fullastat med trädbränsle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fullastat med trädbränsle"

Transkript

1 Läs mer på Miljövinster när Gällivare Energi byter torv mot trädbränsle i kraftvärmverket. fullastat med trädbränsle kund, sid 8 intervju Brinner för förädling Prisbelönte skogsgenetikern Ola Rosvall har ägnat ett yrkesliv åt kunskapsspridning. sid 21 marknad Ekosystem till er tjänst Koldioxidinbindning, rening av vatten och rena skönhetsupplevelser kan få en prislapp i framtiden. sid 6 7 tema Trakthygge vs blädning Vad står begreppen för och hur påverkas skogen och skogsbruket? sid 16 19

2 Nr Vi vässar oss inom hållbarhet Hållbarhetsfrågor har alltid varit viktiga för statliga företag. Nu har vi fått nya direktiv från ägaren som gör att vi måste vässa oss ytterligare genom att sätta upp hållbarhetsmål som är både uppföljningsbara och utmanande. Jag ser det som självklart att vi arbetar för ett långsiktigt och ansvarsfullt nyttjande av våra resurser. Vi ser oss själva som ett hållbart företag. Vår verksamhet kretsar kring förnybar råvara och vi ligger långt framme när det gäller miljöfrågor. Genom innovativa satsningar på effektiva och gröna transporter såsom tåg och båt kan vi minska klimatpåverkan. Om vi med vår kunskap dessutom kan bidra till att öka användningen av träråvara i bland annat husbyggnation, ger vi totalt sett ett väldigt stort bidrag till klimatet. Intet av detta är lätt och inget är omöjligt! Inom andra områden har vi en längre väg att vandra. En stor och viktig utmaning ligger i att skapa en jämnare könsfördelning och öka mångfalden inom en av tradition mansdominerad bransch. Den utmaningen delar vi med skogsbruket i stort, och jag anser att det är avgörande för att vi ska uppfattas som en attraktiv arbetsoch uppdragsgivare och klara den framtida kompetensförsörjningen. För att nå våra mål måste vi bedriva ett hållbart företagande. Våra kunder värdesätter att råvaran kommer från certifierade skogar. Att vi nu även integrerar hållbarhet i allt strategiskt arbete gör oss till en ännu attraktivare partner. Och det får inte stanna på det teoretiska planet. Ska vi åstadkomma ett långsiktigt värdeskapande måste hållbarhetaspekten genomsyra hela vår verksamhet, den måste diskuteras och efterlevas överallt i ledningsgruppen såväl som i skogen. Samtidigt är grundbulten i företagandet att vi ska vara lönsamma. När vi summerar det gångna årets arbete på vår årsstämma den 22 april står det ekonomiska resultatet i fokus. Därför vill jag ta tillfället i akt att framhålla medarbetarnas insatser. Jag har sett många goda exempel på handlingskraft och nytänkande hos både anställda och entreprenörer, något som är av mycket stor vikt i den tuffa tid som vi och våra kunder upplever. Därtill hade vi turen att få en lång och kall vinter, vilket medförde ökad bärighet på annars svårtillgängliga marker och god efterfrågan på skogsbränsle. Nu spänner vi bågen igen och hoppas på en lika gynnsam sommarsäsong. per-olof wedin, vd för Sveaskog 21 Ekosystem som tjänst. 6 Gröna förtecken Redaktionen Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fem gånger per år. Chefredaktör: Pernilla Widén, Ansvarig utgivare: Linda Andersson, Produktion: Spoon, Redaktörer: Meryem Can, Helena Kämpfe Fredén Grafisk form: Spoon Omslagsbild: Tomas Bergman Tryck: Lenanders Grafiska AB ISSN: Ola Rosvall forskar om förädling. Iskalla plantor 14 på väg. Här nappar rödingen. 12 Våren är här och vi ser fram emot en spännande säsong. Många av landets skogsägare går just nu i väntans tider. En stor andel av dem har beställt plantor från Svenska Skogsplantor, som odlar inte mindre än 110 miljoner varje år! Följ med till en av deras anläggningar på sidorna Det våras också för de tjänster som skogen kan bidra till bara genom att finnas, till exempel genom inbindning av koldioxid. På sidorna 6-7 kan du läsa mer om hur Sveaskog arbetar för att utveckla marknaden för ekosystemtjänster. I det här numret skriver vi dessutom om trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. Vad skiljer modellerna åt och vad passar egentligen bäst i svenska skogar, enligt experterna? Du finner artikeln under vinjetten Tema. Och så träffar vi en av branschens nestorer, skogsgenetikforskaren Ola Rosvall. På sidorna berättar han om sitt värv i växtförädlingens tjänst och hur Sverige har skaffat sig en unik position som skogsnation. Trevlig läsning! Pernilla Widén ansvarig extern information, Sveaskog prenumeration Har du synpunkter på Forum Sveaskog? Mejla till redaktionen, För prenumerationsärenden, mejla till eller ring Sveaskogs kundcenter på tel annonsering Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel , Forest Stewardship Council, FSC, en symbol för ett ansvarsfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol. 2 forum sveaskog

3 A Tycker du att det är viktigt att det finns lokala och seriösa skogsentreprenörer med lokal arbetskraft och hög kvalitet? Svarar du JA på denna fråga är det hög tid att du försäkrar dig om att din virkesköpare har samma åsikt! ÄR DU SKOGSÄGARE? SMF Skogsentreprenörerna är branschorganisationen som utvecklar och kvalitetssäkrar entreprenörerna i det svenska skogsbruket. Läs mer om vår verksamhet på

4 AKTUELLT 100 % framtidsmaskinen. En av skisserna på den nya skotaren. Under 2012 fördubblades antalet beslut om förbud mot olika skogliga åtgärder jämfört med året innan. I år skärper Skogsstyrelsen tillsynen ytterligare genom att beslut om föreläggande och förbud i vissa fall ska kunna tas utan besök i fält. Förbud mot handel med olagligt avverkat virke Sedan 3 mars är det förbjudet att handla med trävaror av olagligt avverkat virke. Syftet med den nya timmerförordningen är att komma till rätta med det globala problemet med illegal avverkning och motverka inflödet av och handel med olagligt avverkat virke och trävaror inom Europeiska unionen. Timmerförordningen förbjuder utsläppande av virke och trävaror från olaglig avverkning på EU:s inre marknad. Det blir främst en utmaning för trä- varuimportörer eftersom de, om de inte redan har det, själva måste bygga upp system för att visa att virket inte är olagligt avverkat, säger Stefan Karlsson, skoglig handläggare, på Skogsstyrelsen. Timmerförordningen berör nästan all slags import av trävaror, bland annat rundvirke, plywood, papper, pappersmassa och trämöbler. 40 miljoner Så många plantor planerar Sveaskog att plantera på egen skog under Få skador i skogen Skogarna i Norrbottens och Västerbottens län drabbades av betydligt färre skador 2012 än Störst skada orsakade de omfattande snöfallen i januari 2012, som var små till måttliga med liten ekonomisk påverkan. Det visar en ny skaderapport från Skogsstyrelsen. Militär teknik i skogen Text: MaTS WIGART FOTO: BAE SYSTEMS Ända sedan mekaniseringen av skogsbruket inleddes på 1950-talet har avverkningarna i skogen blivit allt mer effektiva. Men nu har utvecklingen bromsats upp. Eftersom det dessutom finns en önskan att minska skogsmaskinernas markpåverkan har elva av landets skogsbolag inlett ett samarbete med försvarsföretaget BAE Systems i Örnsköldsvik. Tanken är att försöka applicera militär teknik på civil verksamhet, säger Urban Nordmark, teknisk chef på Sveaskog. En militär bandvagn som Stridsfordon 90, framtaget av BAE i Örnsköldsvik, väger ungefär lika mycket som en lastad skotare, det vill säga omkring 30 ton. Däremot ger stridsfordonets gummiband och avancerade fjädring lägre marktryck och högre maxfart. I gropig terräng kan Stridsfordon 90 köra 40 kilometer i timmen, medan en skotare rör sig tre till fyra kilometer i timmen. Målsättningen är att den nya skotaren ska kunna köra dubbelt så fort. Vi tror därmed att produktiviteten för en skotare skulle kunna öka med 20 procent, säger Carl-Gustav Löf, projektchef på BAE Systems. Militärt. Bandtekniken som finns i Stridsfordon 90 skulle kunna öka produktiviteten hos en skotare med 20 procent. URBAN NORDMARK, teknisk chef på Sveaskog. Tanken är att försöka applicera militär teknik på civil verksamhet. Fakta Hybrid Forestry Truck I projektet, som kallas HFT (Hybrid Forestry Truck), ingår förutom Sveaskog även Bergvik, Holmen, LRF Skogsägarna, Mellanskog, Norrskog, Norra skogsägarna, SCA, Stora Enso och Södra Skogsägarna. Bandfordon är inte helt nytt inom skogsbruket. På 1950-talet fanns till exempel skogstraktorn BMB 230 Bamse från Bolinder-Munktell med så kallad helbandsdrift. Siffror från Skogforsk (2012) visar att skogsbrukets avverkningsmaskiner inte jobbar effektivare idag än för fyra år sedan. Däremot går maskinerna sönder mera sällan. BAE Systems är en koncern inom försvarsindustrin, baserad i Storbritannien. I Sverige finns BAE Systems i bland annat Örnsköldsvik där BAE Systems Hägglunds tillverkar bandvagnar och stridsfordon. Förutom mindre markskador och ökad effektivitet ska den nya skogsmaskinen leda till bättre förarmiljö. Men längre än till en gemensam kravspecifikation har parterna ännu inte kommit. Ett helt nytt fordon kräver ett grundligt ingenjörsarbete, med noggranna datorsimuleringar, och tar lång tid att utveckla. Det går inte att stressa fram en ny skogsmaskin, konstaterar Urban Nordmark. Men det är onekligen stimulerande att tänka i nya banor. 4 forum sveaskog

5 Stamstället för trygga skogskonton Efter 70 år av tillväxt i skogen, förtjänar dina tillgångar att få fortsätta växa på ett Skogskonto hos oss. Har du dina skogspengar placerade på annat håll? Vi hjälper dig naturligtvis med flytten. Välkommen till Handelsbanken. En bank som kan skog och lantbruk. H11 C Följsam, midjestyrd skördare för både gallring och slutavverkning. Suverän i brant terräng. Och nu även med nya miljömotorn, Steg 3B Kraftfull motor, hydrostatisk transmission och midjeleden på mitten ger ROTTNE H11 C utmärkta terrängegenskaper och exakt spårning. Skördarhytten har suverän förarkomfort och fantastisk sikt över arbetsområdet. Detta förbättras ytterligare om skördaren utrustas med den sväng- och nivellerbara hytten med inbyggd hyttfjädring, COMFORT LINE. Kampanjerbjudande Finansiera din skogsmaskin FRÅN 0,99% TRÄFFA OSS PÅ ELMIA WOOD, MONTER 808 RÄNTA I 36 månader Kontakta din återförsäljare för mer information.

6 marknad Skogen skapar nya värden Text: Annika Eriksson Naturen som ekonomisk modell, träden som biologiska fabriker. Begreppet ekosystemtjänst innebär nya sätt att tänka på resurserna omkring oss. Och nya sätt att förvalta dem. För skogsbranschen har möjligheter till en ny marknad öppnat sig. Varje tid har sina behov. Den industriella revolutionen kom, och plötsligt var svensk skog inte längre bara material till den egna stugan eller ved i ugnen. Idag har växande insikter om ekosystemens känslighet och vårt beroende av dem skapat ett allt tydligare värde. Ett värde som Sveaskog vill ta vara på. Ekosystemtjänster är helt enkelt de nyttigheter människan får från ekosystemen, säger Olof Johansson, biolog och miljöchef på Sveaskog. Han menar att det handlar om en fortsättning på de tankar kring hållbar utveck- ling som präglat de senaste decennierna, men i en form som konkretiserar de stora och ibland ogripbara visionerna om ett hållbart samhälle. En hel del av ekosystemtjänsterna är redan etablerade som handelsvaror och tydligt prissatta, till exempel timmer, biomassa och livsmedel. Andra tjänster är vi ovana att tänka på i kronor och ören, som rening av vatten, inbindning av koldioxid och skönhetsupplevelsen i att vandra genom en doftande skog. Den boreala skogen har stor potential för inbindning av koldioxid. Kolet binds i marken på lång tid eftersom kylan gör att Jessica Nordin, miljöexpert på Sveaskog. material bryts ner långsamt. Däremot växer träden sakta. Upptagningen är dessutom bara effektiv de första åren, sedan avtar tillväxten och inbindningen. Sveaskog arbetar bland annat med att öka tillväxten för att koldioxidupptagningen ska gå fortare. I flera olika projekt försöker Sveaskog hitta modeller för den här handeln. Det första momentet är alltid att hitta standarder för hur behovet ska definieras och mätas, även om det egentligen inte är Sveaskogs huvudintresse. Det är mest intressant för dem som gör beräkningar av hur olika företags Sveaskog pionjärer inom ekosystemtjänster I Norrbotten har gruvnäringens miljökrav och skogsägarnas sökande efter nya marknader lett fram till ett unikt samarbete. Vi har ett praktiskt upplägg från början, säger Hans Winsa, Sveaskogs projektledare för ABCD-projektet, Arctic Boreal Climate Development. Industriföretaget LKAB är köparen i sammanhanget och projektet drivs av Över- torneå kommun. Företaget släpper ut stora mängder koldioxid och är intresserat av inbindning av kol i den norrbottniska skogen som alternativ till köp av utsläppsrätter. I projektet ingår Sveaskog, närmare 20 skogsägare samt landsting, kommuner och andra regionala aktörer. Projektets mål är att utveckla skogsskötselmetoder som ökar tillväxten, verifiera effekterna och omvandla dem till utsläppskrediter som kan säljas. Hösten 2009 fick skogsägarna utbildning i åtgärder som de därefter utfört, samtidigt som de lämnat en del av varje bestånd utan åtgärd för att ha något att jämföra med. Beroende på åtgärd tar det mellan sex och 25 år för en slutgiltig utvärdering, men redan nu har arbetet fått positiva effekter i ökad biomassa. Ersättningen bygger på en uppskattning av utsläppsrätten till cirka 100 kronor per ton koldioxid. Markägarna har fått ersättning för den beräknade effekten av åtgärden, och skulle värdet bli högre får de mer. Hans Winsa, forskningsledare och Sveaskogs projektledare för ABCD-projektet. 6 forum sveaskog

7 Foto: Leif Öster skogsnäringen i siffror avverkningsanmälningar helår 2012 Tusen hektar Barr och blad är fabriker som nyttjar fotosyntesen i sitt arbete jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec Källa: Skogsstyrelsen Under december månad 2012 minskade den anmälda avverkningsarealen med 34 procent eller hektar, jämfört med december förra året. Under hela 2012 sjönk avverkningsanmälningarna med 9,1 procent. Trävaror Jan ,2% Stam, bark och rot är lagret där produkterna från fotosyntesen lagras. ekosystem i arbete Vi är ovana att tänka på det värde skogen har bara genom att existera. Vilket pris har till exempel inbindning av koldioxid? Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror, gran och tall, var 3,2 procent lägre i januari 2013 jämfört med januari Källa: SCB trädbränsle 2012 = Kvartal 3 = Kvartal 4 verksamhet ska kompenseras. Vi vill erbjuda själva åtgärden, säger Jessica Nordin, projektledare för Sveaskogs projekt för ekologisk kompensation. Det är svårt att redan nu säga något om vilka som är potentiella kunder, men ett exempel skulle kunna vara ett gruvbolag som planerar att exploatera mark där en unik lav växer. Här kan Sveaskog erbjuda annan mark där samma lav kan växa istället. Projektet för ekologisk kompensation startade under hösten 2012 och har som mål att utifrån internationell standard hitta en modell för hur förlust av biodiversitet kan mätas och kompenseras. Fas två inleds under våren, när ekonomer ansluter för att skapa modeller som kan beräkna värdet på tjänsten. I samtliga modeller finns krav på att företaget ska prova alternativa lösningar först eftersom det är viktigt att handeln med ekosystemtjänster inte blir ett sätt att köpa sig fri. På de frivilliga marknader som redan finns har det ibland förekommit handel med utsläppsrätter som egentligen bara flyttar på problemen utan att lösa dem. För att komplicera det ytterligare finns det också tjänster som det är orimligt att ta betalt för, till exempel syret vi andas. Cecilia Akselsson, geovetare vid Lunds universitet. Det finns mycket kvar att lära om ekosystemen. Fakta Ekosystemtjänster Sveaskog satsar på: Skogens förmåga att binda in kol. Vattenrening i skogsmark. Biodiversitet, biologisk mångfald. Källa: Olof Johansson, miljöchef på Sveaskog. Cecilia Akselsson är geovetare på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, och hon var till en början tveksam till begreppet, som hon tyckte verkade alltför grunt. Det finns mycket kvar att lära om ekosystemen. Finns det till exempel arter vi inte känner till eller värdesätter idag, som är viktiga för systemens funktion? Hon förstår också de kritiker som menar att det är en modell som sätter människan alltför mycket i centrum. Men hon ser det allt mer som en chans att markera något viktigt. Det kan kännas begränsat att beskriva naturen och vår existens i ekonomiska termer, men om det är vad som krävs för att vi ska ta hänsyn till skogens alla värden så är det värt det. SEK per MWh Briketter och pellets skogsflis Värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för briketter och pellets var under det fjärde kvartalet kronor/mwh, jämfört med årets tredje kvartal då den var 314 kronor/mwh. Priset på skogsflis låg på 205 kr/mwh under det fjärde kvartalet. pappersmassa Mars 2013 SEK per ton Källa: FOEX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. = långfibermassa = kortfibermassa forum sveaskog 7

8 kund Fakta Gällivare Energi Producerar, distribuerar och säljer fjärrvärme och el. Omsättningen är cirka 118 miljoner kronor (2011). I den gamla värmepannan, invigd 1983, användes enbart torv som bränsle. När kunderna blev fler och den befintliga pannan uppnått en ålder på 30 år togs beslutet om att till en kostnad av 450 miljoner kronor bygga ett helt nytt kraftvärmeverk. torv och flis. Varje år används cirka ton bränsle för att hålla anläggningen igång. Fakta Trädbränsle värmer Gällivare Gällivares nya kraftvärmeverk togs i drift Idag har torv till stor del ersatts med trädbränsle, vilket gett avsevärda miljömässiga förbättringar. För merparten av leveranserna svarar Sveaskog. Målet är att använda skogsflis till 50 procent, säger Conny Larsson, produktionschef på Gällivare Energi. text: Mats Wigardt Foto: tomas bergman 8 forum sveaskog

9 full koll. Maskinisten Mats Olsson i Gällivare Energis kontrollrum. Fjärrvärme har länge varit det naturliga valet för fastighets- och småhusägare i Gällivare. Och när den nya värmepannan i Gällivare togs i bruk vid årsskiftet 2010/2011 kunde både torv och flis börja användas som bränsle. Totalt går det åt ungefär ton bränsle per år för att hålla anläggningen igång. Av det utgörs mellan 55 och 60 procent av torv, resten är flisat träbränsle. Målsättningen är att hamna på 50 procent av varje sortiment, säger Conny Larsson, produktionschef på Gällivare Energi. Den stora fördelen med att elda med en större andel trädbränsle är att utsläppen av framförallt svavel blir lägre. Handeln med utsläppsrätter minskar och hanteringen av tillstånd för torvbrytningen förenklas. På minussidan finns att trädbränsle ger en beläggning inuti pannan, och att flis, i kombination med fuktig torv, gärna fryser ihop och bildar stora klumpar som kan stoppa bränsletillförseln. Men fördelarna överväger nackdelarna. conny larsson, produktionschef Gällivare Energi. Vi för en ständig dialog om vilka lösningar som fungerar bäst. ny på jobbet. Theresa Savonen tillträdde den 1 mars 2013 tjänsten som vd för Gällivare Energi. Trots att torv innehåller mer energi än de flesta biobränslen och är bra att elda med överväger miljöfördelarna med trädbränslen, säger Conny Larsson. En annan utmaning är logistiken. Det saknas större lagringsutrymmen för flis i anslutning till värmeverket i Gällivare. Ligger flisad grot kvar i skogen mer än några dagar kan kvaliteten på bränslet försämras. Ett jämnt inflöde av bränsle är därför en förutsättning för nöjda värmekunder, särskilt som det inte får bli kallt i elementen när kylan slår till. En större andel av den skogsflis som levereras till Gällivare Energi har Sveaskog som avsändare och motsvarar en volym på mellan 50 och 100 lastbilar i månaden. Bränslet hämtas primärt från Sveaskogs egna slutavverkningar i norra Sverige, där företaget är en stor markägare. Grot läggs först i vältor, stora högar, där det får torka. Efter cirka ett år upparbetas grot och andra trädrester till flis och körs slutligen ut till kunden. Avtalet med Gällivare Energi är en ansenlig affär med stora volymer. Och utmaningarna är flera, säger Martin Jonsson, säljare på Sveaskog. Till exempel är många vägar oframkomliga under våren och hösten. Dessutom varierar efterfrågan på bränsle över året utan att nödvändigtvis passa in i samma pussel som Sveaskogs avverkningsplaner. Vi har redan lyckats bemästra flera flaskhalsar i flödesschemat och det pågår ett kontinuerligt arbete för att få alla bitar på plats, fortsätter Martin Jonsson. Fakta Biobränsle Alla typer av växtmaterial som kan brännas direkt eller som kan omvandlas till flytande eller gasformigt bränsle. Användningen är på stark frammarsch med ved på en ännu ohotad förstaplats. Grot (grenar och toppar), en tidigare delvis outnyttjad skogsbränsleresurs, har på senare år blivit högintressant. Stora avverkningar och ett eget nät av skogsbilvägar gör det både praktiskt och ekonomisk intressant att flisa och lagra grot och klena träd på plats i skogen. Därmed sparas många tunga transporter till någon centralt belägen terminal in. Istället kan det flisade bränslet köras direkt till kund. En annan viktig faktor för regelbundna bränsleleveranser är det digitala lagersystemet Prolog. Där finns all tillgänglig information om avverkning, sortiment och transporter i hela värdekedjan samlad, från skördare till industri. Det finns också kartor med uppgift om var såväl timmer och massaved som biobränsle finns lagrat. Och status på vägarna dit. Det för med sig färre felkörningar och därmed effektivare transporter, med goda möjligheter att leverera rätt volym till rätt kund i rätt tid. Conny Larsson tycker att samarbetet med Sveaskog flyter på tämligen friktionsfritt. När kylan slår till samtidigt som det är många helgdagar i rad, som det var i julas, gäller det att logistiken inte haltar. Vi för en ständig dialog om vilka lösningar som fungerar bäst, säger han. Och det är mycket värme som passerat genom det elva mil långa kulvertsystem som sedan starten 1983 grävts ner i marken i Gällivare och i Malmberget. Därefter har fjärrvärmenätet utvidgats allt mer, genom såväl förvärv av befintliga system som utbyggnad i egen regi. Den första villakunden anslöts Därefter har det blivit ytterligare drygt kunder, varav cirka är villaägare. Utbyggnaden av fjärrvärme har i hela landet minskat utsläppen av svavel med 92 procent, säger Conny Larsson forum sveaskog 9

10 skogsbruk Fakta VMF Qbera Certifierade enligt ISO-standarden 17025, vilket innebär att mätutrustningar och redskap ständigt kontrolleras. Mätramarna kontrolleras dagligen, fordonsvågarna en gång i veckan och övriga mätredskap en gång i månaden. Nattöppet i Frövi text: magnus atterfors Foto: samir soudah Närmare 25 biobränslebilar och omkring 100 bilar med massaved och flis. Så mycket klarar mätstationen utanför Örebro av varje dygn. Vi har gjort ett nattligt besök på ett av naven i Skogssverige. Det är en kall vårvinternatt vid mätstationen Frövi, en av omkring 320 mätstationer i Sverige. Just den här natten är inflödet av bilar som kommer lastade med skogsråvaror tämligen lågt. Andra tider kan det vara fullt med fordon som väntar på inmätning. Mätstationen öppnar måndag klockan och har sedan öppet dygnet runt fram till fredag klockan Här mäts omkring 100 bilar med massaved och flis, och biobränslebilar varje dygn. Under vintern är verksamheten till viss del väderberoende. Vid fint väder kommer fler bilar med massaved och är det kallare ökar efterfrågan på bränsle, säger Jan Eriksson som arbetar som mätare. De tre virkesmätningsföreningarna i Sverige är VMF Nord, VMF Qbera och VMF Syd. De bemannar mätstationer vid alla större massabruk och sågverk i landet. Mätstationen Frövi, tre mil norr om Örebro, betjänar BillerudKorsnäs inmätning av massaved och biobränsle för anläggningens produktion av förpacknings- och vätskekartong. Biobränslet ger även fjärrvärme till orter i närområdet. Skogsråvaran kommer från någon av de Är det fint väder kommer fler bilar med massaved och är det kallare ökar efterfrågan på bränsle. JAN ERIKSSON, mätare. tusentals leverantörerna, varav en stor del är enskilda skogsägare, både i närområdet och på avstånd upp mot 30 mil. Råvara kommer även med tåg till bruket, men då är den redan inmätt sedan tidigare. Mätningen av en massavedsbil med avlastade gran-, tall- och björktravar tar omkring tio minuter. Först säkerställer vi vilken skogsägare som lasten tillhör och att den verkligen ska till Frövi. Det gör vi via en transportorder och märkning (vältlappar) på virket. Sedan vägs partiet in och volymen på ekipaget mäts. Det är volymen som ligger till grund för betalningen, säger Stefan Backman, områdeschef vid VMF Qbera. Sedan tre år tillbaka arbetar VMF Qbera i ett onlinekopplat datasystem (SDC-Doris) där alla mätuppgifter matas in så att säljare och köpare snabbt kan se vad som mätts in. I systemet finns också en inbyggd funktion som slumpmässigt väljer ut partier som ska kontrollmätas. Vid ett stickprov mäter vi varje enskild stock i en trave och får från det fram ett facit som kan jämföras med den ordinarie mätningen. Här i Frövi gör vi cirka 300 stickprov varje år. Bilar med flis från sågverk vägs in och 10 forum sveaskog

11 krönika Marknad Signaler på bättre tider globalt Förra krönikan beskrev många av de problem som svensk skogs- och trämekanisk industri brottades med under förra året. Vänder vi blickarna framåt är det fortfarande skuldkrisen i EU med svag eller ingen ekonomisk utveckling som följd, samt den starka svenska kronan som är det negativa för skogsnäringen. Ändå finns det många positiva signaler om bättre tider på den globala marknaden. Mest spännande är pris- och efterfrågeutvecklingen för sågade trävaror på den nordamerikanska marknaden. Ett mått som används är en mix av olika träkomponenter vilka ingår i bygget av ett trähus med en viss standard i USA. Jämfört med priset för tolv månader sedan, har priset för denna mix ökat med cirka 45 procent och är nu uppe på 2005 års nivåer. Orsaken är det ökade bostadsbyggandet. Än har det inte i särskilt stor omfattning påverkat den svenska exporten till USA, men totalt kan det på sikt ändå öka exportmöjligheterna också till andra länder. I övrigt fortsätter trenden att exporten av trävaror ökar till Nordafrika och Mellanöstern medan andelen till EU sjunker. I stort är det balans mellan utbud och efterfrågan på sågtimmer men regionalt, och främst då i Götaland, finns det ett underskott. Industristrukturen för produktionen av grafiska papper har förändrats dramatiskt på senare tid, med kapacitetsminskningar i Sverige om ton. Även i Norge har kapaciteten minskat. I ögonblicket kommer efterfrågan på massaved regionalt att minska men låga priser på massaved kan också komma att minska utbudet. Annars finns det ljusglimtar för massa- och pappersindustrin med efterfrågeökningar och prishöjningar på pappersmassa och andra papperskvalitéer. Lagren med långfibermassa har minskat i Europa och priserna verkar fortsätta att stiga. Det görs försök att höja priserna från omkring 835 dollar per ton till 850 dollar. I stort är det balans mellan utbud och efterfrågan på massaved men regionalt, och främst då i södra Norrland, finns det ett överskott. frövi Mätstationen Frövi ligger i Örebro län. råvara. Varje dygn mäts omkring 100 bilar med massaved och flis samt upp mot 25 biobränslebilar. besiktas. Väljs de inte ut för kontrollmätning åker bilen vidare och tippar sin last. Blir bilen utvald tar vi torrhalts- och sållprover från minst tre olika punkter på ekipaget som läggs i en hink. Ur hinken tar vi sedan ett prov på 1,5 liter som placeras i en torkugn i 24 timmar för att få fram ett torrhaltsvärde. Resten av flisprovet får passera en sållningsutrustning för fastställande av vilken fraktionsfördelning den inkommande flisleveransen har. Fraktionernas fördelning, jämte torrhalten, ligger därefter till grund för betalningen. En tredje typ av råvara som mäts in är bränsleprodukter som grot, stubbar och ris. Vägning, volymmätningar och borrprover används som grund. Till det tas torrhaltsvärdet för att fastställa partiets värde. Biobränslet räknas ofta om till megawatt, som är den vanligaste betalningsgrunden. VMF Qbera är indelad i fyra distrikt i mellersta Sverige och har cirka 100 mätplatser där företagets personal verkar. Vi har en till två kvalitetsledare i varje distrikt. De har till uppgift att åka runt och kontrollera och utbilda så att vår personal mäter rätt och är uppdaterad på senaste mätningsinstruktionerna. Fakta Svensk modell för opartisk mätning I Sverige finns en välutvecklad modell för att hantera köp och försäljning av sågtimmer, massaved och biobränsle. Det är virkesmätningsföreningarna och Skogsnäringens it-företag (SDC) som garanterar opartisk mätning och redovisning, vilket gör modellen möjlig. Systemet har växt fram under lång tid. Redan 1892 började köparsidan att organisera sig och 1935 kom den första virkesmätningslagen. Sedan dess finns det partssammansatta virkesmätningsföreningar, med lika många representanter från köpar- och säljarsidan. Det är parterna som bestämmer regelverket. Unikt i Sverige är att det finns en nationell standard för hur sortimentet beskrivs och uppgifter om hur köp och försäljningar redovisas. Det sker öppet och transparent. Just nu pågår en lagöversyn, och ett förslag finns framtaget för en lagstiftning som omfattar mer än massaved och sågtimmer. I Europa finns kravet att minst 20 procent av energiproduktionen ska vara baserad på förnyelsebara råvaror. Omställningen har påbörjats men risken är uppenbar att skuldkrisen försvårar och försenar processen. Kallt senvinterväder har gynnat förutsättningarna för hög biobränsleförbrukning men produktionsstörningar, låga elpriser, råvarusubstitut och höga biobränslelager har påverkat leveranser och priser. Anders Dahlqvist, marknadskoordinator forum sveaskog 11

12 jakt & fiske Rödingfiske i världsklass Text: Erik Salmonson Foto: Jeroen Schoondergang Abborrträsk är ett välkänt mecka för inbitna fiskare från världens alla hörn. Eldsjälen Sonny Holmberg berättar varför han kan erbjuda världens bästa rödingvatten på Sveaskogs mark. Sonny Holmberg, ägare av Abborrträsk Natursafari. När inlandsisen för drygt tio tusen år sedan smälte lämnade den kvar ett väldigt isblock. Den smältande isen förvandlades under årens lopp till det den är idag: Tjärnheden, ett av världens största så kallade dödisområden, beläget utanför Abborrträsk, två mil sydost om Arvidsjaur. Ett område som belönats med exakt lika många sjöar som det finns dagar på året. Hit kommer många olika slags turister. Vi har fantastiska fiskesjöar, men också jaktmöjligheter och framförallt tillgång till ett helt fantastiskt friluftsliv, säger Sonny Holmberg som äger företaget Abborrträsk Natursafari. Även om friluftslivet i till exempel områdets naturreservat Pellobäcken, med en mosaik av åsar, moränkullar, myrar, tjärnar och sjöar, är något utöver det vanliga är det fisket som lockar. Inte minst när det kommer till röding. Området är vida känt i fiskekretsar och en av många som har imponerats är Martin Falklind, chefredaktör för den klassiska tidningen Fiskejournalen. Han beskriver det som världens bästa storrödingssjö. Både i tidningen och på Youtube visar han hur han bara under några få minuters fiske får upp den ena rekordfisken efter den andra. Att inlandsisen stannade här och att vattnen ligger längst upp i sjösystemet gör att storrödingen trivs oerhört bra. Skulle vi fara längre ner finns det mycket gäddor. Gäddor och röding går inte ihop, så är det bara. Genom ett bra, ekologiskt hållbart, uttag av röding kan man hålla den höga kvaliteten på både fisk och fiske. Varje grupp som kommer hit får ta upp en fisk att tilllaga och äta under vistelsen. Övriga ska släppas fria för att det gedigna beståndet ska bevaras. Av dem som besöker området är cirka nittio procent från utlandet. En mix av turister från Danmark, Tyskland, Holland, Schweiz och Italien åker till Abborrträsk i hopp om att äntligen få uppleva och fånga den där riktigt stora rödingen. Ingen åker hem besviken. Naturen är magisk med blöta hjort- Fiskarna är helt enkelt störst och nappar bäst, så är det bara. Fakta Röding Tillhör släktet laxfiskar och är en av flugfiskarnas favoriter. Den är av många beskriven som mystisk och svårberäknelig, något som utgör charmen i fisket. Röding existerar naturligt i Sverige som två närbesläktade arter, storröding och fjällröding. Den är även populär att pimpelfiska under vinterhalvåret. Då främst i de nordligare delarna av landet. ronmyrar, torra tallhedar, brusande forsar och branta bergshällar. Och även om Sonny Holmberg inte kan avslöja alla sina fiskehemligheter sammanfattar han ändå koncist varför man ska åka just till Tjärnhedens 365 sjöar. Fiskarna är helt enkelt störst och nappar bäst, så är det bara. Hallå där Petter Johansson, kundansvarig för Abborrträsk Natursafari på Sveaskog. Vad gör man om man jobbar med fiskerättsupplåtelser? Vi är tre personer på Sveaskog som jobbar med att utveckla fisket från norr till söder. Vi arbetar för att fler ska kunna ta del av fiske på markerna genom att upplåta vatten till privatpersoner, föreningar, yrkesfiskare och företag samt genom att tillgängliggöra våra vatten för allmänheten genom våra olika fiskekort. Hur vanligt är det att ni på Sveaskog upplåter fiskerättigheter? Mycket vanligt, och det är en stor del av vad jobbet går ut på. Idag har vi cirka fiskeupplåtelser från norr till söder och det finns utrymme för fler. Vi arbetar kontinuerligt för att erbjuda våra befintliga och nya kunder möjlighet att arrendera ett eget fiskevatten för olika ändamål såsom bland annat flugfiske, verksamhet inom naturturism, rekreation, fiskevård och utsättning av fisk. Hur många fiskevatten har Sveaskog? Sveaskog har många attraktiva vatten på sina marker och förvaltar även en del vatten åt Statens Fastighetsverk, allt från lugna sjöar till fina älvsträckor, spridda runt om i landet. Vi har många lediga vatten att arrendera ut. Här finns något för alla: sportfiskaren, företagaren, föreningen, nybörjaren och familjen. Vad tycker du om Sonny Holmbergs satsning? Sonny är en driven person med många bra idéer. Han har lyckats med att driva fram ett mycket bra bestånd av stor och fin röding i de vatten han arrenderar av Sveaskog. Det som är roligt med Sonny är hans kreativitet och nytänkande, som också gör det kul att jobba med honom. 12 forum sveaskog

13 LH1303 A83 HiTech + fabriksmonterad lastare Valtra V36 från :- Mångsysslare med kopplingsfri fram/back Driftsäkra A83 har snabbt blivit otroligt populär. Den lättkörda traktorn har kopplingsfri fram/back och liten vändradie. Det gör den perfekt till lastararbeten. Låg ljudnivå och låg bränsleförbrukning ger ytterligare plus i kanten. Just nu köper du A83 tillsammans med fabriksmonterad lastare Valtra V36 för bara :- Prata med din säljare redan idag! Finns även med lastare Valtra 240P från :- Tel Standardutförande med lastare V36. Ord pris från :-. Priser exkl moms. Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel. Tel Börja planera för att plantera Skogsägarens varuhus Beställ våra GRATIS kataloger!

14 FÖRYNGRing 40 miljoner plantor ryms i Svenska Skogsplantors största lager i Kumla. Från frys till plantage Våren och försommaren är bråda tider för Svenska Skogsplantor. Tjälen går ur marken och de närmaste månaderna ska miljontals plantor av olika slag ut till kunderna och ner i backen. Text: sven lindell Foto: samir soudah Ett säkert vårtecken är att Svenska Skogsplantors terminaler landet över slår upp portarna. Ett efter ett, med början i söder, öppnar de trettio utlämningsställena terminalerna, i takt med att tjälen går ur jorden och planteringssäsongen kör igång. Utanför terminalerna trängs lastbilar och bilar med släp, när kunderna hämtar sina beställda plantor. Men kunderna kan också få plantorna levererade till platsen för planteringen eller egentligen vart de vill, säger Lena Sammeli, vd för Svenska Skogsplantor. Och det är allt fler som vill ha den servicen. Plantorna hämtas ur frysarna där de gått i ide över vintern. Företagets största lager finns utanför Kumla. Härifrån distribueras huvuddelen av plantorna till kunder i Götaland och Svealand. Ett nästan lika stort lager, som försörjer de norrländska kunderna, lena sammeli, vd för SSP. Fler vill sköta planteringen mer effektivt. finns i Vidsel utanför Älvsbyn. Varje år säljer företaget 125 miljoner plantor. Det gör Svenska Skogsplantor till landets största plantleverantör. Antalet kunder är mellan och Den största enskilda kunden är moderbolaget, Sveaskog, men uppemot 75 procent av plantorna går till externa kunder. Vi säljer till stora kunder som skogsbolag, skogsägarföreningar och sågverk likaväl som till en stor mängd små, privata skogsägare, säger Lena Sammeli. De allra flesta plantorna som produceras är täckrotsplantor, det vill säga plantor med rötterna täckta av en näringsberikad torvklump. En fördel med täckrotsplantor är att de är enkla att plantera. Näst största posten är så kallade barrotsplantor. Som namnet antyder är deras rötter bara och de är väl förgrenade med många finrötter. De är något äldre och därför högre än täckrotsplantorna, och passar där det finns risk för snytbaggeangrepp och viltbetning. En tydlig trend är att beställningarna på täckrotsplantor ökar i södra Sverige. Orsaken är sannolikt att fler vill sköta planteringen mer effektivt, säger Lena Sammeli. Vid sidan om gran- och tallplantor erbjuder Svenska Skogsplantor ett brett sorti- Fakta Följ plantornas väg från frys till kund ➊ Inför planteringssäsongen är Svenska Skogsplantors plantor redo att levereras till kunderna. ➋ När det är dags att leverera ordern, lastas de förpackade plantorna i specialinredda truckar. ➌ Truckarna kör ut med de beställda plantorna till platsen där planteringen ska ske, till Svenska Skogsplantors utlämningsställen, eller vart helst kunden önskar. ➍ Chauffören kör inte bara trucken utan står även för i- och urlastningen. 14 forum sveaskog

15 -3 Fakta Vilande plantor i frysen När plantorna som odlats på friland är invintrade och fryståliga, det vill säga när de bildat knopp och börjat förvedas, förpackas de i kartonger. Kartongerna staplas på pallar som i sin tur staplas i frysrum där temperaturen ligger konstant på 3 4 minusgrader. Kartongerna är tättslutande plantorna måste behålla fukten för att inte frystorka. Efter ungefär en vecka är plantorna infrysta. Under hela vintern kontrolleras miljön och temperaturen noga, både med automatiska system och manuella mätningar. Fryslagringen gör att vilande plantor finns leveransklara just vid den tidpunkt då kunden vill ha dem. Plantor som är i vila är också mindre känsliga och klarar bland annat transporter bättre en planta som har börjat sin tillväxt. En annan fördel med kartong och plantor i vila är att plantvården blir mycket enklare. Det krävs ingen bevattning under tiden plantan väntar på att få komma i backen. Så snart den tinat upp är den klar att planteras och börja växa. I minus 3 4 graders kyla förvaras plantorna i väntan på vår och utplantering. 110 miljoner plantor odlas varje år i Svenska Skogsplantors egna plantskolor. ment av andra plantor: barrträd som lärk och blågran och lövträd som bok, lind, lönn, asp och björk. Den stora majoriteten av plantorna är beställda i förväg. Våra största kunder skriver vi flerårsavtal med om si och så många miljoner plantor. Det gör att efterfrågan är relativt konstant år från år. Men många köper strax innan det är dags att plantera. Det är här som omvärldsbevakningen kommer in i bilden. Vi anstränger oss för att pricka så rätt som möjligt i sortimentet och ha lagom volymer i butiken, säger marknadschefen Hans Thyr. Det rör sig bland annat om att hålla koll på avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen och att hålla sig à jour med konkurrenternas göranden. Försäljningen väntas öka de närmaste åren, inte minst på grund av att Svenska Skogsplantor kan erbjuda Conniflex-behandlade plantor. Conniflex är marknadens första mekaniska skydd mot snytbaggens angrepp. Ungefär vid midsommar är vårens planteringssäsong över. Nästa intensiva period infaller under tidig höst, då ungefär tio procent av planteringen av skogsplantor sker forum sveaskog 15

16 tema Trakthyggesbruk Trakthyggesbruk ger öppna och soliga ytor i skogen där till exempel blåbärsris trivs. T Kontinuitet eller trakthygge? För mindre arealer av svensk skogsmark kan kontinuitetsskogsbruk eller snarare blädning vara lämpligt i svenskt skogsbruk. Men för merparten av de svenska skogarna passar trakthyggesbruk bäst. Vi reder ut varför. Text: Sara Bergqvist Foto: Leif Öster/ Martin Ahlström 16 forum sveaskog

17 Blädningsskogsbruk Skog som brukats med blädning blir med tiden snårig, eftersom träd av olika storlek samsas på samma yta. Många människors idealbild av skogen är en gles skog med högväxta träd, vacker utsikt och gläntor där man kan plocka bär och svamp. Artrikedomen är stor bland växter och djur och människor kan vistas där för rekreation. Om man bara kunde använda kontinuitetsskogsbruk överallt istället för trakthyggesbruk så skulle väl alla skogar se ut så eller? Problemet är bara att en skog där man använt sig av kontinuitetsskogsbruk liknar allt annat än den glesa, soliga skogen i exemplet ovan. Istället utvecklas en mörk granskog där sikten inte är mer än meter. Egentligen skulle jag vilja komma ifrån begreppen kontinuitetsskogsbruk och hyggesfritt bruk. Det är vaga och odefinierade begrepp som sätter fokus på hygget istället för på skogen. Pratar vi om motsatsen till enskiktat trakthyggesbruk bör vi kalla det för blädningsbruk, säger Lars Lundqvist, forskare på Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Nyligen författade han rapporten Virkesproduktion och inväxning i skiktad skog efter höggallring, som redovisar de fältstudier som är gjorda i blädad skog. Blädning innebär att man gallrar bland de största träden med jämna mellanrum. Blädningsbruk fungerar bara i granskog och endast i skog som redan är fullskiktad, det vill säga innehåller träd i alla storleksklasser, från småplantor till dem som är 150 år. Det innebär att vi inte har mycket skog att välja på, utan kanske bara fyra fem procent av den totala skogsarealen. Lars Lundqvist menar att många tror att det plötsligt går att byta metod från trakthyggesbruk till blädning, vilket är en orimlighet inom överskådlig framtid. Man kan ju bara avverka de träd som faktiskt finns. Om träden är 150 år när de avverkas måste alla träd i alla åldrar finnas där redan nu. Översätter man det till ett mänskligt samhälle där man plötsligt saknar människor i arbetsför ålder så hjälper det inte om man skaffar en massa barn nu. Barnen måste ju få chans att växa upp man kan inte hoppa över en hel generation och tro att den nya ska snabbväxa till sig. Men inte ens i fullskiktad granskog är det lämpligt med blädning på alla ställen. Handlar det om skogar med höga naturvärden bör man också låta bli. I den naturliga skogen finns det ungefär Lars Lundqvist, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. procent död ved som många arter är beroende av och som man går miste om vid blädning, säger Stefan Bleckert, naturvårdschef på Sveaskog. En annan anledning är att de mer frekventa avverkningarna, som blir fallet vid blädning, bidrar till ökad risk för körskador på rötterna. Ett av de största problemen vi har kopplat till gran är rotröta, som sprids när stubbar infekteras i samband med avverkning eller som uppstår på grund av körskador på rötterna, säger Herman Sundqvist, skogschef på Sveaskog. Riktar man däremot in sig på ytor med skiktad granskog utan stora naturvärden, accepterar att tillväxten blir mindre än vid trakthyggesbruk och att skogen bli snårig och svår att vistas i har blädning en viss plats i det svenska skogsbruket. Så länge man säkrar återbeskogning och inte hugger för hårt i yngre skog är det upp till varje markägare att avgöra själv hur man vill göra. Har man ett litet skogsinnehav med en jämn åldersstruktur som man vill bibehålla kan det vara ett bättre val för skogsägaren att kontinuerligt plocka ut träd. Men i ett större perspektiv anser vi att trakthyggesbruk med god naturhänsyn är bättre ur såväl natur- Blädningsbruk fungerar bara i granskog forum sveaskog 17

18 tema skogsbruk i siffror Totala skogsarealen 40 Blädningsskogsbruk Så många miljoner ton koldioxid lagras idag per år i skog och skogsmark i riket. Sedan trakthyggesbruk började användas har kolförrådet i svensk skog och skogsmark mer än fördubblats. 4 5 procent av den totala skogsarealen kan användas för blädningsskogsbruk. Blädning fungerar bara i granskog och i fullskiktad skog. 100 år skulle det ungefär ta att ställa om från trakthyggesbruk till kontinuitetsskogsbruk. vårds- som produktionssynpunkt, säger Olof Johansson, miljöchef på Sveaskog. För ett par år sedan avsatte Sveaskog tre områden om hektar vardera avsedda för skogsbruk utan hyggen. Syftet är framför allt att kunna göra studier i större skala i ett frilufts- och upplevelseperspektiv, säger Herman Sundqvist. Vad händer egentligen med skogen när vi gör på olika sätt? Vill man sitta på en öppen plats eller under en gran? I en blädad skog växer de nya träden ständigt i skuggan av äldre träd, något som inte alls passar tall eller björk och andra lövträd. Om blädning användes som huvudsaklig metod, eller om skogarna fick stå utan att man gjorde någonting, skulle en stor del av de svenska skogarna omvandlas till granskog. De flesta som pratar om det här ser nog inte framför sig att de skuggtåliga trädslagen tar över i den enorma skala det handlar om. Blädningsbruk utgör ett direkt hot mot ljuskrävande trädslag som tall, ek, björk och sälg, säger Stefan Bleckert Att skogarna inte förvandlades till granskog innan trakthyggesbruket kom till beror på att de skandinaviska skogarna tidigare brann med jämna mellanrum. Det gynnade pionjärträdslag som tall och björk, som snabbt var på plats igen efter katastrofen. Trakthyggesbruk efterliknar de forna bränderna och är gynnsamt för såväl tall Stefan Bleckert, naturvårdschef på Sveaskog. Blädningsbruk utgör ett direkt hot mot ljuskrävande trädslag. som björk, som vill ha öppna, soliga ytor. Granen, som är ett sekundärträdslag, växer däremot gärna i skuggan av andra träd, konstaterar Herman Sundqvist. Andra viktiga skäl till att välja trakthyggesbruk är produktiviteten och ekonomin. Det är billigare att avverka en gång än flera och den enskiktade skogen växer betydligt snabbare än den blädade. En större tillväxt är också gynnsam ur miljösynpunkt. Sedan trakthyggesbruk började användas har kolförrådet i svensk skog och skogsmark mer än fördubblats. När skogen väl avverkas lagras kolet vidare i mer eller mindre långlivade produkter, till exempel sågtimmer till trähus. Vid avverkningen uppstår också hyggesavfall som kan användas som biobränsle. En stor klimateffekt är att produkter från skogen kan ersätta andra material som producerats med hjälp av fossila bränslen, så kalllad substitution. Allt det bidrar starkt till att motverka ökningen av koldioxid i atmosfären och den oönskade klimatförändringen. Ett skogsbruk som nyttjar skogens tillväxtpotential och förser oss med så mycket förnybar råvara som möjligt är därför klimatsmart, och här ser vi trakthyggesbruket som det bästa alternativet i våra sedan länge skötta skogar, säger Olof Johansson. Men för att återgå till den där första bilden av skogen som rekreationsplats. Vilka skogar är det egentligen som människor Fakta Fyra myter kontinuitetsskogsbruk......är olagligt Både sant och falskt. Det går bra att bedriva kontinuitetsskogsbruk så länge man inte gör skogen för gles. Kontinuitetsskogsbruk som leder till att skogen blir väldigt gles är däremot olagligt, eftersom skogsvårdslagen inte tillåter exploaterande skogsbruk....är lönsammare än trakthyggesbruk Varken sant eller falskt. Det beror helt på utgångsläget. Det som är lönsamt för en skogsägare kan vara olönsamt för en annan....minskar risken för vindfällen Både sant och falskt. Vid blädningsbruk får man en fullskiktad skog och där uppstår ofta mindre vindskador. Men vid gallring i en mer enskiktad skog lämnas träd som tidigare dragit nytta av de största trädens vindskydd. Då ökar risken att de träd som är kvar blåser omkull....gynnar den biologiska mångfalden Både sant och falskt. Arter som är anpassade till granskogar med lång kontinuitet utan brand gynnas med blädningsbruk. Men stora delar av vårt skogslandskap är präglat av storskaliga störningar genom främst brand. Huvuddelen av skogens arter är därför helt beroende av störningar. Dessa arter missgynnas av kontinuitetsskogsbruk. 18 forum sveaskog

19 TRE TYCKER TILL Trakthyggesbruk utan förädlade plantor Blädningsskogsbruk 20 procent lägre produktion får man i blädningsskog jämfört med traditionellt trakthyggesbruk. vill vistas i eller se passera revy när de åker förbi? De flesta har inget emot öppna ytor. Men många ogillar dramatiska förändringar. Om det har varit en stor skog på en plats så tycker man inte om att den försvinner. Att det står en fin skog där igen om 50 år är ingen tröst. Men man tänker inte på att om det bara fanns blädade skogar så skulle man inte se något alls. Inga sjöar, ingen utsikt det skulle bara vara tät skog från Stockholm till Umeå, säger Lars Lundqvist. Herman Sundqvist lyfter fram att den skog vi strövar i idag är skog som vuxit upp på tidigare hyggen. Och sådan skog finns det gott om. Det råder ingen brist på skog att ströva i. Många människor söker sig dessutom gärna till hyggen för att plocka lingon, jaga älg, fika och se på utsikten. Han påpekar att det också är stor skillnad på hyggen idag och de som skapades för år sedan. Numera lämnas både enstaka träd och grupper av träd, liksom kantzoner och skyddszoner vid sjöar och vattendrag. För bara en månad sedan införde vi en ny tioregel. Den innebär att vi ska lämna tio oftast gruppställda träd kvar på varje hektar. På så vis ger vi bättre förutsättningar för till exempel fåglar och marksvampar att överleva, samtidigt som landskapsbilden blir vackrare, säger Stefan Bleckert. Foto: Carl Johan Erikson Hur ska skogen brukas? Tre personer i branschen ger sin syn på kontinuitetsskogsbruk. Herman Sundqvist skogschef på Sveaskog Kontinuitetsskogsbruk kan verka lockande, men erfarenheterna från storskalig användning av kontinuitetsskogsbruk under förra seklet förskräcker. Våra skogsträd uppför sig på samma sätt nu som de gjorde då, oberoende av vad vi önskar, och resultatet blir lätt glesa, oväxtliga skogar. Då spelar det ingen roll om ambitionen med kontinuitetsskogsbruket är god. Om man tar ansvar för skogarnas tillväxt och ekonomiska avkastning på lång sikt vilket Sveaskog gör - är trakthyggesbruk det bästa alternativet. I så kallade fullskiktade granskogar kan kontinuitetsskogsbruk vara ett alternativ, men det rör sig då om mycket begränsade arealer. Xavier de Maupeou skogsförvaltare på Göteborgs Stads fastighetskontor Vi har provat olika former av kontinuitetsskogsbruk de senaste åren med väldigt positivt resultat. Jag förvaltar kommunens skogar, där målet inte bara är produktion utan också naturvård och rekreation. I ett kortsiktigt perspektiv fungerar det bara på vissa ställen, men på lång sikt tror jag att det skulle kunna passa på de flesta marker. Runt Göteborg finns mycket lövskog, vilket ger en bra självföryngring av lövträd. Största problemet här är att det är blött i markerna, vilket gör att det kan vara svårt att få ut virket. Därför måste vi noga planera våra körvägar och använda mindre maskiner. Tomas Lundmark professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Egentligen tycker jag inte om benämningen kontinuitetsskogsbruk. Vi har haft ett aktivt skogsbruk i Sverige i mer än 100 år, där vi avverkat träden och planterat nya det om något är väl kontinuitet. Pratar vi istället om ett alternativt skogsbruk i form av blädning tycker jag att det kan ha en plats i svenskt skogsbruk om markägaren är intresserad. Man ska vara medveten om att det är ett väldigt intensivt bruk som kräver mer planering, närvaro och skötsel. En vanlig missuppfattning är att det är en skonsammare form av skogsbruk och att man inte behöver avverka lika mycket, men det stämmer inte forum sveaskog 19

20 skogsbruk Martin vet att din gård inte bara är siffror. Stormen Gudrun kostade Sveaskog 850 milajoner kronor. Enklare försäkra skogen mot storm Stormar har hittills skapat stora försluster för skogsägare, eftersom försäkringsvillkoren varit ogynnsamma. Men i fjol trädde nya villkor i kraft, som förenklar skogsägandet avsevärt. Bakom förändringen står bland andra Sveaskog. Text: Pernilla Widén Foto: Mats Samuelsson Nu har den sista upparbetningen efter stormen Dagmar gjorts. För Sveaskogs del uppgår kostnaden till 70 miljoner kronor. Och Dagmar är bara en i raden av stormar som påverkat landets skogsägare. Sedan 1902 har Sverige drabbats av 40 större stormar. Störst i närtid är Gudrun (2005) som beräknas ha kostat Sveaskog 850 miljoner kronor. Per (2007) kostade 250 miljoner kronor, och senast i raden är alltså Dagmar som inträffade på annandag jul 2011, strax innan de nya försäkringsvillkoren trädde i kraft den 1 januari Skogen är Sveriges största ekonomiska tillgång och värd den bästa försäkringen. Så har det inte varit historiskt, men det har Sveaskog bidragit till att förändra. Mycket kraft och tid har lagts ner på att förbättra villkoren för skogsägare, vilket kommer många till gagn inte minst de mindre skogsägare som äger 51 procent av Sveriges skogar, säger Peter Flensburg, försäkringsmäklare på Insure IT. Arbetet inleddes efter Gudrun, då Sveaskog och försäkringsbolaget If visade sig göra helt olika tolkningar av de rådande försäkringsvillkoren. Sveaskog hade redan 1995 startat Sveaskog Försäkringar AB. Initialt var det för att försäkra Assi Domäns fabriker, men efterhand kom även skogen att omfattas. I början av 2000-talet inleddes ett samarbete med If, eftersom skogstillgångarna är så stora att risken bör delas av flera bolag. Men i samband med Gudrun blottlades brister i den befintliga skogsförsäkringen som sett i princip likadan ut sedan 1950-talet, och Sveaskog Försäkringar AB tog fram en ny, förbättrad version. Dessutom inleddes en process som med tiden ledde till förlikning med If och satte bollen i rullning. Det blev uppenbart att det fanns fog för att förbättra försäkringsvillkoren för skogsägare generellt. Även andra aktörer drev på utvecklingen, exempelvis Lantbrukarnas Riksförbund som gick ut med offerter i försäkringsbranschen. Det ledde till att If lanserade en ny försäkring, och den 1 januari 2012 ändrade även Länsförsäkringar sina villkor, säger Anders Jakobsson, ekonomichef på Sveaskog och vd i Sveaskog Försäkringar AB. Idag är det möjligt även för mindre skogsägare att försäkra sin skog till villkor som ger skälig ersättning om den faller vid storm. Förr fanns arealbegränsningar. Man delade upp skogen i ett rutnät och minst 50 procent i varje hektar skulle vara skadad för att ge rätt till ersättning. Men skogen har ju ett värde även om den ligger ner. Man kan sälja den som timmer, massaved eller flis. Den nya försäkringen täcker bland annat ökade avverkningskostnader. Det är dyrare att upparbeta skog när den ligger som ett plockepinn. Det kan till exempel krävas grävskopor för att lyfta bort stammar så att man kommer in för att börja upparbetningen. De normala avverkningskostnaderna får man ändå räkna av när man säljer virket, säger Peter Flensburg och tillägger: Med de nya villkoren utan arealbegränsningar har skaderegleringen förenklats avsevärt. Förut var mycket upp till den enskilda skaderegleraren hos försäkringsbolaget, och det var svårt att argumentera för sin sak. Nu kan alla inblandade se avräkningsnotan från inmätningen. Och man kan utgå från det vanliga sättet att mäta in virke. Martin Lindskog Areal Simrishamn Reg fastighetsmäklare, jägmästare och gårdsägare. Martin är en av våra kunniga fastighetsmäklare som vet det mesta om vad det innebär att köpa, äga och sälja en gård. Precis som alla våra fastighetsmäklare och ekonomiska rådgivare. Vill du också köpa och äga en bit land? Välkommen till Areal. 20 forum sveaskog

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror. LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Hur ser marknaden för lövvirke ut?

Hur ser marknaden för lövvirke ut? Hur ser marknaden för lövvirke ut? Lotta Woxblom Inst. för skogens produkter SLU i Uppsala Klimatförändring hot eller möjlighet för skoglig mångfald? Skogsstyrelsen - 23-24 oktober 2012 Hur ser marknaden

Läs mer

Det är skillnad på spår och spår

Det är skillnad på spår och spår Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen

Läs mer

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander www.pwc.se Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander Agenda 2. Skogsbruket 1. Skogsägandet 3. Sågverken 7. Hänt i branschen 4. Massaindustrin 6. Prestationer 5. Pappersbruken sid2 Skogsägandet sid3

Läs mer

Skogliga koldioxidkrediter

Skogliga koldioxidkrediter Skogliga koldioxidkrediter ABCD projektet Arctic Boreal Climate Development Privata skogsägare i Övertorneå kommun Vision: Koldioxidneutralt Sverige år 2050 Tunga industrin står för en stor del av utsläppen

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Upptining och förvaring av plantor före plantering Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Stora Enso koncernen, Wood Supply Sweden Råvaruförsörjning, Logistik, Virkesbyten Stora Enso Bioenergi Bioenergi och Virkesmätningslagen Sammanfattning

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Sönderdelning - Vägtransport Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Översikt Skogsbränslesystem Lösgrotshantering Låga lastvikter Kallt system Möjlighet att sönderdela hos kund Lagringsutrymme hos kund

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Prislista Södras plantor 2017

Prislista Södras plantor 2017 Prislista Södras plantor 2017 Prislista 2017 Inom Södra har vi femtio års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna erbjuda dig som skogsägare

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Åtgärdsprogram för levande skogar

Åtgärdsprogram för levande skogar sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Våra samlade tjänster och erbjudanden

Våra samlade tjänster och erbjudanden Våra samlade tjänster och erbjudanden Vi gör ditt skogsägande både tryggare, mer utvecklande och givande. SVEASKOG ÄR EN LEDANDE aktör på virkesmarknaden. Vi köper varje år in stora mängder virke från

Läs mer

Skogens vatten. Lena Ek ordförande i Södra _138

Skogens vatten. Lena Ek ordförande i Södra _138 Skogens vatten Lena Ek ordförande i Södra 2016-09-16 1 2016-09-16_138 Sverige en skogsindustriell stormakt Nettoexportvärde om ca 130 mdr (12% av svensk varuexport) Ca 15-20% av Sveriges samlade industriinvesteringar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier.

Välkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier. Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier. 2 I Södras värld utgår allt från skogen Södra är Sveriges största skogsägareförening med mer än 50 000 skogsägare

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas Här ska tallen frodas Mera tall! Infoträff i Älghult Den 4 april ordnas en träff i Älghult dit alla som är intresserade av projektet är välkomna. Vi hoppas kunna engagera så många jägare och markägare

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer