Botanisk inventering av Gådeådalen i. Härnösands kommun 2004

Transkript

1 Botanisk inventering av Gådeådalen i Härnösands kommun 2004 Gådeåleden, vitsippor rankstarr Jan W. Mascher Projekt Ångermanlands flora

2 2 Innehåll Inledning..4 Metodik.4 Allmän miljöbeskrivning..4-6 Dalgångens norra sida...5 Dalgångens södra sida.6 Gådeåledens sträckning 6-7 Kulturhistorik..7-8 Några tidigare florauppgifter 8-9 Områdesbeskrivningar 9 Huvudavsnitt 1: E4-Gådeåledens trappa Delområde 1 a: E4-sommarstugområdet.9 Delområde 1 b: åbrinken o. strandplanet utmed sommarstugorna 10 Delområde 1 c: lövskog N sommarstugorna..13 Delområde 1 d: lövskog ovan ravinbranterna o. Gådeåledens trappa...13 Sammanfattning huvudavsnitt 1.13 Huvudavsnitt 2: S Gådeåledens trappa rastplats vid ån Delområde 2 a: raviner o. bäckdal Gådeåledens trappa ut mot ån 14 Delområde 2 b: V bäckdalen o. utmed ån rastplatsen...15 Delområde 2 c: ön på åns N sida uppströms bäckutloppet...16 Delområde 2 d: torräng ovanför rastplatsen vid ån..17 Sammanfattning av huvudavsnitt 2 18 Huvudavsnitt 3: Lövskogsbeväxt dalgång med kraftverksfundament 18 Delområde 3 a: Dalgångens O del O om kraftledningen...19 Delområde 3 b: Dalgången V om kraftledningen Gådeåvägen..19 Delområde 3 c: Område med odlingrester N om dalgången.20 Delområde 3 d: Lövskogsparti V om vägen från Gådeå...21 Sammanfattning av huvudavsnitt 3 Huvudavsnitt 4: Lövskog V om rastplatsen och torrängen Delområde 4 a: Strandlövskog V om rastplatsen nedre gångbron 21 Delområde 4 b: Lövskog S om infarten till torrängen övre gångbron..22 Sammanfattning av huvudavsnitt

3 3 Huvudavsnitt 5: norra åbrinken övre gångbron järnvägsbron Sammanfattning huvudavsnitt Huvudavsnitt 6: Gådeåns sydsida från järnvägsbron E4.26 Delområde 6 a: Järnvägsbron åbrinken nedströms nedre gångbron.27 Delområde 6 b: Bussbäckens utlopp och nedströms...29 Delområde 6 c: forts. nedströms t.o.m. sommarstugor vid åstranden 29 Delområde 6 d: forts. nedströms mitt för Svartviksvägen...31 Delområde 6 e: forts. nedströms E4-bron..31 Sammanfattning huvudavsnitt 6 Sammanfattning och bedömning Allmän beskrivning av inventeringsresultatet.. 33 Naturmiljön..33 Lövskogen.33 Ört- och ormbunksfloran 33 Åkantsfloran.33 Sällsynta och mindre vanliga inslag...33 Sentida invandrare...34 Naturaliserade odlingsarter.34 Bedömning av floran 34 Kulturhistoriskt intressanta områden..36 Åtgärdsförslag...36 Gådeåledens sträckning 36 Partiell omläggning av leden och rastplatser.36 Informationsskyltar..37 Skötsel av torrängen.37 Kraftverksområdet och f.d. Gådeå kvarn..38 Parkering...38 Hänsynsfaktorer 39 Källor.39 Kärlväxter i Gådeådalen, artförteckning Karta..50

4 4 Gådeådalen, Säbrå socken, Härnösands kommun, botanisk inventering Juni augusti 2004 Inledning Kärlväxtfloran i Gådeådalen från E4 uppströms till järnvägsbron, en sträcka på drygt 1,5 km, inventerades sommaren 2004 på uppdrag av Härnösands kommun med planekolog Monika Bertgren som närmaste arbetsgivare. I flera av exkursionerna deltog Carina Näslund, Härnösand, praktikant hos Monika Bertgren. Arbetet inriktades främst på miljöerna utmed åns norra sida där den med skyltar utmärkta Gådeåleden passerar. Även den till stora delar branta och svårtillgängliga södra sidan inspekterades, dock delvis mera stickprovsvis. Metodik Inventeringsområdet indelades i 6 huvudavsnitt som i sin tur uppdelades i sammanlagt 20 delområden med mycket olika storlek och form (se karta). Indelningen bygger på terrängstrukturer, miljötyper och/eller kulturelement i miljön som ger praktiskt användbara avgränsningar. På sydsidan är dock gränserna mer godtyckliga. Naturliga perifera gränser utgör på bägge sidor de öppna fälten. Området besöktes både på försommaren och eftersommaren för att täcka vegetationsperioden. I varje delområde noterades trivialarter och dominerande arter. Särskilt uppmärksammades mindre vanliga eller sällsynta arter. Dessa markeras i texten med fetstil. Inplanterade eller från odling spridda och naturaliserade arter (t.ex. blåtry, lönn) har dessutom artnamnet understruket. Druvfläder är en från början odlad och förvildad art men sedan så länge spridd och naturaliserad i landskapet att den anges endast med fetstil. Anteckningar fördes kontinuerligt i fält. För att möjliggöra framtida jämförelser återges de med viss redigering tämligen detaljerat i delområdesbeskrivningarna. En summering görs för vart och ett av huvudavsnitten, dessutom summeras hela inventeringsresultatet. Slutsatser och åtgärdförslag ges beträffande allmänna och speciella naturvärden och skyddsvärden med tanke på framtida vård och skydd med inriktning inte minst på friluftslivets intressen. Till sist redovisas alla funna arter av träd, buskar och örter i en kommenterad förteckning. Viss fotodokumentation har gjorts och ett antal växter har insamlats för kontrollbestämning på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, där de nu ingår i museets nordiska herbarium. Ett tack till Thomas Karlsson för biståndet med kontrollbestämningarna! Allmän miljöbeskrivning Gådeån är en tämligen grund medelstor å med ställvis forsande vatten, som rinner från Nässjön till Norr-Fällöviken i Södra Sundet strax söder om Härnösands stad. Stränderna är på många håll steniga/storblockiga, men flerstädes finns också grusiga/sandiga revlar. Den aktuella åsträckningen ligger på en låg nivå över havet. Ännu på talet gick en smal havsvik ända upp till Bussbäckens nuvarande utlopp på sydsidan en kilometer från det

5 5 Grusrevlar i Gådeån nuvarande åutloppet. Ån har under landhöjningens förlopp skurit ner i sedimentavlagringarna och utbildat branta, flera meter höga brinkar som i huvudsak följer åstränderna på bägge sidor med mestadels smala strandplan nedanför. På sina håll är dock strandplanen bredare. Dalgången domineras av täta lövskogsbestånd och lövsnår med en örtrik markflora. Strandvegetationen är tät och rik på högväxta blommande örter, inte minst gräs- och starrarter. Dalgångens norra sida Dalgången breddas på norra sidan i mellersta delen av inventeringssträckan där en smal sidogren av ån enligt skifteskarta 1833 vek av utmed den branta brink som här avviker upp till 250 meter från den nuvarande åstranden. Härigenom förelåg en flack ca halvkilometerlång öbildning. Denna sidoarm är numera i huvudsak uttorkad och bildar en sänka som endast i sin östra del är vattenförande ut mot åns huvudfåra. Vägen från Gådeå by mot ån och den f.d. kvarnen längre uppströms korsar sänkan på en låg stenbro. Det gamla numera rivna kraftverk som inrättades i slutet av 1800-talet på sydsidan av den fordom vattenförande sänkan fick sitt vatten genom att åns huvudfåra dämdes uppströms vid den nuvarande gångbron nedströms f.d. Gådeå kvarn. Härifrån leddes vatten genom sänkan under vägbron och vidare till kraftverkets turbiner genom en trätrumma på höga betongfundament vilka fortfarande står kvar. Området är numera helt igenväxt med täta lövsnår. Sänkans norra sida avgränsas av den mycket branta likaså med tät lövvegetation igenväxta åbrinken, här som nämnts på maximalt ca 250 meters distans från det nuvarande åloppet. Miljön är svårforcerad, i synnerhet i branten med dess lösa underlag och snåriga vegetation. Ovanför och i övre delen av brinkens parti öster om vägen från Gådeå by, finns en samling inplanterade träd, framförallt balsampopplar, samt buskar som blåtry, doftschersmin och kvastspirea. Bakgrunden till denna inplantering är oklar, spår av tidigare bebyggelse här har ej observerats, men närmare efterforskningar har heller inte gjorts. En lång granhäck med höga träd går härifrån norrut upp mot bebyggelsen i Gådeå. Den lär enligt ortsbo ha planterats på 1920-talet. Detsamma kan gälla åtminstone den äldsta mycket kraftiga balsampoppeln. Strax uppströms den beskrivna sidogrenens utlopp i huvudån finns en nutida mindre ormbunks- och lövskogsbeväxt öbildning på åns norra sida. Den steniga fåra som avgränsar

6 6 ön är vid lågvatten mer eller mindre uttorkad. Vidare ner mot E4-bron är Gådeåns dalgång åter smal, ställvis med smala strandplan. Ett stycke uppströms E4 ligger en rad sommarstugor på åbrinkens krön. Gådeån har vid ett flertal tillfällen ändrat sitt lopp i samband med kraftiga vårfloder varvid bl.a. tidigare kvarnanläggningar och dammbyggen raserats. Dalgångens södra sida På sydsidan följer den branta åbrinken åstranden med obetydliga avvikelser. Ett bredare, öppet och något kuperat strandplan finns nedströms f.d. Gådeå kvarn, här går en smal gångbro över ån på kraftiga stenfundament som utgör rester efter den tidigare nämnda dammbyggnad som ledde vatten till kraftverket. Området passeras av smala, nu nästan igenväxta sidofåror (delvis anlagda?) av ån. Några villor ligger uppe på brinkens krön som nås medelst en trappa. Spridda hus och gårdar ligger på brinken även längre nedströms ända till närheten av E4-bron. Enstaka sommarstugor finns även här, två av dessa ligger nere vid ån på ett strandplan i höjd med mynningen av den gamla norra sidogrenen av ån. Den norra standbrinkens sluttningar är till största delen bevuxna med tät lövskog och lövsnår med smärre inslag av gran. Sluttningarna är till stor del svårforcerade p.g.a. det lösa underlaget och den täta växtligheten vilket bidrar till att miljön inte nämnvärt utnyttjas av friluftslivet. Gådeåledens sträckning Gådeåleden följer åns södra sida nedströms från viadukten vid järnvägsbron, fortsätter över en gångbro och går vidare längs norra sidan ån på vägen mot Gådeå. Där denna svänger upp mot byn tar leden av österut längs en körväg parallellt med ån. Nedanför den övre gångbron, nedströms järnvägsbron, där den till större delen nyligen rivna Gådeå kvarn varit belägen finns några bostadshus utmed vägen. Ett av dem har utgjort mjölnarbostad. Fundament av äldre byggnader, bl.a. kvarnar, finns flerstädes på västra delen av den förutnämnda flacka f.d. öbildningen. Körvägen som Gådeåleden följer österut parallellt med ån leder förbi ett öppet fält med torrängsvegetation och en stuga öster därom. Från den öppna ängen går en kort skyltad stig ner till en rastplats med grill, bänkar och Rastplats vid Gådeåns strand

7 7 torrtoalett vid åkanten. På sydsidan av körvägens infart från Gådeåvägen finns rester av byggnader med bl.a. tegelgrund. En markant vall sträcker sig genom lövskogen rakt söderut mot åns norra sida. Troligen är den en rest av en tidigare fördämning och i området lär tidigare ha legat en kvarn och såg. På vallens östra sida finns en djup kärrsänka, möjligen anlagd, där trävirke lär ha lagts i blöt. På körvägens norra sida i kanten av torrängen, mot den djupa sänkan norr därom återfinns fundamentet till den rivna kraftverksbyggnaden. Körvägen upphör på den breda f.d. öns östligaste lövskogsbeväxta del och från vägslutet går en stig norrut på en rank bro över den här vattenförande fåran till en liten sommarstuga uppe på den branta norra brinkens krön. I körvägens förlängning går en annan stig som Gådeåleden följer österut på en träbro över vattenfåran och uppför brinken på en trappa till lövskogsplanet ovanför. Gådeåledens bro och trappa Sedan går leden utmed norra sidan av en rad sommarstugor på den norra åbrinken i nära anslutning till ån. Gådeåledens förlopp här medför att ån är föga synlig från denna sträckning av leden. Nere utmed ån följer en delvis otydlig men delvis också röjd stig åstranden nedanför stugraden. Längre nedströms mot E4 är den norra åbrinken ej bebyggd och här går leden nära åbrinkens kant fram till en trappa och spång under E4-bron. Kulturhistorik Redan 1602 finns en kvarn dokumenterad vid Gådeån. Den var belägen på åns norra sida vid det s.k. övre fallet, nedströms nuvarande järnvägsbron och gångbron nedanför denna. Från 1621 tjänade kvarnen bönderna på Härnön och flera kringliggande byar och den fick status av

8 8 tullmjölkvarn 1759 då den övertogs av borgmästare Kiörning. Vårflodskatastrofer har flera gånger drabbat kvarnen såsom År 1885 bröt ån en ny fåra så att anläggningen blev utan vatten och lämnades att ruttna bort. Ny kvarn byggdes först Denna kvarn har drivits fram till 1960-talet, men sedan förfallit. Den har varit skyltad som byggnadsminne, men ej restaurerats och revs med undantag av en liten sidobyggnad Mjölnarebostaden strax nedströms står kvar. Närmare kulturhistoriska uppgifter har inte gått att få fram angående de byggnadsrester och den anlagda vall som finns på åns norra sida, söder om den körväg som tar av från Gådeåvägen (se ovan). Troligen har någon träindustriell verksamhet förekommit (jfr. miljöbeskrivningen). På 1870-talet uppfördes en spikfabrik på södra sidan av den gamla norra åfåran, intill den i naturbeskrivningen nämnda körvägen där Gådeåleden går fram. Den kompletterades med smalspårig järnväg för transport av spik och bräder. Företaget gick dock omkull 1880 och anläggningen förvandlades istället till en cirkelsåg. En kvarn anlagd 1757 hörde också till. I den f.d. spikfabriksbyggnaden inrättades 1885 ett turbindrivet elverk som via en 3,5 km lång luftledning (helt unik vid denna tid) försåg delar av Härnösand med bl.a. gatubelysning. Detta lär ha varit inte bara landets utan möjligen Europas första vattendrivna kommunala elverk. I andra länder fanns elektrisk stadsbelysning (dock värmedriven) troligen endast i England och var under planering i Liège och Palermo. År 1888 byggdes en ny kraftstation i tegel men den ursprungliga anläggningen hölls i drift i trettio år till Då skrotades den, endast några detaljer finns bevarade på Tekniska Museet i Stockholm. En tillbyggnad till den nya stationen gjordes 1914 i samband med att ny maskinutrustning installerades. Maskinist var från kraftverksanläggningens start 1885 en herr P.J. Hofring som tidigare drivit finmekanisk verkstad, konstruerat olika slags maskiner, anlagt planteringar och dessutom skrivit poesi. Kraftverksdriften stördes under upprepade perioder av vattenbrist i ån, och Hofring försökte vid ett tillfälle trösta de många klagande med en lång dikt i Västernorrlands Allehanda. Tyvärr har detta kultur- och industrihistoriskt så intressanta elverk i sen tid rivits. Grundmurarna kan endast anas intill Gådeåledens förlopp på norra sidan av det öppna fältet vid kanten av den förutvarande sidofåran av ån. Några tidigare florauppgifter från Gådeådalen Endast ett fåtal äldre växtuppgifter finns noterade från Gådeå och Gådeån, i några fall preciserade till Gådeådalen. Lektorn i filosofi, tillika rektor vid Härnösands gymnasieskola Pehr Engman, tidigare också lärare i naturalhistoria, står för de tidigaste. Ett av hans intressantaste fynd var den rätt sällsynta rankstarren (Carex elongata) något år mellan 1830 och 1858 då uppgiften publicerades av Fristedt (1858). Det var första fyndet i Ångermanland och frågan är om växtplatsen var densamma som i våra dagar, en liten kärrsänka i ett lövskogsparti norr om ån. En märklig uppgift av Engman från Gådeådalen är nordisk stormhatt (Aconitum septentrionale) vid samma tid men ej återfunnen senare. Den är endast känd från en annan lokal i ångermanländska kustlandet. Då miljön i Gådeådalen är tämligen näringsfattig är fyndet något oväntat men ej orimligt. Kanske finns (fanns) växtplatsen någonstans uppströms det nu inventerade området. Det kan tilläggas att Engman också gjorde ett fynd av kransmynta, en ovanlig korsning mellan åkermynta och vattenmynta (Mentha aquatica x arvensis), vid Gådeån. Ett odaterat

9 9 belägg finns i Uppsala universitets fytotek. En sannolikt senare insamling av C.P. Laestadius från 1856 finns också i Naturhistoriska Riksmuseets herbarium. Vattenmynta är inte känd i Ångermanland. Eftersom det sistnämnda belägget är preciserat till Gådeåns utlopp ligger växtplatsen troligen utanför det aktuella inventeringsområdet. Lektorn och den framstående botanisten H.W. Arnell botaniserade främst på talen i Härnösandstrakten och rapporterade hästskräppa (Rumex aquaticus) från Gådeå, troligast Gådeådalen, men den har ej återfunnits. Det har däremot rörflen (Phalaris arundinacea) som Arnell fann (Arnell 1925) och som numera hör till karaktärsarterna i åkanterna. Ett sällsyntare gräs som också dominerar åkantvegetationen i nutiden är jättegröe (Glyceria maxima), som först sågs här av S. Kilander 1959, senare även av R. Fryleskog Några uppgifter som tillkom på 1920-talet är även nämnvärda. Th. Lange, eljest bl.a. känd för en flora över landskapet Jämtland, bidrog i en uppsats 1926 med nordlundarv (Stellaria nemorum ssp. nemorum) som i vår tid är en karaktärsart i lundartade partier av Gådeådalen. Han rapporterade även långnate (Potamogeton praelongus) som ej noterats i nutiden men kan vara förbisedd. Måbär (Ribes alpinum) sågs i Gådeå under 1900-talet före 1953 av härnösandsbotanisten John Mo möjligtvis i någon av alla dalgångens raviner men trots att den vore väntad har den ej återfunnits under den aktuella inventeringen. Delområdesbeskrivningar av floran Norra sidan av Gådeån Huvudavsnitt 1 Sträckan E4 uppströms till och med sommarstugområdet och Gådeåledens trappa. Delområde 1 a). E4 fram till sommarstugområdet Den skyltade Gådeåleden följer norra åbrinkens krön från E4-bron. Floran är artfattig och trivial i och nedom branten som i partiet nära E4 stupar så gott som direkt ner i ån. I brinken och nedanför denna domineras lövskogen av gråal främst utmed åkanten, hägg (täta buskage och höga träd, ett stort ex. hängande ut över vattnet), rönn, enstaka björkar, druvfläder spridd, bl.a. ett par kraftiga ex med 63 cm stamomkrets i brösthöjd. Röda vinbär spridda ex., svarta vinbär ett bestånd i V delen. I markskiktet på brinkens krön och utmed stigen trivialflora med brunrör, ängssyra, hallon, hundkäx, midsommarblomster, daggkåpor, lokalt häckvicker. I slänten mot ån rikligt med rödblära, majsmörblomma, revsmörblomma, hallon, hundkäx, mjölkört. Även majbräken, lundgröe, tuvtåtel, brännässla, backskärvfrö, smörblomma, mjukdån enstaka, gullris spridd, maskros. Längre uppströms kantas ån av ett flackt lövskogsklätt plan nedanför den branta brinken.

10 10 Ett mindre strandängsparti finns också nere vid åstranden. I åkanten växer fuktmarksarter som norrlandsstarr (rikligt), brunrör, rörflen, lundelm, skogssäv, älggräs, mjölkört, ett stort lokalt bestånd åkerbär, mer enstaka vasstarr, gråstarr, strätta, hundkäx, midsommarblomster, kabbeleka, vänderot, kråkklöver, vattenmåra, trådtåg. Sent blommande jättegröe bildar påfallande bestånd i strandvegetationens yttersta bård. Runtomkring gråal rikl., björk (lokalt bestånd), rönn, hägg. I strandlövskogen längre uppströms närmare stugområdet tillkommer vitsippa, kärrviol, nordlundarv lokalt rikl, ormbär spars. spridd, vid stranden frossört. Vid en båtplats nära första stugan kråkvicker, sommargyllen, hallon, rödblära. Dominerande träd är gråal och rönn, enstaka gran och björk. Delområde 1 b). Åbrinken och strandplanet utmed sommarstugområdet Gådeåleden följer körvägen utmed stugområdets norra sida, där vägen slutar med en vändplats vid den västligaste stugan. Leden tar dock innan dess av till höger genom lövskogen till trappan nedför ravinbranten i V. En smal, delvis röjd, delvis upptrampad stig (utan anknytning till Gådeåleden) följer åkanten nedanför raden av stugor. Passagen är dock inte helt fri då smärre privata anläggningar (båtlägen, smärre pumpanläggningar m.m.) på några ställen inrättats vid åkanten nedanför tomterna. En del rishögar finns på stigen. Ovan brinken strax uppströms 1:a stugan finns ett litet trädgårdsutkast med brudspirea, våtarv, brännässla, kirskål. I omgivningarna gråal, rönn, hägg, majbräken, ängssyra, midsommarblomster. Ett strandängsfragment vid ån är bl.a. beväxt med brunrör, rörflen, norrlandsstarr, kärrviol. Nedom 2:a stugan domineras skogen av gråal (kraftiga träd), hägg, rönn och druvfläder. Strutbräken stort bestånd, majbräken, skogssäv rikl., brunrör, rödblära, nordlundarv, vitsippa, ängssyra, hundkäx, kabbeleka, älggräs, vänderot, topplösa, hallon. En mycket stor björk finns också i detta skogsparti. Invid denna en liten ek, ca 3-4 år, delad i två grenar. I närheten bestånd av blåbär, blommande ekorrbär, vidare inslag av vitsippa, ormbär, harsyra, backskärvfrö. Nära ån ett litet bestånd hultbräken. I åkanten norrlandsstarr. ekplanta

