Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Inledning Alla miljöer i skolan*) och i samhället i övrigt är underordnade principen om människors lika värde. Skolan som bildande och fostrande verksamhet för barn och ungdomar har här ett särskilt ansvar. Att kränka människor på grund av exempelvis: hudfärg, kön, sexuell läggning, religiös tillhörighet, socioekonomisk bakgrund är absolut inte tolererbart. En skola skall verka för att elever och personal skall känna sig trygga och att den i övrigt också verkar för ett positivt arbetsklimat. *) Med skola menas förskoleklass, grundskola och fritidshem. Definitioner av icke acceptabelt beteende Diskriminering Negativ (kränkande) behandling av individer/grupper utifrån dessa grunder kön ålder etnisk (grupp) tillhörighet sexuell läggning religion eller annan trosuppfattning funktionshinder. Kränkningar fysiska (slag, knuffar, rycka någon i håret eller sätta krokben) verbala, mobbning och liknande beteende som har sin grund i att någon är överviktig, har en viss hårfärg, är en plugghäst, blir hotad eller kallas hora/bög psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) text/bild meddelande (klotter, teckningar, brev, lappar, e-post, sms, mms och sociala medier). Mobbning trakasserier vid upprepade tillfällen över tid obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts (se bilaga Handlingsplan enligt Olweus-metoden).

2 Trakasserier uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning samt funktionshinder. Sexuella trakasserier grundar sig på kön eller anspelar på sexualitet. Det kan också vara homofobi motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet eller homo- eller bisexuella personer. Rasism bygger på föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper (förtrycka, utnyttja eller kontrollera). Ett uttryck för detta är främlingsfientlighet som innebär motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella eller etniska. Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som följd av en skada eller sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Alla dessa former skall tas på allvar av skolan. Det ligger därför i allas medarbetaransvar att vara lyhörd för tecken på att någon utsätts för kränkande behandling. Mål att sträva efter i det förebyggande arbetet Den första januari 2009 förändrades lagstiftningen kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Barn- och elevskyddslagen som funnits sedan 2006 upphörde att gälla och Skollagen och den nya Diskrimineringslagen tog över frågorna. Arbetet som rör kränkande behandling, där mobbing ingår, regleras från och med nu genom ett nytt kapitel i Skollagen (6 kap.). Barn och elevombudet har förts över till Skolinspektionen som är tillsynsmyndighet över det nya kapitlet i Skollagen. Arbetet som rör diskriminering och trakasserier, fördes över till den nya Diskrimineringslagstiftningen där alla tidigare lagar på området har slagits samman och bildat en ny myndighet Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO utövar tillsyn över Diskrimineringslagen. Alla barn och elever i förskolor och skolor skall känna sig trygga. Inget barn och ingen elev får utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning (Gemensam vision för SFF). All personal inom förskola och skola tar aktivt avstånd från och motverkar alla former av mobbning, rasism, trakasserier, diskriminering och kränkningar mellan barn/elev och mellan personal och barn/elev (Gemensamt mål för SFF).

3 Vårt mål är att förhindra all form av mobbning och trakasserier i skolan och att förebygga uppkomsten av sådana problem. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla (Lgr11, s.7). Förståelse och medmänsklighet Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lgr11, s.7). Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lgr11, s.8). Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor (Lgr11, s.12). Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper (Lgr11, s.12). Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet (Lgr11, s.12) öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem (s.13)

4 uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling (Lgr11,s.13) Trivsel och trygghet är grundläggande förutsättningar för ett positivt och framgångsrikt lärande. Gemenskap är en grund för viljan att lära. All personal på skolan ska arbeta för att skapa en anda av vardagsomtanke och medmänsklighet utifrån följande vardagsmoraliska förhållningssätt: ingen ska utsättas för kränkande behandling alla ska arbeta för att motverka kränkande behandling alla ska känna att de blir respekterade av såväl barn/elever som personal ingen ska behöva vara rädd på väg till eller från skolan eller ute på skolgården, alla har rätt att känna trygghet alla har rätt att känna delaktighet och gemenskap alla elever ska veta vem de kan vända sig till om de själva eller en kamrat behöver hjälp Vi på Ättekullaskolan vill: att omtanke och hänsyn ska råda på skolan ha en öppen och positiv arbetsplats där alla kan känna trygghet ha en trevlig, kamratlig och respektfull anda att nolltolerans råder i alla sammanhang att elever och personal ska kunna vistas på skolan utan att känna rädsla för att bli utsatt för kränkande behandling. Ändamål Diskrimineringslagen har till ändamål att i skolan främja lika rättigheter för barn/elever och personal och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. rätten till likabehandling oavsett kön gäller både flickor/kvinnor och pojkar/män med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller eniska ursprung, religion eller trosbekännelse med sexuell läggning menas en person med homo-, bi-, trans- eller heterosexualitet funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmågan som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Kränkningar omfattar situationer där: elev kränker annan elev elev kränker vuxen vuxen kränker elev vuxen kränker annan vuxen

