Religionsfrihet och skolplikt

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Religionsfrihet och skolplikt En kvalitativ studie med lärare och rektorer Freedom of religion and compulsory schooling A qualitative study with teachers and principals Theresia Norberg Elin Dunér Lärarexamen 270 hp, 330 hp Religionsvetenskap och lärarande 4 november 2014 Examinator: Erik Alvstad Handledare: Anders Lindh 1

2 Sammanfattning Syftet med studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två kommunala skolor i Malmö ser på religionsfrihet i relation till skolplikten. Vi analyserade hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken, utifrån rektorernas såväl som lärarnas perspektiv. Vi undersökte också hur lärare och rektorer ser på skolplikten och religionsfriheten i förhållande till de lagar och förordningar som finns. Vi genomförde en kvalitativ, ostrukturerad intervju med två lärare och två rektorer på vardera skola. Vi kom fram till att relationen mellan skolplikten och religionsfriheten såg olika ut mellan lärare och rektorer. En av rektorerna menade att relationen bestod utav en konflikt. Överlag var rektorer och lärare osäkra på i vilka situationer man kan låta en elev bli befriad från undervisningen på grund av religiösa skäl. Vi ansåg då att det behövdes tydligare exempel som komplement till skollagen. Vidare såg vi att lärare och rektorer definierade religionsfriheten som rätten till religion. Vi kunde se att detta genomsyrade undervisningen och skolgången, då tyngdpunkten låg på alla elevers rätt till religion. Resultatet visade även att skolplikten definierades som en plikt för eleven att gå i skolan, medan man bortsåg ifrån att enligt lagen ska skolplikten innebära en rättighet för alla barn. Nyckelord: Skolplikt, religionsfrihet, befrielserätt 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Syfte och problemställning 6 3. Metod Metodreflektion Urval och begränsningar Intervjuprocess Intervjufrågor 8 4. Litteraturgenomgång Religionsfrihet, vad är det? Religionsfrihetens historia i Sverige Vår egen första religionsfrihetslag Internationell lagstiftning om religionsfrihet FN: Om mänskliga rättigheter Europakonventionen: Den mest överordnande av dem alla Religionsfriheten i skolan Den konfessionslösa skolan och religionsfriheten Skolplikt i teorin Skolplikten enligt Barnkonventionen Undantag från skolplikten Tidigare forskning om skolplikt och religionsfrihet Resultat och analys Analys av intervjuerna Skola A, Lärare Skola B, Lärare Skola A, Rektor Sida

4 5.1.4 Skola B, Rektor Diskussion och slutsatser Likheter och skillnader mellan lärare och rektorer Sammanfattade slutsatser Kritik av studien Litteraturreferenser 44 4

5 1. Inledning Dagens skola är mångkulturell vilket bland annat innebär att skolan består av individer med olika religiösa identiteter. Skolan är inte längre konfessionell som lär ut och genomsyras av endast en religion, kristendomen som den tidigare har varit under lång tid i Sveriges historia. Religionsfriheten ska gälla även i skolan, både rätten till att få utöva sin religion men också rätten att avstå från religion. Detta kan sättas i relation till den gällande skolplikten då ett flertal debatter bland annat har behandlat rätten att få bära slöja, att föräldrar inte vill tillåta sina barn att delta i exempelvis simundervisningen eller under sexualkunskapen. 1 När vi lyssnade på ett klipp från Sveriges radio som handlade om ifall religionsfriheten ska gå före skolplikten blev det tydligt att Ulrika Lindmark, som är jurist på skolverket, ansåg att barnets rätt till utbildning alltid ska gå före föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. 2 Vi ställde oss då frågan om hur relationen mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i skolorna och vilka argument lärare och rektorer använder sig av när en elev inte vill delta i något undervisningsmoment på grund av religiösa skäl. Som blivande religionslärare var vi intresserade av hur lärare och rektorer tolkar religionsfriheten och skolplikten i förhållande till de lagar och förordningar som finns. Detta är av stor vikt för vårt yrke, då många skolor idag har elever från alla olika länder och kulturer. Vi vill därför se hur rektorer och lärare tillämpar de här lagarna kring religionsfrihet och skolplikt i praktiken. 1 Reutherberger, Lena & Åbinger, Emma. Mötet mellan religionsfrihet och skolplikt i den svenska skolan. Malmö högskola, lärarutbildningen, kontrollerat den 20/10, klockan 13:00. 5

6 2. Syfte och problemställning Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två lärare och två rektorer ser på religionsfrihet i relation till skolplikten. Vi vill analysera hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken, utifrån rektorernas såväl som lärarnas perspektiv. Vi vill därför också undersöka hur lärarna och rektorerna ser på skolplikten och religionsfriheten i förhållande till de lagar och förordningar som finns. Frågeställning: Hur definierar lärare och rektorer begreppet religionsfrihet i förhållandet till skolplikten? Hur tar sig religionsfriheten uttryck i skolan? Vilka argument använder sig lärare och rektorer av gällande undantag från skolplikten? 6

7 3. Metod 3.1 Metodreflektion Vårt arbete syftar till att förstå hur lärare och rektorer ser på religionsfrihet i relation till skolplikten och vi har därför valt kvalitativa intervjuer som metod. Vi ville ha en djupare diskussion med lärare och rektorer för att se hur de arbetar med dessa frågor, ett samtal ger ofta ett mer utvecklat svar än vad enkäter ger därav vårt val av metod. I intervjun ges respondenten möjlighet att utveckla sitt svar och vi får en chans att ställa följdfrågor. 3 En negativ aspekt av kvalitativa intervjuer är att de frågor som ställs kan färga respondentens svar och följdfrågor kan leda respondenten i en viss riktning. Vi har därför valt att göra öppna intervjufrågor där en tolkning endast har lagts in efter hur samtalet utvecklas, intervjun har en låg grad av standardisering. 4 För att ha mer material att analysera har vi valt att arbeta efter en ostrukturerad intervju där samtalet har fått styra in frågorna på det respondenten har svarat. Frågorna har varit öppna så att respondenten har kunnat tolka frågan själv. Efter att respondenten har tolkat frågan har vi kunnat ställa mer specifika följdfrågor. 5 Varje person har intervjuats enskilt eftersom vi vill ha så ärliga svar som möjligt. I en gruppintervju är det större risk att deltagarna inte säger vad de tycker. De som är vana vid att prata tar ofta över och de som är tystlåtna försvinner Urval och begränsningar Eftersom syftet med uppsatsen är att analysera hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken mellan lärare och rektorer så har vi valt att granska två kommunala skolor i Malmö. Vi har endast valt att fokusera på två skolor för att kunna analysera på ett djupare plan hur de hanterar religionsfrihet och skolplikt kopplat till de lagar och förordningar som finns. Fyra intervjuer, med två rektorer och två lärare har genomförts. Tre av de intervjuade var män och vi intervjuade endast en kvinna. Detta berodde på att det inte var fler kvinnor som ville ställa upp 3 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 3., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005, sid Ibid, Ibid, Ibid, 47. 7

8 på intervjun. Dock är det inte skillnader mellan könen som vi vill fokusera på i denna undersökning. Uppsatsen omfattas inte av någon internationell litteratur eftersom ämnet begränsas till den svenska skolan, därmed valde vi ingen internationell litteratur. 3.3 Intervjuprocessen Vår intervjuprocess har börjat med mail som skickades ut till nio olika skolor i Malmö, varav vi fick svar av två stycken som var villiga att ställa upp. Vi förklarade att intervjun skulle handla om religionsfrihet och skolplikt och att de skulle vara anonyma i uppsatsen. Fullständig anonymitet gick inte att utlova då vi som intervjuar får reda på personuppgifter med mera. Men däremot informerades respondenten innan intervjun startade att studien är konfidentiell, det vill säga att vi i uppsatsen inte kommer att avslöja personuppgifter eller annan information som kan avslöja vem respondenten är. I resultatdelen och analysen används därför fingerade namn på respondenterna och skolorna kallas för skola A och skola B. Vi ville att respondenterna skulle vara så anonyma som möjligt för att få fram ärliga svar. 7 Vidare informerades respondenten också om att intervjun endast kommer att användas i vår uppsats och inte för andra ändamål. Intervjun spelades in med två mobiltelefoner. Inspelningen genomfördes för att vi då på ett smidigt sätt ska kunna lyssna av tonfall och betoning upprepade gånger efter intervjun. Vi har valt att endast transkribera enstaka citat från intervjuerna som var relevanta för våra frågeställningar Intervjufrågor Våra intervjufrågor har varit följande: 1. Hur många elever går det på skolan? 2. Hur länge har du jobbat som lärare/rektor? 3. Hur definierar du begreppet religionsfrihet? 4. På vilket sätt tycker du att religionsfriheten i er skola kommer till uttryck? 5. Vad skulle du säga att skolplikten innebär? 6. Anser du att det finns en relation mellan religionsfrihet och skolplikt? 7 Ibid,

9 7. Följdfråga: Hur ser den relationen ut? Kan de påverka varandra? 8. Kan man se en relation mellan religionsfrihet och skolplikt i praktiken, i er skola? 9. Finns det fall på er skola där elever inte har velat delta på vissa utbildningsmoment på grund av religiösa skäl? 10. Följdfråga: Om ni inte har haft det tänk ett scenario där en elev exempelvis vägrar att vara med på religionsundervisning eller inte vill komma p.g.a. fredagsbön. 11. Hur löste ni situationen? Hur skulle ni lösa situationen? 12. Skulle ni vilja berätta vad "befrielse från vissa utbildningsinnehåll" innebär? 13. Följdfråga: Har ni någon gång använt er av detta på er skola, i vilken situation? 14. Hur arbetar ni förebyggande med religionsfrihet och skolplikt? 15. Hur mycket ska skolan anpassa sig till elevers och föräldrars önskemål? 16. Tycker du att er skola är icke-konfessionell? 4. Litteraturgenomgång 9

10 4.1 Religionsfrihet, vad är det? Religionsfriheten innefattar två sidor, en så kallad positiv och en negativ religionsfrihet. Den positiva religionsfriheten menas rätten till religion och avser friheten att både ha en religion och att få ge uttryck för den. Rätten att konvertera till en annan religion och från att ha varit ickereligiös eller osäker på sin tro till att anta en religion innefattas också av den positiva religionsfriheten. Den så kallade negativa religionsfriheten innebär rätten från religion och avser friheten att inte ha en religion och att inte behöva bli utsatt av religiösa påtryckningar som inte är önskvärda. Detta kan till exempel vara religiösa manifestationer i form av religiös klädsel eller symboler. 8 Formuleringen positiv och negativ religionsfrihet kan tyckas vara konstig då det uppfattas som att den ena sidan skulle vara bättre än den andra men tanken är och det framgår också att dessa båda sidor tar lika mycket plats i internationell lagstiftning och i religionsfrihetsrättslig litteratur. Båda har samma utrymme och ingen sätts före den andra, de är två sidor av samma mynt. 9 Dessa två sidor av religionsfriheten kan komma i konflikt med varandra, vilket oftast sker när friheten till religion visas i yttre former. Dessa yttre former kan röra sig om religiösa byggnader eller symboler. Det är just denna konflikt som praxis rörande Europakonventionen oftast handlar om. Denna praxis visar att det oftast är den positiva utövningen som får ge vika för den negativa sidan, rätten från religion. Vidare resulterar detta i att friheten till och friheten från religion blir ett nollsummespel där ingen påfallande religiös utövning tillåts överhuvudtaget i till exempel skolan eller på arbetsplatsen. 10 I kapitlet Religionsfrihetens historia i Sverige kommer läsaren att förstå att när religionsfrihetens historia däremot studeras, så framkommer det att under vissa tider lades fokus på rätten till religion och i andra fall rätten från religion. Detta ska ses i ljuset av olika händelser som skett i historien som har påverkat vilken sida som tas i beaktande. I århundraden har den religiösa enhetligheten, monismen varit förhärskande i flera länder, även i Sverige och när fler och fler invandrade till Sverige så blev det som en naturlig del att de tar upp kampen för friheten till religion, att få ge uttryck för sin egen religion helt enkelt. Medan den senare delen av religionsfrihetens historia snarare har handlat om folks rättigheter angående friheten från 8 Fahlbeck, Reinhold. Bed och arbeta. Om religionsfrihet i arbetsliv och skola. Malmö: Liber, 2011, Ibid. 10 Ibid.,