11 11 I lundartad mark mellan/nedanför stugorna uppströms 2:a stugan finns ett skuggigt parti med ungskog av gråal, rönn, hägg. Marktäckande harsyra, rikl ormbär, även inslag av liljekonvalj, rödblära, vitsippa, druvfläder, mer enstaka nordbräken, ekorrbär, en liten gran. På södra sidan ån siktades mycket stora rönnträd i den branta åbrinken samt nordlundarv stort bestånd nedom dessa träd nära ån (nedströms inom delområde 6 d). Relativt öppen gräsbeväxt ängsmiljö i en backsluttning mot ån nedanför 4:e stugan med spridd gråal och hägg. Rödblära, tjärblomster (rikl.), skogsklöver, hundkäx, bockrot (rikl.), blomsterlupin (rikl), ängsviol, grässtjärnblomma, gullris, backskärvfrö, (liljekonvalj sannolikt planterat bestånd), sandtrav, styvmorsviol. På ett öppet obebyggt fält utmed vägen ovan åbrinkens krön mellan 4:e 5:e stugorna dominerande skogsfräken, tuvtåtel, midsommarblomster, hallon, mjölkört och hundkex, vidare vårfryle, fyrkantig johannesört, brudborste (spars). Här finns flera odlingsrester efter äldre bebyggelse: ett spireasnår (oviss art, ej blommande), ölandstok, en större och en mindre syrénbuske på kanten mellan stugorna, brandlilja (4 ex.) Vid vägen växer nysört och ängsdaggkåpa. På brinkens kant står bl.a. en stor sälg och en stor rönn samt en kraftig gran. Åbrinken ner mot det flacka strandplanet är mycket hög och brant, skogklädd. Den smala stigen som följer brantens fot är röjd. Ovanför och utmed denna växer rikligt med hägg och rönn samt asp (flera stora träd). Även gråal och inslag av druvfläder, lönn en liten planta och inventeringsområdets enda olvon 2 små plantor nedom branten. I brantens översta del en liten buske krusbär (jfr. diverse andra kvarstående arter på planet ovanför, se ovan). Rikligt med kirskål, liljekonvalj, vitsippa, harsyra, nordlundarv. Vidare majbräken, lundgröe, röda vinbär, ormbär, rödblära, midsommarblomster, bergdunört, humleblomster, mjukdån (spars), teveronika, bergslok, hundäxing, älggräs, brännässla, gullris. Skogsnarv spridd i brantens nedre del. Ett rikligt bestånd av knölklocka, i den skuggiga miljön mest sterila blad mattformigt på en 10 m sträcka utefter branten och endast spridda blomstänglar med få knoppar. I övrigt en enstaka akleja samt en liten förekomst av skuggviol på en fuktig fläck i branten. På det breda flacka planet nedom den höga branten mellan stugorna växer gråal och hägg mycket rikligt, asp (flera större och mindre träd), rönn, druvfläder (2 stora ex.), rikligt med hallon, vitsippa, liljekonvalj och majbräken, i övrigt vänderot, älggräs, ängssyra, ormbär, rödblära, mjölkört, toppklocka (steril), smörblomma, strutbräken spridd. Längre V-ut fortsatt tät frodig växtlighet med lundelm, kirskål, hundkäx, brännässla, älggräs, vitsippa, nordlundarv samt sparsamma inslag av stinksyska spridda små bestånd ( ex.) de flesta i skuggig miljö. Stinksyskans följearter var här lundelm, ormbär, brännässla, hallon, älggräs, vänderot, midsommarblomster. I åkanten som annorstädes gråal och kabbeleka, kärrfibbla 3 ex., ett bestånd strutbräken i närheten. På andra sidan ån siktades ett rikt bestånd hesperis (trädgårdsnattviol) (delområde 6 d). Från 5:e stugan går en röjd stig ner mot åstranden, här finns ett bord med bänkar. Nedanför 6:e stugan breda gräsklippta plan i slänten ner mot ån. Där finns en liten pumpanläggning.

12 12 stinksyska Utefter ån fortsätter den smala stigen förbi de sista stugorna mot en ravin, där en bäck utmynnar (jfr. delområde 2 a). I branten gråal, rönn, björk, tall, någon gran. Utmed ån majbräken, bergslok, hundäxing, liljekonvalj, vitsippa, backskärvfrö, hundkäx, vänderot, midsommarblomster, harsyra, humleblomster, kärrviol. I åkanten nära bäckutloppet kärrbräsma 2 ex. Ca 30 m. från bäckutloppet ytterligare 3 ex. stinksyska (jfr ovan) i öppen miljö på stigen varav ett blommande I anslutning till stinksyskan: majbräken, hallon, hundäxing, lundelm, brunrör, rörflen, backskärvfrö, midsommarblomster, brännässla, hundkäx, smörblomma. I bäckutloppet sommarlånke. Brantmiljön mot ån är halvöppen med en trappa upp till de två västligaste tomterna. Glesa tallar och björkar, spridda små rönnar. Majbräken små ex., skogsfräken, ängsgröe, blekstarr (åtskilligt), tjärblomster (åtskilligt), backskärvfrö, smörblomma, norrlandsviol, blåbär (rikligt), blodrot, prästkrage, skogsfibbla samt sparsamt vårbrodd och bockrot. Nedanför 7:e stugan mot ån bl.a. i omgivningen av en liten pumpstation majbräken, ängsfryle, rörflen, brunrör, harstarr (spars.), hallon, uppländsk vallört (rikl.), ängsklocka (enstaka), renfana, borsttistel. I övrigt utmed stigen i den frodiga örtvegetationen enstaka ex. av hesperis (trädgårdsnattviol).

13 13 Delområde 1 c). Mindre lövskog N om vägen förbi stugområdet Lövskogspartiet ligger på det öppna fältet N om, vägen.. Hög slyvegetation i fuktsänka med dike till stor del dominerad av svartvide. I övrigt rikligt med hägg, inslag av gråal, björk och rönn. Mycket trivial växtlighet i markskiktet, majbräken, tuvtåtel, brännässla, revsmörblomma, röda vinbär, strätta (mest steril), kärrviol, brudborste (mest steril). Delområde 1 d). Lövskogen på planet ovanför ravinbranterna mot ån och Gådeåledens trappa Omkring Gådeåleden som går in i lövskogen ovanför (N om) de sista stugorna fram till Gådeåledens trappa nerför branten mot V utbreder sig en till stor del högväxt tät slyskog med trädformig Salix (mest svartvide), inslag av björk, något asp (enstaka större träd och flera smärre). Markskikt med kärrviol mattformigt dominerande, rikligt tuvtåtel, älggräs och strätta, mer enstaka skogsfräken, hundkäx, skogsstjärna. I ljusare glesning hägg, hallon, rikligare älggräs, midsommarblomster, stormåra, ängssyra. Inne i skogen N om stigen fuktigare sänkor med rikligt åkerfräken, mer spridd gråstarr och vattenmåra samt enstaka kabbeleka. I utkanterna mer inslag av skogsstjärna, spridda ormbär, majbräken, skogsfräken, på N sidan som gränsar till öppna åkerfält brännässla, rikligare gräsväxt mest tuvtåtel, midsommarblomster, strätta. Sammanfattning av huvudavsnitt 1. Vacker lummig lövskog utmed åstranden och i branten i synnerhet nedanför raden av sommarstugor på åbrinkens kant. Att vandra på den smala stigen nedanför brinken genom lövskogen och den frodiga örtvegetationen med utblickar över vattendraget är en rik naturupplevelse. Bestånden av hägg är vackra speciellt under blomningstiden då de drar till sig ett rikt insektsliv och fågelliv. Bland träd och buskar märks druvfläder flerstädes, delvis stora exemplar med vackert röda bär på hösten, olvon endast en sparsam förekomst, lönn en liten planta och dessutom en liten livskraftig ek. Örtfloran är rik med i vissa områden vackert rika förekomster av vitsippa och den mindre vanliga nordlundarven. I övrigt huvudsakligen trivial men rikt blommande flora. Några mindre vanliga inslag finns i den naturliga floran som jättegröe och skogssäv flerstädes i åkanten, lokalt strutbräken, i lövskogen på nedre strandplanet stinksyska, i den branta åbrinken skogsnarv, en utbredd matta av knölklocka, en sparsam förekomst av skuggviol, samt tjärblomster i ett par öppna gräsbackar nedanför stugorna Förvildade arter av intresse (förutom tydligt kvarstående odlingsrester) är hesperis (trädgårdsnattviol) här och var, samt enstaka förekomster av akleja, brandlilja och toppklocka. I detta huvudområde är det en betydligt rikare naturupplevelse att följa den nämnda stigen utmed ån än att gå på vägen (= Gådeåleden) utmed sommarstugorna ovanför åbrinken. De boende i sommarstugorna kan dock komma att störas om vandringsleden förläggas omedelbart nedanför tomterna.

14 14 Huvudavsnitt 2 Raviner och ravinbranter S om Gådeåledens trappa och bro samt lövskog och strandvegetation uppströms till rastplatsen vid ån Delområde 2 a). Lövskog och örtflora i ravinbranterna och bäckdalen från Gådeåledens trappa och bro ut mot ån På södra sidan av leden inom delområde 1 d, innan denna når trappan, går en djup ravin med branta slänter i SO-lig riktning ner mot ån. Ravinen skär ner genom den mycket höga, branta och svårframkomliga åbrinken och förenas strax innan den når ån med ytterligare en ravinsänka där en bäck (se nedan) rinner från f.d. kraftverksområdet i delområde 3 a och passeras av Gådeåleden strax nedanför trappan innan vattenflödet når ner till ån. På ravinkanterna tät lövskog och slyvegetation med snår av hägg. I markskiktet majbräken, backskärvfrö, skogsnarv och i nedre delarna rikligt med nordlundarv. Ut mot den höga åbrinken märks bl.a.ett bestånd av delvis stora aspar och på ytterkanten mot ån märks en matta liljekonvalj. Nere i brinken växer här asp, rönn, björk, hägg, delvis stora träd, rikligt med fallna stammar och täta häggsnår som är mycket svårforcerade. Örtvegetationen är sparsam i den skuggiga miljön och i det lösa materialet i branterna. Längre uppströms i åbrinken ytterligare en mycket stor asp och en kraftig rönn, en stor gran, hägg. I örtfloran ekbräken, lundgröe, skogsnarv, backskärvfrö, gullris, hesperis (trädgårdsnattviol) (enstaka). En liten glänta ovanför krönet domineras av hallon, framträdande i övrigt är hässlebrodd, midsommarblomster, rödblära, röda vinbär, harsyra. Rester av ett gammalt fårstängsel finns här. Där bäcken når ån upphör den höga åbrinken att följa åkanten, istället följer en ravinbrant vänd åt V-SV bäckdalen från kraftverksområdet. Nedför denna brant går Gådeåledens trappa och i sänkan nedanför passerar Gådeåleden den nämnda bäcken på en träbro. Vid leden strax ovanför trappan står en stor mångstammig sälg. I den brink som kantar bäckdalen S om trappan majbräken, tuvtåtel, revsmörblomma, flera stora aspar samt björk och hägg. Närmare ån lummigt och tätt med stora häggar, aspar, rönnar, någon sälg, även gråal. Även fallna stammar med död ved. Hässlebrodd, sparsamt bergslok, röda vinbär. I branterna växer också riklig majbräken, i nedre delarna hultbräken och rikligt med nordlundarv ända ut mot ån. I branten intill trappan ses skogsnarv, liljekonvalj rikl., hundkäx, rödblära, skogsstjärna spars., hägg, rönn, 2 stora aspar, 1 gran och 1 buske druvfläder. I nedre delen vidtar rik vackert blommande förekomst av vitsippa. Ravinsluttningen närmast N om trappan är artfattig. Rester av ett gammalt fårnätstängsel finns även här. Hägg, asp, en liten gran. En liten klon hultbräken i branten, även majbräken, nordbräken, vitsippa. Nere i ravinbotten revsmörblomma, spars bergdunört, 1 ex blekfryle och 1 ex kärrbräsma. Bäcken från f.d. kraftverksområdet passerar som nämnts bron nedanför den mot V-SV vända brinken. Bäckfåran är i sina nedre delar vattenförande även sommartid med ett sparsamt flöde. Detta område i anslutning till bäcken och vandringsleden är mycket

15 15 tilltalande, lövskogslummigt med frodig örtvegetation.trädskiktet domineras av hägg och gråal, nära bäcken även druvfläder. Strutbräken växer här massvis. Rikligt med lundelm, hässlebrodd, nordlundarv, vitsippa, hallon. I övrigt majbräken, skogssäv vid bäcken, ormbär (enstaka), rödblära, revsmörblomma, älggräs, svarta vinbär, gullris (spars.). Vidare spridda ex. av hesperis (trädgårdsnattviol), ett litet bestånd stinksyska med tre blommande och två sterila ex. samt 2 blommande ex. torta (fjälltolta). I vattnet på S-sidan av bron topplösa rikl, kabbeleka, vattenmåra, majbräken, längre nedströms även svalting. strutbräken Delområde 2 b). Lövskog V om bäckdalen och utmed ån fram till rastplatsen Utefter åkanten uppströms från utloppet av bäcken är vegetationen frodig. Gråal och hägg i åkanten. Rikligt rörflen, bergslok, lundelm, skogssäv, smörblomma, vitsippa, kärrviol. I övrigt tuvtåtel, rödblära, humleblomster, älggräs, topplösa, vänderot, hallon, norrlandsviol, ormbär (enstaka) daggkåpa, vitmåra (rikl. vid bäckutloppet), flockfibbla, åkerfräken, teveronika och vårfryle (enstaka). Utmed ett stenigt fuktstråk som avgränsar en öbildning, se c) nedan, växer älggräs, åkermynta, topplösa, skogssäv, humleblomster, hallon, majbräken, vänderot, kärrfibbla (spars), strutbräken, harsyra, vitsippa, liljekonvalj, hässlebrodd (rikl., bl.a. ett massbestånd), nordlundarv, smultron (spars), bergslok, teveronika, backskärvfrö, ekorrbär (enst.), kärrviol. Från den nästan uttorkade sidogrenen på öns N sida går också ytterligare en stenig fåra österut och förenas knappt 100 m nedströms bron med bäcken som rinner nedanför Gådeåledens trappa S-ut till ån. Endast under vårflod och mycket kraftiga regn torde vatten rinna här.

