Inventering av flora och vegetation på Lövudden, Säbrå socken, Härnösands kommun.

Transkript

1 Inventering av flora och vegetation på Lövudden, Säbrå socken, Härnösands kommun. Bedömning av naturvärden Projekt Ångermanlands flora Jan W. Mascher

2 Innehåll Inledning... 1 Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Summering av lövskogsinventeringen Sammanfattning av naturvärden och kulturbotaniska värden i Lövuddens lövskogsområden Åtgärder för lövuddenområdets skötsel Källor Kärlväxter på Lövudden, artförteckning Kartor Fotobilaga Omslagsbild: föryngrande lönn är ett karaktärsinslag på Lövudden Samtliga foton: J.W.Mascher

3 1 Lövudden i Säbrå socken, Härnösands kommun, botanisk inventering och bedömning av naturvärden Inledning På uppdrag av Härnösands kommun och i samråd med kommunens planekolog Monika Bertgren har lövskogsområdet på Lövudden vid Södra Sundet söder om Härnösand inventerats med hänsyn till flora och naturvärden. Det undersökta området sträcker sig från Gådeåns utlopp med Sparrudden i söder till den äldre villabebyggelsen i norr och omfattar all lövskogsbeväxt mark och smärre ängsrester mellan de öppna fälten nedom villabebyggelsen vid Lövuddsvägen och Södra Sundet i öster. Det igenväxta gamla sågverksområdet inklusive platsen där sågverkskontoret varit beläget ingår, likaså det igenväxta området för den likaledes rivna Lövuddens gård. Den flitigt utnyttjade Gådeåleden går genom området från E4-bron över ån till Lövuddsvägen i norr och passerar den strand med bryggor för småbåtar som disponeras av båtklubben. Från väster finns en tillfartsväg från Lövuddsvägen genom f.d. Lövuddens gårdsområde till båtklubben. Den är stängd med bom och pr. bil endast tillgänglig för klubbens medlemmar. Kulturhistorik Lövskogen utgörs till stor del av igenväxta kulturmarker, dels det centrala gamla park- och trädgårdsområde där Lövuddens gård legat, dels det forna sågverksområdet inklusive sågverkskontorets tomt. Lövuddens gård byggdes upp på 1850-talet av den från Blekinge (Karlskrona) inflyttade prernierlöjtnanten Edvard Tömebohm som var förste innehavare av rektorstjänsten på navigationsskolan i Härnösand (Olsson & Wallin 1974). Han var intresserad av att göra inplanteringar och som hitflyttad söderifrån ville han troligen se ädla sydliga lövträd omkring sig som han var van vid. Ett stort antal träd av sådana arter in.planterades: lönn, bohuslind, parklind, alm och ek. Även asp, baslampoppel och lärk infördes, så även ett flertal mer eller mindre exotiska buskar och örter. Gården jämnades med marken så sent som Lövuddens sågverk uppfördes 1903 under ledning av grosshandlare F.0. Palmgren. Verksamheten pågick till 1950 och 10 år senare revs byggnaderna (Sporring 1971). Även vid sågverkskontoret strax nedanför Lövuddsvägen inplanterades främmande träd, buskar och örter. Ädla lövträd som infördes där var lönn, bohuslind, alm, ask, bok och ek. Även oxel, körsbär, äppleträd, cembratall och lärk planterades liksom diverse buskar och örter. Av de i lövuddenområdet inplanterade ädla lövträden finns endast lönn, lind och alm vildväxande på ett ratat lokaler i landskapet såsom relikter från värmetiden. Inventeringens genomförande Inventeringen utfördes huvudsakligen under juni månad Ett par besök har gjorts även i juli-augusti för komplettering med senblommande inslag i floran. Vissa insamlingar av svårbestämda arter, bl.a. släktet Spiraea, daggkåpor, olika former av lind m.m. lämnades till Nordiska Herbariet vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm för kontrollbestämning. Den omfattande undersökningsytan indelades i 9 tämligen naturligt avgränsade delområden (se karta) som beskrivs var för sig med sammanfattning av viktigare naturvärden och förslag till åtgärder. Utförliga redovisningar ges av iakttagna trädslag, buskar och örter. Detta kan vara av värde för framtida jämförelser. Artuppräkningen är inte uppställd i systematisk ordning utan i den följd växtarterna noterades under vandringarna i delområdena. Sällsynta eller eljest anmärkningsvärda arter är understrukna.

4 2 DELOMRÅDE 1 Partiet längst i norr mellan Lövuddsvägen och stranden. Avgränsning i söder är Gådeåledens norra nergång från Lövuddsvägen samt en siktröjning ner mot stranden, i norr en liten bäckravin som gränsar mot en äldre villatomt. Strax nedanför Lövuddsvägeo har sågverkskontoret varit beläget. Inga säkra byggnadsrester sågs. Detta parti domineras av flera mycket stora, gamla, inplanterade lövträd. Här står en ovanligt hög bohuslind, en oxel, en ek, en kraftig flerstammig ask med sparsam föryngring i form av två unga plantor, några ra almar varav ett större träd och flera mindre fröspridda plantor, ett flertal större och mindre lönnar med riklig roryngring. Vidare finns här några smärre körsbärsträd, enstaka buskar av druvfläder, syren och schersmin. Ett snår av skärblommig pimpinellros (0. Johansson) finns också liksom röda vinbärsbuskar. Åt norr står två stora cembratallar. Av inhemska buskar och träd märks hägg, rönn, hallon och flera mycket stora sälgar. Alldeles intill nedgången står en grupp granar. Örtvegetationen i detta parti domineras av täta mattor av kirskål med inslag av midsommarblomster, hundkex, daggkåpor, vitsippa, teveronika. Anmärkningsvärd är den rika förekomsten av krolliljor. Hesperis (trädgårdsnattviol) finns också rikligt liksom några rorekomster av skogsförgätmigej. Vid början av den väg som sneddar genom området från nergången växer ett bestånd av blåstjärna (Scilla sp.) och en ej blommande 1ITbuske av osäker art. I grässlänten upp mot Lövuddsvägen noterades som en av lövuddsområdets större rariteter 6 ex. ängshaverrot. Arten är förut bara funnen en gång i Härnösandstrakten. Norr om cembratallarna lövskog med stora sälgar, björkar och häggar, även rönn och lönn med riklig föryngring. Mattor av kirskål dominerar även här fältskiktet. Det kan tilläggas att en bok stått nära cembratallarna, trädet dog dock ut efter ombyggnad av Lövuddsvägen intill (G. Nelvig, 0. Johansson). Längre österut i områdets centrala delar finns några täta granbestånd med inslag av enstaka lärkträd och någon tall. I dessa partier huvudsakligen barrmattor och mycket örtfattigt: harsyra och små plantor av rönn, lönn, hägg och röda vinbär. I övrigt finns särskilt österut i området ytterligare spridda stora granar. Någon granföryngring ses knappast förutom längst ned mot stranden i gränsen mot siktröjningen som avgränsar denna del av området åt söder. Söder om det centrala granbeståndet finns en öppen gräsbeväxt glänta med hundkäx, nässlor och hallon i kanterna, även hästhov, masluos, daggkåpor, smörblomma och i norra kanten mot granarna ett bestånd av häckvicker, mycket sparsamt renfana. Gläntan kantas förutom granarna av gråal, björk och sälg. På norra sidan av nergången från Lövuddsvägen är det en lövskogsk.lädd delvis brant slänt. Här växer gråal, björk, sälg, hägg samt föryngrande lönn. Vidare finns i fiiltskiktet hallon, midsommarblomster, hundkäx, brännässla, maskros, vitsippa, teveronika och revsmörb/omma som ställvis bildar mattor. Sparsamt finns rödblära, hästhov och backskärvfrö. På och omkring släntens krön i höjd med och nära promenadvägens krök mot söder består den skuggiga lövskogen av björk, gråal och hägg, bl.a. märks en mycket grov, gammal gråal med brösthöjdsomk:rets 1,4 meter och en ovanligt grov trädformig hägg. I fältskiktet dominerar hallon, midsommarblomster, hundkex och mjölkört. I denna skuggiga miljö påträffades två kraftiga ruggar av sibirisk nunneört, mycket sällsynt som förvildad i landskapet (se även delområde 7). Rikligt med hesperis (trädgårdsnattviol) i omgivningarna ända ut mot stigen. Områdets östra del mot stranden präglas av högstammig björk/gråa/skog, rikt inslag av hägg, både högväxta och lågsnår, delvis nedliggande. Även rönn ingår. Delvis täcks marken av kirskål men örtvegetationen är sparsam i de skuggigaste partierna mot stranden med spridd

5 3 skogsbräken, vänderot, harsyra, enstaka ormbär och en mindre druvfläder. I ett fuktigare parti finns ett större bestånd nord.bräken. Närmare siktröjningen i S där det är torrare tillkommer i fältskiktet blåbär, vårfryle, smultron, skogsstjärna, klotpyrola. Här finns ett antal unggranar. Mot den hladvasskantade stranden ännu snårigare, tät vegetation med sly av unga björkar, gråal, rönn och hägg. Här växer älggräs och rikligt med skogsstjärna och ormbär. Norrut i områdets östra del finns innanför strandskogsbården ett mindre sumpskogsparti med ett källvattentillflöde från det öppna ängsstråket i delområdets nordligaste zon (se nedan). Det är fråga om ett fragment av gråalsumpskog med inslag av björk, hägg, rönn och någon enstaka gran och svart vinbärsbuske. Den glesa örtfloran består av älggräs, ekorrbär, harsyra, vänderot, majbräken, skogsbräken, amerikansk dunört, ormbär och brännässla. Ovanför kärret gråal med kirskålmattor, brännässla, grönvide. Den öppna sluttande ängsmarksremsan från Lövuddsvägen till stranden som utgör delområdets nordligaste parti domineras av gräs men också.intressanta inslag av träd, buskar och örter. Förutom björk och hägg i kanterna finns i övre delen finns några körsbärsträd, syren (med undervegetation av ormbär), röda vinbär och ett nyponsnår. Längre ned står ett stort gammalt äppleträd (på sydsidan), ytterligare körsbär och ett buskage av ta. (art?). I nedre delen ett stort snår av klasespirea samt ett bestånd av videkornell nära stranden, i övrigt sälg, svartvide och grönvide samt en björkrotvälta med ekbräken. På norra sidan avgränsas ängsmarken delvis av en bäckravin kantad av gråal, hägg, björk och svarta vinbär. Här växer ett stort bestånd av strutbräken, vidare jättebalsamin. Anmärkningsvärd är den rikliga förekomsten av den i landskapet sällsynta, sydliga arten svalört (med sina nordligaste ångermanländska utpostlokaler eljest koncentrerade till Nordingrå), även ute på nedre delen av den fuktiga ängsmarken där bäckstråket från ravinen breder ut sig och översilar ängsmarken för att längre ner utgöra tillflöde till den ovan beskrivna gråalsumpskogen. I ett extra litet källtillflöde i ängens södra kant finns järnockrautfållningar. Spridda svalörtbestånd finns också högre upp i ängsstråket. Vitsippa och ormbär finns vid ravinen och i omgivningen. Trivialarter i övrigt är bl.a. älggräs, kabbeleka, majsmörblomma, vänderot, kirskål, hundkäx, strätta (sparsamt), stormåra, hallon, brännässla samt den invandrande arten amerikansk dunört, i ängsmarkens av gräsväxt dominerade övre del midsommarblomster, kirskål, hundkäx, vitsippa, daggkåpor. I siktröjningsgatan mot stranden från Gådeåledens krök mot söder finns spår av äldre och nyare uthuggningar. Marken är relativt kuperad och torr. Rikligt slyuppslag av björk (några stora träd finns kvar), rönn, hägg, i nedre delen även uppslag av unggranar. I en djup svacka med riklig skogsbräken står en stor druvfläderbuske. Allra nederst står två tallar. På den torrare, öppna marken i nedre delen av detta stråk finns i fältskiktet hallon, blåbär, lingon ~ bergssyra, backskärvfrö, ekorrbär, skogsstjärna. Högre upp något örtrikare med tuvtåtel, rödblära, midsommarblomster, brännässla, hundkex, björnfloka m.m. Längst upp står tre mycket stora sälgar (den ena ovanför vägen, delområde 2), i övrigt björk, gråal, hägg. På ömse sidor av leden midsommarblomster, hallon, hundkäx, mfölkört. Sammanfattning och värdering av delområde 1. Området som helhet domineras av mycket olikåldrig lövskog, främst björk, gråal, sälg, rönn, och hägg. Åtskilliga mycket kraftiga exemplar av såväl hägg som sälg finns i hela området. Inslag av fröspridd lönn finns flerstädes, många uppväxande plantor av framförallt yngre ålder (under 10 år). Flera inplanterade gamla ädla lövträd av imponerande dimensioner står på

6 4 sågverkskontorets område. Ett inte obetydligt inslag av högväxta granar finns även i delområdet, :framförallt ett par grantätningar centralt. Ett mindre gråalsumpskogsparti finns i nordöst. Nordligaste partiet av delområdet utgörs av en remsa öppen ängsmark med ett källstråk ner mot stranden. De ansenliga, gamla, ädla lövträden i området där sågverkskontoret legat tilldrar sig särskilt intresse. Inte minst imponerar en mycket stor gammal bohuslind med brösthöjdsomk:rets 2, 73 meter, likaså den intillstående grova oxel som mäter 2,65 meter i brösthöjdsomkrets. Här fmns även kraftiga exemplar av ek, alm, lönn och en ansenlig ask med fem grova huvudstammar (den grövsta med brösthöjdsomkrets 91 cm). Riklig föryngring av lönn, betydligt mer sparsam av alm och ask ses. I anslutning till de ädla lövträden står som ytterligare inplanterade inslag pimpinellros. schersmin. syren, druvfläder. Av inhemska träd är några mycket grova, flerstammiga gamla sälgar (den grövsta stammen på den ena mäter 1,04 meter i brösthöjdsomkrets) i närheten värda att uppmärksammas. I örtfloran finns kvarstående inplanterade inslag från sågverkstiden såsom rikligt med krollilior, hesperis. skogsförgätmigej samt sparsammare med blåstjäma och sibirisk nunneört. En sällsynthet för landskapet är den högväxta ängshaverroten i slänten mot Lövuddsvägen. Arten är kulturspridd men det är ovisst om den härrör från sågverkstiden. Nära Gådeåledens krök mot söder uppmärksammades ett ovanligt kraftigt häggträd och en sällsynt grov, kraftig, gammal gråal {brösthöjdsomkrets 1,40 meter), uppenbarligen lövuddenområdets äldsta träd av denna art, samt en mycket stor sälg med fem stammar av vilka den grövsta mäter 1,37 meter i brösthöjdsomkrets. I den norra ängsmarken står ett stort, gammalt äppleträd, spridda körsbärsträd. I anslutning till bäckstråket i norra gränsen av området växer strutbräken och jättebalsamin, en trädgårdsflykting som är på snabb spridning i landskapet. I källstråket som här rinner över ängsmarken är en rik rorekomst av svalört anmärkningsvärd, en i landskapet sällsynt sydlig art som här kan ha en naturlig förekomst. Detta är ett av de intressantaste växtfynden i lövuddenområdet. Åtgärdsförslag: Området där sågverkskontoret legat bör röjas upp så att de inplanterade ädla lövträden och cembratallama samt de närstående mycket stora sälgarna friställs från den vegetation som nu invärver dem och på sikt kan skada dem genom att fuktigheten gynnar svampangrepp och därmed ytterligare rötskador (som redan finns). Det sålunda röjda området bör behållas som en parkliknande ängsmark med blommande krolli/ja, skogsforgiitmigej, hesperis osv. och slåttras först på sensommaren efter dessa arters blomning och frösättning. Buskagen med schersmin, syren, nypon OSV sparas. Vid röjningsarbetet skall roryngringen av ädla lövträd uppmärksammas, i synnerhet måste de fåtaliga och delvis små plantorna av alm och ask märkas ut så att de inte skadas. En rastplats kan anordnas här. Information om sågverksepoken och de inplanterade ädellövträden m.f.l inslag i floran sätts upp. Om ängsmarken i norr röjs upp och slåttras kan miljön bli tilltalande med strutbräken och blommande svalört vid källstråket, körsbärsträden, syrener, nypon och det gamla äppleträdet. Även här, i ängsmarkens övre del, skulle en attraktiv rastplats kunna arrangeras. I övrigt bör skogen lämnas orörd med sin lummiga miljö, attraktiv ror ett rikt fågelliv. Stigar finns i området men bör ses över. Moped- och motorcykelåkning som förekommit i området bör upphöra

7 5 DELOMRÅDE2 Lövskogen söder och väster om Gådeåleden, mellan de båda siktröjningarna, inklusive ett mindre område norr om den norra röjningen. Ängsmarken mellan skogspartiet och villorna ovanför domineras i N delen av midsommarblomster, daggkåpor (främst ängsdaggkåpa), smörblomma, gulvial, hundkäx. Rikligt uppväxande sly av sälg, svartvide m.m. Skogsområdet är tidigare röjt med stora mängder kvarliggande ris varför miljön är mycket svårframkomlig. Detta försvårar överskådligheten och detaljinventeringen av örtfloran. Stora delar domineras av uppväxande gråalslyskog med inslag av framförallt täta lågsnår av hägg, hallon, älggräs (delvis helt dominerande), brännnässla, midsommarblomster, vitsippa, daggkåpa, enstaka små lönnar. Söderut i området finns inslag av större björkar, häggar och enstaka granar. I skuggig miljö främst under större häggar är vegetationen sparsammare med ormbär, bergdunört, rödblära, smörblomma, vitsippa, skogsbräken. Här finns även enstaka små ex av tibast, i hela området sågs 8 spridda exemplar hårt trängda i den snåriga vegetationen. De flesta var mycket små, det största nådde dock knäböjd. I östra delen nära promenadvägen finns en mycket stor flerstammig hägg, strax norr därom även en stor björk. I den skuggiga miljön växer här glesa örter: brännässla, ormbär, hundkäx, strätta, rödblära, lundbräken, tibast och små lönnplantor. I omgivningarna finns uppslag av sälg och svartvide samt svarta vinbär. I ett mindre tätt men tämligen risigt område med älggräs, hallon, brännassla och skogsbraken finns ett litet, trängt bestånd av lundarv endast sparsamt blommande. I områdets centrala och norra delar med trädslåkt av högstammig gråal påträffas också i täta snåriga hägguppslag insnärjda buskar av blåtry (på två ställen), enstaka tibast, harsyra, rödblara, midsommarblomster, ormbär, vidare där det är något glesare växtlighet med björk, gråal och videsly bl.a. en liten videkornell, röda vinbär, tuvtåtel, daggkåpa och fläckvis rikligt med ormbär. Längs med promenadvägen finns öppnare stråk med en sänka som domineras av älggräs. Här växer björk, gråal, högg och någon gran, svarta vinbär, röda vinbär, hallon, flera kloner av vitsippa, enstaka åkerfröken och backskärvfrö som relikt sedan tidigare period med öppen miljö. N-ut finns hesperis (trädgårdsnattviol). S-ut utmed stigen finns ett speciellt stort snår av hallon med sparsam skogs-, maj- och ekbraken samt en buske druvfläder. Mot kanten av den södra uthuggningen liksom nära det öppna fältet i väster ställvis torrare mark med harsyra, skogsstjärna, ormbär, ekorrbär, tuvtåtel, midsommarblomster. Upp mot fä]tet bl.a. vid en större och några mindre granar finns angssyra, stenbär, hallon, teveronika, tuvtåtel, enstaka backskän1frö och styvmorsviol. I siktröjningen i söder dominerar uppslag av hallon, högg och en del rönn, här står 5 stora gråalar kvar. Sammanfattning och värdering av delområde 2 Täta mestadels yngre lövträdsbestånd med slysnår av gråal och högg. Dock finns en del större träd, bl.a. en mycket kraftig flerstammig hägg och en stor björk i östra delen. Vegetationen är svårforcerad p.g.a. tätt sly och mängder av kvarliggande ris sedan tidigare röjning. Botaniskt värdefulla inslag är spridda yngre exemplar av tibast som ej förekommer i övrigt i lövuddenområdet och en begränsad något tynande förekomst av lundarv, vidare blåtry, videkornell och druvflader. Inga inplanterade ädla lövträd men ställvis har lönn spritt sig hit.

8 6 Åtgärdsförslag: det ter sig knappast meningsfullt att vidta några större röjningsåtgärder. Möjligen kan viss lokal röjning vara befogad kring de största lövträden och i anslutning till några av tibastplantorna för att framhäva och gynna dessa inslag. Man kan befara att tibasten annars förkvävs av den täta sly- och högörtvegetationen. Lundarven växer inte i någon idealisk miljö för arten och dess framtid är oviss oavsett eventuella åtgärder. I övrigt bör området lämnas för att låta lövskogen utvecklas. De ännu små lönnarna torde hävda sig väl och kan lokalt bli ett betydande och attraktivt inslag i framtiden. DELOMRÅDE3 Lövskogen mot stranden 0 om Gådeåleden, mellan de båda siktröjningarna. Den gamla sågverksbyggnaden skall ha legat här, i områdets sydvästra del nära stigen. Särskilt i denna del ses rikligt med betongplintar som gamla byggnadsrester, i övrigt är marken i området delvis slät, delvis kuperad med gropar, branta vallar och en blockig kulle i V delen. I södra delen består trädskiktet av högstammig gråal/björkskog, även hägg med mycket lågskott, spridd gran. Uppslag av små lönnar, även rönn. Vid stigen finns enstaka buskar av druvfläder. I fuktigare delar av denna skog finns delvis stora bestånd av ormbunkar, framförallt skogs- och nordbräken, också majbräken och något ekbräken. I huvudsak lättframkomlig örtrik mark med ställvis mattor av harsyra, vidare hallon, brännässla, ormbär, vårfryle, rödblära, åkerfräken (spars.), skogssfjärna (spridd), revsmörblomma, svarta vinbär. I en flack :fuktsänka innanför strandskogsbältet mest trivial gräsflora med inslag av hästhov, älggräs, åkeefräken, tuvtåtel, vänderot, amerikansk dunört, svarta vinbär, levermossa. Ut mot stranden fastare, torrare mark med gråallbjörklrönnlgransly och ekbräken, stenbär (spars.), blåbär, lingon, smultron. Detta södra delvis fuktiga område begränsas mot N av en markant vall beväxt med bl a.rönn, björk, hägg och gran samt hallon, brännässla, maskros, tuvtåtel. Ett enstaka exemplar av trolldruva påträffades även, enda förekomsten i lövuddenområdet. Även en liten häggmispel noterades. Ett brett flackt plan ovanför vallen utbreder sig centralt och åt öster med höga gråalar och häggar. Hela detta område är beväxt med kompakt vegetation av hallon och brännässlor, även något hundkäx men praktiskt taget inga andra örter frånsett ormbär under en stor skuggig hägg samt enstaka insprängda plantor av skogs(örgätmigej och rödblära. V-ut mot stigen finns en brant blockig kulle av oklart ursprung beväxt med bl a. backskärvfrö, brännässla, maskros, revsmörblomma. Häggsnår växer runt omkring. N-ut enstaka små lönnar, delvis kraftiga svartvidebuskar. Här står också en och annan grov björk och en mindre druyfläderplanta noterades. Ut mot stranden i öster tillkommer i trivial vegetation enstaka lönnar, sparsamt stenbär m.m. I centrala partiets N del som domineras av högstammig gråal finns på 0-sidan av en vall i delvis stenig miljö och på dess krön stora bestånd av hesperis {trädgårdsnattviol) som dominerar bland glesa brännässlor, hallon, maskros. Ett mattformigt bestånd av harkål finns intill hesperisförekomsten. I närheten växer också backskärvfrö, en del små lönnar, en större och några ta små granar och i en annan slänt mot 0 något längre N-ut några jordgubbsplantor. Hesperis växer också närmare stigen i områdets norra del. Delområdets partier utmed siktröjningen i norr har en tämligen varierad vegetation, gråalsly med en del insprängda små granar, lönnar, hästhov, brudborste, maskros. Här finns

9 7 sänkor och gropar med varierande inslag, mest björk och gråal, lönn, flera buskar druvfläder och svarta vinbär, kirskål, ett bestånd blåstjärna sp., häckvicker (spars), längre V-ut mot stigen likaså i gropsluttningar begränsade bestånd av prakttoppklocka. smultron och liljekonvalj, vidare hallon, brännässla, smörblomma, majbräken, rödblära, backskärvfrö. I V utmed Gådeåleden är det ett relativt högt, torrt plan ovanför vallarna och sänkorna mot 0. Här växer björk, rönn, sälg, gråal, enstaka lönnar och enar. En mycket liten oxelplanta påträffades även, förutom det stora trädet i delområde I det enda fyndet i lövuddenområdet. Här finns även nära 2 meter höga skott av en ask, vilka växt upp från en avverkad stubbe som torde ha utgjort ett ca I 0 år gammalt träd. I örtskiktet blåbär, åker.fräken, ett bestånd av skogs.fibbla, vide, en. Sammanfattning och värdering av delområde 3 Tätt gråaldominerat lövskogsområde med byggnadsrester från sågverksepoken, främst betongplintar. Delvis kuperat med gropar, kullar och vallar. Inslagen av ädla lövträd inskränker sig till ställvis rikligt med fröspridd lönn samt en ung ask. Spridda druvfläderbuskar såsom i hela lövuddenområdet, enstaka små ex. av oxel och häggmispel. Intressantare inslag i örtfloran som utgör rester från tidigare trädgårdsodlingar är stora vackra bestånd av hesperis (trädgårdsnattviol) och förekomster av blåstjärna samt prakttoppklocka. Ett större bestånd av den mindre vanliga kulturmarksarten har kål är värt att notera. Av naturligt ursprung och kanske i sen tid etablerad här är ett enstaka exemplar av trolldrova som ej noterats i övrigt i lövuddenområdet. Åtgärdsförslag: Knappast meningsfullt att vidta röjningsåtgärder. Lövskogen bör i huvudsak lämnas orörd. Dock bör den uppväxande, tidigare avverkade asken gynnas genom försiktig röjning. Av de nämnda intressantare örtinslagen skulle blåstjärna och prakttoppklocka gynnas av en öppnare miljö medan hesperis och trolldruva trivs bra under rådande förhållanden. DEL011RÅDE 4 Området mellan promenadstigen och stranden från den sydliga siktröjningen fram till båthamnen. En smal remsa skog skiljer stigen och stranden längst i S med glesa björkar och sälgar, små rönnar, svartvide, I ex. häggmispel. Dominerande örter midsommarblomster, mjölkört, rödblära, renfana. Norr därom tätare, skuggigt, lundartat med hägg och lönn, hallon, vid stranden 1 gran. Örtfattigt i den täta skuggiga miljön. nästan sterilt men spridda små ex. av ormbär, brännässla, hundkex. Mot stranden växer gråal och framforallt lummig hägg som hänger ut över vattnet. Sedan vidtar den centrala lövskogen norrut. Här finns en mindre glesning med fält av hallon, brännässla och mjölkört. I omgivningarna stora tegelhögar, runtom gråal, hägg och björk, röda vinbär och svarta vinbär, ett par stora druvfläderbuskar. På norra sidan härav högstammig gråa/skog, i området finns mycket tegel, stora stenblock, betongplintar och stockrester. Underlaget är mycket gropigt och delvis fuktigt i sänkorna. Här finns rikligt inslag av hägg, enstaka små granar, nordbräken, några små sterila buskar av måbär. I

10 8 närheten finns en särskilt djup grop, runtom mycket höga plintar (upp till drygt 2,5 meter) och låga betongmurar. Över alltsammans högstammig gråal, hägg, inslag av rönn, enstaka små lönnar, smärre granar, hallon, röda och svarta vinbär, rikligt med nordbräken. Örtvegetationen eljest mycket sparsam. En liten buske blåtry noterades. I en sänka med tegel nära stigen rikligt med små lönnar, sparsamt ormbär, tuvtåtel. Vid en större gran en matta ekorrbär. I en litet öppnare slänt ekbräken och skogsbräken, sparsamt harsyra och vårfryle. Mot stigen rikligt hallonbestånd. Längre österut, centralt i delområdet, i något glesare och torrare skog av gråal, hägg sågs ett isolerat stort bestånd av ekbräken. Från det beskrivna området med byggnadsrester sträcker sig en dikesliknande (men torr) sänka långt 0-ut mot strandområdet, där en udde går ut. Miljön är delvis öppnare centralt på uddens "bas" med stort bestånd av hallon, inslag av hundkäx, skogsbräken, bergdunört. Runtom gråal, björk, rönn, hägg, längre ut inslag av större och mindre granar. Den avsmalnande udden österut har torrare mark med granar samt björk, gråal, hägg (delvis höga, stora), smärre rönnar. I fältskiktet tämligen örtfattigt med harsyra, revsmörblomma, midsommarblomster, maskros, stenbär, åt N sidan av udden torrare skogsmark med unggranar, björk, gråal finns ekorrbär, backskärvfrö, lingon, blåbär, skogsstjärna och rikligare med stenbär. Ut mot strandkanten hönsbär, älggräs, vattenmåra, vänderot. Utanför uddens spets står förfallna stolpkonstruktioner efter gamla kajer kvar i vattnet. Här ligger också en gammal träbåt. Häggsnår, gråal och skuggig björk dominerar härute. På den öppna torra södra strandkanten som bildar ett hak mot vattnet växer sparsamt renfana, älggräs, maskros, bergsyra, grässtjärnblomma, höstfibbla och åkermolke. Enstaka bladvasstrån. På norra sidan av uddens bas strandäng med högt tätt gräs, en del bladvass, älggräs, vänderot, kråkklöver, vattenmåra. Innanför detta område tät skuggig gråallhäggskog med sparsam örtvegetation; hallon, rödblära, harsyra, nordbräken. Här står en kraftig rönn och en stor björk. Något mer västerut ingår flera större björkar, en och annan gran samt några smärre lönnar. Här växer också hundkex, midsommarblomster, ormbär. I delområdets norra parti finns ett brett, ca 75 meter långt, nersjunket betongflak av oklart ursprung. Gammal lastbrygga? Det sluttar åt väster. Tegel ligger runtom. I närmaste omgivningen står höga gråalar, hägg, sälg delvis intill betongkanten, uppslag av rönn, nordbräken rikligt, enstaka majbräken, hallon, röda vinbär, hundkäx, harsyra, maskros. En sänka sträcker sig utmed betongflakets västsida, här är det mycket skuggigt och.ta örter. Längre västerut från betongflaket torrare, en del betongplintar (tidigare har här viss röjning skett). Här finns en mycket stor rönn och en mindre grandunge, i övrigt höga björkar och gråalar, rönn- och lönnuppslag. I örtskiktet midsommarblomster, hundkex, harsyra, brännässla, hallon, ekbräken. En brant slänt mot 0 i V delen av området går parallellt med Gådeåleden, kantad av plintar. I S delen går denna slänt helt nära stigen fram till det ovan besk.rivna kuperade området med tegefuögar, betongkonstruktioner och sänkor emellan dessa. Sparsamt noterades bland övriga redan nämnda trivialörter majbräken och strätta ovanför denna slänt. Mot siktröjningen på N sidan finns ett par mycket kraftiga rönnar. Dessutom 9 stora sälgar och en synnerligen kraftig trädformig och mångstammig hägg med ett tiotal huvudstammar. I området mycket täta snår av hägg, hallon, 2 druvfläderbuskar. I denna täta vegetation rar dock en del örter plats: harsyra, midsommarblomster, strätta, brännässla, vitsippa (rikligt), ormbär, majbräken, ekbräken. Denna täta svårforcerade hallondominerade vegetation i delområdets utkant mot siktröjningen fortsätter ned mot strandens bladvassbälte.

11 9 Stigen mellan delområde 4 och 5 kantas av täta bestånd hallon, hundkäx, mjölkört midsommarblomster, maskros, daggkåpor, majsmörblomma, revsmörblomma, groblad, vitklöver, bjömfloka, renfana, ängskavle m.m. Sammanfattning och värdering av delområde 4 Området har tillhört sågverksindustrin med rikliga byggnadsrester mest i form av betongfundament och är helt igenväxt med skuggig gråa/dominerad lövskog. Lövträdsbestånden har dock varierande inslag av björk, rönn, sälg och hägg, delvis mycket kraftiga exemplar, samt druvfläder. Uppväxande lönn finns också, sparsamt häggmispel, blåtry och måbär. Örtskiktet har en varierande artsammansättning mest av trivialarter och ställvis rikligt med ormbunkar. Vitsippa finns i norra delen, i övrigt inga mer anmärkningsvärda inslag. Udden i öster är torrare med gran och björk och skogsmarksarter som ekorrbär, blåbär, lingon, skogsstjärna osv. Åtgärdsförslag: I huvudsak knappast anledning att vidta större röjningar av skogen. Lokalt kan det vara anledning öppna miljön kring vissa större träd såsom den mycket kraftiga flerstammiga häggen i nordvästra delen ror att framhäva denna som en sevärdhet. Åtgärden kan innefatta även ett antal ovanligt stora rönnar och sälgar i omgivningen. Ett ytterligare förslag är att dra fram en stig genom antingen norra eller södra delen av delområdet (rekognoceras) till udden österut där en mycket attraktiv rastplats skulle kunna anläggas med utblick över Södra Sundet och Härnön. Det bör uppmärksammas att vissa av industribyggnadsresterna i området, såsom det stora betongflaket i norra delen, kan utgöra en risk.miljö främst för lekande barn. DELOMRÅDE5 Skogsområdet S om den södra siktröjningen och väster om Gådeåleden, fram till norra kanten av f d. Lövuddens gårds parkområde. I siktröjningen har åtskilliga tämligen stora träd lämnats: gråal, björk, sälg och hägg. Mycket uppslag av hallon, hägg, vide, enstaka små granar. Inom skogen tämligen storväxta björkar, yngre gråal och hägg, någon gran, även tall. Området är relativt lättgånget på de flesta håll. Fältskiktet är inte så tätt och snärjigt som i delområde 3, här finns inte så mycket kvarlämnat ris som försvårar framkomligheten. I örtskiktet dominerar på många ställen midsommarblomster, smörblomma, stormåra, hundkäx, brännässla, vitsippa, daggkåpa. I västra delen upp mot de öppna ralten ligger marken något högre och är torrare. Här växer bl.a. 2 stora granar och 2 tallar, i örtfloran ingår där blåbär ochskogsstjärna. På lägre nivå i närheten ormbär, smultron, strätta (enstaka) samt en och annan krol/i/ja. Fuktigare partier finns även med gråal- videsly och något björk, här dominerar midsommarblomster till stor del, även älggräs, tuvtåtel och strätta. Små lönnar finns, häggmispel enstaka, ormbär, rödblära (sparsamt) och rikligt med bergdunört. Vidare ingår ett bestånd svarta vinbär, spridd skogsbräken och åker.fräken, sparsamt åkerbär. Längre söderut finns ett torrare parti som delvis galliats, parkliknande med glesa medelstora björkar,

12 10 riklig gräsväxt, glest med örter, men en stor mängd små Närmare de öppna fälten örtrikare med rikligt midsommarblomster, kråkvicker, daggkåpa, gulvial (rikligt mot fälten), renfana, gullris, ängskavle, sparsamt ängskovall och åkerfräken. Ytterligare söderut återigen fuktigare och örtrikare med älggräs, skogsfräken, hundkäx, tuvtåtel, midsommarblomster, ormbär. I delområdets sydöstra parti finns ett stort hallonsnår som ansluter till ett stort sterilt fält med krossad sten och block vilket gränsar mot delområde 6. Förutom av mossor och lavar är det nästan endast beväxt av en och annan björk och liten gran, maskros, flockfibbla, mjölkört, några druvfläderbuskar. Sterrfiiltet avslutas åt 0 med en brant slänt, mellan denna och Gådeåleden ligger en fuktig skuggig sänka med tät vegetation av hägg och videsnår, höga gråalar, rönn och björk. Här ingår druvfläderbuskar och flera ex. av jolster. Stora, mycket kraftiga häggar ingår i den höga, skuggiga lövskogen där även ett flertal ädla lövträd finns: I stor lönn med mycket föryngring, 2 stora almar, varav en fallit men ännu är levande, 5-6 unga plantor av alm, den största knapp 2 m hög, i omgivningen. Ytterligare en hög alm samt höga grova häggträd ochjolstrar finns längre S-ut nära stigen strax N om båtklubbens område. Inne i det täta lövskogspartiet med de ädla lövträden mellan stigen och stenfäjtet är det mycket skuggigt och örtfattigt. Rester av ett gammal stängsel finns med nät, taggtråd och stolprester. Ytterst sparsam örtvegetation: små spridda ex av skogsbräken, röda vinbär, ormbär, brännässla, hundkex. Invid stigens V-sida strax N om detta område står en stor lönn, livskraftig trots skadad stam med svampangrepp, en rad betongplintar intill, i närheten druvfläder, eljest björk och sälg. Sammanfattning och värdering av delområde 5 Realtivt lättgånget skogsparti dominerat av björk, delvis stora träd, gråal och hägg. Unga lönnar även i detta delområde. Enstaka druvfläderbuskar. Örtfloran är trivial men vitsippa är ett attraktivt inslag på våren. Oklart ursprung har ett större fält till synes av sprängsten i sydöstra delen. Mellan detta och promenadleden en sänka med inslag av ädla lövträd: en kraftig lönn och tre stora almar, alla med föryngring. Ytterligare en större lönn vid stigen. Åtgärdsförslag: Särskilda insatser knappast befogade. Rester av stängsel med taggtråd mm. intill promenadleden i sydöst bör tas bort. De ädla lövträden i detta parti bör lämnas som de står integrerade i övrig lövskog. DELO.MRÅDE 6 Norra delen av Lövuddens gårds f.d. parkområde, i N delvis avgränsat av ett sprängstensfält som gräns mot delområde 5, i S av körvägen som går genom lövskogen ner till båtklubbens strandområde från villaområdet vid Lövuddsvägen. Denna väg är stängd för andra än klubbens medlemmar med bom vid Lövuddsvägen. Den gamla tillfartsvägen till Lövuddens gård som kantats av alleträd (numera smärre björkar) stöter ihop med med nyssnämnda körväg i västra kanten av lövskogsområdet. Den utgör f.n. endast en promenadväg från villaområdet norr om den med bom stängda bilvägen. I skogskanten intill de öppna fälten norr om vägskälet där Lövuddens gård legat växer en hel rad ansenliga, gamla ädla lövtrad. Här finns en mycket stor lönn med 2,23 meters brösthöjdsomkets, häggar står intill, på lönnträdets S-sida ett bestånd smärre almar samt strax

13 11 söder därom en mycket stor grov alm med brösthöjdsomkrets inte mindre än 2,78 meter. Intill denna en mångstammig parklind som växt upp kring en utdöd mycket stor alm. Ett par små plantor av alm står intill. Därefter åt söder ytterligare 2 stora parklindar och en ganska kraftig alm. Här växer också smärre lönnar, 2 större sälgträd. I fältskiktet måttligt med liljekonvalj. Undervegetationen är annars främst midsommarblomster, brännässla, hallon, hundkex, majsmörblomma, rödblära och talrika krolliljor. Framme vid vägskälet mitt för platsen för den gamla gården växer lilablommig ungersk syren på båda sidor av allevägen. Några små plantor rosenhallon och ett bestånd av praktlysing finns intill syrenerna. På norra sidan av vägskälet finns en form av parklind med blankgröna blad och rödaktiga kvistar benämnd kejsarlind (0. Johansson). Högst upp vid vägskälet skuggig ängsmark på platsen för den gamla gården, relativt torrt, med rödklöver, stora daggkåpor, kråkvicker, hundäxing, vitgröe, ängskavle, midsommarblomster, sparsamt blomsterlupin. I den omgivande skogen står flera mycket stora sälgar, björk, hägg, enstaka unga granar, mycket lönnuppslag. Här växer midsommarblomster, hundkex, backskärvfrö, björkpyrola (sparsamt), hundäxing, renfana, daggkåpa samt några trädgårdsodlingsrester: akleja (sparsamt), bergenia (sparsamt, steril), en steril fetbladsart (sparsamt, tynande), krollilja (rikligt). I lövskogens centrala delar massvis med små lön@lantor, krollilja, vitsippa, vitmåra, harsyra, hallon, midsommarblomster. Här finns ett rikt yngre bestånd av parklind, ett 60-tal yngre och något äldre stammar i tät grupp, samt tre något yngre trädgrupper med ca I stammar. FJerstädes nedliggande, rotslående lindgrenar vilket är typiskt för parklind. I anslutning till detta område med lindar finns en liten planta alm och här växer krollilja (enstaka), gullviva (sparsamt), smultron (sparsamt), teveronika, skogsviol, vårfryle, stenbär (sparsamt), gullris, majsmörblomma, strätta (steril). N-ut från lindbeståndet står 2 balsampopplar, en grupp lönnar med 3-4 smala men höga stammar. Något åt 0 där unga björkar och något rönn växer finns rikligt med krollilja, kirskål och ett större bestånd brudborste, hallon, midsommarblomster, älggräs, majsmörblomma, hundkäx, vitsippa och som ett ovanligare inslag jordreva (åtskilligt). Ännu längre 0-ut mot båthamnen står två mycket stora, höga lönnar, dessutom ett stort träd vid allevägens kant, därutöver har funnits ännu ett stort träd som dött, endast en murknande stubbe återstår. I nordvästra kanten av en glesning N om körvägen finns ytterligare en stor balsampoppel och 5 smärre träd. I vägkanten växer björnjloka. Den glesare gläntan norr om vägens östra del utgör en fuktig sänka där växtligheten är mycket tät och frodig med älggräs, hundkex, åker.fräken (rikligt), ängskavle, midsommarblomster, mjölkört, åkertistel, majsmörblomma, brännässla, kirskål (rikligt), runt kanterna krollilja (rikligt). Nederst i 0 mot Gådeåleden och båtklubbens strand står 6 höga kraftiga aspar av spetsbladig typ (hybridasp?) med mycket riklig roryngring i form av sly i omgivningen. Den största aspens brösthöjdsomkrets uppmättes till 2,36 meter. Rikligt med brudborste och kirskål, daggkåpor, strätta, kro/lilja, vitsippa, ekorrbär. I kanten mot vägen finns bl.a. ängsdaggkåpa, kråkvicker, rödblära, renfana, brudborste, häckvicker (rikligt), vitsippa, norrlandsviol. I nedre delen N-ut från båthamnen, V om stigen finns ett stort tätt bestånd av häckspirea. N om detta utmed stigen lummig hägg, brännässla, hallon, ekbräken, hultbräken och majbräken nära stigen. I gränsen mot delområde 5 Som stenfältet (se ovan) växer till stor del örtrik ung gråa/skog med mycket uppslag av små lönnar, rikligt med midsommarblomster och vitsippa, vidare teveronika, hundkäx, strätta, åkertistel, hallon, harsyra, brännässla, humleblomster,

14 12 smörblomma, älggräs, rödblära, ormbär (sparsamt), nordbräken, skogsbräken och enstaka majbräken, dessutom märks även här talrika krollilior. NV om stenfältet märks ett bestånd av kvastsoirea DELOMRÅDE7 Södra delen av parkområdet vid fd. Lövuddens gård mellan körvägen som delar området och en konstgjord vall i S, mellan de öppna fälten i V och båtklubbens strandområde. Ett djupt dike går i V-0-lig riktning genom områdets S del, synbarligen avgränsande vad som varit själva parkområdet. Utmed vägens S sida står en stor ek med brösthöjdsdiameter 1, 72 meter, flera parklindar strax väster därom med föryngrande skott som växer upp från nedliggande grenar. Den kraftigaste lindstammen mäter 1,48 meter i brösthöjdsomkrets. Längre in i skogspartiet men väl synliga från vägen står 2 mycket stora och mellan dem en något mindre alm, med ganska rik föryngring, både större och mindre plantor. Den största almens brösthöjdsomkrets är 2,80 meter, den näst största 1,96 meter. I det senare fallet har det rört sig om en dubbelstam, den ena har dött och brutits. En stor månggrenig lönn står även här med mycket småjön.nar i omgivningarna. Även en stor rönn ingår i detta trädbestånd liksom flera aspar av varierande storlek och öster om de tre almarna ytterligare 2 stora lönnträd. I örtskiktet midsommarblomster, rödblära, ett mindre bestånd prakttoppklocka (bakom= S om eken), liljekonvalj, röda vinbär, krusbär (spars), hundkäx, svalört (ett litet bestånd), skogsförgätmigej (sparsamt), majsmörblomma, maskros, hallon rikligt, majbräken, vitsippa, harsyra. Österut närmare stranden mycket storväxt hägg och rönn, åkeifräken, brännässla, nordbräken, ormbär. Skuggig miljö kring den största häggen, i omgivningen även tre stora lönnar och en kraftig asp. Här växer mattor av liljekonvalj och vitsippa, ormbär, jordreva, älggräs, hallon och ett flertal små lönnplantor. Österut i områdets centrala del finns en fuktig sänka i skogsmarken med gråal, sälg, tuvtåtel och älggräs runtom, vidare rödblära, någon enstaka ung planta av alm, majsmörblomma, jordreva, brännässla och bergdunört. Vidare västerut i områdets centrala delar ren gråa/skog med bestånd av brännässla. I höjd med och S om det beskrivna beståndet med olika ädla lövträd öppnar sig en glänta med de tre stora almarna i N kanten. Här dominerar hundkäx och brännässla, även hallon och mjölkört, men mest anmärkningsvärt är ett omfattande bestånd av sibirisk nunneört som även växer något i ett dike innanför skogsbrynet i norr, intill de ädla lövträden. Druvfläder. björk, gråal, lönn och hägg i gläntans omgivning. V-ut härifrån ubreder sig stora snår av hallon. Vid de tre almarna växer blekspirea, krollilja, ormbär, hallon, mjölkört, brännässla, åkertistel, bergdunört, prakttoppklocka. V-VSV om almarna och upp mot körvägen som går ner mot vägskälet vid f.d. gården är det en mer öppen och ängsartad miljö med högväxt gräs och hallon. Intill denna väg står en.fristående grupp ädla lövträd bestående av lönn, parklind. bohuslind och alm. Även ett mycket stort sibiriskt lärkträd (0. Johansson) med brösthöjdsdiameter 1,86 meter ingår. Bland dominerande örter märks hallon, mjölkört, midsommarblomster, majsmörblomma, skogsklöver, renfana. På vardera sidan av ett litet bäckstråk som går ut i ängsmarken nära vägskälet växer små bestånd av alps/ide (jfr. sid 26), en gammal prydnadsväxt eljest endast känd som tillfälligt

15 13 uppträdande på några f'å lokaler i Norrland. Två sådana fynd har gjorts i Ångermanland. Denna förekomst är veterligen den enda kvarstående/naturaliserade i Norrland. Utmed det delvis djupa dike som går i V-0 -lig riktning genom delområdet och som kan följas från gruppen med lärkträdet växer mycket sälg, även björk, hägg och små /önwlantor, häggmispel, hallon, midsommarblomster, älggräs, skogsbräken, ormbär, rödblära, bergdunört, hundkex, brännässla, ett bestånd prakttoppklocka, klotpyrola (sparsamt, en klon), revsmörblomma. Utefter dikets förlopp genom delområdet är det mycket skuggigt med hägg och gråal, mycket gles örtvegetation, enstaka ormbär, brännässla, rödblära, skott av rönn. Här står en rätt lcraftig säkerligen fröspridd alm. Ännu längre 0-ut på dikets N sida frodig vegetation med skogsfräken, nordbräken, majbräken, skogsbräken, hallon, harsyra, ekorrbär, rödblära, älggräs, revsmörblomma, brännässla, skogen är något mindre tät dominerad av gråal, björk och hägg. S om dikets nedre del finns ett snår av spirea. Här växer en stor gran samt höga stora gråalar. Här finns också ett antal stora, delvis fallna sälgar. En imponerande stor rönn finns även här samt åtskilligt rönnsly. Närmare strandområdet mattor av vitsippa, liksom av ekhräken och skogsstjärna. I gråal- björk- sälgskog i denna del dominerar eljest älggräs. I östra delen av området S det djupa diket dominerar storväxt gråal samt höga, stora rönnar och björkar, bär finns en mycket grov omkullfallen björkstam, hägg och en stor gran. Ett större snår av klasespirea märks liksom druvfläder. I övrigt hallon, vitsippa, ormbär, midsommarblomster, harsyra (rikligt), skogsfräken, ekorrbär, skogssstjärna (spars.), brännässla, hundkäx, röda vinbär och ett antal smålönnar. I denna del av området finns också en markant fuktig sänka omgiven av högstammig gråal. Här växer revsmörblomma, topplösa, åkerfräken, tuvtåtel, kråkklöver, svarta vinbär. Mycket grova sälgar står i närheten, även grova gråalar. Alggräs och brännässla dominerar till stor del, här finns även majbräken och skogsbräken samtjordreva rikligt i gråa/skog med något glesare örtskikt. Längst västerut i sluttning upp mot öppna ralten stora bestånd hallon och brännässla, mot kanten av fultet står en mycket stor flerstammig hägg, delvis död, stora sälgar finns i närheten (se nedan). I skogskanten utmed fälten på ~ästsidan; längst söderut, på en upphöjning kantad av grova stenblock intill en djup sänka på södra/östra sidan, finns ett stort, tätt bestånd av 4-5 höga lcraftiga häggar, även en hög rönn samt ett centralt, imponerande bestånd av ädla lövträd. Detta består av en högväxt alm (grov bas delad i tre huvudstammar) och flera lindar (drygt 12 grövre och flera mindre stammar) samt rikligt uppslag av självföryngrade olikstora almar. Under detta lcraftigt skuggande lövträdbestånd mycket örtfattigt men enstaka ormbär, hundkex, bergdunört samt 7 ruggar sibirisk nunneört. I svackan nedanför kullen med de ädla lövträden och 0-ut ett utbrett massbestånd av sibirisk nunneört, delvis helt dominant. I övrigt ingår brännässla, hundkäx, jordreva, harsyra, rödblära, röda vinbär, unga plantor av lönn och alm. I omgivningarna ung gråa/skog med hägg och lönnuppslag, vitsippa. Mellan det beslcrivna beståndet av ädla lövträd i skogskanten längst i S samt dungen med ädla lövträd och ett lärkträd vid nedfartsvägen finns en lövträdsrad med höga lummiga sälgar, sparsam örtvegetation. Små plantor av lönn och rönn, glesa midsommarblomster, björkpyrola (sparsamt), klotpyrola (sparsamt), hundkäx, teveronika, gullviva (en stor planta). Ett igenväxande ängsparti med glest björksly strax framför (N om) detta parti domineras av ängskavle, midsommarblomster och daggkåpor, här finns sparsamt skogsklöver och en liten förekomst av blåsuga ( 4 ex.), den enda i lövuddenområdet.

16 14 En brant blockig (konstgjord) slänt avslutar skogsområdet i S. Planet ovanför denna har ej inventerats. Skogen nedanför är gles, delvis öppen med hägg- gråal- sälg- videsly, druvfläder, svårgenomträngliga snår av hallon, brännässla, mjölkört och svarta vinbär. Slutligen bör nämnas en sedan tidigare känd riklig förekomst av ängsnäva i skogsbrynet på V-sidan av stigen genom båtklubbens område (G. Nelvig) som eljest ej närmare inventerats. Även i örtruggar på stigens 0-sida mot stranden finns ett par bestånd. En mindre förekomst finns också vid körvägens S sida där de ädla lövträden ek och lind står (jfr. ovan). Denna sydliga art som är mycket sällsynt i landskapet har från början troligen inplanterats i trädgården vid Lövuddens gård. Detsamma gäller även ett bestånd av parksallat i båtklubbens område. Sammanfattning och värdering av delområdena 6 och 7 Dessa partier som innefattar f d. Lövuddens gård och park är vid sidan av sågverkskontorets tomt i delområde I de rikaste och intressantaste ur botanisk/kulturhistorisk synpunkt. Av särskilt värde är de talrika inslagen av inplanterade ädla lövträd, enskilda och i bestånd, med många imponerande höga, laaftiga trädindivid av uppåt 150 års ålder. Några ansenliga almar och lindar närmar sig 3 meter i brösthöjdsomkrets (0,9 meter i diameter), en lönn drygt 2 meter och dessa delområdens enda ek nära 2 meter. Rik fröföryngring ses i båda delområdena av i synnerhet lönn, i viss utsräckning även alm. Parklindarna föryngras huvudsakligen genom rotskott och låga rotslående grenar från trädens bas. Intressanta inslag är vidare kejsarlind (en form av parklind), ek och balsampoppel. Det bör framhållas att insamlingar från lindar visat sig vara antingen bohuslind eller parklind varför det tills vidare är osäkert om också skogslind förekommer. Även floran av buskar och örter har intressanta inslag som härrör från tidigare planteringar i gårdsområdet och parken. En sevärdhet är de praktfulla bestånden av sibrisk nunneört på två lokaler i delområde 7. På flera håll finns spirea-buskage av fyra olika arter, några utan tvivel självspridda. Dessutom finns rikligt med krolliljor, ett par kvarstående förekomster av prakttovoklocka, enstaka plantor av gullviva och som tynande rester av trädgårdsplanteringar vid gården Bergenia och en fetbladsart soni är sterila i den skuggiga miljön. Unika för landskapet är två naturaliserade små bestånd av prydnadsväxten alps/ide nära vägskälet vid fd. gården. En från början säkerligen också inplanterad stor sällsynthet för landskapet är ängsnävan som växer rikligt nära båthamnen, likaså parksallaten i närheten. Andra örter som är mindre vanliga och troligen spritts på mer naturlig väg är jordreva i lövskogen och ängsväxten blåsuga i en igenväxande ängsrest i västra delen av område 7. Atgärdsförslag: De talrika bestånden och enskilda träden av ädla lövträdsarter är hårt trängda av igenväxande lövsly och högörter. Eftersom de kan skadas av detta genom att miljön är fuktig vilket gynnar uppkomst av svampangrepp och röta bör träden friställas genom röjning. Samtidigt vinner man att dessa sevärda gamla träd :framhävs och kan upplevas. Ett mycket attraktivt utflyktsområde med rastplatser skulle kunna skapas i de västra delarna av delområdena 6 och 7 genom röjning och skötselåtgärder som öppnar miljön och återskapar parkliknande ängsmarker som kantas och skuggas av dessa trädjättar. En extra attraktion blir de rika förekomsterna av förvildade praktfulla krolliljor liksom de närliggande förekomsterna av sibirisk nunneört om miljön röjs upp från sly, buskage och högörter som hallon, älggräs m.m. Åtgärderna skulle även gynna inslag som akleja. prakttoppklocka. gullviva och blåsuga. Hur stort område som lämpligen bör innefattas i de föreslagna åtgärderna rar rekognoceras och diskuteras. Angsnävans förekomst är en speciell botanisk sevärdhet vid båtklubbens

17 15 område. Röjningar för att skapa parkeringsplatser har begränsat dess utbredning och bör inte ytterligare utvidgas. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas bestånden av det sällsynta alps/idet med lämplig röjning och utmärkning av växtplatsen. Vid alla röjningsarbeten måste förekomster av ovanligare örter och uppväxande unga plantor av älda lövträd märkas ut så att de inte skadas. Miljöåtgärderna skulle öka miljödiversiteten i området vilket förutom floran kan förväntas gynna det redan rika fägellivet. Information med såväl kulturhistorisk (Lövuddens gårds historia) som botanisk och ornitologisk information bör sättas upp. Vissa enskilda träd och trädbestånd, buskar samt örtförekomster kan skyltas med uppgift om art, storlek och ålder. Parkeringsmöjligheter bör ordnas vid nerfarten till området från Lövuddsvägen och utrymme för detta synes finnas nära vägbommen, som bör behållas. DELOMR.ÅDE8 Lövskog utmed Gådeåns utlopp, på Sparrudden och kring Gådeåleden N-ut från åutloppet fram till snötippen och vallen vid stranden. Gådeåleden från E4 utmed ån kantas av gråal, björk och hägg, någon rönn och en druvfläder på åsidan. Smal Jundartad remsa med ormbär, harsyra, rödblära, vitsippa, majbräken. Utmed stigkantema älggräs, hundkäx, brännässla, häckvicker, vänderot, mjölkört. I åkanten gles bladvass, kabbeleka, åkerbär, tuvtåtel, ängsgröe, strätta, kråkklöver och sparsamma blad av sprängört. Strandskogen blir längre österut bredare med björk och delvis stora gråalar, små rönnar, hallon, tuvtåtel, mossviol, rödblära, vitsippa, vänderot, älggräs, mjölkört, smörblomma, mjukdån, skogsstjärna, ormbär. Gråa/skogen är lucker och lättgången. Där det är fuktigare tillkommer topplösa. Ovanför den stig som går mellan ån och vägen är marken torrare, här växer stora glesa björkar och flera mycket stora, höga rönnar, delvis fallna stammar, även uppslag av smårönnar, en och annan stor sälg. Örtskiktet på den torrare, fastare marken närmare vägen mot udden består främst av vitsippa, ekorrbär, skogskovall (rikligt), skogsstjärna, gullris, harsyra, rödblära, hultbräken, blåbär, midsommarblomster, teveronika, ormbär, någon enstaka liten en. I partiets fuktigare V delar mot stigen som följer ån rönn- och gråalsly, mjölkört, hallon, åkerbär, mossviol, vitsippa, rödblära, ekorrbär, hönsbär, harsyra, brännässla. Även här finns höga rönnar och björkar. Där skogen glesnar mera 0-ut stort hallonsnår mot stigen utmed ån, ormbär, mjukdån, gul/ris, tuvtåtel, hundkäx, sparsamt vänderot samt 2 stora ruggar nordbräken, ännu längre mot 0 mycket rikligt med rödblära. Utmed körvägen fram mot vändplatsen frodig växtlighet med hundkäx, midsommarblomster, älggräs, hallon, rödblära, hönsarv, mjölkört, smörblomma, brännässla, majbräken. På vägens torra, grusiga vändplats med kort gräs växer bl.a röllika, liten blåklocka, renfana, bergsyra, gullris, rödven, femfingerört, rödnarv, ängsgröe, grässtjärnblomma. Runtom växer asp av spetsbladig typ, björk, gråal, höga, stora rönnar, gråal, 1 tall, 1 mycket stor gran, hallonsnår, ängskavle. I rand.zonen också midsommarblomster, brännässla, hundkäx, styvmorsviol och rikligt skogskoval/. I skogspartiet N vägen mot udden och V stigen mot vallen och snötippen växer flera stora aspar, även rikligt uppslag av sly samt björk- och rönnsly. Inne i området finns en vacker samling omfattande ett 10-tal mycket stora, gamla rönnar, delvis flerstammiga och enstaka döda, fallna stammar. Även två stora sälgar. Diken (tämligen torra) går genom detta parti som gränsar mot det öppna fältet på N-sidao, här växer majbräken, nordbräken, skogsbräken och

18 16 en rugge träjon, undervegetationen i partiet med de stora rönnarna domineras annars av glest växande hallon. I övrigt i detta område som helhet finner man midsommarblomster, hundkäx, teveronika, liljekonvalj (ett begränsat bestånd), vitsippa, skogskovall, skogsstjärna, gullris, tuvtåtel, hallon, strätta, ormbär (rikligt), harsyra, ekorrbär (rikligt), sparsamt ängskavle och vänderol. Mot vägens vändplats finns ett par tynande enbuskar. Rastplatsen med fågeltom, grillplats och torrtoalett är beväxt med låg, gles vegetation: ängssyra, grässtjärnblomma, trampört, vitgröe, ängsgröe, röllika, femfingerört, vitklöver, rödnarv, groblad, liten blåkl.ocka, i kanterna bl.a hallon, ängskavle, timotej, renfana, hundkäx, åkerbär, vänderot, ormrot, gåsört. På stranden vid åutloppet bl.a. riklig gåsört, madrör, glesa träd och buskar: gråal, hägg, björk, rönn. Strandängen längst ute på udden är beväxt med tämligen tät vegetation med en blandning av fuktmarks- och ängsmarksarter som bladvass, gåsört, strätta, revsmörblomma, rödsvingel, vänderot, vitmåra, vattenmåra, kråkklöver, topplösa, sprängört (sparsamma blad), kråkvicker, madrör, kabbeleka, bottnisk knappsäv, strandmyskgräs, ett ca 4 kvadratmeter stort bestånd av kärrvial, källört (sparsamt). Utmed stranden norrut går en stig intill stranden, här växer bladvass, brunrör, strandbrynet består mest av gråal, även björk, vresros, mjölkört. Inne i denna begränsade strandskog (nedom vändplatsen/rastplatsen) rikligt med hallon, mjölkört, rödblära. En del större rönnar ingår i skogen, harsyra, hundkäx, brännässla, vitsippa, ormbär, ekorrbär (sparsamt), skogsstjärna, skogskovall, lundgröe, 1 buske vardera av druvfläder. blåtry och röda vinbär. Ett lövskogsparti strax N om åutloppet mot stranden av Södra Sundet avgränsas av stigen mot snötippen/vallen i V. Genom östra delen går en mindre stig som tar av från den ovannämnda stig som roljer utmed stranden. Här växer i N delen ungskog av gråal, björk och hägg med ekorrbär, hundkäx, harsyra, ormbär, vitsippa, skogssljärna, rödblära, åkerbär, midsommarblomster, hallon, tuvtåtel bl.a. i omgivningarna av en stor omkullfallen björk. I de inre delarna av området delvis risigt med mycket hallon, majbräken. Här dominerar asprönn- björksly med en och annan stor björk, asp och rönn. En stor rönn har fallit över den östra stigen. Det är skuggigt i tätt sly av rönn och hägg i fuktigare miljö med ormbär, ekbräken, ekorrbär och vitsippa. Längre utåt stranden gråa/ungskog med mycket hallon och mjölkört. Här, strax innanför delningen av stigen utmed stranden, finns en drygt 2 m hög häggmispel och i närheten invärvt i tät vegetation av hallon, mjölkört och hägg påträffades ett begränsat bestånd getrams, ca 35 plantor varav många i blom. Nedom stigen mot stranden gråa/ungskog med inslag av björk, hundkäx, hallon, rödblära, tuvtåtel, ett bestånd liljekonvalj, vänderot, gullris, kloner av vitsippa, majsmörblomma, ängskovall, bladvass utanfor stranden. Ett gråa/skogsparti som sträcker sig upp mot de öppna fälten finns V om anslutningen av stigen från stranden till stigen mot snötippen/vallen. Grunda diken finns i östra delen, här växer kärrviol. Det finns inslag av hägg, unga rönnar och aspar. Här växer ormbär, harsyra, hallon, vitsippa, rödblära, midsommarblomster, brännässla, älggräs, sparsamt liljekonvalj, enstaka majbräken. Längst upp torrare mark, här står en stor rönn och en stor sälg och i markvegetationen tillkommer åkerfräken och backskärvfrö. Vid stigens fortsättning mot N på östra sidan smalare bård med glesare trä~ storväxt björk och rönn, även rönn- och björksly. Delvis är miljön öppnare med mattor av åkerbär, vidare hallon, skogsstjärna, skogskovall, ängskovall, en del bladvasstrån inom området på stigens 0- sida. På stigen västra sida växer här tätt hallonsnår.

19 17 Ytterligare ett skogsparti från stranden och V-ut finns längre norrut, gränsande till snötippsområdet på N sidan. Vid stigen finns ett lummigt snår av hägg. I övrigt huvudsakligen ungskog av gråal och björk, även asp och sälg. örtvegetation av älggräs, hundkex, brännässla, hallon, mjölkört, midsommarblomster, mjukdån. Ett glesare parti med riklig gräsväxt, vänderot, smörblomma m.m på N sidan, här finns rikligt med blomsterlupin, sparsamt häckvicker. I N kanten av skogspartiet finns i övrigt bl.a. ett rikligt bestånd brudborste samt uppländsk vallört. Längre upp i V står tre stora granar varav ett "dubbelträd" samt mycket uppslag av små granplantor. I närheten även en stor tall. Marken är bär rätt torr med hägg, rönn, björk. Här växer stenbär, hundkäx, hallon, smörblomma, backskärvfrö, blåbär, gullris, vitmåra, harsyra. Längst ut i V ytterligare en stor gran, 3 stora aspar och 2 rönnar. I SV finns lövuddenområdets största bestånd av liljekonvalj, några låga enar, teveronika och backskärvfrö. Sammanfattning och värdering av delområde 8 Variationsrik olikåldrig lövskog med skilda partier av något olika karaktär. Notabelt är ett bestånd av ovanlig stora, gamla rönnar norr om vägen mot vändplatsen, men även i partierna utmed vägen parallellt med Gådeån finns ett flertal mycket stora rönnträd. Intressantare inslag i örtfloran är förekomster av träjon (I ex.), getrams (hårt trängd i lövsly med häggmispel i strandskogen på östra sidan men ändå blommande) samt källört och kärrvial i strandängsmiljön på Sparrudden. Åtgärdsförslag: I huvudsak bör inga ingrepp i lövskogsmiljöerna ske bl.a. med hänsyn till att den rödlistade arten mindre hackspett häckar i området. Förekomsten av getrams kan möjligen gynnas och framhävas genom en lokalt begränsad slyröjning i strandskogen. DELOMRÅDE9 Hög konstgjord vall utefter Södra Sundet, ~vgränsande snötippsområdet (vilket ej har inventerats) från stranden. Stigen följer vallens krön fram till båtklubbens strandområde som är beväxt med glesa björkar och gråalar. Området har ej närmare inventerats. Se dock delområde 7 beträffande förekomst av ängsnäva. Torrmarksvegetation dominerar vallen med glesa buskar och träd, mest björk, sälg, rönn, svartvide. I strandkanten en stor buske rosentry. Tomnarksväxtlighet av mestadels trivialt slag: renfana, rö/lika, skogsklöver. hundkäx, rödsvinge/, timotej, hundäxing, ängsgröe, vitgröe, ängskavle, gullris, vitklöver, rödklöver, kråkvicker, maskros, hallon, stormåra, backskärvfrö, femfingerört, smultron, akleja (1 rugge), daggkåpor,flockfihbla, gulvial, smörblomma, sommargyl/en, gråbo, någon enstaka en norrut. Sammanfattning och värdering av delområde 9 Huvudsakligen trivial växtlighet. Den stora rosentrybusken vid stranden nedanför vallen är en lokal sevärdhet. Åtgärdsförslag: Det noteras att stigen är ojämn och stenig på vallen, svårframkomlig för rörelsehlndrade. Framkomligheten bör förbättras.

20 18 Summering av lövskogsinventeringen på Lövudden Inplanterade och inhemska träd och buskar Lövuddens rika lövskogsområde med betydande inslag av äldre träd av både inhemska och inplanterade arter har en i landskapet ovanlig omfattning. Redan detta förhållande utgör ett viktigt argument för bevarande inte minst med hänsyn till fågellivet som är rikt och varierat med täta populationer inte minst av sångare. Här finns bl.a. den rödlistade mindre hackspetten som kräver äldre lövskog, gärna strandskogsmiljöer. Många av de mycket stora, gamla ädla lövträden kan antas härröra från 1800-talets mitt att döma av deras nuvarande storlek som i flera fall är anmärkningsvärd för dessa breddgrader och de torde vara upp till eller något över 150 år gamla. Detta gäller lönn, bohuslind, parklind, alm, ask, ek och oxel. Huruvida vissa träd kan ha planterats här ännu tidigare är okänt. Dessa åldriga träd.inslag har ett stort kulturbotaniskt intresse och utgör en anslående anblick. Till detta kommer att det även finns ett betydande antal ovanligt stora och gamla träd av inhemska arter som i synnerhet rönn, sälg och hägg vilket gäller även flerstädes i lövskogsområdena utanför parkmiljöerna Det finns inslag av gran i flertalet delområden (ett större bestånd i delområde 1) och viss föryngring ses. Granen är dock för närvarande ett marginellt inslag. Enstaka träd av europeisk och sibirisk lärk har inplanterats. En rad odlade buskar ses även främst i anslutning till de ädla lövträdsbestånden såsom nypon, syren, schersmin, snöbär, spirea och häggmispel. De bägge senare har även självspritts och i synnerhet spireoma (fyra arter) har bildat nya bestånd flerstädes i och kring Lövuddens; gårds tidigare parkområde. Druvfläder som likaså troligen från början planterats vid sågverkskontoret och gården har spritts vida omkring i flertalet delområden. Detsamma kan gälla blåtry som dock noterats på mer enstaka ställen och även kan ha invandrat från annat håll. I ett av delområdena växer spridda hårt trängda exemplar av tibast. I hämösandstrakten är förut endast ett fynd rapporterat från Hämön men arten finns eljest spridd i hela landskapet. Föryngring av ädla lövträd Av de ädla lövträden självforyngras lönn mycket rikligt genom fröspridning även till delar av lövskogen där inga inplanterade träd finns. Åtskilliga unga uppväxande plantor av ajm ses både på sågsverkskontorets tomt och i Lövuddens gårds f.d. parkområde. Även av ask finns ett fatal små plantor. En viss föryngring av parklind genom låga rotslående grenar sker. Däremot har inte områdets två ekar visat någon föryngring vilket kunde förväntas Gfr. Johansson 2000, Kullman 2003). Det är av intresse att notera att de flesta uppväxande talrika lönnplantornas ålder är knappt 10 år eller yngre. Äldre plantor är betydligt mer rataliga. Detsamma gäller den sparsammare almföryngringen och de ra askplantorna är uppenbarligen ett nytillskott under de senaste åren. Förhållandena synes alltså ha varit särskilt gynnsamma för föryngringen av de ädla lövträden på senare år vilket kan ses i samband med den omtalade förändringen mot ett varmare klimat. Detta överenstämmer bl.a. med observationer på andra håll i landskapet såsom i trakten av Örnsköldsvik (Johansson 2000) och i Västerbotten (Kullman 2003). Man kan räkna med att inslaget av ädla lövträd kommer att öka i lövuddenområdet i framtiden om klimatförändringen består och i synnerhet lönn korruner flerstädes att bli ett betydande inslag.