FREDRIKA BREMERGYMNASIET individuella val

Transkript

1 FREDRIKA BREMERGYMNASIET individuella val

2

3 FREDRIKA BREMERSKOLAN Individuella val läsåret 14/15 för årskurs 2 och 3 Denna katalog innehåller de kurser som erbjuds. Det är viktigt att Du noga tänker igenom ditt val, även dina reservval, så att Du verkligen får de alternativ som Du är intresserad av eller kanske behöver som komplettering för vidare studier. Enligt gymnasieförordningen 7 beslutar huvudmannen om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa 1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, 2. minst en kurs i estetiska ämnen, och 3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram. Dina kursval ska du göra via Dexter. ( dexter.haninge.se ) Du ska göra ett förstahandsval och två reservval. TÄNK PÅ ATT INTERNETSIDAN MÅSTE LADDAS FÄRDIGT INNAN DU SPARAR DINA VAL!!! OBS! NIU- och RIG-elever ska inte göra något individuellt val ur katalogen. Elever som är antagna till specialidrott handboll eller ishockey ska lämna in sitt val på en särskild blankett. Senast freddag den 21 februari kl 1200 ska du ha gjort dina val i Dexter. Skolledningen Fredrika Bremerskolan Omslagsbilden är gjord av Felicia Norberg, ESE12b 3

4 KURSUTBUD KURS SID DATA Nätverksteknologier Programmering 1, Java (EJ TEINF) Programmering 2, Java Webbutveckling 1 (EJ TEINF) Webbutveckling Webbserverprogrammering ESTETIK Bild och form 1b (Ej ESBIL, TEDES) Bild och form, specialisering (Endast ESBIL) Brukspel och ackompanjemang (Ej ESMUS) Digitalt skapande 1 (Ej ESBIL, ESEST, SAMED) Ensemble 1 (Ej ESMUS) Ensemble 2, specialisering (Endast ESMUS) Formgivning 1, Glas och keramik (Ej ESBIL) Fotografisk bild 1 (Ej ESBIL, ESEST) Fotografisk bild Teater, Scenisk gestaltning IDROTT Aktivitetsledarskap, gruppträning Aerobic Aktivitetsledarskap, styrketräning Idrott och hälsa 2 (Ej BFFRI) Träningslära

5 KURS SID NATURVETENSKAP Biologi 1 (EJ NA) Matematik 2b ES Matematik 3b (Ej NA,TE) Naturguidning Naturkunskap SPRÅK Engelska 6 BF, VO Engelska Litteratur Moderna språk, steg Modersmål Retorik Skrivande ÖVRIGT Entreprenörskap Filosofi (EJ SA) Geografi 1 (EJ NANAS, SASAM) Historia 1a2 +Re 2 (Ej ES, NA, SA) Historia 2a (EJ SASAM) Internationella relationer (EJ SASAM) Kriminologi (Hum/sam specialisering) (EJ SASAM) Privatjuridik Psykologi 1 +2 (Ej BFPED, SA, VO) Religion specialisering Sociologi (Ej SABET) Turism Ungdomskulturer (Ej SABET)

6 Nätverksteknik Kurs Nätverksteknologier Kurskod NÄVNÄK0 Målgrupp Förkunskapskrav - Kursen ger kunskaper i uppbyggnad av LAN och WAN, både fysiskt och systemmässigt. Skolan har ett eget laboratorium där både LAN och WAN kan köras i en testmiljö. Kursen är till stora delar uppbyggd kring ett webbaserat utbildningsmaterial på engelska. Uppbyggnad av nätverks olika delar samt funktion av bandbredd, till exempel mätning av kapacitet och kapacitetsbehov för olika bredbandslösningar. Referensmodellen open systems interconnection (OSI) och de olika skiktens specifika tjänst som är oberoende av de tekniker som används i lagret ovanför eller nedanför. Hur information hanteras och hur utrustning och tjänster fungerar i samverkan i olika kommunikationslösningar. Nätverksprotokoll, dvs. hur digital kommunikation mellan olika datorenheter fungerar. Administration och konfiguration av nätverksprotokoll. Adressering i nätverk, kommunikation av data mellan olika enheter samt hur kommunikationen fungerar utifrån tekniska regler för de olika protokollen. Hur utdelning av adresser fungerar med dynamic host configuration protocol (DHCP). Subnätning, dvs. hur man delar upp ett datornätverk i mindre delar. Routningsprotokoll, hantering av kommunikation mellan olika adressområden samt olika vägar på vilka data sänds mellan sändare och mottagare i olika nätverk. Virtuella nät, dvs. virtual local area network (VLAN). Skydd mot avlyssning mellan olika nätverk. Tunnling samt wireless local area network (WLAN). Nätverkstopologier, dvs. på vilket sätt olika noder i nätverk är kopplade till varandra. Packet switching network, dvs. paketförmedling där data paketeras och adresseras mellan olika fysiska och logiska nivåer och komponenter i en datorbaserad kommunikationssituation. Accessmetoder för att upprätta kommunikation mellan olika enheter i ett datornätverk. Överföringsmedier, dvs. olika sätt att skicka digital information i form av data. Begränsningar samt säkerhet och prestanda vid val av olika överföringsmedier, till exempel kabelbaserad eller luftbaserad kommunikation. 6

7 Programmering Kurs Programmering1, Java. Kurskod PRRPRR01 Målgrupp (EJ TEINF) Förkunskapskrav - Du lär dig att programmera från grunden i det mest använda av alla programmeringsspråk JAVA. Java är baserat på öppen källkod. Den editor vi använder är gratis och allt kan laddas ner till din egen hem-pc. Vi börjar direkt med enkla grafiska program, fortsätter med att modifiera ett luffarschackspel. Därefter lär vi oss mer om sortering och sökning och avslutar med ett eget större programmeringsprojekt. Sekventiell programmering i det eller de valda programmeringsspråken. Språkurvalet kan göras från såväl programspråk och skriptspråk som kompilerande och tolkande språk. Ett av de valda språken ska ha tillgång till mångsidiga objektorienterade standardbibliotek. Programmeringsspråkets eller -språkens grundläggande datatyper samt fördefinierade strukturer, regler och syntax. Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk. Kontrollstrukturer, till exempel sekvens, selektion och iteration, planerade med aktivitetsdiagram och skrivna i ett väl implementerat programflöde. Grunderna för klasser, objekt, egenskaper och metoder. Variablers och konstanters synlighet och livslängd. Enkla sorteringsalgoritmer och sökningsalgoritmer. Grundläggande rekursiva algoritmer. Interaktion med användaren i ett enkelt grafiskt användargränssnitt. Implementeringar av datastrukturer, till exempel vektor, fält, lista och trädstruktur. Felsökning av källkod och undantagshantering i interaktiva program. Samspelet mellan program och dator från källkod till exekvering. De vanligaste programmeringsspråkens krav på körtidsmiljöer och operativsystem samt deras aktuella användningsområden. 7

8 Programmering Kurs Programmering 2, Java Kurskod PRRPRR02 Målgrupp år 3 Förkunskapskrav Programmering 1 Kursen bygger vidare på Programmering 1 i Java. För dig som läst C++ kommer vi inleda med en uppfräschning av Javakunskaperna och samtidigt jämföra syntaxen med C++. I kursen kommer vi att fördjupa oss i programmeringsspråket Java genom att göra Appar för Androidplattformen. Till vår hjälp har vi verktygen Android Studio och Eclipce som båda är fria programvaror. Vi börjar med att gemensamt producera enkla appar för att mot slutet göra mer avancerade och avslutar med ett eget app-projekt. Det kommer att krävas av dig att du jobbar en del hemma med koden för att tillgodogöra dig innehållet. Välkommen! Kodning av program för att läsa, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och utföra tjänster via internet. Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringspråk. Analys, nedbrytning och modellering av programmeringstekniska problem med klassdiagram. Skapande av klasser och objekt i avancerad objektorienterad programmering samt klassers konstruktorer och arv. Användning och förändring av objekt som ingår i egna och andras klasser och standardbibliotek. Variablers och metoders synlighet och livslängd. Polymorfism och typsäkerhet. Generiska klasser och metoder. De vanligaste klasserna i ett grafiskt användargränssnitt. Gränssnitt mot internet. Gränssnitt mot profiler och filsystem. Gränssnitt mot databaser. 8

9 Webbteknik Kurs Webbutveckling 1 Kurskod WEBWEU01 Målgrupp (Ej TEINF) Förkunskapskrav I kursen webbutveckling lär du dig allt från att designa hemsidor till att koda HTML, CSS och javascript. Här får du alla nödvändiga verktyg för att bygga egna hemsidor. Webben som plattform, dess historia och samhällspåverkan. Teknisk orientering om webbens protokoll, adresser, säkerhet och samspelet mellan klient och server. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och deras inbördes roller, syntax och semantik där det huvudsakliga innehållet är standarderna för (x)html och css och orientering om dokumentobjektsmodellen (DOM) och Ecmaskript. Teckenkodning: orientering om ASCII, ISO-8859, Windows-1252 och Unicode. Bilder och media med alternativa format, optimering och tillgänglighet. Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Terminologi inom området webbutveckling. 9

10 Webbteknik Kurs Webbutveckling 2 Kurskod WEBWEU02 Målgrupp Förkunskapskrav Webbutveckling 1 Webben som körmiljö för applikationer av olika slag. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och stilmallar. Skriptspråk för webbutveckling på klientsidan och dokumentobjektsmodellen som en teknik för ökad användbarhet genom progressiv förbättring. Bilder, ljud, video och två- eller tredimensionell interaktiv grafik för webbapplikationer med möjlighet till fördjupning inom någon sådan teknik, till exempel skalbar vektorgrafik (SVG) eller WebGL. Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Vanliga attackvektorer mot webbapplikationer och åtgärder för att skapa säkerhet. Terminologi inom området webbutveckling 10

11 Webbteknik Kurs Webbserverprogrammering 1 Kurskod WEBWEB01 Målgrupp år 3 (ej TEINF) Förkunskapskrav Webbutveckling 1 Webbserverns och dynamiska webbplatsers funktionalitet. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, systemering, kodning, dokumentation och uppföljning. Dokumentation av utvecklingsprocess och färdig produkt, inklusive kod och mjukvarugränssnitt. En översikt över olika lösningar eller språk som finns för att skapa dynamiska webbplatser. Grunderna i informationshanteringssystem och ramverk. Grundfunktionen i ett programmeringsspråk för dynamiska webbplatser. Datalagring, i relationsdatabas eller med annan teknik. Teckenkodning: begrepp, standarder och handhavande. Kodning och dokumentation enligt vedertagen praxis för den teknik som används i sammanhanget. Kvalitetssäkring av dynamiska webbapplikationers funktionalitet, säkerhet och kodkvalitet. Säkerhet: vanliga attackvektorer mot webbapplikationer och de viktigaste principerna för att hindra attacker. 11

12 Bild Kurs Bild och form 1b Kurskod BILBIL01b Målgrupp (ej ESBIL, TEDES) Förkunskapskrav Gillar du att rita och måla? Vill du lära dig hur? Kanske skulptera? Välj Bild och form 1b Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella framställningar i anslutning till eget bildarbete. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Metoder för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser och dokumentation, till exempel portföljmetoden. Problematisering av ett stoff och problemlösning i bild. Bildproduktion i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus, skugga och ytstruktur, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Metoder och principer för redovisningar och presentationer av färdiga arbeten. Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljö samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt. 12

13 Bild Kurs Bild och form-specialisering Kurskod BILBIL00S Målgrupp (Endast ESBIL) Förkunskapskrav Kursen Bild eller Form Individuell fördjupning Bilden och bildens element, hur de uttrycker stämningar, betydelser och berättelser i olika genrer, samt hur betraktaren tolkar bilden utifrån dess beståndsdelar. Bilders sätt att avspegla olika perspektiv, till exempel genus och klass, etnicitet och ålder hos konstnär och betraktare. Planering av bildprojekt och arbete i konstnärliga processer. Undersökande arbete, problemlösning i bild, problematisering i bild. Strömningar i samtidskonst och populärkultur som inspiration till konstnärligt arbete. Fördjupning av uttrycksförmåga och hantverksskicklighet i två- och tredimensionella bildtekniker, i traditionella material och metoder och i nya tekniker och medier, med syfte att utforma bildspråkliga budskap och konstnärliga gestaltningar. Utställning och presentation av färdiga arbeten. Marknadsföringsaspekter och grafisk formgivning. Kategorisering, analys, tolkning och värdering av egna, andra elevers och professionellas gestaltningsarbeten. Etiska frågeställningar och metoder för reflektion över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. 13

14 Musik Kurs Bruksspel och ackompanjemang Kurskod MUSBRU0 Målgrupp (ej ESMUS) Förkunskapskrav För dig som vill lära dig kompa på piano och gitarr. Vi spelar både efter noter och gehör i olika musikstilar. Spel på ett eller flera ackordinstrument i gehörsbaserad och noterad musik på en grundläggande nivå. Ackordläggningar och ackordfärgningar. Ackompanjemangsmodeller. Transponering till näraliggande och vanliga tonarter. Musikstilar från olika tider och genrer samt typiska stildrag. Improvisation ackompanjemang på gehör. Instrument, deras egenskaper och musikaliska användningsområden. Samarbete i musikalisk gestaltning och strategier för instudering. Framförande av musik inför publik, i mindre, slutna sammanhang såväl som i större och öppna, offentliga sammanhang i eller utanför skolan. Arbetsmiljö med avseende på ergonomi och hörselvård vid musikutövning. 14

15 Digitalt skapande Kurs Digitalt skapande 1 Kurskod DIGDIG01 Målgrupp (ej ESBIL, ESEST, SAMED) Förkunskapskrav I den här kursen får du utveckla din förmåga att skapa och kommunicera med digital teknik. Vi jobbar med bl.a. illustrationer, foto, film och ljud i propgram som t.ex. Photoshop och Illustrator. Tyngdpunkten ligger på digital kreativitet och konstnärlighet. Analoga och digitala skapandeprocesser, skissarbete både utan och med digitala verktyg. Gränslandet mellan konst och teknik samt hur det formar skapandeprocesser. Kombinationer av olika uttryck för digitala produktioner. Digitala verktyg för skapande och gestaltande. Hur man väljer lämpligt verktyg för skapande och bevarande. Programvara och hårdvara som används för skapande i olika estetiska uttrycksformer. Samarbetsformer vid digitala produktioner. Presentationsvägar och spridningsvägar för digitala produktioner, till exempel internet, digitala tryck och olika lagringsmedier. 15

16 Musik Kurs Ensemble 1 Kurskod MUSENS01 Målgrupp (ej ESMUS) Förkunskapskrav Se rutan intill --> Vill du lära dig mer om vad det innebär att musicera i grupp? Du får bl.a. lära dig hur man musicerar efter gehör och efter noterad musik De förkunskaper som krävs är att du behärskar ett instrument och/eller sång. Grundläggande ensemblemusicerande och repertoarkännedom. Musicerande i gehörsbaserad och noterad musik. Konstnärlighet och genrer i olika tider och kulturer. Stildrag och kännetecken. Samarbetsförmåga och metoder för instudering, enskilt och i grupp, repetitionsmetodik. Instrument och deras karaktär och grundläggande egenskaper. Grundläggande musikalisk gestaltning och kommunikation vid framträdande inför publik och i samarbete med andra. Grundläggande arbetsmiljöaspekter på musicerande hörselvård, ergonomi och elsäkerhet. 16

17 Musik Kurs Ensemble 2-specialisering Kurskod MUSENS02S Målgrupp Förkunskapskrav MUSENS0 eller MUSENS01 Individuell fördjupning Instrumentalt eller vokalt ensemblemusicerande i gehörsbaserad eller noterad musik i en eller flera valda genrer. Rytm, melodi, harmonik och form. Personligt, konstnärligt och musikaliskt uttryck. Fördjupad kunskap om stildrag och repertoar inom valda ensembleformer och genrer. Grundläggande improvisation inom valda ensembleformer och genrer. Fördjupad instudering, enskilt och i grupp, och repetitionsarbete samt metoder för detta. Grundläggande ensembleledning. Fördjupad musikalisk värdering, tolkning och gestaltning samt musikalisk kommunikation vid framträdande inför publik och i samarbete med andra. 17

18 Formgivning Kurs Formgivning 1 Kurskod FOMFOR01S Målgrupp (ej ESBIL) Förkunskapskrav Gillar du att forma, skapa och experimentera tredimensionellt? Upptäcka dolda talanger och utveckla din känsla för formgivning? Kanske lära dig att dreja och jobba med glas? Här får du utlopp för detta! Grundläggande hantverksmässigt arbete i ett eller flera valda material. Exempel på material kan vara trä, tyg eller glas. Enkla bearbetningsmetoder, användningsområden och verktyg. Grundläggande färg- och formlära. Introduktion i formgivningsprocessen och formgivningens grundläggande uttrycksmöjligheter, till exempel färg, form och material. Det valda materialets egenskaper. Grundläggande värdering av formgivning i relation till intentioner. Relevanta begrepp. Traditionell och samtida formgivning. Lagar och andra bestämmelser som gäller för formgivningsområdet. Säkerhet och arbetsmiljö för maskiner och verktyg samt materials miljöpåverkan. 18

19 Fotografisk bild Kurs Fotografisk bild 1 Kurskod FOTFOT01 Målgrupp (ej ESBIL, ESEST) Förkunskapskrav Vill du lära dig att på ett professionellt sätt framställa bilder såsom dokumentär-, porträtt-, produktbilder med en kommersiell touch? I denna kurs får du lära dig grunderna till allt detta. Både analogt och digitalt. Kursen avslutas med en utställning. Den fotografiska processen från motivval till publicering. Bildupplösning, dokumentstorlek vid digital bildbehandling, samt hur och varför man lagrar data i olika format. Programvaror för digital bildbehandling. Kopiering, bildredigering och metoder för att ta fram bilder på papper och för visning. Den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel, till exempel komposition, ljussättning, färg och kontrast, och hur en känsla, en tanke, en idé eller ett budskap kan omsättas i fotografisk bild. De fotografiska materialens egenskaper och användningsområden. Metoder för idéproduktion, kreativa arbetsprocesser och ett personligt bildspråk. Modeller för analys och tolkning av fotografiska bilder. Begrepp inom området, till exempel bildsemiotik och kommunikationsteori. Fotografiet och fotografiska genrer förr och nu samt likheter och skillnader mellan olika genrer. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och etiska frågeställningar i relation till fotografiska bilder. Grundläggande miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet. 19

20 Fotografisk bild Kurs Fotografisk bild 2 Kurskod FOTFOT02 Målgrupp Förkunskapskrav Fotografisk bild 1 Den digitala bildens grundläggande teknik, dvs. digital bildbehandling, redigering, digitala bildformat, dokumentstorlek, bildupplösning, lagring av bilder och digitala färgrymder. Den tekniska utrustningens möjligheter och begränsningar. Ljussättning i och utanför studio, olika ljuskällors egenskaper, kvalitetskrav för utsktifter och kopiering samt anpassning av bilder för publicering i olika medier. Den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel och bildkommunikation. Komposition, ljussättning, färglära, färghantering, kontrast och färgton, bildredigering och övrigt bildbearbetning. Omsättning av känslor, tankar, idéer och budskap till personliga fotografiska uttryck inom till exempel konst-, porträtt- och reklamfotografi samt inom bildjournalistik och dokumentärt berättande. Metoder för en öppen och experimenterande attityd och att hitta okonventionella lösningar av bildmässiga problem. Modeller för analys och tolkning av fotografiska bilder och bildernas kommunikation. Begrepp inom området. Sambandet mellan bildens innehåll och form samt samverkan mellan bild och text. Presentations- och bildspelsteknik. Fotografiets historia från camera obscura till dagens kamerateknik. Orientering om fotografiets roll i dagens samhälle och inom olika områden, till exempel naturvetenskap, teknik, press, industri, populärkultur och museum. Fotografiets genrer, till exempel porträtt-, dokumentär-, press-, konst- och reklamfotografi. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och etiska frågeställningar i relation till fotografiska bilder. Grundläggande ergonomiska samt miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet. 20

21 Teater Kurs Scenisk gestaltning 1 Kurskod TEASCE01 Målgrupp Förkunskapskrav Tillsammans hittar vi på egna pjäser eller utgår vi från klassiska eller moderna texter. Genom improvisation, teaterövningar och samarbete, utvecklar varje deltagare sin fantasi, sitt självförtroende samt sin förmåga att uttrycka sig inför en publik. Kroppen och rösten som medel för att utrycka sig på scenen samt träning i att använda kropp och röst i sceniska sammanhang. Träning i att använda teaterns andra uttrycksområden, till exempel scenografi, kostym, mask, ljus och ljud. Den sceniska berättelsens uppbyggnad med till exempel handling, karaktärer, tid och rum. Samspel mellan berättelse, berättare och rum i syfte att skapa en enhetlig gestaltning. Samverkan mellan ett av teaterns uttrycksområden och ett eller flera andra uttrycksområden. Det sceniska uttryckets förändring vid olika kombinationer av uttrycksområden. Träning i att medvetet förmedla tankar, känslor och åsikter till en publik. Teatern som kollektiv konstart med fokus på individuell kreativitet och samspel i grupp. Reflektion över det egna skapandet, både individuellt och i grupp. Analys och tolkning av sceniska gestaltningar med fokus på att särskilja teaterns olika uttrycksområden och hur en berättelse förmedlas. Begrepp för analys av form och innehåll i scenisk gestaltning. 21

22 Kurs Kurskod Målgrupp Förkunskapskrav Pedagogik Aktivitetsledarskap inriktning Gruppträning Aerobic PEDAKI00S Ansökningskod: PEDAKIGRUP Kursen kan läsas med olika inriktningar. Denna kursinriktning vänder sig till dig som vill lära dig mer om olika gruppträningsformer, ex. aerobics och cirkelträning, samt hur kroppen är uppbyggd! Centralt innehåll Pedagogiskt ledarskap inom specifika aktiviteter i samverkan med verksamheter. Verksamhetens organisation, målsättning, verksamhetsform, ledarutbildning och centrala begrepp för aktiviteten. Människors interaktion, gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och det pedagogiska ledarskapet. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av aktiviteter på ett sätt som är i enlighet med målen för verksamheten. 22

23 Kurs Kurskod Målgrupp Förkunskapskrav Pedagogik Aktivitetsledarskap inriktning styrketräning PEDAKI00S Ansökningskod: PEDAKISTYR Kursen kan läsas med olika inriktningar. Denna kursinriktning vänder sig till dig som vill lära dig mer om styrketräning och hur kroppen är uppbyggd! Centralt innehåll Pedagogiskt ledarskap inom specifika aktiviteter i samverkan med verksamheter. Verksamhetens organisation, målsättning, verksamhetsform, ledarutbildning och centrala begrepp för aktiviteten. Människors interaktion, gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och det pedagogiska ledarskapet. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av aktiviteter på ett sätt som är i enlighet med målen för verksamheten. 23

24 Idrott och hälsa Kurs Idrott och hälsa 2 Kurskod IDRIDR02 Målgrupp år 3 (Ej BFFRI) Förkunskapskrav Idrott och hälsa 1 Vill du ha ännu mer idrott och hälsa under din gymnasietid? - Passa på att välja denna kurs och fördjupa dina kunskaper och färdigheter inom idrottsämnet! Centralt innehåll Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning. Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga. Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras. Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter. Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg. Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning. Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter. 24

25 Träningslära Kurs Träningslära 1 Kurskod TRNTRN01 Målgrupp Förkunskapskrav Vill du ha ännu mer idrott och hälsa under din gymnasietid? - Passa på att välja denna kurs och fördjupa dina kunskaper och färdigheter inom idrottsämnet! Centralt innehåll Anatomi och fysiologi med fokus på kroppens rörelseapparat, skelett, leder och muskler. Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa. Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa. Människors olika förutsättningar för fysisk aktivitet i olika situationer. Motionsmiljöers betydelse för träning, motivation och prestation. Träningsmetoder för till exempel uthållighet, styrka, rörlighet, koordination och koncentration. Planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av anpassade träningsprogram för såväl individer som grupper. Metoder för att arbeta skadeförebyggande samt akut omhändertagande och grundläggande behandling av skada i samband med fysisk aktivitet. Etiska normer och regler för träningsverksamhet. 25

26 Biologi Kurs Biologi 1 Kurskod BIOBIO01 Målgrupp (EJ NA) Förkunskapskrav - I kursen behandlas frågor om ekologi dvs samspelet i naturen mellan organismer och miljön, evolution och den naturvetenskapliga förklaringen till livets uppkomst och evolutionära historia samt den biologiska mångfalden. Kursen innehåller också klassisk genetik och historik samt genteknikens möjligheter och även risker. Centralt innehåll Ekologi Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster. Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald. Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta. Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta. Genetik Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion. Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-replikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö. Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor. Evolution Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling. Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning. Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång. Släktträd och principer för indelning av organismvärlden. Organismernas huvudgrupper och evolutionära historia. Biologins idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen. Biologins karaktär och arbetsmetoder Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang. Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning. Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder. Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang. Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling. 26

27 Matematik Kurs Matematik 2b Kurskod MATMAT02b Målgrupp ES Förkunskapskrav Matematik 1b Kursen ger bredare behörighet till högskolan. Centralt innehåll Taluppfattning, aritmetik och algebra Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. Begreppet logaritm i samband med lösning av exponentialekvationer. Metoder för beräkningar vid budgetering. Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. Begreppet linjärt ekvationssystem. Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning. Utvidgning av talområdet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem. Geometri Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar. Samband och förändring Egenskaper hos andragradsfunktioner. Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg. Sannolikhet och statistik Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar, inklusive regressionsanalys. Orientering och resonemang kring korrelation och kausalitet. Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse. Egenskaper hos normalfördelat material. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. 27

28 Matematik Kurs Matematik 3b Kurskod MATMAT03b Målgrupp (Ej NA,TE) Förkunskapskrav Ma2b För dig som vill läsa ekonomi på högskolan eller vill ha meritpoäng. Kursinnehåll Algebra Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar till hantering av dessa begrepp. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa polynomekvationer av högre grad. Samband och förändring Användning av begreppet geometrisk summa samt linjär optimering i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde. Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad. Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion. Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av funktioner. Introduktion av talet e och dess egenskaper. Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion. Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem inklusive teckenstudium och andraderivatan. Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata. Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata. Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. 28

29 : Naturguidning Kurs: Naturguidning 1 Kurskod: NAGNAT01 Poäng: 100 Målgrupp: Förkunskapskrav: Ämnet ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att organisera, planera och genomföra olika former av aktiviteter i natur och kulturmiljöer. Den ska ge eleverna möjlighet att välja och använda utrustning och teknik för olika aktiviteter i naturen. Eleverna ska utveckla förmåga att ta ansvar för andra människors säkerhet i samband med arrangerade aktiviteter. Naturguidning kommer att vara en kurs med mycket praktiska lektioner med inriktning mot friluftsliv. Det kommer även förekomma längre vistelser i naturen som t.ex. en kajaktur i skärgårdsmiljö. Undervisningen i ämnet naturguidning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att organisera, planera och genomföra aktiviteter och naturguidningar. 2. Förmåga att välja, använda, vårda och underhålla redskap och utrustning för olika aktiviteter. 3. Kunskaper om olycksrisker och säkerhetsåtgärder samt förmåga att vidta åtgärder vid olycksfall och tillbud. 4. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som gäller för olika natur- och kulturmiljöer. 5. Förmåga att informera om växter, djur och natur samt att handleda andra till rikare upplevelser i natur- och kulturmiljöer. Centralt innehåll 1. Planering och genomförande av aktiviteter för längre och kortare vistelse i naturen. 2. Val av aktiviteter efter deltagarnas förutsättningar, till exempel ålder, kondition och erfarenheter. 3. Val av utrustning och material för aktiviteter i naturen. 4. Hantering och vård av material och utrustning för aktiviteter i naturen. 5. Utrustningens konstruktion och funktion. 6. Hygien i samband med vistelse i naturen. 7. Orientering med och utan tekniska hjälpmedel. 8. Eldning och matlagning under varierande förhållanden i naturen. 9. Planering av säkerhet vid aktiviteter för att minimera olycksrisker samt första hjälpen och livräddning. 10. Lagar och andra bestämmelser som rör säkerhet samt natur- och kulturmiljöer. 11. Innebörden i allemansrätten. 12. Information om växter, djur och natur. 29

30 Naturkunskap Kurs Naturkunskap 2 Kurskod NAKNAK02 Målgrupp Förkunskapskrav Naturkunskap 1b, 1a2 Bra kurs om du vill söka till vårdutbildningar som exempelvis sjuksköterska. Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning. Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia. Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer. Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen. Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter. Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv. 30

31 Engelska Kurs Engelska 6 Kurskod ENGENG06 Målgrupp BF, VO Förkunskapskrav Engelska 5 Kursen behövs för att komplettera till högskolebehörighet. Centralt innehåll Kommunikationens innehåll Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor. Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker. Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Reception Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer. Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger. Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populärvetenskapliga texter och recensioner. Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor och i olika medier. Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse. Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck i talat och skrivet språk i olika genrer. Hur språk, bilder och ljud används för att påverka till exempel i politiska tal och reklam. Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras muntliga och skriftliga framställningar, även i formella sammanhang. Anpassning till genre, situation och syfte. 31

32 Engelska Kurs Engelska 7 Kurskod ENGENG07 Målgrupp år 3 Förkunskapskrav Engelska 6 Centralt innehåll Kursen i Engelska 7 är för dig, som vill skaffa dig fördjupande kunskaper i engelska. Kursen innebär mycket självständiga studier. Kursen kräver aktivt deltagande i muntlig kommunikation av skiftande slag. Skriftliga redovisningar och projektarbeten är också en del av kursen. Läsning av skönlitteratur av olika sorters texter är ett mycket viktigt inslag i kursens innehåll. Kommunikationens innehåll Teoretiska och komplexa ämnesområden, även av mer vetenskaplig karaktär, med anknytning till elevernas utbildning, valt fördjupningsområde, samhällsfrågor och arbetsliv; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; kulturyttringar i samtiden och historien, till exempel litterära epoker. Samhällsfrågor, kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden samt etiska och existentiella frågor i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Reception Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande, redogörande och utredande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, fördjupande reportage och föreläsningar. Samtida och äldre skönlitteratur och annan fiktion inom olika genrer, till exempel dramatik. Texter av olika slag och med olika syften, till exempel avtalstexter, fördjupande artiklar och vetenskapliga texter. Strategier för att överblicka och strukturera information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk. Strategier för att dra slutsatser om talat språk och texter när det gäller attityder, perspektiv, syfte och värderingar samt för att uppfatta underförstådd betydelse. Hur muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer är uppbyggda. Hur stilistiska och retoriska grepp används för olika syften samt hur språk används som maktmedel. Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar ur olika perspektiv, ansöker, resonerar, värderar, utreder, förhandlar och motiverar sina åsikter. Muntlig och skriftlig framställning inom valt fördjupningsområde. Strategier för användning av olika typer av källor, med källkritisk medvetenhet och vedertagna sätt att ange källor, inom valt fördjupningsområde och inom andra områden. Strategier och modern teknik för att medverka i, leda och dokumentera samtal och skriftlig kommunikation i olika medier, till exempel i arbetsprocesser och förhandlingssituationer med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Användning av grundläggande stilistiska och retoriska grepp. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras framställningar, i formella och komplexa sammanhang, och för att skapa anpassning till genre, stilnivå och syfte. 32

33 Svenska Kurs Litteratur Kurskod SVELIT0 Målgrupp Förkunskapskrav Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 Centrala skönlitterära verk författade av såväl kvinnor som män och tongivande författare från olika epoker, från olika kulturer och från olika delar av världen. Sambandet mellan skönlitteraturen och andra konstarter, dvs. hur författare och verk har påverkats av sitt samhälle, sin kultur och av rådande estetiska ideal samt hur författare och verk har påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen. Den konstnärliga friheten i relation till etik, upphovsrätt och censur. Litteraturvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera skönlitteratur. Skönlitterära texters betydelsebärande skikt, innehållsmässiga såväl som formmässiga: tematik, motiv, metaforik, symbolik, rytm, meter och andra litterära verkningsmedel och sätt att gestalta. Analys och tolkning av roman, novell, lyrik och dramatik. Jämförande analys av hur olika teman, till exempel familjen, döden, krig och naturen, har skildrats på olika sätt till exempel i skönlitterära verk från olika tider och kulturer eller i olika genrer. Olika grunder för tolkning och värdering av skönlitteratur, dvs. vilka perspektiv man intar, vilka frågor man ställer och hur man kan argumentera dels för olika tolkningar, dels för värdering av skönlitteratur. Fördjupad tolkning av skönlitterära verk med utgångspunkt i ett perspektiv som eleverna väljer, till exempel postkolonialt, feministiskt eller komparativt perspektiv. 33

34 Moderna språk Kurs Moderna språk, 1, 2, 3, 4, 5 Kurskod MODXXX01-05 Målgrupp Förkunskapskrav Inga, MODXXX01-04 Valbara språk Franska, Italienska, Spanska, Tyska Tyska, det självklara valet för dig! Oavsett om du funderar på tyska som nybörjarspråk eller att fortsätta med dina tyskstudier, så är tyska total super! Några anledningar att välja tyska: Svensktalande har ofta lättare att lära sig tyska. Tyska är Europas största språk. Sveriges klart viktigaste exportland är Tyskland ( ) Bland medelstora företag anser 44% att tyska är absolut viktigast att prioritera (Källa: DN Debatt 21 september 2011). Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förståelse av målspråket i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet. 2. Förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift. 3. Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang. 4. Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer. 5. Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används. Franska talas av c:a 220 miljoner människor och inget land har fler turister än Frankrike. Frankrike är den goda matens, de vackra strändernas och de stora skidorternas hemland. Paris är modets, konstens och livsnjutarnas huvudstad. Nice, St Tropez, Val d Isère, Provence Vive la France! Spanska ett av världens största språk och gångbart i flera världsdelar. Ett val för dig vill lära dig ett språk som talas av miljoner människor. Vi har ett utbyte med en gymnasieskola i södra Frankrike! 34

35 Modersmål Kurs Modersmål 1 Kurskod Ansökningskod: MOE1 Målgrupp Förkunskapskrav Undervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i att tala, läsa, skriva och lyssna på sitt modersmål. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om sitt modersmål. Dessutom ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om litteratur. Centralt innehåll Egen språkproduktion i tal med anpassning till innehåll och mottagare samt utveckling av strategier för att göra sig förstådd och få fram sitt budskap. Egen språkproduktion i skrift med anpassning till innehåll och mottagare samt utveckling av strategier för att göra sig förstådd och få fram sitt budskap. Ord- och begreppsförråd. Språkriktighet, stil och struktur i samband med talade och skrivna texter. Texter på modersmålet valda med hänsyn till elevernas intressen och studieväg. Modern litteratur, bilder, konst och musik som tar upp vardagsliv, relationer och livsfrågor. Språkets spridning och förekomst samt hur språket används. Kultur, natur och geografiska förhållanden i språkområdet. 35

36 Svenska Kurs Retorik Kurskod SVERET0 Målgrupp Förkunskapskrav Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 Är du intresserad kontakta gärna läraren Jacqueline Lindmark jacqueline.lindmark@edu.haninge.se Muntlig framställning av olika slag och med olika syften: såväl monologisk framställning inför en grupp som dialogisk, i form av diskussions- och debattinlägg, och med olika tänkta arenor, vilket även inkluderar det offentliga rummet. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. Aktivt lyssnande samt konsten att ge respons på ett konstruktivt sätt. Retorikens praktiska och teoretiska användningsområden, framför allt dess roll som redskap för förberedelser inför muntlig framställning, som stöd för genomförande av muntlig framställning och som redskap för analys. Den retoriska arbetsprocessens sex delar: Intellectio: att ta reda på hur en aktuell kommunikationssituation ser ut och utifrån den formulera ett syfte med sin muntliga framställning. Inventio: att finna lämpligt stoff och goda argument. Dispositio: att organisera stoff och argument på lämpligt sätt. Elocutio: att välja språk och stil. Memoria: att på ett ändamålsenligt sätt använda manus och presentationstekniska hjälpmedel. Actio: att välja lämpligaste framförande med hjälp av kropp och röst. Analys av muntlig framställning i olika medier och nedtecknade tal. Grundläggande retoriska begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera muntlig framställning. Frågan om yttrandefriheten i relation till etik, upphovsrätt och censur. 36

37 Svenska Kurs Skrivande Kurskod SVESKR0 Målgrupp år 2,3 Förkunskapskrav Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 Är du intresserad kontakta gärna läraren Malin Taube malin.taube@edu.haninge.se Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter, och av skönlitterära texter av olika slag. Den retoriska arbetsprocessen, dvs. hur man på ett strukturerat och metodiskt sätt planerar och genomför skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Skriftlig framställning av längre text alternativt några kortare texter, som kan vara av skönlitterär eller icke-skönlitterär karaktär. Skriftlig framställning efter mönster och förebilder samt friare skrivande. Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla. Spänningen mellan traditionellt textskapande och nydanande texter. Spänningen mellan fakta och fiktion i texter. Textuppbyggnad, sammanhang i text, textmönster och språk i såväl skönlitteratur som i andra typer av texter. Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter. Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar. Hur man ger konstruktiv textkritik och arbetar med sina egna och andras texter för att förbättra sitt skrivande och öka sin språkliga medvetenhet. 37

38 Entreprenörskap Kurs Entreprenörskap Kurskod ENTENR0 Målgrupp Förkunskapskrav Genom det nya ämnet entreprenörskap får du möjlighet att utveckla handlingskraft, självförtroende, samarbetsförmåga, kreativitet, problemlösningsförmåga och förmåga att fatta beslut. Entreprenörskap handlar om att utveckla nya idéer och att omsätta dessa idéer till verklighet. I kursen entreprenörskap kan det ske antingen i projektform eller genom fiktivt företagande. Tanken är att du ska utveckla kunskaper som krävs för att starta och driva företag på riktigt! Kursinnehåll Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk. Grundläggande mötesteknik och dokumentation. Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning. Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser. Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation. Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning. 38