Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt

Transkript

1 Hälsopåverkan av ett varmare klimat en kunskapsöversikt Joacim Rocklöv, Anna-Karin Hurtig, Bertil Forsberg Umeå universitet ISSN Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, 2008:1, Climatools

2 Joacim Rocklöv, Anna-Karin Hurtig och Bertil Forsberg Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt inlaga_ indd :22:07

3 ISSN Publikation: Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar Produktion: FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Tryck: Print & Media, 2008 inlaga_ indd :22:07

4 Förord Klimatförändringen är ett faktum. Även med begränsningar av utsläppen kommer vi att få ett varmare och våtare klimat. Denna rapport har skrivits inom ramen för Climatools. Det är ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete mellan FOI, KTH, Uppsala universitet och Umeå universitet som ska ge verktyg för anpassningar till klimatförändringarna. Forskningsprogrammet Climatools löper mellan 2006 och 2011 och finansieras av Naturvårdsverket. För att möta utmaningarna med klimatförändringar arbetar Climatools med projekt som har anknytning till programsyntes, scenarier, anpassningsanalys, folkhälsa, ekonomisk analys, målkonflikter, geopolitik och jämställdhet. Climatools fokuserar på att upprätthålla eller förbättra kapaciteten inom sektorer och regioner i Sverige, och att tillhandahålla de tjänster som samhället kommer att behöva. Målet är i första hand att ge en uppsättning verktyg till samhällsplanerare på olika nivåer och i olika sektorer och regioner. Climatools utvecklar verktygen stegvis och i nära samarbete med olika intressenter. De utprovas också i olika scenariebaserade fallstudier. Verktygen kommer att ge insikter om alternativa anpassningsåtgärder inom sektorer och regioner utifrån den osäkerhet som råder rörande det framtida klimatet. Ett sekundärt mål med programmet är därför att ge ny kunskap om möjliga anpassningar som kan komma att krävas i Sverige. I den här rapporten fokuseras på hälsosektorn, men även andra områden har och kommer att studeras inom programmet, t.ex. den byggda miljön, turismen och friluftslivet. Tre regioner i Sverige står i fokus: Skåne, Mälardalen och Umeå. Gemensamt för de scenarier som tas fram inom Climatools är antaganden om det framtida klimatet i Sverige. Det påverkas inte bara av vad vi gör här utan också av hur resten av världen agerar när det gäller utsläpp av växthusgaser samt hur klimatet reagerar på dessa åtgärder. Vi har tagit fasta på de osäkerheter som finns om det framtida klimatet och anser att det är en viktig uppgift att ta fram verktyg som kan hantera dessa. 3 Denna rapport ger en översikt av hur och vilka hälsorisker som antas komma att påverkas av klimatförändringen. Tyngdpunkten ligger på Sverige och ett i klimathänseende kort perspektiv inom några decennier, med ett samhälle och levnadsinlaga_ indd :22:07

5 standard som liknar dagens Sverige. Hälsoeffekterna som lyfts fram är de som i första hand motiverar närmare analyser och överväganden kring anpassningsprioriteringar inom bland annat vårdsektorn. Tillsammans med ytterligare resultat från epidemiologiska analyser och konsekvensberäkningar för direkta temperatureffekter kommer denna rapport inom Climatools att prövas som ett av de beslutsstödjande verktygen för hälsosektorn. Målgruppen är främst ledningsansvariga och beslutsfattare inom vårdsektorn, men översikten bör kunna fungera som en kunskapskälla även för bredare grupper. Författare är deltagarna i Climatools delprojekt om hälsa: docent Bertil Forsberg, doktorand Joacim Rocklöv samt lektor, leg läkare Anna-Karin Hurtig, samtliga från Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Vi tackar Climatools sakkunnige inom klimatområdet, Oskar Parmhed, som varit behjälplig genom att bidraga med värdefulla synpunkter för avsnittet om den pågående klimatförändringen. Vi tackar även Climatools programchef, Annika Karlsson-Kanyama, för värdefull hjälp med bl.a. granskare och Climatools informatör Gunilla Bogren för hjälp med produktionen. För innehållet svarar dock författarna själva. Umeå och Stockholm, januari 2008 Joacim Rocklöv Anna-Karin Hurtig Bertil Forsberg Författare Annika Carlsson-Kanyama Programchef Climatools FOI 4 inlaga_ indd :22:07

6 Sammanfattning Förändringen mot ett varmare klimat kan redan påvisas och motiverar överväganden kring vilka anpassningsåtgärder som behövs bl.a. för att skydda människors liv och hälsa. Expertorgan som FN:s klimatpanel (IPCC) gör numera modellberäkningar för hur världens framtida klimat väntas utvecklas bl.a. beroende på hur mycket växthusgaser som släpps ut. SMHI har tagit fram scenarier för hur klimatet kan se ut i Sverige vid nästa sekelskifte. I dessa ökar temperaturen med 3 8 grader vintertid och 1 5 grader sommartid jämfört med perioden Dessutom ingår i dessa scenarier en ökning av nederbörden speciellt i norra Sverige, högre risk för torrperioder i Skåne sommartid samt fler klimatextremer, såsom stormar, skyfall och värmeböljor. Förändringen av klimatet kan tänkas påverka hälsan och dess riskfaktorer i vårt land på en rad olika sätt: direkt bl.a. vid extremt väder, indirekt exempelvis genom förändringar av klimat och miljö som påverkar smittorisker samt via klimatförändringens effekter på andra håll i världen. Syftet med denna översikt är att enkelt sammanfatta våra nuvarande kunskaper om hur hälsorisker och hälsoförhållanden kan komma att påverkas. Beskrivningarna av möjliga konsekvenser bygger delvis på att kunskaper om sambandet mellan olika platsers klimat och ohälsa används för analogier där en region väntas få det klimat som en annan region har i dag. Insektsburna sjukdomars utbredning kan begränsas av vilket klimat exempelvis en viss typ mygg klarar. Vi kan i framtiden förvänta utbrott av vissa för oss nya infektionssjukdomar. Ett annat underlag för att göra förutsägelser är att bygga på observationer av hur ohälsan är beroende av variationerna i vädret på platsen, t.ex. fluktuationer i temperatur. Här finns redan viss kunskap om hur dödligheten beror av temperaturen med dagens klimat i Sverige. I vissa fall kan man till och med bygga sina analyser på att det redan har observerats förändringar av riskfaktorer eller ohälsa som kopplats samman med trender i klimatet, exempelvis att fästingarnas utbredning norrut i Sverige redan pågår och att pollensäsongen blivit längre. 5 inlaga_ indd :22:07

7 Abstract Global warming has caused changes that can already be seen and that motivates considerations of the possible adaptation measures needed to protect people and public health. Expert bodies such as the United Nations International Panel on Climate Change (IPCC) now conduct model simulations on how the world s climate is expected to change depending on, for example, the emission of greenhouse gases. The Swedish SMHI has provided scenarios for how the future climate in Sweden may develop. These assume an increase in the winter temperature of 3-8 C in winter and 1-5 C during summer, compared to the period In addition, these scenarios indicate increased precipitation especially in northern Sweden, a greater risk of drought in Skåne during summer, as well as an increased risk of extreme events such as storms, heavy rainfall and heat waves. The climate change may affect health and its determinants in a number of different ways. The effects may be direct, as in extreme weather conditions, and also indirect, such as the influence of changes in climate and the environment on the spread of infectious diseases as well as the far-reaching effects of changes in other parts of the world. The aim of this overview report is to briefly present our current understanding of how health risks and public health may be affected. The presentations of potential consequences are partly built using knowledge of the associations between climate and health in various regions to draw analogies for areas expected to undergo changes that will make their climate more similar to current conditions in other regions. Distribution of vector-borne diseases can be determined by the type of climate a certain mosquito can survive. In the future we may face outbreaks of diseases that are new to us. Another way of making predictions is to use the observations of how health effects relate to weather variations in one place, for example, temperature fluctuations. In this regard we already have information on the associations observed in Sweden with our current climate conditions. In some cases we can even build our analyses on changes in risk factors and health that have already been observed and linked to climate change, such as the spread of ticks in Northern Sweden and the already longer pollen season. 6 inlaga_ indd :22:07

8 Innehållsförteckning 1. Introduktion Syfte och ansats Klimatförändring och hälsa 0 2. Sveriges klimat förändras Människan påverkar Klimatscenarier Climatools och klimatscenarier Extremt väder 6 3. Hälsoeffekter av extrema väderhändelser och värme Hälsoeffekter av extrema väderhändelser Direkta effekter av värme på dödligheten Svenska samband 4 4. Utomhusmiljö och inomhusluft Förändrad pollenförekomst Fukt, mögel och kvalster inomhus Inverkan på luftföroreningshalter 9 5. Smittspridning Vattenrelaterade sjukdomar Matöverförda sjukdomar Vektor- och gnagaröverförda sjukdomar Vi och världen: Hur påverkas vi av klimatets effekter utanför våra gränser? 41 Referenser 44 Fotografer 51 Tidigare utgivna rapporter inom Climatools 52 7 inlaga_ indd :22:07

9 8 inlaga_ indd :22:07

10 1. Introduktion 1.1 Syfte och ansats Den pågående klimatförändringen kan motivera åtgärder för anpassning på många håll, även inom hälso- och sjukvårdsektorn och äldreomsorgen. Därför behövs en ökad medvetenhet om hur hälsan och behovet av vård och prevention i Sverige kan påverkas av klimatförändringen. Denna översikt syftar till att enkelt sammanfatta kunskaperna om hur hälsorisker och hälsoförhållanden kan påverkas av klimatförändringen med tonvikten lagd på Sverige och ett i sammanhanget förhållandevis kort tidsperspektiv, några tiotals år. Beskrivningarna utgår vidare från att det svenska samhället i stort fungerar som i dag och att plötsliga förändringar i befolkningsstrukturen inte inträffar. Konsekvenser av mer extrema scenarier som utgår från sänkt materiell standard, exempelvis till följd av energibrist, eller stor invandring av klimatflyktingar från områden med försörjningsproblem, behandlas inte närmare i rapporten. När man ska försöka beskriva och värdera möjliga klimatförändringars konsekvenser för hälsoproblem och folkhälsa finns ett antal olika metoder som kan användas. Man kan för det första utnyttja grundläggande kunskaper om samband mellan klimat och hälsa, både sådana som utgår från jämförelser mellan olika regioner och sådana som tar fasta på lokala skillnader, exempelvis höjdgradienter. De senare har exempelvis visat hur förekomsten av kvalsterallergi hos barn är lägre på högre höjd över havet till följd av kallare vintrar med torrare inomhusklimat. Många insektsburna infektionssjukdomars geografiska utbredning styrs av klimatet och ekosystemet, även om den materiella standarden ofta avgör ifall sjukdomarna kan bli ett betydande hälsoproblem. När man beskriver möjliga hälsokonsekvenser av klimatförändring kan man använda geografiska analogier där en region väntas få det klimat som en annan region har i dag. En annan metod för att göra förutsägelser är att bygga på observationer av hur ohälsa är beroende av väder. Exempelvis kan man studera hur dödlighet och sjuklighet hänger samman med höga och låga temperaturer. Om dödsfall i hjärtoch lungsjukdomar liksom magsjuka och matförgiftningar redan är beroende av temperaturen, kan detta användas för att göra förutsägelser om hur det förväntas bli med en annan temperaturfördelning. Om stormar och översvämningar inträffat i ett område kan man utifrån de konsekvenser de tidigare haft uppskatta konsekvenserna av att de blir fler. I vissa fall kan man till och med bygga sina analyser på att det redan har observerats förändringar av riskfaktorer eller ohälsa som kopplats samman med trender 9 inlaga_ indd :22:07

11 i klimatet, exempelvis att värmeböljorna ökat, att fästingarnas utbredning norrut i Sverige redan pågår och att vegetationsperioden redan förlängts så att pollen förekommer under en allt större del av året. Beskrivningarna i denna rapport bygger på någon eller flera av dessa metoder, men då rapportens syfte är att ge en populärvetenskapligt hållen översikt ges inte detaljerade motiveringar. Den som vill fördjupa sig kan däremot gå vidare med hjälp av de referenser som finns. 1.2 Klimatförändring och hälsa Förändringen mot ett varmare klimat kan tänkas påverka hälsosituationen i Sverige på många sätt. Denna översikt fokuserar på hur förändringen av klimatet i Sverige och vårt närområde förväntas kunna påverka riskfaktorer och hälsa i vårt land. Sverige kan också komma att påverkas av klimatförändringens effekter på andra håll, men osäkerheten kring detta är av ett annat slag och frågan behandlas därför endast kortfattat i avsnitt 6, Vi och världen. Klimatförändringarna kan påverka hälsosituationen på tre principiellt olika sätt enligt figur 1.1. För det första genom att påverka hur människor direkt exponeras för risker som värmeböljor, stormar och andra extremhändelser, för det andra genom indirekta klimateffekter såsom förändrad smittspridning, vattenkvalitet, luftföroreningshalter m.m. och för det tredje kan sociala och ekonomiska effekter av klimatförändringen på andra håll i världen leda till nya svältkatastrofer eller befolkningsomflyttningar, vilka kan få följdverkningar även långt från katastrof-områdena. Sociala & ekonomiska förhållanden Direkt exponering Klimatförändringar Anpassning Hälsopåverkan Indirekt exponering Figur 1.1: Vägar för påverkan av hälsosituationen vid ett förändrat klimat. 10 inlaga_ indd :22:08

12 Direkta effekter Till de direkta effekterna hör verkningar under extremhändelser som värmeböljor och oväder, men en förskjutning av temperaturfördelningen kan också få hälsokonsekvenser utöver de som kommer av värmeböljorna. Generellt sett varmare somrar kan orsaka fler värmerelaterade dödsfall även vid måttliga temperaturer, samtidigt som dödlighet och ohälsa under den kalla delen av året kan minska. Om temperaturen blir mer variabel kan detta möjligen vara ett hälsoproblem i sig. Som direkta effekter kan man också räkna dödsfall orsakade av omkullfallande träd, ras och drunkning i samband med extremt väder. Indirekta effekter Bland de indirekta effekterna finns en ökad utbredning av vissa smittsamma sjukdomar till följd av att de lättare sprids i ett varmare klimat, t.ex. genom att ett värddjur breder ut sig. Högre temperaturer gynnar också tillväxt av bakterier i dåligt kylförvarade livsmedel, liksom i dricksvatten och badvatten. Översvämningar kan leda till att avloppsvatten breddar över, till att det uppstår läckage från förorenad mark och till fuktskador i byggnader. Ett varmare och fuktigare klimat kan öka förekomsten av pollen, kvalster och mögel. Även luftföroreningssituationen påverkas av klimatförändringen, men sådana förändringar bedöms bli små i Sverige och större söderut. Även åtgärder som följer av ett varmare klimat kan ha hälsoeffekter. Det finns bl.a. exempel på hur kyltorn för luftkonditionering spridit legionellabakterier så att en epidemi brutit ut. Om man fokuserar på effekter av klimatförändringen i vår närmiljö, kan de mest sannolika och påtagliga effekterna teoretiskt illustreras med figur 1.2 på nästa sida. Av figuren framgår att det också kan uppkomma effekter som är positiva för folkhälsan, såsom en minskad överdödlighet till följd av kyla. 11 inlaga_ indd :22:08

13 Klimateffekter Hälsokonsekvenser Direkta Indirekta Längre vegetationsperiod Mildare vintrar Utbredning av vektorer Extremt väder - Översvämningar, stormar Högre temperaturer Köldrelaterad dödlighet Allergier Borrelia, TBE Nya infektioner Utbrott av VTEC, campylobacter Dödsfall, personskador psykologiska problem Värmerelaterad dödlighet Temperaturökning Figur 1.2: Sammanställning av de mest påtagliga och sannolika effekterna av en klimatförändring i vår närmiljö. 12 inlaga_ indd :22:09

14 Hälsopåverkan av ett varmare klimat 2. Sveriges klimat förändras 2.1 Människan påverkar Sedan industrialismens intåg i mitten av 1700-talet har mängden koldioxid i atmosfären ökat till nivåer betydligt över de tidigare. Koldioxiden är en växthusgas och enligt fysikens lagar finns det ett samband mellan mängden växthusgaser och temperaturen. Koldioxiden är speciellt uppmärksammad bland växthusgaserna, eftersom just den ökade mänskliga genereringen av koldioxid under bara de senaste 50 åren tros ligga bakom en stor del av temperaturökningen. Ökningen av mängden växthusgaser i atmosfären återspeglas nämligen direkt i mätserier av temperaturen. Under det förra seklet ökade den globala årsmedeltemperaturen med ca 0,75 grader. Det finns ett flertal mänskliga aktiviteter som hänger samman med koldioxidutsläpp, t.ex. förbränning av fossilt kol och skövling av skogsområden. I Sverige har årsmedeltemperaturen varit nästan en grad högre under perioden jämfört med perioden (Alexandersson & Edquist, 2006). I Sverige är industrin och vägtrafiken de största källorna till utsläppen av koldioxid 13 inlaga_ indd :22:10

15 Med stigande temperaturer förväntas även antalet extrema väderhändelser som översvämningar, stormar och värmeböljor bli fler och mer intensiva under det pågående seklet. Dessutom förväntas havsnivån höjas med upp till nio decimeter, i viss mån beroende på att isar, bl.a. på Grönland, smälter, men till största delen beroende på att varmt vatten tar större plats än kallt. Man har genom att ta hänsyn till klimatsystemet i sin helhet beskrivit hur vårt framtida klimat kommer se ut globalt, givet vissa framtida utsläppsmängder och samhällsutvecklingar. Utifrån de global resultaten har man också gjort beskrivningar av den regionala utvecklingen. De resultat man fått fram av detta har sammanställts av FN:s klimatpanel (IPCC) som presenterar resultaten i den fjärde utvärderingsrapporten (FN:s klimatpanel, 2007a). 2.2 Klimatscenarier Det framtida klimatet kan utvecklas på olika sätt beroende på hur mycket växthusgaser som släpps ut av människan och hur ekosystemen reagerar på det ändrade klimatet. I ett längre perspektiv av några decennier eller mer förväntas den mänskliga aktiviteten till stor del avgöra hur stor den globala uppvärmningen blir. På kortare sikt tros dock klimatets utveckling inte vara lika kraftig beroende av utsläppsminskningar idag. Att avstyra en uppvärmning tar lång tid. Det råder idag stor enighet om att mänsklig aktivitet, främst utsläpp av växthusgaser men även förändrad markanvändning, har påverkat och påverkar klimatet. Klimatsystemet har dock en betydande tröghet vilket innebär att förändringar i mänsklig aktivitet inte omedelbart ger utslag i klimatförändringar, även om det framtida klimatet därav förändras. Således kommer den globala medeltemperaturen att öka fram till nästa sekelskifte även om den mänskliga påverkan omedelbart slutade. Det vill säga även om mänskligheten inte brände en enda liter fossil olja till så skulle jordens medeltemperatur öka under många årtionden framöver. De antagna framtida utsläppsnivåerna bestäms genom så kallade scenarier. Varje scenario inbegriper socioekonomisk utveckling, befolkningsutveckling, den tekniska utvecklingen och utnyttjandet av miljöresurser. De scenarier som utarbetats av FN:s klimatpanel finns beskrivna i rapporten Special Report on Emission Scenarios (SRES). Efter att utsläppsscenarierna fastställs har man med hjälp av fysikens lagar och kraftfulla datorer beräknat det framtida klimatet globalt och regionalt. Beroende på vilket utsläppsscenario som legat till grund för beräkningen har olika klimatscenarier presenterats. Olika forskargrupper har också presenterat olika resultat för samma utsläppsscenario, vilket visar på en viss osäkerhet i beräkningarna. 14 inlaga_ indd :22:10

16 Resultaten av beräkningar för olika scenarier gör att man räknar med att den globala årsmedeltemperaturen vid slutet av detta århundrade har ökat med mellan 2 och 6 grader jämfört med perioden Denna siffra är dock inte representativ för nordligt belägna länder under vintersäsongen eftersom man räknar med en betydligt större temperaturökning här. På SMHI:s Rossby Center har man även tagit fram scenarier för hur det regionala klimatet kan se ut i Sverige. Man har då valt ut några av FN:s utsläppsscenarier, men valt bort de mest extrema, och därifrån tagit fram klimatscenarier för Sverige med regional upplösning. I dessa klimatscenarier tros temperaturen öka med mellan 3 och 8 grader vintertid och 1 och 5 grader sommartid jämfört med referensperioden Förutom en ökning av temperaturen kan man i dessa scenarier se en ökning av nederbörden. Denna ökning förväntas vara speciellt kraftig i norra Sverige. Det finns även tecken som tyder på att man i Skåne kan få uppleva torrperioder under någon av de varmaste månaderna. Dessutom förväntas vi få uppleva fler klimatextremer, såsom stormar, skyfall och värmeböljor. Det finns mer att läsa om hur klimatet i olika regioner av Sverige ser ut i klimatscenarierna på SHMI:s hemsida där man interaktivt beskriver Sveriges framtida klimat. 2.3 Climatools och klimatscenarier Inom det svenska klimatanpassningsprogrammet Climatools har tre scenarier tagits fram som i huvudsak baseras på SRES utsläppsscenarier, med tillhörande globala och regionala klimatsimuleringar, för att ligga till grund för anpassning till den framtida miljön i olika regioner av Sverige. Forskningsprogrammet har valt att särskilt fokusera på regionerna Skåne, Mälardalen och Västerbotten. I rapporten Lika varmt som i Tyskland eller Nordafrika presenteras klimatscenarier för dessa regioner vid slutet av 2000-talet (Parmhed & Carlsson- Kanyama, 2007). I rapporten finns mer detaljerad information om klimat, klimatförändring och beräkningar, och om klimatförändring i övriga världen respektive de tre regionerna. Scenarierna är namngivna efter områden som i dag har en medeltemperatur som motsvarar den medeltemperatur som enligt de olika scenarierna kommer att gälla för Umeå. Detta är ett enkelt sätt att illustrera hur stor temperaturökningen vid slutet av innevarande sekel kan bli. Det första scenariot återspeglar ett oförändrat klimat i Umeå vid år 2100, jämfört med idag. Det andra scenariot motsvarar ett genomsnitt i förhållande till de resultat som presenterats av IPCC, och beskriver hur Umeå vid sekelskiftet 2100 har en årsmedeltemperatur som i dagens Tyskland. Enligt det tredje och sista klimatscenariot ökar temperaturen mer enligt detta scenario motsvarar årsmedeltemperaturen i Umeå år 2100 dagens årsmedeltemperatur i Nordafrika. Illustrationen 15 inlaga_ indd :22:11

17 med Umeå och sydliga regioner gäller endast årsmedeltemperaturen, eftersom klimatet till stor del beror på andra faktorer, bl.a. geografi och solljus. Syftet med Climatools klimatscenarier är att spegla den osäkerhet som finns om hur stor den framtida klimatförändringen kan bli. Vi vet ju inte alls hur snabbt samhället lyckas med att begränsa utsläppen av växthusgaser och att modellera klimatet framåt i tiden är komplicerat. Trots dessa osäkerheter finns det en hel del vi vet och kan fastslå om det framtida klimatet. För att kort sammanfatta kan vi förvänta oss en längre växtsäsong till följd av uppvärmningen och en ökning av antalet varma och mycket varma dagar per år. Dessutom förväntas antalet extrema händelser, som stormar och kraftiga regn med översvämningar, att bli vanligare. Vidare kommer snötäcket att flyttas inåt landet och norröver, och antalet frostnätter minska kraftigt. Någon höjning av havsnivån är inte aktuell i norra Sverige (snarare tvärtom eftersom landhöjningen kompenserar detta). Däremot kan det komma att bli några decimeter högre havsnivå i Mälardalen enligt det tredje scenariot och upp till nästan en meter högre havsnivå i Skåne enligt både det andra och det tredje scenariot. De tre scenarier som just har beskrivits används inom Climatools för att visa inom vilka gränser en klimatförändring troligen kan infalla. Sådana scenarier kommer nu att utvecklas och användas när det utvecklas verktyg som gör det möjligt att anpassa sektorer inom landsting och kommun på regional och lokal nivå. Antalet dagar med snötäcke avtar med stigande temperatur 16 inlaga_ indd :22:12

18 2.4 Extremt väder Klimatet består inte bara av medelvärden som medelnederbörd och medeltemperatur. Även händelser som är mer sällsynta hör klimatet till och benäms ofta extremer. Extremer uppträder ofta lokalt även om t.ex. stormar, värmeböljor och köldknäppar kan drabba stora områden under kortare eller längre tid. I samband med klimatförändring talas det mycket om extremer. I sammanhanget bör man vara medveten om att det finns olika sorters klimatextremer. En del är våldsamma urladdningar, som häftiga ösregn, andra byggs upp genom att någon väderlek dominerar under längre tid, t.ex. en värmebölja eller en period av torka. De sistnämnda behöver inte vara extrema i sig, utan det kan räcka med att den sammantagna effekten blir kännbar för samhället. Antingen definieras klimatextremer utifrån att inträffandet är synnerligen ovanligt eller så defineras de utifrån att de påverkar samhälle, miljö och hälsa på ett kännbart sätt. I det senare fallet så definieras en händelse som extrem om allvarliga påfrestningar uppstår. En värmebölja som påverkar hälsan är ett exempel på en klimatextrem av det senare fallet, emedan den vanligt förekommande definitionen högsommarvärme är en klimatextrem som definieras av förekomstgrad snarare än genom dess hälsokonsekvenser för samhället. I och med att klimatet förändras kommer utgångspunkterna för vad som betraktas som ovanligt och vanligt att förändras vad gäller de väderextremer som definierats utifrån hur ofta de inträffar. Detta innebär t.ex. att om det sker en grads förskjutning mot varmare medeltemperaturer genomgående för alla dagar under ett år så blir antalet värmeextremer rent statistiskt inte fler. Däremot så kan påverkan på samhället blir större i form av värmeböljor och torka. Antalet varma dagar kan också bli fler utan att medeltemperaturen ökar genom att det inträffar flera varma dagar relativt sett. Då blir också den totala påverkan på samhället större. Kopplingen mellan en ökning av vissa väderextremer som inte är en direkt följd av temperaturen och ett varmare klimat beror bl.a. på att ju varmare det blir desto mer energi finns det för avdunstning och rörelser i luften. En varmare atmosfär kan dessutom innehålla mer vatten, vilket kan leda till krafigare regn, och varmare hav kan leda till fler orkaner och stormar. Hur antalet värmeextremer kan förändras i förhållande till nuvarande klimat illustreras i figur 2.1. på nästa sida. Att variabiliteten av temperaturen ökar när temperaturen ökar har visats i klimatsimuleringar för bl.a. Frankrike. Vad gäller studier av värmeböljors effekt på hälsan så definieras väderextremer olika beroende på geografiskt område och befolkningens känslighet för värme. Generellt sett så måste värmen hålla i sig i ett visst antal dagar och överstiga en 17 inlaga_ indd :22:12

19 viss temperatur. Man brukar i definitionen utgå från dygnets medel, maximum, minimum eller upplevd temperatur och eventuellt ta luftfuktigeheten i beaktande för att sedan avgöra om det är en extrem eller inte utgående från hur många dödsfall den kräver. Detta innebär helt enkelt att man i Sverige inte kan använda samma definiton av värmebölja som man gör i medelhavsländerna, när det gäller hur den påverkar hälsan. Frekvens Frekvens Ökning av medeltemperatur Kallt Medel Ökning av variabilitet och medeltemperatur Varmt Kallt Medel Varmt Nuvarande klimat Framtida klimat Figur 2.1. Illustration av frekvens (antal dagar) av temperaturer per år. De heldragna linjerna föreställer frekvenserna för temperatur i ett oförändrat klimat och de streckade i ett varmare klimat. I den nedre bilden ökar antalet värmeextremer relativt medeltemperaturen samtidigt som köldextremerna kvarstår. 18 inlaga_ indd :22:12

20 3. Hälsoeffekter av extrema väderhändelser och värme 3.1 Hälsoeffekter av extrema väderhändelser En av effekterna av klimatförändringarna är att det kommer att bli allt vanligare med extrema väderhändelser såsom stormar och kraftiga regn som leder till översvämningar och skred. Extrema väderhändelser kan göra att infrastruktur tar skada, t.ex. genom att vägar blir oframkomliga. El- och vattenförsörjningen kan slås ut, och det kan bli svårt att nå ut till de drabbade. Speciellt sårbara grupper är äldre ensamboende och fysiskt och psykiskt handikappade. Extrema väderhändelser kan också göra att bostäder förstörs vilket leder till att människor behöver hjälp med alternativa bostäder under kortare eller längre perioder. Både dödsfall och personskador kan uppkomma under själva ovädret eller senare i uppröjningsfasen. De som varit med om en väderkatastrof kan även drabbas av psykiska problem. Detta observerades t.ex. efter stormen Gudrun. Översvämningar och ökade vattenflöden kan leda till att sjukdomsframkallande organismer eller giftiga ämnen kommer i kontakt med dricksvatten (se vidare i avsnitt 5). Tromber på svenska västkusten Kommunerna har enligt lagen om skydd mot olyckor skyldighet att undersöka riskerna i kommunen och ha ett handlings-program för både förebyggande åtgärder och räddningsinsatser (Carlsson- Kanyama m.fl., 2006; Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007), vilket minskar risken för allvarliga konsekvenser av vissa typer av extrema väderhändelser. 19 inlaga_ indd :22:14