TVÅSPRÅKIGHET HOS DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TVÅSPRÅKIGHET HOS DÖVA OCH HÖRSELSKADADE"

Transkript

1 TVÅSPRÅKIGHET HOS DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Kristina Svartholm, Stockholms universitet Introduktion Den text som föreligger nedan är ursprungligen ett föredrag som jag höll vid Nordiska Audiologiska Sällskapets kongress Jag beskriver här hur döva barn kan lära sig läsa utan att behöva gå omvägen via det talade språket. Teckenspråkets roll i denna process betonas: dels som direktkommunikationsspråk i undervisningen, dels som utgångspunkt för språkjämförelser och förklaringar. I den andra delen av föredraget lyfter jag fram hörselskadades behov av teckenspråk för att de ska kunna ha full delaktighet i kommunikationen med andra i situationer där talet av olika anledningar inte fungerar särskilt väl. Inom projektet Barn och teckenspråk anordnades konferenser runt om i landet där jag deltog med föreläsningar med i stort sett samma innehåll som detta föredrag (Göteborg i november 2002, Malmö i december 2002, Härnösand i januari 2003, Stockholm i februari 2003). I föreläsningarna lyfte jag dessutom särskilt fram det lilla barnets behov av ett naturligt språk som källa för den tidiga språkutvecklingen. Varje individ skapar sitt språk. Detta sker i kommunikation med omgivningen. Det är en synnerligen kreativ process, kanske allra mest märkbar i de "fel" i form av övergeneraliseringar etc som uppträder i språkinlärarens språk, som t ex i en verbform som "gådde" eller en pluralform som "bokar". Denna kreativitet ligger långt från hur man tidigare sett på språkinlärning: man har menat att barnet tillägnar sig språk genom att imitera andra. Så är alltså inte fallet. I föreläsningarna lade jag också vikt vid skillnaderna mellan dövas teckenspråk och tecken som stöd för talet. Dövas teckenspråk har en uppbyggnad som tillåter mycket mer av samtidigt uttryckt information än vad talade språk gör. Det produceras inte bara manuellt, med händerna, utan utnyttjar också icke-manuella medel - mimik, munrörelser, blickriktning etc - som kan användas tillsammans med tecknen. Vidare har teckenspråket en spatial organisation, dvs det tredimensionella utrymmet framför den som tecknar utnyttjas på olika sätt i själva språkstrukturen. Allt detta är väl anpassat till hur ögat tar emot information. Ett talat språk som svenska, till exempel, har en uppbyggnad som väl motsvarar hur örat fungerar. De enskilda språkljuden uttrycks i stort sett ett i taget. Betydelser - den hos enskilda ord såväl som den betydelse som kommer fram genom grammatiska drag av olika slag - uttrycks genom kedjor av ljud som följer efter varandra. Då man väljer tecken som stöd till talet, TSS, kommer enskilda talade ord att uttryckas med samtidiga manuella former. Oftast är det de betydelsetunga orden - småord, liksom böjningsändelser och andra grammatiska medel som fungerar som kitt mellan orden, visar hur de förhåller sig till varandra, kommer inte till visuellt uppfattbart uttryck. Mottagaren får därför själv lägga till den information som fattas. För den som redan behärskar svenska någorlunda väl kan det naturligtvis underlätta att få det visuella stöd till munavläsningen som sådana samtidiga tecken kan ge. De är dock knappast 1 NAS 2002: Nordiska Audiologiska Sällskapet, 14. Kongress, Helsingfors, Finland, , publ. i kongressvolymen s

2 någon hjälp för att lära sig svenska för den som inte hör: om man inte får tillräcklig information om hur ett nytt ord låter och inte heller via avläsning kan avgöra hur det ser ut, ger inte heller ett tecken för det nya, obekanta ordet någon information om det. Tecken som stöd kan alltså sägas underlätta kommunikationen mellan t ex två hörselskadade - men man får hålla i minnet att sådant samtidigt bruk av tal och tecken bara ger begränsad information om den språkliga formen. Härigenom måste det ifrågasättas som lämpligt medel för språkinlärning. Diskussionen om teckenspråk gentemot tecken som stöd för oss i mångt och mycket tillbaka till 1970-talet och den diskussion som då fördes om den tecknade svenskan. Här finns en hel del tidigare forskning att tillgå (för en översikt, se t ex Svartholm 1997). Vi har också en mängd andra, tidigare kunskaper om döva barns språkliga, kognitiva och sociala utveckling som fortfarande är giltiga. Helt klart är att det döva eller hörselskadade barnets behov av teckenspråk inte har förändrats genom åren. FÖREDRAG VID NAS 2002 Språk skrift och tal Det är viktigt att inse att skrift och tal är skilda representationer av språk. Dessa representationer utgör dock inte språk i sig. Ordet språk står i stället för något abstrakt: det regelsystem och det lexikon som egentligen bara finns som en inre, mental konstruktion i våra hjärnor. Språkinlärning innebär att varje individ skapar, bygger upp detta inre system. Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Hörande barn får informationen via talet, i naturligt samspel med omgivningen. För döva och gravt hörselskadade barn, däremot, utgör inte tal och hörsel den optimala vägen för att få information om språkets byggnad. Talet ger dem helt enkelt för litet visuellt uppfattbar och därmed också ofullständig information om språket i sig. Det som vi i stället har arbetat med i den svenska forskningen, i nära samverkan med specialskolan för döva och gravt hörselskadade, är att försöka finna ut hur man bäst kan använda skriften som den primära vägen för barnet att bygga upp dessa inre, mentala språkkunskaper. Skriften är ju en visuellt fullt tillgänglig representation av språket och borde alltså kunna fungera väl för tillägnandet av det. Detta utgör en väsentlig grundtanke i den tvåspråkiga modell för dövundervisning som vi har arbetat fram i Sverige under de senaste 20 åren. En annan väsentlig grundtanke i modellen är att i undervisningen göra skriften tillgänglig, få den att kommunicera något, via teckenspråk. Teckenspråket betraktas också som barnets primära språk med allt vad det innebär: som det språk som utgör grunden för barnets psykosociala och kognitiva utveckling. Kunskaper i samhällets språk, och då i första hand skriftspråkskunnande, blir ett funktionellt komplement till teckenspråkskunnandet. (Se t ex Svartholm 1993, 1997; Mahshie 1995.) Läsprocessen För det hörande barnet innebär uppgiften att lära sig läsa att inse sambandet mellan skrift och tal, det som emellanåt kallas för att knäcka koden. De vanligaste metoderna i läs- och skrivundervisningen för ett språk som till exempel svenska går ut på att man försöker hjälpa barnet

