften ska anges på den specificerade telefonräkningen 26 från 1 januari Se PTS prisjämförelse på 26 PTSFS 2006:3 föreskrifter om att tillhandahålla specificerad telefonräkning, bilaga 1, träder i kraft 1 januari Post- och telestyrelsen 27