16 16 En smal gata med ledningsstolpar korsar promenadleden från NV, passerar den sistnämnda torra fåran och fortsätter ut mot ån strax nedströms ön. Ledningen följer en låg blockig vall där en antydd stig går. Växtligheten i detta stråk är tämligen rik med majbräken, lundelm, hundäxing, hässlebrodd (sällvis rikl.), harstarr, kabbeleka, hallon, smultron, älggräs, humleblomster, midsommarblomster, kärrviol, norrlandsviol, kärrfibbla m.m. Framme vid åkanten (jfr. ovan uppströms bäckutloppet) växer bl.a rikligt med skogssäv, lundelm, rörflen, norrlandsstarr, topplösa. Väster om bron över bäcken fortsätter Gådeåleden genom högstammig relativt gles lövskog med rönn, björk, enstaka granar, inslag av hägg. Här växer utbredda mycket vackra bestånd av vitsippa och nordlundarv, på våren respektive försommaren flerstädes dominerande i markskiktet. Ormbär, hundkäx, midsommarblomster, maskros (enst.), harsyra (spars.), nordbräken, hallon (spars.), åtskilligt med hässlebrodd. 1 ex. träjon invid leden. Denna följer här ett körspår parallellt med ån som passerar norr om en ensam stuga nära ån, förbi en öppen torräng (delområde 2 d) ut till grusvägen från Gådeå mot bebyggelsen och f.d. Gådeå kvarn vid ån ännu längre uppströms. I lövskogen som passeras av Gådeåleden väster om bron över bäcken börjar det nämnda körspåret med en vändplats för bil. En stig går härifrån norrut till en liten stuga uppe på den sydvända brinken ovanför bäcken som passeras på en rank bro. En annan smal stig tar av från vändplatsen mot ån och avviker således från Gådeåleden, följer åkanten V-ut och passerar mellan ån och den ensamma stugan nära ån. Mot stugan flera delvis stora tallar. Nedom stugan även några granar, i övrigt gråal och björk. SV om stugan står några lönnar, en något större (brösthöjdsomkrets 47 cm) och några småplantor. Frodig örtflora med inslag av bl.a. brandlilja 1 ex., rikligt med ormbunkar som strutbräken och majbräken, vitsippa, nordlundarv, hässlebrodd, harsyra, humleblomster, älggräs, rödblära, midsommarblomster, bergslok, lundgröe, stenbär, hallon, backskärvfrö, kärrfibbla (rikl). Stigen fortsätter utmed åkanten mot en rastplats med grill, vindskydd och torrtoalett. Skyltad hänvisning hit finns från Gådeåleden där den passerar torrängen (delområde 2 d). öns uppströmsdel Delområde 2 c) Ön på Gådeåns N sida uppströms bäckutloppet En mindre långsträckt ö har bildats genom att en sidogren av ån på dess norra sida avskiljer en landremsa. Denna sidogren är stenig och normalt uttorkad sommartid.

17 17 Det täta, skuggiga trädskiktet på ön består mest av gråal (varierande ålder, även omkullfallna stammar), hägg och rönn. Ormbunks- och örtflora: Skogsbräken, majbräken, strutbräken (stort massbestånd), ekbräken, hallon, stenbär, svarta vinbär (1 bestånd), röda vinbär, skogssäv, ängsfryle, hässlebrodd (spars.), lundgröe, vitgröe, tuvtåtel, vasstarr, blekstarr, ormbär (spars.), brännässla, ängssyra, sumpfräne, kärrbräsma (spars.), hundkäx, kirskål (spars.), strätta (spars.), topplösa, vänderot, mossviol, nordlundarv, kabbeleka, älggräs, kärrdunört, bergdunört, amerikansk dunört, vitsippa, harsyra, kärrfibbla, vattenmåra, majsmörblomma, smörblomma, ekorrbär, skogsstjärna, rödblära, mjölkört, midsommarblomster, åkermynta, maskros, höstfibbla. torrängen med tjärblomster på försommaren Delområde 2 d). Torräng ovanför rastplatsen vid ån V om stugan, på Gådeåledens södra sida, finns en vacker, öppen delvis stenig torräng. Floran är artrik och typisk för denna slags miljö: vanlig låsbräken, rödsvingel, ängsgröe, tjärblomster (rikl.), backnejlika, smultron, femfingerört, åkerförgätmigej, grustrav, bockrot, björnfloka (små sterila), liten blåklocka, slåtterfibbla få ex., styvhårig kvastfibbla, revfibbla, gråfibbla, gråbinka. I kanten på den breda kraftledningsgatan V om det öppna fältet: rönn/häggsly, liljekonvalj, bergslok, 2 smärre lönnplantor och ett par troligen spontant spridda buskar av blåtry. Den västra delen av ängsmarken nyttjas som (ej skyltad) P-plats av besökare. Härifrån går en skyltad kort stig ner till rastplatsen vid åkanten. I kanterna av vägen från Gådeå samt i och utmed infarten till torrängen och P-platsen bl.a. backnejlika, smal femfingerört (en för landskapet ny underart av femfingerört), björnfloka, bockrot. På infartsvägens norra sida en smal ohävdad igenväxande ängsremsa med ängskavle, hallon, hundkex, midsommarblomster, renfana. Den öppna ängen omges av lövskog med gråal, hägg, björk, rönn och druvfläder. En hög och kraftig lönn står dessutom i lövskogen norr om P-platsen. I torrängens nordöstra kant invid Gådeåledens norra sida återfinns den f.d. kraftverksbyggnadens grund intill den igenvuxna sänkan med vattentubens betongfundament (delområde 3 b).

18 18 Sammanfattning av huvudavsnitt 2 Gådeåleden följer en trappa nedför en brant brink mot SV. Nedanför denna passerar leden på en bro över den bäck som kommer från det gamla kraftverksområdet i väster. Leden går vidare genom lummig lövskog på en körväg förbi en sommarstuga till en torräng i V och fortsätter på dennas norra sida ut till vägen som når ner till ån från Gådeå by. Grunden till det gamla kraftverket återfinns intill ledens norra sida där den når fram till torrängen. I huvudområdet ingår flera höga ravinslänter utmed bäcken mot ån, vilka till stor del är svårtillgängliga då de är mycket branta och igenväxta med lövskog, lövsly och häggsnår. Vackra bestånd av asp finns flerstädes i och ovan dessa branter, flerstädes även druvfläder. Enstaka mindre vanliga örtinslag finns i branterna som skogsnarv och hesperis (trädgårdsnattviol). Efter passagen av bäcken omges leden av ett naturskönt lövskogsområde som når fram till ån och på våren är en vacker anblick med vidsträckta blommande mattor av vitsippa, på försommaren ersatta av likaså vitblommande bestånd av nordlundarv som också dominerar stora ytor delvis ända ut mot ån. I den frodiga örtrika miljön utmed bäcken nedströms bron växer strutbräken massvis liksom det höga gräset hässlebrodd och som lokala sevärdheter finns små bestånd av stinksyska och torta (fjälltolta) (av den senare sågs i övrigt endast en enda rikare förekomst söder om ån). Denna del av Gådeåleden är utan tvivel den naturskönaste inom inventeringsområdet. På våren och försommaren är fågelsången intensiv och mångstämmig. En attraktiv stig avviker från Gådeåleden i lövskogen och följer åkanten i detta natursköna område V-ut fram till en rastplats vid ån. Även här rikligt med vitsippa och nordlundarv, för övrigt i det fuktiga örtrika markskiktet strutbräken, några lönnar, och någon enstaka brandlilja. Av intresse är även den av lummig lövskog och örtrik flora beväxta ö som avgränsas från ån av en på sommaren torrlagd fåra. Till detta bidrar inte minst de mycket täta bestånden av strutbräken. Tillsammantaget är miljön i dessa partier närmast exotisk och för tanken till sydligare breddgrader. Torrängen väster om den ensamma stugan är artrik med anslående massblomning av tjärblomster, inslag av vanlig låsbräken, backnejlika, bockrot, grustrav, slåtterfibbla, gråbinka, styvhårig kvastfibbla. m.m. Ängens västra sida används som bilparkeringsplats. En kort skyltad led går ner till en rastplats vid åstranden. Huvudavsnitt 3 Lövskogsbeväxt dalgång med gamla kraftverksfundament på Gådeåledens N sida Den med lövskog helt igenväxta dalgången avgränsas på norra sidan av en mycket brant brink, även den svårtillgängligt igenväxt med tät lövskog och lövsnår. De i lövsnåren helt invärvda kraftverksfundamenten av betong står i sänkans västra del. En kraftledning sneddar över dalsänkans mellersta del, torrängen (delområde 2 d) och korsar ån. Den sammanhängande dalgången delades under inventeringen av praktiska skäl i en del öster och en del väster om kraftledningen, delområde a) resp. b).

19 19 Delområde 3 a). Dalgången O om kraftverksfundamenten och kraftledningen med branten på N sidan och planet ovanför. Uppe på den sydvända dalbrinkens östra del ligger en liten fritidsstuga som nås från slutet av körvägen förbi den ensamma stugan i delområde 2 b. En rank bro leder över bäcken i dalens botten till stugan. Nedom denna växer rikligt inplanterad praktlysing. Det finns en djup, torr ravin i N-S genom brinken O om den ensamma stugan på brinkens krön. Hägg dominerar, enstaka björk, gråal, rönn, en mindre lönn i V-branten av ravinen som når fram i bäckdalen nedanför stugan. O om ravinen i branten ett vackert aspbestånd. Uppe på planet ovan ravinen slyskog dominerad av gråal, enstaka björk, asp. Hallon, brännässla, mjukdån, åkerbär, kärrviol, älggräs, korallrot 1 ex. (den enda orkidé som sågs i inventeringsområdet). Området ansluter i öster till den ovan beskrivna gråal/videskogen i delområde 1 d. I bäckdalen som går i V-O-lig riktning nedanför stugan och nedströms korsas av Gådeåledens bro rinner ett oftast sparsamt vattenflöde vilket fortsätter ut i Gådeån som tidigare beskrivits. Den höga sydvända ravinsluttningen V om stugan på krönet och fram till kraftledningen är främst beväxt med gråal, rönn, hägg, en enstaka gran. Druvfläder växer rikligt, inte minst i själva kraftledningsgatan som korsar ravinen. Markskiktet är artfattigt med träjon (enstaka), majbräken, ormbär, hallon, bergdunört, harsyra. Vid själva bäckfåran rönn, röda vinbär, majbräken, nordbräken, skogsbräken, hultbräken (sparsamt på S-sidan), älggräs, kabbeleka, vitsippa, svalting (en steril planta). Delområde 3 b). Dalgången och branten V om kraftledningen till Gådeåvägen I fortsättningen V-ut, V om kraftledningsgatan, är träd- och buskskiktet i branten likartat. Här finns enstaka fallna trädstammar, bl.a. en grov kullfallen rikligt svampbeväxt gråal. I övrigt en liten lönnplanta, liljekonvalj (spars), krollilja 2 ex. (enda i inventeringsområdet). I bäckdalen i höjd med den ensamma stugan S härom och längre V-ut storväxta häggar, gråal, druvfläder, röda vinbär, revsmörblomma, stenbär, hallon, hundkex. I den skuggiga, snåriga sänkan mot betongfundamenten glest örtskikt, revsmörblomma, brännässla, svarta vinbär. Här finns ytterligare en liten lönnplanta. låga av gråal med trädsvampar

20 20 Den f.d. kraftverkstrummans betongfundament står i en rad i den djupa sänkan från Gådeåvägens bro fram till kraftverksbyggnadens fundament på södra kanten av sänkan (jfr. delområde 2 d). På norra sidan av sänkan är den mycket branta brinken delvis svårforcerad till vilket den täta, snåriga lövvegetationen i sluttningen bidrar. Hägg i massförekomst dominerar och under de täta skuggiga häggbestånden är vegetationen gles och artfattig ärenpris, rödblära, röda vinbär. Dock ingår flera druvflädrar (både stora ex. och riklig föryngring med småplantor), även rönn, björk, gråal (spars), sälg (enst., bl.a. ett större träd). I något glesare partier ses majbräken, brännässla, hundkäx, hallon, vitsippa, skogsviol, stenbär, ängskavle, älggräs, mjölkört. I ett parti av den mycket branta brinken upp mot planet på N sidan står flera höga stora rönnar, även ett stort kullfallet träd finns, likaså höga, stora häggar och häggsnår samt druvfläder, hallon, liljekonvalj, bergdunört. På planet ovanför gråalskog med en del björk. Mager trivial örtflora, hallon och brännässla dominerar till stor del. Tät snårig lund fortsättningsvis västerut i den breda sänkan till stora delar dominerad av hägg i täta snår. Inslag av druvfläder även här med rik föryngring. Sparsam gles örtvegetation, hallon, rödblära, revsmörblomma, hundkex, midsommarblomster, vitsippa, harsyra (spars.), brännässla, skogsbräken, majbräken, nordbräken. Delområde 3 c). Odlingsrester tydande på tidigare park/trädgård i dalgångens NV del Intill sydsidan av dalsänkan finns en källarliknande låg byggnad med stengrund väster om betongfundamenten och nära bron där vägen från Gådeå passerar. Användningen är oklar. Nära denna vidtar på norra sidan av sänkan en glesning i en svacka öster om vägen från Gådeå med glesare trädbestånd. Här står ett drygt 20-tal större balsampopplar, bl.a. ett mycket stort träd med 225 cm brösthöjdsomkrets, även föryngring. Här finns också en mindre lönn, en större tall, flera granar och ovanför branten på O-sidan en lång häck av höga granar som sträcker sig norrut mot Gådeå. Här ses en rad kvarstående öppenmarksarter som skogsklöver, backskärvsfrö, liten blåklocka, majsmörblomma, smörblomma, smultron, hundäxing (höga bestånd). Sänkan nedanför mot betongfundamenten är djup och som annorstädes tätt beväxt med hägg, druvfläder, gråal (jfr. delområde 3 b). I sluttningens övre del finns här enstaka uppenbarligen planterade buskage av ungersk syrén, doftschersmin, videkornell och i brant S-vänd sluttning snår av blåtry, smällspirea, sly av asp (dock större träd högre upp), gran, majbräken, träjon (2 ex), mjölkört, skogsfräken. Stark kulturpåverkan med brännässla, hallon och hundkex. Kvarstående öppenmarksarter ses även i sluttningen längre N-ut nedanför V-sidan av raden av granar: backnejlika, bockrot, skogsklöver, gråfibbla. På granradens O-sida ett stort nyponsnår. En glänta på planet ovanför branten O-ut angränsande mot åker domineras av ett kompakt massbestånd av brännässla och mjölkört. Runtom växer delvis storväxta sälgar, hägg, delvis mycket stora gråalar, en grupp blågran. Druvfläder ingår rikligt. I den branta sydvända slänten nedanför detta parti flera kullfallna lövtädsstammar. I slänten växer bl.a. hesperis (trädgårdsnattviol) och ormbär spars. De talrika inplanterade, kvarstående och/eller förvildade träden och buskagen samt öppenmarksarterna antyder att här funnits någon byggnad med tillhörande park/trädgård.

21 21 Delområde 3 d). Lövskogsparti V nerfartsvägen från Gådeå Dalsänkan smalnar av V-ut och vägen från Gådeå passear på en låg stenbro. Mycket skuggigt och snårigt på västra sidan. Hägg och gråal dominerar, i randzonerna här och var druvfläder. Mycket trivialt markskikt, kvävepåverkat, rikligt med brännässla och åkerfräken. I övrigt revsmörblomma, kärrfibbla ställvis rikligt. På en stenlagd husgrund invid vägen rikligt med liljekonvalj. I åkerkant på N sidan lövskogen växer den mindre vanliga arten strandfräne. Sammanfattning av huvudavsnitt 3 Området utgörs av en sänka på Gådeåledens norra sida (förutvarande förgrening av ån) som sträcker sig parallellt med ån där det förutvarande kraftverket varit beläget. En rad höga betongfundament utgör också rester av anläggningen. Dessa är liksom hela sänkan och branten på dess norra sida numera helt invärvda i tät delvis svårgenomtränglig lövskog och lövsnår. På branten i östra delen ligger en liten stuga vilken nås från körvägen genom lövskogen där Gådeåleden passerar (jfr. delområde 2 b). Sänkans västra delar är torrlagda medan österut i dalgången ett litet bäckflöde finns om fortsätter ut i Gådeån (delområde 2 a). Området är svårtillgängligt och svåröverskådligt. Stora bitvis svårforcerade bestånd av hägg dominerar, likaså finns druvfläder mycket rikligt. Eljest endast få inslag av större intresse såsom enstaka små lönnar här och var (dock ett större träd på norra sidan av den öppna torrängen i delområde 2 d), spridda eller enstaka förekomster av träjon, hesperis (trädgårdsnattviol), krollilja. Betongfundamenten i sänkans västra del är av kulturhistoriskt intresse, likaså den låga, källarliknande byggnad av oklar natur som finns nära Gådeåvägen. I anslutning härtill, på norra sidan finns också ett kulturbotaniskt/kulturhistoriskt intressant mera öppet område vars tidigare användning är oklar med kvarstående odlingsrester: balsampopplar, ungersk syrén, doftschersmin, smällspirea, blåtry, blågran m.m., samt hårt trängda öppenmarksarter som visar att miljön växt igen kraftigt. Den historiska bakgrunden vore av intresse att utreda. Se också delområde 4 b: husgrunder på Gådeåledens sydsida med kvarstående odlingsväxter och delområde 2 d: det gamla kraftverkets fundament på ledens norra sida. Huvudavsnitt 4 Strandlövskog V rastplatsen vid ån övre gångbron nedströms järnvägsbron Delområde 4 a). Strandlövskog V-ut från rastplatsen nedre gångbron, vidare förbi bebyggelsen och kvarnen till övre gångbron Från rastplatsen invid ån fortsätter den smala stigen (jfr. delområde 2 b) nära åkanten. Gådeåleden går ej här utan följer som nämnts körvägen förbi torrängen (delområde 2 d) och fortsätter utmed bilvägen från Gådeå mot f.d. Gådeå kvarn. Stigen längs ån korsar ovannämnda kraftledningsgata (delområde 3 a, b) som går över ån. Gråal utmed ån, i övrigt rikligt med rönn och hägg. I åkanten vasstarr, topplösa, kabbeleka, skogssäv rikl., tuvtåtel. I

22 22 övrigt utmed stigen fram till kraftledningsgatan älggräs, hundäxing, vitmåra, midsommarblomster, hallon, liljekonvalj, stenbär, humleblomster, nordlundarv, ormbär, vitsippa, majbräken, harsyra, mjölkört, längre fram utmed ån några granar, bergslok, skogsviol, hundkex, renfana, vänderot, åkermynta, skogsfibbla, hesperis (trädgårdsnattviol) 2 ex. På en grusbank ute i ån lundelm, rörflen, jättegröe, vit dunört, hästhovsört, åkermynta, vattenmåra, majveronika, 1 litet ex. av stinksyska ute på den sandiga banken i skydd av en sten. Stenig revel med åkermynta och högväxt lundelm I kraftledningsgatan växer bl.a. backskärvfrö, smultron, gullris, revsmörblomma., kärrfibbla. I lövskogen utmed fortsättningen av stigen väster om kraftledningsgatan en avklippt lönnplanta, längre fram ytterl. en ca 2-3 år gammal lönn. Hesperis (trädgårdsnattviol) spars. även här, ängsgröe, skogsförgätmigej, liljekonvalj tät matta, i lövskogen på stigens norrsida mest rönn, ett par granar ingår. Framme vid första huset N ån en 2,5 m. hög lönn samt en liten grupp av små lönnar. Nedanför huset i åbrinken halvöppen miljö. Björk ( 1 stort träd), sälg, hägg, druvfläder. Skogsklöver, tjärblomster (åtskilligt), hesperis (trädgårdsnattviol), prästkrage, ängsfryle, backskärvfrö, bockrot, femfingerört, stormåra, kummin, renfana. En liten gångbro går här över ån till sydsidan (jfr. delområde 6 a). Delområde 4 b). Lövskog S infartsvägen till torrängen Lövskogspartiet är beläget S infartsvägen (= Gådeåleden) mot P-platsen på torrängen (jfr. delområde 2 d). Partiet korsas av kraftledningen (jfr. delområde 3 a, b). På södra sidan av infartsvägen finns här i skogsbrynet gamla byggnadsfundament delvis av betong och tegel. I