Rapport för länsuppdrag kring samordnad individuell plan (SIP)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport för länsuppdrag kring samordnad individuell plan (SIP)"

Transkript

1 Rapport för länsuppdrag kring samordnad individuell plan (SIP) Sammanfattning Sedan 1 januari 2010 finns i lagstiftningen bestämmelser om att kommun och landsting ska upprätta en SIP när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. SIP är ett samverkansverktyg för att säkerställa att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera vårdgivare ansvarar för insatser. Ledningsgruppen för samverkan VGR/VGK (LiSA) gav i april 2014 uppdrag till Regionkansliet och VästKom att samordna olika initiativ kring arbetet med SIP och ta fram förslag på länsgemensam rutin, mall och avvikelsehantering. Uppdraget har inneburit kartläggning av befintliga rutiner, hinder för ett bra arbete med SIP, bedömning om det behövs en eller flera mallar, ta fram förslag på rutin och mall samt avvikelsehanteringssystem. För arbetet tillskapades en arbetsgrupp med bred representativitet utifrån delregional tillhörighet eller specifika funktioner. Brukarföreträdare har deltagit i arbetet. Viktiga utgångspunkter för arbetet har varit att brukarens behov, inflytande och delaktighet är det centrala i arbetet med SIP och att de dokument som tas fram ska vara tilltalande och lättillgängliga för den enskilde. Viktigt har också varit att material som tas fram ska öka kännedomen om lagstiftningens krav och inte vara för omfattande eller krångligt för personal att hantera. Arbetsgruppen har arbetat fram förslag på en länsgemensam mall och rutin för samtliga behovsgrupper. Västbus mall har tjänat som exempel. Skälen att inte använda olika mallar för olika behovsgrupper motiveras genom att krav som ställs i lagstiftning, verksamheternas behov och brukaranvändarvänligheten är desamma oavsett ålder, diagnos, funktionsförmåga eller behov. Ett annat viktigt skäl är också att den enskilde bör kunna känna igen dokumentet oavsett var hen befinner sig geografiskt eller i möte med olika verksamheter. En mall är också att föredra att föredra också utifrån kommunikativa synpunkter, för att underlätta implementering samt för funktionell användning i ett framtida gemensamt IT-system. Arbetsgruppen har också konstaterat att till mall och rutin behövs en gemensam kallelse/inbjudan som bilaga, vilket gruppen också tagit fram förslag på. I uppdraget har också ingått att kartlägga hinder för ett bra arbete med SIP. Hinder kan t.ex. vara upplevelse av dubbelarbete, krockar när olika professioner möts och svårigheter att hantera sekretess. Flera hinder bedömer arbetsgruppen kan undanröjas med stöd av föreslagen mall och rutin. Andra hinder handlar mer om kunskapsbrist hos professionen och bör hanteras som en utbildningsfråga. Flera hinder är styr- och ledningsfrågor och ett ansvar för verksamheternas chefer. Att informera medborgare i länet om SIP och den enskildes möjligheter till stärkt delaktighet är ett starkt incitament för att öka användandet av SIP.

2 Arbetsgruppen ser flera fördelar med ett bra SIP-arbete, t.ex. att samverkan och tydliga insatser från olika huvudmän kan frigöra tid. SIP bidrar också till ett systematiserat arbetssätt och ger huvudmännen en möjlighet att följa upp hur samverkan fungerar. Det finns flera olika planer som kommuner och landsting är skyldiga att upprätta och arbeta med utifrån vad som regleras i lagstiftning och föreskrifter. Det finns svårigheter i att exakt särskilja en SIP från andra förkommande planer hos huvudmännen. Utgångspunkten i rutinen har varit att förtydliga och skapa klarhet kring vad som kännetecknar en SIP. I länet saknas ett gemensamt avvikelsesystem för att rapportera när samverkan mellan huvudmännen brister och detta är efterfrågat, men frågan om avvikelsehanteringssystem behöver hanteras på strategisk ledningsnivå och inte av arbetsgruppen. Arbetsgruppen utgångspunkter är dock att utformningen av mall och rutin ska bidra till en fungerande uppföljning. Arbetsgruppen formulerar några slutsatser i sitt arbete som ligger till grund för förslagen nedan. Förslag till beslut LiSA-gruppen godkänner framtaget material mall, rutin och kallelse. VästKom och Regionkansliet med stöd av arbetsgruppen får ett fortsatt uppdrag att samordna ett implementeringsarbete till stöd för delregionerna. VästKom och regionkansliet får i uppdrag att följa upp hur mall och rutin fungerar i praktisk verksamhet och göra justeringar. Samtyckesblankett tas fram i enlighet med övrigt framtaget material. Brukarinformation tas fram. Göteborg Arbetsgruppen genom Malin Camper Helene-Sandqvist Benjaminsson Maria Grip VästKom Regionkansliet Regionkansliet

3 Bakgrund Sedan 1 januari 2010 finns i socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen bestämmelser om att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan när en person har behov av insatser från både socialtjänst och hälso-och sjukvård. Av planen ska framgå vilka insatser och åtgärder som behövs, vad respektive huvudman ansvarar för samt vem som har det övergripande ansvaret för planen. SIP är ett samverkansverktyg för att säkerställa att den enskilde brukaren/patienten får sina behov tillgodosedda när flera vårdgivare ansvarar för insatser. Ledningsgruppen för samverkan VGR/VGK (LiSA) gav uppdraget till Regionkansliet och VästKom att samordna olika initiativ kring arbetet med SIP och ta fram förslag på rutin, mall och avvikelsehantering för hela länet utifrån de delregionala erfarenheter som finns. Denna rapport sammanställer arbetet som är genomfört utifrån länsuppdraget. Uppdragets innehåll Kartlägga de mallar och rutiner som används idag samt kartlägga de hinder som finns för ett bra arbete med SIP d.v.s. en fördjupning av den förstudie som gjordes inför LiSA-gruppens möte. Definiera begrepp och SIP i relation till andra planer som idag görs hos båda huvudmännen. Att bedöma om det behövs en eller flera mallar och en eller flera rutiner. Att ta fram förslag på länsgemensam rutin och mall. Ta fram förslag på avvikelsehanteringssystem. Arbetsgruppens sammansättning Arbetsgruppen har haft en bred representativitet dels utifrån behovsgrupperna (äldre, barn och unga, missbruk/psykiatri samt habilitering) och dels de fem vårdsamverkansgrupperna. Företrädare från Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, styrgrupp KLARA/SVPL, Västbus styrgrupp och sektorsrådet för allmänmedicin har också deltagit utifrån sina specifika uppdrag. Brukarföreträdare har deltagit från behovsgrupperna äldre och psykiskt funktionshindrade. Arbetet har samordnats av företrädare från VästKom och Regionkansliet. Totalt 20 deltagare har ingått. Genomförande av uppdraget Arbetsprocessen har bestått av gemensamma träffar där deltagarna mellan mötena arbetat med olika hemuppgifter. Uppstartskonferens 27/ Genomgång av lagstiftning och syfte med SIP. Redovisning av FoU Sjuhärads rapport Individuell plan enligt Sol och HSL Till nytta för brukaren 1 samt föreläsning av en mamma till ett funktionshindrat barn om hennes erfarenheter av möten med olika 1 Förf. Sara Esbjörnsson och Anders Hagqvist. Högskolan i Borås, FoU Sjuhärad Välfärd: Rapport nr

4 vårdgivare. Under eftermiddagen formaterades sig gruppen kring uppdraget och tidsplanen för arbetet. Därefter diskuterades de hinder och möjligheter som finns med SIP. Deltagarna fick i arbetsuppgift att samla in de mallar och rutiner som förekommer delregionalt och lokalt, men även nationellt, för bedömning i stora gruppen. Möte 1 - stora arbetsgruppen Fortsatt grupparbete kring hinder och möjligheter för ett bra arbete med SIP utifrån kategorisering. Denna kategorisering har därefter tjänat som utgångspunkt för kommande arbete med framtagande av mall och rutin samt förslag på övriga insatser för att stödja och underlätta kommande arbete med implementering. Vid mötet togs beslut på att bilda en mindre arbetsgrupp med konkret uppgift att ta fram förslag på mall och rutin utifrån insamlat material. I lilla arbetsgruppen har en deltagare från varje vårdsamverkansområde ingått liksom representanter från Västbus, styrgrupp KLARA/SVPL samt brukarrepresentanter medverkat, totalt tio deltagare. Möte 1 - lilla arbetsgruppen Arbetet inleddes med att insamlade mallar och rutiner värderades med hjälp av en matris där de bedömdes, graderades och poängsattes utifrån hur väl de motsvarade kraven på vad en SIP ska och bör innehålla. Gruppen konstaterade att endast ett fåtal motsvarade kraven samt att det för länet bör tas fram en länsgemensam mall för samtliga behovsgrupper. Samordnarna fick därefter i uppgift att ta fram förslag på mall och rutin för gruppgemensam bedömning vid nästa möte. Möte 2 - stora arbetsgruppen Arbete med klargörande av begrepp och andra planer i relation till SIP. Ändring av tidsplan och redovisning av uppdraget till LiSA-gruppen. Diskussion kring avvikelsehanteringssystem. Framkom att det saknas en enhetlighet i länet och att det därför är svårt därför att ta fram ett gemensamt förslag för avvikelsehantering vad gäller SIP. Arbetsgruppen fick därför i uppdrag att samla in och redovisa hur avvikelser hanteras inom respektive vårdsamverkansorganisation för sammanställning. Möte 2 - lilla arbetsgruppen Genomgång av förslag på mall och rutin. Möte 3 -i lilla arbetsgruppen Fortsatt arbete med mall och rutin. Gruppen är överens om att även ta fram förslag på mall för kallelse/inbjudan till SIP-möte. Möte 3 - stora arbetsgruppen Efter att lilla arbetsgruppen avslutat sitt uppdrag återsamlades den stora gruppen för ställningstagande kring förslag på mall och rutin. Dokumenten diskuterades och redigerades. En stor fråga på mötet var hur arbetsgruppens mall och rutin förhåller sig till arbete inom ramen för Västbusöverenskommelsen. Gruppen konstaterade att finns det ett fungerande Västbus-arbete med SIP kring ett barn ska det fortsätta. Mallen som gruppen tagit fram ska dock kunna användas för alla åldersgrupper, och för de barn som inte omfattas av Västbus.

5 Utgångspunkter för arbetet Arbetsgruppen har utgått ifrån att brukarens behov, inflytande och delaktighet är det centrala i arbetet med SIP. Lagstiftarens intentioner är att stärka brukarens delaktighet och inflytande i vården, att makten förflyttas till den enskilde. En SIP är inte ett slagträ mellan huvudmännen eller ett verktyg för huvudmännen att kräva ansvar av den andre. SIP ägs av den enskilde och de dokument som tas fram ska vara tilltalande och lättillgängliga för den enskilde. En andra utgångspunkt har varit att material som tas fram inte ska vara för omfattande eller krångligt för personal att hantera. SIP har funnits i lagstiftningen sedan 2010 men samtidigt vittnar deltagarna i arbetsgruppen om svårigheterna med att implementera arbetssättet och SIP i verksamheterna. Brukare vittnar om att kännedomen om SIP är låg både hos brukare själva men även hos professionerna. FoU i Sjuhärad Välfärds rapport pekar på flera förbättringsområden för att verksamheterna ska leva upp till lagkraven. I förstudien inför uppdraget konstaterades att det finns flera svårigheter som inte i första hand handlar om hur mallen är konstruerad utan en kulturförändring. Behov av implementeringsinsatser bedömer arbetsgruppen som omfattande. Att materialet som tas fram bidrar till ökad kännedom om lagstiftningen har därför varit en viktig utgångspunkt. Resultat En eller flera mallar? Arbetsgruppen har lagt förslag på en länsgemensam mall och rutin för samtliga behovsgrupper. Utifrån insamlat material så motsvarar Västbus mall det som bäst motsvarar uppsatta krav för SIP och som därefter, med vissa justeringar, har varit utgångspunkten för förslaget. Skälen för att inte använda olika mallar för olika behovsgrupper motiveras genom att de krav som ställs i lagstiftning, verksamheternas behov och brukaranvändarvänligheten är desamma oavsett ålder, diagnos, funktionsförmåga eller behov. Oavsett behovsgrupp ska SIP leverera en helhet kring individens behov och målsättning. Därefter sker konkretisering hos respektive huvudman och i lokal samverkan huvudmännen emellan kring den detaljplanering som krävs för genomförande. En SIP är det övergripande dokumentet. Ett annat viktigt skäl är också att en SIP är den enskildes dokument och denne bör känna igen sig i dokumentet oavsett var hen befinner sig geografiskt eller i möte med olika verksamheter. Arbetsgruppen gör bedömningen att en mall är också att föredra också utifrån kommunikativa synpunkter dvs. dokument som hänger samman med blanketten såsom rutin, kallelse och brukarinformation. Detta är viktig för att underlätta implementering samt för funktionell användning i ett framtida gemensamt IT-system. Vidare möjliggör en gemensam SIP gemensam uppföljning. Till förslaget om en mall för hela länet och samtliga behovsgrupper har förslag på en rutin tagits fram. Arbetsgruppen har också konstaterat att till mall och rutin behövs en gemensam kallelse/inbjudan som bilaga, vilket gruppen tagit fram förslag på. Arbetsgruppens förslag på mall, rutin och kallelse/inbjudan Se bilagor

6 Hinder för ett bra arbete med SIP I uppdraget har också ingått att kartlägga de hinder som finns för ett bra arbete med SIP. Arbetsgruppen bedömer att det finns svårigheter inom framförallt fem områden som vi valt att rubricera resurser organisationskultur, kunskap, ansvar och brukaren. Områden: Resurser - Exempelvis anges tidsbrist, upplevelser som dubbelarbete ex. journalföring och flera planer att hantera, rädsla för kostnader kopplat till insatser, avsaknad av mandat att fatta beslut om insatser samt att SIP medför ytterligare en arbetsuppgift. Organisationskultur Exempelvis att det ibland krockar när olika professioner möts, man talar olika språk och man har olika organisatoriska förutsättningar, att det ibland finns en rädsla för förändringar, brister i personalkontinuitet samt att verksamheterna har tröga långsamma processer. Kunskap Till exempel uppges sekretessfrågan vara svår att hantera, verksamhetsföreträdare har låg kunskap om SIP, det råder begreppsförvirring om vad en SIP egentligen är, krånglig blankett, brister i mötesteknik, det råder tveksamheter och ifrågasättande om nödvändigheten samt att det upplevs som ett uppifrån kommande och inte nödvändigt. Ansvar Exempelvis finns rädsla för mer jobb, upplevelse av oklara definitioner d.v.s vem gör och vem ansvarar och att SIP saknar en naturlig struktur i verksamheten. Brukare Exempel finns på att den enskilde inte vill delta, uppföljning uteblir och återkoppling är oklar. Flera hinder bedömer arbetsgruppen kan undanröjas med stöd av föreslagen mall och rutin. Detta t.ex. genom att rutinen har lagstiftningen som stöd och tydlig utgångspunkt vilket bör stärka legitimiteten för ett förändrat arbetssätt. Andra hinder handlar mer om kunskapsbrist hos professionen och bör därför hanteras som en utbildningsfråga. Viktiga hinder att undanröja är dock att det ges förutsättningar i verksamheterna för att mötas och att arbeta med SIP. Flera hinder är styr- och ledningsfrågor och ett ansvar för verksamheternas chefer. Flera frågor behöver hanteras i de gemensamma samverkansforum som finns i länet från lokal till regional nivå. Det stora hinder som arbetsgruppen definierat är att man upplever att SIP är ett ovanifrån kommande dekret som det inte finns behov av i verksamheterna och som inte är någon vinst för verksamheten utan snarare ett ok och ytterligare ett moment. Att informera medborgare i länet om SIP och den enskildes möjligheter till stärkt delaktighet är därför ett starkt incitament för att öka användandet av SIP. Arbetsgruppen föreslår därför att det bör tas fram lättillgänglig brukarinformation om SIP. Möjligheter I arbetet med kartläggning av hinder har vi valt att också se på möjligheterna med SIP. Anledningen till detta är att vi bedömer att mycket av upplevt motstånd hos professionen och i verksamheterna har sin lösning i att visa på vad SIP bidrar till. I förslagen till mall och rutin finns ett tydligt brukarfokus. SIP ägs av den enskilde. Om den enskilde inte vill, men professionen gör bedömningen att det är viktigt för den fortsatta vård- och omsorgsinsatserna, bör insatser inriktas mot att motivera den enskilde till att samtycka.

7 Att SIP inte bara medför hinder visar vår analys av möjligheter med SIP. Grupper ser flera fördelar med ett bra SIP-arbete, t.ex. att arbetet inte är ett dubbelarbete utan att samverkan och tydliga insatser från olika huvudmän kan frigöra tid. SIP bidrar också till ett systematiserat arbetssätt och ger huvudmännen en möjlighet att följa upp hur samverkan fungerar. SIP kan också bidra till att föra samman organisationerna och ge ökad förståelse för varandras verksamheter. För brukaren ger SIP en möjlighet till ökad delaktighet, att få en plan istället för flera, att gå på ett möte istället för flera hos olika huvudmän och att slippa bli hänvisad runt. Den bidrar också till en ökad helhet, det finns en inbyggd uppföljning samt att det blir mer enkelt och till igenkänning för brukaren. SIP i relation till andra planer Utöver presenterade hinder i föregående stycke finns det svårigheter i att exakt särskilja en SIP från andra förkommande planer hos huvudmännen. Det finns flera olika planer som kommuner och landsting är skyldiga att upprätta och arbeta med utifrån vad som regleras i lagstiftning och föreskrifter. Till skillnad från andra planer som kan vara begränsade till vissa behovsgrupper används SIP för alla individer med behov av samordning. En SIP är det gemensamma dokumentet för samtliga aktörer som ger insatser och har ett tydligt fokus på vem som gör vad. Genom SIP klargörs att det är aktörerna som har ansvaret för att samordna insatserna och inte den enskilde. Arbetsgruppen är överens om att i en rutin beskriva SIP i förhållande till andra planer är för komplicerat. Utgångspunkten har därför varit att istället förtydliga SIP för att på så sätt skapa klarhet kring vad som kännetecknar. Vad som krävs för planer för den enskilda verksamheten kommer alltid att skilja sig åt och förändras över tid och går därför inte att beskriva i en rutin för SIP. Avvikelsehantering i samverkan Det har i utvärderingsrapport kring länets ledningsstruktur för samverkan 2 framkommit att det inte finns något gemensamt avvikelsesystem för att rapportera när samverkan mellan huvudmännen brister och att detta är efterfrågat. Denna fråga är således större än vad denna arbetsgrupp kan hantera utan frågan behöver hanteras på strategisk ledningsnivå. Arbetsgruppen utgångspunkter är dock att utformningen av mall och rutin ska bidra till en fungerande uppföljning. Slutsatser från arbetsgruppen Utgångspunkten för SIP är brukaren. Brukarmedverkan i arbetsgruppen har varit en väsentlig förutsättning för arbetets resultat och det förhållningssätt som förmedlas i mall och rutin. SIP är ett stöd till professionen när samverkan fungerar, när arbetssättet är implementerat och ett naturligt arbetssätt. Innan detta har skett kommer flera hinder att upplevas och ifrågasättande kommer att ske. Det är därför viktigt att hålla i och hålla ut! Det är viktigt att skapa förutsättningar att implementera arbetssättet och att öka kunskapen om SIP. 2 Tillit och förtroende skapar samverkan Utvärdering av ledningsstrukturen för samverkan mellan kommuner och region i Västra Götaland. Anita Boij. Rapport 2014: 5

8 Att ett kommande implementeringsarbete kräver också information till brukare/medborgare. Det kommer krävas resurser för utbildnings- och implementeringsinsatser för att öka kunskapen om SIP hos professionerna och bidra till ett förändrat arbetssätt. Behov av samverkan ökar. System för gemensam avvikelsehantering behöver finnas för SIP men även för fler avvikelser. Behov finns av uppföljning och utvärdering av framtagen mall och rutin för fortsatt utveckling av arbetet med SIP. Behov finns av kompletterande samtyckesblankett. Deltagare i arbetsgruppen Kommun och sjukvård. Samverkan i Göteborgsområdet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Vårdsamverkan Skaraborg SIMBA Vårdsamverkan Fyrbodal Västbus styrgrupp Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Sektorsrådet allmänmedicin KLARA/SVPL NSPHiG Regionala pensionärsrådet VästKom Regionkansliet Linda Macke 3 Edita Paljevic Annica Eriksson Lise-Lotte Rotter Ewa Hedström Matilda Tomic Maria Rosenlundh Marita Ramberg Brenner Sofie Grinneback Said Osman Lena Larsson Sarah Wahlström Mats Möller Mikael Ingsberg Ulf Svensson Lena Arvidsson Elisabeth Hurtado Lundberg Lisbet Axelsson Lindh Malin Camper Helene Sandqvist Benjaminsson Maria Grip 3 I kursiv stil visas deltagarna i lilla arbetsgruppen.

Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om

Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om Kommunfullmäktigehuset Borås, 30 september 2015 SIP spar tid! Anna-Karin Johansson, vårdenhetschef på Vuxenpsykiatrisk

Läs mer

Kick-off för arbete med länsgemensam handlingsplan i Västra Götaland VÄLKOMNA!

Kick-off för arbete med länsgemensam handlingsplan i Västra Götaland VÄLKOMNA! Kick-off för arbete med länsgemensam handlingsplan i Västra Götaland VÄLKOMNA! Program för dagen 09.00 Inledning, bakgrund och förutsättningar för länsgemensamt arbete 10.15 Stöd till riktade insatser

Läs mer

Rapport om arbetet för en ny struktur för samverkan i Västra Götaland mellan kommuner och Västra Götalandsregionen.

Rapport om arbetet för en ny struktur för samverkan i Västra Götaland mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Rapport om arbetet för en ny struktur för samverkan i Västra Götaland mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Bakgrund I maj 2014 påbörjades en utvärdering av ledningsstrukturen för samverkan mellan

Läs mer

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen Lokal överenskommelse om samarbete mellan X kommun och xx närhälsa och yy privat vårdgivare samt Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen, kring Barn och unga för psykisk hälsa Utgångspunkt för

Läs mer

Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst

Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst Skaraborg 2012-06-19 Pär Levander, VästKom 1 Staten utmanar socialtjänst och sjukvård Maria Larsson: Vill ha

Läs mer

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås Vårdsamverkan Lerum och Alingsås Lena Arvidsson Processledare http://www.vardsamverkan.se/samla Närvårdssamverkan kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet och samverkan med ett hälsofrämjande förhållningssätt.

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan mellan X kommun, Skaraborgs Sjukhus, Närhälsan, privata vårdgivare om samarbete och samordning av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för lokal samverkan i närsjukvårdsgrupper

Uppdragsbeskrivning för lokal samverkan i närsjukvårdsgrupper Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Datum: 19 02 22 Dokumentet gäller för: Lokala Närsjukvårdsgrupper Bakgrund Vårdsamverkan Fyrbodal är en samverkansorganisering som funnits

Läs mer

ETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP

ETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP Vård och omsorgsprojektet ETT GOTT LIV VAR DAG Samordnad individuell plan, SIP Rutinen gäller för Äldreomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Samordnad individuell plan,

Läs mer

Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa. Västra Götaland

Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa. Västra Götaland Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Västra Götaland Bakgrund Staten och SKL har under de senaste åren slutit överenskommelser inom området psykisk ohälsa för att utveckla vården för personer med psykisk

Läs mer

Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa

Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Västra Götaland Presentation för Styrgrupp närvård 2017-03-03 Malin Camper, Charlotta Wilhelmsson Bakgrund Staten och SKL har under de senaste åren slutit överenskommelser

Läs mer

SAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

SAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås SAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås Lena Arvidsson Processledare http://www.vardsamverkan.se/samla Närvårdssamverkan kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet och samverkan med ett hälsofrämjande förhållningssätt.

Läs mer

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari 2015. Tidsplan: mars augusti 2015.

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari 2015. Tidsplan: mars augusti 2015. Genomförandeplan 2015 Vårdsamverkan - Vuxna Psykiatri Utvecklingsområde Samarbete mellan huvudmännen lokala överenskommelser. Följa upp hur många överenskommelser som finns, innehåll och användning. Sammanställa

Läs mer

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2017 INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA OCH MÅLBILD... 3 BEHOV AV SAMORDNING... 4 SAMTYCKE... 4 PLANERING INFÖR SAMORDNINGSMÖTET... 4 KAN EN LEGAL

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Utvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar

Utvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar Utvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar Tid: Plats: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Omfattning: 36 46/2013 Närvarande: Ordinarie deltagare Malin Camper Boråsregionen/Sjuhärads

Läs mer

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP 2017 SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 ANSVARIG FÖR DOKUMENTET... 3 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 3 HEMSIDA... 3 UPPRÄTTAD... 3 REVIDERAD OCH GODKÄND...

Läs mer

MÖTESANTECKNINGAR FRÅN SOCIALHANDLÄGGARMÖTE

MÖTESANTECKNINGAR FRÅN SOCIALHANDLÄGGARMÖTE 2016-08- 31 Deltagare: Lis Palm Elisabeth Jonsson Gunilla Bothén Elisabeth Beijer Linda Macke Ida- lena Svensson Anneli Assmundson Bjerde, Fyrbodals Kommunalförbund, sekreterare Boråsregionen Sjuhärads

Läs mer

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum

Läs mer

Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Med start

Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Med start Datum: 2016-02-03 Handläggare: Ann-Katrin Schutz Koncernkontoret Elisabeth Jonsson Boråsregionen Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2016-2018 Med start 2016-04-01 Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen

Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Datum: 2018-10-26 Jeanette Andersson, processledare Västkom Lena Arvidsson,

Läs mer

Samverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné

Samverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné Samverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné Cecilia Axelsson cecilia.axelsson@oh.goteborg.se www.samverkanstorget.se Samverkan mellan kommun och sjukvård för den enskildes bästa Illustration:

Läs mer

Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg

Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR 2016-11-25 Överblick kring vad som sker på länsnivå Samverkan i Västra Götaland: från LiSA-gruppen till Vårdsamverkan

Läs mer

Rapport kring vårdprogram/riktlinjer i samverkan VGR/VGK

Rapport kring vårdprogram/riktlinjer i samverkan VGR/VGK Rapport kring vårdprogram/riktlinjer i samverkan VGR/VGK 1. Bakgrund Utifrån en presentation på LiSA-gruppens sammanträde 2013-09-18 om VGRs modell för systematiskt arbete med kunskapsstyrning, fick Regionkansliet

Läs mer

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015 Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015 Bakgrund, vem ansvarar för att barn och unga får hjälp Föräldrar Social tjänst Hälso och sjukvård Skola Skolan Lärande

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en

Läs mer

Bakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt

Bakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt Bakgrund Överenskommelsen mellan regeringen och SKL om Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Syftar till att stärka kommuner och regioner att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Uppföljning och inventering av behov - psykisk hälsa. Hösten Charlotta Wilhelmsson, processledare

Uppföljning och inventering av behov - psykisk hälsa. Hösten Charlotta Wilhelmsson, processledare Uppföljning och inventering av behov - psykisk hälsa Hösten 2016 Enkäten skickades till kontaktpersonerna för kommunerna Västra Götaland den 10 oktober. Den 25 oktober, då underlaget sammanställdes, hade

Läs mer

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) 1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes

Läs mer

Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen

Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020 (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen 180112 Malin Camper, KPH Handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2020

Läs mer

Västbus regionala styrgrupp. Årsberättelse 2013

Västbus regionala styrgrupp. Årsberättelse 2013 Västbus regionala styrgrupp Årsberättelse 2013 Västbus regionala styrgrupp Uppdrag Den regionala styrgruppens uppdrag är att vara en sammanhållande funktion i Västra Götaland avseende utveckling och implementering

Läs mer

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Individuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna?

Individuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna? Individuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna? Sara Esbjörnson, Högskolan i Borås Borås Stad, Stadsdelsförvaltning Väster Anders Hagqvist Vårdsamverkan Fyrbodal, Vänersborg Vad är en individuell

Läs mer

Satsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012

Satsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012 En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012 STIMULANSMEDEL Via socialstyrelsen 2009 2012 för; Ökad psykiatrikompetens hos personal som möter människor med

Läs mer

Rapport Workshop Avvikelser vid brister i samverkan

Rapport Workshop Avvikelser vid brister i samverkan 2017-08-31 Rapport Workshop Avvikelser vid brister i samverkan Utvecklingsgrupp SAMSA Maj 2017 Lena Arvidsson, processledare Temagrupp Mitt i livet Lena Rudholm, processledare temagrupp Äldre Bakgrund

Läs mer

Introduktion till dig som är ny i Vårdsamverkan Fyrbodal. Sammandrag om Vårdsamverkans organisering och vårt uppdrag

Introduktion till dig som är ny i Vårdsamverkan Fyrbodal. Sammandrag om Vårdsamverkans organisering och vårt uppdrag Introduktion till dig som är ny i Vårdsamverkan Sammandrag om Vårdsamverkans organisering och vårt uppdrag Vårdsamverkan i Västra Götaland Kommunerna i Västra Götaland: - Boråsregionen - Göteborgsregionen

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov

Läs mer

Idag. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera. Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag

Idag. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera. Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag Idag Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet LGS Temagrupper NOSAM Samverkan

Läs mer

Samverkan i Göteborgsområdet LGS Temagrupper NOSAM

Samverkan i Göteborgsområdet LGS Temagrupper NOSAM Samverkan i Göteborgsområdet LGS Temagrupper NOSAM 2018-2019 www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Samverkan mellan kommun och sjukvård för den enskildes bästa Samverkan En skyldighet Krav på samverkan

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, SÄS, Ordförande

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, SÄS, Ordförande Uppdragsgrupp Barn unga vuxna i utsatt situation Datum: 2016-10-24 Tid: 13:30-16:00 Plats: SÄS, Samaritvägen 9 (se karta) Lokal: Konferensrum Källarplan Minnesanteckningar Närvarande: Kay Eriksson Cecilia

Läs mer

Minnesanteckningar. Samordningsgruppen möte. Ärende. Datum Plats. Grand Hotell Alingsås

Minnesanteckningar. Samordningsgruppen möte. Ärende. Datum Plats. Grand Hotell Alingsås Minnesanteckningar Ärende Samordningsgruppen möte Datum 2018-12-07 Plats Grand Hotell Alingsås Närvarande () Catharina Johansson, ordförande Cecilia Knutsson Christina Alvelin Lerums kommun Elisabeth Westin

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612)

Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Datum: 2018-01-29 Skapat av: Lena Arvidsson Bakgrund Lagen om samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och

Läs mer

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Överenskommelse psykisk hälsa 2018 Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland 2017-10-12 Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR 5 områden för samverkan på länsnivå Hälso- och sjukvårdsavtal samt Överenskommelse

Läs mer

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Delregional handlingsplan för Västbus samverkan, i Fyrbodal

Delregional handlingsplan för Västbus samverkan, i Fyrbodal Delregional handlingsplan för Västbus samverkan, i Fyrbodal 2016-2017 Handlingsplanen utgår från regionala handlingsplaner och Vårdsamverkan Fyrbodals Verksamhetsplan och är framtagen för att säkra genomförandet

Läs mer

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...

Läs mer

Temagrupp Barn och unga

Temagrupp Barn och unga Temagrupp Barn och unga Lena Ekeroth Barn och unga ska lyckas i skolan Samverkansplattform Temagrupp Barn och Unga Temagrupp Barn och unga Utmaningar 2018 Förankring och mandat Familjecentrerat arbetssätt

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Utökat uppdrag för vårdsamverkan Fyrbodal - samverkan Barn och Unga

Utökat uppdrag för vårdsamverkan Fyrbodal - samverkan Barn och Unga sida 1 2014-09-19 Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Utökat uppdrag för vårdsamverkan Fyrbodal - samverkan Barn och Unga På uppdrag av det Politiska Samrådet för Vårdsamverkan Fyrbodal har Mathias Lind

Läs mer

KORT OM Hälso- och sjukvårdsavtalet

KORT OM Hälso- och sjukvårdsavtalet Januari 2017 KORT OM Hälso- och sjukvårdsavtalet Hälso- och sjukvårdsavtalet är det huvudavtal som reglerar ansvarsfördelning och samverkan mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen.

Läs mer

SIP Samordnad Individuell Plan

SIP Samordnad Individuell Plan SIP Samordnad Individuell Plan Rutin Antaget av Socialförvaltningens ledningsgrupp Antaget 2018-10-12 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Verksamhetsutvecklare RUTIN 2(7) 1. Inledning Enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson. Aktuellt Psykisk hälsa Arbetsmodell för samordnade insatser Socialchefsnätverket, GR 2018-03-02 Yvonne Witzöe Margareta Antonsson Kommuner och landsting rekvirerar nu årets medel för Överenskommelsen psykisk

Läs mer

Introduktion till Politiska samrådsgruppen

Introduktion till Politiska samrådsgruppen Introduktion till Politiska samrådsgruppen Protokoll från mötet 2019-03-01 Monika Beiring, ordförande Politiska samrådet Cathrine Thanner, ordförande Samordningsgruppen Lena Arvidsson, processledare SAMLA

Läs mer

Samverkan mellan kommunerna och VGR i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg rutin för tvistehantering

Samverkan mellan kommunerna och VGR i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg rutin för tvistehantering Samverkan mellan kommunerna och VGR i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg rutin för tvistehantering Denna rutin syftar till att klargöra vad som gäller när huvudmännen har olika tolkning av ansvaret för de

Läs mer

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner

Läs mer

Presentation av Västra Götalands Överenskommelse och riktlinje Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Presentation av Västra Götalands Överenskommelse och riktlinje Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Presentation av Västra Götalands Överenskommelse och riktlinje Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lena Arvidsson och Maria Grip 2018-04-24 Bakgrund Lagen om samverkan vid

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

Den politiska viljeinriktningen

Den politiska viljeinriktningen Februari 2017 Den politiska viljeinriktningen Kommun och Region är medspelare, inte motspelare Var och en har ett ekonomiskt ansvar för de beslut och ordinationer som görs inom respektive organisation

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Läs mer

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Synpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part

Synpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part 28 MARS 2019 HANDLINGSPLANER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING FRÅN SLUTEN HÄLSO-OCH SJUKVÅRD Förslag på åtgärder utifrån av workshop 31 januari 2019 Bakgrund Lagen om samverkan vid utskrivning från

Läs mer

Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende

Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende Länsgemensam konferens 20181001 Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende Göteborg Hur bra en SIP kan vara när det fungerar! och Samordnad individuell planering SIP i praktiken

Läs mer

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna 2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande

Läs mer

Samordnad individuell plan SIP SIP

Samordnad individuell plan SIP SIP Samordnad individuell plan SIP SIP Innehåll 1. Vad och varför Vad är vad? SIP-arbete Varför är det viktigt att använda SIP 3. Start och förberedelser Bedöma behov och starta ett SIP-arbete Samtycke Familjens/anhörigas

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP Samordnad Individuell Plan, SIP Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling http://mc.jimi.nu/resejournal2.htm SIP på 3 minuter Om behov av samordning av insatser upptäcks tas

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR SOCIALHANDLÄGGARMÖTE

MINNESANTECKNINGAR SOCIALHANDLÄGGARMÖTE Deltagare: Jessica Ek Kerstin Söderlund Elisabeth Jonsson Idalena Svensson Kristina Nyckelgård Lis Palm Skaraborgs kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Göteborgsregionens

Läs mer

GR FH-nätverket. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

GR FH-nätverket.  GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förslag till överenskommelse och riktlinje mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård GR 2017-09-08 FH-nätverket Överenskommelsen....ska

Läs mer

Planeringsdag. Grand hotell Alingsås

Planeringsdag. Grand hotell Alingsås Planeringsdag Grand hotell Alingsås 2018-10-11 Politisk samrådsgrupp Nuläge Samverkansstruktur Samordningsgrupp AU Utvecklingsgrupp Barn och unga Utvecklingsgrupp Psykisk hälsa och missbruk Utvecklingsgrupp

Läs mer

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande

Läs mer

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om

Läs mer

Minnesanteckningar från styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg

Minnesanteckningar från styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg 1 Minnesanteckningar från styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg 2017-11-08 Tid: 13.30-16.30 Plats: Gothia Science Park, Vänern och Vättern, Skövde Närvarande Agneta Nilsson Hörnlund Koncernkontoret, ordförande

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning

Trygg och effektiv utskrivning Trygg och effektiv utskrivning Regeringen föreslår en ny lag Samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård Version: 1.0 Datum: 2017-02-11 Framtaget av: Ida Wernered Ny lag på gång Samverkan vid

Läs mer

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten Koordinatorer för att stärka Brukarmakten Koordinera, synliggöra & stärka De ska tillsammans utveckla arbetssätt, strukturer och rutiner kring systematisk brukarmedverkan. Samverkan ska skapas utifrån

Läs mer

Minnesanteckningar - Vårdsamverkan Skaraborg den 23 februari, 2010

Minnesanteckningar - Vårdsamverkan Skaraborg den 23 februari, 2010 1 Handläggare Datum Diarienummer Christina Lindström 2010-03-03 SkaS 33-2010 Minnesanteckningar - Vårdsamverkan Skaraborg den 23 februari, 2010 Närvarande Anders Hagman Stefan Håkansson Lars Gotthardsson

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

KORT OM Hälso- och sjukvårdsavtalet

KORT OM Hälso- och sjukvårdsavtalet November 2016 KORT OM Hälso- och sjukvårdsavtalet Hälso- och sjukvårdsavtalet är det huvudavtal som reglerar ansvar och gränssnitt mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen.

Läs mer

Vårdsamverkan Skaraborg

Vårdsamverkan Skaraborg Vårdsamverkan Skaraborg Organisation Stödstrukturer Lärande nätverk 2017-12-14 Skaraborg Ett delområde i Västra Götaland Invånare: 264 000 Kommuner: 15 Sjukhus: 4 Vårdcentraler: 33 (20 offentliga, 13 privata)

Läs mer

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Regional överenskommelse och aktuellt inom VGR och kommunerna i VG 2018 02 01 Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Områden för samverkan Hälso och sjukvårdsavtal

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering 2015-02-05 Bakgrund Komplement till Avtal mellan Landsting och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att

Läs mer

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Minnesanteckningar Ledning i samverkan VGR/VGK - LiSA- gruppen

Minnesanteckningar Ledning i samverkan VGR/VGK - LiSA- gruppen Minnesanteckningar Ledning i samverkan VGR/VGK LiSAgruppen För VGK För VGR PO Hermansson Ann Söderström Shujaat Noormohamed RoseMarie Nyborg Sven Höper Joakim Svärdström (ersätter Lena Brännmar) Thomas

Läs mer

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg Dokumentation Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Inledning Ny organisation skapar förutsättningar för operativt arbetssätt i samverkan kring patienten.

Läs mer