5 Beträffande situationer där personal utsätter elev för kränkande behandling är detta ett arbetsledaransvar och skolledning skall därmed omgående informeras. Detsamma gäller situation där vuxen kränker annan vuxen. Uppföljning Uppföljning gjordes i samband med enkäten. Utifrån denna sattes nya prioriterade mål upp som presenteras nedan. Nulägesanalys, särskilda insatser och prioriterade mål under läsåret 2012/2013 Systematiskt utreda var på skolan eleverna uppfattar att det inträffar situationer som kan upplevas som otrygga. Kartläggningen gäller hela skolområdet, både inomhus som utomhus. Allt i syfte att tidigt upptäcka och åtgärda eventuella brister. I början av vårterminen 2012 genomfördes en enkätundersökning enligt Olweusprogrammet, om mobbing. Av 166 svar trivs 144 elever bra eller mycket bra på skolan, motsvarande 87 %. Av 157 svar säger 14 elever, att de har blivit mobbade. Mobbingen förekommer från 2-3ggr/månad till flera gånger i veckan. Prioriterade mål/behov: Ett väl fungerande rastvaktssystem. Att all personal har Olweus- utbildning Att Olweus-råden fungerar. Förebyggande insatser Information om handlingsplaner (Likabehandlingsplanen, Plan mot diskriminering och behandling samt Handlingsplan enligt Olweusmetoden) till personal, elever och föräldrar. Personalen informeras vid läsårsstart. Elever informeras vid läsårsstart av respektive mentor. Föräldrar informeras på föräldramöte och på skolrådet. Väl fungerande rastvaktssystem (enl. Olweusmetoden). Värderings- och samarbetsövningar. Aktiva och regelbundet återkommande Olweusråd. Utvärdering av dagen/veckan. Uppmuntra elevinflytande. Förbereda för och väl ta emot nya elever. Pedagogiska måltider. Meningsfull rastverksamhet. Samverka med föräldrar. All personal reagerar och agerar!

6 Delaktighet och ansvar Mentorerna kallar till föräldramöte där planen diskuteras och bearbetas. Varje klass har ett sk Olweusråd som är återkommande i schemat. Elevrådet är delaktiga vid revidering och upprättande Resurser Elevhälsan stödjer rektorn i elevhälsoarbetet (EHT) på skolan. I EHT ingår rektor, kurator, skolsköterska, specialpedagoger, speciallärare, studie- och yrkesvägledare och skolpsykolog. EHT medverkar som en resurs till mentorerna och ger råd och stöd vid behov. Trivsel och trygghet För alla vuxna på skolan gäller att aldrig acceptera dåligt beteende, inte ens på skoj. Alla vuxna ska vara goda förebilder genom att se alla, vara positiva mot eleverna och varandra, kunna sätta gränser och ha en öppen och rak dialog med hemmet. Att tänka på som elev; att berätta är inte skvaller, det är att hjälpa någon som har det svårt! Arbetsgång vid information om att mobbning och kränkningar förekommer Se Handlingsplan enligt Olweusmetoden. Bilaga I Brottslighet Liksom i samhället bör man i skolan göra polisanmälan vid misstanke om brott som olaga hot, olaga tvång, ofredande, förtal och förolämpning (brottsbalkens paragrafer i 3-5:e kapitlet). Utvärdering och uppföljning Planen upprättas och utvärderas tillsammans med elever och personal. Inför varje nytt läsår revideras planen

7 Handlingsplan enligt Olweusmetoden Bilaga I Rutiner vid misstanke om mobbning/kränkning/antisocialt beteende enligt Olweusmodellen Informera ledningen direkt när misstanke finns Utöka observationer, informera kolleger och be dem vara uppmärksamma, för in ifrån loggboken, ev. information från elev/er och föräldrar DOKUMENTERA: Använd t.ex. blanketten DOKUMENTATION VID MISSTANKE. UTVÄRDERA BEDÖMNINGSUNDERLAGET Om utvärderingen visar att det inte är mobbning skall åtgärder göras som stämmer med gällande praxis Om utvärderingen visar att det är fråga om mobbning: Informera berörda (ledning, kollegor osv.) Samtal med elev ev. med vårdnadshavare närvarande (beroende på situationen). I fall där vårdnadshavare inte är med, ring hem och tala om att ni haft samtalet. Använd blanketten PROTOKOLL ELEVSAMTAL (hänvisning; Insikten), kan användas både till utsatt elev och den som utsätter. Sammanfatta bedömningsunderlaget i situationsrutan och ev. åtgärder som redan är gjorda. Skriv in åtgärder som ska vidtagas enl. sanktionstrappan i åtgärdsrutan. Uppföljningssamtal och fortsatt observation och dokumentation. Om detta inte ger resultat: ÅTGÄRDSPROGRAM. Använd blanketten: OLWEUS ÅTGÄRDSPROGRAM (hänvisning; Insikten). Samtal med både elev och vårdnadshavare där man betonar allvaret i situationen och att skolan inte accepterar detta beteende. Uppföljningssamtal och fortsatta observationer på att eleven håller sig till det överenskomna och upprätthåll kontakt med hemmet. Dokumentera. REKOMMENDERAT ÄR ATT VARA TVÅ VID SAMTALEN OCH HÅLLA REKTOR INFORMERAD UNDER HELA PROCESSEN Om dessa åtgärder inte räcker kan handledning till barn och föräldrar behövas eller annan myndighet kopplas in. Om ärendet läggs ner: informera berörda, så att den som utpekats går skadeslös ur processen. Förvara dokumentationerna säkert, arkiveras sen hos ledningen i 10 år. Åtgärdstrappa vid mobbning och annat normbrytande beteende: Vid konstaterad mobbning eller vid upprepat normbrytande beteende. 1. Föräldrar kallas till möte för samtal med mentor/klassföreståndare tillsammans med barnet. Protokollför och boka uppföljningsmöte inom lämplig tid (ca 2 veckor)

8 Konsekvens i enlighet med skolans konsekvenstrappa 2. Uppföljningsmöte. Om mobbning/ normbrytande beteende upphört avslutas ärendet. Protokollför. Om mobbning/ normbrytande beteende inte upphört upprättas åtgärdsprogram och tid för uppföljning av detta bokas inom lämplig tid ( ca 2-3 veckor). Konsekvens i enlighet med skolans konsekvenstrappa 3. Uppföljning åtgärdsprogram. Om mobbning/ normbrytande beteende upphört avslutas ärendet. Protokollförs. Om mobbning/ normbrytande beteende inte upphört kallas föräldrar och elev till en elevvårdskonferens (EVK), där åtgärdsprogrammet utvärderas och ev. förändras (uppföljning bokas inom ca. 3 veckor) Konsekvens i enlighet med skolans konsekvenstrappa 4. Ny EVK samt uppföljning av åtgärdsprogram. Om mobbning/ normbrytande beteende upphört avskrivs ärendet. Om mobbning/ normbrytande beteende inte upphört utökar skolan insatser med stöd av elevhälsoteamet på skolan. Uppföljning av dessa insatser vid ny EVK bokas inom lämplig tid (ca 3 veckor) Konsekvens i enlighet med skolans konsekvenstrappa 5. Uppföljning elevvårdande insatser samt åtgärdsprogram. Om mobbning/ normbrytande beteende upphört avskrivs ärendet. Om mobbning/ normbrytande beteende minskat fortsätter insatser i enlighet med åtgärdsprogram. Om ingen förändring i mobbning/antisocialt beteende skett tar rektor kontakt med verksamhetschef. Konsekvens i enlighet med skolans konsekvenstrappa

9 Konsekvenser: Rast/Lunch på annan tid Arbeta i annan klass Arbeta på annan plats i skolan Utifrån att säkerställa elevens och kamraternas säkerhet: hålla sig i närheten av rastvakt, inte delta i vissa aktiviteter ex. vara med på fotbollsplanen Vårdnadshavare deltar i klassen Skriva en reflekterande uppsats Kvar/Försittning Vårdnadshavare hämta elev Hemundervisning Anmälan till sociala myndigheter/polis Be om ursäkt Erbjuda stöd externt; blå Kamelen, Föräldrastödet 6-12, Föräldrautbildning Erbjuda stöd internt; elevhälsoteamet, Ha med sig vårdnadshavare vid aktiviteter utanför skolan (skolresa, teater, bio, studiebesök mm) som förutsättning för deltagande i aktiviteten Lekförbud med kamrater där negativt inflytande finns Byte av klass/ studiegrupp/ mentorsgrupp Daglig kontakt/avstämning med föräldrar

10