11 religion. 11 Fahlbeck påpekar att det i dagens samhälle är friheten till religion som verkar ha överhanden, dagligen konfronteras vi med olika religiösa manifestationer både i skolan, på arbetsplatsen och i vardagen. Det förs debatter om den muslimska slöjan, moskébyggande och om det kristna korset. Även om det i internationella juridiska systemen hävdas att både den positiva och den negativa sidan av religionsfrihet ska ha lika mycket utrymme så kan den ena alltså ta större plats och vara mer närvarande i vardagen och ute i samhället Religionsfrihetens historia i Sverige Religiös tolerans har under Europas historia varit mycket ovanligt. Religionen var då djupt rotat i samhället och kulturen, avvikelser sågs som ett hot mot hela samhällets existens och religiösa minoriteter blev därför ofta förföljda. Under 1500-talet så var de trosbekännare som inte tillhörde protestantismen tvungna att låta sig döpas i den lutherska kyrkan för att få bosätta sig i de nordiska länderna. Flera sådana konverteringar av judar skedde under och 1700-talet. 13 Sverige var under denna tid ett enhetssamhälle som grundade sig på den evangelisk-lutherska tron. Att samhället var enig i tron sågs som en grund till ett stabilt samhälle. År 1686 blev denna princip om religiös enighet lagstiftad, det var inte tillåtet att bekänna sig till någon annan tro än den evangelisk-lutherska. Ett visst undantag fanns för utländska sändebud som fick fira gudstjänst med egen präst men endast i avskildhet. Om svenska medborgare valde att inte tillhöra den evangelisk-lutherska tron så blev straffet landsförvisning och förlust av arvsrätten vilket innebär att personen går miste om de medborgerliga rättigheterna. 14 Under 1700-talet börjar den religiösa toleransen skymta fram något, även om det fortfarande var väldigt blygsamt. Under detta århundrade genomfördes religionsfrihetsreformer som främst berörde de icke-lutherska personers rättigheter som hade invandrat till Sverige. Affärsmässiga intressen låg bakom denna religiösa tolerans eftersom den utländska arbetskraften gynnade den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Till en början innefattades endast religiös frihet för reformerta och anglikanska invandrare, denna religionsfrihet infördes år Först år 1781 infördes den så kallade Toleransdikten som kom att innefatta även katolikernas religionsfrihet. 11 Ibid, och Hultman, Fahlbeck, Karlsson Pia, Svanberg Ingvar (red.). Religionsfrihet i Sverige. Om möjligheten att leva som troende. Lund: Studentlitteratur, 1997, 9. och Fahlbeck, Hultman Jan. Religionsfrihet. Om jämlikhet i ett mångkulturellt samhälle. Stockholm: Proprius förlag, 1994,

12 Toleransdikten gav de kristna invandrarna rätten att bilda egna församlingar, bygga kyrkor och ha en egen präst. Judereglementet som infördes år 1782 och som gällde fram till 1838 gav judarna rätten att behålla sin tro men den bestod av mycket snäva regler. De fick endast bosätta sig och bygga synagogor i vissa städer i Sverige och arbeta inom vissa specifika yrken. Liberalismens framväxt i Sverige under 1800-talet utökades rättigheterna allt mer, grundlagen ändrades 1870 och både judar och katoliker fick då fulla politiska rättigheter. 15 Under 1800-talet fanns det attityder som speglades i statsmakten som visade tecken på att religionsfriheten var på väg att finna viss mark i samhället. Det religiöst enhetliga landet verkade ändras allt mer, i 1809 års regeringsform gick att läsa att konungen skulle: ingens samvete tvinga eller tvinga låta utan skydda var och en vid en fri utövning av sin religion, så vitt han därigenom icke störer samhällets lugn eller allmän förargelse åstadkommer. 16 Bakgrunden var upplysningens framtåg i andra delar av världen. Det var dock en stor skillnad i 1809 års regeringsform i teori och praktik. I praktiken så handlade det i själva verket om frihet från tvång, tvånget från att till exempel gå i gudstjänst och ta nattvarden och inte någon djupare religionsfrihet utan de svenska medborgarna var fortfarande tvingade att tillhöra det kristna samfundet. 17 År 1858 kunde medborgare fritt utöva sin religion för då avskaffades konvetikalplakatet som hade förbjudit folket att anordna enskilda möten för andakt och gudstjänst. Detta förbud infördes år 1726 för att stoppa den pietistiska läsarväckelse som hade anordnat sammankomster så kallade konventiklar, vilka inte var populära hos vare sig staten eller kyrkan. Först år 1860 och 1873 kom Dissenterlagarna som möjliggjorde anmälan om utträde ur Svenska kyrkan för att istället utöva sin religion i en annan församling. Dock var kravet för utträde att personen ifråga övergick till ett av statens godkänt kristet samfund. Det var inte så lätt att gå ur svenska kyrkan, först skulle personen undervisas och varnas av prästen. De kristna församlingar som var godkända av staten för att nämna några var den fransk-reformerta, anglikanska, romersk-katolska, katolsk-apostoliska, rysk-ortodoxa och de mosaiska (judiska) församlingarna samt församlingar inom Metodistkyrkan. I 1873 års dissenterlag mildrades bestämmelserna något, prästen behövde inte ge några varningar och det blev också möjligt att övergå till ett samfund som inte var erkänt av staten. Däremot måste den som skulle lämna 15 Ibid., 83-84, 89 och Karlsson, Svanberg (red.), Karlsson och Svanberg (red.), 11 och Hultman, Hultman,

13 Svenska kyrkan omfattas av en kristen lära. Det kom att dröja ända in på 1900-talet innan det var möjligt för svenska medborgare att övergå till ett icke-kristet samfund eller att helt välja bort religionen och inte tillhöra något samfund alls Vår egen första religionsfrihetslag Under 1900-talet var sekulariseringen och pluralismen rådande i samhället. Under tidigare århundraden hade reformationer och debatter främst berört den så kallade positiva religionsfriheten. Vilket innebär i detta sammanhang rätten för dem som hade en annan tro än den evangelisk-lutherska att fritt få utöva sin tro, det vill säga rätten till religion. 19 Under 1900-talet låg den negativa religionsfriheten i centrum, vilken menas friheten från religion. Ännu var det inte möjligt för svenskarna att helt avstå från att tro. Det kom att dröja ända fram till mitten av 1900-talet innan det på allvar var möjligt att tala om en allomfattande religionsfrihet i samhället där båda sidor togs i beaktande, den positiva och negativa sidan av religionsfrihet. År 1951 infördes Sveriges första heltäckande Religionsfrihetslag. I lagen står följande: 1. Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse. 2. Det står envar fritt att för religiös gemenskap deltaga i sammankomst och sammansluta sig med andra. 3. För offentlig gudstjänst gäller ej andra hinder än sådana som i allmänhet äro stadgade för sammankomst, till vilken allmänheten har inträde. 4. Ej må någon vara skyldig att tillhöra trossamfund. Åtagande i strid mot denna bestämmelse vare utan tvekan. 18 Hultman, och Karlsson, Svanberg (red.), Fahlbeck, 186. och Hultman,

14 Med trossamfund förstås, förutom Svenska kyrkan, sammanslutning för religiös verksamhet vari ingår att anordna gudstjänst. 20 År 1974 kom regeringsformen om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter och därmed blev religionsfriheten en grundlag. Religionsfrihetens innebörd beskrivs i paragraf sex som följer: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Grundlagar väger tyngre än alla andra konkurrerande lagstiftningar, det är dock inte tillåtet att utöva fri- och rättigheterna helt obegränsat. Om utövandet av dessa grundstadgade rättigheter strider mot det demokratiska samhället kan dem inskränkas. 21 Till exempel är den judiska kosher- och muslimska halalslakten inte tillåten i Sverige, här har djurlagen vägt tyngre än den grundlagen om de religiösa fri- och rättigheterna. Detta har medfört stora debatter angående rätten till att fritt få utöva vissa sedvänjor. Detta får konsekvenser bland dessa religiösa grupper då skäktning är att betrakta som en religiös sedvänja som inte går att utöva på grund av förbudet. Vilket har resulterat i att muslimer har valt att tillåta att djuret först bedövas och sedan slaktas. Judar har istället valt att importera koschermat, vilket leder till stora ekonomiska kostnader för judiskt religiösa individer i vårt samhälle. På detta sätt vägs olika lagar mot varandra, vilket skapar en debatt som i grund och botten handlar om rätten till och rätten från religion. Vidare bör påpekas att den bakomliggande faktorn är också att Sverige som är ett sekulariserat land inte ser på slakt som någon religiös sedvänja vilket däremot judar och muslimer gör, detta grundar sig alltså på ett utifrån perspektiv där majoriteten är styrande. 22 I regeringsformen som infördes år 1974 så var fortfarande Svenska kyrkan statskyrka fram till år 2000 då stat och kyrka skildes åt. Stat och kyrka är visserligen idag åtskilda men ännu inte fullt ut, till exempel betalas kyrkoskatt till Svenska kyrkan. 23 Detta diskuterar Jonas Alwall i boken Religionsfrihet. Om jämlikhet i ett mångkulturellt samhälle, där han menar att detta är en bland flera brister i religionsfriheten i Sverige. 20 Hultman, 87. och Karlsson, Svanberg, och Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Religionsfrihetslag _sfs /. 21 Karlsson, Svanberg, 13. och Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse om-beslu_sfs /#K2, kontrollerat 5/10 klockan 13: Karlsson, Svanberg, 13, och Hultman, Karlsson, Svanberg,

15 I Sverige får trossamfund statsbidrag som tar sin utgångspunkt i antalet medlemmar. Det är så kallade invandrarsamfund och frikyrkor som får ta del av detta bidrag. Invandrarsamfund definieras som ett samfund som haft sitt upphov genom invandringen och som till övervägande delen räknar invandrare till sina medlemmar. Dessa invandrarsamfund får mindre än 30 procent medan frikyrkor får mer än 70 procent av bidraget. Alwall ser detta som att invandrarsamfunden är klart ekonomiskt missgynnade i Sverige Internationell lagstiftning om religionsfrihet FN: Om mänskliga rättigheter Förenta Nationernas allmänna förklaring 1948 i artikel 18 om de mänskliga rättigheterna är den överordnade utgångspunkten som religionsfriheten har sitt stöd i. Detta är dock endast en målsättning för länderna då religionsfriheten har varit svårt att införa överallt i alla länder. Artikeln lyder som följer: Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor. 25 Denna allmänna förklaring låg till grund för den internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som FN införde år 1966, i artikel 18 är paragraf 1 samma som artikeln i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna som redan skrivits ovan. Enda skillnaden är att meningen om byte av religion har tagits bort i den internationella konventionen eftersom i de länder som följer den traditionella muslimska lagen betraktas bytet av religion som kätteri och formuleringen blir därmed mycket laddad för dessa länder. Artikel 18 består av 4 paragrafer och lyder som följer: 24 Alwall, 93 och Fahlbeck, 18. och Wirmark, Bo, 102. och kontrollerat 5/10, klockan 13:15. 15

16 1. Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, iakttagande av religiösa sedvänjor, andaktsövningar och undervisning. 2. Ingen må utsättas för tvång, som kan inskränka hans frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val. 3. Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som är angivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, hälsovården eller sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter. 4. Konventionsstaterna förpliktar sig att respektera föräldrars och, i förekommande fall, förmyndares frihet att tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska uppfostran, som står överensstämmelse med deras övertygelse. 26 Artikel 18 är starkt bindande, den får absolut inte inskränkas. Detta står uttryckligen i artikel 4 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Artikel 4 ger staterna möjlighet att vid ett nödläge som hotar nationens överlevnad avvika från vissa rättigheter i konventionen men påpekar att denna inskränkning gäller inte artikel 18. Oavsett vilka omständigheter som råder så är det inte tillåtet av nationen att avvika från de religiösa rättigheterna Europakonventionen: Den mest överordnande av dem alla kontrollerat 5/10, klockan 13: Wirmark, Bo 103. och kontrollerat 5/10, klockan 13:16. 16

17 Europakonventionen som infördes 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna är den högsta rättskällan för de länder som har ratificerat den. De mänskliga rättigheterna är främst till för att skydda och värna om minoriteterna i Europas länder. År 1995 blev Europakonventionen integrerad i svensk lagstiftning. Konventionen är juridiskt bindande och utgör normen för andra rättighetsregleringar som stiftats i de europeiska konventionsländerna. Konventionen bygger på FN: s allmänna förklaring artikel 18 som nämndes ovan och den har därmed förvandlats till en bindande reglering. Konventionen artikel 9 om religionsfrihet formuleras som följer: 1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor eller ritualer. 2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. 28 Även den negativa religionsfriheten, rätten från religion behandlas i Europakonventionen. Det är först i Europakonventionens införande som den negativa religionsfriheten fick rättsligt skydd. Ofta citeras Europadomstolens uttalande i Konvention 9 som avgjorde fallet Kokkinakis: Som högtidligt fastslås i Artikel 9, utgör tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet en av grunderna i ett demokratiskt samhälle i Konventionens mening. I sin religiösa dimension är den en av de mest väsentliga beståndsdelarna i det som bygger upp troendes identitet och deras uppfattning om livet, men den är också värdefull tillgång för ateister, agnostiker, skeptiker och de oberörda. Denna pluralism kan inte skiljas från ett demokratiskt samhälle. Det demokratiska samhället, som har vunnits över tidsspann av sekler, är avhängigt av denna frihet. Vidare uttrycker konventionen att: 28 Fahlbeck, 19. och Hultman,

18 ...I demokratiska samhällen där flera religioner lever sida vid sida i samma befolkning kan det bli nödvändigt att införa begränsningar av denna frihet för att sammanjämka olika gruppers intressen och säkerställa att vars och ens övertygelse respekteras. 29 Europakonventionen berör också skolans område, det finns ett tillägg i konventionen som behandlar föräldrars rätt att välja undervisning för sina barn, detta tillägg lade Europarådet fram I Artikel 2 formuleras det: Ingen må förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överrensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. 30 Denna lagstiftning säger således att barnets rätt till undervisning kan inte förvägras av föräldrarna men föräldrarna har medbestämmanderätt i vissa frågor som gäller familjens livsåskådning. Ett sådant fall kan vara att föräldern kan bestämma om val av skola, de har rätt att låta sitt barn gå i en friskola, kanske en med viss religiös profil som behandlar familjens livsåskådning Religionsfriheten i skolan Att granska hur religionsfriheten uttrycker sig i skolan är ett sätt att förstå hur religionsfriheten tolkas och efterlevs i samhället. Det är i just denna verksamhet där värderingar, attityder och identiteter uttrycks och formas av individer. Det är medborgare som går i skolan, de unga som lätt kan ta efter och påverkas av dessa värderingar och attityder som cirkulerar innanför skolans väggar. Även religiösa föreställningar kan påverka och forma eleverna i en viss riktning. 32 Under skolans historia var indoktrinering av religion snarare regel än undantag. Fram till år 1919 var skolan kristen och grundad på Luthers lilla katekes. Denna värdegrund skulle genomsyra hela 29 Fahlbeck, Hultman, 106. och Högdin, Sara. Skolplikten och dess befrielsegrunder. Om praktisk tillämpning och lagstiftning. Utbildning & demokrati 2007, Vol 16, Nr 1, 9-29, Högdin, Borevi,

19 skolan och varje lärare var också tvungen att tillhöra Svenska kyrkan. 33 Kristendomskunskapen som den då kallades var uppdelad på två ämnen: katekes och biblisk historia men katekesundervisningen var mest central. Eleverna skulle lära sig Luthers Lilla katekes utantill. Religionsundervisning var obligatorisk och den enda religionsfrihet som går att påtala var att barn till främmande trosbekännare hade rätt till befrielse från Kristendomskunskapen. Men barn från frireligiösa eller ateistiska familjer omfattades inte av detta. 34 År 1919 infördes den första undervisningsplanen, vilket är det första steget mot en konfessionslös skola. Luthers Lilla katekes låg inte till grund för skolans verksamhet. Istället hette det att skolan var en evangelisk-konfessionell breddad kristen skola med en värdegrund som vilade på biblisk etik, grundad på Mose tio budord och Jesu bergspredikan. Det som kan sägas är ett steg mot en konfessionslös skola är att katekesen endast skulle finnas med som ett historiskt uttryck, lärarna fick inte propagera för dess innehåll och eleverna skulle inte heller längre lära sig den utantill. Lärarens uppgift var att omsätta denna konfessionellt biblicistiska kristendomstolkning till skolvardagen rent praktiskt års regeringsform avskaffade den statskyrkliga konfessionella religionsundervisningen och tanken var att gå mot en mer objektiv och saklig undervisning. Religionsundervisningen var fortfarande endast en undervisning om kristendom. Det visade sig att flertalet lärare hade svårt att omsätta det som stod i bibeln till praktiken, katekesen fortsatte att användas i skolan och det blev därför inga större förändringar. 35 När det gäller religionsfriheten i skolan genomfördes inte heller på detta plan några större förändringar. Eftersom större delen av Sveriges befolkning tillhörde de evangeliska trossamfunden så speglades 1919 års regeringsform med kristendomskunskap och morgonbön i undervisningen majoritetens inställning. Därmed var religionsfriheten förenlig med en sådan undervisning. 36 Kritik uppstod mot 1919 års undervisningsplan, kritikerna ansåg att skolans fostrande ställning hade gått förlorad. Under andra världskriget tillsattes 1940 års skolutredning, vilken hade denna inställning som grund. Kristendomsundervisningen skulle tillsammans med andra ämnen ge den moraliska fostran som ansågs vara viktig då världen befann sig i kris under det pågående världskriget. Skolans främsta mål skulle inte vara kunskapsöverföring utan fostran av 33 Olivestam, Eber, Karl, Borevi, 44 & Borevi, 45. och Olivestam, Eber, Olivestam, Eber, 68 &

20 elever. Utredningen fastslog att skolan skulle ha en mer konfessionellt präglad undervisning. Föredömen för ungdomar skulle lyftas fram ur Bibeln och dess historia. Skolans värdegrund skulle ha sin grund i kristen etik och västerländsk humanism. Religionsfriheten ansågs inte inskränkas eftersom detta var ett nationellt arv som delades av alla medborgare. Ingen förändring vad gäller lärares anställning genomfördes, läraren var fortfarande tvungen att tillhöra Svenska kyrkan. 37 Efter krigets slut började åsikter från oppositionen med en mer demokratisk grundsyn att komma fram i ljuset. Det var främst socialdemokratin, kommunistiska partiet och unga från folkpartiet som utgick från den religiöst neutrala staten där religionsfrihet innebar både frihet till religion och frihet från religion. De ansåg att den konfessionella kristendomsundervisningen och morgonbönen skulle avskaffas. Lärarens anställning skulle bedömas utifrån behörighet och inte religionstillhörighet. För att uppnå religionsfrihet så ansågs endast en neutral religionsundervisning vara möjlig. Grunden för skolan skulle nu vara vetenskaplig och inte religiös och undervisningen skulle vara objektiv. Det som ska läras ut i skolan ska ge barnet möjlighet att fritt fatta egna beslut och förmedlingen av det kulturella arvet ansågs inte längre vara skolans främsta uppgift. 38 Det dröjde fram till 1960-talet då socialdemokraterna ensamma satt i regeringen som dessa åsikter kunde fastställas i en ny läroplan. Läroplanen för 1962 som reviderades 1969 omfattades av en negativt religiöst neutral tolkning och den ena sidan av religionsfriheten, friheten från religion dominerade över friheten till religion. Eftersom befolkningen nu var sekulariserad så kunde inte skolan längre vara konfessionellt grundad, den kunde inte knytas till en kristen etik. Endast en vetenskaplig grund kunde garantera religionsfriheten så som den uppfattades i ett demokratiskt samhälle. Jämför här med tidigare århundraden då Sverige var ett enhetssamhälle och hur religionsfriheten då tolkades. Strikt objektivitet och faktaförmedling ansågs nu vara det enda som kunde kopplas samman med religionsfriheten. I denna nya läroplan betonades också elevens fria utveckling och rätten att själv styra över den, skolans fostrande roll var inte längre aktuell. För att stärka religionsfriheten infördes också en särskild paragraf som gav rätten att befrias från religionsundervisningen, denna rätt omfattade barn med annan trosbekännelse. Religionsämnet kallades nu inte längre för kristendomskunskap utan för religionskunskap och 37 Ibid, 68. och Borevi, Olivestam, Eber,

21 fick samma officiella ställning och inriktning som övriga orienteringsämnen. Skolan var nu samhällsspeglande, den speglade den pluralism som fanns i landet vid denna tid. 39 Under 90-talet drevs skolutvecklingen på ytterligare och nu betonades åter igen kulturarvet: skolan ska vila på västerländsk humanism och kristen etik. Detta med bakgrund av att vi då och även idag lever i ett mångkulturellt samhälle och det går därför inte att gå efter 60-talets principer om religiös neutralitet. På 60-talet tolkades religionsfriheten utifrån den sekulariseringsprocess som då ägde rum i samhället, därav kom den neutrala hållningen och rätten om friheten från religion att ligga till grund för skolan. Under 90-talet så omprövas religionsfrihetsprincipen i skolan mot en helt ny bakgrund, det mångkulturella samhället. 40 Läroplanen på 90-talet innehöll direktiv om att eleven ska kunna inhämta fakta, reflektera över dem och kunna ta personlig ställning för att sedan tillämpa sina insikter i sitt eget liv. Kunskapssynen var att det inte räcker att förmedla fakta utan den måste tillämpas av eleven. Skolan ska kombinera mångkultur och mångreligiositet med den svenska kulturidentiteten och skolan ska vara värdebestämd. 41 Fortfarande i dagens läroplan Lgr 11 står det att skolan ska förmedla de värden som grundar sig på västerländsk humanism och kristen etik. 42 Detta har väckt en debatt kring huruvida skolans objektivitet kan förenas med den kristna etikens innehållsbestämning. Vidare diskuteras också religionsfriheten i skolan, där vissa menar att trots den kristna etik som skolan ska vila på så är den ändå helt förenlig med religionsfrihetslagen. Medan detta uppfattas av andra som en inskränkning av religionsfriheten. När det gäller hur religionsfriheten ska tolkas i enlighet med kristen etik och västerländsk humanism är det, sedan skolan decentraliserades, upp till varje lokal skolenhet att tolka vad detta innebär och hur den ska tillämpas Den konfessionslösa skolan och religionsfriheten 39 Ibid, och Borevi, Olivestam, Eber, Ibid kontrollerat 26/10 kl.: 11: Olivestam, Eber,

22 Den icke-konfessionella skolan syftar till att alla elever oavsett livsåskådning ska fritt kunna gå i skolan utan att behöva bli påverkade i en viss konfessionell riktning. Detta innebär helt enkelt att undervisningen i skolan ska säkerställa den negativa religionsfriheten, det vill säga rätten att slippa bli utsatt för religion. Samtidigt ska den andra sidan, den positiva religionsfriheten också säkerställas i skolan. Elever och andra verksamma i skolan ska kunna utöva sin religion även i skolan, de ska garanteras rätten till religion. Detta innebär att skolan ska respektera religiösa handlingar och regler som ska följas av den troende så länge dessa inte inskränker den demokratiska värdegrunden. Skolan möter ständigt olika frågor som gäller religionsfriheten. Men det finns inga tydliga riktlinjer om hur skolan ska lösa olika problem som har med religionsutövande att göra. Borevi skriver att de önskemål som föräldrar och elever har gällande utövandet av en religion kan handla om många olika saker. Exempelvis rätten att förrätta bön, möjligheten att följa vissa kostregler, att få bära religiösa kläder och ledighet under vissa religiösa högtider. Vidare menar Borevi att dessa önskemål oftast tillmötesgås av skolan och att det inte borde vara något större problem för skolan så länge det endast handlar om praktiska eller organisatoriska frågor. Om önskemålen däremot går emot grundläggande principer som finns i skolan så kommer skolan inte tillgodose dessa. Till exempel om elevens föräldrar inte vill att barnet ska delta i en viss undervisning i skolan på grund av religiösa skäl, kommer skolans personal, enligt Borevi, att åberopa att all undervisning är obligatorisk som alla elever har rätt att delta i och att det är skolans uppgift att förmedla sådan kunskap. Skolan ställs här inför två olika individers intressen som tidigare nämnts i lagstiftning, barnets rätt till utbildning och föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn den utbildning som de anser vara bäst för barnet Skolplikt i teorin Skolplikten formades ungefär år 1842, men då gällde det endast för kommunerna och inte eleverna. Kommunerna var skyldiga att upprätta en skola med lärare, men den skolplikten gällde inte eleverna. Det var inte obligatoriskt för barnen att gå till skolan. Ungefär år Borevi, och Högdin,

23 lagstadgades den skolplikt som vi har idag. Skolplikten varade först i sex år, den utökades sen år 1937 till sju år, och inte förrän 1950 blev den nioårig, så som vi har det idag. 45 I den rådande skollagen kan man tydligt utläsa vem det är som berörs av skolplikten och när skolplikten upphör. Skolplikten börjar idag när ett barn har fyllt sju år, eller det kalenderår som barnet fyller sju. Skolplikten upphör på vårterminen det nionde året efter skolstarten. 46 Skolplikten är en skyldighet som varje elev måste fullfölja enligt de riktlinjer som står i skollagen. Eleverna ska, enligt skollagen, delta i den verksamhet som avses för att genomföra utbildningen. 47 Detta blir inte bara en plikt som ska genomföras, utan en rättighet att alla barn i Sverige ska ha rätt till utbildning. Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. 48 Den som har det yttersta ansvaret när det kommer till att en elev ska fullfölja sin skolplikt är föräldrarna. Enligt skollagen är det föräldrarna som i första hand är skyldiga att se till att deras barn går till skolan. Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Därefter är det kommunen som ska se till att alla skolpliktiga barn fullgör sin utbildning. 49 Man kan se skolplikten på olika sätt. Man kan säga att skolplikten är ett sätt för staten att hävda sin makt men då samtidigt ta på sig den roll som är ansvarig för att fostra och utbilda medborgarna i en viss riktning. Gunnar Berg skriver i sin avhandling Att förstå skolan: en teori om skolan som institution och skolor som organisationer att han ser på skolplikten som något negativt. Han menar att missanpassade, eller mindre anpassade elever kan uppleva skolan som en tvångsorganisation, medan elever som är anpassade kan se skolan som en möjlighet för att bli välutbildade samhällsmedborgare. Skolan och skolplikten blir därför, med detta synsätt som Berg har, en tvångsinstitution som inte är lika för alla elever. 50 Sara Högdin resonerar, i sin avhandling utbildning på (o)lika villkor, om att man heller inte behöver se skolplikten som en rättighet, utan att skolplikten är till för den vuxne medborgaren 45 Berg, Gunnar, Att förstå skolan: en teori om skolan som institution och skolor som organisationer, Studentlitteratur, Lund, kontrollerat 25/9 klockan 13: Skollagen kap. 7: Skollagen kap. 7:3. 49 Skollagen kap. 7: Berg, Gunnar, Att förstå skolan: en teori om skolan som institution och skolor som organisationer, Studentlitteratur, Lund,

24 ska ha fått möjlighet att tillskansa sig den kunskap som krävs för att tillgodogöra sig sina rättigheter. Skolplikten ger alltså samhällsmedborgaren en möjlighet till frihet, att själv bestämma över sitt liv. Men skolplikten är i grunden till för att den vuxna medborgaren ska fullfölja sina plikter gentemot samhället. Därför resonerar Högdin att skolplikten finns till både för medborgarnas skull, så väl som för samhällets skull. 51 Högdin berättar vidare att skolplikten kan leda till en konflikt mellan föräldrar som vill sina barns bästa och vad skolan anser vara bäst för barnen. Ibland när föräldrarna vill påverka skolan och eventuellt förändra kan de känna sig utestängda från skolans värld och Högdin anser att det är skolans ansvar att släppa in föräldrarna så att de får en möjlighet att kunna påverka. Vidare skriver också Högdin att skolan också måste ha en möjlighet att påverka föräldrarna, så att det inte uppstår några konflikter och oklarheter om hur skolan ska se ut Skolplikten enligt Barnkonventionen I FN:s Barnkonvention står det tydligt hur skolplikten ska se ut, vikten av barnens rätt till utbildning samt att den ska vara tillgänglig för alla. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall de särskilt, (a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla Här kan man tolka in skolplikten, att undervisningen, som är till för alla elever från olika bakgrunder, ska delta i en obligatorisk skolgång. Eleverna har rätt till en obligatorisk skolgång. (b) uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning, göra dessa 51 Högdin, Sara, Utbildning på (o)lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i grundskolan (genom Marshall, T.H., 'Citizenship and social class', The welfare state reader., S , 2006), Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Stockholm : Stockholms universitet, 2007,Stockholm, 2007, kontrollerat den 6/11 klockan 13: Högdin, Sara, Utbildning på (o)lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i grundskolan, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007,Stockholm, 2007, kontrollerat den 6/11 klockan 13:35. 24

25 tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov (c) göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga genom varje lämpligt medel (d) göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn Dessa punkter rör skolplikten på det sätt, att den ska vara tillgänglig för alla elever från olika bakgrunder. (e) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott. Återigen kopplas rätten till skola ihop med vikten av närvaro, att skolplikten inte är något valbart Undantag från skolplikten I skollagen nämns även vikten av närvaro i skolan och det står att skolan ska omfattas av 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Dessa timmar och dagar ska fullföljas om inte eleven har giltigt skäl att utebli. Vad det innebär med ett giltigt skäl, står inte. 54 Ett annat undantag från skolplikten kan vara om: En elev i en skolform som avses i 17 får på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår. Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut. 55 Återigen ges inga exempel på vad dessa synnerliga skäl skulle kunna vara kontrollerat den 20/10 klockan 13: kontrollerat 25/9 klockan 13: kontrollerat 25/9 klockan 13:20. 25

26 Sara Högdin konstaterar att skolplikten kan bli ett sätt att påpeka till föräldrarna att de inte alltid är de bästa företrädarna för sina barn. Föräldrarna har inte rätt att bestämma helt över sina barns utbildning och detta gör att föräldrarnas religiösa övertygelser endast kan respekteras om de inte står i konflikt med barnens rätt till undervisning. Barnens bästa går alltid först och vad barnets bästa är, finns skrivit i lagarna och det beslutar staten. Vad som är barnets bästa är ibland svårt att avgöra. Susanne Hobohm skriver i boken Barnens rätt att om föräldrarna, exempelvis, skulle motsätta sig skolans sexualundervisning så är inte det ett tillräckligt skäl för att eleven ska slippa den delen av undervisningen. Ett annat skäl för att en elev skulle få befrielse från undervisningen är om denne har ett eventuellt handikapp som gör att eleven exempelvis inte kan delta på gymnastikundervisningen. 56 Erik Tersmeden och Lars Werner skriver också att de enda gånger en elev kan befrias från undervisningen är när eleven redan har tillgodosett sig de kunskaper som undervisningen vill förmedla. De andra skälen kan vara att man tar hänsyn till elevens personliga förhållande, elevens hemförhållande, eller elevens speciella inställning, där man tycker att undervisningen kan vara stötande för eleven att kräva deltagande. 57 Denna tolkning är gjord på den gamla skollagen, men man kan hitta samma princip i regeringens förslag på komplement till skollagen som trädde i kraft Enligt Prop. 2009/10:165 står det ett förtydligande till vad synnerliga skäl kan vara för att få befrielse från vissa undervisningsmoment. Det anges bl.a. att det bör finnas ett utrymme för befrielse från inslag som är meningslösa för eleven, därför att han eller hon redan mer än väl behärskar det som ska uppnås med inslaget och från inslag som kan upplevas som utmanande mot bakgrund av elevens speciella inställning och hemmiljö. Bestämmelsen ska tillämpas med återhållsamhet. 58 Vidare står det att skolan först ska anpassa undervisningen så att ingen elev vill bli befriad från undervisningen. Undervisningen ska vara så saklig och objektiv att den inte ska framstå som stötande. Skolan ska ta kontakt med föräldrarna och försöka upprätthålla en god kontakt. I förslagen står det att skolan ska använda sig av gruppindelningar eller andra organisatoriska och pedagogiska åtgärder för att undvika att känsliga situationer uppstår. Därför ska befrielse från 56 Hobohm, Susanne, Barnets rätt: handbok för vuxna, 2., [uppdaterade och utök.] uppl., Liber, Stockholm, 2002 sid Tersmeden, Erik & Werner, Lars, Skollagstiftningens grunder: kommentarer till skollagen : motiv och praxis, 1. uppl., Fritze, Stockholm, 1995, sid Prop. 2009/10:165, kontrollerat 12/10 klockan 16:30. 26