Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

Transkript

1 Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Innehåll 1. SKR:s programråd för kyrka-skola 2. Föreläsningserbjudanen! 3. Kyrkornas globala vecka 4. Skolforum i Skövde 5. En liten sammanfattning av Skolforum i Skövde 6. Religionsundervisning i de nordiska länderna 7. För mer information 1. SKR:s programråd för kyrka-skola Peter Ekman, ordförande, Svenska kyrkan Mikael Ivarsson, tidigare Svenska Missionskyrkan, nu GF-kyrkan Anna Rödström, Svenska kyrkan Ola Rikner, ungdomsförbundet Equmenia Cecilia Fröjmark, Katolska kyrkan Beatrice Lönnqvist, Svenska kyrkan Helen Florberger, handläggare på SKR 2. Föreläsningserbjudanden! Kristna Fredsrörelsen kommer gärna och utbildar hos dig! Du hittar deras erbjudanden om föreläsningar på 3. Kyrkornas globala veckan Du hittar information om och tips om aktiviteter under Kyrkornas globala vecka på

2 4. Skolkyrkoforum i Skövde! Stort tack till planeringsgruppen av Skolkyrkoforum som gick av stapeln i Skövde april! En sammanställning av utvärderingarna visar att, de 53 deltagare som fyllt i utvärderingen, är mer än nöjda över dagarna - det varma mottagandet, spännande föreläsarna, en härlig festkväll och gudstjänstlivet i St Helena kyrka. Återigen tack till planeringsgruppen för ert arbete och engagemang planering o genomförande av ett spännande och intressant Skolkyrkoforum! 5. En liten sammanfattning av Skolkyrkoforum i Skövde Skolkyrkoforum första gången jag deltog vid ett sådant var i Skövde i april. Jag bär med mig lärorika dagar och ny kunskap att bära med mig in i mitt arbete. Här följer något av det: Första föreläsaren var Nalin Pekgul! Hon tog sin utgångspunkt i den förort, Tensta, där hon bott i många år. Utifrån den miljön och utvecklingen där föreläste hon om skiljelinjen mellan de som tror på demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter, och de som inte gör det. Hennes många konkreta exempel gjorde föreläsningen lättillgänglig och samtidigt berättade hon om en verklighet som på många sätt var ny för mig. Johnny Lindqvist, digital chef på mediabyrån MEC, ökade min förståelse för den digitala världen och ungdomars relation till den. Jag kan tycka vad jag vill om facebook m.m. men jag måste aktivt förhålla mig till det faktum att den digitala världen är en oerhört viktig arena för unga människor. Hur förhåller jag mig? Hur förhåller församlingar sig? Hur förhåller sig min arbetsplats? - viktiga frågor att fortsätta att arbeta med på hemmaplan. Religionsfrihet ett ryckande aktuellt ämne! Hanna Gerdes, folkrättsjurist på Fonden för mänskliga rättigheter, berättade om vad det innebär att religionsfrihet är en universell rättighet. Hon satte in religionsfriheten i sitt juridiska sammanhang och det var mycket lärorikt för mig att få den kunskapen. Hennes föreläsning tydliggjorde att religionsfrihet är en komplex fråga, inte minst när den krockar med andra mänskliga rättigheter. Jag var på ett seminarium med Peter Ekman, handläggare på kyrkokansliet i Uppsala och ordförande i SKR:s programråd kyrka-skola, som berättade om den nya skollagen och dess konsekvenser för relationen mellan kyrka och skola. Två centrala begrepp finns i skollagen utbildning och undervisning. Utbildning som är allt som sker inom ramen för skolans ansvar t.ex. raster, lektioner, utflykter och avslutningar. Undervisningen är en del av utbildningen och är målstyrda processer som syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskap och värden. I en skola med offentlig huvudman ska både utbildningen och undervisningen vara icke-konfessionell. Rektor är ansvarig för att Skollagen följs. Skolavslutningar är en del av utbildningen och ingår därmed i rektors ansvar. Detta är säkert en del av förklaringen till att frågan kring skolavslutningar i kyrkan blivit så aktuell under senaste året. Några exempel på god och ny kunskap från lärorika dagar på Skolkyrkoforum i Skövde!

3 Helen Florberger 6. Religionsundervisning i de nordiska länderna Sverige inga konfessionella inslag Varje elev får samma religionsundervisning, som då ska vara konfessionslös. Fram till 1997 fanns möjligheten att bli befriad, men den togs bort av två skäl. 1. Undervisningen i religionsundervisningen var sedan länge konfessionslös. 2. Det var en mycket liten andel som faktiskt ansökte om befrielse. Den nya skollagen (1 juli 2011) skiljer på begreppen undervisning och utbildning. I skola med offentlig huvudman ska allt som sker i skolan (på skolans initiativ) vara konfessionslöst. Däremot har konfessionella fri/privatskolor möjlighet att ha konfessionella inslag i utbildningsdelen. Deltagande här ska dock vara frivilligt och får inte ställas som krav. Finland positiv religionsfrihet Varje elev får religionsundervisning utifrån den religionen/samfundet eleven tillhör. Villkoret är att man är fler än två, för att skolan ska erbjuda denna riktade undervisning. Vill elever avstå från religionsundervisningen (man anser sig inte tillhöra någon religion), erbjuds dessa elever att läsa ämnet livskunskap. En intressant sak är, när vi jämför Sverige och Finland, att de regler som gäller för fri/privata kristna konfessionella skolor i Sverige är väldigt lika de regler som gäller för den offentliga skolan i Finland. I den offentliga skolan i Finland ska all undervisningen (även religionsundervisningen) vara konfessionellt neutral. Men det betyder inte att skolan som helhet behöver vara det. Religionsutövning i skolan är fortfarande helt tillåtet, men respekt och öppenhet är viktigt. De tillägger också att deltagandet ska vara frivilligt och inte får ställas som krav osv. Detta är innebörden i den positiva religionsfriheten - vi gör som majoriteten önskar och vill, de som inte vill slipper. Danmark Framtill 1975 hade Folkeskole och danska kyrkan ett gemensamt ansvar för kristen (fostran/omsorg) delades ansvaret. Folkeskole ansvarade för the dimension of knowledge och and cultural individualisation (=dannelse, utbildning). Danska kyrkan och föräldrarna fick ta hand om den kristna fostran/omsorgen. Föräldrarna har rätt att begära att barnet ska undantas den konfessionslösa religionsundervisningen (fr. o. m 2004 skall detta undantag alltid föregås av ett samtal med rektorn, vilket har gjort att de föräldrar/elever som begär undantag har minskat). Något alternativ för de som trots allt vill slippa religionsundervisningen ges ej (jämför med Finland). I gymnasiet är religionsundervisningen (bytte namn 2004, från kristendomskunskap) obligatorisk för alla elever. Island Utvecklingen av skolans religionsundervisning på Island har under det 20:e århundradet varit i takt med utvecklingen i både Danmark, Norge och Sverige upphörde kateketikundervisningen i skolan (Sverige 1919) antogs en ny lagstiftning för grundskolan som innebar en del förändringar. Religionsundervisningen fick namnet Kristendomskunskap, etik och religionskunskap, vilket ämnet fortfarande heter. Enligt den nya lagen och följande läroplan från 1976 skulle det för första gången undervisas om andra religioner än kristendom och de första läroböckerna om världens huvudreligioner blev tagna i bruk i början av 1980-talet. Allt eftersom har sedan utrymmet i

4 undervisningen för andra religioner än kristendom ökat. Det ser man både i läroplanen från 1989 och Men tyngdpunkten i religionsundervisningen ligger fortfarande på kristendomskunskap. Norge Före 1997 kunde eleverna välja kristendomsundervisning eller ett neutralt etik- och livsåskådningsämne. Man kunde också ansöka om att helt få slippa undervisning. Men efter 1997 var det nya religionsämnet KRL obligatoriskt för alla. Detta väckte protester bland föräldrar och elever. De som protesterade ansåg inte att KRL var så neutralt och konfessionslöst som beslutsfattarna menade (de ansåg att KRL handlade för mycket om kristendomen). Ärendet drevs till Europadomstolen och 2007 kom utslaget som gav föräldrarna rätt. Efter detta blev det nödvändigt att göra ändringar i religionsundervisningen. Som en följd ändrades namnet år 2008 till RLE (religion, livssyn och etik), ett skolämne i likhet med alla andra som normalt ska samla alla elever. En viktig princip är att undervisningen i ämnet inte ska vara förkunnande. Den ska ge kunskap om kristendomen, andra världsreligioner och livsåskådningar samt kunskap om vad kristendomen har att säga om kulturarv och om etiska och filosofiska ämnen. Undervisningen ska bidra till förståelse och respekt och leda till dialog mellan människor med olika uppfattningar i trosoch livsåskådningsfrågor. Den ska presentera olika världsreligioner och livsåskådningar på ett objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätt godkändes trosupplärningsreformen som innebär att staten ger bidrag till kyrkor och samfund för undervisa sina (unga) medlemmar. Självklart hänger trosupplärningsreformen ihop den diskussion som fördes i Norge om KRL och vissa menar att trosupplärningsreformen infördes för att kompensera den konfessionslösa religionsundervisningen i skolan. För vidare läsning: Religious education in Europe situation and current trends in school (Iko 2007) Religion och Livsfrågor, Nr (Tema: Religionskunskap utanför Sveriges gränser) Peter Ekman Ordförande för styrgruppen programmet kyrka-skola (SKR) 7. För mer information: Helen Florberger Konsulent programmet kyrka-skola Sveriges kristna råd, SKR Sveriges frikyrkosamråd/ FSR (direkt) (vx) helen.florberger@skr.org

5