1.1 Medier och religiös förändring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1.1 Medier och religiös förändring"

Transkript

1 1.1 Medier och religiös förändring De projekt som ingår i denna kategori har ett gemensamt syfte i att undersöka framställningar av religion i massmedier, och hur medier och reklam påverkar bilden av religion i det svenska samhället. Detta görs genom innehållsanalyser av debattprogram om religion i public service-medier, religiösa teman i damtidningar samt av implicit existentiella teman i reklam. Hur presenteras religion och religiösa aktörer i dessa medier? Behandlas religion som en resurs eller ett hot för ett modernt samhälle eller både och? Fokuserar massmedier oproportionerligt mycket på vissa religiösa grupper, trosföreställningar och praktiker? Sådana frågor är av ökande betydelse i ett samhälle där massmedier blivit en central arena för formandet av värderingar och identiteter. Projektet består av följande delprojekt: 1.1 a Engaging with Conflicts in Mediatized Religious Environments. A Comparative Scandinavian Study (CoMRel) Projektets tre svenska fallstudier undersöker: Detta projekt studerar samspelet mellan medier och religion med hänseende på konflikter och spänningar omkring religioners närvaro i offentliga sammanhang i Danmark, Norge och Sverige. Syftet är framförallt att undersöka hur religion tematiseras och iscensätts i public service-medier och hur dessa representationer förhandlas i olika typer av socialt samspel, till exempel i skola, lokala aktioner och i sociala medier. Fokus riktas på mediernas representationer av religion som källa till konflikt och som en resurs för att hantera spänningar, och hur dessa tolkas och hanteras i social interaktion. Genom detta syftar projektet till att utveckla kunskap om förändrade mönster för socialt samspel och kommunikation i Skandinaviska samhällen. Projektet finansieras genom Norges Forskningsråd (SAMKUL-programmet) och är förlagt vid Universitetet i Oslo. Den svenska delen utförs i samarbete med Impact of religion. Projektet pågår mellan Programmet Runda Bordet: religion (SVT2 november 2014), som format för en dialog- snarare än konfliktorienterad modell för diskussion om religion i public service-medier. - Representationer av muslimer och Islam i radioprogrammet Människor och tro (SR, P1) genom väl av ämnen, gäster, telefonväkteri och sociala medier. - Användning av mediematerial om religion och konflikter i religionsundervisning inom ett urval Svenska gymnasieskolor. Detta delprojekt görs i samarbete med Religionsundervisning i senmoderna Sverige: lärarprofessionalitet på gränsen mellan offentligt och privat ( Participating researchers: Mia Lövheim, Linnea Jensdotter, Maximilian Broberg

2 1.1 b Konstruktioner av religion och det sekulära i samtida svensk debatt. Projektet genomför en multidisciplinär analys av hur gränserna mellan religiös och sekulär konstrueras i tre fall hämtade från svensk mediedebatten åren De medverkande forskarna kommer från Teologiska och Juridiska fakulteten. Ämnet undersöks genom analys av debatter om religions- och yttrandefrihet i fallet det missionerande Kopimistsamfundet, diskriminering och jämlikhet samt statsfinansierade konfessionella skolor utifrån följande frågor: Vilka normer och värden begreppen religiöst och sekulärt laddas med? Vilka är de huvudsakliga deltagarna i dessa debatter och vilken kontext befinner de sig i? Vad innebär distinktionen religiöst - sekulärt för den allmänna bilden av religionens roll i det offentliga, och hur bidrar dessa föreställningar till att skapa en nationell identitet, minoritetsidentiteter och religiös pluralism? Deltagande forskare: Per-Erik Nilsson, Victoria Enkvist, Mia Lövheim, Ulf Zackariasson 1.1.c De-konvertering på YouTube utförandet av icke-religiösa identiteter online Projektet studerar hur självpositionerade de-konvertiter utför (eng. perform) identitet i konvertits biografier på YouTube. Utifrån en syn på deras YouTube videor som minnesartefakter kommer detta projekt vidare undersöka hur dessa videor positioneras av informanterna i deras vidare liv. Projektet fokuserar på identitet som format av sociala, språkliga och materiella sammanhang och tittar således på hur internet (och då särskilt YouTube) formar informanternas identitetsutövning. Studien är en kvalitativ etnografisk mediestudie, och ställer frågor kring signifikansen av icke-religiösa identitetsmarkörer. Projektet pågår Deltagande forskare: Evelina Lundmark 1.2 Religion i Sverige (RISE) Delprojektet har till syfte att skapa en databank om religion i de nordiska länderna: Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Projektet kommer initialt att fokusera på Sverige och tillgänglig statistik i de nordiska länderna. Databanken vid Uppsala universitet görs tillgänglig för vetenskaplig användning liksom för EU och nationella politiska och religiösa institutioner. Deltagande forskare: Per Pettersson, Anders Sjöborg.

3 1.3 Religion och unga i Sverige 1.3.a Youth and Religion. A survey of the role of religion for young people s living conditions in Sweden. Detta delprojekt består av en enkätstudie om religioners närvaro och betydelse i vardaglivet för unga från olika religiösa, etniska och sociala bakgrunder. Undersökningen bygger på tidigare forskning inom tema 1 och 4, samt enkätstudien Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv 2008 (Lövheim & Bromander, red, 2012), och kommer att vidareutveckla frågor från denna samt från tidigare undersökningar av mental hälsa (Sense of Coherence Scale). En enkät genomfördes hösten Projektet slutförs våren Deltagande forskare: Maria Klingenberg, Mia Lövheim Nätverket Unga och religion inkluderande Impactforskare Pia Karlsson Minganti, Maria Liljas och Anders Sjöborg fungerar som referensgrupp för projektet, tillsammans med professor Anna Singer från tema b YARG: Young adults and religion in a global perspective. Delprojektet gäller en fallstudie som bedrivs inom projektet Young Adults and religion in a global perspective: A cross-cultural, comparative and mixed-method study of religious subjectivities and values in their context. Detta internationella projekt som inbegriper fallstudier av unga vuxnas religiositet och värdeprofiler i tio länder är förlagt vid är förlagt vid spetsforskningsenheten YARG vid Åbo Akademi, Finland. I analysen av fallstudierna fokuseras särskilt relationen mellan religiositet och värderingar på individnivå, samt de tänkbara förändringar i religiös socialisation som har uppstått som följd av globala sociala fenomen i form av sociala rörelser, konsumtion och digitala medier. Studien genomförs som ett mixed-methods projekt, där varje fallstudie inkluderar en enkätstudie samt ett relativt nytt och för ändamålet reviderat forskningsinstrument, the Faith Q-set, för kartläggning av individuell religiositet. Den skandinaviska fallstudien genomförs i Åbo och i Uppsala. YARG pågår Deltagande forskare: Maria Klingenberg, Mia Lövheim 1.4. Gender, religion och sekularitet 1.4.a. Livsberättelser i intersektionen mellan religion och genus: Transpersoner med judisk ortodox bakgrund Avhandlingsprojektet behandlar hur transpersoner med ortodox bakgrund utforskar gamla och nya vägar att leva meningsfulla judiska liv, med särskilt fokus på samspelet mellan religion och genus i deltagarnas liv. Projektet syftar till att fånga upp deltagarnas personliga erfarenheter, och hur de förhandlar sin

4 ställning visavi värden inom ortodox judendom och inom de samhällen där de lever. Studien inkluderar två längre fältstudier i Israel och Nordamerika, och beräknas vara avslutad år Deltagande forskare: Oriol Poveda 1.4.b The reluctant reformists of Islam an ethnographic study of Muslim feminist in Scandinavia Detta avhandlingsprojekt undersöker hur unga kvinnor i Skandinavien vilka självdefinierar sig som muslimska feminister, konceptualiserar och praktiserar relationen mellan islam och feminism. På ett empiriskt plan fokuseras dessa individers erfarenheter som kvinnor och som tillhörande en religiös minoritet, samt deras relation till klassiska teologiska metodologier. Vidare studeras interaktionen mellan hur religiösa subjektiviteter formas i samspel med sekulära sensibiliteter och omgivande politiska, sociala och kulturella processer. I denna komplexa dynamik står konstruktionen av en vardagsteologi i forskningens centrum. På ett teoretiskt plan kretsar projektet kring den akademiska konstruktionen av det muslimska kvinnliga subjektet samt tongivande teoretiska och normativa debatter om religionens roll i samhället och tesen om individualisering av religion i synnerhet. Projektet beräknas avslutas Deltagande forskare: Vanja Mosbach 1.5 Politik och religion 1.5.a Kommersiell reklam och gemensamt agerande Projektet undersöker argumentet att kommersiell reklam försvagar medborgarnas intresse för gemensamma angelägenheter och gemensamt agerande, men ökar intresset för individuellt agerande genom konsumtion. Av särskilt intresse är hur detta påverkar traditionellt politiskt deltagande. Projektet behandlar därmed också frågor om demokratins utveckling, i betydelsen förändringar i fördelningen av ansvar mellan individer och kollektiv och vilka intressen och frågor hos medborgare som anses möjliga att påverka. Projektet förväntas slutföras under Deltagande forskare: Johan Wejryd. 1.5.b Perspektiv på representation: religion, politik och medier Detta avhandlingsprojekt studerar relationen mellan religiöst profilerade politiker och religiösa grupper eller församlingar som aktivt stöttar dessa politiker, samt hur medias representation av relationen mellan religion och politik upplevs samt uppges påverka olika aktörers agerande. Därigenom skapas en

5 möjlighet att studera religion och politik från en utgångspunkt där media inkluderas som en viktig faktor i studiet av religionens plats i samhället och den offentliga sfären. Projektet påbörjas hösten Deltagande forskare: Linnea Jensdotter

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Inledning Nordisk politik Fyra studier: partiprogram, parlamentsdebatter och två fallstudier

Läs mer

Program för högre seminariet i religionssociologi och religionspsykologi Vårterminen 2019

Program för högre seminariet i religionssociologi och religionspsykologi Vårterminen 2019 Program för högre seminariet i religionssociologi och religionspsykologi Onsdagar klockan 15.15-17.00 i Eng 1:2060 om inget annat anges. *the seminar will be held in English JANUARI 16 januari Terminsstart

Läs mer

Medier, individer, samhälle

Medier, individer, samhälle Medier, individer, samhälle Samhällsmedborgarskap Inte längre primärt delar av storfamiljen i det lilla lättöverskådliga samhället längtar efter att känna tillhörighet i dagens betydligt mer komplexa sammanhang.

Läs mer

För mera information: Peter Nynäs, ,

För mera information: Peter Nynäs, , Pressinfo Nya spetsforskningsenhet vid Åbo Akademi: Den post-sekulära kulturen och ett religiöst landskap i förändring Åbo Akademi har, efter utvärdering av en internationell expertpanel, utsett de nya

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Judar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund

Judar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö 7 Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö Det finns mycket som förenar judar och muslimer, såväl religiöst som kulturellt. År 2017 bildades den

Läs mer

JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES

JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES Johan Liljestrand HUR KAN RELIGIONSDIDAKTISKA KÄRNOMRÅDEN FÖRSTÅS UTIFRÅN DET AKTUELLA MATERIALET? Inte en religionsdidaktisk tidskrift Sökning på religion respektive religious

Läs mer

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens

Läs mer

Kl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället

Kl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället Program Kl. 13.00 Lantrådet Katrin Sjögren hälsar välkommen Kl. 13.10 Forskare Sanna Roos (ÅSUB) och forskningskoordinator Petra Granholm (Ålands fredsinstitut) presenterar resultaten från Tillitsstudien

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå

Läs mer

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav ACES50, Asienstudier: Digitala Asien: Kulturella, sociala och politiska transformationer, 7,5 högskolepoäng Asian Studies: Digital Asia: Cultural, Social and Political Transformations, 7.5 credits Avancerad

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Ämne Religionskunskap

Ämne Religionskunskap Ämne Religionskunskap Begrepp i ämnets inledande text Religionskunskap ett tvärvetenskapligt ämne Liksom det akademiska ämnet religionsvetenskap inbegriper skolämnet religionskunskap bland annat filosofiska,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Religiös förändring på nationell och lokal nivå

Religiös förändring på nationell och lokal nivå Avslutade delprojekt: Religionens roll i norra Europa Detta delprojekt syftade till att utveckla den teoretiska diskussionen kring religionens roll i Sverige och Norden med utgångspunkt i de resultat som

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

DIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint

DIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint DIALOGMÖTE Forskning om migration och integration - behov och möjligheter #NFPmigint VÄLKOMMEN! Vad är nationella forskningsprogram? 10-årig satsning, flera områden (2017 2026) forskningens medverkan i

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Kristendomens ställning i dagens Sverige. En forskningsöversikt av orsaker till Sveriges sekularisering

Kristendomens ställning i dagens Sverige. En forskningsöversikt av orsaker till Sveriges sekularisering Kristendomens ställning i dagens Sverige En forskningsöversikt av orsaker till Sveriges sekularisering KURS: Religionsvetenskap för ämneslärare, 61 90 hp PROGRAM: Ämneslärarprogrammet FÖRFATTARE: Daniela

Läs mer

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav ACES50, Asienstudier: Digitala Asien: Kulturella, sociala och politiska transformationer, 7,5 högskolepoäng Asian Studies: Digital Asia: Cultural, Social and Political Transformations, 7.5 credits Avancerad

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,

Läs mer

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Introduktion av kursen Deltagare Kurslitteratur Schema Tentamen Gruppövningar Översikt

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Educating for Peace A Theological Task in Contemporary Times

Educating for Peace A Theological Task in Contemporary Times Educating for Peace A Theological Task in Contemporary Times Presentation av Development Dissertation Brief Sara Gehlin Stockholm 6 september 2017 Teologins janusansikte Teologi kan lägga grunder för fredlig

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tillägg till redovisning av uppdraget att stärka det interreligiösa arbetet samt genomföra en kompetensinsats för trossamfundsledare KU2016/00712/D

Tillägg till redovisning av uppdraget att stärka det interreligiösa arbetet samt genomföra en kompetensinsats för trossamfundsledare KU2016/00712/D Sid 1 (1) Dnr: 1.1/0069 (16) Datum: 2018-06-07 Till Kulturdepartementet Tillägg till redovisning av uppdraget att stärka det interreligiösa arbetet samt genomföra en kompetensinsats för trossamfundsledare

Läs mer

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Johannes Heikkonen. Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund

Johannes Heikkonen. Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund Johannes Heikkonen Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund Frågan om likvärdighet och mänskliga rättigheter inom trossamfund, kan granskas som en fråga om de konkreta problem som finns i förverkligande

Läs mer

RRE1K UPPS, Kandidatprogram i religionsvetenskap Studieort Uppsala, 180 hp

RRE1K UPPS, Kandidatprogram i religionsvetenskap Studieort Uppsala, 180 hp Programtillfälle Uttagen: 2016-09-29 Kommentar: Texten Om undervisningen och Karriär är väl kort. Berätta mer om vad studenterna gör en dag på programmet. Är lärarna forskare? Hur kopplas forskningen till

Läs mer

Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK

Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK Forskningsgruppen (Vid Umeå universitet) Lars Larsson Universitetslektor vid Universitetspedagogik

Läs mer

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition 1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, SE-901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Kursplan 2011-10-24 Sid 1 (5) Sociology of churches,

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Studiebesök i! religionskunskapsundervisningen.

Studiebesök i! religionskunskapsundervisningen. Studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Elevers tal om islam före, under och efter ett moskébesök Thérèse Halvarson Britton Licentiatuppsats på CSD, KAU (2014) Syfte Att undersöka ett studiebesöks

Läs mer

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

Magisterprogram i religionsvetenskap, 60 hp

Magisterprogram i religionsvetenskap, 60 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Magisterprogram i religionsvetenskap, 60 hp Master Programme (1 year) in the study of religion, 60 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015

Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015 Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015 Kolonialism från 1800-tal McMahon-Hussein breven Balfour deklarationen Sykes-Picot-avtalet

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK SPP200 Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling, 15 högskolepoäng Special Needs Education: Co-operation and Individual Development, 15 higher

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare 20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby Sandra Ehne, ordförande, RFSL MODERATOR: Charlotte Lindmark, skådespelare och folkbildare,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nya högstadiet i Ryd, årskurs 7-9 Läsår: 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nya högstadiet i Ryd, årskurs 7-9 Läsår: 2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nya högstadiet i Ryd, årskurs 7-9 Läsår: 2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 1 9 POLITIK EKONOMI SOCIALT Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Gruppers och individers

Läs mer

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk. Kurser i religionsvetenskap inom ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk: Religionshistorisk

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2012.

Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2012. Samhällsvetenskapliga fakulteten HEKN12, Human Ecology: Political Ecology, Consumption, and Identity, 15 högskolepoäng Human Ecology: Political Ecology, Consumption, and Identity, 15 credits Avancerad

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer