Ny teknik - nya yrkesroller inom vård och omsorg?

Transkript

1 Mars 2016 Ny teknik - nya yrkesroller inom vård och omsorg? Elisabeth C Andersson Karin Andersson Mia Folke Maria Müllersdorf Roland Svensson

2

3

4 Arenan för hälso- och välfärdsteknik är en tvärvetenskaplig forskningssatsning vid Mälardalens högskola (MDH) för samverkan och samproduktion, där högskolans kompetenser inom teknik, hälsa och välfärd tas till vara och som i samspel med kommuner, landsting och företag skapar nytta och värde. Arenan är till för forskare, organisationer och företag som vill vara med och utveckla nästa generations hälso-och välfärdsteknik med fokus på barns, vuxnas och äldres behov, efterfrågan, erfarenheter och upplevelser av olika typer av hälso- och välfärdsteknik i vardags- och arbetsliv. 2

5 Förord I denna rapport presenteras resultaten av projektet Ny teknik nya yrkesroller inom vård och omsorg? som är frukten av ett samarbete mellan Regionförbundet Sörmland (RS) och Arenan för hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens högskola (MDH). Bakgrunden till projektet är ett gemensamt intresse i den snabba utvecklingen av hälso- och välfärdsteknik och de behov och utmaningar som vård och omsorgs ställs inför i och med implementering av nya tekniska lösningar. I syfte att få bättre kunskap och förståelse om de nya behov och kompetenser som tekniska lösningar kan ställa på organisation och personal formulerades det projekt som redovisas i denna rapport. I projektets olika delar har ett antal personer intervjuats, då deras medverkan är anonym riktar jag här ett gemensamt tack till dem alla. Varmt tack vill jag säga till Regionförbundet Sörmland (speciellt till Göran Wide och Ann- Britt Nordahl) med hopp om fortsatt gott samarbete med syfte att gemensamt främja forskning, utveckling och tillväxt i regionen. Eskilstuna, mars 2016 Marcus Persson Projektledare 3

6 4

7 Innehåll Roland Svensson Sammanfattning av projektet Mia Folke Hälso- och välfärdsteknik nu och i framtiden Maria Müllersdorf Ny teknik, nya utmaningar, nya behov Karin Andersson Våga ta klivet vad behövs? Elisabeth C Andersson Vad kan pedagogik och hälso- och välfärdsteknik skapa tillsammans?

8 6

9 Sammanfattning av projektet Roland Svensson Bakgrund Regionförbundet Sörmland (RS) och Mälardalens högskola (MDH) har sedan 2012 samarbetat för att gemensamt främja forskning, utveckling och tillväxt i regionen. Hälso- och välfärdsteknik var ett av de områden som tidigt identifierades som ett fruktbart samarbetsområde och flera gemensamma projekt har tagit form. Under 2014 genomfördes till exempel fyra projekt där forskare från högskolan och företagare i regionen deltog. Två projekt handlade om möjligheten att använda robotteknik i vård och omsorg (för att hjälpa personer med nedsatta armfunktioner att äta och för att undersöka hur en robotkatt i demensvården påverkar personalens arbetsmiljö). Ett projekt handlade om larmtjänster för äldre och ett annat om teknik för att lokalisera personer i inomhusmiljö. MDH har under senare år gjort stora satsningar på att utveckla kompetensen inom området hälso- och välfärdsteknik och fördjupa samarbetet med externa aktörer. Genom tillkomsten av Arenan 2014 stärktes det regionala samarbetet avsevärt. Arenan innebar att forskningskompetensen inom högskolans olika ämnesområden samordnades och att en regional mötesplats upprättades. Därmed kunde aktörer inom offentlig och privat verksamhet lättare få kontakt med forskare på högskolan och samarbeten av olika slag kunde initieras. Under våren 2015 fördes diskussioner mellan Regionförbundet Sörmland och Mälardalens högskola om hur det fortsatta samarbetet skulle utformas. Diskussionerna resulterade i ett nytt uppdrag till högskolan och ett projekt som benämndes Ny teknik nya yrkesroller inom vård och omsorg? Resultatet av detta projekt presenteras i denna rapport. Syfte och frågeställningar Projektet har haft som mål att ta fram ett flervetenskapligt kunskapsunderlag som kan användas av RS i det fortsatta arbetet med att utveckla hälso- och välfärdstekniken inom vård och omsorg. Fokus ligger på tänkbara framtida tekniska lösningar inom området och på frågor som denna utveckling reser, till exempel vilka användar- och kompetensbehov som vårdpersonal och chefer måste hantera och vilka organisatoriska och strukturella utmaningar som tekniken ger upphov till. Frågor som ställs i utredningen gäller bland annat om teknikutvecklingen kan bidra till att öka attraktionskraften inom vårdyrkena och om den kan tänkas leda till att nya karriärvägar för vårdpersonal öppnas. Utredningsarbetet har främst riktats mot frågor som handlar om vårdpersonal och organisationer och mot hem- och boendemiljöer (inte sjukhusmiljö). När uppdraget formulerades drogs paralleller till utvecklingen inom skola och utbildning. Där har genom satsningarna på informations- och kommunikationsteknik (IKT) en ny yrkesgrupp (mediepedagoger/it-samordnare) vuxit fram under det senaste decenniet. Denna 7

10 yrkesgrupp har fått en viktig roll som stöd för lärare i hur de kan testa och använda ny teknik på bättre sätt (likt organisationsinterna kompetenshöjare). En fråga som ställdes var om det kunde tänkas ske en liknande utveckling inom vård och omsorg i kommunerna, finns det behov av att formera en ny yrkesgrupp inom de närmaste åren? Arbetsmetod Utredningsuppdraget kom att ges till fyra forskare på högskolan där de specifika uppdragen kopplades till respektive forskares ämneskompetens. Från början var tanken att varje akademi på MDH skulle medverka utifrån akademins särskilda kompetens. I praktiken kom forskare från tre av de fyra akademierna att delta i projektet. De fyra forskarna som svarat för merparten av arbetet är: Elisabeth C Andersson, fil lic i didaktik, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) Karin Andersson, fil lic i pedagogik, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) Mia Folke, docent i elektronik, inriktning medicinsk teknik, Akademin för innovation, design och teknik (IDT) Maria Müllersdorf, docent i vårdvetenskap, Leg. Arbetsterapeut, Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Forskarna har utgjort en arbetsgrupp inom ramen för Arenan. Marcus Persson, fil dr i sociologi, Akademin för hälsa, vård och välfärd, har varit projektledare och sammanhållande i gruppen. Under hösten 2015 och vintern 2016 har arbetsgruppen träffats vid flera tillfällen och diskuterat utredningens olika delar och samordnat sitt arbete. I det avslutande arbetet har även Roland Svensson, professor i medicinsk sociologi, Akademin för hälsa vård och välfärd, medverkat och ansvarat för ett inledande och sammanfattande avsnitt i rapporten. Varje forskare har haft ett deluppdrag och har utifrån projektets övergripande syfte - valt olika fokus för sitt arbete. De har också valt att samla in data och underlag på något olika sätt. Mia Folke har i sitt arbete fokuserat på befintliga (och möjliga) tekniska (fysiska och digitala) lösningar inom vård och omsorg. Hennes avsnitt bygger på egna erfarenheter som forskare inom området, men hon har också samlat in underlag genom sökningar på produkthemsidor och i nyhetsflödet samt i databaser och genom att samråda med andra forskare på området. Maria Müllersdorf har genomfört intervjuer med personer i nyckelpositioner i kommuner och landsting. Fokus i hennes intervjuer har varit frågor som handlar om att identifiera användarbehov (brukare, klienter, personal, anhöriga) när det gäller hälso- och välfärdsteknik inom vård och omsorg. Karin Andersson har även hon intervjuat centralt verksamma personer inom kommunal vård och omsorg. I sin rapport redovisar hon hur dessa ser på teknikanvändningen idag och i framtiden och särskilt vilka konsekvenser utvecklingen får för organisation, ledarskap och personal. Elisabeth C Andersson undersöker i sitt avsnitt teknikutvecklingens konsekvenser för undersköterskans yrkesroll och diskuterar på vilket sätt yrkesrollen påverkas av den nya 8

11 hälso- och välfärdstekniken. Avsnittet bygger till största delen på litteraturstudier och på egna erfarenheter som forskare inom hemtjänsten. Arbetet har resulterat i fyra delrapporter som redovisas i sin helhet i denna publikation. Även om projektet har genomförts och förankrats i en arbetsgrupp är det viktigt att understryka att varje författare är ensam ansvarig för sitt avsnitt. De tolkningar och slutsatser som forskarna når fram till delas i de flesta fall av de övriga, men inte alltid. I några fall, som vi ska återkomma till, går åsikterna isär. Det bör understrykas att arbetet bör betraktas som en explorativ studie, ett första steg i en process för att bättre förstå vilka förutsättningarna är för att implementera hälso- och välfärdstekniska lösningar inom vård och omsorg i kommunerna. En bredare och mer systematisk kartläggning av området skulle kunna vara värdefull i en framtid. Sammanfattning av de fyra delrapporterna En kort sammanfattning av respektive delrapport ges nedan. Mia Folke redovisar i sitt avsnitt ett stort antal tekniska produkter och tjänster inom området hälso- och välfärdsteknik av relevans för hemtjänsten och som stöd för personal, anhöriga och för brukarens egen vård. Området är, som hon påpekar, oerhört omfattande och svåröverskådligt. De flesta teknikområden är under snabb utveckling och det kommer ständigt nya produkter. I rapporten redovisas totalt 160 produkter. Dessa presenteras i bilagor tillsammans med en kort beskrivning av produktens funktion och med företagets namn och länk till en aktuell webbsida för mer information. Frågan hur man ska avgränsa teknikområdet hälso- och välfärdsteknik och hur man ska kategorisera de produkter och tjänster som kan räknas till detta område är, som Folke påpekar, inte enkel att besvara. Mycket av tekniken är generell och kan, när den används inom hälso- och välfärdsområdet, beskrivas som hälso- och välfärdsteknik. Folke gör i sin rapport en kategorisering av produkterna och tjänsterna och delar in dem i nio kategorier som redovisas i lika många bilagor: 1) larm som kan användas av brukaren för att larma personal eller anhörig, 2) produkter som larmar om användaren själv är i behov av hjälp, 3) produkter som med hjälp av sensorer övervakar användarens miljö (t ex rök-, gasoch värmeövervakning) 4) produkter som syftar till att påminna användaren och ge minnesstöd i vardagen, 5) produkter som underlättar kommunikation (till exempel bild- och robotteknik), 6) produkter som syftar till att stödja träning och fysisk aktivitet eller mäta och övervaka kroppsliga aktiviteter, 7) digitala lösningar i form av appar och behandling och stöd med hjälp av internet (till exempel natt- och dagtillsyn genom kameror i hemmet), 8) produkter som hjälper individen att själv övervaka sin hälsa och 9) robotar som kan hjälpa till med hushållssysslor. Som Folke påpekar är en kategorisering av tekniken inte enkel, produkterna kan vara svårplacerade och kategorierna överlappar varandra på flera sätt. Folke diskuterar också den framtida tekniska utvecklingen inom hälso- och välfärdsområdet utifrån dess möjligheter och risker. Den nya tekniken ger, menar hon, en större frihet för människor att klara sig själva, men samtidigt finns det risker och utmaningar som måste hanteras. Det finns en risk att många som inte har kunskap och förmåga att ta hand om sig själva kommer i kläm. Det finns också integritets- och sekretessproblem med den nya tekniken när information ska överföras med hjälp av datorer, surfplattor eller telefon. Idag 9

12 finns det många exempel på hur sårbar tekniken är. Det är för lätt för obehöriga att komma över information och det finns risk för att teknik kan blir utstörd av annan teknik. Tekniken måste vara säker för att kunna användas inom vård och omsorg och i hemtjänsten. Slutligen diskuterar Folke faktorer som kan hindra eller underlätta en framtida implementering av ny teknik inom vård och omsorg. Hon lyfter bland annat upp behovet av bättre information och översikter av de produkter och tjänster som finns att tillgå och hon efterlyser ett nationellt system för testning av produkter och mer standardisering av produkter inom området. Den nya tekniken skulle också behöva åtföljas av en översyn av nya regelsystem, till exempel när det gäller hjälpmedel och bostadsanpassning. Maria Müllersdorf redovisar i sin rapport resultatet från sex intervjuer med personer i nyckelpositioner, personer som har verksamhetsansvar eller har särskild kunskap om hälsooch välfärdsteknik. De intervjuade arbetar i kommuner och i ett fall vid den statliga Myndigheten för delaktighet. Även Müllersdorf diskuterar innebörden av begreppet hälso- och välfärdsteknik. Hon påpekar att intresset för området har ökat markant de senaste åren. I Norge har Helse- och omsorgsdepartementet beskrivit välfärdsteknologi som assistans och stöd som bidrar till trygghet, säkerhet, socialt deltagande, mobilitet och fysisk och kulturell aktivitet. En definition som således mer tar fasta på teknikens effekter och användning än fokuserar på egenskaper i själva tekniken. De personer som intervjuas ger uttryck för uppfattningar som överensstämmer med den norska definitionen. En av de intervjuade menar till exempel att hälso- och välfärdsteknik i vård och omsorg handlar om teknik till 20 % och om arbetsmetoder till 80 %. Müllersdorf lyfter också fram frågor som har med implementeringen av hälso- och välfärdsteknik i vård och omsorg att göra. Hon påpekar att det är anmärkningsvärt att endast 20 av Sveriges 290 kommuner bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete på detta område. Mycket tyder på att ledningens engagemang och mandat att arbeta med dessa frågor är avgörande faktorer om arbetet ska komma igång. På många håll har eldsjälar drivit på i processen, men det skulle behövas mer systematiskt stöd och handlingsplaner i organisationen. Personalens och berördas attityder till teknik i vård och omsorg är också en viktig faktor för en framgångsrik implementering. Uppfattningen bland de intervjuade är att motståndet mot hälso- och välfärdstekniska lösningen är större ju längre bort från behovet man befinner sig. Müllersdorf refererar i sin rapport till flera studier som undersökt olika gruppers attityder till att införa teknik i omsorgskontexter. En av studierna visar på skillnader mellan personalgrupper med skilda utbildningsbakgrund. De som har en rehabiliteringsinriktad utbildning förefaller mer positiva till hälso- och välfärdsteknik jämfört med de grupper som är mer inriktade mot omvårdnad och omsorg. Samverkan lyfts fram som en viktig faktor för den fortsatta utvecklingen. De intervjuade efterlyser mer samverkan, såväl mellan kommuner som inom de enskilda kommunerna, till exempel vid upphandlingar men också i samband med själva driften. En avgörande fråga när det gäller hälso- och välfärdstekniken, menar Müllersdorf, är vems behov som ska styra. Här finns en spänning mellan individens behov och självständighet å ena sidan och de som bedömer behoven och fattar beslut å andra sidan. Individens 10

13 kunskaper och resurser måste tas tillvara i större utsträckning. Den professionella rollen måste förändras och makten förskjutas från verksamheten till patienten/brukaren. Även de etiska frågorna lyfts fram som centrala i Müllersdorfs rapport och flera exempel ges på situationer som måste uppmärksammas utifrån etiska aspekter när mer teknik introduceras i vård och omsorg. Karin Andersson redovisar i sin rapport hur några centralt verksamma personer ser på teknikanvändning inom kommunal vård och omsorg. Hon har intervjuat en socialchef, en utvecklingsledare, en kvalitetschef och en IT-samordnare och lyfter i sitt avsnitt fram tre aspekter som de intervjuade ser som särskilt betydelsefulla. Det handlar om infrastrukturen, om tekniken i sig och om den utbildning och det stöd som tekniken kräver. Infrastrukturen måste fungera och vara säker. I intervjuerna framkommer att så inte alltid är fallet idag. Det händer att mobiltelefoner och uppkopplingar inte fungerar. En av de intervjuade påpekar att icke fungerande teknik är det största arbetsmiljöproblemet för sjuksköterskorna i kommunen. Andra problem är att tekniker inte är kompatibla med varandra, att upphandlingarna fungerar dåligt och att ansvaret för de tekniska frågorna är splittrat. Det finns ett behov av större kompetens i kommunerna som gör det möjligt att hantera frågor om leveransavtal, teknik och drift, menar en av de intervjuade. Man efterlyser också mer av samverkan mellan kommunerna och att man lär mer av varandras erfarenheter istället för att var och en genomför pilotprojekt av olika slag. I kommunerna finns en tvekan om när hela klivet in i den nya tekniken ska tas, påpekar en av respondenterna. Ledare har betydelse för det fortsatta arbetet med hälso- och välfärdsteknik i vård och omsorg. Förändringsarbetet är en process som kräver många samtal, en dialog mellan ledning och personal och mellan olika intressenter. Man måste till exempel våga ta och föra diskussioner om vems behov som ska få styra. Tekniken är ett hjälpmedel som ställer krav på personalen och som påverkar deras arbete, skriver Anderson. Hon refererar till sina intervjupersoner som lyfter fram såväl fördelar som nackdelar med en ökad teknikanvändning ur ett personalperspektiv. En fördel med att använda mobiler i arbetet kan till exempel vara att det underlättar dokumentation av arbetet och att det underlättar kontakter med kollegor. Tryggheten i arbetet ökar. Samtidigt finns det en baksida av detta; det kan även upplevas som att övervakningen och kontrollen ökar. Detsamma gäller den ökade flexibilitet som tekniken gör möjlig. Tekniken har ökat tillgängligheten på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Detta är på många sätt positivt men det ökar också förväntningarna och kraven på vård- och omsorgssektorn att ha ständig beredskap och kunna ge snabba svar på frågor om exempelvis bistånd. Tekniken är här för att stanna. I framtiden kommer medborgarna att ställa större krav på vård och omsorg när det gäller tillgänglighet och möjlighet till snabb information. Och användarnas krav på tekniklösningar kommer att öka. Tekniken både lockar och skrämmer, sammanfattar Andersson. Den möjliggör nya lösningar och kan göra arbetet smidigare och säkrare. Men tekniken skapar också ett stort behov av verksamhetsutveckling, utbildning och kompetensutveckling av personalen. Elisabeth C Andersson fokuserar i sitt avsnitt på undersköterskans yrkesroll och dennes förhållande till tekniken och den tekniska utvecklingen. Undersköterskorna har en nyckelroll inom äldreomsorgen, menar hon, och när tekniska hjälpmedel används måste de kunna förstås och skötas av undersköterskan. Hon redovisar vilka inslag som idag finns i den 11

14 gymnasieutbildning som leder fram till undersköterskeexamen och som är av relevans för det hälso- och välfärdstekniska området. Hon refererar också till undersökningar av anställda i hemtjänsten och deras syn på arbetet. De anställda i hemtjänsten uppfattar vanligtvis sitt arbete som mest värdefullt när det sker i nära anslutning till vårdtagaren, skriver Andersson. Den direkta kontakten med vårdtagaren är det viktiga i arbetet, andra arbetsuppgifter kan också ses som betydelsefulla men arbetet med vårdtagaren väger tyngst. I ett projekt där man prövade att använda handdatorer för mätning och registrering visade det sig att detta arbete inte ansågs särskilt värdefullt eftersom det inte hade direkt nytta för vårdtagaren. Attityden till ny teknik skulle alltså kunna tänkas variera beroende på om personalen uppfattar att den har en direkt betydelse för vårdtagaren eller inte. I rapporten lyfter författaren också fram pedagogiken, och särskilt vårdpedagogiken, som betydelsefulla ämnen när det gäller stöd till personal som berörs av införandet av ny teknik i vård och omsorg. Vårdpedagogik handlar om lärande, utbildning och handledning i vårdande kontexter. Dessa ämnen, pedagogik och vårdpedagogik, bör därför vara av hög relevans när stödet till de anställda i vård och omsorg ska utformas. Forskningen inom pedagogik och didaktik om användandet av IKT-verktyg är också omfattande. Hon drar också paralleller till införandet av datorer och ny undervisningsteknik vid högskolan. På Mälardalens högskola har man IKT-pedagog och IKT-strateg som utformar stödet till lärarna för att dessa ska kunna använda den nya tekniken optimalt. Kanske måste man, menar Andersson, skapa något liknande inom hemtjänsten och bland undersköterskorna. En möjlighet skulle kunna vara att skapa IKT-verkstäder där teknikintresserade undersköterskor kunde utveckla sin kompetens inom vård, teknik och pedagogik och utbildas till IKT-pedagoger. Dessa skulle sedan i nästa led kunna medverka vid implementeringen av teknik i hemtjänsten och ge stöd till de anställda och till brukarna. Författaren presenterar också i rapporten en teoretisk kunskapsmodell som kan sägas ge stöd för en utveckling av detta slag. Modellen, benämns TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge) och har som sin grundidé att tre kunskapsområden, det tekniska, det pedagogiska och det ämnesmässiga, tillsammans kan generera ett nytt, mer fördjupat och integrerat kunskapsfält. De viktigaste slutsatserna: en sammanfattning i åtta punkter De fyra delrapporterna bidrar sammantaget till att ringa in och resa ett antal frågor som är väsentliga i diskussionen om hälso- och välfärdstekniken och dess implementering i kommunerna. I rapporterna återges röster och synpunkter från aktörer som är nyckelpersoner för den fortsatta utvecklingen och författarna refererar till studier av relevans för teknikanvändningen inom vård och omsorg. Förhoppningsvis kan delrapporterna på detta sätt bidra till den diskussion som är nödvändig att föra om den fortsatta utvecklingen av hälso- och välfärdstekniken. För att ytterligare underlätta en sådan diskussion görs här ett försök att förtydliga och sammanfatta resultatet av utredningsuppdraget i åtta punkter. 12

15 1. Hälso- och välfärdsteknik kan inte avgränsas och definieras på ett enkelt sätt. Det är svårt att avgränsa och definiera begreppet hälso- och välfärdsteknik. Som flera av författarna påpekar går det inte att dra några skarpa gränser mellan teknik i allmänhet och det som kan beskrivas som hälso- och välfärdsteknik. Oftast handlar det om att tekniska produkter och tjänster har anpassats till eller kommit att användas inom hälso- och välfärdsområdet. De flesta produkter och tjänster som karaktäriseras som hälso- och välfärdsteknik används även av andra än de som är vårdtagare, brukare eller personal inom hemtjänsten. Ska man räkna en robotdammsugare eller överhettningslarm till spisen som hälso- och välfärdsteknik? Teknik som möjliggör kommunikation med bild kan få en viktig funktion i hemtjänsten men har givetvis ett mycket större användningsområde. 2. En framgångsrik implementering av den nya tekniken i kommunerna och i hemtjänsten kräver en bättre infrastruktur och en mer förberedd organisation. I flera av rapporterna pekar författarna ut hinder för en fortsatt implementering av tekniken och föreslår åtgärder som skulle underlätta denna. Man efterlyser till exempel bättre information om tillgängliga produkter och tjänster, ett större nationellt ansvar för att testa och pröva produkter och tjänster och bättre samverkan mellan kommuner och olika enheter inom kommunerna. Kompetensen måste öka när det gäller upphandlingsförfarande och leveransavtal och drift. Kort sagt, det krävs en organisation som är bättre rustad att möta teknikens utmaningar än vad dagens organisation är. Gemensamt för delrapporterna är också att man pekar på brister i infrastrukturen. Denna måste fungera och vara säker om kommunerna ska våga ta steget in i ett större teknikberoende. Så är inte fallet idag. På många håll saknas fibernät, bredbandsuppkopplingar och mobilnättäckning. Det finns stora brister i säkerhet. Som vi ska återkomma till i punkten 6 är sårbarheten idag ett hinder för en framgångsrik implementering av tekniken. 3. Att introducera hälso- och välfärdsteknik handlar mer om att utveckla nya arbetsmetoder och mindre om att skapa ny teknik. Det är lätt att tro att implementering av hälso- och välfärdsteknik enbart handlar om att använda mer teknik i vård och omsorg. Den slutsats som författarna förmedlar i sina rapporter innebär emellertid att det framför allt handlar om att utveckla nya arbetsmetoder. En alltför ensidig fixering på tekniken i sig riskerar att missa detta. För ledning och personal som ska arbeta med den nya tekniken måste fokus ligga på arbetsmetoderna och de nya arbetssätt som tekniken gör möjlig. För detta krävs ett nytänkande och en öppenhet för teknikens möjligheter men tekniken i sig måste på sikt bli självklar och enkel, rutinmässig, på samma sätt som telefonen eller TV:n idag är självklara inslag i hemtjänstmiljön. Sannolikt är det så att det inte är nya tekniska innovationer som behövs i framtidens vård och omsorg utan vad som behövs är framför allt att befintlig teknik i större utsträckning utnyttjas och anpassas till vård- och omsorgsmiljöerna. 13

16 4. Ledningen har en betydelsefull roll för implementeringen av hälso- och välfärdsteknik. I flera av delrapporterna framhålls att ledningens attityder och ambitioner är avgörande om ett systematiskt utvecklingsarbete ska komma till stånd i kommunerna eller inte. En förutsättning är att ledningen har ett mandat, ett uppdrag att arbeta med dessa frågor, att det finns ett engagemang och att det finns eldsjälar som kan vara drivande i arbetet. Ska arbetet bli framgångsrikt måste ledningen kontinuerligt föra samtal med dem som berörs av förändringsprocessen och upprätta en dialog med alla intressegrupper för att få en allsidig belysning av teknikanvändningen. 5. Personalens attityder och förhållningssätt är avgörande för om den nya tekniken och nya arbetssätt ska kunna introduceras på ett bra sätt i organisationen. Flera författare lyfter fram den osäkerhet, ibland också ett direkt motstånd, som kan finnas hos personalen inför ny teknik. Ofta är personalen emellertid ambivalent inför tekniken, den både lockar och skrämmer. Man ser möjligheterna, kanske en ökad trygghet både för vårdtagaren och för personalen, den större flexibiliteten och tillgängligheten. Men man ser också hoten och problemen, sårbarheten i den nya tekniken, risken för att tekniken får ersätta den mänskliga kontakten och att den öppnar för möjligheterna till mer kontroll och övervakning av personalen. Det kritiska förhållningssättet är i grund och botten sunt och riktigt, men det har också lett till något av en teknikignorans inom vård- och omsorgssektorn, många blundar för möjligheterna och dömer ut de hälso- och välfärdstekniska lösningarna på förhand. För att förändra detta ointresse till ett positivt engagemang måste kunskaperna om de nya tekniska lösningarna öka i personalgrupperna. Det tycks finnas ett samband mellan hur nära vårdtagaren man befinner sig, hur mycket erfarenhet man har av ett nytt arbetssätt, och attityden till tekniken. Ju närmare behoven, desto mer positiv attityd. Studier visar också att personalens attityd till en teknisk lösning framför allt beror på hur man uppfattar värdet av den. Anser man att den ökar vårdkvaliteten eller är bra för vårdgivaren i dennes arbete tenderar man att vara positiv. Teknikens krav på kompetens och kunskaper, om tekniken uppfattas som svår eller lätt, tycks inte vara avgörande för personalens attityd. Det bästa sättet att få personalens stöd i förändringsarbetet är förmodligen att öka kunskaperna, ta eventuell oro och osäkerhet på allvar och se till att det finns en väl utbyggd stöd- och kompetensstruktur som skapar trygghet för personalen. Att försöka tona ner riskerna eller teknikens nackdelar och problem kan få motsatt effekt. Inte bara teknikignorans utan också risk-ignorans kan vara ett hinder i implementeringen. 6. Teknikanvändningen inom vård och omsorg ökar sårbarheten - man måste vara medveten om de risker och problem som inte har lösts. En ökad teknikanvändning inom vård och omsorg ger upphov till risker av olika slag. Det är viktigt att dessa risker identifieras och att sårbarheten så långt det är möjligt minimeras. Den digitala tekniken och möjligheterna att lagra och överföra data är sårbar. Obehöriga kan komma över information, hackare kan ta sig in på villalarmssystem för att se om någon är 14

17 hemma, nattkameror som sänder information kan avläsas. Teknik kan också störas av annan teknik och därmed sättas ur funktion. Och tekniken kan givetvis krångla och upphöra att fungera av en mängd andra orsaker. En parallell kan dras till bank- och betalningssystemen som på samma sätt störs av olika faktorer. Obehöriga kommer över kortuppgifter och kan tömma konton, kunder kommer inte åt sina konton eller kan inte betala räkningar eftersom uppkopplingen till bankens datasystem ligger nere. Inom vård och omsorg kan sådana störningar handla om liv eller död eller i varje fall vara skillnaden mellan god och dålig vård. Sårbarheten kan minska genom ökad kompetens och en större medvetenhet om riskerna, men den kommer aldrig att helt kunna elimineras. Därför är det viktigt att den nya tekniken åtföljs av ett välfungerande supportsystem och kompetensstöd till användarna. Det är också viktigt att alternativa lösningar finns när tekniken fallerar. 7. De etiska frågeställningar som den nya hälso- och välfärdstekniken för med sig är inte nya men de måste identifieras, lyftas fram och hanteras av ledning och personal. Många etiska frågor aktualiseras när hälso- och välfärdsteknik implementeras inom vård och omsorg. Det kan exempelvis handla om olika slag av övervakning (kameror, sensorer som larmar, GPS, chips insydda i klädesplagg). Det kan också handla om hur känslig information hanteras (bearbetas, lagras och överförs) eller om vårdtagarens autonomi (om tekniken upplevs som något påtvingat och svårt och som något som ökar beroendet av andra). Den nya tekniken kommer sannolikt också att resa etiskt-politiska frågor beroende på att det finns skillnader mellan olika användare när det gäller resurser (till exempel ekonomiska och kunskapsmässiga resurser) och därmed även möjligheten att få tillgång till tekniken. Var man bor och hur man bor kan avgöra om man kan få tillgång till tekniska lösningar, liksom utbildning och tidigare vanor av att använda teknik i vardagslivet. I princip är detta etiska frågor som har funnits inom vård och omsorg sedan lång tid och som egentligen inte är något nytt. Men med den nya tekniken får de förnyad aktualitet och måste hanteras på ett genomtänkt sätt. 8. Det behövs mer kompetens och ett bättre kompetensstöd i kommunerna men inte bara tekniskt. Att en implementering av hälso- och välfärdstekniken i kommunerna kräver mer kompetens än vad som nu finns är ett återkommande tema i de fyra delrapporterna. Det behövs, enligt flera av rapportförfattarna, mer kompetens till exempel när det gäller upphandling, leverantörsavtal och service och support till driften. Det är nödvändigt att samordna upphandlingarna och se till att de system som köps in är driftsäkra och kompatibla, det vill säga att de fungerar tillsammans med varandra. Och det är givetvis viktigt att de som använder tekniken i sitt dagliga arbete känner att de har ett lättillgängligt och säkert stöd. Men det finns också något som lätt glöms bort ett behov av att öka kompetensen på områden som inte direkt handlar om tekniken i sig utan mer om användandet. Hälso- och välfärdsteknik handlar, som en respondent påpekar, till 80 % om arbetssättet och 20 % om teknik. Och, som vi framhållit ovan, detta innebär att man måste ägna stor uppmärksamhet åt arbetsmetoder, etiska frågor och förhållningssätt i arbetet i kompetensutvecklingen. 15

18 Avslutande synpunkter När utredningsuppdraget formulerades var det några frågor som restes och som vi inte har berört särskilt utförligt hittills i detta sammanfattande avsnitt: A) Behövs det nya utbildningar och yrkesgrupper i kommunerna? B) Kan teknikutvecklingen innebära att nya karriärvägar öppnas för personal inom vård och omsorg? C) Kan tekniken bidra till att öka attraktionskraften och underlätta rekryteringen av personal till vård och omsorg? Avslutningsvis ska några kommentarer ges kring dessa frågor. A) Behövs nya utbildningar och nya yrkesgrupper för att hantera den nya hälso- och välfärdstekniken? Frågan om det finns behov av nya utbildningar eller nya yrkesgrupper i kommunerna besvaras lite olika i de fyra rapporterna. Karin Andersson rapporterar att av de personer som hon har intervjuat finns det dom som anser att det finns behov av att anställa personer med teknikutbildning i organisationen. En av de intervjuade tror att det i framtiden kommer att krävas nya yrken, men det är svårt att idag säga hur de ska se ut. I dagsläget handlar det om att våga anställa personer med annan bakgrund och annan kunskap än den traditionella vård- och omsorgsutbildningar. En utmaning för organisationen. Müllersdorf menar att ingen av hennes intervjupersoner anser att det finns något behov av nya utbildningar eller yrkesgrupper inom området. Det finns, enligt Müllersdorf, inte heller behov av tekniskt utbildade i den kommunala vården och omsorgen. Hon skriver: Det är inte någon tekniskt utbildad som kan bistå i arbetet utan det är de som är i kontexten som måste, precis som i all fortbildning, ta ett steg vidare i sin professionella utveckling. En möjlighet är, menar hon, att någon nyckelperson får ett särskilt uppdrag att utveckla sin kompetens, inte bara när det gäller tekniken utan också hur den ska överföras till övriga det vill säga ett pedagogiskt angreppssätt. Elisabeth C Andersson har liknande funderingar i sin rapport. Hon menar att man med högskolan som modell - borde kunna skapa en IKT-verkstad i hemtjänsten och bland undersköterskorna. En IKT-verkstad samlar teknikintresserade undersköterskor med kompetens inom vård, teknik och pedagogik. Dessa undersköterskor kan sedan fungera som IKT-pedagoger och ge stöd till användare inom hemtjänsten. Det verkar som att svaret på frågan om det behövs nya yrkesgrupper åtminstone till viss del beror på vad man menar med begreppet nya yrkesgrupper. Personal som ges möjlighet till fortbildning inom hälso- och välfärdsteknik kan så småningom komma att formera en ny yrkesgrupp inom kommunen (i likhet med mediepedagoger och IT-samordnare inom skolområdet). Men också redan befintliga yrkesgrupper med teknikkompetens kan bli en ny yrkesgrupp inom kommunernas vård och omsorg. Slutsatsen är alltså att kommunerna definitivt kommer behöva tillföra mer kompetens för att hantera hälso- och välfärdsteknologin, men i vilken form denna kompetens ska införas i organisationen är en mer öppen fråga. B) Kan teknikutvecklingen leda till att nya karriärvägar öppnas för personal inom vård och omsorg? Frågan om teknikutvecklingen öppnar nya karriärvägar för personalen i vård och omsorg har tydligt besvarats jakande i flera av delrapporterna. Främst har författarna pekat på 16

19 möjligheterna och önskvärdheten av att skapa miljöer (till exempel IKT-verkstäder) för att ge intresserad personal möjlighet till fortbildning inom området. Återigen, det handlar inte enbart om att sköta den nya tekniken, utan om de nya arbetssätt som tekniken ger möjlighet till. Den personal som får möjlighet till fortbildning och en ny karriärväg inom hälso- och välfärdsteknik måste således utveckla sin kompetens på tre område. De måste behärska tekniken, vara väl införstådda med de nya arbetsmetoderna och de måste ha en pedagogisk kompetens för att kunna initiera ett lärande och sprida och förankra arbetssättet i hela organisationen. C) Kan tekniken bidra till att öka attraktionskraften och underlätta rekryteringen av personal till vård och omsorg? Kommer ett ökat inslag av hälso- och välfärdsteknik att påverka den framtida rekryteringen av personal till vård och omsorg? Och på vilket sätt i så fall? Man skulle kunna tänka sig två framtidsscenarier här. Enligt det första kommer rekryteringen att försvåras eftersom mer teknik kommer att skrämma bort personer som hittills har sökt sig till vård och omsorg för att dom vill arbeta med människor, inte med teknik. I ett annat scenario skulle man kunna tänka sig det motsatta. Med mer teknik höjs statusen i arbetet och nya grupper kommer att dras till området. Vård och omsorg kommer med mer teknik att locka till sig personer som tidigare inte varit intresserade av detta område. Erfarenheterna från sjukvården tycks vara att de teknikintensiva områdena (ambulans, intensiv- och akutvård) vanligtvis har lockat männen mer än andra, mindre teknikintensiva områden. Så vad är rimligt att anta när det gäller vård och omsorg i kommunerna? En möjlighet är att det kan finnas en viss rimlighet i båda scenarierna. Kanske kommer en del att stötas bort, andra att bli mer intresserade. Kanske kommer ett ökat inslag av hälso- och välfärdsteknologiska lösningar inte att ha någon större påverkan alls på rekryteringen. En inte oväsentlig fråga i sammanhanget är hur kommunerna vill använda den nya hälsooch välfärdstekniken i samband med rekrytering. En synpunkt som arbetsgruppen är enig om är att tekniken inte primärt bör användas som argument vid rekrytering av personal till vård och omsorg i syfte att locka teknikintresserade. Om man vill lyfta fram hälso- och välfärdstekniken bör det vara som ett medel för att nå ett mer generellt mål: en höjd vårdkvalitet och en bättre vård och omsorg på vårdtagarens villkor. Rekryteringen bör till exempel kunna betona att vi söker medarbetare som vill vara med och bygga morgondagens vårdmiljö och lyfta fram de möjligheter som öppnar sig med hjälp av ny teknik som används på vårdtagarens villkor. Rätt använd kan tekniken bli ett viktigt verktyg för en vård och omsorg på vårdtagarens villkor. Människor önskar trygghet och lättillgänglig information (vilket ofta lyfts fram som hälso- och välfärdsteknikens fördelar). Men de flesta vill också kunna kontrollera sina liv och ha möjlighet att vara delaktiga och engagerade i samhället. Tekniken kan ge brukaren och vårdtagaren ökad makt och mer självständighet i vardagen. Detta perspektiv bör vara utgångspunkten såväl för implementeringen av hälso- och välfärdsteknik i vård och omsorg som för rekryteringen av ny personal till området. 17

20 18

21 Hälso- och välfärdsteknik nu och i framtiden Mia Folke Syfte och begränsning Syftet med delrapporten var att kartlägga olika elektroniska produkter och tjänster som skulle kunna vara eller är användbara inom omsorgen men även för egenvård och anhörigstöd. Avgränsning gjordes till larm av olika slag, även för utomhusbruk, tekniker som övervakar hemmiljön, kognitiva hjälpmedel, produkter som underlättar kommunikation, för att mäta och främja fysisk aktivitet och främja förmåga till att röra sig och transportera sig självständigt, produkter som digitaliserar omsorgens kontakt med den som behöver hjälp, produkter för självmonitorering av hälsa, tekniker som hjälper oss hjälpa varandra i nödlägen, samt robotar av olika slag. Vidare var syftet att se vilka tekniker som är på gång, vilka brister som finns i tekniken och vad som behövs för att teknik ska kunna implementeras i hemmiljö och övriga platser såsom arbetsplats, för att öka trygghet och möjlighet till självständighet. Metod En första kartläggning gjordes genom sökning på produkthemsidor på internet och i litteraturen, muntlig kontakt med forskare inom området och genom kännedom om produkter som visats på mässor och konferenser inom intresseområdet. För rapporten relevant kunskap från föreläsning Din framtida hälsa på analysföretaget Kairos Future om hälsa och teknik i framtiden sammanställs. Utöver detta har nyheter om teknik i olika tidningar och andra nyhetsflöden noterats. Tidskrifter som följts under projektets gång är bland annat Dagens Medicin, Ny Teknik och Aftonbladets Digitala Livet. Befintliga produkter Totalt identifierades över 160 produkter, vilket inte kan vederläggas omfatta allt som kan finnas på marknaden. Dessa presenteras i bilagorna 1-9. Vissa produkter kan vara representerade i flera bilagor då de har olika funktioner och en del kan vara svårplacerade då de till exempel är kognitivt hjälpmedel för ökad aktivitet och träning. Så överlapp mellan bilagorna finns. I dessa bilagor har företagets namn, aktuell websida, produktnamn, samt en beskrivning av produkten sammanställts i tabellform. en av produkten i bilagorna är ofta klippt direkt från hemsidan. Tabell1 sammanfattar innehållet i bilagorna. 19

22 Tabell 1. Sammanfattning av innehållet i bilagorna. Bilaga Typ av produkter nr 1 Produkter som ger användaren möjlighet att själv larma om användaren behöver hjälp från vårdgivare, omsorgspersonal eller anhörig. 2 Produkter som på olika sätt larmar om användaren är i behov av hjälp. Det rör sig om tekniker som larmar om personer lämnar området de förväntas vara på, fallsensorer, inkontinenslarm, epilepsilarm, sensorer som känner av om användaren rör sig och larmar om rörelsemönstret blir avvikande, överfallslarm, produkter som gör det möjlighet att med GPS se vart användaren befinner sig och nattkameror. 3 Produkter som övervakar användarens miljö såsom temperatursensorer, gasdetektorer, rökdetektorer, spisvakter och översvämningssensorer. Dessa larm är till nytta för personer med kognitiva svagheter. 4 Produkter som sensorer som känner av om användaren öppnat kylskåpsdörren, olika påminnelsefunktioner, elektroniska medicindosetter, hjälp att hitta saker, minnen, hjälp att hålla reda på tid, stöd i vardagliga sysslor och planeringshjälp. Bilagan innehåller även hänvisning till en samlingar av appar som kan vara till hjälp för målgruppen samt beskriver ett forskningsprojekt med en plånbok som ska hjälpa till att hålla kontroll på ekonomin. 5 Produkter för att underlätta kommunikation. Det rör sig om allt från bilder att peka på för att göra sig förstådd och olika typer av kommunikationsverktyg som ersättning till vanlig telefon till robotar som kan fjärrstyras i boendet för att personalen ska kunna komma till den boende utan att själv vara på plats. Bilagan innehåller även ett forskningsprojekt där man har gjort gardiner som lyser i olika färger när personen får ett meddelande som den bör läsa. Olika färger visar på olika viktighetsgrad av meddelandet. 6 Produktsorter som på olika sätt kan stödja träning och aktivitet alternativt användas för att kartlägga personers aktivitet eller för självmonitorering av aktiviteten såsom pulsklockor, stegräknare och andra tekniker. Här återfinns hjälpmedel för syn- och hörselskadade, olika typer av rullstolar eller komplement till rullstolar som gör att användaren kan få en ökad förmåga att komma fram på olika platser och ta sig längre sträckor. Här finns även olika tekniker för att hjälpa användaren att ställa sig, gå eller som i ett fall hjälpa barn att kunna komma upp och hoppa och leka. Det finns även en handske som ökar användarens greppförmåga och en dräkt som minskar spasticitet. Det finns också en app för hjälp vid matlagning och en robot för att kunna äta självständigt. Utöver det presenteras spel som är till för att få användaren aktiv. 7 Digitalisering av olika slag. Här finns en app som kan inkludera kartor för att hemtjänsten ska kunna planera sin verksamhet och andra tekniker för planering och kontakt med vårdtagare och anhöriga. Det finns en larmcentral som tar emot larmen från trygghetslarm istället för att larmen går till kommunerna Det finns digitala lås som öppnas med mobilen. Här återfinns även en app för kunskap om munhygien vid olika diagnoser. Det finns också behandlingar via internet, samt natt- och dagtillsyn via kamera. 8 Tekniker som gör det möjligt för individen att själv hålla kontroll på sin hälsa eller ger personer möjlighet att hjälpa varandra när sjukvården inte är på plats. Här finns 20

23 appar till hjälp för diabetiker och hälsotest. Det finns även en beskrivning av en toalett som kan göra hälsomätningar. Tekniker som vanliga personvågar, febertermometrar och blodtrycksmanschetter har inte tagits med i bilagan. Inte heller tekniker som mäter fysisk aktivitet då dessa återfinns under bilaga 6. Här finns två appar som kan hjälpa till i akuta situationer innan sjukvården kan vara på plats. En app som ger stöd vid andnings- och hjärtstopp och en som när larm går till 112 larmar personer i närheten så de ska kunna ta sig till den hjälpbehövande och starta upplivning innan ambulans anländer till platsen. EKG-system som gör att användaren själv kan ta EKG och sända till vårdgivaren. Telehealth-lösningar för att samla hälsodata via intervjuer och i hemmet uppmätta värden. En digital hälsodagbok där det är pennan som är digital och skickar det som skrivs på papper till vårdgivaren. Här finns även material till blodprovstagning som köps och sen skickas blodet in med posten för analys. 9 Övriga robotar som till exempel kan hjälpa till med hushållssysslor. Till denna kategori kan även robotdammsugare läggas men finns inte med i tabellen. Olika typer av larm återfinns hos flera olika tillverkare trots att endast CareTech klarade SKLs upphandling enligt SICS rapport till Socialstyrelsen (1). Ytterligare robotar som skulle kunna sorteras in i bilagorna återfinns i Hjälpmedelsinstitutets rapport: Hälsorobotar (2). Här finns olika typer av ät-robotar, kommunikationsrobotar, robotarmar och gångassisterande robotar, assisterande robotar och träningsrobotar, servicerobotar, sällskaps- och terapirobotar, transportrobotar och mänskliga robotar. En produkt som inte direkt passar in i någon kategori men som ändå bör nämnas är Easyplug (3) som hjälper den som inte själv kan dra ur en elkontakt. Man trycker på bara på kontakten så kommer den ut ur väggkontakten. Nyhetsspaning När nyhetsflödet nu följs för att hitta ny teknik återfinns följande: Under rubriken Digitala Livet rapporterar Aftonbladet i samarbete med Telia om digitaliseringen som nu sker av hela samhället (4). Sidan uppdateras ständigt med nyheter och tyvärr ligger inte alla gamla nyheter kvar. Exempel på tekniker som presenterats här är en app som med vilken användaren själv kan undersöka sina födelsemärken. Användaren tar en bild och skickar in och får den bedömd av en hudläkare. Detta spar tid för både läkare och patienter. Här rapporteras även om företaget Humai som tror att de inom 30 år ska vara möjligt för döda att återuppstå digitalt med hjälp av artificiell intelligens och information om personen i fråga. Tanken är att kunna återspegla allt från beteendemönster till sättet att tala i en artificiell kropp. En annan teknik är nya datorspel Re-Mission som hjälper barn med cancer. Spelet går ut på att man spränger cancerceller. En studie har visat att de som spelar spelet ökar sin chans att överleva. Spelet motiverar att ta sin medicin efter strålning då det är väldigt viktigt att ingen dos missas. Det rapporteras om dataspelens inverkan på spelaren. Det har visat sig att spelares hjärnor bland annat har högre aktivitet i delarna som behandlar rumslig inlärning och bildandet av minnen. Det undersöks om spel kan förbättra den kognitiva förmågan och bidra till att motverka hjärnans förfall hos äldre människor. Detta är nämligen effekter som kan uppnås genom att besöka nya platser i verkligheten. Det har visat 21

24 sig i studie att personer som spelar komplexa 3d-spel är bättre på tester som förlitar sig på hippocampus, den del av hjärnan som bland annat konverterar korttids- till långtidsminnen och hanterar rumslig navigation. Även en teknik för att mäta fettförbränning genom analys av utandningsluften visas. Och när det gäller att förbruka fett och träna så har man även visat på tekniska tatueringar som kan mäta rörelse precis som aktivitetsarmband. Dess förväntas på sikt även kunna mäta saker som kroppstemperatur, blodsockernivå och ämnesomsättning. Det finns st CE-märkta hälsoappar (5). Risk finns dock att de inte håller kraven. Endast en person på läkemedelsverket arbetar med kontrollen och önskan finns att vården ska hjälpa till att rapportera in brister. Detta är en risk när teknik utvecklas utan kontroll. Fler appar finns antagligen utan CE-märkning. IDG rapporterar om Googles satsning på diabetes där de nu tagit patent på en teknik att mäta blodglukos genom en mikropartikel som skjuts in i huden och drar åt sig en liten mängd blod (6). På Nanyang Technological University (NTU Singapore) har robotutvecklaren professor Nadia Thalmann och hennes arbetsgrupp tagit fram den här humanoida roboten som man kallar för Nadine och som har fått sitt utseende efter Thalmann. Nadine kan känna igen ansiktet på människor och hålla konversationer. Hon kan komma ihåg vad man pratat om tidigare. Hennes humör ändras utifrån samtalen hon för. Robotarnas sociala kompetens och språk förbättras inför framtiden (7). Framtidsspaning På föreläsningen Din framtida hälsa på analysföretaget Kairos Future, beskrivs hur ansvaret för hälsan skjuts mer från vården till individen och arbetsgivare. I en framtid med en åldrande befolkning och brist på tid och pengar för vård måste var och en ta sitt ansvar för sin hälsa och se till att hålla sig frisk. Likaväl behöver arbetsgivaren se till att hålla sin personal frisk. För att detta ska vara möjligt behöver individen kunna mäta och analysera sin hälsa. Tekniken går mot sensorer och teknik som ger beslutstöd om individens hälsa och som köps som konsumentprodukter då användaren i detta fall är frisk och vill förebygga sjukdom. En annan trendspanare är Forum of the Future som, med hjälp av konsumentundersökningar från de 60 senaste åren, försökt förutse hur ett brittiskt hem kan komma att se ut år Man tror att toaletten då kommer att mäta hur vi mår och värdena kommer att analyseras tillsammans med ditt egna DNA-mönster och din medicinska historia. Spegeln kommer att kunna ge dig hälsotips utifrån detta (8). SICS Sweden ICT skriver i sin rapport till Socialstyrelsen (1) att de tror att den framtida tekniken kommer att vara mer uppkopplad men vara mer dold för användaren. De tror att mätningar kommer att ske via kläder eller annat utan att vi behöver göra något aktivt för att mätningen ska ske. De tror även på stora databaser och att vi kommer att mäta massor av parametrar för att hitta ohälsa tidigt. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns många olika produkter och fler är på väg som kommer att kunna hjälpa befolkningen att upprätthålla en god hälsa och förbli självständiga trots ohälsa och ålderdom. Trenden går mot att själv monitorera och analysera sin hälsa samt att digitalisera för att upprätthålla en bra och effektiv omvårdnad. 22

25 Diskussion Vi har gått från ett samhälle med en doktor med ett stetoskop samt en fattigstuga för de gamla och svaga, via ett samhälle där vi försökt vårda de som behöver, till ett samhälle där vi med en tatuering som mäter vår hälsostatus och en app som beskriver den för oss och ger oss råd, själva ska ansvara för att må bra då vårdresurserna blir knappare i förhållande till behovet. Den nya tekniken och lättheten att nå information ger människan en frihet att klara sig själv, där myntets baksida är att alla inte har kunskap och förmåga att vårda sig själva eller hålla sig friska. Vi har redan idag problem med datajournalsystem som inte är kompatibla med varandra så information lätt kan sändas mellan vårdinstanser. De egenuppmätta hälsodata var och en skaffar sig har samma problem. Det finns en uppsjö tekniker anpassade för hälsa och välfärd vilka delvis återfinns i tabellerna i bilaga 1-9. Utöver dessa produkter finns mycket teknik framtagen för annan marknad som skulle kunna omvandlas till hälso- och välfärdsteknik. Teknikutvecklingen i samhället går med en rasande fart. En eventuell brist på teknik inom hälso- och välfärdsområdet torde snarare bero på bristande anpassning till området än att tekniken inte är uppfunnen. Teknik inom sjukvård och omsorg måste vara säker och har därför större krav på tillverkare av dessa produkter än vanliga konsumentprodukter lanserar behandling via internet. Men troligtvis finns flera andra behandlande program som inte kontrollerats och som personer kan använda utan att ens bli rekommenderade av vårdpersonal att göra det. Teknikutveckling är nödvändig men risken att fel teknik når användaren ökar i takt med att vi allt mer ska bli våra egna undersökare och läkare genom appar och beslutsstöd och allmänt googlande efter diagnos. Ny Teknik rapporterar om att hälsodata i det digitala hälsokontot som lanseras 2016 av Ehälsomyndigheten ska lagras utomlands (9). Detta kan vara ett säkerhetsproblem för individen då data kan läsas av obehöriga. Överlag när det gäller lagring av data och att sända data från individ till expert eller för lagring brister det i kunskap för att göra detta helt säkert. Det räcker inte med att kunna kryptera data så inte vem som helst kan läsa den. Det måste vara krypterat så ingen obehörig kan läsa. Dessutom är det av intresse att kunna skicka data utan att det ens syns att denna typ av data sänds. Till exempel kanske en person inte vill att andra vet att han eller hon skickar mätdata för sitt hjärtfel eller går i terapi för sin psykiska ohälsa via en nättjänst. Rapporter finns om övervakningskameror för villalarm som kan hackas för att kunna se om någon är hemma vid planering av inbrott. Nattkameror som används i personers hem måste vara säkrade från detta. Om så är fallet idag är osäkert. Andra problem med teknik är att obehöriga med flit kan störa ut tekniken för att såra användaren. Här finns risker med till exempel pacemakers även om de ligger utanför denna rapports fokusområde att de kan styras av obehöriga och på då sätt kan ett digitalt mord begås. Detta skulle kunna vara en fara vid användning av teknik för till exempel medicinintag om någon skulle få för sig att ändra dos eller på annat sätt påverka behandlingen. Tekniker som ger hälsotips skulle kunna manipuleras att ge felaktiga tips som i stället skadar användaren och så vidare. Ett annat problem med teknik är att den kan bli utstörd av annan teknik. Av samma anledning som vi måste stänga av våra mobiler på sjukhus eller flygplan måste teknik som ska användas bland annan teknik säkras. Det finns rapporter på mobiltelefoner som stört ut 23

26 läkemedelspumpar så de börjat ge fel dos medicin. Det finns även rapporter på mobiltelefoner som stört ut pacemakers eller elrullstolar så de fått fel funktion. För att hälsooch välfärdsteknik ska vara säker att använda måste denna typ av störningskänslighet byggas bort i produkterna. SICS Sweden ICT gjorde en rapport åt Socialstyrelsen (1) avseende läget för införande av välfärdsteknik i kommunerna i Sverige. I rapporten framgår att trygghetslarm är den vanligaste och oftast första teknik som används i hemmet. Få andra lösningar köptes av kommunerna. JoiceCare nattkamera var en av de produkter som införts i några kommuner, däribland i Västerås. Medarbetare på Västerås kommun vittnar dock om problem med att tekniken inte fungerar som önskvärt. SICS skriver vidare att digitalisering av larmen har påbörjats och SKL har tecknat ett ramavtal där 253 kommuner anmält intresse för avrop. Dock är det bara ett företag, CareTech AB, som klarade kraven. Detta gör att om kommunerna väljer att bara köpa från ett företag så avtar innovationskraften på marknaden. Det behövs tekniker som följer internationella standarder som fungerar för både omsorgs- vårdtjänster så flera företags lösningar kan jackas in på samma, skriver de (1). För att teknik ska kunna användas i området behövs alltså standarder som gör att tekniker kan användas tillsammans med varandra och möjlighet för företag att komma ut på marknaden med sina nya innovativa produkter. Att få ut teknik på marknaden är inte lätt för en tillverkare av produkter inom hälso- och välfärdsområdet. För att en produkt ska få förskrivas som hjälpmedel eller användas som medicinteknisk produkt måste denna vara CE-märkt enligt det medicintekniska direktivet. De upphandlingsregler som finns gör det också svårare för tillverkare att nå marknaden vilket minskar intresset att anpassa uppfunnen teknik i andra områden för att sälja inom hälso- och välfärdsområdet. En annan begränsande faktor är att varje kommun gör sina tester innan en ny teknik kan börja användas i större skala. Om det fanns ett nationellt system för testning av produkter som alla kunde lita på skulle mycket tid och pengar sparas på olika studier som bara ger en kommun ny kunskap. Att investera i ny dyr teknik för kommunerna kan vara en avskräckande kostnad. Dock finns det belägg för att teknik är lönsamt att införa på sikt. I en tidskrift utgiven av Nordiskt välfärdscentrum beskriver Åke Dahlman om hur teknik inom loppet av något till några år har visat sig betalat investeringskostnaden inom olika områden (10). Med hjälp av Välfärdsteknologisnurran kan man se vinster med att införa välfärdsteknologi i en viss kommun (11). En faktor som begränsar användandet av teknik är svårigheten att veta vad det finns för teknik att tillgå. Trots många sökningar efter produkter inom detta projekt har ingen förteckning av tekniker kunnat hittas. Självklart har hjälpmedelscentralerna och förskrivare en övergripande syn på vad det finns för produkter de brukar förskriva. Men en gemensam förteckning över samtliga produkter på marknaden skulle kunna underlätta arbetet med att veta vad det kommer för nyheter. En annan begränsande faktor för införande av teknik kan vara personalens attityd till ny teknik eller en uppfattning att personalen inte vill ha ny till teknik införd. I en studie har 45 terapeuter studerats för att se vad som får dem att tycka att teknik är värd att använda. Om 24

27 tekniken verkar kunna hjälpa dem i sitt arbete eller om den kunde hjälpa patienten i rehabiliteringen så tyckte de att den var värd att använda. Ju mer användbar ju högre intention hade de att använda tekniken. Detta var den viktigaste faktorn för användande. Att tekniken skulle vara lätt att använda gjorde däremot inte att de ville använda den. Om en viktig kollega tyckte att tekniken skulle användas gav inte heller någon vilja att använda tekniken. Det spelade alltså ingen roll hur svår tekniken var att lära sig använda eller vad kollegor tycker om den bara den verkade ge nytta för dem själva eller för patienten. Kön, ålder, klinisk erfarenhet, om man var fysioterapeut eller arbetsterapeut, vilken utbildningsnivå man hade påverkade inte om man var villig att använda ny teknik (12). Ytterligare ett problem kan vara att det är svårt att veta vilket hjälpmedel som kan förskrivas för vad. Stig Nyman, ordförande i Handikappförbundet, skriver i en debattartikel i Dagens samhälle om att lätta upp de fyrkantiga reglerna för hjälpmedel. Han belyser svårigheten med att hjälpmedel delas upp i hjälpmedel för arbete och för hemmet vilket blir en svårighet i dagens samhälle där gränsen suddas ut mellan arbete och fritid. Det blir svårt att veta om hjälpmedlet ska sökas som bostadsanpassning eller arbetshjälpmedel vilket försvårar för såväl förskrivare som användare. Han skriver vidare att ett annat problem är att man måste byta ett utprovat hjälpmedel för att det inte längre ligger i landstingets upphandling vilket skapar osäkerhet. Ytterligare ett problem han beskriver är att de nya mobila smarta lösningar som finns inte kommer att kunna förskrivas som bostadsanpassning i större utsträckning då de inte är en fast installation. Vissa landsting tolkar lagen så att produkter som uppfyller fler krav än som ställs faller utanför landstingets ansvar att tillhandahålla. Det gör att produkter med bredare användningsområde och tillverkare som försöker göra universellt utformade produkter stängs ute. Nyman belyser här viktiga aspekter som rörig byråkrati och osäkerhet i kontinuitet av hjälpmedel samt minskad innovationskraft för nya hjälpmedel (13). Ett annat problem med införande av teknik är att användaren kanske vill ha en teknik han/hon hittat men kan inte få den förskriven då den inte är CE-märkt på rätt sätt. Samtidigt kan brukaren själv ha köpt teknik för att mäta och dokumentera sin hälsa och sitter på kunskap och makt att klara sig själv. Men när hjälp behövs går det inte att använda den egeninköpta tekniken för att dela med sig av hälsodata till vårdgivaren och få stöd. Det blir svårt att skilja på vad som är konsumentprodukter och vad som är hjälpmedel eller tekniker som är hemtjänstens. Att ha tekniken som konsumentprodukt ger frihet att klara sig själv. En hiss eller specialdusch gör användaren oberoende samtidigt som strulande teknik låser fast användaren på ena sidan hissen eller gör det omöjligt att sköta sin hygien. I värsta fall fastnar kanske användaren i duschen och blir nedkyld. Larm av olika slag kan ses som en fotboja eller en frihet. Att veta att någon har kontroll på om jag inte har det bra ger en trygghet. Men kanske vill användaren bara att anhöriga och ingen annan ska få veta om något hänt. Kanske vill användaren att den anhörige ska bli kontaktad om något gått snett men inte behöva vara underrättad hela tiden om vad användaren gör. Här är Soft alarm-tjänsten en lösning då larm går till utvalda personer om användaren inte själv stängt av det. Till exempel om man bestämmer sig för att gå en promenad och vara tillbaka en viss tid går larmet i form av ett SMS till vald person efter avsatt tid med information om vart användaren tänkt gå. Om var och en själv ska köpa sin teknik har var och en makt att ha den teknik den anser sig behöva. Å andra sidan får vi en ojämlik vård där alla inte har råd att skaffa teknik för att klara sig själv. Ett smart hem kan i framtiden bestå av mer än lampor och värme som sköts på distans liksom larm för inbrott och brand. Troligen finns robotar som gör mycket av hemmasysslorna. Kanske håller ditt kylskåp reda på vad du äter och helt enkelt inte tillåter dig att ta varor du inte mår bra av och uppmanar dig att få i dig de varor du behöver. Kylen 25

28 skulle sen själv kunna beställa nya varor när det behöver fyllas på. Den etiska aspekten att inte själv få välja mat och dryck kan vägas mot det oetiska att låta var och en förstöra sin hälsa på grund av oförstånd eller ointresse att äta rätt. Frågan är vart gränsen ska gå för eget val och krav i strävan att hålla oss friska. För att vård och omsorg i hemmet ska vara möjlig att digitalisera måste infrastrukturen i vårt samhälle anpassas så detta blir möjligt. Idag finns inte snabba bredbandsuppkopplingar i hela landet. En annan fråga är om det finns möjlighet att ansluta fiber till bostaden. Vem ska då stå för den kostnaden för att vården ska vara möjlig. Individen själv eller vården. Om det är vården som ska installera för de som inte har, vart blir då rättvisan för de som redan bekostat denna installation själva för att med hjälp av konsumentprodukter och anhöriga så länge som möjligt klara sig utan hjälp från samhället. Kommer vilja att klara sig själv då minska och belastningen på vård och omsorg öka innan teknik bekostas av användaren eller kommer självständighet och oberoende att väga tyngre än kostnad för individen? Återigen ställs frågan vilket ansvar och vilka skyldigheter vi har att hålla oss friska. Att var och en själv sköter sig hemma med hjälp av teknik ger en inte bara besparing av pengar. Phoniro skriver på sin sida om E-hälsa att om en del av tillsynsbesöken kan utföras med hjälp av välfärdsteknologi kommer CO 2-utsläpp minskas väsentligt. En medelstor hemtjänstverksamhet i Sverige kör ca mil per år. Om 25 % av körningen kan sparas in innebär det 38 ton mindre CO 2-utläpp per år (14). Så valet av hjälp i hemmet har även en miljöaspekt. Här kan man gå längre och ifrågasätta det etiska med att miljön förstörs för att en person ska kunna klara sig hemma med många hembesök i stället för att personen får plats på ett hem där hjälp kan fås på plats. En miljöbesparing skulle kunna ske om bara de som idag önskar att få bo i särskilt boende erbjöds den möjligheten utan att andra tvingas. Att fler bor tillsammans skulle även kunna göra att de boende själva hjälper varandra med sysslor vilket förutom att spara på personal skulle göra livet meningsfullare för den som kan hjälpa. En viktig aspekt vid införande av teknik är att inte ta bort manuella fungerande metoder. Finns nycklar som fungerar och alla lås byts mot att öppnas med mobiltelefon bör nycklarna sparas som reservplan om den nya tekniken fallerar så inte personer med hjälpbehov blir inlåsta i sina hem om de inte har förmågan att själva släppa in hjälpen. Ha alltid tanken att inte riva trappen för att en hiss sätts in. Den gamla tekniken kan vara till nytta liksom personalens kunskap inte får försvinna och bara finnas lagrad i ett beslutsstöd i någon serverhall någonstans i världen. En annan viktig aspekt är att supporten för tekniken måste fungera. Här måste supporten vara anpassad för kunna hjälpa såväl personal som brukare. Till saken hör att brukaren kan ha kognitiva problem och/eller vara helt oerfaren användare av teknik. Supporten måste fungera för alla individer. Trenden att var och en ska mäta sin hälsa gör att vi får enorma mängder mätdata. Var ska den lagras? Vem äger data? Vart ska den sändas? Hur sänder vi säkert? Vem ska analysera och fatta beslut om data? Detta är några frågor som måste beaktas. En annan fråga är om vi kommer att bli avtrubbade och sluta känna efter själva hur vi mår om till exempel vår mobiltelefon varje dag säger åt oss hur vi mår och hur vi bör leva för att behålla eller förbättra hälsan. Hur kommer det i sin tur att påverka vår hälsa? 26

29 En annan aspekt är att om var och en ska skydda sin hälsa finns risk att vi inte tar ansvar för varandras hälsa. Vem ska göra de farliga jobben om vård inte finns att få vid behov? Vem vill slita ut sin kropp med ett tungt jobb eller sitta still hela arbetsdagarna och på så sätt äventyra sin hälsa? Eller gör robotarna alla jobb och vi ägnar oss åt vår hälsa? Sammanfattningsvis går vi mer och mer mot att individen har ansvaret och makten över sin hälsa och att klara sig själv. Detta kommer att ställa krav på en fungerande infrastruktur och support av tekniken som finns i hemmen. Gränsen mellan vardagsteknik och hjälpmedel kommer att suddas ut mer och mer. Risk finns att hälsan och omvårdnad inte blir jämställd och många etiska frågor angående övervakning, sekretess osv kommer att behöva lyftas. Teknik inom hälso- och välfärdsområdet måste vara säker att använda och här behövs kontrollinstanser av tekniken samtidigt som det måste finns möjlighet för nya tekniker att komma ut på marknaden utan att fastna i alla regler på vägen. En tydlig kravspecifikation innehållande användarens behov och förväntningar med tekniken från användarna gemensamt måste till för att teknikföretagen ska kunna bygga tekniker som blir kompatibla med varandra. Referenser 1. Lägesrapport om välfärdsteknik till Socialstyrelsen, Utmaningar och möjligheter med digitala vård- och omsorgstjänster, SICS Swedish ICT, Hjälpmedelsinstitutets rapport Hälsorobotar en sammanställning, 3. Easyplug AB, Reportage om hälsoappar, Dagens medicin Googles vårdbolag förklarar krig mot diabetes, Doktor toalett kan bli din egen läkare 2030, Förebygga sjukdomar med hjälp av din egen toalett och få hälsotips av din badrumsspegel? athroom.pdf 9. Fortsatta risker med lagring av hälsodata, Tidskrift utgiven av Nordiskt välfärdscentrum, Välfärdsteknologi- en lönsam investering för samhället, Åke Dahlman, maj Välfärdstekniksnurran, What factor determine therapists acceptance of new technologies for rehabilitation a study using the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT), Liu et.al, Disability and Rehabilitation, 2015, 37(5), ) 13. Lätta upp fyrkantiga regler för hjälpmedel, Stig Nyman, debattartikel, Dagens samhälle, ,

30 Bilaga 1. Aktiva larm D-Safety AB SoftAlarm Mobilapplikation används för att skicka softalarm till anhöriga eller andra som man valt. Kan larma, har sökfunktion så person kan hittas, har funktionen att den larmar inom viss tid t.ex. om man går ut och räknar med att vara hemma inom en timme går larmet om man inte kommit hem, larm om telefonen är still länge. Posifon mobil trygghetstelefon med GPS et Posifon har utvecklat en egen mobil trygghetstelefon med GPS som gör att en larmande person snabbt kan få hjälp på plats och saknade personer kan lokaliseras. Med en enkel knapptryckning kan användaren larma och ringa till anhöriga eller vårdpersonal, som får reda på aktuell position för den saknade. Är du saknad kan du lätt bli funnen. Via en internettjänst kan trygghetsmobilen meddela aktuell position då du är saknad. Och har du svårt att orientera dig kan mobilen larma automatiskt när du går utanför en fastställd trygghetszon. Tekniken bygger på väl beprövad satellitpositionering som är kopplad till modern mobiltelefoni och internetkartor. Posifon deltar nu i ett utvecklingsprojekt tillsammans med Högskolan i Borås för att analysera vilka effekter användning av mobila trygghetslarm har på personer med demens och deras anhöriga. Tunstall AB Trygghetstelefon Caresse Mobile På Caresse Mobile finns fyra knappar för kortnummer till valfria larmmottagare. Kortnummerknapparna används för enkel uppringning till exempel anhörig eller vårdgivare. Till kortnummerknapparna kan även SMS-meddelande läggas in. Programmering sker enkelt via PC och USB-anslutning eller genom fjärrprogrammering från larmottagaren. Caresse Mobile har inbyggd positioneringsfunktion med GPS. Falldetektor och passivlarm är en inbyggd funktion i Caresse Mobile. I händelse av fall eller avsaknad av rörelse sänds automatiskt ett larm till larmmottagaren som kan larma till exempel räddningstjänst och även informera om positionen. Användaren kan även larma själv om möjlighet finns. 28

31 COBS AB Larmsändare Våra larmsändare är unika med sin möjlighet för exakt positionering inomhus. Larmsändarna finns i två varianter med eller utan positionering. Media Emporia Telefonerna finns på dore.co.uk Care SecurePlus - med trådlösa larmknappen Stor hjälp för de med begränsad rörlighet i händerna eller nedsatt minnesförmåga. Med en ergonomiskt utformad knappsats, snabbval med bilder och en telefonlur som enkelt faller på plats är det enkelt att komma i kontakt med närstående. Via den trådlösa larmknappen besvara ett inkommande samtal eller ringa upp de nummer som programmerats till larmknapparna. Vid intryckning av larmknappen ringer CarePlus upp det nummer som programmerats och spelar upp ett förinspelat meddelande från dig. Care SecurePlus har en visuell indikator som visar med en blinkande lampa att det ringer. Volymnivån går att justera i luren, högtalaren och ringklockan. Abilia AB Falck 6709 Armbandssändare Falck 6709 Armbandssändare är en vattentät armbandsändare bestående av en plastknapp och en gummirem. Via ett tryck på armbandssändaren aktiveras sändaren och sänder en signal till Falck 6709 Mottagare. Räckvidden mellan armbandssändaren och mottagaren är 50 meter. Abilia AB Falck 6940 Armbandssändare Falck 6940 Armbandssändare är en liten larmsändare som fästes runt handleden som en klocka. Ett tryck på knappen sänder ett larm till Falck 6941 Trådlös Mottagare. Det är möjligt att hänga sändaren i ett säkerhetssnöre runt halsen eller fästas i byxlinningen med en klämma. CareTech AB Radiolarmknapp Elliot 29

32 Elliot har dubbelriktad kommunikation för situationer där användaren behöver få en bekräftelse på att larmet har gått fram till trygghetstelefonen. När ett larm har aktiverats tänds lysdioden på larmknappen när trygghetstelefonen har tagit emot larmet. Radiolarmknappen är försedd med två knappar. Normalt används den ena för larm (t.ex. trygghetslarm) medan den andra kan nyttjas för andra funktioner som exempelvis överfallslarm, personalknapp eller inbrottslarm. CareTechs Easy Press Concept (EPC) gör det enkelt även för en hand med nedsatt rörelseförmåga att tillkalla hjälp. Med den automatiska funktionsövervakningen vet man att knappen fungerar och att den befinner sig inom räckviddsområdet. Radiolarmknappen Elliot passar till CareTechs olika larmsystem och trygghetstelefoner. CareTech AB Digitalt trygghetslarm CareIP CareIP är nya generationens trygghetslarm, där kommunikationen sker digitalt via IP. CareIP kopplas till ett befintligt nätverksuttag och behöver internetanslutning. Till CareIP finns ett stort urval av tillbehör för ökad flexibilitet och individuell anpassning av den totala trygghetslösningen. Sortimentet inkluderar till exempel flera olika typer av bärbara eller fasta larmgivare som personliga larmknappar i olika utföranden, IR och rökdetektorer, dörrlarm, sänglarm m.m. CareTech AB Trygghetslarm CareIP Mobile CareIP Mobile är nya generationens trygghetslarm, där kommunikationen sker digitalt via IP och eller GSM/GPRS. Med CareIP Mobile finns möjlighet att skapa redundans. Om IP-nätet av någon anledning ligger nere eller kommunikationen är bruten så kopplas larmet automatiskt över till GSM. Det finns också möjlighet att använda CareIP Mobile som ett trygghetslarm som kommunicerar helt och hållet via GSM/GPRS, där andra kommunikationsvägar inte finns tillgängliga. Till CareIP Mobile finns ett stort urval av tillbehör för ökad flexibilitet och individuell anpassning av den totala trygghetslösningen. Sortimentet inkluderar till exempel flera olika typer av bärbara eller fasta larmgivare som personliga larmknappar i olika utföranden, IR och rökdetektorer, dörrlarm, sänglarm m.m. CareTech AB Radiolarmknapp Elliot 30

33 Radiolarmknapp Elliot har dubbelriktad kommunikation för situationer där användaren behöver få en bekräftelse på att larmet har gått fram till trygghetslarmet. När larm aktiveras tänds larmknappens indikeringslampa som är en kraftig lysdiod. När larmet är mottaget bekräftas detta med att indikeringslampan växlar färg. Radiolarmknappen är försedd med två inbyggda knappar. Normalt används den ena för larm (t.ex. trygghetslarm) medan den andra kan nyttjas för andra funktioner som exempelvis överfallslarm, personalknapp eller inbrottslarm. CareTechs Easy Press Concept (EPC) gör det enkelt även för en hand med nedsatt rörelseförmåga att tillkalla hjälp. Zafe Care Systems AB Fallarm och armbandssändare Fallarm samt en knapp att själv larma Zafe Care Systems AB D-ATOM och ATOM och ATOM proramerbar och P-ATOM Armbandssändare med larmknapp för att kalla på hjälp. D-ATOM sändaren har också positioneringfunktion. Med denna kan bäraren via RFID positioneras när han eller hon t.ex. går ut genom en dörr. Sänder till speciell enhet. P-ATOM är lättare att trycka på. Den programerbara versionen av ATOM har samma funktion som den vanliga ATOM, dock med möjlighet att skicka olika larmtyper till mottagare TREX (fr ver 2). Radiokoden är vid behov programmerbar. Zafe Care Systems AB Trygghetsknapp signal / överfallslarm Väggmonterad tryckknapp för påkallnings- och överfallslarm, kan kopplas till samtliga mottagare från Zafe. Tunstall AB Dragsnöre Ett eller flera dragsnören monteras i boendet som komplement till den bärbara larmknappen. Dragsnöret monteras i t.ex. badrum och det monteras så att det även kan nås från golvet. Caretech Doro Secure 580 IP 31

34 Telefon med säkerhetsfunktioner plus valfria TeleCare-tjänster. Lättanvänd, GPS-lokalisering samt högtalartelefon. 3G-telefon med möjlighet till användning av dubbla SIM-kort. Möjliggör TeleCare-tjänster och vanlig kommunikation med en och samma enhet. Denna hållbara, vattenavvisande mobil kan ringa upp viktiga kontakter med en enkel knapptryckning. En trygghetsknapp och en säkerhetstimer kan automatiskt larma en larmmottagningscentral och inkludera positionsbestämmelse genom GPS-lokalisering. Tunstall Trygghetslarm Vega är ett bärbart, flexibelt trygghetslarm med många olika användningsområden. Det fungerar som demenslarm och bärbart trygghetslarm för brukarna och överfallslarm för personalen. Trygghetslarmet larmar om bäraren lämnar en geografisk zon, till exempel lägenhet, närkvarter eller en förort. Med en snabb positionering genom GSM och AGPS ser larmoperatören var brukaren befinner sig och kan snabbt dirigera fram hjälp. Trygghetslarmen Careline IP och Careline IP/GSM är utvecklade med utgångspunkt från brukarens behov av trygghet och är designade för att passa in i alla hemmiljöer med hänsyn till funktion, storlek och form Tjeders PERFEKT Internsystem PERFEKT Internsystem är en modern plattform som lämpar sig för servicehus och särskilda boenden. Från små gruppboenden till stora komplexa anläggningar. Såväl inom äldreomsorg som stöd och service. BEST BEST 9016 Sladdkontakt BEST-9016 Sladdkontakt Touch är konstruerat för att vårdtagaren med svaga händer, som normalt inte kan trycka in en knapp, enkelt skall kunna påkalla hjälp från vårdpersonal endast genom en mycket lätt beröring på larmknappen. Sladdkontakten, som naturligtvis är jackbar med BEST standard kontakt, kan enkelt flyttas dit den för tillfället bäst behövs. 32

35 Bilaga 2. Övervakning Alleato AB Alleato Trygghetslarm Trygghetsarmbandet mäter kontinuerligt vårdtagarens aktivitetsnivå och avger ett automatiskt larm när aktivitetsvärdena avviker från det normala. Larm när armband sitter löst eller tas av. Tekniskt larm vid låg batterinivå. Tunstall AB VitalBaseFall Automatiskt och manuellt larm. Vattentät. Kommunicerar över Sociala radiofrekvensbandet. Automatiskt nödanrop vid fall. myjoice AB Tjänsten Nattfrid I tjänsten ingår: Rörelsekänslig kamera Mjukvara för vårdgivare sominstalleras på en valfri pc Nattfrid kan beställas med eller utan tjänsten Nära - TV-telefonen. Nattfrid kan beställas med eller utan bredband. Det behövs ett bredband för att tjänsten ska fungera. Phoniro AB Spisec trampmatta Håller koll på om någon går på den. Tunstall AB Trampmatta Den placeras på golvet nedanför sängen och avger larm då brukaren trampar på den. Tunstall AB Universalsensor Universalsensorn är en radiosändare som används för överföring av larm från sensorer till Tunstalls trygghetssystem. Till sensorn kan 33

36 anslutas till exempel sängvakt eller andra enheter som behöver radioöverföring av larm. TempWatch AB CareMat Kan skicka SMS från mattan som känner av om man står på den. AB Liros Electronic WeSpot Bedsensor och SecNurse är två namn på samma utrustning. SecNurse är en närvarosensor för sängar i vårdhemsmiljö, som larmar när vårdtagaren lämnar sängen - eller inte återvänder till sin säng inom vald tid. Sensorn bygger på visionteknik, sensor är uppbyggd som en kamera, men den kan inte ta vanliga bilder. Den kan tolka vad den ser, och den kan registrera förändringar. En stor fördel är att SecNurse har ställbar känslighet. Med den ställbara känsligheten kan larm sändas när vårdtagaren sätter sig upp på sängkanten, eller när han eller hon lämnar sängen. Man kan även ge vårdtagaren en maximal tid borta från sängen, till exempel 10 minuter återvänder han till sängen inom utsatt tid går inget larm. Tunstall AB Sänglarm Sensorn placeras i sängen och ansluts till kontrollenheten. Sängsensorn reagerar om brukaren lämnar sin säng och inte kommer tillbaka inom angiven tid. Phoniro AB Sängvakt Sängvakten meddelar automatiskt när någon lämnar sängen och kan kopplas till att tända ljuset. CareTech AB Nemo rörelsesensor Nemo rörelsesensor kan ställas i olika lägen för olika funktioner och kan fungera som: - sängvakt och sända information när en person lämnar sängen - rörelsevakt och sända information om en person varit inaktiv, t.ex. ej besökt köket det senaste dygnet 34

37 - närvarosensor till dörrlarm, för automatisk återställning vid dörrlarmsövervakning Ett vikbart stöd gör den lätt att placera både på golv och vägg, för optimal funktion i de olika applikationerna. Larm och information sänds till CareTechs internsystem och trygghetstelefoner. CareTech AB Fjärrtillsyn Nattkamera CareTech AB fallsensor, armbansdlarmknapp, rökdetektor, dörrlarm, sänglarm, stolslarm, larmmatta och epelepsilarm. Sensorer som kopplas till CareTechs larm Phoniro AB Rörelsevakt Rörelsevakten är lättplacerad, användarvänlig och känner av rörelser inom dess synfält. Vakten kan placeras under en säng för att larma när personen sätter ner fötterna på golvet eller som passagevakt för att indikerar passage av dörrar eller korridorer. Tunstall AB Rörelsesensor Den trådlösa IR-sensorn har mycket god rörelse-detektering och hög driftsäkerhet. Den används bl a i Telecaresystem som sängvakt för att förebygga fallolyckor. Den detekterar rörelse när brukaren stiger upp ur sängen Abilia AB Rörelsedetektor kabelbaserad Rörelsedetektorn registrerar en rörelse inom ett avgränsat område och sänder en signal via kabel till anslutet larm. Den placeras t.ex. under sängen (registrerar när man kliver ur sängen), en dörröppning eller i taket på en korridor (registrerar när någon passerar). För att få en komplett lösning krävs anslutning till ett befintligt larmsystem eller vidaresändningsutrustning t.ex. Personsökare eller Falck Universal Sändare. 35

38 Rörelsedetektor kabelbaserad levereras med en 1,5 m kabel med en 3,5 mm hankontakt. Rörelsedetektorn kan användas tillsammans med en Timer för att endast vara aktiv vid vissa tidpunkter. Abilia AB Falck 6705 Rörelsedetektor med radiosändare Falck 6705 Rörelsedetektor registrerar en rörelse inom ett begränsat område. Den placeras t.ex. under sängen (registrerar när man kliver ur sängen), en dörröppning eller i taket på en korridor (registrerar när någon passerar). Räckvidden är 50 meter mellan sändaren och mottagaren. Rörelsedetektorn sänder trådlös signal till: Falck 6705 mottagare som krävs för att lösningen ska vara komplett. Går att koppla vidare till en befintlig larmutrustning, Personsökare och VaktFalk TeleLarm. Räckvidd: 50 meter. Rörelsedetektorn kan användas tillsammans med en Timer för att endast vara aktiv vid vissa tidpunkter. Abilia AB Falck 6709 Rörelsedetektor med radiosändare Falck 6709 Rörelsedetektor registrerar rörelse inom ett begränsat område. Rörelsedetektorn sänder trådlöst till Falck 6709 mottagare. Rörelsedetektorn sänder trådlös signal till: Falck 6709 mottagare som krävs för att lösningen ska bli komplett. Går att koppla vidare till en befintlig larmutrustning, Personsökare och VaktFalk TeleLarm. Räckvidd: 50 meter Rörelsedetektorn kan användas tillsammans med en Timer för att endast vara aktiv vid vissa tidpunkter. Den placeras t.ex. under sängen (registrerar när man kliver ur sängen), vid dörröppningen eller i taket på en korridor (registrerar när någon passerar). Räckvidden är ca 50 meter mellan sändaren och mottagaren. Tunstall AB Trygghetslarm Vega Vega är ett flexibelt trygghetslarm med många olika användningsområden till exempel demenslarm och bärbart trygghetslarm för brukarna och överfallslarm för personalen. När larmknappen på Vega trycks in överförs ett larm till larmmottagaren, till exempel Tunstalls Trygghetscentral eller 36

39 kommunens egen larmmottagning. Larmmottagaren och brukaren kan då kommunicera med varandra. Vega kan larma om den demenssjuke lämnar bostaden eller lägenheten. Den kan också larma om brukaren lämnar en större, valfritt inställbar geografisk zon, exempelvis närkvarter eller förort. Med snabb positionering genom GSM och AGPS ser larmoperatören var brukaren befinner sig och kan snabbt dirigera fram hjälp. Brukaren kan ej stänga av larmet. Vattentät för dusch och bad. BXO Solutions AB BRIX Find Överfalls- och demenslarm med inomhuspositionering. Består av en sändare som kan fästas på armband, halsband eller personens kläder. Definiera vilka zoner där personen får röra sig fritt. Produkten larmar när personen lämnar området och visar även positionen där personen lämnade området. Abilia AB Magnetkontakt Kabelbaserad Magnetkontakten är en sensor som registrerar ett larm när magnetkontakten bryts. Magnetkontakterna kan placeras på t.ex. en dörr och eller ett fönster. För att få en komplett lösning krävs anslutning till befintligt larmsystem eller vidaresändningsutrustning t.ex. Personsökare eller Falck Universal Sändare. Magnetkontakt kabelbaserad levereras med en 150 cm kabel med 3,5 mm hankontakt. Den kan användas tillsammans med en Timer för aktivering vid speciella tidpunkter. Tentaculus Independent Living AB Produkten visas ej på sidan och namnges ej Sensor som känner av om kylskåpet öppnas mellan t.ex om det int egör så skickas ett SMS till en anhörig. Sensorn på kylskåpet kan sedan kompletteras efter den äldres behov: sensorer som berättar om spisen är på, påminnelse om medicinering, mattider, eller en varning om den äldre är på väg ut utan att ha låst dörrar, stängt fönster eller stängt av spisplattorna. CareTech AB mbox Dörrlarm 37

40 Dörrlarm installeras helt trådlöst. En liten magnet fästes på dörrbladet medan själva sändaren fästs direkt på dörr-karmen. En inbyggd klockfunktion gör det möjligt att tidsstyra larmfunktionen automatiskt. Med mbox Dörrlarm undviker man att dementa personer avviker från sitt boende samtidigt som behörig personal bara behöver trycka på förbikopplingsknappen för att passera utan att aktivera larmet. Dörrlarmet kan anslutas till såväl CareTechs internsystem som till CareTechs olika trygghetstelefoner. Tunstall AB Dörrvakt Känner av när dörren öppnas. Dörrvakten ansluts trådlöst till trygghetslarmet. När personal eller anhörig ska passera förbikopplas larmet med kontrollenhetens strömbrytare. Phoniro AB Dörrvakt Dörrvakten meddelar automatiskt när någon öppnar dörren. När behörig personal skall passera kopplas larmet ifrån genom en speciellt utformad knapptryckning. Passagevakten kopplas samman med befintlig larmanläggning. Abilia AB Falck 6707 Linjedetektor Linjedetektorn registrerar ett larm vid passering. Produkten består av en detektor och en reflektor som placeras på ett avstånd om max 5 m från varandra. När någon passerar mellan dessa bryts linjen och ett larm utlöses. Den kan användas tillsammans med en Timer för att endast vara aktiv vid vissa tidpunkter. Posifon Lokalicering Klocka med positionering i armbandet GTX Corp Sula med GPS-spårning i för att veta vart skorna gått 38

41 Tunstall Passagevakt 869 Larmar när dörren öppnas av vårdtagaren. Går att ställa in vilka tider på dygnet det ska vara larmat. Tunstall Epilepsisensor Känner av epilepsianfall. Tunstall Inkontinenssensor Inkontinenssensorn används för att förebygga till exempel fallolyckor. Den kopplas samman med ett sänglarm för att tända en lampa när brukaren lämnar sängen. Enheten används endast i Telecaresystemet. BEST BEST-5650 Sänglarm Sänglarmet är utfört som en mobil, jackbar enhet och är ett komplement till BEST olika boende- och omsorgssystem. Personalen har möjlighet att individuellt ställa tiden, från 2 sekunder till 30 minuter, innan larmet aktiveras från det att den boende har lämnat sängen. Om den boende återvänder till sängen inom förinställd tid aktiveras ej larmet i omsorgssystemet. BEST BEST Golvlarm 5660 Golvlarmet är utfört som en mobil, jackbar enhet och är ett komplement till BEST olika boende- och omsorgssystem. Golvlarmet känner av området vid exempelvis sängen och aktiverar larm om den boende lämnar sängen. Personalen kan enkelt, på väggenhetens knapp, tillfälligt inaktivera Golvlarmet som sedan automatiskt ställer sig i bevakningsläge då personal lämnat den boende. BEST BEST Passagelarm 5670 BEST-5670 Passagelarm är utformat för äldre-/gruppboende där det finns boende som går iväg utan personalens vetskap. Passagelarmet 39

42 består av två enheter: Mottagaren som monteras vid utvalda dörrar och Larmsändaren som tilldelas utvalda boende. Sändaren, som fungerar som en normal trådlös larmknapp, har även inbyggd elektronik för att automatiskt aktivera passagelarm. BEST BEST Trådlöst Dörrlarm 5680 Dörrlarmet är utfört som en mobil enhet och är ett komplement till BEST olika boende- och omsorgssystem. BEST Trådlösa Dörrlarm, som hängs på lägenhetsdörren, fungerar både på stängda och öppna dörrar. När dörren kommer i rörelse aktiveras det trådlösa larmet och sänder en signal till mottagaren i exempelvis lägenheten. Dörrlarmet känner härigenom av om den boende lämnar lägenheten. Personal har möjlighet att enkelt på den blå knappen tillfälligt inaktivera dörrlarmet som sedan automatiskt ställer sig i bevakningsläge då personal lämnat den boende. Tunstall CareCom Larmsändare är utrustade med positionering vilket gör det väldigt enkelt att lokalisera en brukare. Positioneringssystemet täcker området såväl inom boendet som på uteplatsen. På ett särskilt boende är det en stor fördel för personalen om de snabbt och enkelt kan prata direkt med brukarna vid ett larm. Tunstall har därför utvecklat en rumsenhet med talfunktion som är lätt att flytta runt i lägenheten eller i byggnaden. Caretech Doro Secure 681 IP och Doro Secure 680 IP Enkel mobil med GPS-position 40

43 Bilaga 3. Miljö Tunstall AB Temperatursensor Sensor för att varna vid för hör respektive låg temperatur. Sensorn avger larm då temperaturen överstiger 42º, understiger 2º eller om temperaturen i rummet stiger eller sjunker snabbt. Athena Nordic AB Spisec spisvakt Vaktar så spisen inte glöms på. Safera Safera spisvakt Den enda spisvakten som inte stör ditt sätt att använda spisen och den enda som faktiskt kan släcka en brand. ToLarm AB Dacapo Temperaturkontroll för spisar. En sensor känner av värmen i alla typer av kärl på spisen. Spisen stängs av vid temperaturer över 400 grader. Spisen får också en timer liksom en rörelsedetektor som stänger av spisen om ingen rör sig i rummet under x antal minuter. Värmeavkännaren är plomberad. RUTAB AB Spisvakter och bransvarnare RUTAB har spisvakter av olika slag och bransvarnare som vid rök stänger av spisen 41

44 Tentaculus Independent Living AB Vakter för spis, öppna fönster och strykgärn mm Tjänsten är tvecklad för människor med nedsatt kognitiv förmåga. Det handlar om nedsatta minnesfunktioner till följd av hög ålder, demens i tidigt skede stroke, Aspergers syndrom, ADHD, autism, utvecklingsstörning eller andra psykiska funktionsnedsättningar. Allt övervakas dygnet. Den som kommer ihåg spisplattan, öppna fönster och ett påslaget strykjärn klarar ett friare boende. På varje rutinområde förses systemet med brukarens egna livsvillkor, stödet anpassas efter individens rutiner, samtidigt som personalen ser när något rubbar rutinerna. Samtidigt är utrustningen inte begränsad till att påminna. Den kan också larma personalen när något har inträffat, eller när något som borde hänt inte har skett. Exempelvis kan Tentaculus larma när brukaren inte stiger upp som vanligt, när han missat sin medicinpåminnelse, eller om kylskåpet inte öppnas trots att det är frukostdags. AthenaNordic Spisec AddOn Standard/Plus Spisec AddOn Plus är spisvakten med kognitivt stöd och lämpar sig perfekt vid bostadsanpassning. Spisec AddOn är utvecklad för att passa alla typer av användare oavsett boendeform och individuell förmåga. Nio olika sensorer samlar kontinuerligt in mätdata. Analysen sker inom ramen av en sekund vilket innebär att den omedelbart reagerar om en farlig situation uppstår. Systemet kan på ett unikt sätt särskilja en farlig situation från normal matlagning och minimera falsklarm. Sensorerna mäter bl a värmestrålning, ljus, lufttemperatur, rörelse och effekt. Även tid används i beräkningarna för att uppnå ett optimalt resultat. Spisec AddOn Plus består av en intelligent värmevakt, en brytarenhet och en startknapp med inbyggd timer. Om en farlig situation skulle uppstå så varnar spisvakten först med en varningssignal. Då har man möjlighet att kvittera larmet på Startknappen, sänka värmen och sedan fortsätta sin matlagning. Gör man ingenting kommer spisvakten att bryta strömmen till spisen. Zafe Care Systems AB Brandvarnare SMOKE SeCa Fungerar som en vanlig brandvarnare, men skickar även en larmsignal till t.ex. TREX. CareTech AB Rökdetektor 42

45 Rökdetektor Smoke är en brandvarnare som kan anslutas till CareTechs olika larmsystem för att skapa en trygg helhetslösning i egna boenden såväl som i särskilda boenden. När larmet går avges en tydlig akustisk signal samtidigt som larmet, via CareTechs trygghetstelefoner eller internsystem, skickas vidare till en larmmottagare. Tunstall AB Gassensor Den trådlösa Gassensorn detekterar farliga nivåer av kolmonoxid och avger larms till trygghetssystemet. Den är godkänd med senaste standarden för CO-larm för hemmabruk. Tunstall AB Röksensor Röksensorn är optisk IR som känner av rök och brandgaser med hjälp av infrarött ljus. Vid detektering av rök eller brandgaser avger den två larm. Först skickas ett lokalt ljudlarm, därefter skickas en signal vidare till trygghetslarmet. Tunstall AB Översvämningssensor Översvämningssensorn placeras på golvet under diskbänk eller i badrummet, bredvid toaletten eller badkar. Sensorn används för att ge en tidig varning vid risk för översvämning 43

46 Bilaga 4. Kognitiv hjälp Alleato AB Trygg i hemmet Alleato har ett system Trygg i hemmet som kan påminna dig om det du glömmer. Trygg i hemmet är ett kostnadseffektivt system som kan styra och informera om utrustningen i hemmet. Exempelvis genom godnattknappen som kan informera om olåsta dörrar och fönster, om spisen eller lampor är på eller vattnet står och rinner. Självklart kan andra påminnelser vid andra tillfällen utföras såsom att ta medicin, gå till läkaren eller äta lunch. De kan vara automatiska eller ge påminnelser. Sättet du får informationen från Alleatoboxen väljer du själv, via SMS, dator eller ljud, egen valda bilder (fotografier eller pictogram) eller text. Tentaculus Independent Living AB Produkten visas ej på sidan och namnges ej Sensor som känner av om kylskåpet öppnas mellan t.ex om det int egör så skickas ett SMS till en anhörig. Sensorn på kylskåpet kan sedan kompletteras efter den äldres behov: sensorer som berättar om spisen är på, påminnelse om medicinering, mattider, eller en varning om den äldre är på väg ut utan att ha låst dörrar, stängt fönster eller stängt av spisplattorna. Victrix AB Dosis pillerdosa Dosis underlättar daglig medicinering är behändig och liten. Klocka med fyra olika alarmtider/dag, repetitionsalarm och val mellan tre olika signaler. Ett knapptryck stänger av larmet. Missad doseringstid visas i displayen. Doseringsfacken kan anpassas efter tablettmängd. Klocka och en pillerdosa fästs ihop till en enhet. Dosan är liten 4x10 cm. PharmaCell AB Careousel Programerbar medicindoserare innehåller 28 doseringsfack. Vid inställda tidpunkter, en till fyra ggr/dag, vrids med.kassetten och nästa fack blir tillgängligt under en öppning i doserarens lock. Medicinen i de övriga facken är inte tillgänglig. Vid de inställda tidpunkterna ljuder en påminnelsesignal. Tas inte medicinen påminner dosan under 30 min. 44

47 Rehabmodul AB Doro 335 Sakletaren Sakletaren hjälper dig att hitta saker som lätt "försvinner", t.ex. nycklar, plånbok, handväska, mm. 4 signalbrickor, A-D, ingår och som fästs på föremålen. Med sändaren aktiveras en bricka, som då avger en vägledande pipsignal. Sändaren har en varningssummer, för att påminna om att den ska sättas tillbaka i sin hållare (går att stänga av). Iris Hjälpmedel AB Fickminnen Finns olika sorter. Iris Hjälpmedel AB Klockor och timers. Klockor och timers, en del är talande, några vibrerande och andra med tydliga urtavlor. Tentaculus Independent Living AB Produkten visas ej på sidan och namnges ej. Den som kommer ihåg spisplattan, öppna fönster och ett påslaget strykjärn klarar ett friare boende. Med vår utrustning klarar brukarna sina dagliga rutiner och kan bo kvar i en miljö som de känner igen och är trygga i. Det kan handla om stöd vid morgontoaletten, hjälp att hitta aktiviteter, eller att gå och lägga sig i tid. På varje rutinområde förses systemet med brukarens egna livsvillkor, stödet anpassas efter individens rutiner, samtidigt som personalen ser när något rubbar rutinerna. Fröslunda Data Speciella klockor för att få tidsuppfattning och minnesträningshjälpmedel Comai AB Premium Comai Comai erbjuder en rad produkter till olika målgrupper: Premium Comai är hjälpmedlet för de personer som upplever svårigheter med att komma ihåg och planera olika aktiviteter. 45

48 Comai AB Comai Stationär Elektronisk kalender med påminnelsefunktion, talsyntes och möjlig att anpassa innehållet på distans. Innehåller funktionen ljudinspelning samt tidsstöd. DART Kommunikations- och resurscenter Sidan samlar appar för kognitivt stöd Daycape Daycape App med kalender för personer med autism eller aspberger Autism och Asperger föreningen Samlar Appar för autism Forskningsprojekt _battre_koll eller App för att stötta personer med kognitiv nedsättning i deras privatekonomi för att undvika skuldfällor. Intresseorganisationen Riksförbundet Attention har därför, tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet, dragit igång projektet Mobilekonomen en elektronisk plånbok för att på så sätt stötta sina medlemmar med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att klara sin privata ekonomi. Med hjälp av statligt bidrag har man kunnat ta fram en prototyp till en budgetapplikation till mobiltelefoner. Appen är tänkt att med hjälp av bland annat tillgängligt gränssnitt och automatisering göra det enklare för personer med kognitiva svårigheter att sköta sin ekonomi själva, utan att hamna i skuldfällor. Användaren ska kunna få positiv förstärkning när ekonomin sköts på ett bra sätt. På samma sätt ges varningssignaler när så är befogat. Bra koll med andra ord. 46

49 Bilaga 5. Kommunikation ACTION Caring AB ACTION ACTION är en evidensbaserad stödtjänst som är utvecklad av Institutionen för vårdvetenskap och ACTION Caring Sweden AB vid Högskolan i Borås. Via en bredbandsuppkoppling och en bildtelefon kan de hålla kontakt med vård- och omsorgspersonal och andra i liknande situation. Action innehåller inte bara en bildtelefon utan är också laddat med ett multimediaprogram om vård och omsorg anpassat för anhöriga, ett utbildningsprogram och en internetuppkoppling. ACTION är en förkortning av Assisting Carers using Telematics Interventions to meet Older Persons Needs. Utvecklingen av Actiontjänsten startade 1997 med forskningsstöd från EU. Giraff Technologies AB Giraff Bildskärm på hjul som kan köras av personal och anhöriga i den boendes hem på distans och via skärmen kan samtal föras som via Skype. Tunstall AB Telehealth Tunstall s Telehealth-lösningar kan skräddarsys för den enskilde patientens behov, med hjälp av en Telehealth-enhet kombinerad med lämplig medicinteknisk utrustning och hälsointervjuer, för att stödja en rad kroniska sjukdomar. Tunstall Telehealth är i sitt grundutförande en liten elektronisk enhet (mymedic), i ungefärlig storlek som en telefon, som är ansluten till telefonlinjen alternativt mobilnätet hemma hos patienten. Medicinteknisk utrustning är sedan trådlöst ansluten till mymedic för att möjliggöra dataöverföring av hälsovärden. Beroende på vilken medicinteknisk utrustning som används kan avläsningar ske av hälsovärden såsom blodtryck, syresättning, blodsockernivå, hjärtrytm, lungfunktion och puls. Mätvärden sänds via säker förbindelse till en central server i Tunstalls Secure Data Hosting Center. Sjukvårdspersonalen avläser sedan informationen för hälsovärden i det kliniska mjukvaruprogrammmet, icp triagemanager. 47

50 myjoice AB Tjänsten Nära med TV-telefon Joice TV-Telefon gör det enklare för familj och vårdgivare att ha daglig kontakt med äldre och funktionsnedsatta personer genom bild och ljud. Tjänsten är lättanvänd och tekniken är anpassad för den som är teknikovan. Består av en videotelefon som kopplas till en vanlig TV. I andra änden används en dator utrustad med webbkamera och hörlurar. Samtalet styrs med en fjärrkontroll och uppringningen sker med en tydlig och lättanvänd kontaktlista där användaren kan se en bild på den som rings upp. Ippi En ippi kan liknas vid en elektronisk brevlåda. Med en ippi inkopplad kan en vanlig TV ta emot och skicka bilder, filmer, ljud och textmeddelanden från mobiltelefoner och datorer. Det enda som krävs är att det finns GSM-täckning och en TV. Det sitter ett SIM-kort i ippin och den rings upp som en vanlig mobiltelefon, den kan även ha en e-postadress. Inga installationer behöver göras i hemmet. Comai AB Dialog Bas Dialog Bas ger möjligheten att skapa en dialog på ett enkelt och intuitivt sätt med hjälp av symbolbrickor fyllda med uttryck. Förutom de färdiga brickorna som inkluderas kan användaren skapa egna brickor genom egna bilder/foton, rita, skriva text, skapa kartor eller använda Widgitsymboler. Comai AB Dialog Comai Dialog Comai ger möjligheten att skapa en dialog på ett enkelt och intuitivt sätt med hjälp av symbolbrickor fyllda med uttryck. Förutom de färdiga uttrycken som inkluderas kan användaren skapa egna symbolbrickor genom egna bilder/foton, rita, skriva text, skapa kartor eller använda Widgitsymboler. Fröslunda Data Kommunikationshjälpmedel i form av digitala samtalshjälpmedel och bild- och symboldatabaser. 48

51 Picomed Samtalsapparater av olika slag Picomed Olika stöd att hålla och skriva på sin ipad/iphone Picomed Omgivningskontroller Detta är produkter för att styra din omgivning. Du kan t.ex. ringa, öppna dörrar, tända/släcka lampor, byta program på TV. Du kan styra elektriska apparater med en manöverkontakt. Timagine Pratkort En bildkommunikationsapp för barn som behöver hjälp med att kommunicera. Timagine Prata En mer avancerad kommunikationsapp för barn och unga som har börjat sätta ihop meningar och använder bildstöd. Timagine Språkkistan En andraspråksapp. Tunstall Lifeline Vi+ Trygghetstelefon Automatiska,regelbundna testpåminnelser Relief på Cancel-knappen för att underlätta för synskadade Automatisk volymkontroll ger bättre ljudkvalitet vid samtal Inbyggd sensor för kontroll av rumstemperatur med programmerbara varningar för värme och kyla. 49

52 Caretech Doro Secure Telefon med förstärkt ringsignal och med funktion för televårdstjänst. Forskningsprojekt Europeiskt forskningsprojekt som samordnas av institutionen för informatik vid Umeå universitet. Den lysande gardinen När en anhörig vill ha kontakt via internet lyser en gardin upp i olika färger, beroende på hur viktigt meddelandet är, hemma hos den äldre. Gardinen fladdrar också till från luftdraget av en fläkt. Den äldre får på detta sätt upplysning(!) om att han/hon snart kommer att få ett meddelande på sin bildskärm. 50

53 Bilaga 6. Träning och aktivitet Mediaemporia TVEars Detta system tillåter dig att klart och tydligt höra din TV utan att behöva höja volymen. Ställa in ljudstyrkan från dina TVEars så högt som du behöver utan att Du stör andra. Detta lätta och trådlösa hörlurssystem är idealiskt för tv-tittande. Nu kan Du sitta tillsammans med familjen och njuta av att reglera Din egen önskade volym och samtidigt slippa vara orolig att störa grannen. Delsys EMG EMG i flera kanaler känner av vilka muskler som arbetar och hur de arbetar. Bioservo Kttp://bioservo.com Servohandske Den krafttillförande, användarvänliga Servohandsken är framtagen för personer med nedsatt handfunktion eller för personer med greppintensiva yrken. Den är smidig som en vanlig handske samtidigt som den kompenserar och tillför handkraft och styrka när användaren behöver stärka sitt grepp. Nu släpps uppföljaren till den prisbelönta Servohandsken. Den nya Servohandsken har fått ett designlyft och utrustats med nya finesser och smarta lösningar för enklare användning både som arbetshjälpmedel, i vården, på fritiden och hemma. PAL Technologies Ltd ActivPal Inklinometer. Känner av läget så man kan kolla om en person suttit eller stått/gått under dagen. Placeras på benet och mäter lårets läge. Robotdalen Molli Mollii (tidigare Elektrodress) kan vara det nya grepp inom neurorehabilitering som många människor väntat på. Mollii är skräddarsydd rehabilitering i form av ett klädesplagg med elektroterapi som programmeras efter individens behov. 51

54 Med Mollii får personer med spasticitet ett hjälpmedel som i hemmiljö kan hjälpa till att minska oönskade reflexer och stelhet och gör det därmed möjligt att förbättra rörelseomfång och funktionsförmåga. Mollii används av personer med neurologiska skador och sjukdomar som cerebral pares, förvärvad hjärnskada, ryggmärgsskada och stroke. PARO Robots U.S., Inc. Paro Therapeutic Robot Robotsäl som lugnande sällskap åt personer med demens. Bestic AB Bestic Ett äthjälpmedel som styrs av användaren. Denne kan på så sätt äta själv och slipper bli matad. Zoom Zoom Eldriven rullstol som går att köra fritt i terräng gör det möjligt för de som inte kan gå att uppleva naturen igen Nintendo Wii Fit och uppföljaren Wii Fit Plus Stå på plattan och följ övningarna i spelet Balansträning men går även att använda för styrka UFC Personal Trainer Plattformar: Playstation 3, Xbox 360, Wii Att slå, sparka och knäa är ett effektivt sätt att bli svettig och träna konditionen. Det finns färdiga program att välja mellan, men det går också att sätta ihop egna. Ibland uppstår problem med rörelseigenkänningen och upplägget är ibland onödigt klumpigt, men bjuder åtminstone på bra träning för den tålmodige. Kräver Kinect eller Playstation Move. EA Sports Active

55 Active 2 fungerar betydligt bättre till Playstation 3 och Wii. Kinectkameran är för opålitlig. Men upplägget har många varierade övningar som kan sättas ihop till egna träningsprogram. En kalender ger bra översikt över dina pass, den medföljande pulsmätaren är bra för att hålla koll på din träning och gummibandet ger effektivare träning. Med bättre rörelseigenkänning och snabbare menyer hade det här varit testets överlägsna vinnare. Aktivitetsarmband Finns från flera tillverkare och mäter bärarens fysiska aktivitet dygnet runt. Pulsklockor Finns från flera tillverkare. De finns med elelr utan pulsband som fästs runt bröstkorgen. Dessa mäter puls och kan hjälpa användaren att träna på rätt nivå. Stegräknare och stegräknarappar Dessa finns från flera tillverkare och mäter bäranens steg under dygnet. Justocat Robotkatt JustoCat har visat sig att vara ett värdefullt verktyg för att öka kontakten med en person som lider av demens och vårdgivaren. Detta oavsett om om vårdgivaren är en släkting eller en yrkesverksam skötare. Baserat på medicinska evidenser har tester visat på en lugnande effekt vilket i sin tur kan leda till minskad medicinering. CosmoBot Används vid behandling av barn. Roboten motiverar barnet och spar data och så att sjukgymnasten kan utvärdera behandlingen. 53

56 Matglad Mobilapp som stöttar användare med kognitiva problam att laga sin mat Low vision internationell Exempelvis MagniLink Visus, MagniLink S ochmagnilink Zip MagniLink Visus- elektroniskt förstoringsglas, MagniLink S portabel läs- och avståndskamera med datorkoppling och möjlighet att få text uppläst, MagniLink Zip bärbar, riktig läskamera med alla funktioner Decon E-Drive Upplev friheten med E-Drive och förenkla vardagen. E-Drive monteras enkelt på manuella rullstolar och är utrustade med navmotorer av senaste teknik. Här kan man välja att använda motorn eller rulla själv. På E-Drive ges möjlighet för individuell anpassning som ger kvalitet för brukaren. Styrningen görs enkelt med en joystick. Möjlighet finns även att utrusta E-Drive med vårdarmanövrering. E-Drive passar lika bra både för inne- som för utomhusbruk. Decon E-Move Inte längre behöver brukare anpassa sig efter produkter. E-Move är marknadens första drivringstyrda drivaggregat som man kan anpassa efter brukarens verkliga behov. Allt brukaren behöver göra är kör max 50 sekunder så rakt som möjlig, precis som brukaren är. Genom ett klick i programmeringsmjukvaran föreslår E-Move optimala inställningar till den här brukaren. Om önskas kan man helt enkelt finjustera parametrar. Om det är obalans i armstyrka, enhandsdrift, känsligheten i drivring (varje för sig), extra kraft framåt eller bakåt (varje för sig) eller svängskänsligheten så är det enkelt att anpassa. Genom tillvalsmöjligheten andra körprofil kan brukaren enkelt byta köregenskaper till produkten. Det är inte bara inomhus eller utomhus, man kan lägga in vilken ändring som helst man behöver Decon E-Walk E-Walk är ett vårdarstyrt drivaggregat som ger extra dragkraft till rullstolen i uppförsbackar och den även bromsar stolen i nedförsbackar. När inte E-Walk behövs lyfts motorn bort med en enkel manöver. Manöverpanel, med komfortabelt handtag (inte tungt, lätt att hålla) 54

57 monteras direkt på rullstolens handtag. E-walk kan användas på olika stolar samtidigt. Upp till 25 km körsträcka på en batteriladdning. E-walk passar lika bra både för inne- som för utomhusbruk. Decon Smart Drive Smart Drive kan köras i två olika lägen. Första läget används framförallt vid normal framfart och plan mark. Det andra läget underlättar framför allt vid lite tuffare underlag eller kuperad terräng. Knappläget aktiveras av en tryckknapp på ramens framkant. I skjutläge får man en hjälpkraft motsvarande den kraft man själv applicerar på drivringen. Ju hårdare man skjuter på ju snabbare går det. Hjälpkraften fortsätter att skjuta på tills man bromsar hjulet eller slår av strömmen med tryckknappen. Bromsning av Smart Drive görs antingen med handkraft på drivringarna eller intryckning av tryckknappen. Decon NuDrive NuDrive är det innovativa nya framdrivningstillbehör för manuella rullstolar, vilket ger ökad rörlighet och förbättrad fysiskt välbefinnande. Med NuDrive behöver du inte köra din stol genom att greppa drivringarna med handen; istället, kan du köra dig framåt, bakåt, svänga och bromsa, helt enkelt genom att trycka spakarna. Befintliga kliniska forskning visar att spak-enheter flyttar axelns belastning och kan minska axel nedbrytning och skador. NuDrive gör fördelarna som är tillgängliga för rullstolsanvändare till ett överkomligt pris; helt enkelt fäster man NuDrive förflyttningshjälpmedel på din befintliga stol och börjar njuta av större självständighet omgående. Decon Easywheel Den bästa vännen när armstyrkan tryter. Ett lågväxlat hjul för dig som tycker att mattkanten är ett besvärligt hinder. Utväxlingen ger dubbel styrka. Easywheel kan användas på alla rullstolar. Drivhjulet har en mekanisk växel, som påverkas av drivringen. Drivringar finns i olika utförande och har 5 infästningspunkter. GEARWHEEL växlingsbart rullstolshjul 55

58 GEARWHEEL har tagit fram ett helt mekaniskt växlingsbart rullstolshjul för manuella rullstolar. Den patenterade lösningen kombinerar möjligheten att med ett enkelt handgrepp få olika utväxling på rullstolshjulen med ett brukande och en design som inte skiljer sig nämnvärt från vanliga rullstolshjul. Genom den integrerade QR-bygeln underlättas av- och påtagning av hjulen. Guldmann &ProductID=PROD635 GLS5 Uppresningslyft Ett enkelt, bekvämt och säkert sätt att höja och stödja patienter med delvis eller fullständig kontroll av överkroppen Iris Hjälpmedel Spel för synskadade Iris har olika brädspel och yatzy för synskadade Iris Hjälpmedel Programvara för syn Förstorande med och utan tal och skärmläsare Jumpandjoy Hoppochlek Barnet kan stödjas av Hoppoch lek så det kan stå och hoppa och leka Jumpandjoy Movego För barn så de ska komma upp och stå, hoppa och sitta. Made for movement Innowalk Hjälper personer att stå upp Made for movement Innowalk Pro Hjälper personer att stå upp 56

59 Rullstolscombi FireFly Elmotor som kopplas till vanlig rullstol ihop med ett styre. Apple Hjälpmedel i fokus. Våra hjälpmedelsfunktioner fungerar på samma sätt i alla Apples produkter och appar. Och eftersom de medföljer som standard i ios och OS X förvandlar denna teknik alla Apple-enheter till prisvärda hjälpmedel. Syn. VoiceOver är världens första gestbaserade skärmläsare för Mac och ios-enheter. Med VoiceOver kan blinda och synskadade användare få veta vad som händer på enheten. Och de får hjälp med att styra den. Hörsel. De som har hörselskador eller språk- och talsvårigheter kan kommunicera icke-verbalt via FaceTime-videosamtal med teckenspråk och ansiktsuttryck, allt från blinkningar till leenden. Fysiska och motoriska hjälpmedel. Personer med fysiska eller motoriska funktionshinder kan använda AssistiveTouch i ios för vanliga Multi- Touch-gester, som att nypa, med bara ett finger. Inlärning och läs- och skrivförmåga. Guidad åtkomst i ios hjälper personer med koncentrationssvårigheter eller andra kognitiva funktionshinder att fokusera på en enda app. Toyota Walk Assist Robot Robot som fästs på och stödjer benet på en person t.ex. efter stroke. Low vision international LVI Programvara LVI erbjuder programvaror som gör dator och telefon tillgängliga för personer med synnedsättning, som t.ex. förstoringsprogram, skärmläsare och andra mjukvaror. Flera programvaror har gratis demoversioner, se respektive produkt för ytterligare information. MagniLink imax är en förstoringsprogramvara som är utvecklad av oss själva och som fungerar utmärkt i kombination med MagniLink läskameror. QMBA Zora Robot som leder gymnastik 57

60 Bilaga 7. Digitalisering Phoniro E-hälsa Med digital nattillsyn kan personalen, direkt i hemtjänstlokalen via en surfplatta, koppla upp sig mot en videokamera i brukarens sovrum. Vissa brukare upplever nattillsyn via kamera som mindre integritetskränkande och skrämmande än att få besök av personal i sovrummet när man sover och då också riskera att väckas. Även under dagtid präglas hemtjänsten av många korta besök och hög andel restid. Genom att ersätta några av de korta besöken med videosamtal sparas restid samtidigt som personalen får tid över att faktiskt förlänga något eller några av de fysiska besöken hemma hos brukaren. Lösningen skapar förutsättningar för hög personalkontinuitet och gör det möjligt att genomföra tillsyn med tätare mellanrum. Lösningen passar också bra för de brukare som är oroliga och inte känner sig bekväma med att släppa in personer i sitt hem. Phoniro Care säkerställer hög nivå av säkerhet, sekretess och spårbarhet Uppkopplingen sker via Phoniro Care vilket säkerställer sekretess, säkerhet och spårbarhet. Ingen inspelning sker och endast personal med rätt behörighet kan koppla upp sig mot brukarens videokamera. Tiden för de digitala besöken lagras i Phoniro Care vilket utgör underlag för ersättning och avgifter såväl som statistik och uppföljning. Phoniro Care hanterar integrationer till alla på marknadens vanligast förekommande verksamhetssystem, vilket innebär att anteckningar sparas ned direkt i kommunens verksamhetssystem och att ingen dubbelregistrering behöver ske. 58

61 Bilaga 8. Mät själv och hjälp andra i nöd Hörselskadades Riksförbund (HRF) har tillsammans med Forskningsinstitutet Hörselbron utvecklat ett hörseltest eller appen Hörseltestaren. Hörseltest Det här är ett så kallat tal-i-brus-test, en vetenskapligt beprövad metod som snabbt och enkelt visar om din förmåga att uppfatta tal är normal, sämre än normal eller bättre än normal. Om det finns tecken på nedsatt hörsel är det dags att boka tid hos en vårdmottagning för en grundligare hörselundersökning. Rädda hjärtat Appen Rädda Hjärtat ger dig bland annat: stöd i akutsituation - vid både hjärt- och luftvägsstopp, hjälp att hitta närmaste hjärtstartare, mer lärdom om hjärt-lungräddning och luftvägsstopp samt kännedom om hur en hjärtstartare fungerar. SMSlivräddare är ett forskningsprojekt som drivs av Södersjukhuset och Karolinska Institutet, projektet stöds av SOS Alarm, Hjärt- Lungfonden och Stockholms läns landsting. Tekniken som gjort SMSlivräddare möjligt är utvecklad tillsammans med LEKAB communication systems. SMSlivräddare När ett larm om misstänkt hjärtstopp inkommer till 112 blir de personer som är anmälda som SMSlivräddare och befinner sig i närheten av olycksplatsen larmade via sin mobiltelefon. Som SMSlivräddare kan du då påbörja hjärt- och lungräddning till dess ambulans och räddningstjänst är på plats och kan ta över, genom dessa tidiga insatser kan fler överleva. Du som är över 18 år och bor i Stockholms län och är utbildad i hjärt- och lungräddning kan anmäla dig som SMSlivräddare. Här finns en mängs appar som stödjer patienter med diabetes eller t.ex. föräldrar till barn med diabetes Toilet II 59

62 Denna toalett har fått namnet Intelligence Toilet II och är en uppföljare till den första som släpptes Denna version riktar sig till kvinnor, då den mäter ett antal olika saker, som kroppstemperatur, hormonbalansen med mera. Kvinnan ska med hjälp av denna toalett kunna hålla koll på sin menstruationscykel bland annat. Toaletten mäter även andra saker som vikt, kroppsfett med mera. Allt sker genom analyser av urinen. Kiwok Nordic BodyKom. Patienten utrustas med EKG-elektroder och en liten bärbar kontrollenhet. Data från elektroderna matas in i kontrollenheten och överförs sedan trådlöst till en smart mobiltelefon. Därifrån kommuniceras informationen vidare via mobilnätet för att efter bearbetning landa hos vårdgivaren för analys. Tunstall Telehealth Telehealth är en proaktiv metod för att mäta en persons hälsa i det egna hemmet. Telehealth ger realtidsinformation och stödjer sjukvården för att identifiera förändringar i patientens hälsotillstånd, vilket leder till tidigare och bättre informerade insatser och förbättrat resultat för patienten. I icp triagemanager ligger hela driften av Telehealth-lösningen, med proaktiv drift av monitoreringstjänster som säkerställer att patienten följer planen och att mätvärden mottas. icp triagemanager gör det möjligt för sjukvårdspersonal att hålla kontakten med sina patienter mellan sjukbesöken, genom att fånga upp och prioritera patienternas värden och intervjuinformation. Phoniro Hälsodagboken Patienten för en hälsodagbok i hemmet, där hon/han dagligen skriver in de hälsoparametrar som är viktiga att bevaka för just sin sjukdom. Dagboken förs på vanligt papper, men patienten använder en digital kulspetspenna som automatiskt avläser de värden som skrivs på papperet. Den avlästa informationen överförs från pennan till det centrala systemet och görs på detta sätt tillgänglig för personal hos vårdgivaren. Patienten kan även skriva meddelanden till vårdgivaren. Vårdgivaren ser i systemet när det är dags att stämma av inrapportering från patienten. Vårdgivaren får larm om inrapporterade hälsoparametrar överstiger individuella gränsvärden. Tydliga grafer som visar hur olika hälsoparametrar utvecklas för patienten 60

63 Bilaga 9. Övrig robotik Intelligence Toilet II Denna version riktar sig till kvinnor, då den mäter ett antal olika saker, som kroppstemperatur, hormonbalansen med mera. Kvinnan ska med hjälp av denna toalett kunna hålla koll på sin menstruationscykel bland annat. Toaletten mäter även andra saker som vikt, kroppsfett med mera. Toyota Human Support Robot(HSR) En servicerobot som hjälper till i vardagen. Toyota Robina Robina kan hjälpa till med omvårdnad och kan göra hushållssysslor. Roboten kan tänka och röra sig själv och konversera med personer. Robots.nu Sidan innehåller diverse robotar Leksaksrobotar, djurrobotar t.ex. katter, hundar, sälen PARO, Servicerobotar som kan sitta barnvakt eller vakta huset. Care robot i form av hårtvättningsrobbot respektive robotsäng som hjälper personen till och från rullstol. Hushållsrobotar såsom damsugarrobotar, gräsklipparrobotar, golvtvättsrobotar och poolrobotar De har även fliken humanoidrobotar men inga robotar att visa där 61

64 62

65 Ny teknik, nya utmaningar, nya behov Maria Müllersdorf Inledning Det finns många orsaker till att hälso- och välfärdsteknik utvecklats och är i ständig utveckling. Den främsta orsaken är kanske teknikutvecklingen i sig där olika användningsområden möjliggörs, bland annat inom sjukvård men även inom rehabilitering och omsorg. En starkt bidragande orsak till att alltfler pratar om och också efterfrågar tekniska lösningar inom de senare områdena är den demografiska utvecklingen med en allt större andel äldre som lever längre, troligen med fler kroniska sjukdomar och med ökat behov av vård och omsorg. Fler äldre kombinerat med en mindre andel yngre som ska bistå med tjänster och service, manar till komplementära metoder, smarta lösningar och högre effektivitet. I detta ljus är det naturligt att olika tekniska lösningar som är applicerbara inom hälso- och välfärdsområdet, blir efterfrågade. Till exempel utvecklades kommunikationshjälpmedlet Giraff utifrån de behov som fanns inom industrin och lagerverksamhet. Någon såg möjligheten i Giraffen som ett verktyg för kommunikation mellan hemtjänst/anhörig och brukare och som sedan blivit applicerat som hälso- och välfärdsteknologi inom hemtjänsten. Teknik inom sjukvård (medicinsk teknik) är något som har funnits och utvecklats i takt med olika kunskapslandvinningar genom decennier. Tekniska hjälpmedel för att underlätta/möjliggöra vardagliga aktiviteter såsom i förflyttning, personlig vård, arbete och fritid är också välkänt och väl beprövat. Hälso- och välfärdsteknik blir ytterligare en bit av tårtan och kan ibland upplevas som en tulipanaros alla pratar om det men ingen vet med säkerhet vad det egentligen är. Hilde Thygesen (2015) har tillskrivit välfärdsteknologi tre kännetecken: 1) att det i ingår i ett större hälso-/social-/omsorgskontext, 2) att det möjliggör tjänster på avstånd, 3) att det primärt är direkt riktad till mottagaren av tjänsten. I Norge har Helse- och omsorgsdepartement beskrivit välfärdsteknologi som en teknisk assistans/stöd som bidrar till trygghet, säkerhet, socialt deltagande, mobilitet och fysisk och kulturell aktivitet (NOU 11; 2011). De senaste åren har alltfler studier genomförts kring frågor om e-hälsa, hälso- och välfärdsteknik. Ofta är det studier från anglo-saxiska länder såsom USA, Canada, Australien och Storbritannien. Glädjande finns det även ett Europeiskt intresse och likaså i Norden. I slutet av 2015 publicerades ett helt nummer av den nordiska tidskriften OMSORG Nordisk tidsskrift för palliativ medisin på temat Välfärdsteknologi. Många intressanta och relevanta artiklar i ämnet med bidrag från de nordiska länderna. I detta arbete ville jag se på hur ansvariga för olika verksamheter, främst i närområdet Sörmland Västmanland, beskrev och uppfattade utvecklingen av hälso- och välfärdsteknik. Syftet var att utforska vilka utmaningar och behov som följer av dels teknikutvecklingen, dels av den demografiska utvecklingen. 63

66 Datainsamling I syfte att tydliggöra vilka utmaningar och behov som hälso- och omsorgsverksamheten inom kommuner står inför, intervjuades ett antal personer i nyckelpositioner. Det var dels personer som är ansvariga för verksamheten, dels personer som förväntas ha särskild kunskap om hälso- och välfärdsteknik. I detta första skede intervjuades bara tjänstemän och inte personal eller brukare som ska använda hälso- och välfärdsteknik. Intervjuerna utgick från en öppen frågeställning med utgångspunkt från respondentens erfarenhet och kunskap kring behov, utveckling och framtidsscenario gällande användande av hälso- och välfärdsteknik. Valet av personer var ändamålsenlig, det vill säga utifrån kännedom om personer med särskild kunskap i området, vilka ombads att ingå i intervju. Sex personer har intervjuats, fem per telefon och en i ett personligt möte. De representerar Myndigheten för delaktighet, Västerås Stad, Eskilstuna Kommun och Härryda kommun. Intervjuerna varade mellan minuter. Under intervjuerna togs skriftliga anteckningar som sedan kategoriserades utifrån innehåll. Vikten av ledningens engagemang Myndigheten för delaktighet har kartlagt hur långt de 290 kommuner som finns i Sverige kommit avseende hälso- och välfärdsteknik och funnit att endast 20 har ett systematiskt arbete i frågan. Anledningen till att förhållandevis få kommuner startat ett arbete kring detta är inte klart, men det framgår tydligt att det måste finnas en vilja och ambition hos politiker och tjänstemän. Politiker i de 21 regionerna i Sverige bedöms således vara nyckelpersoner. Med andra ord det måste finnas ett tydligt mandat för att lyckas. Det framkom också att många kommuner bygger sitt arbete på att det finns eldsjälar som brinner för frågan. Det blir dock både sårbart och nyckfullt, varför arbetet inte får den önskvärda systematiken. En övergripande handlingsplan för kommunens arbete skulle kunna minska sårbarheten. Utmaningen ligger följaktligen i organisationen där ledningen/ledarna måste vilja förändra samtidigt som man ger personalen möjlighet till denna förändring. Ett konkret exempel togs upp med den s.k. robotkatten. Fyra särskilda boenden erbjöds möjligheten att använda robotkatten. På tre av enheterna fungerade det väl, på den fjärde fungerade det inte alls. Den slutsats man kom fram till var att skillnaden mellan enheterna var att där det fungerade var ledningen positiv, medan det på den fjärde var ledningen negativ till robotkatten. En kanske väl snabb konklusion men troligen finns det en del sanning även i det. Västerås stad är den kommun i Sverige som anses vara i framkant vad gäller satsningar på hälso- och välfärdsteknik. Politiker och tjänstemän såg tidigt möjligheterna i tekniken och anammade utmaningen redan för ett tio-tal år sedan, vilket stärker uppfattningen att det är utifrån organisationsledningen mandatet och möjligheterna ska ges. Å andra sidan framkommer också en viss oro för att man blir nöjd för tidigt. Efter år av intensivt arbete där olika lösningar har använts och visar sig fungera förhållandevis väl, kan ge ett good enough tänkande. Ett exempel är nattkameror som tagits i bruk istället för att ha personal på fysiska besök ett visst antal gånger per natt. Visserligen är nattkameror bättre än fysiska besök, men övervakningen begränsar sig ändå till ett visst antal gånger under en natt. Om man haft sensorer som reagerar på att en person förflyttar sig då den förväntas vara stilla, hade det kunnat vara mer tidseffektivt och tryggare metod än nattkamera. Det gäller således 64

67 att inte bli nöjd utan hela tiden tänka på vad som kan bli bättre utan att det för den skulle vare sig behöver bli dyrare eller mer komplicerat. Sammanfattningsvis ser de intervjuade vikten av ledningens engagemang och därmed mandat för utveckling hälso- och välfärdsteknik som en nyckelfråga inom kommuner. Att definiera hälso- och välfärdsteknik Att definiera hälso- och välfärdsteknik är inte enkelt och som det beskrivs i inledningen är det ganska vida beskrivningar som antagits i vårt västra grannland. I Sverige har Socialstyrelsen fastställt att välfärdsteknik är: Digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. ( Här uppges exempel såsom digitala trygghetslarm och tillsyn via kamera som kan användas av personen, personal eller anhörig. Målet med välfärdsteknik är att öka effektivitet och ge högre kvalitet i vård och omsorg. Myndigheten för delaktighet har beskrivit välfärdsteknik som att det är något som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet och delaktighet (Myndigheten för delaktighet, 2015). Vid intervjuerna framkommer ett antal olika tolkningar av hälso- och välfärdsteknik och framförallt att man ibland använder hälso- och välfärdsteknik som ett begrepp och ibland bara välvärdsteknik. De definitioner/beskrivningar som framkom i intervjuerna varierade som ovan nämnts. En beskrivning av välfärdsteknik var att det var teknik som involverar andra personer (personal) och genererar en tjänst, t.ex. ett trygghetslarm. Så länge det inte händer något behövs inte tekniken men om det skulle ske något blir personalen involverad i någon bemärkelse. En annan och liknande beskrivning var att det är vissa insatser som sker inom hemtjänsten och som ofta är relaterade till trygghet och tillsyn. I detta sammanhang gavs exempel på nattkamera som alternativ till att personal besöker hemmet för tillsyn under natten. En annan intressant vinkling framkom i intervjuerna. Är hälso- och välfärdsteknik teknik eller metodik? Är det bara teknik det handlar om eller är det inte mer om att förändra arbetssätt att det handlar om vilka metoder man använder i sitt uppdrag där tekniken är en del? En av de intervjuade uttryckte det som att det handlar om 20 % teknik och 80 % arbetsmetoder. Historiskt har arbetssätt och metoder utvecklats kontinuerligt och att använda teknik i form av individuella tekniska hjälpmedel eller medicinteknik är inget nytt utan bara verktyg och som ett led i utvecklingen. Det som kan upplevas som nytt är att hälsooch välfärdsteknik i högre grad används på en mer generell basis och i miljöer där teknik tidigare inte utnyttjats i så hög utsträckning. Hur hälso- och välfärdsteknik skiljer sig från s.k. förskrivna tekniska hjälpmedel är inte klart eller enkelt att särskilja. Förskrivning av individuella tekniska hjälpmedel har varit ett stöd för människor med aktivitets- och/eller delaktighetshinder i årtionden, likaså bostadsanpassningar. Det finns en mängd lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar förskrivning av individuella tekniska hjälpmedel, där hälso- och sjukvårdslagen är den styrande ( Syftet med individuella tekniska hjälpmedel är att möjliggöra/underlätta för en individ att klara 65

68 sina dagliga göromål inkluderat förflyttning, kommunikation, sköta sitt jobb/skola, rekreation. Dessa hjälpmedel kan vara i förebyggande, vidmakthållande, förbättrande eller kompenserande syfte. Om man jämför de intervjuades beskrivning av hälso- och välfärdsteknik (ibland enbart välfärdsteknik) faller det in i de beskrivningar som Norge antagit även om den fysiska/kulturella biten inte tydligt framkommer i de intervjuades. Sammanfattningsvis är beskrivningar och definitioner av hälso- och välfärdsteknik ännu inte enhetliga men det förefaller finnas en konsensus om att det är teknik som främst kommer i bruk i ett större hälso-/social-/omsorgskontext och att det handlar om olika former av tjänster som är främst riktat till brukaren. Högintressant är att se vad fokus ligger på: teknik eller metodik där teknik ingår. Behov vems behov och vem bedömer En avgörande fråga när det gäller alla hjälpmedel är naturligtvis vems behov som det avser att möta. I detta sammanhang framhölls olika aspekter det kunde vara brukarens, personalens eller anhörigas behov, enskilt eller i kombination. I regel är det biståndshandläggare som bedömer och avgör huruvida en brukare ska ha tillgång till hälsooch välfärdsteknik, såsom en nattkamera, trygghetslarm. Motsvarande bedömning och förskrivning av individuella tekniska hjälpmedel åligger sjukvårdshuvudmännen (landsting, region och kommun) och rätten att skriva ut hjälpmedel har hälso- och sjukvårdspersonal men det är verksamhetschefen som beslutar lokalt vilka det är. Ofta är det arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor. Naturligtvis får de professionella en kumulativ erfarenhetsbas från många möten med personer som har olika behov och att det finns stora möjligheter i sådana fall att upptäcka om omedvetna behov finns, det vill säga behov som individen inte riktigt är medveten om (Gramstad et al, 2013). Det kan handla om att en patient/brukare sakta vant sig vid att inte kunna göra vissa göromål att man inte längre tänker på det. I sådana fall kan en utomståendes bedömning vara av stort värde om det visar sig att det är något individen önskar kunna göra. Problemet blir om det professionella blir normativt att individen inte får uttrycka de behov, eller kanske bättre uttryckt, de problemen just han/hon upplever (Lilja et al, 2003). Det finns en svaghet i att inte ta vara på individens resurser och kunskaper vilket måste förändras om samhället ska kunna erbjuda en god välfärd även i framtiden. Den professionella rollen måste förändras med förskjutning av makten från verksamheten till patienten/brukaren. Ett positivt exempel togs upp av en av de intervjuade från ett studiebesök i Syd Karelen där alla invånarna förväntas att ta ansvar för sin hälsa och välfärd. För att det ska lyckas måste myndigheterna ge förutsättningar för invånarna att ta det ansvaret. Det handlar om att lämna tillbaka makten. Det finns en stor potential hos de enskilda individerna. Försök med s.k. trygghetscirklar har gjorts där äldre ringer varandra med viss regelbundenhet för att samtala med varandra. Svarar inte någon, kan den som ringer larma och på så sätt bidra i tryggheten. Att skapa virtuella mötesplatser för att möjliggöra delaktighet för alla som inte kan/vill ta sig till fysiska mötesplatser är en annan fullt möjlig aktivitet. Det är väl känt att de demografiska utmaningarna kommer ställa nya krav på samhället, dess invånare och den välfärdsorganisation som finns. Hittills har utvecklingen i hög grad byggt 66

69 på verksamhetens förutsättningar och inte individens behov. Ett exempel är patient- /brukardokumentationen som styrs snarare utifrån de olika verksamheterna organisation och behov än att den skulle utvecklas utifrån individen. En informatör uttryckte det som: Om det var patienten/brukarens behov som var i centrum, då skulle verksamheterna lösa frågan om dokumentation. En ofta nämnd problematik är den juridiska aspekten kring t ex informationsöverföring. Vittnesmål gavs om att ett samtal via Skype i fem minuter ger mer för den äldre än om en person kommer och besöker i 5 minuter. Men, Skype har brister då det inte går att säkerställa sekretess. Egentligen skiljer sig inte Skype från telefonen vilken används ofta och regelbundet för samtal mellan brukare och personal, som på intet sätt är säker i fråga om sekretess. Ett av de största problemen mellan olika huvudmän är informationsöverföring, där risken för att viktig information förloras är stor. Men hur stor integritetskränkning blir det för patienten/brukaren om inte rätt information förmedlas jämfört med risken att information kan hackas av obehöriga via nätet? Om möjligheten med delade journaler skulle finnas skulle det sannolikt bli färre misstag mellan de olika aktörerna. Informations och kommunikationsteknik kan också ses som en möjlighet inom hälso- och välfärdsteknikområdet med vilket medborgarnas möjlighet att ta del av t ex sin journal men också att ta del av allmän information som underlättar tillgången till olika tjänster såsom bygglov. Sammanfattningsvis framkommer att det främst är individens behov som ska stå i centrum och vara styrande. Dock skall professionella finnas som stöd för eventuella outtalade behov som kan tänkas finnas. Att implementera hälso- och välfärdsteknik Ju längre ifrån behovet desto större motstånd. Citatet illustrerar en genomgående uppfattning bland de intervjuade. De som var närmast berörda, oftast de äldre, var ofta mycket positiva till att prova tekniska lösningar som stöd i vardagen. Detta är i väl överensstämmelse med en systematisk litteraturstudie som gjorts över hur äldre ser på teknik som stöd i vardagen de flesta är positiva (Peek et al, 2014). Samma sak gäller för anhöriga och personal om man var eller jobbade nära brukaren var det lättare att acceptera tekniken medan de som inte var i direkt kontakt, hade en mer avvaktande hållning. Biståndshandläggare och jurister uppfattades vara de mer tveksamma medan det största motståndet hittades hos allmänheten. Huruvida personalens utbildning påverkade attityden var också en aspekt som berördes. Personal med en rehabiliterande inriktning och som har en vana att skriva ut individuella tekniska hjälpmedel, som är vana att arbeta evidensbaserat och utifrån beprövad erfarenhet, ansågs inte ha problem med att anamma hälso- och välfärdsteknik tvärtom, det var en naturlig utveckling. Det som kunde vara en utmaning var personal som har en utbildning som är mer inriktad mot omvårdnad och omsorg och därmed en mer omhändertagande och vårdande ansats - historiskt ett kall. Detta kan i sin tur innebära ett större motstånd att använda teknik som hjälp och metod i det vardagliga arbetet. En del personal uppfattades som mindre förändringsbenägna vilket också kunde tolkas som ett uttryck för en känsla av hot, rädsla och skuld, det vill säga en upplevelse av att inte göra arbetet tillräckligt bra, att inte vara behövd eller vara lika efterfrågad. Flera av de intervjuade påpekade att samhället inte kommer ha tillräckligt många händer och därför måste alla möjliga alternativ utnyttjas så att händerna gör det de är bäst på ett nog så viktigt 67

70 argument för dem som känner sig hotade i sitt värv. Det är inte ett ifrågasättande av den enskilde medarbetarens utförande av jobbet utan möjligheten att utföra det. En uppfattning om att tekniken kan komma att ersätta personal verkar vara djupt rotad hos allmänheten. I en studie på ett svenskt lärosäte bland lärare och studenter bekräftar (särskilt bland studenter) tidigare internationella studier om att teknik kan upplevas som ett hot. Författarna framhåller vikten att tidigt introducera tekniska lösningar som stöd i hälso- och välfärdsarbete (Kristoffersson et al, 2011) redan i utbildningen. Trots nämnda studie där studenter var mer oroade än lärarna för tekniken, uttryckte de intervjuade i det här arbetet i Sörmland och Västmanland, en skillnad vad gäller ålder. De äldre bland medarbetarna uppfattades som mindre förändringsbenägna och behöver få utbildning för att kunna ta sig an tekniken. De unga hade inte problem med tekniken i första hand, men anpassade sig till den rådande kontexten och kunde sakna mod att ifrågasätta. Nattkameror som alternativ till fysiska besök hos patienten/brukaren väcker ofta negativa tankar hos dem som inte är involverade, medan de som har behov av tillsyn ofta ser det som en fördel. Att få tillsyn via en kameralins ett antal gånger per natt jämfört med att någon låser upp dörren, går in genom den, öppnar dörren till sovrummet (och kanske väcker patienten/brukaren) blir nattkamera ett självklart val för den som ska ha tillsyn. Nattkameror är en av våra mest populära apparater uttryckte en av de intervjuade. I Holland har en studie med 245 äldre bekräftat villigheten att acceptera övervakning (Claes et al, 2015). Ett annat högintressant hjälpmedel är robotbadkaret som väcker mycket nyfikenhet bland patienter/äldre enligt de intervjuade. Det vittnar om att det finns en vilja och positiv ansats hos de äldre även om det kan låta lite märkligt. Sedan kanske det inte fungerar så bra i verkligheten. I en dansk studie bedömdes robotbadkaret av användarna utifrån sin nytta vilket inte enbart var positivt (Beedholm, et al, 2015). Exempel gavs på om projekt där mobila arbetssätt användes, det vill säga där bärbara datorer, smarta telefoner och läsplattor användes. Att dokumentera på plats och slippa åka mellan patient/brukare och kontor skulle spara tid. Säkerheten i dokumentationen skulle troligen också öka eftersom den sker direkt i anslutning till besöket och inte flera timmar efteråt. Personalen kan även söka information direkt. Även på boenden skulle man kunna arbeta med mer stöd av tekniken. Emellertid framkommer i intervjuerna att det finns ett motstånd att ta med sig sin dator eller läsplatta på rummet personalen upplever att det är integritetskränkande för patienten/brukaren. Huruvida det är mer integritetskränkande att skriva på en bärbar dator än i ett block är kanske en mer pedagogisk fråga. En av de intervjuade refererade till Bodil Jönsson, professor emerita i Lund, som har uttryckt att vård- och omsorgssektorn är den enda som inte vill använda teknik. Hon har uttryckt det som teknikignorans. ( Det behöver inte alls vara så men verksamheten måste engagera sig och anpassa sig till kontexten. Enligt Jönsson är det inte nya tekniska innovationer som behövs utan innovationer i tankesätt där okomplicerad, befintlig teknik utnyttjas och som kan få positiva konsekvenser av betydande slag. Behovet av att lyfta fram goda exempel kan inte nog understrykas. En stor problematik och begränsning ligger i att det inte finns en standard för gränssnittet för hälso- och välfärdstekniken. EU ger stora bidrag (miljardbelopp) för utveckling av tekniken men inte till ett gemensamt gränssnitt. Varje företag hittar sina lösningar som i sin tur inte är kompatibla med andras. Om incitamenten fanns för att hitta ett gemensamt gränssnitt skulle många vinster uppnås genom att olika tekniska lösningar kunde samverka i samma område. Att det kan gå att hitta ett gemensamt gränssnitt visar t ex. telefonin. Trots att det är 68

71 produkter från olika företag går det att ringa till en Samsungtelefon även om man själv har en Iphone. Sammanfattningsvis verkar det finnas ett kunskapsglapp där avståndet till behovet av hälsooch välfärdsteknik har en avgörande betydelse. Ju närmare behovet desto mer positiv ansats. Det förefaller som det också finns ett samband mellan vilken typ av utbildning personal har mer rehabiliteringsinriktad utbildning ger en mer positiv attityd till hälso- och välfärdsteknik. Etiska frågeställningar Frågor om hälso- och välfärdsteknik för med sig en rad etiska frågeställningar som på intet sätt är unika men som kanske får en annan ingång genom att tekniska lösningar används i sammanhang där det inte varit så väl utnyttjat tidigare. Det finns som sagt fler lagar och förordningar som styr och som ska skydda individen bland annat hennes säkerhet och integritet. Dessa lagar kan i praktiken komma att bli kontraproduktiva i praktiken och bör därför reflekteras. Ett exempel är informationsöverföring som begränsas i sin form och som faktiskt kan innebära att viktig information missas. Ett annat exempel är att det enligt lag får det inte förekomma några åtgärder som begränsar en persons självbestämmanderätt med undantag för nödrätten som kan uppstå vid en akut situation då fara för liv och hälsa föreligger. Detta innebär att man t ex inte får ha dörrar låsta. Alla ska kunna själv ta sig ut genom låsta dörrar även om man kan ha lås som fördröjer öppnandet. Däremot är larm tillåtna som talar om när en individ rör sig utanför önskvärt område. I princip kan tekniken beskrivas i två olika delar: 1) Ingripande teknik låsta dörrar, grindar, bälte som kräver samtycke från individen 2) Iakttagande teknik kameror, larm kräver inte samtycke. Erfarenheten från särskilda boende för personer med demens där låsta dörrar och andra otillåtna begränsningsåtgärder ersatts med individuella trygghetszoner t.ex. larm om individen går utanför zonen, har gett en lugnare miljö, mer kontakt mellan personal och mer aktiva äldre. Detta kan dock tolkas som begränsande åtgärder enligt den rådande lagstiftningen. Individen måste förstås vara i centrum och det som gynnar henne. Det är huvudmannen som är ansvarig för att insatserna ska ha en god kvalitet och att lagar och regelverk efterlevs. Ur ett mer övergripande perspektiv kan en rad etiska frågor ställas såsom individens integritet och sekretess. Inom demensvården finns dessutom en rad svårigheter då det inte är självklart att individen kan vara medbestämmande i olika beslut som tas och hur det ska hanteras. I en norsk studie (Hofmann, 2013) påvisas en rad olika etiska frågeställningar som huvudsakligen kan indelas i: 1) Hälso- och välfärdsteknik används ofta i hemmet och här finns en risk att det kan finnas en motsättning mellan känslan av att vara övergiven och att känna sig trygg 2) Många huvudmän är involverade gällande hälso- och välfärdsteknik. Hur och av vem görs behovsbedömningar och vem tar det övergripande ansvaret? 3) Känslig information hanteras hur garanteras att informationen hamnar där den ska och inte någon annanstans? 69

72 4) Hur fördelas hälso- och välfärdsteknik har alla lika tillgång? 5) Konflikter mellan rationalitet och sårbarhet hur hanteras det? Endast 20 av 290 kommuner i Sverige har ett systematiskt arbete med hälso- och välfärdsteknik vilket gör att ovanstående etiska frågeställningar onekligen hamnar i ljuset åtminstone i fråga om tillgång och fördelning. Sammanfattningsvis finns det en rad etiska frågeställningar som behöver beaktas där behovsbedömning och fördelningsfrågor syns vara högaktuella. Samverkan mellan aktörer Samverkan lyftes som en viktig faktor för utvecklingen och det kan ske på många olika plan. På det lokala planet jobbar olika förvaltningar ofta var för sig och likaså att kommuner söker och hittar olika vägar på egen hand. Samverkan för driften av själva tekniken är också något som saknas där gränssnitten inte är kompatibla och därför blir lösningarna olika. Tekniken i sig sätter inte gränserna för ett gemensamt gränssnitt utan det är marknadskrafterna som styr här. Om samverkan kunde ske vid upphandlingar kunde också mycket vinnas genom att man tar del av varandras kompetens och kunskap istället för att bara gå på sin egen. Slutligen måste tekniker som tar fram tekniken samverka endast då kan vi få kraftfulla system som kommer fler individer och verksamheter till godo. Förslag om nya utbildningar/nya professioner för att möta behovet av teknikstöd möttes tämligen kallsinnigt av de intervjuade. Det är inte någon tekniskt utbildad som kan bistå i arbetet utan det är de som ÄR i kontexten som måste, precis som i all fortbildning, ta ett steg vidare i sin professionella utveckling. Det som kunde vara ett alternativ var att någon nyckelperson fick ett särskilt uppdrag att utveckla sin kompetens, inte bara om nya hälsooch välfärdstekniker, utan också om hur det ska överföras till övriga det vill säga ett pedagogiskt angreppssätt. Som tidigare nämnts har det föreslagits att hälso- och välfärdsteknik måste in i utbildningarna så att de nya kollegorna är bättre förberedda för vad som komma skall. Den vårdande kulturen kan ha så starkt fäste att yngre som är positiva till hälso- och välfärdsteknik inte vågar opponera sig. Genom samverkan mellan hälso- och välfärdssektorn, utbildningen och forskning kan positionerna flyttas framåt. Sammanfattningsvis råder det inget tvivel om att samverkan mellan aktörer är en nyckelfråga för att gemensamt utveckla kompetens och metod i fråga om utvecklingen av hälso- och välfärdsteknik. 70

73 Referenser Beedholm, K., Frederiksen, K., Skovsgaard Frederiksen, A-M., Lomborg, K. (2015). Attitudes to a robot bathtub in Danish elder care: A hermeneutic interview study. Nursing and Health Sciences. 17: Claes, V., Devriendt, E., Tournoy, J., Milisen, K. (2015). Attitudes and perceptions of adults of 60 years and older towards in-home monitoring of the activities of daily living with contactless sensors: An explorative study. International Journal of Nursing Studies. 52: Gramstad, A., Storli, SL., Hamran, T. (2013). Do I need it? Do I really need it? Elderly peoples experiences of unmet assistive technology device needs. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. 8: Jönsson, Bodil Hofmann, B. (2013). Ethical challenges with welfare technology: A review of the literature. Science and Engeneering Ethics. 19: Kristoffersson, A., Coradeschi, S., Loutfi, A., Severinson-Eklund, K. (2011). An Exploratory study of health professionals attitudes about robotic telepresence technology. Journal of Technology in Human Services. 29: Lilja, M., Berg. A., Johansson, L., Nygård, L. (2003). Attitudes towards rehabilitation needs and support from assistive technology and the social environment among elderly people with disability. Occupational Therapy International: 10: Myndigheten för delaktighet. (2015). Teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga. Rapport. Serie A 2015:1. (hämtad ). NOU 11; (2011). Innovasjon i omsorg. Helse- og omsorgsdepartementet. OMSORG Nordisk tidsskrift för palliativ medisin. (2015). Velferdsteknologi. 4:3-76 Peek, S., Wouters, E., van Hoof, J., Luijkx, K., Boeije, H., Vrijhoef, H. (2014). Factors influencing acceptance of technology for aging in place: A systematic review. International Journal of Medical Informatics. 83: Socialstyrelsen. (2015). Termbanken. (hämtad ) Stockholms läns landsting. Lagstiftning och vägledande dokument inom hjälpmedelsområde. (hämtad ). Thygesen, H. (2015). Hva er velferdsteknologi, og hvorfor er den viktig? en introduksjon til velferdsteknologibegrepet og den samfunnsmessige konteksten. Omsorg. Nordisk tidsskrift for palliativ medisin. 4:

74 72

75 Våga ta klivet vad behövs? Karin Andersson Inledning Detta är en delrapport i det uppdrag som Arena på Mälardalens högskola [MDH] fått från Regionförbundet Sörmland [RS]. Uppdraget var, för Akademin för utbildning och kommunikation [UKK], att identifiera av nödvändig (och framtida) kompetens bland vårdpersonal (och chefer) inom vård och omsorg. Denna delrapport fokuserar på hur några centralt verksamma personer ser på användning av hälso- och välfärdsteknik i kommunal vård och omsorg idag och vad det kan komma att innebära i framtiden. Det som presenteras under rubrikerna Organisation, Ledarskap och Personal är en sammanställning av de samtal jag haft med en kvalitetschef, en IT-samordnare, en socialförvaltningschef och en utvecklingsledare. En av dem arbetar en i en mindre kommun, en i en mellanstor kommun och två i en större kommun. Samtalspersonerna nämns med fiktiva namn i texten. Sven är socialförvaltningschef, Elsa kvalitetschef, Eskil utvecklingsledare och Kurt IT-samordnare. Det som framkommer från samtalen att infrastruktur, tekniken i sig, utbildning och stöd är aspekter som har betydelse för organisation, ledare, personal och som kan förstås utifrån både makt och etik. Den hälso- och välfärdsteknik organisationen bestämmer sig för att införa påverkar arbetet för både ledare och personal. Organisation De utmaningar som kommuner har och står inför inom hälso- och välfärdsteknik, består av flera delar på olika nivåer. Kommunernas möjligheter att använda teknik påverkas bland annat av infrastruktur och lagar. Sven önskar sig att lagstiftningen anpassas så den blir bra för vårdansvarig och inte som det är nu, att den gynnar (teknik)bolagen. Infrastrukturen måste fungera och vara driftsäker om det ska vara möjligt att använda och följa med i teknikutvecklingen. Så är det inte idag, menar Sven, och berättar att det under sommaren var omöjligt att ringa ut från ett äldreboende med mobiltelefoni. Infrastrukturen har brister. Det skapar oro för hur driftsäker tekniken är. Kommuner har avtal med och inhandlar tekniklösningar från flera företag. Ju fler avtal kommunen har att hålla rätt på desto svårare blir det att veta vad som gäller för vad och i vilken utsträckning, menar Sven. Det försvårar ansvarsfrågan, att veta vem som ska göra vad och när, teknikföretaget eller kommunen. Ett annat bekymmer är att olika tekniker inte är kompatibla med varandra. Det begränsar ytterligare valmöjligheterna för vilka system som är möjliga att inhandla. Upphandling är svårt. Dels för att enskilda kommuner måste följa med i andra gjorda upphandlingar som inte fungerar, exempelvis färdtjänst. Dels för att man är i händerna på teknikföretagen (Sven). En motsats bild på det sist nämnda ger Elsa. Hon menar att numera är det kommunen som ställer krav på teknikföretagen. 73

76 Den största och svåraste utmaningen är, enligt Elsa, att bestämma när de helt och hållet ska ta steget in i tekniken. Hennes kommun ställer sig frågan när de kan ta den kostnaden och arbeta proaktivt. Ett led i att ta detta teknikkliv är att genomföra olika pilotprojekt, erfarenheter från projekten sprider man sedan till hela organisationen. Elsa funderar över hur bra det är att genomföra egna pilotprojekt, om det är så att andra kommuner redan har testat och dokumenterat gjorda erfarenheter av den aktuella tekniken. Eskil berättar att det förs diskussioner om hur man kan förändra och effektivisera verksamheter. Frågor som han menar ska ställas är exempelvis om vad som ska ändras och hur, samtidigt som kvalitén ska upprätthållas. Ett sätt är att samarbeta med andra organisationer och samverka för att bli mer tillgänglig och tydlig för användare och personal. Tillgänglighet till gemensam dokumentation är exempel på samarbete och som ställer krav på ledarskapet. De utmaningar som organisationer står inför är flera. Några av dem är infrastruktur och hur kommuner kan arbeta för att system blir kompatibla med varandra samt att våga ta hela klivet in i hälso- och välfärdstekniken. Ledarskap Elsa berättar att dagens och framtidens vård handlar om att införa smarta och effektiva arbetssätt. Ett av dem är att digitalisera vården. Om det ska vara möjligt behövs ledare som möjliggör för att utveckla kunskaper om hur man kan arbeta med hjälp av teknik. Kompetensutveckling kan ske i form av organisationsgemensamma utbildningsdagar eller enskilt för ett arbetslag, enligt Elsa. Hennes erfarenhet är att formen på utbildningen beror på vem eller vilka som ska lära sig vad. Att införa hälso- och välfärdsteknik eller andra arbetssätt behöver många samtal innan det nya hamnar i god jord, enligt Eskil. Ledare behövs för att kunna föra de samtal som Eskil efterfrågar. Det han tror behövs är att flera intressenter möts och pratar om behov och hur det kan vara möjligt att tillgodose dem. Möten mellan flera intressenter, exempelvis biståndsbedömare, användare och personal, bidrar till att det går att se på hälso- och välfärdsteknik och arbetssätt på nya och fler sätt än det egna. Framför allt handlar det om att diskutera vems behov som ska få styra. Ska det vara möjligt att komma i kontakt med exempelvis biståndsbedömare på kvällstid eller måste närstående ta ledigt från arbete för att kunna få ett möte med vård och omsorgspersonal. En annan fråga, för Eskil, är om alla möten måste vara fysiska möten. Att genomföra vårdplaneringsmöten via teknik, är ett exempel på ändrat arbetssätt, som ställer krav på personalen. Ledare har en viktig funktion i organisationer när arbete och arbetsmetoder ska utvecklas. Det handlar om att möjliggöra för kompetensutveckling och utmana tankar och handlingar, vem som ska göra vad och varför. Personal Hälso- och välfärdsteknik tar inte personalens arbete, den är en del av och ett hjälpmedel i arbetet (Elsa). Hälso- och välfärdsteknik är ett komplement till den mänskliga handen. De kunskaper som undersköterskor och beteendevetare har, kommer alltid att behövas i vård 74

77 och omsorgsarbete. Elsa berättar vidare att användare behöver empati och det kan vård och omsorgspersonal ge. Idag är det svårt att rekrytera personal till vård och omsorgen. Hälsooch välfärdsteknik blir en lösning på utmaningen att klara uppdraget, att låta användare bo kvar hemma. Samtidigt ställer detta krav på att personal har kompetens även inom området hälso- och välfärdsteknik. Ska hälso- och välfärdsteknik kunna användas i det direkta arbetet behövs kunskap och stöd. I framtiden ser Elsa ett fortsatt behov av undersköterskor och beteendevetare, men som under utbildningen har kommit i kontakt med och tränat på att arbeta digitalt. Anställa personal med enbart digital eller teknisk kompetens är inte optimalt. Samtidigt kan tekniken locka in andra personer till att vilja arbete inom denna sektor. Hälso- och välfärdsteknik är ett hjälpmedel som ställer krav på personalen och som påverkar deras arbete. Eskil ger ett exempel på hur hälso- och välfärdsteknik kan påverka det direkta arbetet, att stödja användare med deras matlagning. Med hjälp av videoteknik kan en personal hjälpa flera användare samtidigt att laga mat i sina respektive kök. Det blir en distanserad handledning istället för att stå bredvid användaren med händerna på ryggen. Hälso- och välfärdsteknik kan göra arbetet synligt och kontrollerbart, en aspekt på teknikanvändning som inte alltid uppskattas av personal, enligt Kurt. Mobiltelefonen är en form av stämpelklocka, den registrerar när personalen kommer till användaren och går därifrån. Detta kan personalen uppfatta som övervakning och kontroll av arbetet. En negativ aspekt på teknikanvändning. Kurt berättar också om en positiv aspekt på teknik, mobilen kan bli en trygghet för personal och användare. Personalen kan visa att de gjort sitt arbete och användaren vet att någon har varit hos dem, trots att användaren inte minns det. En annan fördel med att använda mobil i arbetet är att kunna dokumentera direkt vad man gjort eller inte fått göra hos användaren. Ytterligare en positiv erfarenhet är att det är lätt att nå en kollega. Ett annat motiv för att använda hälso- och välfärdsteknik för att dokumentera arbetet, är med tanke på morgondagens personal. Elsa menar att flera av dem som går i skolan idag inte kan dokumentera med papper och penna. Behov av information och kompetensutveckling för både personal och användare finns och ökar med användning av hälso- och välfärdsteknik. En teknik som måste fungera. Sven berättar att icke fungerande teknik är det största arbetsmiljöproblemet för sjuksköterskorna i hans kommun. Hälso- och välfärdsteknik har skapat möjligheter för tillgänglighet som inte har funnits tidigare. Idag går det att få information när man vill. Det kan skapa ett behov av att även kommunal vård och omsorg ska vara tillgänglig på andra tider än kontorstid. Användare och närstående kan komma att vilja ha och få kontakt och svar när de vill, så som det exempelvis är möjligt med försäkringskassan, menar Elsa. Det ställer krav på personal att arbeta under andra tider, än kontorstid som har varit brukligt. De som har hand om teknikfrågor och dess implementering är utvecklare i kommunen, enligt Eskil. Tidigare hade de hand om metodfrågor, idag handlar deras arbete om många andra saker. Det finns också processutvecklare i flera kommuner som arbetar med att utveckla processer, dit även teknikfrågor hör hemma. Sven beskriver att de har behov av kompetenser i kommunen som kan hantera frågor om leverantörsavtal, teknik, dess drift och ansvarstaganden. De saknar kunskap och resurser för 75

78 att kunna veta eller hålla rätt på detta. Kurt berättar att ju mer hälso- och välfärdsteknik som kommer in i vård och omsorg desto mer stöd, service, administration och support behövs. Elsa tror att det i framtiden kommer att behövas nya yrken, men vilka de är kan hon idag inte sia om. En fundering hon har är att några nya yrken kan hämtas från teknikmarknaden. Det ställer krav på organisation, ledare och personal att våga tänka nytt och anställa personer med andra bakgrunder, kunskaper och förmågor än de traditionella vård och omsorgsyrken som idag finns. Enligt Elsa börjar hennes organisation arbeta alltmer tvärfunktionellt. Utmaningar för dem som utför vård och omsorg är att våga prata om andra sätt att arbeta på och att se hälso- och välfärdsteknik som ett verktyg, ett hjälpmedel i vård- och omsorgsarbetet. Diskussion Kommunala organisationer har krav på sig från politiker, invånare, intresseorganisationer och anställda som har varierande krav och uppfattningar om hur och i vilken omfattning hälso- och välfärdsteknik kan, ska, bör eller borde användas inom vård, omsorg och socialtjänst. I framtiden kommer medborgare att ställa andra krav på vård och omsorg än vad som görs idag. Det kan handla om tillgänglighet och möjlighet till snabb information. Framtidens användare kommer att ha kunskaper om hur man söker hjälp och information och vilken teknik som finns för stöd. Användares krav på tekniklösningar inom vård och omsorg finns och kommer att öka. Tekniken är här för att stanna, tåget går, säger Sven. Hälso- och välfärdsteknik finns och den behövs för att fler ska kunna bo kvar hemma längre, menar Elsa. En organisation kan bestämma vilken hälso- och välfärdsteknik som ska och kan användas. Det handlar om vad som kan eller inte kan upphandlas. Det kan bli en etisk fråga om användare får olika möjligheter till teknikhjälp beroende på var användaren bor. En välkänd etisk problematik med hälso- och välfärdsteknik är dess säkerhet. Obehöriga ska inte kunna komma åt information. En annan problematik är hur personal uppfattar införandet av hälso- och välfärdsteknik som hjälpmedel i vårdarbetet. Det är skillnad på om mobiltelefonen uppfattas som ett verktyg för arbetsgivaren att kontrollera och övervaka arbetsuppgifter och dess tidsåtgång eller om den uppfattas som ett verktyg som underlättar arbetet. Hälso- och välfärdsteknik både lockar och skrämmer. Den kan göra arbetet smidigare och säkrare och locka andra personer att arbeta inom denna välfärdssektor. Hälso- och välfärdsteknik skapar också behov av verksamhetsutveckling, utbildning och kompetensutveckling. Behov av information och kompetensutveckling för både personal och användare finns och ökar med användning av hälso- och välfärdsteknik. Införa något nytt som hälso- och välfärdsteknik och ändra på invanda mönster, oavsett om det gäller rutiner, hjälpmedel eller arbetssätt är processer som behöver stöd. En ledare behöver stöd för att kunna starta och genomdriva förändringar. Stöd kan finnas i organisationen, hos andra ledare. Samtidigt behöver personal en ledare för att de ska kunna förändra sina invanda mönster, rutiner eller arbetssätt. 76

79 De utmaningar vård och omsorg har och står inför, vad det gäller teknik och att utveckla yrken går att sammanfatta i följande punkter. För organisationen är utmaningen: o o Att kunna upphandla kompatibla system som är driftsäkra Att våga ta hela klivet in hälso- och välfärdsteknik För ledare är utmaningen o o o Att föra samtal om hur hälso- och välfärdsteknik kan användas som hjälpmedel för personalen Att föra samtal om vems behov som ska styra arbetet Att möjliggöra för personal att lära på arbetet För personal är utmaningen o o o Att våga samtala om gör vi rätt saker och saker rätt Att lära andra sätt att arbeta på Att se hälso- och välfärdsteknik som ett hjälpmedel i arbetet 77

80 78

81 Vad kan pedagogik och hälso- och välfärdsteknik skapa tillsammans? Elisabeth C Andersson Inledning Nedanstående text är en delrapport utifrån utredningsuppdraget som Arenan vid Mälardalens högskola [MDH] erhållit från Regionförbundet Sörmland. Uppdraget var för akademi UKK:s del, att identifiera nödvändig och framtida kompetens inom vård och omsorg hos vårdpersonal inklusive chefer. Det finns många olika yrkesgrupper inom vård- och omsorg men i denna text är det undersköterskans yrkesroll som är centralt, utifrån tanken att det framför allt är undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen. Om god livskvaliteten hos gamla människor ska kunna upprätthållas i det längsta bör omsorg och vård ligga i framkant och här kan hälso- och välfärdstekniken komma till god hjälp. Hälso- och välfärdstekniska hjälpmedel måste kunna förstås och skötas främst av användare men också förstås och skötas med hjälp av undersköterskan. Texten är en delrapport som fokuserar på dokumentstudier utifrån undersköterskans yrkesroll och framtidens användande av hälsooch välfärdsteknik. Eftersom jag arbetar med vuxenpedagogiska frågor har pedagogiken, helt naturligt, en roll i denna text. Det vetenskapliga ämnet pedagogik behandlar bland annat etik, jämlikhet, demokrati samt utbildning och bör användas vid diskussionsfrågor kring hälso- och välfärdstekniska hjälpmedel såsom; vilka attityder finns hos användare och undersköterska, etiska frågeställningar är det främst för användaren som tekniska hjälpmedel införs, vilka behov finns hos användare, vem bestämmer om vilken användare som ska få vilket hjälpmedel, får undersköterskan utbildning i sin yrkesroll, får undersköterskan tillräcklig kompetensutbildning senare i yrkeslivet och använder undersköterskan den? Bakgrund Det diskuteras mycket i Sverige i dagsläget angående gamla människors behov av omsorg och vård. Många gamla vill få en gemenskap med andra människor och flytta till någon form av hem där de får tillsyn. De vill känna sig trygga och omhändertagna samt få en chans att träffa människor i liknande ålder. Enligt en granskning av äldreboendet som har skett av Sveriges Television [SVT] (2016) finns inte den rätten i många kommuner. SVT skriver att platser på äldreboenden har försvunnit under 2000-talet och det är stora skillnader mellan kommuner för rätten att få flytta till äldreboenden för 80plussare. Å andra sidan finns det gamla människor som absolut inte vill flytta från sitt hem till något annat boende, uttalar sig vår jämställdhetsminister Åsa Regnér (2016) i en debattartikel i SVT Hon fortsätter med att lösningarna inom äldreomsorgen måste bli fler och vi ska ta hänsyn till att vi alla är olika, även när vi är gamla. Regnér säger också att Regeringen har tillsatt utredningen Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen och dess uppdrag är att se över boendefrågorna tillsammans med andra betydelsefulla framtidsfrågor för äldreomsorgen. En av framtidsfrågorna kan vara hälso- och välfärdsteknikens utbyggnad. Det är viktigt att komma ihåg att inte enbart gamla människor behöver hälso- och välfärdstekniska hjälpmedel utan även personer med olika slags funktionsnedsättningar. Vi alla blir äldre och kunskap om 79

82 hälso- och välfärdsteknik inom äldreomsorgen kan troligen översättas till övriga samhällets vård- och omsorgsbehov. Därtill kommer multisjukdomar, det vill säga att mycket gamla människor drabbas, förutom av olika fysiska sjukdomar, även av demens. Detsamma gäller också människor med olika utvecklingsstörningar som naturligtvis även de kan drabbas av demens och Alzheimer på ålderns höst. Det i sig är en specifik problematik där det krävs stor kunskap hos vårdpersonal för att skapa ett värdigt liv för användaren av hälsovälfärdstekniska hjälpmedel. Datainsamling och syfte En dokumentstudie har genomförts där ett övergripande syfte har varit att försöka ge en bild av undersköterskans yrkesroll och användning av hälso- och välfärdsteknik i dagsläget. Ett annat syfte är att diskutera en överbryggande syn på undersköterskans möjliga användning av hälso- och välfärdsteknik i framtiden utifrån pedagogiska perspektiv. Frågeställningarna är: Vilka förhållningssätt kan ses hos undersköterskor beträffande hälso- och välfärdsteknik samt pedagogik? Hur kan undersköterskans yrkesroll förändras med hjälp av hälso- och välfärdsteknik samt pedagogik? Undersköterskans yrkesroll Utbildningen för en undersköterska som inte är specialiserad är en gymnasieutbildning inom Vård- och omsorgsprogrammet. Där finns specifikt uppdelade gymnasie- samt programgemensamma ämnen, individuellt val, gymnasiearbete samt programfördjupning. Arbetsplatslärande i två omgångar ingår. Utbildningen motsvarar cirka 70 veckor och 1500 poäng. Studierna kan bedrivas på hel-, deltid och distans samt i egen takt. De kurser som kan ses intressant för undersköterskans arbete med redskap för hälso- och välfärdsteknik samt pedagogik finns i ett programgemensamt ämne Etik och människans livsvillkor 100 poäng (en vecka på 100 % ger 20 poäng). Kurserna IT i vård och omsorg, Specialpedagogik 1, Specialpedagogik 2, Socialpedagogik, Vårdpedagogik och handledning samt Teknik i vård och omsorg, som alla är på 100 poäng vardera och som eleven väljer finns i programfördjupningen samt väljs av eleven. Det finns ett flertal kurser inom programmet som kan ge ytterligare lärande beträffande hälso- och välfärdsteknik. Undersköterskans arbete sker oftast inte på en och samma arbetsplats utan sker på flera olika platser samma dag och i olika sammanhang. Om undersköterskan arbetar inom hemtjänsten är arbetsplatsen i andra människors hem. Det är förflyttning per cykel, promenad eller bilkörning mellan dessa hem och till sin egen plats inom arbetsteamets grupplokal. Undersköterskan har ett mobilt arbete och arbetar ibland på distans via mobiltelefonen. Arbetsuppgifterna består i vård, omsorg och service av vårdtagare men även schemaläggning, planering och dokumentation samt kommunikation med medarbetare. Om arbetet sker i vårdtagares hem blir hemtjänstens arbete offentligt till skillnad mot arbetet vid ett äldreboende. Hjalmarsson (2009) har intervjuat medarbetare inom hemtjänsten i sin avhandling. Flertalet hemtjänstpersonal menar att den viktigaste arbetsuppgiften ses som 80

83 den nära kontakten med vårdtagaren, de ser sig som en förlängd arm. Det framkommer också att i hemtjänstsysslorna förekommer också andra sysslor som egentligen inte ingår i hemtjänsten. Arbetet ses som mest värdefullt när hemtjänstpersonalen befinner sig nära vårdtagaren, längre ifrån ses inte arbetet speciellt betydelsefullt. Övriga arbetsuppgifter såsom kontakter med anhöriga, biståndshandläggare och andra aktörer inom vård och omsorg ses också som viktiga men tyngst väger arbetet med vårdtagare (Hjalmarsson, 2009). Inom hemtjänstgruppen finns personer som tar på sig ansvaret för att arbeta med administration kring vårdtagare, schemaläggning, vikarier med mera, trots att det arbetet oftast genomförs under tidspress och känns som att det stjäl tid från vårdtagare. Den person som tagit på sig ansvaret vill även ha ansvaret för sin egen personliga utveckling och ser det arbetet som viktigt. Hjalmarsson (2009) beskriver ett projekt med handdatorer för mätning och registrering som en arbetsgrupp arbetat med och som drivs av de medarbetare som har tagit på sig arbetet med administration: Handdatorn kan användas till att söka och registrera information om och för vårdtagare och personal, epost kan läsas och tidsbestämda påminnelser kan införas. Möjlighet finns att ha den kopplad till fasta telenätet för en låg kostnad. Ingen har använt handdatorn som en vanlig mobiltelefon trots att den användningen är möjlig. Hemtjänstgruppen ser inte handdatorprojektet som något värdefullt arbete eftersom de inte ser nyttan för vårdtagaren i detta (Hjalmarsson, 2009). Pedagogik, kunskap och förståelse Bentling (2010) skriver att pedagogiskt arbete finns i många former inom de vårdande yrkena. Inom vårdpedagogik är lärande, undervisning samt handledning i vårdande kontext medelpunkten. Grundtanken är att alla yrkesgrupper inom vård och omsorg bör relatera arbetet med patienter, anhöriga, medarbetare och andra, till ett pedagogiskt perspektiv. Vårdpedagogiken är ett tämligen nytt utbildnings- och forskningsområde som befinner sig i gränslandet mellan pedagogik och vårdvetenskap. På svaret om vad vårdpedagogik är finns inget klart svar då ämnet förändras utifrån samhällets rådande paradigm. Utbildningsinnehåll mellan studenter och lärare, mötet med patienter och anhöriga samt kompetens i olika former och vårdande organisationer är vårdpedagogikens forskningsområden (Bentling, 2010). Pedagogik är vetenskapligt ämne som i huvudsak ägnar sig åt uppfostran och undervisning, skriver Muschinsky (2006). Pedagogiken har blivit ett vetenskapligt ämne och det kommer sig av att människan av naturen är nyfiken och vill veta samt att individen vill lösa olika problem. Inom pedagogiken behandlas frågor som gäller att lösa sociala, ekonomiska och politiska problem i samhället och att föra upp diskussioner om jämlikhet, demokrati och välstånd i ljuset. Drugge (2003) diskuterar kring erfarenhetsbaserad kunskap. De använder sin fantasi, kreativitet, flexibilitet för att kunna uppmärksamma och använda sitt omdöme på ett bra sätt för omsorgen om vårdnadstagaren. Drugge anser att varken ledning eller hemtjänstpersonal är medvetna om sin kunskap då arbetet sker i bakgrunden och finns inbakad inom arbetet. Genom daglig förädling och träning utvecklas det här lärande förhållningssättet hos medarbetare, hos individen själv men också i kollektivet. För att få ytterligare förståelse kring undersköterskans yrkesroll och äldreomsorgen behövs kunskap kring människans olika faser i livet. Erik H Erikson (2011) skriver om människans 81

84 livscykel och i hans text beskrivs en central tes som: den ständiga föränderligheten i en människas inre värld trots dess lagbundenhet (s. 7). Han menar att människan genomgår olika utvecklingsfaser där varje fas har haft sina förstadier i en tidigare utvecklingsfas. Erikson granskar människans olika faser i livet och starten sker i fasen längst bort i livet, den författaren kallar för vishetens, förtvivlans och försoningens fas, det vill säga ålderdomen, och går tillbaka i varje tidigare fas i livet tills han når barndomen. Ålderdomen har inte studerats särskilt mycket beroende på att det egentligen är först nu det finns en stor mängd levande, äldre människor på väg att bli gamla. Vuxenåren har därmed visat sig innehålla ett flertal olika livsstadier och de kommer förmodligen att utkristallisera sig ännu mer, ju längre flertalet människor lever. Det går inte att bortse från det sociala sammanhanget som förstås i en individs livscykel, menar Erikson då: Individen och samhället är sammanflätade på ett märkligt sätt och befinner sig i ett ständigt växelspel (s. 135). I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2013:3) Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre finns skrivet om tillämpningen av ett värdigt liv och ett välbefinnande hos äldre människor i deras vardagsliv. Cronlund (2013) menar att det är två frågor vårdpersonal bör ställa sig vid arbete inom vård- och omsorg som behandlar bemötande och förhållningssätt och som är; Hur gör man det man gör? Vad är rätt att göra? (s. 173). Ytterligare en betydelsefull aspekt i arbete med äldre som är över 80 år handlar om att respektera personens kropp, ägodelar, relationer, värderingar, kultur, livsåskådning och religiös tro, oavsett vad man själv tror på (s. 178). Naturligtvis ska dessa tankegångar finnas med i alla vårdsituationer men det är viktigt att som undersköterska specifikt både visa förståelse och ta hänsyn till gamla människor, är min tanke. Under senare år har det blivit populärt att utveckla och implementera policydokument såsom värdegrunder vid olika arbetsplatser, enligt Falkenström (2014). Det är vårdgivarens som kan vara landstingsfullmäktige strategi för etik inom vård och omsorg. Dokumentet visar uppsatta mål och syftar till skapandet av ett värdigt förhållningssätt men också tillit och tro inom vårdyrkena. Bergström (2004) menar att vår uppfattning kring verkligheten är mångfacetterad. Dessa uppfattningar behandlar våra värderingar i vad vi tycker är bra eller dåligt, bättre eller sämre och hur vi bör handla i olika lägen. Falkenström skriver att inom hälso- och sjukvården finns fyra internationellt etiska handlingsprinciper och de är; autonomi-, icke skada-, godhets- och rättviseprincipen. Resonemang bör föras kring vilken princip som ska ha företräde vid värderingskonflikter. Min tanke är att varje undersköterska bör fundera över sin egen etik och moral och hur hen ser på människan: Har alla samma värde? Hälso- och välfärdsteknik Det som har framkommit mer och mer inom samhällsdebatten är att det behövs en hel del hälso- och välfärdsteknik inom vården (Sävenstedt, S, Zingmark & Sävenstedt, G, 2007). Utifrån detta behövs olika kompetensbehov hos både användare och vårdpersonal. Hjälpmedel ska finnas till för att möta olika behov men också kanske uppväga vid funktionsbortfall. Tekniken ska vara där för stöd och teknikutveckling och ge nya förutsättningar som i slutänden förbättrar samhällsutvecklingen. När människor blir äldre behöver de oftast mer vård, kanske både av anhöriga och av vårdpersonal. Vårdpersonal skall som människa försöka hantera de krav på förändringsanpassning som yrket ställer på 82

85 dem samtidigt som de skall kunna möta de behov äldre med demensproblematik och deras närstående har (s. 11). Vid demensproblematik kan det bli stor osäkerhet hos vårdpersonal i de vedertagna etiska principerna då människan förändras. Det kan bli ett annat förhållningssätt då en person med demens har svårigheter att både förstå och förklara sina behov. Alla individer ska ha möjlighet till ett värdigt liv och det behövs både kunskap, inlevelseförmåga och ödmjukhet för att besluten ska bli etiskt riktiga och till gagn för äldre med stora omvårdnadsbehov (Sävenstedt et al., 2007). Hälso- och välfärdsteknik som hjälpmedel inom hälsovården har utvecklats mycket sedan slutet av 1990-talet och numera är det dessa till stor del fokuserade mot omvårdnad av äldre. Bildtelefon som en form av hälso- och välfärdsteknik har utarbetats och kan i flera fall vara en avlastning för både anhörigvårdare och inom det sociala nätverket. Alla bor inte så till att de kan besöka sina närstående så ofta de vill och då ses bildtelefonen som ett bra komplement (Sävenstedt, S, 2007a). Zingmark (2007) skriver att bildtelefonen i sig kan ge mer tillgänglighet, trygghet och inte minst frihet. Författaren har intervjuat flera anhöriga och det framkommer att: Det fanns en upplevelse av att bildkommunikationen delvis kompenserade för verbal förmåga (s. 59). Flera anhöriga var dock frustrerade över att de var beroende av assistens från vårdpersonal för genomförandet av bildtelefonsamtalen. Positivt sågs dock att via bilden kunde sinnesstämningar tolkas och man delade varandras vardag. Stefan Sävenstedt (2007b) skriver att övervakning med olika redskap inom hälso- och välfärdstekniken har funnits sedan länge. I framför allt demensvården ökar användningen. Det kan vara chips som sys in i kläderna och därmed kan vissa individer hindras att gå ut från boendet. Det finns också fotbojor som fungerar på samma sätt men där finns en negativ attityd till detta då tekniken togs fram för brottslingar. Nu finns GPS i mobilen och kan söka dem som har gått vilse. Det är i sig en lättnad för anhöriga då de ofta har ångest över att deras anhöriga ska gå bort sig. Tekniklösningar underlättar för anhöriga och vårdpersonal men om det är etiskt riktigt att övervaka en person bör också diskuteras. Sävenstedt menar angående hälso- och välfärdsteknisk tillämpning: Det är först när vi använder den för att uppnå ett speciellt syfte som det blir värdemässigt laddat och etiska komplikationer uppstår (s. 120). Sävenstedt anser också att flertalet som är positiva till olika tekniklösningar ser scenariot att individen kan bo kvar hemma medan de som är negativa ser framför sig vårdhemmet eller särskilda boenden. Vad jag kan utläsa av ovanstående finns det olika aspekter hos vårdgivare, vårdpersonal och anhöriga men även ute i samhället kring valet av verktyg inom hälso- och välfärdsteknik. Vi måste bestämma oss för att varje människa är unik och har rätt att bestämma själv. Dock tillkommer med ålderdomen demenssjukdomar och det är där vi måste visa förståelse och diskutera kring etiska ställningstaganden. Kompetens För att arbeta som undersköterska behövs kunskap och kompetens. Ellström (1996) tar fram fyra olika handlanden, fyra olika kunskaper och fyra olika lärande, se tabell 1 nedan. Beroende på olika arbetsuppgifter återfinner sig individen på fyra olika nivåer men kanske framför allt på grundnivåerna; rutin- och regelbaserat handlande. När en individ har fått högre kompetens kan det problemstyrda lärande utifrån den kunskapsbaserade handlingsnivån vara allenarådande. Ellström menar att det viktigaste lärandet kanske aldrig uppnås hos vissa individer och möjligen inte heller är något att sträva efter för alla. Som 83

86 exempel: En undersköterska besöker rutinmässigt vårdtagare i deras eget hem, ser över vad som behöver göras och hör med vårdgivaren om vad hen önskar få genomfört. Handlingsnivån kan då pendla mellan modellens rutin- och/eller rutinbaserat handlande. Om vårdbehovet hos en gammal människa ökar använder sig undersköterskan av hälso- och välfärdsteknik, pedagogik samt vård och omsorgskunskap för att uppnå det kunskapsbaserade handlandet som i sig blir till ett problemstyrt lärande. Det reflektiva lärandet kan förekomma någon enstaka gång hos en specifik vårdgivare för att bli till ett kreativt lärande. Tabell 1. Samband mellan handlings-, kunskaps- och lärandenivå (Ellström, 1996, s. 160). Handlingsnivå: Kunskapsnivå: Lärandenivå: Rutinbaserat handlande Implicit (tyst) kunskap Reproduktivt lärande Regelbaserat handlande Procedurkunskap ( knowing-how ) Metodstyrt lärande Kunskapsbaserat handlande Teoretisk kunskap ( knowing that ) Problemstyrt lärande Reflektivt lärande Meta-kognitiv kunskap Utvecklingsinriktat (kreativt) lärande Interkulturell kompetens och gärna interkulturell pedagogisk kompetens är betydelsefulla aspekter när Sverige blir ett alltmer mångkulturellt land. Det i sig, är ytterligare aspekter som är essentiella inom undersköterskeyrket. Lorentz (2013) skriver att kompetens oftast översätts med god förmåga inom en viss verksamhet, det vill säga att personen har vissa specifika egenskaper som uppfyller formella krav. Pedagogisk kompetens ses oftast synonymt med förmåga. Interkulturell kompetens innebär att det finns en medvetenhet om tolerans, öppenhet, respekt för andra kulturer och olikheter, menar Lorentz. Utifrån Ellströms (1996) modell ovan bör (ska) förmågan (pedagogisk kompetens) att medvetandegöra den interkulturella kompetensen hos den enskilda undersköterskan och kunna ses inom både handlings-, kunskaps- och lärandenivåerna. Utbildning för medarbetare En kunskapsmodell har tagits fram av TPACK (2015), se figuren nedan. TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge och är utvecklad och beskriven av lärare för skapande av en effektiv pedagogisk praktik. Modellens, figur 1 nedan, grundidé är att tre kunskaper; tekniskt-, pedagogiskt- och ämneskunnande tillsammans skapar kunskapsformen TPACK. Kunskapsfrågan är komplex och många teorier har utvecklats genom årtionden och liknande figurer finns hos andra pedagoger och filosofer. Figuren är överskådlig och den visar 84

87 en förståelse kring fördjupat lärande då cirklarna går in i varandra och i dess mittpunkt bildas ett, förhoppningsvis, fördjupat lärande. Figur 1. TPACK (2015). Hrastinski (2013) anser att det traditionellt sett finns tre perspektiv för att se på lärande och de är; objektivistiskt-, konstruktivistiskt- och socialt. Hrastinski har även skapat en liknande modell kring lärande som TPACK men där TPACK ser mittpunkten som fördjupat lärande ser Hrastinski den som själva upplevelsen av utbildningen. Modellen går att använda för ledare till att hos medarbetare medvetandegöra det egna lärandet och därmed möjligen ändra attityder till olika verktyg inom hälso- och välfärdstekniken. Undersköterskans förståelse kan öka om hen ser cirkeln med ämneskunskap (vård och omsorg) och ser att den cirkeln är lika stor som den tekniska (hälso- och välfärdsteknik) kunskapscirkeln och likaledes den pedagogiska (egna förmågan) kunskapscirkeln. Dessutom att figuren visar att i cirklarnas skärningspunkt kan uppkomma ett fördjupat lärande och/eller en upplevelse av ett lärande. Ett relativt enkelt och billigt sätt att utbilda medarbetare inom hemsjukvården är att använda sig av Internet och skicka länkar från UR (2015) med bland annat Empati och high tech (se länk i referenslistan som ett exempel). Internet kan även användas för vårdgivare och anhöriga och det kan sedan diskuteras i större grupp eller mer enskilt med vårdtagare och vårdgivare. Sammanfattning Syftet med litteraturstudien har varit att försöka ge en bild av undersköterskans yrkesroll och användning av hälso- och välfärdsteknik i dagsläget. Ett annat syfte har varit att diskutera en överbryggande syn på undersköterskans möjliga användning av hälso- och välfärdsteknik i 85