Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt"

Transkript

1 Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt Joacim Rocklöv, Anna-Karin Hurtig, Bertil Forsberg Umeå universitet ISSN Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, 2008:1, Climatools

2 Joacim Rocklöv, Anna-Karin Hurtig och Bertil Forsberg Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt inlaga_ indd :22:07

3 ISSN Publikation: Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar Produktion: FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Tryck: Print & Media, 2008 inlaga_ indd :22:07

4 Förord Klimatförändringen är ett faktum. Även med begränsningar av utsläppen kommer vi att få ett varmare och våtare klimat. Denna rapport har skrivits inom ramen för Climatools. Det är ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete mellan FOI, KTH, Uppsala universitet och Umeå universitet som ska ge verktyg för anpassningar till klimatförändringarna. Forskningsprogrammet Climatools löper mellan 2006 och 2011 och finansieras av Naturvårdsverket. För att möta utmaningarna med klimatförändringar arbetar Climatools med projekt som har anknytning till programsyntes, scenarier, anpassningsanalys, folkhälsa, ekonomisk analys, målkonflikter, geopolitik och jämställdhet. Climatools fokuserar på att upprätthålla eller förbättra kapaciteten inom sektorer och regioner i Sverige, och att tillhandahålla de tjänster som samhället kommer att behöva. Målet är i första hand att ge en uppsättning verktyg till samhällsplanerare på olika nivåer och i olika sektorer och regioner. Climatools utvecklar verktygen stegvis och i nära samarbete med olika intressenter. De utprovas också i olika scenariebaserade fallstudier. Verktygen kommer att ge insikter om alternativa anpassningsåtgärder inom sektorer och regioner utifrån den osäkerhet som råder rörande det framtida klimatet. Ett sekundärt mål med programmet är därför att ge ny kunskap om möjliga anpassningar som kan komma att krävas i Sverige. I den här rapporten fokuseras på hälsosektorn, men även andra områden har och kommer att studeras inom programmet, t.ex. den byggda miljön, turismen och friluftslivet. Tre regioner i Sverige står i fokus: Skåne, Mälardalen och Umeå. Gemensamt för de scenarier som tas fram inom Climatools är antaganden om det framtida klimatet i Sverige. Det påverkas inte bara av vad vi gör här utan också av hur resten av världen agerar när det gäller utsläpp av växthusgaser samt hur klimatet reagerar på dessa åtgärder. Vi har tagit fasta på de osäkerheter som finns om det framtida klimatet och anser att det är en viktig uppgift att ta fram verktyg som kan hantera dessa. 3 Denna rapport ger en översikt av hur och vilka hälsorisker som antas komma att påverkas av klimatförändringen. Tyngdpunkten ligger på Sverige och ett i klimathänseende kort perspektiv inom några decennier, med ett samhälle och levnadsinlaga_ indd :22:07

5 standard som liknar dagens Sverige. Hälsoeffekterna som lyfts fram är de som i första hand motiverar närmare analyser och överväganden kring anpassningsprioriteringar inom bland annat vårdsektorn. Tillsammans med ytterligare resultat från epidemiologiska analyser och konsekvensberäkningar för direkta temperatureffekter kommer denna rapport inom Climatools att prövas som ett av de beslutsstödjande verktygen för hälsosektorn. Målgruppen är främst ledningsansvariga och beslutsfattare inom vårdsektorn, men översikten bör kunna fungera som en kunskapskälla även för bredare grupper. Författare är deltagarna i Climatools delprojekt om hälsa: docent Bertil Forsberg, doktorand Joacim Rocklöv samt lektor, leg läkare Anna-Karin Hurtig, samtliga från Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Vi tackar Climatools sakkunnige inom klimatområdet, Oskar Parmhed, som varit behjälplig genom att bidraga med värdefulla synpunkter för avsnittet om den pågående klimatförändringen. Vi tackar även Climatools programchef, Annika Karlsson-Kanyama, för värdefull hjälp med bl.a. granskare och Climatools informatör Gunilla Bogren för hjälp med produktionen. För innehållet svarar dock författarna själva. Umeå och Stockholm, januari 2008 Joacim Rocklöv Anna-Karin Hurtig Bertil Forsberg Författare Annika Carlsson-Kanyama Programchef Climatools FOI 4 inlaga_ indd :22:07

6 Sammanfattning Förändringen mot ett varmare klimat kan redan påvisas och motiverar överväganden kring vilka anpassningsåtgärder som behövs bl.a. för att skydda människors liv och hälsa. Expertorgan som FN:s klimatpanel (IPCC) gör numera modellberäkningar för hur världens framtida klimat väntas utvecklas bl.a. beroende på hur mycket växthusgaser som släpps ut. SMHI har tagit fram scenarier för hur klimatet kan se ut i Sverige vid nästa sekelskifte. I dessa ökar temperaturen med 3 8 grader vintertid och 1 5 grader sommartid jämfört med perioden Dessutom ingår i dessa scenarier en ökning av nederbörden speciellt i norra Sverige, högre risk för torrperioder i Skåne sommartid samt fler klimatextremer, såsom stormar, skyfall och värmeböljor. Förändringen av klimatet kan tänkas påverka hälsan och dess riskfaktorer i vårt land på en rad olika sätt: direkt bl.a. vid extremt väder, indirekt exempelvis genom förändringar av klimat och miljö som påverkar smittorisker samt via klimatförändringens effekter på andra håll i världen. Syftet med denna översikt är att enkelt sammanfatta våra nuvarande kunskaper om hur hälsorisker och hälsoförhållanden kan komma att påverkas. Beskrivningarna av möjliga konsekvenser bygger delvis på att kunskaper om sambandet mellan olika platsers klimat och ohälsa används för analogier där en region väntas få det klimat som en annan region har i dag. Insektsburna sjukdomars utbredning kan begränsas av vilket klimat exempelvis en viss typ mygg klarar. Vi kan i framtiden förvänta utbrott av vissa för oss nya infektionssjukdomar. Ett annat underlag för att göra förutsägelser är att bygga på observationer av hur ohälsan är beroende av variationerna i vädret på platsen, t.ex. fluktuationer i temperatur. Här finns redan viss kunskap om hur dödligheten beror av temperaturen med dagens klimat i Sverige. I vissa fall kan man till och med bygga sina analyser på att det redan har observerats förändringar av riskfaktorer eller ohälsa som kopplats samman med trender i klimatet, exempelvis att fästingarnas utbredning norrut i Sverige redan pågår och att pollensäsongen blivit längre. 5 inlaga_ indd :22:07

7 Abstract Global warming has caused changes that can already be seen and that motivates considerations of the possible adaptation measures needed to protect people and public health. Expert bodies such as the United Nations International Panel on Climate Change (IPCC) now conduct model simulations on how the world s climate is expected to change depending on, for example, the emission of greenhouse gases. The Swedish SMHI has provided scenarios for how the future climate in Sweden may develop. These assume an increase in the winter temperature of 3-8 C in winter and 1-5 C during summer, compared to the period In addition, these scenarios indicate increased precipitation especially in northern Sweden, a greater risk of drought in Skåne during summer, as well as an increased risk of extreme events such as storms, heavy rainfall and heat waves. The climate change may affect health and its determinants in a number of different ways. The effects may be direct, as in extreme weather conditions, and also indirect, such as the influence of changes in climate and the environment on the spread of infectious diseases as well as the far-reaching effects of changes in other parts of the world. The aim of this overview report is to briefly present our current understanding of how health risks and public health may be affected. The presentations of potential consequences are partly built using knowledge of the associations between climate and health in various regions to draw analogies for areas expected to undergo changes that will make their climate more similar to current conditions in other regions. Distribution of vector-borne diseases can be determined by the type of climate a certain mosquito can survive. In the future we may face outbreaks of diseases that are new to us. Another way of making predictions is to use the observations of how health effects relate to weather variations in one place, for example, temperature fluctuations. In this regard we already have information on the associations observed in Sweden with our current climate conditions. In some cases we can even build our analyses on changes in risk factors and health that have already been observed and linked to climate change, such as the spread of ticks in Northern Sweden and the already longer pollen season. 6 inlaga_ indd :22:07

8 Innehållsförteckning 1. Introduktion Syfte och ansats Klimatförändring och hälsa 0 2. Sveriges klimat förändras Människan påverkar Klimatscenarier Climatools och klimatscenarier Extremt väder 6 3. Hälsoeffekter av extrema väderhändelser och värme Hälsoeffekter av extrema väderhändelser Direkta effekter av värme på dödligheten Svenska samband 4 4. Utomhusmiljö och inomhusluft Förändrad pollenförekomst Fukt, mögel och kvalster inomhus Inverkan på luftföroreningshalter 9 5. Smittspridning Vattenrelaterade sjukdomar Matöverförda sjukdomar Vektor- och gnagaröverförda sjukdomar Vi och världen: Hur påverkas vi av klimatets effekter utanför våra gränser? 41 Referenser 44 Fotografer 51 Tidigare utgivna rapporter inom Climatools 52 7 inlaga_ indd :22:07

9 8 inlaga_ indd :22:07

10 1. Introduktion 1.1 Syfte och ansats Den pågående klimatförändringen kan motivera åtgärder för anpassning på många håll, även inom hälso- och sjukvårdsektorn och äldreomsorgen. Därför behövs en ökad medvetenhet om hur hälsan och behovet av vård och prevention i Sverige kan påverkas av klimatförändringen. Denna översikt syftar till att enkelt sammanfatta kunskaperna om hur hälsorisker och hälsoförhållanden kan påverkas av klimatförändringen med tonvikten lagd på Sverige och ett i sammanhanget förhållandevis kort tidsperspektiv, några tiotals år. Beskrivningarna utgår vidare från att det svenska samhället i stort fungerar som i dag och att plötsliga förändringar i befolkningsstrukturen inte inträffar. Konsekvenser av mer extrema scenarier som utgår från sänkt materiell standard, exempelvis till följd av energibrist, eller stor invandring av klimatflyktingar från områden med försörjningsproblem, behandlas inte närmare i rapporten. När man ska försöka beskriva och värdera möjliga klimatförändringars konsekvenser för hälsoproblem och folkhälsa finns ett antal olika metoder som kan användas. Man kan för det första utnyttja grundläggande kunskaper om samband mellan klimat och hälsa, både sådana som utgår från jämförelser mellan olika regioner och sådana som tar fasta på lokala skillnader, exempelvis höjdgradienter. De senare har exempelvis visat hur förekomsten av kvalsterallergi hos barn är lägre på högre höjd över havet till följd av kallare vintrar med torrare inomhusklimat. Många insektsburna infektionssjukdomars geografiska utbredning styrs av klimatet och ekosystemet, även om den materiella standarden ofta avgör ifall sjukdomarna kan bli ett betydande hälsoproblem. När man beskriver möjliga hälsokonsekvenser av klimatförändring kan man använda geografiska analogier där en region väntas få det klimat som en annan region har i dag. En annan metod för att göra förutsägelser är att bygga på observationer av hur ohälsa är beroende av väder. Exempelvis kan man studera hur dödlighet och sjuklighet hänger samman med höga och låga temperaturer. Om dödsfall i hjärtoch lungsjukdomar liksom magsjuka och matförgiftningar redan är beroende av temperaturen, kan detta användas för att göra förutsägelser om hur det förväntas bli med en annan temperaturfördelning. Om stormar och översvämningar inträffat i ett område kan man utifrån de konsekvenser de tidigare haft uppskatta konsekvenserna av att de blir fler. I vissa fall kan man till och med bygga sina analyser på att det redan har observerats förändringar av riskfaktorer eller ohälsa som kopplats samman med trender 9 inlaga_ indd :22:07

11 i klimatet, exempelvis att värmeböljorna ökat, att fästingarnas utbredning norrut i Sverige redan pågår och att vegetationsperioden redan förlängts så att pollen förekommer under en allt större del av året. Beskrivningarna i denna rapport bygger på någon eller flera av dessa metoder, men då rapportens syfte är att ge en populärvetenskapligt hållen översikt ges inte detaljerade motiveringar. Den som vill fördjupa sig kan däremot gå vidare med hjälp av de referenser som finns. 1.2 Klimatförändring och hälsa Förändringen mot ett varmare klimat kan tänkas påverka hälsosituationen i Sverige på många sätt. Denna översikt fokuserar på hur förändringen av klimatet i Sverige och vårt närområde förväntas kunna påverka riskfaktorer och hälsa i vårt land. Sverige kan också komma att påverkas av klimatförändringens effekter på andra håll, men osäkerheten kring detta är av ett annat slag och frågan behandlas därför endast kortfattat i avsnitt 6, Vi och världen. Klimatförändringarna kan påverka hälsosituationen på tre principiellt olika sätt enligt figur 1.1. För det första genom att påverka hur människor direkt exponeras för risker som värmeböljor, stormar och andra extremhändelser, för det andra genom indirekta klimateffekter såsom förändrad smittspridning, vattenkvalitet, luftföroreningshalter m.m. och för det tredje kan sociala och ekonomiska effekter av klimatförändringen på andra håll i världen leda till nya svältkatastrofer eller befolkningsomflyttningar, vilka kan få följdverkningar även långt från katastrof-områdena. Sociala & ekonomiska förhållanden Direkt exponering Klimatförändringar Anpassning Hälsopåverkan Indirekt exponering Figur 1.1: Vägar för påverkan av hälsosituationen vid ett förändrat klimat. 10 inlaga_ indd :22:08

12 Direkta effekter Till de direkta effekterna hör verkningar under extremhändelser som värmeböljor och oväder, men en förskjutning av temperaturfördelningen kan också få hälsokonsekvenser utöver de som kommer av värmeböljorna. Generellt sett varmare somrar kan orsaka fler värmerelaterade dödsfall även vid måttliga temperaturer, samtidigt som dödlighet och ohälsa under den kalla delen av året kan minska. Om temperaturen blir mer variabel kan detta möjligen vara ett hälsoproblem i sig. Som direkta effekter kan man också räkna dödsfall orsakade av omkullfallande träd, ras och drunkning i samband med extremt väder. Indirekta effekter Bland de indirekta effekterna finns en ökad utbredning av vissa smittsamma sjukdomar till följd av att de lättare sprids i ett varmare klimat, t.ex. genom att ett värddjur breder ut sig. Högre temperaturer gynnar också tillväxt av bakterier i dåligt kylförvarade livsmedel, liksom i dricksvatten och badvatten. Översvämningar kan leda till att avloppsvatten breddar över, till att det uppstår läckage från förorenad mark och till fuktskador i byggnader. Ett varmare och fuktigare klimat kan öka förekomsten av pollen, kvalster och mögel. Även luftföroreningssituationen påverkas av klimatförändringen, men sådana förändringar bedöms bli små i Sverige och större söderut. Även åtgärder som följer av ett varmare klimat kan ha hälsoeffekter. Det finns bl.a. exempel på hur kyltorn för luftkonditionering spridit legionellabakterier så att en epidemi brutit ut. Om man fokuserar på effekter av klimatförändringen i vår närmiljö, kan de mest sannolika och påtagliga effekterna teoretiskt illustreras med figur 1.2 på nästa sida. Av figuren framgår att det också kan uppkomma effekter som är positiva för folkhälsan, såsom en minskad överdödlighet till följd av kyla. 11 inlaga_ indd :22:08

13 Klimateffekter Hälsokonsekvenser Direkta Indirekta Längre vegetationsperiod Mildare vintrar Utbredning av vektorer Extremt väder - Översvämningar, stormar Högre temperaturer Köldrelaterad dödlighet Allergier Borrelia, TBE Nya infektioner Utbrott av VTEC, campylobacter Dödsfall, personskador psykologiska problem Värmerelaterad dödlighet Temperaturökning Figur 1.2: Sammanställning av de mest påtagliga och sannolika effekterna av en klimatförändring i vår närmiljö. 12 inlaga_ indd :22:09

14 Hälsopåverkan av ett varmare klimat 2. Sveriges klimat förändras 2.1 Människan påverkar Sedan industrialismens intåg i mitten av 1700-talet har mängden koldioxid i atmosfären ökat till nivåer betydligt över de tidigare. Koldioxiden är en växthusgas och enligt fysikens lagar finns det ett samband mellan mängden växthusgaser och temperaturen. Koldioxiden är speciellt uppmärksammad bland växthusgaserna, eftersom just den ökade mänskliga genereringen av koldioxid under bara de senaste 50 åren tros ligga bakom en stor del av temperaturökningen. Ökningen av mängden växthusgaser i atmosfären återspeglas nämligen direkt i mätserier av temperaturen. Under det förra seklet ökade den globala årsmedeltemperaturen med ca 0,75 grader. Det finns ett flertal mänskliga aktiviteter som hänger samman med koldioxidutsläpp, t.ex. förbränning av fossilt kol och skövling av skogsområden. I Sverige har årsmedeltemperaturen varit nästan en grad högre under perioden jämfört med perioden (Alexandersson & Edquist, 2006). I Sverige är industrin och vägtrafiken de största källorna till utsläppen av koldioxid 13 inlaga_ indd :22:10

15 Med stigande temperaturer förväntas även antalet extrema väderhändelser som översvämningar, stormar och värmeböljor bli fler och mer intensiva under det pågående seklet. Dessutom förväntas havsnivån höjas med upp till nio decimeter, i viss mån beroende på att isar, bl.a. på Grönland, smälter, men till största delen beroende på att varmt vatten tar större plats än kallt. Man har genom att ta hänsyn till klimatsystemet i sin helhet beskrivit hur vårt framtida klimat kommer se ut globalt, givet vissa framtida utsläppsmängder och samhällsutvecklingar. Utifrån de global resultaten har man också gjort beskrivningar av den regionala utvecklingen. De resultat man fått fram av detta har sammanställts av FN:s klimatpanel (IPCC) som presenterar resultaten i den fjärde utvärderingsrapporten (FN:s klimatpanel, 2007a). 2.2 Klimatscenarier Det framtida klimatet kan utvecklas på olika sätt beroende på hur mycket växthusgaser som släpps ut av människan och hur ekosystemen reagerar på det ändrade klimatet. I ett längre perspektiv av några decennier eller mer förväntas den mänskliga aktiviteten till stor del avgöra hur stor den globala uppvärmningen blir. På kortare sikt tros dock klimatets utveckling inte vara lika kraftig beroende av utsläppsminskningar idag. Att avstyra en uppvärmning tar lång tid. Det råder idag stor enighet om att mänsklig aktivitet, främst utsläpp av växthusgaser men även förändrad markanvändning, har påverkat och påverkar klimatet. Klimatsystemet har dock en betydande tröghet vilket innebär att förändringar i mänsklig aktivitet inte omedelbart ger utslag i klimatförändringar, även om det framtida klimatet därav förändras. Således kommer den globala medeltemperaturen att öka fram till nästa sekelskifte även om den mänskliga påverkan omedelbart slutade. Det vill säga även om mänskligheten inte brände en enda liter fossil olja till så skulle jordens medeltemperatur öka under många årtionden framöver. De antagna framtida utsläppsnivåerna bestäms genom så kallade scenarier. Varje scenario inbegriper socioekonomisk utveckling, befolkningsutveckling, den tekniska utvecklingen och utnyttjandet av miljöresurser. De scenarier som utarbetats av FN:s klimatpanel finns beskrivna i rapporten Special Report on Emission Scenarios (SRES). Efter att utsläppsscenarierna fastställs har man med hjälp av fysikens lagar och kraftfulla datorer beräknat det framtida klimatet globalt och regionalt. Beroende på vilket utsläppsscenario som legat till grund för beräkningen har olika klimatscenarier presenterats. Olika forskargrupper har också presenterat olika resultat för samma utsläppsscenario, vilket visar på en viss osäkerhet i beräkningarna. 14 inlaga_ indd :22:10

16 Resultaten av beräkningar för olika scenarier gör att man räknar med att den globala årsmedeltemperaturen vid slutet av detta århundrade har ökat med mellan 2 och 6 grader jämfört med perioden Denna siffra är dock inte representativ för nordligt belägna länder under vintersäsongen eftersom man räknar med en betydligt större temperaturökning här. På SMHI:s Rossby Center har man även tagit fram scenarier för hur det regionala klimatet kan se ut i Sverige. Man har då valt ut några av FN:s utsläppsscenarier, men valt bort de mest extrema, och därifrån tagit fram klimatscenarier för Sverige med regional upplösning. I dessa klimatscenarier tros temperaturen öka med mellan 3 och 8 grader vintertid och 1 och 5 grader sommartid jämfört med referensperioden Förutom en ökning av temperaturen kan man i dessa scenarier se en ökning av nederbörden. Denna ökning förväntas vara speciellt kraftig i norra Sverige. Det finns även tecken som tyder på att man i Skåne kan få uppleva torrperioder under någon av de varmaste månaderna. Dessutom förväntas vi få uppleva fler klimatextremer, såsom stormar, skyfall och värmeböljor. Det finns mer att läsa om hur klimatet i olika regioner av Sverige ser ut i klimatscenarierna på SHMI:s hemsida där man interaktivt beskriver Sveriges framtida klimat. 2.3 Climatools och klimatscenarier Inom det svenska klimatanpassningsprogrammet Climatools har tre scenarier tagits fram som i huvudsak baseras på SRES utsläppsscenarier, med tillhörande globala och regionala klimatsimuleringar, för att ligga till grund för anpassning till den framtida miljön i olika regioner av Sverige. Forskningsprogrammet har valt att särskilt fokusera på regionerna Skåne, Mälardalen och Västerbotten. I rapporten Lika varmt som i Tyskland eller Nordafrika presenteras klimatscenarier för dessa regioner vid slutet av 2000-talet (Parmhed & Carlsson- Kanyama, 2007). I rapporten finns mer detaljerad information om klimat, klimatförändring och beräkningar, och om klimatförändring i övriga världen respektive de tre regionerna. Scenarierna är namngivna efter områden som i dag har en medeltemperatur som motsvarar den medeltemperatur som enligt de olika scenarierna kommer att gälla för Umeå. Detta är ett enkelt sätt att illustrera hur stor temperaturökningen vid slutet av innevarande sekel kan bli. Det första scenariot återspeglar ett oförändrat klimat i Umeå vid år 2100, jämfört med idag. Det andra scenariot motsvarar ett genomsnitt i förhållande till de resultat som presenterats av IPCC, och beskriver hur Umeå vid sekelskiftet 2100 har en årsmedeltemperatur som i dagens Tyskland. Enligt det tredje och sista klimatscenariot ökar temperaturen mer enligt detta scenario motsvarar årsmedeltemperaturen i Umeå år 2100 dagens årsmedeltemperatur i Nordafrika. Illustrationen 15 inlaga_ indd :22:11

17 med Umeå och sydliga regioner gäller endast årsmedeltemperaturen, eftersom klimatet till stor del beror på andra faktorer, bl.a. geografi och solljus. Syftet med Climatools klimatscenarier är att spegla den osäkerhet som finns om hur stor den framtida klimatförändringen kan bli. Vi vet ju inte alls hur snabbt samhället lyckas med att begränsa utsläppen av växthusgaser och att modellera klimatet framåt i tiden är komplicerat. Trots dessa osäkerheter finns det en hel del vi vet och kan fastslå om det framtida klimatet. För att kort sammanfatta kan vi förvänta oss en längre växtsäsong till följd av uppvärmningen och en ökning av antalet varma och mycket varma dagar per år. Dessutom förväntas antalet extrema händelser, som stormar och kraftiga regn med översvämningar, att bli vanligare. Vidare kommer snötäcket att flyttas inåt landet och norröver, och antalet frostnätter minska kraftigt. Någon höjning av havsnivån är inte aktuell i norra Sverige (snarare tvärtom eftersom landhöjningen kompenserar detta). Däremot kan det komma att bli några decimeter högre havsnivå i Mälardalen enligt det tredje scenariot och upp till nästan en meter högre havsnivå i Skåne enligt både det andra och det tredje scenariot. De tre scenarier som just har beskrivits används inom Climatools för att visa inom vilka gränser en klimatförändring troligen kan infalla. Sådana scenarier kommer nu att utvecklas och användas när det utvecklas verktyg som gör det möjligt att anpassa sektorer inom landsting och kommun på regional och lokal nivå. Antalet dagar med snötäcke avtar med stigande temperatur 16 inlaga_ indd :22:12

18 2.4 Extremt väder Klimatet består inte bara av medelvärden som medelnederbörd och medeltemperatur. Även händelser som är mer sällsynta hör klimatet till och benäms ofta extremer. Extremer uppträder ofta lokalt även om t.ex. stormar, värmeböljor och köldknäppar kan drabba stora områden under kortare eller längre tid. I samband med klimatförändring talas det mycket om extremer. I sammanhanget bör man vara medveten om att det finns olika sorters klimatextremer. En del är våldsamma urladdningar, som häftiga ösregn, andra byggs upp genom att någon väderlek dominerar under längre tid, t.ex. en värmebölja eller en period av torka. De sistnämnda behöver inte vara extrema i sig, utan det kan räcka med att den sammantagna effekten blir kännbar för samhället. Antingen definieras klimatextremer utifrån att inträffandet är synnerligen ovanligt eller så defineras de utifrån att de påverkar samhälle, miljö och hälsa på ett kännbart sätt. I det senare fallet så definieras en händelse som extrem om allvarliga påfrestningar uppstår. En värmebölja som påverkar hälsan är ett exempel på en klimatextrem av det senare fallet, emedan den vanligt förekommande definitionen högsommarvärme är en klimatextrem som definieras av förekomstgrad snarare än genom dess hälsokonsekvenser för samhället. I och med att klimatet förändras kommer utgångspunkterna för vad som betraktas som ovanligt och vanligt att förändras vad gäller de väderextremer som definierats utifrån hur ofta de inträffar. Detta innebär t.ex. att om det sker en grads förskjutning mot varmare medeltemperaturer genomgående för alla dagar under ett år så blir antalet värmeextremer rent statistiskt inte fler. Däremot så kan påverkan på samhället blir större i form av värmeböljor och torka. Antalet varma dagar kan också bli fler utan att medeltemperaturen ökar genom att det inträffar flera varma dagar relativt sett. Då blir också den totala påverkan på samhället större. Kopplingen mellan en ökning av vissa väderextremer som inte är en direkt följd av temperaturen och ett varmare klimat beror bl.a. på att ju varmare det blir desto mer energi finns det för avdunstning och rörelser i luften. En varmare atmosfär kan dessutom innehålla mer vatten, vilket kan leda till krafigare regn, och varmare hav kan leda till fler orkaner och stormar. Hur antalet värmeextremer kan förändras i förhållande till nuvarande klimat illustreras i figur 2.1. på nästa sida. Att variabiliteten av temperaturen ökar när temperaturen ökar har visats i klimatsimuleringar för bl.a. Frankrike. Vad gäller studier av värmeböljors effekt på hälsan så definieras väderextremer olika beroende på geografiskt område och befolkningens känslighet för värme. Generellt sett så måste värmen hålla i sig i ett visst antal dagar och överstiga en 17 inlaga_ indd :22:12

19 viss temperatur. Man brukar i definitionen utgå från dygnets medel, maximum, minimum eller upplevd temperatur och eventuellt ta luftfuktigeheten i beaktande för att sedan avgöra om det är en extrem eller inte utgående från hur många dödsfall den kräver. Detta innebär helt enkelt att man i Sverige inte kan använda samma definiton av värmebölja som man gör i medelhavsländerna, när det gäller hur den påverkar hälsan. Frekvens Frekvens Ökning av medeltemperatur Kallt Medel Ökning av variabilitet och medeltemperatur Varmt Kallt Medel Varmt Nuvarande klimat Framtida klimat Figur 2.1. Illustration av frekvens (antal dagar) av temperaturer per år. De heldragna linjerna föreställer frekvenserna för temperatur i ett oförändrat klimat och de streckade i ett varmare klimat. I den nedre bilden ökar antalet värmeextremer relativt medeltemperaturen samtidigt som köldextremerna kvarstår. 18 inlaga_ indd :22:12

20 3. Hälsoeffekter av extrema väderhändelser och värme 3.1 Hälsoeffekter av extrema väderhändelser En av effekterna av klimatförändringarna är att det kommer att bli allt vanligare med extrema väderhändelser såsom stormar och kraftiga regn som leder till översvämningar och skred. Extrema väderhändelser kan göra att infrastruktur tar skada, t.ex. genom att vägar blir oframkomliga. El- och vattenförsörjningen kan slås ut, och det kan bli svårt att nå ut till de drabbade. Speciellt sårbara grupper är äldre ensamboende och fysiskt och psykiskt handikappade. Extrema väderhändelser kan också göra att bostäder förstörs vilket leder till att människor behöver hjälp med alternativa bostäder under kortare eller längre perioder. Både dödsfall och personskador kan uppkomma under själva ovädret eller senare i uppröjningsfasen. De som varit med om en väderkatastrof kan även drabbas av psykiska problem. Detta observerades t.ex. efter stormen Gudrun. Översvämningar och ökade vattenflöden kan leda till att sjukdomsframkallande organismer eller giftiga ämnen kommer i kontakt med dricksvatten (se vidare i avsnitt 5). Tromber på svenska västkusten Kommunerna har enligt lagen om skydd mot olyckor skyldighet att undersöka riskerna i kommunen och ha ett handlings-program för både förebyggande åtgärder och räddningsinsatser (Carlsson- Kanyama m.fl., 2006; Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007), vilket minskar risken för allvarliga konsekvenser av vissa typer av extrema väderhändelser. 19 inlaga_ indd :22:14

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Klimatförändring och hälsorelaterad miljöövervakning

Klimatförändring och hälsorelaterad miljöövervakning Klimatförändring och hälsorelaterad miljöövervakning - redovisning av utredningsuppdrag Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2009:1 ISSN 1654-7314

Läs mer

Hur ska vi anpassar oss?

Hur ska vi anpassar oss? Hur ska vi anpassar oss? Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Alla dessa faror Climate change (temperature change, altered precipitation, storm frequency) Socioeconomic

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003 Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Första hjälpen vid värmerelaterade sjukdomstillstånd. Innehåll

Första hjälpen vid värmerelaterade sjukdomstillstånd. Innehåll 2009-06-24 Första hjälpen vid värmerelaterade sjukdomstillstånd Innehåll Så hanterar du värmeböljor. Bakgrund. Sjukdomstillstånd på grund av värme. Gör så här vid värme. Solsting. Värmesjuka. Värmeslag.

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram

Läs mer

Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC

Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 2009-02-23

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Klimat och hälsa. Redovisning av miljönämndens budgetuppdrag 2009

Klimat och hälsa. Redovisning av miljönämndens budgetuppdrag 2009 Klimat och hälsa Redovisning av miljönämndens budgetuppdrag 2009 Redovisning av budgetuppdrag 2009 2 1. UPPDRAG... 3 DETALJBUDGET 2009... 3 ARBETSGRUPP... 3 AVGRÄNSNING AV UPPDRAG... 3 2. DEN FOLKHÄLSOPOLITISKA

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län

Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län Foto istockphoto.com/tt Klimatanpassning att planera för ett förändrat klimat Extrema väderhändelser har under de senaste åren fått omfattande konsekvenser

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag

Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige Redovisning av ett regeringsuppdrag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström Att bygga för ett förändrat klimat 24 april 2014 Åsa Sjöström Huvudbudskap ifrån IPCC 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Förändringarna beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter

Läs mer

Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer

Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer för kommunens vård- och omsorg samt primärvården i Region Skåne Utdrag från Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer

Läs mer

POLLEN RAPPORTEN 2013

POLLEN RAPPORTEN 2013 2013-09-03 1 Pollenlaboratoriet i Umeå AB Jan-Erik Wallin Tel 070/6615101, 090/190225 E-Post: pollenlaboratoriet@ume.se POLLEN RAPPORTEN 2013 Uppmätta värden av luftburna pollen i Luleå mellan 23/3-15/8

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun Riktlinje Riktlinjer för klimatanpassning Luleå kommun VISION Ger en bild av det samhälle vi vill nå. RIKTNINGAR Är en del av kommunens översiktsplan. Visar vad som är avgörande a prioritera för Luleå

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet & KTH SBU:s konferens, Skokloster, 22 aug. 2012 Innehåll Ø Något om klimatförändringar Ø Exempel från en litteraturstudie

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Använd socioekonomiska scenarier i klimatanpassning en vägledning HENRIK CARLSEN, PER WIKMAN SVAHN

Använd socioekonomiska scenarier i klimatanpassning en vägledning HENRIK CARLSEN, PER WIKMAN SVAHN Använd socioekonomiska scenarier i klimatanpassning en vägledning HENRIK CARLSEN, PER WIKMAN SVAHN FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/00332 SAKEN Vetenskapens värld, SVT2, 2013-02-14, inslag om forskarfusk och klimatförändringar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser

Läs mer

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet

Läs mer

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län Klimatanpassningsguide en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län www.fotoakuten.se Foto: Daniel Andersson Klimatet förändras - anpassning måste påbörjas Jordens klimat håller på att

Läs mer

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:

Läs mer

Sveriges framtida klimat på kort och medellång sikt Underlag för utvecklingen av verktyg för klimatanpassning

Sveriges framtida klimat på kort och medellång sikt Underlag för utvecklingen av verktyg för klimatanpassning Sveriges framtida klimat på kort och medellång sikt Underlag för utvecklingen av verktyg för klimatanpassning Henrik Carlsen, Oskar Parmhed Temperaturökning 4 ºC 2 ºC A1FI A2 B2 1961 1990 2030 2060 År

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsanalys

Klimat- och sårbarhetsanalys 1(6) Klimat- och sårbarhetsanalys Ärendet Efter remissbehandling av ärendet om klimat- och sårbarhetsanalys har synpunkter från nämnderna arbetats in i analysen. Det har totalt inkommit åtta yttranden,

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se Klimatförändringar i Ronneby kommun 2010-01-12 www.ronneby.se Innehåll Varför förändras klimatet?... 3 Vilket arbete sker på olika nivåer?... 4 Världssamfundet...4 Europeiska unionen...4 Sverige...4 Vilka

Läs mer