3 att se detta samband. Barnet lär sig att gå från skriften via ljud, dvs via en fonologisk representation, för att nå de inre, mentala regler och det inre lexikon som barnet redan har utvecklat via talet. Insikten om sambandet skrift tal beskrivs ofta som något som kommer tämligen plötsligt, som en upptäckt som barnet gör. För döva och gravt hörselskadade barn kan man emellertid inte tala om att de ska knäcka någon kod helt enkelt för det att det inte finns någon kod för dem att knäcka. Läsning och läsinlärning innebär i stället att barnet successivt, via skriften, bygger upp just inre regler och ett inre lexikon, dvs bygger upp sina språkkunskaper. Läsinlärning och språkinlärning blir på så sätt en och samma process. Jag ska här inte gå närmare in på den diskussion som förs inom läsforskningen kring sådant som rör t ex avkodningen och processandet av skriftens visuella information utan vill i stället lyfta fram och betona en annan, väl så viktig aspekt på läsning och läsprocessen. Själva läsningens kärna, det att förstå en text, är något oerhört mycket mer komplicerat än att läsaren bara lägger ihop ett litet ljud- eller skriftsegment i taget till en större enhet. För att förstå en text måste läsaren förhålla sig aktivt till den: inte bara till dess språk utan också till de bakgrundskunskaper som den förutsätter. En god läsare aktiverar sina förväntningar på texten och relaterar den till sina tidigare erfarenheter av texter och hur texter är uppbyggda och vilka syften de brukar ha. En god läsare sätter också upp mål för sin läsning, olika för olika lässyften, och anpassar sitt sätt att läsa efter detta. Så använder vi oss till exempel av olika lässtrategier då vi läser skönlitteratur eller en dagstidning eller då vi söker oss fram till en viss information i en vetenskaplig artikel eller, för den delen, i en text som telefonkatalogen. Viktiga egenskaper hos en god läsare är alltså att inneha ett aktivt förhållningssätt till det egna läsandet och förmåga till ett effektivt utnyttjande av tidigare läserfarenheter. Det handlar om egenskaper som man bör ta fasta på läsundervisningen och hjälpa barnet att utveckla, vare sig barnet är hörande eller dövt. Tvåspråkig läsinlärning hos döva Jag går nu över till frågan om huruvida döva elever verkligen kan utveckla en fullgod läsförmåga, jämförbar med hörandes. I det följande redovisar jag kort resultatet av en undersökning som genomfördes då den första kullen döva elever lämnade specialskolan efter tio års skolgång med en tämligen konsekvent genomförd tvåspråkig undervisning bakom sig. (Svartholm 1994, 1998.) Dessa elever, sex stycken, hade mött teckenspråk i tidig ålder och hade tillägnat sig det som sitt förstaspråk. De deltog i svenskundervisning som gavs på försök i nära samverkan med forskningen inom området. Den undervisning de fick byggde på tanken att teckenspråket skulle tjäna som grund för arbetet med svenska, inte bara som undervisningsspråk utan också som det språk som svenska texter lades mot och jämfördes med. Man arbetade till exempel med översättningar mellan språken och utvecklade ett kontrastivt perspektiv på den skrivna svenskan, utan hänvisning till ljud eller tal. En väsentlig grundtanke var också att säkerställa att eleverna fick rik tillgång till språklig input, dvs att de fick möta mycket och varierad svensk text att bygga upp sina språkkunskaper från. Texterna utgjordes redan från början av riktiga texter, dvs böcker och annat som var skrivet för barn i syfte att roa och intressera dem.

4 Under det sista skolåret deltog dessa försökselever tillsammans med sina jämnåriga i samma avgångsklass i ett läsförståelsetest. Eleverna ombads att läsa ett antal texter av varierande svårighetsgrad och återge innehållet på teckenspråk. De fick också svara på en del frågor kring texterna. Allt detta spelades in på video. Sammantaget deltog 19 elever i undersökningen. Försökselevernas textåtergivningar, liksom deras sätt att resonera kring texterna, visade klart att de var fullt kompetenta läsare med god behärskning av svenska i skrift, väl så jämförbar med hörande elevers i samma ålder. De klarade av att identifiera svåra drag i texterna, de kunde resonera kring betydelser hos nya ord, de klarade av att aktivt söka efter innebörder i kontexten osv. Härigenom visade de att de hade en väl utvecklad metalingvistisk förmåga, dvs förmåga att resonera kring språk och kring sitt sätt att hantera det. Det är en förmåga som ofta omnämns i litteraturen som ett viktigt kännetecken för en god läsare. (Brown 1980; Garner 1987.) Bland deras jämnåriga, däremot, var samma förmåga generellt sett inte särskilt utvecklad. För flertalet av dem visade sig texterna vara för svåra. Bristen på förståelse framkom tydligt då de ombads återge textinnehållet på teckenspråk. Många av dem tillämpade en enkel strategi för sin läsning där de sökte efter ett-till-ett-motsvarigheter mellan ord och tecken. En sådan översättning mellan språken av ett ord i taget ger ett obegripligt resultat: helheten, ordens sammanhang och därmed också deras innebörd i den specifika kontexten, försvinner. Felåtergivningar av olika slag var också vanliga. Då eleverna ombads förklara innebörden av det som de på så sätt återgav, klarade de inte detta. Sammantaget visade de allra flesta av dessa elever att de inte hade något aktivt, medvetet förhållande till sin läsning och att de inte heller förstod särskilt mycket av texterna. Till skillnad från de sex försökseleverna hade de som regel kommit i kontakt med teckenspråk förhållandevis sent. Lärare och andra vuxna i deras omgivning hade vanligen använt någon form av så kallad tecknad svenska, dvs tecken som avser att följa det talade språket, ord för ord. Detta hade alltså inte fungerat särskilt väl som grund för deras utveckling av kunskaper i svenska. Undersökningen visar att det är fullt möjligt att utveckla en god läskunnighet hos döva elever via skriften, utan att gå den för många så svårforcerade omvägen via tal och hörsel. Detta bekräftas också av senare undersökningar. (Salander & Svedenfors 1993, Petersson et al ) En spännande utmaning är att finna ut hur man i undervisningen av hörselskadade barn utanför specialskolan, liksom barn med Cochlea Implantat, kan dra nytta av de metoder som utvecklats inom dövundervisningen. Hur kan man bäst stödja dessa barn i deras språkutveckling så att de ges möjlighet att bygga upp sitt inre, mentala språk inte bara via tal utan också via skrift? Här menar jag alltså att den tvåspråkiga modellen för dövundervisning kan ha mycket att bidra med. Tvåspråkighet för hörselskadade Den språkvetenskapliga forskningen kan också bidra med annat. Hit hör till exempel insikter om de språkliga funktioner som teckenspråket kan fylla i olika individers liv. För dövas del kan den tvåspråkiga situationen beskrivas som ett förhållandevis okomplicerat diglossiskt förhållande med en tydlig funktionsuppdelning mellan språken. Det ena språket, teckenspråk, används som vilket talat språk som helst i direktkommunikation med andra. Det andra språket, samhällets språk, fyller primärt skriftspråksfunktioner och medger därmed också kommunikation som inte är bunden till här och nu. En sådan funktionell tudelning mellan två språk är synnerligen vanlig runt om i världen, både hos tvåspråkiga individer och i tvåspråkiga samhällen.

5 För hörselskadade, som klarar av att kommunicera via tal och hörsel, om än med vissa begränsningar, är behovet av tvåspråkighet delvis ett annat. År 1998 genomförde en psykolog, Margareta Ahlström, och jag själv en pilotundersökning där vi intervjuade ett antal vuxna hörselskadade om deras språkanvändning. (Ahlström & Svartholm 1998.) Samtliga var hörselskadade sedan barndomen och hade som regel gått i särskilda hörselklasser under skoltiden. De hade alla lärt sig dövas teckenspråk, de flesta dock förhållandevis sent i livet, något som flera också beklagade. För ett par av dem hade teckenspråket öppnat vägen till högre utbildning: via teckenspråkstolkning kunde de få reella möjligheter att ta del av högskoleundervisning och delta i gruppdiskussioner och liknande. Här kom man ofta till korta om man enbart var hänvisad till tekniska hjälpmedel. I yrkeslivet använde man gärna teckenspråkstolk vid sammanträden och mer formella möten av olika slag när flera personer deltog. Det handlade då inte bara om att förekomma den alltför vanliga situationen att tekniska hjälpmedel inte fungerar som de ska. Teckenspråkstolkning underlättade nämligen också då kraven blev för höga på koncentrationsförmågan, till exempel då föreläsningspass eller sammanträden blev för långa. Man blev helt enkelt trött av ansträngningen att aktivt lyssna via slinga och liknande och upplevde det som en lättnad att kunna växla om med att ta till sig innehållet visuellt, via tolk. I privatlivet umgicks man gärna med andra teckenspråkskunniga hörande, hörselskadade eller döva. Med dem kunde man kommunicera i situationer där det annars hade varit helt omöjligt för den hörselskadade att delta språkligt, som på kaféer och pubar, på restauranger eller i andra mer eller mindre bullriga miljöer, som ute på gatan eller i bussar eller pendeltåg. Tillsammans med teckenspråkiga hörande och hörselskadade vänner kunde man alltså enkelt välja det språk som för stunden fungerade bäst. Tillsammans med icke teckenspråkskunniga var möjligheterna till delaktighet i kommunikation starkt begränsade. Man var inte bara beroende av ljudmiljön i omgivningen utan också av antalet personer som deltog i samtalet och hur turtagningen dem emellan fungerade. Släktmiddagar, sammankomster med arbetskamrater i grupp, diskussioner med fler än någon enstaka i taget listan kan göras lång över situationer där de hörselskadade var och förblev utanför. Sammanfattningsvis vill jag beskriva teckenspråkets roll i dessa hörselskadades liv som berikande. Det öppnade möjligheter till kommunikation och språklig samvaro som man annars inte hade haft tillgång till. Teckenspråket minskade därmed också den känsla av utanförskap och ensamhet som många hörselskadade kan vittna om. Här menar jag att både samhälle och skola har ett stort ansvar för att uppmuntra och stödja tvåspråkighet med teckenspråk som ett av de båda språken även för hörselskadade, inte bara för döva. Återigen, menar jag, kan kunskaper och erfarenheter från dövområdet tillföra också hörselskadade något värdefullt. Referenser: Ahlström, M. & K. Svartholm (1998). Barndomshörselskadades erfarenheter och upplevelser av tvåspråkighet. En pilotstudie. Forskning om Teckenspråk XXI. Red. I. Ahlgren & B. Bergman, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

6 Brown, A. (1980). Metacognitive development and reading. In: Theoretical Issues in Reading Comprehension. Eds.: R.J. Spiro, B.C. Bruce & W.F. Brewer. Hillsdale, N.J.:Erlbaum. Garner, R. (1987). Metacognition and Reading Comprehension. Norwood, N.J.: Ablex Publishing Corporation. Mahshie, S.N. (1995). Educating Deaf Children Bilingually. With Insights and Applications from Sweden and Denmark. Washington, D.C.: Gallaudet University Pre-College programs. Petersson, M., et al. (2000). Resultat från lästest genomförda i klasser med teckenspråkig undervisning. YFPDH, Rapport 2000:1. Salander, S. & Svedenfors, B. (1993). Standardprov i svenska ht 92, åk 10 Östervångsskolan. Nordisk Tidskrift för Dövundervisningen, 1, Svartholm, K. (1993). Bilingual education for the deaf in Sweden. Sign Language Studies, 81, Svartholm, K. (1994). Second language learning in the deaf. In: Bilingualism in Deaf Education. Eds.: I. Ahlgren & K. Hyltenstam. Hamburg: SIGNUM Press, Svartholm, K. (1997). Dövas tvåspråkighet. I: Vårdprogram för behandling av döva barn med cochleaimplantat. Red.: Bredberg G. & S. Harris. Lund, Juni 1997, Svartholm, K. (1998). Bilingual education for the deaf: Evaluation of the Swedish model. In: Deaf Children and Bilingual Education. Proceedings of the International Conference on Bilingual Education of Deaf Children, Moscow, April Eds.: G.L. Zaitseva, A.A. Komarova, D.M. Pursglove. Moscow: Zagrey,

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Kristina Svartholm. Dövas tvåspråkighet

Kristina Svartholm. Dövas tvåspråkighet 1 Ur: Vårdprogram för behandling av döva barn med cochleaimplantat. Göran Bredberg & Sten Harris, Lund 1997, s 27-31 Kristina Svartholm Dövas tvåspråkighet Internationellt sett ligger forskningen om det

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02

Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02 Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02 Kursbeskrivning VT 2017 2 (5) Beslut Denna kursbeskrivning är beslutad av styrelsen vid institutionen för lingvistik 2016-12-13. Undervisande lärare Krister Schönström

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Helena Foss Ahldén samordnare för döv och hörselfrågor

Helena Foss Ahldén samordnare för döv och hörselfrågor Helena Foss Ahldén samordnare för döv och hörselfrågor Hur lär sig döva barn läsa? Mina utgångspunkter är: erfarenhet av många år som lärare för döva och hörselskadade elever och deras läsprocess från

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

Terminens syfte Terminen syftar till att ge kursdeltagarna grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper om och i svenska teckenspråket

Terminens syfte Terminen syftar till att ge kursdeltagarna grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper om och i svenska teckenspråket Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år Termin 1 Teckenspråks- och dövblindtolkutbildningen är en fyraårig, eftergymnasial utbildning med flexibel in- och utgång, beroende på vilka

Läs mer

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Har ni CODA i er verksamhet?

Har ni CODA i er verksamhet? Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Kognitiva modeller för språkinlärning

Kognitiva modeller för språkinlärning Kognitiva modeller för språkinlärning Levelts talprocessmodell (Levelt, 1989) Krashens hypoteser The learning- acquisition hypothesis The monitor hypothesis The natural order hypothesis The input hypothesis

Läs mer

Att tillägna sig det skrivna språket informellt, i samspel med en läsande och skrivande omgivning

Att tillägna sig det skrivna språket informellt, i samspel med en läsande och skrivande omgivning Att tillägna sig det skrivna språket informellt, i samspel med en läsande och skrivande omgivning Ragnhild Söderbergh Lunds Universitet (emeritus) Abstract Denna text är

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om

Läs mer

Att använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan

Att använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan Att använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan Utgångspunkter För döva elever och elever med hörselnedsättning sker begreppsutveckling inom matematik på liknande sätt som för

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Observationspunkter, lärarmatris

Observationspunkter, lärarmatris Observationspunkter, lärarmatris Elevens namn A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord

Läs mer

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden

Läs mer

Är alla lärare språklärare?

Är alla lärare språklärare? Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk för döva I Swedish as a Second Language for the Deaf I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: LISD10 Gäller från: HT 2011 Fastställd: 2009-06-09

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30).

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30). 1 (7) Dnr 62-2009:242 KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge nyanlända eller tidigare anlända vuxna invandrare,

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer

Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år

Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år Termin 5-8 s- och dövblindtolkutbildningen är en fyraårig, eftergymnasial utbildning med flexibel in- och utgång, beroende på vilka förkunskaper

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) 2014-03- 21 Ert diarienummer: 2013/6517/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vårt diarienummer: 0049/2014 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet,

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

U = Underkänd Studenten uppnår inte kunskapsnivån för de förväntade studieresultaten.

U = Underkänd Studenten uppnår inte kunskapsnivån för de förväntade studieresultaten. Betygskriterier för Teckenspråk i teori och praktik II, 30 hp VT17 Kurskod: LITN21 Beslut Dessa betygskriterier är fastställda av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2016-10-11. Betygskriterierna

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd 2012-12-13 Ert diarienummer: 62-2012:160 Skolverket 106 20 Stockholm Vårt diarienummer: 1379/2012 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet

Läs mer

Kursplan. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål

Kursplan. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Skriftspråklärande - teckenspråkighet och hörselnedsättning, 15 högskolepoäng Literacy Learning - Deafness and Hard of Hearing,

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in

Läs mer

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat

Läs mer

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Medvetenhetens intåg...

Medvetenhetens intåg... Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.

Läs mer

Vad innebär det att se en text?

Vad innebär det att se en text? Malmö högskola Lärarutbildningen SOL Examensarbete 15 högskolepoäng Vad innebär det att se en text? En studie av lärares uppfattning av döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. What does

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen? KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 6, nr 1, 2010 Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen? Carin Roos Lektor i specialpedagogik

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet

Läs mer

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad Välkommen till TAKK - tecken som stöd Svenskt Teckenspråk (Tsp) på olika sätt Svenskt teckenspråk, i dagligt tal bara teckenspråk Visuellt språk - annan grammatik än svenskan. Tecknad svenska Talar och

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets kultur" (SOU 2012:65)

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012:65) 2013-02-25 Ert diarienummer: Ku20 121 1 478/KO Vårt diarienummer: 54/2013 Till: Kul turdepartementet >DR -=-- SVERIGES OOVAS RIKSFÖRBUND Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets

Läs mer

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning 2012-09-28 Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning Institutet för språk och folkminnen, via avdelningen

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer