Ekonomisk utveckling och social dynamik. Svensk jordbruksomvandling i europeiskt perspektiv

Transkript

1 Ansökan för forskningsprojektet Ekonomisk utveckling och social dynamik. Svensk jordbruksomvandling i europeiskt perspektiv (Economic development and social dynamics. Swedish agricultural transformation in European perspective) Sammanfattning Jordbrukets betydelse för Sveriges ekonomiska omvandling och tillväxt har gett upphov till en svensk modell där böndernas ökade produktion och den relativt jämna resursfördelningen skapade efterfrågan och frigjorde resurser för industrialiseringen. Bakgrunden till den svenska utvecklingen är dock oklar då produktionsutvecklingen inom jordbruket fortfarande är okänd. Vi vet således mycket lite om innehållet i den ekonomiska och sociala förändring som ägde rum på landsbygden under och 1800-talet. Därmed saknar vi inte bara kunskap om den agrara omvandlingens betydelse och förlopp utan även om vilka mekanismer som startade den och om vilka grupper som drev den. Projektet utgör ett svenskt bidrag i ett europeiskt forskningsprogram och fokuserar på jordbrukets produktionsutveckling, med inriktning på böndernas roll i landsbygdens omvandling och modernisering. Unika källmaterial omfattande ett 40-tal skånska socknar medger att årliga förändringar i produktionen för närmare tusen individuella gårdshushåll kan följas. Undersökningen är komparativ där bönder med skiftande socioekonomiska och topografiska förhållanden jämförs, liksom skillnader mellan manligt och kvinnligt ägande. Såväl longitudinella som tvärsnittsstudier av produktionsutveckling, jordägande, skiften och odlingsareal genomförs. Resultaten jämförs även med godsdomänernas produktion. En generell och sammanfattande bild kan därmed för första gången skapas av dels och 1800-talens produktivitetsutveckling, dels olika aktörers roll i den agrara omvandlingen.

2 Populärvetenskaplig sammanfattning Under 1800-talet skedde en kraftig ökning av jordbruksproduktionen. Vid detta sekels början importerades fortfarande årligen stora mängder spannmål för att täcka befolkningens behov, men redan vid dess mitt var Sverige en stor nettoexportör, trots att befolkningen då hade ökat med 50 procent. Jordbruket har haft en avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten och för det moderna Sveriges framväxt. Förr utgick forskarna från att denna förändring hade drivits fram av den dåvarande överklassen adel, präster och andra ståndspersoner. Modern forskning pekar oftare på de vanliga böndernas roll i omvandlingen. När dessa fick ekonomiska och lagliga möjligheter att börja agera satte skiftesrörelserna igång på allvar och ny jordbruksteknik spreds snabbt. Problemet är att vi har ganska vaga uppfattningar om hur jordbruksomvandlingen och produktivitetsökningen gick till. Detta beror till stor del på att det inte fanns någon tillförlitlig statistik över jordbruksproduktionen förrän vid 1800-talets slut. Därför finns det fortfarande en stor osäkerhet kring vilka mekanismer som startade förändringarna, när de startades och vilket resultat detta gav för olika grupper. Fanns det till exempel perioder av tillväxt och stagnation och sammanföll de med förändringar i institutioner, teknik och organisation? Var produktionsökningen störst hos godsen eller bönderna? Var frälsebönderna mer ekonomiskt efterblivna än skattebönderna? En stor andel av gårdsövertagarna var kvinnor. Innebar ett kvinnligt gårdsövertagande vid makens död en försvagning av gårdens ekonomi? Var det i trakterna med den bästa jordmånen för åkerbruk som produktivitetsutvecklingen var starkast under 1800-talet, eller framtvingades nya lösningar på andra håll för att kompensera naturens brister? Vårt projekt behandlar dessa frågor med hjälp av unika historiska källmaterial som ger möjlighet att år från år följa spannmålsproduktion och boskapsavel hos cirka 1000 individuella gårdshushåll under och 1800-talen. Gårdarna ligger i ett 40-tal skånska socknar med varierande naturliga förutsättningar i form av topografi och jordmån, och med skiftande ägandeförhållanden. En tidsserie skapas för varje gårds produktionsutveckling. Genom andra källor tillförs information kring jordskiften, ägande, redskaps- och teknikutveckling, priser och skatter m.m. Med hjälp av såväl beskrivande som multivariata statistiska metoder analyseras inverkan av dessa faktorer på produktionsutvecklingen för olika kategorier bönder. Dessutom jämför vi utvecklingen bland bönderna med godsens utveckling. Genom projektet fylls inte bara en viktig kunskapslucka i historien om jordbrukets ekonomiska tillväxt. Resultaten skapar också möjligheter att förklara den så kallade svenska modellen för industrialisering och omvandling till ett modernt samhälle. Denna modell bygger på en relativ jämn inkomstspridning bland bönderna. Den stora gruppen bönder blir lika många självständiga ekonomiska aktörer, som deltar i framväxten av nya institutioner i samhället och som själva börjar efterfråga industriellt tillverkade produkter. Modellen har inspirerat teorier kring utveckling i tredje världen. När vi nu för första gången beräknar produktionsutvecklingen hos ledare och efterföljare i omvandlingen av jordbruket, skapas ny kunskap om hur tillväxt och omvandling åstadkoms. Projektet är en del av ett stort europeiskt forskningsinitiativ om agrara strukturer och historiska förändringsprocesser. Forskare från nitton europeiska länder deltar i programmet och uppgiften är bland annat att definiera lösningar för den framtida utvecklingen av det europeiska jordbruket. Vår forskning tillför en unik bild av den svenska utvecklingen och problematiken, vilken jämförs med historiska och nutida förhållanden i övriga Europa.

3 Forskningsprogram Specifika mål Projektets syfte är att studera agrar produktion och omvandling. Unika källmaterial används för att beräkna och jämföra produktionsutvecklingen hos individer och grupper. Denna relateras till övrig utveckling: ägande, skiften, odlingsareal, arbetskraftsbehov och arbetsmarknad, utveckling av skatter och räntor, jordmån, förändring av teknologi och grödor samt till prisutvecklingen och kommersialiseringen av den agrara ekonomin. Förklaringsmodellen baseras på teorier om att böndernas incitament att öka sin produktion och produktivitet var beroende av förändringar i ägande och institutioner, och sist och slutligen, deras möjlighet att behålla sitt produktionsöverskott. Det specifika målet kan brytas ner i två delmål: 1. Beräkna jordbruksproduktionen i Skåne på gårdsnivå och totalt under perioden ca utifrån olika typer av socioekonomiska, topografiska och ägandemässiga förhållanden. Skattningarna av produktionen genomförs genom ett unikt källmaterial bestående av prästtiondelängder från 40 skånska socknar med närmare tusen individuella gårdshushåll. 2. Relatera denna utveckling till socioekonomiska kännetecken, ägande, befolkningstillväxt, genus, naturliga odlingsförutsättningar, institutionella förändringar och skiften, förändringar avseende varu-, jord- och arbetsmarknader, förändringar i grödor, teknik och metoder samt utveckling av skatter, räntor och priser. Projektets specifika mål är alltså att för första gången skapa en generell och sammanfattande bild av och 1800-talens produktivitetsutveckling inom jordbruket i Skåne, samt att analysera olika aktörers roll och förutsättningar i den agrara omvandlingen. Resultatet jämförs sedan med liknande europeiska undersökningar som genomförs inom ramen för ett internationellt agrarhistoriskt forskningsprogram finansierat av COST. Områdesöversikt I sitt klassiska verk Sveriges ekonomiska historia (1949) framställde Eli Heckscher de fria bönderna som en hämsko på den ekonomiska utvecklingen i kontrast till effektiv stordrift i England och på kontinenten. Hans bild av en bondeklass präglad av små resurser och konservativ attityd har dock omvärderats i ljuset av de senaste årtiondenas forskning kring bönder och deras roll i den agrara revolutionen (Herlitz 1974; Winberg 1975; Fridlizius 1979; Svensson 2001). Den nya forskningen har skapat en svensk modell för ekonomisk omvandling, som bygger på att bönderna trädde fram som självständiga och allt starkare ekonomiska aktörer under 1800-talet. Denna allmänna produktivitetsökning på landsbygden utgjorde grundvalen för industrialiseringen (Schön 1997). Modellens utmärkande egenskaper används idag för att förklara utveckling eller brist på utveckling i tredje världen (Morris och Adelman 1989; Alesina och Rodrik 1994).

4 Bondejordbrukets produktionsutveckling är dock okänd. Statistiken över jordbruksproduktionen under 1700-talet är obefintlig och kvaliteten på de siffror som samlades in av präster, landshövdingar och hushållningssällskap under 1800-talet är mycket bristfällig (Svensson 1965, Gadd 1999). Hittills har vi varit hänvisade till övergripande beräkningar som har byggt på uppskattningar av hela landets konsumtion av kalorier per capita (Schön 1995) eller korntalsberäkningar och uppodlad areal (Gadd 2000). Godsens roll som aktörer vid modernisering av landsbygden har blivit starkt genomlysta i senare årtiondens forskning (Jonsson 1980, Köll 1983, Möller 1989, Olsson 2002, Nyström 2003, Sundberg et al 2004). Genomgripande jämförande studier mellan godsbygder och bondebygder saknas dock. De jämförelser som gjorts har ofta behandlat någon enskild demografisk, ekonomisk eller annan faktor, t ex befolkningstillväxt (Fridlizius 1979, Dribe & Olsson 2003), skatter (Olsson 2005), förmögenhet (Isacson 1979), dödlighet (Bengtsson 2004), byggnadssätt (Ulväng 2004), eller undantagsvis flera faktorer brukningsorganisation, arbetsorganisation och finansiering men under en kortare period (Hoppe och Langton1994). Jordbrukets tekniska utveckling, speciellt under 1800-talet, har genererat en rad undersökningar (Zachrison 1920, Lägnert 1955, Bringéus 1964 och 1971, Kuuse 1970, Gadd 1983 och 1998, Hallén 2003). Därmed har vår kunskap ökat om var och när nya redskap, grödor och växtföljder introducerades. Moderna jordartsanalyser i kombination med äldre bedömningar av jordkvaliteter har också ökat möjligheten att förstå regionala och lokala variationer i det förindustriella jordbrukets villkor (Ekström 1927; Eriksson et al 1999). Men varken teknikutveckling eller jordartsanalyser har kunnat speglas mot de faktiska förändringar i produktiviteten som skedde under och 1800-talen. Någon kvalificerad bild har alltså hittills inte kunnat skapas av jordbrukets produktionsutveckling och de eventuella skillnader som uppstod till exempel mellan resursstarka respektive resurssvaga bönder, mellan manligt respektive kvinnligt styrda gårdshushåll eller mellan godsen och bönderna. De för utvecklingen så avgörande frågorna om vem som var drivande i omvandlingen och vilken inverkan ägande och institutionella förändringar hade på produktionen under olika perioder är följaktligen till stor del ännu obesvarade. På samma sätt har aldrig spridningen av jordbrukets innovationer kunnat kopplas till produktivitetsutvecklingen, och den omfattande kunskap som finns om de naturliga förutsättningarna i form av jordmånsanalyser har aldrig kunnat utnyttjas vid konkreta undersökningar av jordbrukets omvandling. De europeiska ländernas förindustriella produktionsstatistik för jordbruket lider av liknande problem som Sveriges (Overton och Campbell 1999, van Zanden 1999). Den internationella forskningen kring produktionen under den agrara revolutionen domineras av studier på England (se t ex Chambers & Mingay 1966, Overton 1996). Allen (1992) visar att den traditionella bilden av att tillväxt skapades på kapitalistiska storjordbruk efter 1700-talets skiftesreformer är felaktig. Hopcroft (1999, 2003) påvisar vikten av att studera lokala institutioner och brukningssätt i den europeiska agrara utvecklingen. På samma sätt drar Hoffman (1993) slutsatsen att analysen måste föras på regional nivå med hänsyn till böndernas specifika förutsättningar. På så sätt har till exempel bilden av den franska utvecklingen omvärderats, som tidigare präglades av föreställningen om ett småbrukarkollektiv fast i gamla traditioner. Hoffman identifierar stora grupper bönder som var innovationsbenägna och engagerade i marknadsekonomin. Liknande slutsatser drar de Vries (2001) för Holland. I opposition mot tesen om storfarmare framhålls att marknadsorienteringen drevs fram av de normala direkta producenterna på landsbygden. Men var tillgång till marknad och frigörelse från feodalism nog för att skapa denna

5 process? Brenner (2001) hävdar att det var den kapitalistiska ekonomins logik som överallt tvingade bönderna att välja mellan att gå under eller att bli marknadsproducenter. Projektbeskrivning Projektet ligger således väl framme i den internationella agrarhistoriska forskningsfronten. Teoretiskt kombinerar vi en marknadsinriktad institutionell ansats (North & Thomas 1973) med fördjupad analys av klasstruktur och social differentiering (Brenner 1985). Praktiskt gör vi en unik studie av sambandet mellan denna kontext och en faktisk, på mikronivå beräknad ekonomisk utveckling. Forskningsfrågeställningarna som projektet behandlar är: Hur utvecklades böndernas produktivitet under och 1800-talen? Skapades tillväxten av institutionella, organisatoriska och tekniska förändringar, eller var det istället så att ökad produktion och marknadsinriktning hos vissa bondegrupper ledde till dessa förändringar? Följdfrågorna blir då: Var det de ekonomiskt framgångsrika bönderna som tog initiativ till jordskiften? Gynnade utvecklingen initiativtagarna eller efterföljarna? Fick föregångarna genom sin entreprenörsförmåga ett ekonomiskt försprång och övertag över senkomlingar? En alternativ möjlighet är att de fick bära stora kostnader och risker medan efterföljarna kunde dra nytta av dessa investeringar. Den svenska modellen inbegriper en allmän inkomstökning. Samtidigt differentierades bönderna ekonomiskt under 1800-talet. Var ackumulationen av överskott hos vissa grupper avgörande för den fortsatta produktionsutvecklingen eller utmärktes produktionsökningen av att allt fler fick tillgång till jord och ökade inkomster? Står orsaker till den ekonomiska differentieringen att finna i skilda förutsättningar? Var de avgörande faktorerna ägandeförhållanden och närheten till kommersialiserande miljöer? Stagnerade produktionen hos godsens dagsverksbönder och bland de bönder som hade osäkra besittningsförhållanden? Ledde stagnerande skatter och ökade dagsverksbördor till skillnader i produktionstillväxt eller pressades dagsverksbönderna till att hålla jämna steg med skattebönderna? Alternativt, var jordmånen och om gården låg på slätten eller i skogsbygden avgörande? Innehade initiativtagarna och de innovationsbenägna den ur odlingssynpunkt bättre jorden, eller ledde begränsade odlingsbetingelser till framtvingade produktionsförbättrande åtgärder och ökad mottaglighet för innovationer? Vad orsakade differentiering inom grupper med samma ägandestrukturer, kommersiella möjligheter och naturliga odlingsförutsättningar? Var det initiala ekonomiska och sociala skillnader som påverkade möjligheter till vidare ackumulation? Eller var det förmågan till anpassning till nya förhållanden som var avgörande? Var rusthållare mer ekonomiskt framgångsrika än andra bönder? Vad betydde ett kvinnligt övertagande av gårdsbruket? För att kunna besvara dessa frågor krävs ett undersökningsområde med i europeiskt perspektiv närmast unika källmaterial om såväl produktion, befolkning, priser och skatter. Undersökningsområdet är Skåne. Landskapets variation av ägandeförhållanden, topografi och historiska odlingssystem, liksom godssystemets starka ställning, möjliggör till fullo den komparativa ansats som här skisseras.

6 Ett källmaterial som hittills knappast använts inom ekonomisk och socialhistorisk forskning är de rörliga prästtiondena. Vi har tidigare konfronterats med vissa problem vid användandet av tionden på aggregerad nivå eller som absoluta mätare av skördeutfallet (Le Roy Ladurie & Goy 1982, Palm 1993, Leijonhufvud 2001). Kronotionden fixerades till fasta årliga belopp från och med 1680-talet i Sverige. Prästens tionden förblev dock rörliga, i vissa skånska pastorat ända fram till 1850-talet. De var relaterade till förändringar i varje tiondegivares årliga produktionsutfall (Olsson 2005). Prästens incitament och möjligheter att kontrollera tiondets storlek var relativt stora då han personligen var ansvarig för registrering av sin egen inkomst och då han själv var en lokal jordbrukare med närhet till tiondegivarna. Denna centrala del av studien baseras på prästtiondelängder från 40 skånska socknar, som har identifierats i en arkivinventering inför projektansökan. De representerar ett brett urval av landskapets geografiska och socioekonomiska möjligheter. Utifrån närmare tusen individuella gårdshushålls perspektiv kan vi för ett stort antal byar följa produktionsutvecklingen från det tidiga 1700-talet till 1800-talets mitt. Tillsammans med material som skiftesakter, kamerala källor, arbets- och arrendekontrakt, godsräkenskaper och källor kring kreditmarknaden och moderna jordmånsanalyser kan produktionsutvecklingen analyseras och förklaras. Tidigare studier har påvisat sådana institutionella och organisatoriska förändringars betydelse för jordbruksutvecklingen (Svensson 2001 och 2005a; Olsson 2005). Socknarnas övergripande sociala struktur är tillgänglig genom det digitaliserade tabellverksmaterialet och för flera av socknarna kan Skånes demografiska databas användas. Jämförande beräkningar av godsdomänernas produktivitet genomförs med hjälp av godsräkenskaper och värderingar (jfr Olsson 2002). Materialet medger systematisk analys och såväl longitudinella som tvärsnittsundersökningar kommer att genomföras. En databas skapas med årliga produktionsutfall samt kontinuerligt följda socioekonomiska kännetecken och institutionella förhållanden för varje gård. Från individuell gårdsnivå aggregeras skattningarna till total eller gruppspecifik nivå beroende på vad som eftersöks: självägare, bönder inom godssystem, rusthållare, änkejordbruk, medelgod jordmån, osv. Beräkningar och jämförande analyser genomförs med hjälp av såväl traditionella deskriptiva statistiska metoder som multivariata metoder, t ex logistisk regression och Cox-regression (se t ex Svensson 2001 och 2005b, Olsson 2005). Projektets kostnader utgörs av lönekostnader, för Svensson 75 procent av heltid under tre år. Olsson kommer också att arbeta inom projektet 75 procent av heltid under tre år, men uppbär under det första projektåret ett Wallanderstipendium, och kommer därför bara att belasta projektet ekonomiskt under två år. Bohman kommer under två och ett halvt år på heltid skriva sin doktorsavhandling inom projektet. Ingen av forskarna kommer parallellt med projektet att ha någon annan anställning som innehåller forskning. Finansiering av konferensdeltagande och workshops sker medelst pengar från COST. Alla tre forskarna kommer under det första halvåret att vara sysselsatta med att samla in och systematisera källmaterialet till databasen. Därefter kommer Olsson att koncentrera sig på ägar-, klass- och genusfrågorna, medan Svensson inriktar sig på institutionella förändringar, skiften och kreditmarknad. Bohman kommer att arbeta specifikt med frågeställningar kopplade till innovationsspridning, grödor och jordmån. Det sista projektåret kommer framförallt att ägnas åt sammanfattande analyser av den svenska utvecklingen och jämförande analyser med de europeiska studierna. Forskningsresultat kommer fortlöpande att presenteras och diskuteras på internationella forskningssessioner och seminarium, såväl på ordinarie periodiska konferenser (ESSHC, SSHA) som specifika arrangemang inom ramen för COST. Projektet förväntas producera en doktors-

7 avhandling, en monografi på svenska, en europeiskt komparativ antologi på engelska samt ett antal artiklar i svenska och internationella tidskrifter. Genusperspektiv I och 1800-talens kamerala källor möter oss en övervägande manlig värld i vilken kvinnorna, i egenskap av hustrur och pigor, knappast kan skymtas. Men om mannen avled och änkan drev gårdsbruket vidare träder hon fram i källmaterialen på ett självklart sätt. Mer än var femte gårdsövertagare var änka i två skånska slättsocknar (Dribe & Lundh 2003). Vad kännetecknade då den kvinnligt styrda gårdshushållningen? Tre alternativa hypoteser bör undersökas. Den första är att det förekom att grannar drev fram den typ av upplösning av änkejordbruk som än idag förekommer i delar av tredje världen (Cain 1978). En orsak kan ha varit att änkejordbruket upplevdes som ett hot mot den patriarkala strukturen (Johansen 2004). Den andra är att det kvinnliga gårdsbruket var en övergångsfas i väntan på en ny manlig gårdsinnehavares tillträde, antingen genom omgifte eller när en ny generation tog över (Perlestam 1998). Under en sådan övergångsfas skulle vi kunna förvänta oss en stagnerande eller förminskad ekonomisk aktivitet. Den tredje hypotesen är att det kvinnligt ledda gårdshushållet var i paritet med det manliga (Österberg 1980). Detta förutsätter att frånfället fullt ut kompenserades med ny arbetskraft. Dessa hypoteser skall prövas mot de individuella gårdshushållens ekonomiska utfall i de 40 socknarna. Preliminära resultat Två doktorsavhandlingar fokuserade på det skånska jordbruket har lagts fram av ansökarna. Svensson (2001) behandlar böndernas deltagande i den agrara revolutionen. Studien koncentreras kring större institutionella förändringar, skiftena, kreditmarknaden och utbildningssystemet. Olsson (2002) analyserar godsens produktion och utveckling från 1600-talet till 1800-talets mitt och belyser förändringar i drift och arbetskraftsförsörjning. I en ny bok som publiceras under 2005 behandlar Olsson utvecklingen av böndernas skattetryck och produktion i några skånska slättbyar En fallstudie för åren av Hög och Kävlinge pastorat visar att prästtiondet låter sig väl användas för beräkning av såväl spannmålsproduktion som kreatursavel, gård för gård. I denna studie påvisas sambandet mellan å ena sidan det sena 1700-talets agrara framsteg och jordskiften och å andra sidan den kvantitativa årliga produktionsutvecklingen i de bägge socknarna. Trots att de bägge byarna låg i tegskifte var produktionsutvecklingen långt ifrån uniform när enskilda gårdsbruk jämförs. På aggregerad kategorinivå (by jämfört med by, rusthåll jämfört med icke rusthåll, stora gårdar jämfört med små) påvisas dock väl koordinerade årliga variationer beroende på det gemensamma klimatet och andra odlingsförutsättningar. Resultaten indikerar också en övergripande stark produktivitetsökning efter storskiftena. I en kommande artikel utvecklar Svensson (2005a) diskussionen kring vem som ledde omvandlingen av det svenska jordbruket. Han utgår från fem skånska socknar och analyserar utvecklingen på såväl skiftesrörelsen, jordmarknaden och kreditmarknaden som böndernas politiska deltagande och brukningsorganisation. Resultaten placeras in i en europeisk diskussion kring jordbruksomvandlingens bärare och böndernas förändringsbenägenhet.

8 Bohman har i en C-uppsats skattat produktionens fördelning mellan olika sädesslag under 1800-talet på tre gods och i nio skånska socknar med varierande socioekonomiska och topografiska kännetecken och kopplat dessa resultat till den ökande utrikes efterfrågan på havre från 1840-talets slut. Han arbetar för närvarande på en D-uppsats som behandlar förändringar i växtföljder och teknik under 1800-talet i Skåne. Internationellt samarbete Det sökta projektet utgör ett svenskt bidrag till ett internationellt forskningssamarbete finansierat av COST (European Cooperation in the field of Scientific and Technical Research). Detta program består av forskare från nitton europeiska länder som avser att genomföra komparativa agrara studier. Jordbruksekonomi och produktion är centrala element i det europeiska samarbetet idag och de strukturer som föreligger i olika regioner hänför sig till historiska processer. Programmets syfte är att tillhandahålla ökad förståelse av dagens agrara strukturer i ljuset av historiska förändringsprocesser och att definiera lösningar för den framtida utvecklingen av det europeiska jordbruket. Modeller och hypoteser har definierats kring fyra huvudområden: Ägande och fördelning, brukande och produktion, jordbrukssamhällets interna strukturer, och slutligen staten och den ekonomiska politiken. Det projekt som nu söks från Vetenskapsrådet avser att studera alla fyra huvudområdena men tyngdpunkten ligger på produktion, ägande och interna strukturer. Tolv miljoner Euro har beviljats för att genomföra det internationella nätverksarbetet och både Olsson och Svensson är medlemmar av den styrande gruppen (managing committe) och deltar aktivt i planeringen av verksamheten. Därtill är Olsson och Svensson medlemmar i CORN (Comparative Rural History of the North Sea Area) innefattande 20 forskningsgrupper i 7 länder som hittills har publicerat 6 komparativa agrarhistoriska antologier. Betydelse Projektet genererar kunskap kring ett flertal historiska problemområden. För första gången skapas en kvalificerad bild av produktions- och produktivitetsutvecklingen inom jordbruket under och 1800-talen och hur den kan kopplas till institutionella och andra förändringar. Forskningen ger svar på omdiskuterade frågor om eventuella skillnader mellan olika grupper i det agrara samhället: Hur såg produktionsutvecklingen för gods respektive bönder ut? Vilken effekt hade institutionella förändringar på produktionen inom olika grupper och vilka drev förändringsprocessen? Var frälsebönderna ekonomiskt efterblivna relativt skatte- och kronobönder? Påverkade patriarkala strukturer möjligheterna för kvinnor att delta som producenter inom jordbruket? Vilken inverkan hade jordmån och topografiska förutsättningar för deltagande i omvandlingen av jordbruket? Den övergripande betydelsen av projektet är att dessa resultat också skapar utgångspunkter för att förklara den svenska modellen, en modell som genom sin fokus på inkomst- och resursspridning inom jordbruket inspirerat teorier kring utveckling i tredje världen. Genom att produktionsutvecklingen hos ledare och efterföljare i omvandlingen av jordbruket beräknas genereras kunskap kring hur tillväxt och omvandling åstadkoms samt om vilken roll jord- och inkomstfördelning, ägande och andra institutionella förhållanden spelar i denna modell.

9 Sverige har unika källmaterial som medger en sammanvägd bild av produktion, befolkning, priser och skatter. Undersökningen av den svenska utvecklingen är en viktig internationell förpliktelse som projektet bidrar med. Resultaten jämförs dessutom med historiska förhållanden i övriga Europa och de agrara utvecklingslinjer som resulterat i divergerande regionala strukturer. Projektets internationella anknytning skapar ny kunskap om dagens europeiska agrara strukturer och stöd till policyformulering byggd på historiska erfarenheter. Referenser Alesina, Alberto, Rodrik, Dano (1994) Distributive Politics and Economic Growth. The Quarterly Journal of Economics, Vol. 109, No. 2, Allen, Robert C. (1992), Enclosure and the Yeoman. Oxford: Clarendon Press. Bengtsson, Tommy (2004), Mortality and Social Class in Four Scanian Parishes. Bengtsson, Campbell, Lee, et al (eds): Life under pressure: mortality and living standards in Europe and Asia, Cambridge, Mass: MIT. Brenner, Robert P (1985), Agrarian class structure and economic development in pre-industrial Europe. Aston, T H, Philpin, C H E: The Brenner debate: agrarian class structure and economic development in pre-industrial Europe. Cambridge. Brenner, Robert P (2001), The Low Countries in the transition to capitalism. Hoppenbrouwers, Peter, Luiten van Zanden, Jan (eds), Peasants into farmers? The transformation of rural economy and society in the Low Countries (Middle Ages-19th century) in light of the Brenner debate. Turnhout: Brepols. Bringéus, Nils-Arvid (1964), Tradition och förändring i 1800-talets skånska lanthushållning. Lund. Bringéus, Nils-Arvid (1971), Jordbruk. Bringéus (red), Arbete och redskap. Lund. Cain, Mead T. (1978), The household life cycle and economic mobility in rural Bangladesh, Population and Development Review, 4(3): Chambers, J D, Mingay, G E (1968), The agricultural revolution London. Dribe, Martin, Lundh, Christer (2003), Gender Aspects of Inheritance Strategies and Land Transmission. Ochiai, Emiko (ed), The Logic of Female SuccessionTethinking Patriarchy and Patrilineality in Global and Historical Perspective. Kyoto. Dribe, Martin, Olsson, Mats (2003), Spelade äganderätten någon roll? Om friköp av frälsejord i Skåne under 1800-talet. Under utgivning. Presenterades vid Svenska ekonomisk-historiska mötet, Lund oktober Ekström, Gunnar (1927), Classification of Swedish soils. Geological Survey of Sweden (SGU), Serial C, No 345. Stockholm. Eriksson, J., Andersson, A., Andersson, R. (1999), Åkermarkens matjordstyper. Swedish Environmental Protection Agency, Report Stockholm. Fridlizius, Gunnar (1979), Population, Enclosure and Property Rights. Economy and History XXII:1. Lund. Gadd, Carl-Johan (1983), Järn och potatis. Jordbruk, teknik och social omvandling i Skaraborgs län Göteborg. Gadd, Carl-Johan (1998), Jordbruksteknisk förändring i Sverige under och 1800-talen regionala aspekter. Ett föränderligt agrarsamhälle. Västsverige i jämförande belysning. Göteborg.

10 Gadd, Carl-Johan (1999), Präster och landshövdingar rapporterar. Allmän jordbruksstatistik Svensk jordbruksstatistik 200 år. Statistiska Centralbyrån. Gadd, Carl-Johan (2000), Det svenska jordbrukets historia. Den agrara revolutionen Stockholm. Hallén, Per (2003), Järnets tid. Den svenska landsbygdsbefolkningens järninnehav och järnkonumtion Göteborg. Heckscher, Eli F. (1949), Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, II:1. Stockholm. Herlitz, Lars (1974), Jordegendom och ränta. Omfördelningen av jordbrukets merprodukt i Skaraborgs län under frihetstiden. Meddelande från ekonomisk-historiska institutionen i Göteborg 31. Göteborg. Hopcroft, Rosemary L. (1999), Regions, Institutions, and Agrarian Change in European History. Ann Arbor: University of Michigan Press. Hopcroft, Rosemary L. (2003), Local Institutions and Rural Development in European History. Social Science History vol. 27, No 1, Spring Hoppe, Göran, Langton, John (1994), Peasantry to capitalism: Western Östergötland in the nineteenth century. Cambridge. Hoffman, Phillip (1993) Growth in a Traditional Society. The French Countryside Princeton NJ: Princeton University Press. Isacson, Maths (1979), Ekonomisk tillväxt och social differentiering : bondeklassen i By socken, Kopparbergs län. Uppsala. Johansen, Hanne Marie (2004) Widowhood in Scandinavia an Introduction. Scandinavian Journal of History, vol. 29, Jonsson, Ulf (1980), Jordmagnater, landbönder och torpare i sydöstra Södermanland Stockholm. Kuuse, Jan (1970), Från redskap till maskiner. Mekaniseringsspridning och kommersialisering inom svenskt jordbruk Göteborg. Köll, Anu-Mai (1983), Tradition och reform i västra Södermanlands jordbruk Stockholm. Leijonhufvud, Lotta (2001), Grain tithes and manorial yields in early modern Sweden : trends and patterns of production and productivity c Uppsala. Le Roy Ladurie, Emmanuel, Goy, Joseph (1982), Tithe and agrarian history from the fourteenth to the nineteenth centuries: an essay in comparative history. Cambridge. Lägnert, Folke (1955), Syd- och mellansvenska växtföljder. Del I. De äldre brukningssystemens upplösning under 1800 talet. Lund. Morris, Cynthia T., Adelman, Irma (1989) Nineteenth-Century Development Experience and Lessons for Today. World Development, Vol. 17, No. 9, Möller, Jens (1989), Godsen och den agrara revolutionen. Arbetsorganisation, domänstruktur och kulturlandskap på skånska gods under 1800-talet. Lund. North, Douglass, Thomas, Robert (1993), Västerlandets uppgång. Europas ekonomiska historia Stockholm. Nyström, Lars (2003), Potatisriket. Stora Bjurum Jorden, makten, samhället. Göteborg. Olsson, Mats (2002), Storgodsdrift. Godsekonomi och arbetsorganisation i Skåne från dansk tid till mitten av 1800-talet. Lund.

11 Olsson, Mats (2005), Skatta dig lycklig! Jordränta och jordbruk i Skåne Under utgivning, Gidlunds förlag, Hedemora. Overton, Mark (1996), Agricultural revolution in England. The transformation of the agrarian economy Cambridge. Overton, Mark, Campbell, Bruce M. S. (1999), Statistics of production and productivity in English agriculture van Bavel, Bas J. P., Thoen, Erik (red.) Land productivity and agro-systems in the North Sea area. Middle ages 20 th century. Elements for comparison. Turnhoet: Brepols. Palm, Lennart Andersson (1993), Människor och skördar. Studier kring agrarhistoriska metodproblem Göteborg. Perlestam, Magnus (1998), Den rotfaste bonden myt eller realitet? Brukaransvar i Ramkvilla socken Lund. Schön, Lennart (1995), Historiska nationalräkenskaper för Sverige: Jordbruk med binäringar Lund. Schön, Lennart (1997), Internal and external factors in Swedish industrialization. Scandinavian Economic History Review, vol. 45, Sundberg, Kerstin, Germundsson, Tomas, Hansen, Kjell (eds) (2004), Modernisation and Tradition. European Local and Manorial Societies Lund. Svensson, Jörn, (1965) Jordbruk och depression Lund. Svensson Patrick (2001), Agrara Entreprenörer. Böndernas roll i omvandlingen av jordbruket i Skåne ca Lund: Almqvist & Wiksell International. Svensson Patrick, (2005a) Peasants and Entrepreneurship in the 19th Century Agricultural Transformation of Southern Sweden. Kommande i Social Science History, Svensson Patrick, (2005b) Social Structure and Career Mobility in Rural Southern Sweden Accepterad av Historical Methods. Ulväng, Göran (2004), Hus och gård i förändring. Uppländska herrgårdar, boställen och bondgårdar under och 1800-talens agrara revolution. Hedemora. van Zanden, Jan Luiten (1999) The development of agricultural productivity in Europe, van Bavel, Bas J. P., Thoen, Erik (red.) Land productivity and agro-systems in the North Sea area. Middle ages 20 th century. Elements for comparison. Turnhout: Brepols. Winberg, Christer (1975), Folkökning och proletarisering. Kring den sociala strukturomvandlingen på Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen. Meddelande från historiska institutionen i Göteborg 10. Göteborg. de Vries, Jan (2001), The transition to capitalism in a land without feudalism. Hoppenbrouwers, Peter, van Zanden, Jan Luiten (eds), Peasants into farmers? The transformation of rural economy and society in the Low Countries (Middle Ages-19th century) in light of the Brenner debate. Turnhout: Brepols. Zachrison, Arvid (1920), Åkerbruksredskap och jordens bearbetning i Skåne Lund. Österberg, Eva (1980), Bonde eller bagerska? Vanliga svenska kvinnors ekonomiska ställning under senmedeltiden: några frågor och problem. Historisk tidskrift, nr 100.