Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)"

Transkript

1 Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Innehåll 1. SKR:s programråd för kyrka-skola 2. Föreläsningserbjudanen! 3. Kyrkornas globala vecka 4. Skolforum i Skövde 5. En liten sammanfattning av Skolforum i Skövde 6. Religionsundervisning i de nordiska länderna 7. För mer information 1. SKR:s programråd för kyrka-skola Peter Ekman, ordförande, Svenska kyrkan Mikael Ivarsson, tidigare Svenska Missionskyrkan, nu GF-kyrkan Anna Rödström, Svenska kyrkan Ola Rikner, ungdomsförbundet Equmenia Cecilia Fröjmark, Katolska kyrkan Beatrice Lönnqvist, Svenska kyrkan Helen Florberger, handläggare på SKR 2. Föreläsningserbjudanden! Kristna Fredsrörelsen kommer gärna och utbildar hos dig! Du hittar deras erbjudanden om föreläsningar på 3. Kyrkornas globala veckan Du hittar information om och tips om aktiviteter under Kyrkornas globala vecka på

2 4. Skolkyrkoforum i Skövde! Stort tack till planeringsgruppen av Skolkyrkoforum som gick av stapeln i Skövde april! En sammanställning av utvärderingarna visar att, de 53 deltagare som fyllt i utvärderingen, är mer än nöjda över dagarna - det varma mottagandet, spännande föreläsarna, en härlig festkväll och gudstjänstlivet i St Helena kyrka. Återigen tack till planeringsgruppen för ert arbete och engagemang planering o genomförande av ett spännande och intressant Skolkyrkoforum! 5. En liten sammanfattning av Skolkyrkoforum i Skövde Skolkyrkoforum första gången jag deltog vid ett sådant var i Skövde i april. Jag bär med mig lärorika dagar och ny kunskap att bära med mig in i mitt arbete. Här följer något av det: Första föreläsaren var Nalin Pekgul! Hon tog sin utgångspunkt i den förort, Tensta, där hon bott i många år. Utifrån den miljön och utvecklingen där föreläste hon om skiljelinjen mellan de som tror på demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter, och de som inte gör det. Hennes många konkreta exempel gjorde föreläsningen lättillgänglig och samtidigt berättade hon om en verklighet som på många sätt var ny för mig. Johnny Lindqvist, digital chef på mediabyrån MEC, ökade min förståelse för den digitala världen och ungdomars relation till den. Jag kan tycka vad jag vill om facebook m.m. men jag måste aktivt förhålla mig till det faktum att den digitala världen är en oerhört viktig arena för unga människor. Hur förhåller jag mig? Hur förhåller församlingar sig? Hur förhåller sig min arbetsplats? - viktiga frågor att fortsätta att arbeta med på hemmaplan. Religionsfrihet ett ryckande aktuellt ämne! Hanna Gerdes, folkrättsjurist på Fonden för mänskliga rättigheter, berättade om vad det innebär att religionsfrihet är en universell rättighet. Hon satte in religionsfriheten i sitt juridiska sammanhang och det var mycket lärorikt för mig att få den kunskapen. Hennes föreläsning tydliggjorde att religionsfrihet är en komplex fråga, inte minst när den krockar med andra mänskliga rättigheter. Jag var på ett seminarium med Peter Ekman, handläggare på kyrkokansliet i Uppsala och ordförande i SKR:s programråd kyrka-skola, som berättade om den nya skollagen och dess konsekvenser för relationen mellan kyrka och skola. Två centrala begrepp finns i skollagen utbildning och undervisning. Utbildning som är allt som sker inom ramen för skolans ansvar t.ex. raster, lektioner, utflykter och avslutningar. Undervisningen är en del av utbildningen och är målstyrda processer som syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskap och värden. I en skola med offentlig huvudman ska både utbildningen och undervisningen vara icke-konfessionell. Rektor är ansvarig för att Skollagen följs. Skolavslutningar är en del av utbildningen och ingår därmed i rektors ansvar. Detta är säkert en del av förklaringen till att frågan kring skolavslutningar i kyrkan blivit så aktuell under senaste året. Några exempel på god och ny kunskap från lärorika dagar på Skolkyrkoforum i Skövde!

3 Helen Florberger 6. Religionsundervisning i de nordiska länderna Sverige inga konfessionella inslag Varje elev får samma religionsundervisning, som då ska vara konfessionslös. Fram till 1997 fanns möjligheten att bli befriad, men den togs bort av två skäl. 1. Undervisningen i religionsundervisningen var sedan länge konfessionslös. 2. Det var en mycket liten andel som faktiskt ansökte om befrielse. Den nya skollagen (1 juli 2011) skiljer på begreppen undervisning och utbildning. I skola med offentlig huvudman ska allt som sker i skolan (på skolans initiativ) vara konfessionslöst. Däremot har konfessionella fri/privatskolor möjlighet att ha konfessionella inslag i utbildningsdelen. Deltagande här ska dock vara frivilligt och får inte ställas som krav. Finland positiv religionsfrihet Varje elev får religionsundervisning utifrån den religionen/samfundet eleven tillhör. Villkoret är att man är fler än två, för att skolan ska erbjuda denna riktade undervisning. Vill elever avstå från religionsundervisningen (man anser sig inte tillhöra någon religion), erbjuds dessa elever att läsa ämnet livskunskap. En intressant sak är, när vi jämför Sverige och Finland, att de regler som gäller för fri/privata kristna konfessionella skolor i Sverige är väldigt lika de regler som gäller för den offentliga skolan i Finland. I den offentliga skolan i Finland ska all undervisningen (även religionsundervisningen) vara konfessionellt neutral. Men det betyder inte att skolan som helhet behöver vara det. Religionsutövning i skolan är fortfarande helt tillåtet, men respekt och öppenhet är viktigt. De tillägger också att deltagandet ska vara frivilligt och inte får ställas som krav osv. Detta är innebörden i den positiva religionsfriheten - vi gör som majoriteten önskar och vill, de som inte vill slipper. Danmark Framtill 1975 hade Folkeskole och danska kyrkan ett gemensamt ansvar för kristen (fostran/omsorg) delades ansvaret. Folkeskole ansvarade för the dimension of knowledge och and cultural individualisation (=dannelse, utbildning). Danska kyrkan och föräldrarna fick ta hand om den kristna fostran/omsorgen. Föräldrarna har rätt att begära att barnet ska undantas den konfessionslösa religionsundervisningen (fr. o. m 2004 skall detta undantag alltid föregås av ett samtal med rektorn, vilket har gjort att de föräldrar/elever som begär undantag har minskat). Något alternativ för de som trots allt vill slippa religionsundervisningen ges ej (jämför med Finland). I gymnasiet är religionsundervisningen (bytte namn 2004, från kristendomskunskap) obligatorisk för alla elever. Island Utvecklingen av skolans religionsundervisning på Island har under det 20:e århundradet varit i takt med utvecklingen i både Danmark, Norge och Sverige upphörde kateketikundervisningen i skolan (Sverige 1919) antogs en ny lagstiftning för grundskolan som innebar en del förändringar. Religionsundervisningen fick namnet Kristendomskunskap, etik och religionskunskap, vilket ämnet fortfarande heter. Enligt den nya lagen och följande läroplan från 1976 skulle det för första gången undervisas om andra religioner än kristendom och de första läroböckerna om världens huvudreligioner blev tagna i bruk i början av 1980-talet. Allt eftersom har sedan utrymmet i

4 undervisningen för andra religioner än kristendom ökat. Det ser man både i läroplanen från 1989 och Men tyngdpunkten i religionsundervisningen ligger fortfarande på kristendomskunskap. Norge Före 1997 kunde eleverna välja kristendomsundervisning eller ett neutralt etik- och livsåskådningsämne. Man kunde också ansöka om att helt få slippa undervisning. Men efter 1997 var det nya religionsämnet KRL obligatoriskt för alla. Detta väckte protester bland föräldrar och elever. De som protesterade ansåg inte att KRL var så neutralt och konfessionslöst som beslutsfattarna menade (de ansåg att KRL handlade för mycket om kristendomen). Ärendet drevs till Europadomstolen och 2007 kom utslaget som gav föräldrarna rätt. Efter detta blev det nödvändigt att göra ändringar i religionsundervisningen. Som en följd ändrades namnet år 2008 till RLE (religion, livssyn och etik), ett skolämne i likhet med alla andra som normalt ska samla alla elever. En viktig princip är att undervisningen i ämnet inte ska vara förkunnande. Den ska ge kunskap om kristendomen, andra världsreligioner och livsåskådningar samt kunskap om vad kristendomen har att säga om kulturarv och om etiska och filosofiska ämnen. Undervisningen ska bidra till förståelse och respekt och leda till dialog mellan människor med olika uppfattningar i trosoch livsåskådningsfrågor. Den ska presentera olika världsreligioner och livsåskådningar på ett objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätt godkändes trosupplärningsreformen som innebär att staten ger bidrag till kyrkor och samfund för undervisa sina (unga) medlemmar. Självklart hänger trosupplärningsreformen ihop den diskussion som fördes i Norge om KRL och vissa menar att trosupplärningsreformen infördes för att kompensera den konfessionslösa religionsundervisningen i skolan. För vidare läsning: Religious education in Europe situation and current trends in school (Iko 2007) Religion och Livsfrågor, Nr (Tema: Religionskunskap utanför Sveriges gränser) Peter Ekman Ordförande för styrgruppen programmet kyrka-skola (SKR) 7. För mer information: Helen Florberger Konsulent programmet kyrka-skola Sveriges kristna råd, SKR Sveriges frikyrkosamråd/ FSR (direkt) (vx)

5

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Programmet Kyrka - Skola NY SKOLLAG

Programmet Kyrka - Skola NY SKOLLAG Nr 1 2011 Programmet Kyrka - Skola NY SKOLLAG Nyhetsbrev från 1. Ny skollag 2011 1 juli, 2011 gäller den nya skollagen. Förändringar som diskuterats och som regeringen själva nämner i sin information återges

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Handlingsplan 0-18 år

Handlingsplan 0-18 år Handlingsplan 0-18 år Minimiutbudet 0-6 år Ålder När Aktivitet Inbjudan Vem gör? Övrigt 0 Hela året Dop Dopinbjudan (en gång i månaden) Expedition Skicka med info om köf, ok fr exp 0 Hela året Dop Präster

Läs mer

Del II Teori och perspektiv - För en målmedveten religionsundervisning 31

Del II Teori och perspektiv - För en målmedveten religionsundervisning 31 Innehåll Förord 5 Del I Religionskunskap Skolans mest ifrågasatta ämne 7 Sverige och andra länder 8 Skolreformer och religionsämnets nytta 10 Kristendomskunskap - skolans första ämne 10 Från kristendomskunskap

Läs mer

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Åbo 26.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Lektioner det mångkulturella samhället

Lektioner det mångkulturella samhället Lektioner det mångkulturella samhället Temasida Lektioner Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill ha lektionstips med hjälp av vår temasida om det mångkulturella

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion VT 2015 Veckomål vecka 15 Man ska ha läst sidan 186-195 Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Veckomål vecka 16 Tisdag genomgång frågorna sidan

Läs mer

Bibeln och bibelberättelser i skolan

Bibeln och bibelberättelser i skolan Bibeln och bibelberättelser i skolan Bibeläventyret en resurs i religionskunskap för årskurs 4 och 5 t Bibeläventyre bidrar till förståelse för religiösa kulturer och traditioner inom judendom, kristendom

Läs mer

Fostran till kärlek kan skolans koncept fördjupas?

Fostran till kärlek kan skolans koncept fördjupas? Carlo Fimiani Fostran till kärlek kan skolans koncept fördjupas? av Carlo Fimiani Som förälder till en 10 årig flicka ställer jag mig frågan om hur skolan i Sverige upplyser barn i grundskola om sexualitet.

Läs mer

Svar på förfrågan om vad som utgör en känslig personuppgift

Svar på förfrågan om vad som utgör en känslig personuppgift Datum Diarienr 1 (5) 2016-12-06 316-2016 Skolverket 106 20 Stockholm Svar på förfrågan om vad som utgör en känslig personuppgift Skolverket har vänt sig till Datainspektionen med en förfrågan om uppgift

Läs mer

Religionsundervisning?

Religionsundervisning? Religionsundervisning? Religionerna har haft och har en avgörande inverkan på människors liv. Därför hör kunskap om religioner hemma i skolan. En inblick i olika religioner ger eleven byggstenar för att

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Religionsämnet i skolan Jämförelse mellan läroplan och verklighet

Religionsämnet i skolan Jämförelse mellan läroplan och verklighet Beteckning: Institutionen för lärarutbildningar Religionsämnet i skolan Jämförelse mellan läroplan och verklighet Thomas Eriksson och Anders Larsson December 1992 Specialarbete A, 10 poäng Religionsvetenskap

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Bibeln och bibelberättelser i skolan

Bibeln och bibelberättelser i skolan Bibeln och bibelberättelser i skolan Bibeläventyret en resurs i religionskunskap för årskurs 4 och 5 Bibeläventyret bidrar förståelse för religiösa kulturer och traditioner inom judendom, kristendom och

Läs mer

Utvärdering av kursen

Utvärdering av kursen Utvärdering av kursen Värdegrund och hållbar utveckling. 7,5 hp, Umeå, våren 2011 Kursutvärdering ska du som student alltid få möjlighet att fylla i efter avslutad kurs. Syftet med kursutvärderingar är

Läs mer

Lägesrapport fristående skolor 2015. Bilagor Lägesrapport fristående grundskolor

Lägesrapport fristående skolor 2015. Bilagor Lägesrapport fristående grundskolor Tord Karlsson - p1tk02 E-post: tord.karlsson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-08-13 Dnr: 2015/1908-GSN-641 Kopia till Lägesrapport fristående skolor 2015 Ärendebeskrivning Grundskolenämnden ges

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011 Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan Fredag 9 september 2011 Vad granskar Skolinspektionen? Regelbunden tillsyn Måluppfyllelse och resultat Ledning och utveckling av

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen 1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Utgår från diskrimineringslagen och skollagen kap 5 och 6 Varje enhet reviderar årligen enhetens likabehandlingsplan i samråd med

Läs mer

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk. Kurser i religionsvetenskap inom ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk: Religionshistorisk

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Bule

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Bule 2014 YDRE KOMMUN Barn och utbildning Ydreskolan Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ydreskolan Bule 2014/2015 Reviderad hösten 2014 Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Block 4 Tematiska tvärsnitt

Block 4 Tematiska tvärsnitt B4 97 4:1 Religion i samhället 4:2 Nya religiösa rörelser 4:3 Livets skeden 4:4 Heliga texter och urkunder 4:5 Religion och vetenskap 4:6 Etik i praktiken 98 UPPGIFTER OCH DISKUSSIONSFRÅGOR B4.1 Sverige

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret 2015-2016 - Utifrån Lgr11 - Kostnadsfritt - Något för varje skolår Till pedagoger och rektorer på Bild&Form, Fjällskolan,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-15 Lillängets skola och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och fritidshem Ansvariga för planen Skolans

Läs mer

Inspektion av den fristående grundskolan Hannaskolan i Umeå

Inspektion av den fristående grundskolan Hannaskolan i Umeå SKOLVERKET 1 (13) Anneli Eriksson Inspektion av den fristående grundskolan Hannaskolan i Umeå 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen.

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?

Läs mer

Högstadieelevers syn på skolämnet religionskunskap

Högstadieelevers syn på skolämnet religionskunskap Högstadieelevers syn på skolämnet religionskunskap - en enkätstudie om hur elever i årskurs åtta och nio uppfattar ämnet religionskunskap Vedad Muhic 2014 Uppsats, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Religionsvetenskap

Läs mer

Religionsundervisning i den mångkulturella skolan. Maria Björkgren-Vikström Sakkunnig i skolsamverkan. Kyrkans central för det svenska

Religionsundervisning i den mångkulturella skolan. Maria Björkgren-Vikström Sakkunnig i skolsamverkan. Kyrkans central för det svenska Religionsundervisning i den mångkulturella skolan Maria Björkgren-Vikström Sakkunnig i skolsamverkan. Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Religion + skola/daghem = återkommande ämne för insändare

Läs mer

Religionsfrihet i skolan

Religionsfrihet i skolan Religionsfrihet i skolan En studie om högstadielärare i religions tolkning av skolans icke-konfessionalitet Teologiska institutionen C-uppsats i Tros- och livsåskådningsvetenskap Författare: Afra Hosseini

Läs mer

Utvecklingsområden - Furulundsskolan

Utvecklingsområden - Furulundsskolan Utvecklingsområden - Furulundsskolan 1. Normer och värden 2. Utveckling/Lärande/Kunskaper 3. och inflytande 4. Hälsa, fysisk aktivitet och miljö 1 Normer och värden MÅL ATT UPPNÅ 1.1 Mobbing och kränkande

Läs mer

Kristendomen och andra livsåskådningar

Kristendomen och andra livsåskådningar Kristendomen och andra livsåskådningar Världens mest kända människa, eller var Han Guds Son? PLANERING AV SO: RELIGION, MOMENT: KRISTENDOMEN OCH ANDRA LIVSÅSKÄDNINGAR Klass: 8D HT 2012 LÄRARE: ROLF JOHNNY

Läs mer

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag har utretts I dagarna presenteras Äktenskaps- och partnerskapsutredningen

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret 2016-2017 - Utifrån Lgr11 - Kostnadsfritt - Något för varje skolår Till pedagoger och rektorer på Bild&Form, Fjällskolan,

Läs mer

Elevs rätt till utbildning

Elevs rätt till utbildning Elevs rätt till utbildning Varje elev kan och vill Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och andra värden. För att kunna göra det måste eleven

Läs mer

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-10-15. Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-10-15. Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-10-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Utbildning för nyanlända elever mottagande

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande

Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande Kunskap, kreativitet och nytänkande Tallbohovskolan står för kunskap, kreativitet och nytänkande. Vi tänker i nya banor, har stark idérikedom

Läs mer

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Ansökan Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Kristiina Pousar, Yvonne Karlsson och Catharina Nordström, 20151021 Rapporten

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor 1 juli 2011 Vad är nytt Systemskifte för friskolor Det som gäller för kommunala skolor gäller för friskolor Myndighetsutövningen blir samma för både friskolor och kommunala skolor Fristående skolor omfattas

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom Tjänsteskrivelse 1 (9) 2015-10-05 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Handläggare Eva Westlund Utvecklingsledare/utredare 033-430 56 11 eva.westlund@bollebygd.se Dnr : 67608 Bildnings- och omsorgsnämnden

Läs mer

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro Beslut 2011-03-17 Dnr 44-2010:4175 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro Beslut Tillsyn i Hannaskolan 2011-03-17 2 (7) Dnr 44-2010:4175 Stiftelsen Hannaskolan Tillsyn

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

KONFESSIONSLÖS KRISTENDOMS UNDERVISNING ELLER EJ?

KONFESSIONSLÖS KRISTENDOMS UNDERVISNING ELLER EJ? KONFESSIONSLÖS KRISTENDOMS UNDERVISNING ELLER EJ? Av lektorn, teol. dr OVE NORDSTRANDH V I HAR, som alla vet, obligatorisk religionsundervisning i våra svenska skolor från småskolan till gymnasiet. Kristendomskunskap

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Lagen Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever 1 i skolan anger att varje verksamhet ska upprätta en likabehandlingsplan. Detta

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Lärare och elevers attityder till religionsundervisning

Lärare och elevers attityder till religionsundervisning Beteckning: Institutionen för utbildningsvetenskap Lärare och elevers attityder till religionsundervisning Sofia Göthe December 1998 Examensarbete A, 8 poäng Religionsvetenskap Lärararbete i ett helhetsperspektiv

Läs mer

Religionskunskapsundervisning ur ett elevperspektiv

Religionskunskapsundervisning ur ett elevperspektiv Religionskunskapsundervisning ur ett elevperspektiv Noha Salaheddine Självständigt arbete L6XA1A Handledare: Peter Erlandson Examinator: Miranda Rocksén Rapportnummer: VT15-2930-L6XA1A-030 Abstract Title

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2015/818-UAN-661 Tord Karlsson - p1tk02 E-post:

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2015/818-UAN-661 Tord Karlsson - p1tk02 E-post: TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-03 Dnr: 2015/818-UAN-661 Tord Karlsson - p1tk02 E-post: tord.karlsson@vasteras.se Kopia till Lägesrapport fristående gymnasieskolor läsåret

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) 3 6

RELIGION (KATOLSK) 3 6 RELIGION (KATOLSK) 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

ANSÖKNINGSHANDLINGAR

ANSÖKNINGSHANDLINGAR ANSÖKNINGSHANDLINGAR Eleven Elevens fullständiga namn (stryk under tilltalsnamn) Personnummer (ÅÅMMDD-XXXX) Adress Mailadress Postadress Telefon Söker till Sävsjö Kristna Skola läsåret (exempelvis 2012/2013)

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Augusti 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer