FREDRIKA BREMERGYMNASIET individuella val

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FREDRIKA BREMERGYMNASIET individuella val"

Transkript

1 FREDRIKA BREMERGYMNASIET individuella val

2

3 FREDRIKA BREMERSKOLAN Individuella val läsåret 14/15 för årskurs 2 och 3 Denna katalog innehåller de kurser som erbjuds. Det är viktigt att Du noga tänker igenom ditt val, även dina reservval, så att Du verkligen får de alternativ som Du är intresserad av eller kanske behöver som komplettering för vidare studier. Enligt gymnasieförordningen 7 beslutar huvudmannen om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa 1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, 2. minst en kurs i estetiska ämnen, och 3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram. Dina kursval ska du göra via Dexter. ( dexter.haninge.se ) Du ska göra ett förstahandsval och två reservval. TÄNK PÅ ATT INTERNETSIDAN MÅSTE LADDAS FÄRDIGT INNAN DU SPARAR DINA VAL!!! OBS! NIU- och RIG-elever ska inte göra något individuellt val ur katalogen. Elever som är antagna till specialidrott handboll eller ishockey ska lämna in sitt val på en särskild blankett. Senast freddag den 21 februari kl 1200 ska du ha gjort dina val i Dexter. Skolledningen Fredrika Bremerskolan Omslagsbilden är gjord av Felicia Norberg, ESE12b 3

4 KURSUTBUD KURS SID DATA Nätverksteknologier Programmering 1, Java (EJ TEINF) Programmering 2, Java Webbutveckling 1 (EJ TEINF) Webbutveckling Webbserverprogrammering ESTETIK Bild och form 1b (Ej ESBIL, TEDES) Bild och form, specialisering (Endast ESBIL) Brukspel och ackompanjemang (Ej ESMUS) Digitalt skapande 1 (Ej ESBIL, ESEST, SAMED) Ensemble 1 (Ej ESMUS) Ensemble 2, specialisering (Endast ESMUS) Formgivning 1, Glas och keramik (Ej ESBIL) Fotografisk bild 1 (Ej ESBIL, ESEST) Fotografisk bild Teater, Scenisk gestaltning IDROTT Aktivitetsledarskap, gruppträning Aerobic Aktivitetsledarskap, styrketräning Idrott och hälsa 2 (Ej BFFRI) Träningslära

5 KURS SID NATURVETENSKAP Biologi 1 (EJ NA) Matematik 2b ES Matematik 3b (Ej NA,TE) Naturguidning Naturkunskap SPRÅK Engelska 6 BF, VO Engelska Litteratur Moderna språk, steg Modersmål Retorik Skrivande ÖVRIGT Entreprenörskap Filosofi (EJ SA) Geografi 1 (EJ NANAS, SASAM) Historia 1a2 +Re 2 (Ej ES, NA, SA) Historia 2a (EJ SASAM) Internationella relationer (EJ SASAM) Kriminologi (Hum/sam specialisering) (EJ SASAM) Privatjuridik Psykologi 1 +2 (Ej BFPED, SA, VO) Religion specialisering Sociologi (Ej SABET) Turism Ungdomskulturer (Ej SABET)

6 Nätverksteknik Kurs Nätverksteknologier Kurskod NÄVNÄK0 Målgrupp Förkunskapskrav - Kursen ger kunskaper i uppbyggnad av LAN och WAN, både fysiskt och systemmässigt. Skolan har ett eget laboratorium där både LAN och WAN kan köras i en testmiljö. Kursen är till stora delar uppbyggd kring ett webbaserat utbildningsmaterial på engelska. Uppbyggnad av nätverks olika delar samt funktion av bandbredd, till exempel mätning av kapacitet och kapacitetsbehov för olika bredbandslösningar. Referensmodellen open systems interconnection (OSI) och de olika skiktens specifika tjänst som är oberoende av de tekniker som används i lagret ovanför eller nedanför. Hur information hanteras och hur utrustning och tjänster fungerar i samverkan i olika kommunikationslösningar. Nätverksprotokoll, dvs. hur digital kommunikation mellan olika datorenheter fungerar. Administration och konfiguration av nätverksprotokoll. Adressering i nätverk, kommunikation av data mellan olika enheter samt hur kommunikationen fungerar utifrån tekniska regler för de olika protokollen. Hur utdelning av adresser fungerar med dynamic host configuration protocol (DHCP). Subnätning, dvs. hur man delar upp ett datornätverk i mindre delar. Routningsprotokoll, hantering av kommunikation mellan olika adressområden samt olika vägar på vilka data sänds mellan sändare och mottagare i olika nätverk. Virtuella nät, dvs. virtual local area network (VLAN). Skydd mot avlyssning mellan olika nätverk. Tunnling samt wireless local area network (WLAN). Nätverkstopologier, dvs. på vilket sätt olika noder i nätverk är kopplade till varandra. Packet switching network, dvs. paketförmedling där data paketeras och adresseras mellan olika fysiska och logiska nivåer och komponenter i en datorbaserad kommunikationssituation. Accessmetoder för att upprätta kommunikation mellan olika enheter i ett datornätverk. Överföringsmedier, dvs. olika sätt att skicka digital information i form av data. Begränsningar samt säkerhet och prestanda vid val av olika överföringsmedier, till exempel kabelbaserad eller luftbaserad kommunikation. 6

7 Programmering Kurs Programmering1, Java. Kurskod PRRPRR01 Målgrupp (EJ TEINF) Förkunskapskrav - Du lär dig att programmera från grunden i det mest använda av alla programmeringsspråk JAVA. Java är baserat på öppen källkod. Den editor vi använder är gratis och allt kan laddas ner till din egen hem-pc. Vi börjar direkt med enkla grafiska program, fortsätter med att modifiera ett luffarschackspel. Därefter lär vi oss mer om sortering och sökning och avslutar med ett eget större programmeringsprojekt. Sekventiell programmering i det eller de valda programmeringsspråken. Språkurvalet kan göras från såväl programspråk och skriptspråk som kompilerande och tolkande språk. Ett av de valda språken ska ha tillgång till mångsidiga objektorienterade standardbibliotek. Programmeringsspråkets eller -språkens grundläggande datatyper samt fördefinierade strukturer, regler och syntax. Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk. Kontrollstrukturer, till exempel sekvens, selektion och iteration, planerade med aktivitetsdiagram och skrivna i ett väl implementerat programflöde. Grunderna för klasser, objekt, egenskaper och metoder. Variablers och konstanters synlighet och livslängd. Enkla sorteringsalgoritmer och sökningsalgoritmer. Grundläggande rekursiva algoritmer. Interaktion med användaren i ett enkelt grafiskt användargränssnitt. Implementeringar av datastrukturer, till exempel vektor, fält, lista och trädstruktur. Felsökning av källkod och undantagshantering i interaktiva program. Samspelet mellan program och dator från källkod till exekvering. De vanligaste programmeringsspråkens krav på körtidsmiljöer och operativsystem samt deras aktuella användningsområden. 7

8 Programmering Kurs Programmering 2, Java Kurskod PRRPRR02 Målgrupp år 3 Förkunskapskrav Programmering 1 Kursen bygger vidare på Programmering 1 i Java. För dig som läst C++ kommer vi inleda med en uppfräschning av Javakunskaperna och samtidigt jämföra syntaxen med C++. I kursen kommer vi att fördjupa oss i programmeringsspråket Java genom att göra Appar för Androidplattformen. Till vår hjälp har vi verktygen Android Studio och Eclipce som båda är fria programvaror. Vi börjar med att gemensamt producera enkla appar för att mot slutet göra mer avancerade och avslutar med ett eget app-projekt. Det kommer att krävas av dig att du jobbar en del hemma med koden för att tillgodogöra dig innehållet. Välkommen! Kodning av program för att läsa, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och utföra tjänster via internet. Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringspråk. Analys, nedbrytning och modellering av programmeringstekniska problem med klassdiagram. Skapande av klasser och objekt i avancerad objektorienterad programmering samt klassers konstruktorer och arv. Användning och förändring av objekt som ingår i egna och andras klasser och standardbibliotek. Variablers och metoders synlighet och livslängd. Polymorfism och typsäkerhet. Generiska klasser och metoder. De vanligaste klasserna i ett grafiskt användargränssnitt. Gränssnitt mot internet. Gränssnitt mot profiler och filsystem. Gränssnitt mot databaser. 8

9 Webbteknik Kurs Webbutveckling 1 Kurskod WEBWEU01 Målgrupp (Ej TEINF) Förkunskapskrav I kursen webbutveckling lär du dig allt från att designa hemsidor till att koda HTML, CSS och javascript. Här får du alla nödvändiga verktyg för att bygga egna hemsidor. Webben som plattform, dess historia och samhällspåverkan. Teknisk orientering om webbens protokoll, adresser, säkerhet och samspelet mellan klient och server. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och deras inbördes roller, syntax och semantik där det huvudsakliga innehållet är standarderna för (x)html och css och orientering om dokumentobjektsmodellen (DOM) och Ecmaskript. Teckenkodning: orientering om ASCII, ISO-8859, Windows-1252 och Unicode. Bilder och media med alternativa format, optimering och tillgänglighet. Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Terminologi inom området webbutveckling. 9

10 Webbteknik Kurs Webbutveckling 2 Kurskod WEBWEU02 Målgrupp Förkunskapskrav Webbutveckling 1 Webben som körmiljö för applikationer av olika slag. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och stilmallar. Skriptspråk för webbutveckling på klientsidan och dokumentobjektsmodellen som en teknik för ökad användbarhet genom progressiv förbättring. Bilder, ljud, video och två- eller tredimensionell interaktiv grafik för webbapplikationer med möjlighet till fördjupning inom någon sådan teknik, till exempel skalbar vektorgrafik (SVG) eller WebGL. Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Vanliga attackvektorer mot webbapplikationer och åtgärder för att skapa säkerhet. Terminologi inom området webbutveckling 10

11 Webbteknik Kurs Webbserverprogrammering 1 Kurskod WEBWEB01 Målgrupp år 3 (ej TEINF) Förkunskapskrav Webbutveckling 1 Webbserverns och dynamiska webbplatsers funktionalitet. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, systemering, kodning, dokumentation och uppföljning. Dokumentation av utvecklingsprocess och färdig produkt, inklusive kod och mjukvarugränssnitt. En översikt över olika lösningar eller språk som finns för att skapa dynamiska webbplatser. Grunderna i informationshanteringssystem och ramverk. Grundfunktionen i ett programmeringsspråk för dynamiska webbplatser. Datalagring, i relationsdatabas eller med annan teknik. Teckenkodning: begrepp, standarder och handhavande. Kodning och dokumentation enligt vedertagen praxis för den teknik som används i sammanhanget. Kvalitetssäkring av dynamiska webbapplikationers funktionalitet, säkerhet och kodkvalitet. Säkerhet: vanliga attackvektorer mot webbapplikationer och de viktigaste principerna för att hindra attacker. 11

12 Bild Kurs Bild och form 1b Kurskod BILBIL01b Målgrupp (ej ESBIL, TEDES) Förkunskapskrav Gillar du att rita och måla? Vill du lära dig hur? Kanske skulptera? Välj Bild och form 1b Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella framställningar i anslutning till eget bildarbete. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Metoder för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser och dokumentation, till exempel portföljmetoden. Problematisering av ett stoff och problemlösning i bild. Bildproduktion i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus, skugga och ytstruktur, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Metoder och principer för redovisningar och presentationer av färdiga arbeten. Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljö samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt. 12

13 Bild Kurs Bild och form-specialisering Kurskod BILBIL00S Målgrupp (Endast ESBIL) Förkunskapskrav Kursen Bild eller Form Individuell fördjupning Bilden och bildens element, hur de uttrycker stämningar, betydelser och berättelser i olika genrer, samt hur betraktaren tolkar bilden utifrån dess beståndsdelar. Bilders sätt att avspegla olika perspektiv, till exempel genus och klass, etnicitet och ålder hos konstnär och betraktare. Planering av bildprojekt och arbete i konstnärliga processer. Undersökande arbete, problemlösning i bild, problematisering i bild. Strömningar i samtidskonst och populärkultur som inspiration till konstnärligt arbete. Fördjupning av uttrycksförmåga och hantverksskicklighet i två- och tredimensionella bildtekniker, i traditionella material och metoder och i nya tekniker och medier, med syfte att utforma bildspråkliga budskap och konstnärliga gestaltningar. Utställning och presentation av färdiga arbeten. Marknadsföringsaspekter och grafisk formgivning. Kategorisering, analys, tolkning och värdering av egna, andra elevers och professionellas gestaltningsarbeten. Etiska frågeställningar och metoder för reflektion över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. 13

14 Musik Kurs Bruksspel och ackompanjemang Kurskod MUSBRU0 Målgrupp (ej ESMUS) Förkunskapskrav För dig som vill lära dig kompa på piano och gitarr. Vi spelar både efter noter och gehör i olika musikstilar. Spel på ett eller flera ackordinstrument i gehörsbaserad och noterad musik på en grundläggande nivå. Ackordläggningar och ackordfärgningar. Ackompanjemangsmodeller. Transponering till näraliggande och vanliga tonarter. Musikstilar från olika tider och genrer samt typiska stildrag. Improvisation ackompanjemang på gehör. Instrument, deras egenskaper och musikaliska användningsområden. Samarbete i musikalisk gestaltning och strategier för instudering. Framförande av musik inför publik, i mindre, slutna sammanhang såväl som i större och öppna, offentliga sammanhang i eller utanför skolan. Arbetsmiljö med avseende på ergonomi och hörselvård vid musikutövning. 14

15 Digitalt skapande Kurs Digitalt skapande 1 Kurskod DIGDIG01 Målgrupp (ej ESBIL, ESEST, SAMED) Förkunskapskrav I den här kursen får du utveckla din förmåga att skapa och kommunicera med digital teknik. Vi jobbar med bl.a. illustrationer, foto, film och ljud i propgram som t.ex. Photoshop och Illustrator. Tyngdpunkten ligger på digital kreativitet och konstnärlighet. Analoga och digitala skapandeprocesser, skissarbete både utan och med digitala verktyg. Gränslandet mellan konst och teknik samt hur det formar skapandeprocesser. Kombinationer av olika uttryck för digitala produktioner. Digitala verktyg för skapande och gestaltande. Hur man väljer lämpligt verktyg för skapande och bevarande. Programvara och hårdvara som används för skapande i olika estetiska uttrycksformer. Samarbetsformer vid digitala produktioner. Presentationsvägar och spridningsvägar för digitala produktioner, till exempel internet, digitala tryck och olika lagringsmedier. 15

16 Musik Kurs Ensemble 1 Kurskod MUSENS01 Målgrupp (ej ESMUS) Förkunskapskrav Se rutan intill --> Vill du lära dig mer om vad det innebär att musicera i grupp? Du får bl.a. lära dig hur man musicerar efter gehör och efter noterad musik De förkunskaper som krävs är att du behärskar ett instrument och/eller sång. Grundläggande ensemblemusicerande och repertoarkännedom. Musicerande i gehörsbaserad och noterad musik. Konstnärlighet och genrer i olika tider och kulturer. Stildrag och kännetecken. Samarbetsförmåga och metoder för instudering, enskilt och i grupp, repetitionsmetodik. Instrument och deras karaktär och grundläggande egenskaper. Grundläggande musikalisk gestaltning och kommunikation vid framträdande inför publik och i samarbete med andra. Grundläggande arbetsmiljöaspekter på musicerande hörselvård, ergonomi och elsäkerhet. 16

17 Musik Kurs Ensemble 2-specialisering Kurskod MUSENS02S Målgrupp Förkunskapskrav MUSENS0 eller MUSENS01 Individuell fördjupning Instrumentalt eller vokalt ensemblemusicerande i gehörsbaserad eller noterad musik i en eller flera valda genrer. Rytm, melodi, harmonik och form. Personligt, konstnärligt och musikaliskt uttryck. Fördjupad kunskap om stildrag och repertoar inom valda ensembleformer och genrer. Grundläggande improvisation inom valda ensembleformer och genrer. Fördjupad instudering, enskilt och i grupp, och repetitionsarbete samt metoder för detta. Grundläggande ensembleledning. Fördjupad musikalisk värdering, tolkning och gestaltning samt musikalisk kommunikation vid framträdande inför publik och i samarbete med andra. 17

18 Formgivning Kurs Formgivning 1 Kurskod FOMFOR01S Målgrupp (ej ESBIL) Förkunskapskrav Gillar du att forma, skapa och experimentera tredimensionellt? Upptäcka dolda talanger och utveckla din känsla för formgivning? Kanske lära dig att dreja och jobba med glas? Här får du utlopp för detta! Grundläggande hantverksmässigt arbete i ett eller flera valda material. Exempel på material kan vara trä, tyg eller glas. Enkla bearbetningsmetoder, användningsområden och verktyg. Grundläggande färg- och formlära. Introduktion i formgivningsprocessen och formgivningens grundläggande uttrycksmöjligheter, till exempel färg, form och material. Det valda materialets egenskaper. Grundläggande värdering av formgivning i relation till intentioner. Relevanta begrepp. Traditionell och samtida formgivning. Lagar och andra bestämmelser som gäller för formgivningsområdet. Säkerhet och arbetsmiljö för maskiner och verktyg samt materials miljöpåverkan. 18

19 Fotografisk bild Kurs Fotografisk bild 1 Kurskod FOTFOT01 Målgrupp (ej ESBIL, ESEST) Förkunskapskrav Vill du lära dig att på ett professionellt sätt framställa bilder såsom dokumentär-, porträtt-, produktbilder med en kommersiell touch? I denna kurs får du lära dig grunderna till allt detta. Både analogt och digitalt. Kursen avslutas med en utställning. Den fotografiska processen från motivval till publicering. Bildupplösning, dokumentstorlek vid digital bildbehandling, samt hur och varför man lagrar data i olika format. Programvaror för digital bildbehandling. Kopiering, bildredigering och metoder för att ta fram bilder på papper och för visning. Den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel, till exempel komposition, ljussättning, färg och kontrast, och hur en känsla, en tanke, en idé eller ett budskap kan omsättas i fotografisk bild. De fotografiska materialens egenskaper och användningsområden. Metoder för idéproduktion, kreativa arbetsprocesser och ett personligt bildspråk. Modeller för analys och tolkning av fotografiska bilder. Begrepp inom området, till exempel bildsemiotik och kommunikationsteori. Fotografiet och fotografiska genrer förr och nu samt likheter och skillnader mellan olika genrer. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och etiska frågeställningar i relation till fotografiska bilder. Grundläggande miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet. 19

20 Fotografisk bild Kurs Fotografisk bild 2 Kurskod FOTFOT02 Målgrupp Förkunskapskrav Fotografisk bild 1 Den digitala bildens grundläggande teknik, dvs. digital bildbehandling, redigering, digitala bildformat, dokumentstorlek, bildupplösning, lagring av bilder och digitala färgrymder. Den tekniska utrustningens möjligheter och begränsningar. Ljussättning i och utanför studio, olika ljuskällors egenskaper, kvalitetskrav för utsktifter och kopiering samt anpassning av bilder för publicering i olika medier. Den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel och bildkommunikation. Komposition, ljussättning, färglära, färghantering, kontrast och färgton, bildredigering och övrigt bildbearbetning. Omsättning av känslor, tankar, idéer och budskap till personliga fotografiska uttryck inom till exempel konst-, porträtt- och reklamfotografi samt inom bildjournalistik och dokumentärt berättande. Metoder för en öppen och experimenterande attityd och att hitta okonventionella lösningar av bildmässiga problem. Modeller för analys och tolkning av fotografiska bilder och bildernas kommunikation. Begrepp inom området. Sambandet mellan bildens innehåll och form samt samverkan mellan bild och text. Presentations- och bildspelsteknik. Fotografiets historia från camera obscura till dagens kamerateknik. Orientering om fotografiets roll i dagens samhälle och inom olika områden, till exempel naturvetenskap, teknik, press, industri, populärkultur och museum. Fotografiets genrer, till exempel porträtt-, dokumentär-, press-, konst- och reklamfotografi. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och etiska frågeställningar i relation till fotografiska bilder. Grundläggande ergonomiska samt miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet. 20

21 Teater Kurs Scenisk gestaltning 1 Kurskod TEASCE01 Målgrupp Förkunskapskrav Tillsammans hittar vi på egna pjäser eller utgår vi från klassiska eller moderna texter. Genom improvisation, teaterövningar och samarbete, utvecklar varje deltagare sin fantasi, sitt självförtroende samt sin förmåga att uttrycka sig inför en publik. Kroppen och rösten som medel för att utrycka sig på scenen samt träning i att använda kropp och röst i sceniska sammanhang. Träning i att använda teaterns andra uttrycksområden, till exempel scenografi, kostym, mask, ljus och ljud. Den sceniska berättelsens uppbyggnad med till exempel handling, karaktärer, tid och rum. Samspel mellan berättelse, berättare och rum i syfte att skapa en enhetlig gestaltning. Samverkan mellan ett av teaterns uttrycksområden och ett eller flera andra uttrycksområden. Det sceniska uttryckets förändring vid olika kombinationer av uttrycksområden. Träning i att medvetet förmedla tankar, känslor och åsikter till en publik. Teatern som kollektiv konstart med fokus på individuell kreativitet och samspel i grupp. Reflektion över det egna skapandet, både individuellt och i grupp. Analys och tolkning av sceniska gestaltningar med fokus på att särskilja teaterns olika uttrycksområden och hur en berättelse förmedlas. Begrepp för analys av form och innehåll i scenisk gestaltning. 21

22 Kurs Kurskod Målgrupp Förkunskapskrav Pedagogik Aktivitetsledarskap inriktning Gruppträning Aerobic PEDAKI00S Ansökningskod: PEDAKIGRUP Kursen kan läsas med olika inriktningar. Denna kursinriktning vänder sig till dig som vill lära dig mer om olika gruppträningsformer, ex. aerobics och cirkelträning, samt hur kroppen är uppbyggd! Centralt innehåll Pedagogiskt ledarskap inom specifika aktiviteter i samverkan med verksamheter. Verksamhetens organisation, målsättning, verksamhetsform, ledarutbildning och centrala begrepp för aktiviteten. Människors interaktion, gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och det pedagogiska ledarskapet. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av aktiviteter på ett sätt som är i enlighet med målen för verksamheten. 22

23 Kurs Kurskod Målgrupp Förkunskapskrav Pedagogik Aktivitetsledarskap inriktning styrketräning PEDAKI00S Ansökningskod: PEDAKISTYR Kursen kan läsas med olika inriktningar. Denna kursinriktning vänder sig till dig som vill lära dig mer om styrketräning och hur kroppen är uppbyggd! Centralt innehåll Pedagogiskt ledarskap inom specifika aktiviteter i samverkan med verksamheter. Verksamhetens organisation, målsättning, verksamhetsform, ledarutbildning och centrala begrepp för aktiviteten. Människors interaktion, gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och det pedagogiska ledarskapet. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av aktiviteter på ett sätt som är i enlighet med målen för verksamheten. 23

24 Idrott och hälsa Kurs Idrott och hälsa 2 Kurskod IDRIDR02 Målgrupp år 3 (Ej BFFRI) Förkunskapskrav Idrott och hälsa 1 Vill du ha ännu mer idrott och hälsa under din gymnasietid? - Passa på att välja denna kurs och fördjupa dina kunskaper och färdigheter inom idrottsämnet! Centralt innehåll Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning. Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga. Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras. Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter. Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg. Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning. Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter. 24

25 Träningslära Kurs Träningslära 1 Kurskod TRNTRN01 Målgrupp Förkunskapskrav Vill du ha ännu mer idrott och hälsa under din gymnasietid? - Passa på att välja denna kurs och fördjupa dina kunskaper och färdigheter inom idrottsämnet! Centralt innehåll Anatomi och fysiologi med fokus på kroppens rörelseapparat, skelett, leder och muskler. Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa. Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa. Människors olika förutsättningar för fysisk aktivitet i olika situationer. Motionsmiljöers betydelse för träning, motivation och prestation. Träningsmetoder för till exempel uthållighet, styrka, rörlighet, koordination och koncentration. Planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av anpassade träningsprogram för såväl individer som grupper. Metoder för att arbeta skadeförebyggande samt akut omhändertagande och grundläggande behandling av skada i samband med fysisk aktivitet. Etiska normer och regler för träningsverksamhet. 25

26 Biologi Kurs Biologi 1 Kurskod BIOBIO01 Målgrupp (EJ NA) Förkunskapskrav - I kursen behandlas frågor om ekologi dvs samspelet i naturen mellan organismer och miljön, evolution och den naturvetenskapliga förklaringen till livets uppkomst och evolutionära historia samt den biologiska mångfalden. Kursen innehåller också klassisk genetik och historik samt genteknikens möjligheter och även risker. Centralt innehåll Ekologi Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster. Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald. Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta. Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta. Genetik Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion. Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-replikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö. Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor. Evolution Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling. Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning. Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång. Släktträd och principer för indelning av organismvärlden. Organismernas huvudgrupper och evolutionära historia. Biologins idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen. Biologins karaktär och arbetsmetoder Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang. Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning. Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder. Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang. Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling. 26

27 Matematik Kurs Matematik 2b Kurskod MATMAT02b Målgrupp ES Förkunskapskrav Matematik 1b Kursen ger bredare behörighet till högskolan. Centralt innehåll Taluppfattning, aritmetik och algebra Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. Begreppet logaritm i samband med lösning av exponentialekvationer. Metoder för beräkningar vid budgetering. Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. Begreppet linjärt ekvationssystem. Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning. Utvidgning av talområdet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem. Geometri Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar. Samband och förändring Egenskaper hos andragradsfunktioner. Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg. Sannolikhet och statistik Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar, inklusive regressionsanalys. Orientering och resonemang kring korrelation och kausalitet. Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse. Egenskaper hos normalfördelat material. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. 27

28 Matematik Kurs Matematik 3b Kurskod MATMAT03b Målgrupp (Ej NA,TE) Förkunskapskrav Ma2b För dig som vill läsa ekonomi på högskolan eller vill ha meritpoäng. Kursinnehåll Algebra Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar till hantering av dessa begrepp. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa polynomekvationer av högre grad. Samband och förändring Användning av begreppet geometrisk summa samt linjär optimering i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde. Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad. Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion. Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av funktioner. Introduktion av talet e och dess egenskaper. Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion. Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem inklusive teckenstudium och andraderivatan. Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata. Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata. Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. 28

29 : Naturguidning Kurs: Naturguidning 1 Kurskod: NAGNAT01 Poäng: 100 Målgrupp: Förkunskapskrav: Ämnet ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att organisera, planera och genomföra olika former av aktiviteter i natur och kulturmiljöer. Den ska ge eleverna möjlighet att välja och använda utrustning och teknik för olika aktiviteter i naturen. Eleverna ska utveckla förmåga att ta ansvar för andra människors säkerhet i samband med arrangerade aktiviteter. Naturguidning kommer att vara en kurs med mycket praktiska lektioner med inriktning mot friluftsliv. Det kommer även förekomma längre vistelser i naturen som t.ex. en kajaktur i skärgårdsmiljö. Undervisningen i ämnet naturguidning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att organisera, planera och genomföra aktiviteter och naturguidningar. 2. Förmåga att välja, använda, vårda och underhålla redskap och utrustning för olika aktiviteter. 3. Kunskaper om olycksrisker och säkerhetsåtgärder samt förmåga att vidta åtgärder vid olycksfall och tillbud. 4. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som gäller för olika natur- och kulturmiljöer. 5. Förmåga att informera om växter, djur och natur samt att handleda andra till rikare upplevelser i natur- och kulturmiljöer. Centralt innehåll 1. Planering och genomförande av aktiviteter för längre och kortare vistelse i naturen. 2. Val av aktiviteter efter deltagarnas förutsättningar, till exempel ålder, kondition och erfarenheter. 3. Val av utrustning och material för aktiviteter i naturen. 4. Hantering och vård av material och utrustning för aktiviteter i naturen. 5. Utrustningens konstruktion och funktion. 6. Hygien i samband med vistelse i naturen. 7. Orientering med och utan tekniska hjälpmedel. 8. Eldning och matlagning under varierande förhållanden i naturen. 9. Planering av säkerhet vid aktiviteter för att minimera olycksrisker samt första hjälpen och livräddning. 10. Lagar och andra bestämmelser som rör säkerhet samt natur- och kulturmiljöer. 11. Innebörden i allemansrätten. 12. Information om växter, djur och natur. 29

30 Naturkunskap Kurs Naturkunskap 2 Kurskod NAKNAK02 Målgrupp Förkunskapskrav Naturkunskap 1b, 1a2 Bra kurs om du vill söka till vårdutbildningar som exempelvis sjuksköterska. Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning. Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia. Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer. Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen. Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter. Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv. 30

31 Engelska Kurs Engelska 6 Kurskod ENGENG06 Målgrupp BF, VO Förkunskapskrav Engelska 5 Kursen behövs för att komplettera till högskolebehörighet. Centralt innehåll Kommunikationens innehåll Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor. Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker. Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Reception Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer. Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger. Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populärvetenskapliga texter och recensioner. Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor och i olika medier. Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse. Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck i talat och skrivet språk i olika genrer. Hur språk, bilder och ljud används för att påverka till exempel i politiska tal och reklam. Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras muntliga och skriftliga framställningar, även i formella sammanhang. Anpassning till genre, situation och syfte. 31

32 Engelska Kurs Engelska 7 Kurskod ENGENG07 Målgrupp år 3 Förkunskapskrav Engelska 6 Centralt innehåll Kursen i Engelska 7 är för dig, som vill skaffa dig fördjupande kunskaper i engelska. Kursen innebär mycket självständiga studier. Kursen kräver aktivt deltagande i muntlig kommunikation av skiftande slag. Skriftliga redovisningar och projektarbeten är också en del av kursen. Läsning av skönlitteratur av olika sorters texter är ett mycket viktigt inslag i kursens innehåll. Kommunikationens innehåll Teoretiska och komplexa ämnesområden, även av mer vetenskaplig karaktär, med anknytning till elevernas utbildning, valt fördjupningsområde, samhällsfrågor och arbetsliv; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; kulturyttringar i samtiden och historien, till exempel litterära epoker. Samhällsfrågor, kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden samt etiska och existentiella frågor i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Reception Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande, redogörande och utredande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, fördjupande reportage och föreläsningar. Samtida och äldre skönlitteratur och annan fiktion inom olika genrer, till exempel dramatik. Texter av olika slag och med olika syften, till exempel avtalstexter, fördjupande artiklar och vetenskapliga texter. Strategier för att överblicka och strukturera information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk. Strategier för att dra slutsatser om talat språk och texter när det gäller attityder, perspektiv, syfte och värderingar samt för att uppfatta underförstådd betydelse. Hur muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer är uppbyggda. Hur stilistiska och retoriska grepp används för olika syften samt hur språk används som maktmedel. Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar ur olika perspektiv, ansöker, resonerar, värderar, utreder, förhandlar och motiverar sina åsikter. Muntlig och skriftlig framställning inom valt fördjupningsområde. Strategier för användning av olika typer av källor, med källkritisk medvetenhet och vedertagna sätt att ange källor, inom valt fördjupningsområde och inom andra områden. Strategier och modern teknik för att medverka i, leda och dokumentera samtal och skriftlig kommunikation i olika medier, till exempel i arbetsprocesser och förhandlingssituationer med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Användning av grundläggande stilistiska och retoriska grepp. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras framställningar, i formella och komplexa sammanhang, och för att skapa anpassning till genre, stilnivå och syfte. 32

33 Svenska Kurs Litteratur Kurskod SVELIT0 Målgrupp Förkunskapskrav Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 Centrala skönlitterära verk författade av såväl kvinnor som män och tongivande författare från olika epoker, från olika kulturer och från olika delar av världen. Sambandet mellan skönlitteraturen och andra konstarter, dvs. hur författare och verk har påverkats av sitt samhälle, sin kultur och av rådande estetiska ideal samt hur författare och verk har påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen. Den konstnärliga friheten i relation till etik, upphovsrätt och censur. Litteraturvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera skönlitteratur. Skönlitterära texters betydelsebärande skikt, innehållsmässiga såväl som formmässiga: tematik, motiv, metaforik, symbolik, rytm, meter och andra litterära verkningsmedel och sätt att gestalta. Analys och tolkning av roman, novell, lyrik och dramatik. Jämförande analys av hur olika teman, till exempel familjen, döden, krig och naturen, har skildrats på olika sätt till exempel i skönlitterära verk från olika tider och kulturer eller i olika genrer. Olika grunder för tolkning och värdering av skönlitteratur, dvs. vilka perspektiv man intar, vilka frågor man ställer och hur man kan argumentera dels för olika tolkningar, dels för värdering av skönlitteratur. Fördjupad tolkning av skönlitterära verk med utgångspunkt i ett perspektiv som eleverna väljer, till exempel postkolonialt, feministiskt eller komparativt perspektiv. 33

34 Moderna språk Kurs Moderna språk, 1, 2, 3, 4, 5 Kurskod MODXXX01-05 Målgrupp Förkunskapskrav Inga, MODXXX01-04 Valbara språk Franska, Italienska, Spanska, Tyska Tyska, det självklara valet för dig! Oavsett om du funderar på tyska som nybörjarspråk eller att fortsätta med dina tyskstudier, så är tyska total super! Några anledningar att välja tyska: Svensktalande har ofta lättare att lära sig tyska. Tyska är Europas största språk. Sveriges klart viktigaste exportland är Tyskland ( ) Bland medelstora företag anser 44% att tyska är absolut viktigast att prioritera (Källa: DN Debatt 21 september 2011). Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förståelse av målspråket i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet. 2. Förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift. 3. Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang. 4. Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer. 5. Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används. Franska talas av c:a 220 miljoner människor och inget land har fler turister än Frankrike. Frankrike är den goda matens, de vackra strändernas och de stora skidorternas hemland. Paris är modets, konstens och livsnjutarnas huvudstad. Nice, St Tropez, Val d Isère, Provence Vive la France! Spanska ett av världens största språk och gångbart i flera världsdelar. Ett val för dig vill lära dig ett språk som talas av miljoner människor. Vi har ett utbyte med en gymnasieskola i södra Frankrike! 34

35 Modersmål Kurs Modersmål 1 Kurskod Ansökningskod: MOE1 Målgrupp Förkunskapskrav Undervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i att tala, läsa, skriva och lyssna på sitt modersmål. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om sitt modersmål. Dessutom ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om litteratur. Centralt innehåll Egen språkproduktion i tal med anpassning till innehåll och mottagare samt utveckling av strategier för att göra sig förstådd och få fram sitt budskap. Egen språkproduktion i skrift med anpassning till innehåll och mottagare samt utveckling av strategier för att göra sig förstådd och få fram sitt budskap. Ord- och begreppsförråd. Språkriktighet, stil och struktur i samband med talade och skrivna texter. Texter på modersmålet valda med hänsyn till elevernas intressen och studieväg. Modern litteratur, bilder, konst och musik som tar upp vardagsliv, relationer och livsfrågor. Språkets spridning och förekomst samt hur språket används. Kultur, natur och geografiska förhållanden i språkområdet. 35

36 Svenska Kurs Retorik Kurskod SVERET0 Målgrupp Förkunskapskrav Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 Är du intresserad kontakta gärna läraren Jacqueline Lindmark Muntlig framställning av olika slag och med olika syften: såväl monologisk framställning inför en grupp som dialogisk, i form av diskussions- och debattinlägg, och med olika tänkta arenor, vilket även inkluderar det offentliga rummet. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. Aktivt lyssnande samt konsten att ge respons på ett konstruktivt sätt. Retorikens praktiska och teoretiska användningsområden, framför allt dess roll som redskap för förberedelser inför muntlig framställning, som stöd för genomförande av muntlig framställning och som redskap för analys. Den retoriska arbetsprocessens sex delar: Intellectio: att ta reda på hur en aktuell kommunikationssituation ser ut och utifrån den formulera ett syfte med sin muntliga framställning. Inventio: att finna lämpligt stoff och goda argument. Dispositio: att organisera stoff och argument på lämpligt sätt. Elocutio: att välja språk och stil. Memoria: att på ett ändamålsenligt sätt använda manus och presentationstekniska hjälpmedel. Actio: att välja lämpligaste framförande med hjälp av kropp och röst. Analys av muntlig framställning i olika medier och nedtecknade tal. Grundläggande retoriska begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera muntlig framställning. Frågan om yttrandefriheten i relation till etik, upphovsrätt och censur. 36

37 Svenska Kurs Skrivande Kurskod SVESKR0 Målgrupp år 2,3 Förkunskapskrav Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 Är du intresserad kontakta gärna läraren Malin Taube Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter, och av skönlitterära texter av olika slag. Den retoriska arbetsprocessen, dvs. hur man på ett strukturerat och metodiskt sätt planerar och genomför skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Skriftlig framställning av längre text alternativt några kortare texter, som kan vara av skönlitterär eller icke-skönlitterär karaktär. Skriftlig framställning efter mönster och förebilder samt friare skrivande. Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla. Spänningen mellan traditionellt textskapande och nydanande texter. Spänningen mellan fakta och fiktion i texter. Textuppbyggnad, sammanhang i text, textmönster och språk i såväl skönlitteratur som i andra typer av texter. Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter. Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar. Hur man ger konstruktiv textkritik och arbetar med sina egna och andras texter för att förbättra sitt skrivande och öka sin språkliga medvetenhet. 37

38 Entreprenörskap Kurs Entreprenörskap Kurskod ENTENR0 Målgrupp Förkunskapskrav Genom det nya ämnet entreprenörskap får du möjlighet att utveckla handlingskraft, självförtroende, samarbetsförmåga, kreativitet, problemlösningsförmåga och förmåga att fatta beslut. Entreprenörskap handlar om att utveckla nya idéer och att omsätta dessa idéer till verklighet. I kursen entreprenörskap kan det ske antingen i projektform eller genom fiktivt företagande. Tanken är att du ska utveckla kunskaper som krävs för att starta och driva företag på riktigt! Kursinnehåll Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk. Grundläggande mötesteknik och dokumentation. Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning. Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser. Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation. Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning. 38

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Du ska nu välja 100p individuellt val inför nästa läsår.

Du ska nu välja 100p individuellt val inför nästa läsår. Du ska nu välja 100p individuellt val inför nästa läsår. Här följer en kort beskrivning av de kurser som erbjuds som individuellt val under läsåret 2014/2015. Läs mer om kursbeskrivningarna på skolverket.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Individuella val läsåret 13/14 för årskurs 2 och 3

Individuella val läsåret 13/14 för årskurs 2 och 3 FREDRIKA BREMERSKOLAN ERIKA HEURIKA MERIKA Individuella val läsåret 13/14 för årskurs 2 och 3 Denna katalog innehåller de kurser som erbjuds från olika rektorsområden. Det är viktigt att Du noga tänker

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2013/14

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2013/14 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2013/14 1 Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Etik och människans livsvillkor:

Läs mer

INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016

INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016 INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016 Alla elever i gymnasieskolan ska välja individuellt val, totalt omfattar valet 200 poäng, fördelat på två år. Valen görs inför år 2 och år 3. På Finnvedens Gymnasium

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2014/2015 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Filosofi 1:

Läs mer

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2015/2016

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2015/2016 Individuella val Årskurs 3 Läsåret 2015/2016 1 Innehållsförteckning Anvisningar... 2 Engelska 6: 100 poäng... 4 Engelska 7: 100 poäng... 4 Fotografisk bild 1: 100 poäng... 4 Historia 1a2: 50 poäng... 5

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Design och produktutveckling på Berzeliusskolan Mer utförlig

Läs mer

Kursbeskrivningar 2014-15 Studieförberedande program

Kursbeskrivningar 2014-15 Studieförberedande program Kursbeskrivningar 2014-15 Studieförberedande program REGISTER Kurser för grundläggande behörighet Svenska som andraspråk 2 2 Svenska som andraspråk 3 3 Behörighetsgivande kurser Idrott och hälsa 2 5 Matematik

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2014/2015

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2014/2015 Individuella val Årskurs 3 Läsåret 2014/2015 1 Innehållsförteckning Anvisningar... 2 Engelska 6: 100 poäng... 4 Engelska 7: 100 poäng... 4 Etik och människans livsvillkor: 100 poäng... 4 Fotografisk bild

Läs mer

Information om IV-valskurser lå 13/14

Information om IV-valskurser lå 13/14 Information om IV-valskurser lå 13/14 Bild och form 1a1 50 poäng (BILBIL01a1) Kursen ger Dig förmåga att se, analysera, tolka och samtala om olika typer av bilder. Förmåga att använda ämnesområdets språk

Läs mer

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier

Läs mer

INDIVIDUELLA VAL. 2014/15 och 2015/16. VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG

INDIVIDUELLA VAL. 2014/15 och 2015/16. VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG INDIVIDUELLA VAL 2014/15 och 2015/16 VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG INDIVIDUELLA VAL LÄSÅRET 2014/2015, ÅK 2 OCH ÅK 3 Det är nu dags för dig att söka kurs/kurser motsvarande 200 poäng

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

INDIVIDUELLT VAL ÅR 2 Läsåret 2015/2016

INDIVIDUELLT VAL ÅR 2 Läsåret 2015/2016 INDIVIDUELLT VAL ÅR 2 Läsåret 2015/2016 Alla elever i gymnasieskolan ska välja individuellt val, totalt omfattar valet 200 poäng, fördelat på två år. Valen görs inför år 2 och år 3. På Finnvedens Gymnasium

Läs mer

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella

Läs mer

Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik

Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Informations- och medieteknik på Berzeliusskolan Mer

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Individuellt val vid

Individuellt val vid Norra Real Individuellt val vid Norra Real Information till åk 1 och 2 vt. 2015 Norra Real Roslagsgatan 1 Telefon: 08-508 323 00 infonorrareal.nol@stockholm.se 113 55 STOCKHOLM Fax : 08-508 323 02 www.norrareal.stockholm.se

Läs mer

Individuellt val till läsåret 2015/2016

Individuellt val till läsåret 2015/2016 Individuellt val till läsåret 2015/2016 I studieplanen framgår att du ska läsa 200 poäng individuellt val under din gymnasietid. Till detta val väljer du 100 poäng som ditt förstahandsval samt 200 poäng

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. Kurskod: MATMAT02a Kursen matematik 2a omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Kommentar Begrepp i kursen matematik 2a Metoder för beräkningar vid budgetering. Budgetering

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Individuellt val till år 3 (åk 13) lå 2015/2016

Individuellt val till år 3 (åk 13) lå 2015/2016 2014-10-23 Individuellt val till år 3 (åk 13) lå 2015/2016 Nu är det dags att välja individuellt val till år 3. Valen görs på Dexter, och systemet är öppet mellan onsdag 26 november kl. 08.00 till fredag

Läs mer

Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11

Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11 Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11 I ämnesplanen för grundskolans matematik har tidigare ering markerats om det är Matematik eller en högre kurs eller momentet

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Individuellt Val. Katedralskolan. Läsåret 2015/2016. Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40

Individuellt Val. Katedralskolan. Läsåret 2015/2016. Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Individuellt Val skolan Läsåret 2015/2016 Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig. Kursbeskrivningar

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Kurskatalog. Individuellt val LÅ 12-13

Kurskatalog. Individuellt val LÅ 12-13 Kurskatalog Individuellt val LÅ 12-13 2013 01 08 Individuellt val Det individuella valet omfattar 200 poäng på samtliga program. Det är huvudmannen som beslutar vilka kurser som ska erbjudas som individuellt

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Inriktnings- och fördjupningskurser Samhällsbyggnad och miljö

Inriktnings- och fördjupningskurser Samhällsbyggnad och miljö Inriktnings- och fördjupningskurser Samhällsbyggnad och miljö TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Samhällsbyggnad och miljö på Berzeliusskolan Mer utförlig

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2014/2015

Individuellt val. Läsår 2014/2015 Individuellt val Läsår 2014/2015 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val under dina år på gymnasiet. De flesta

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik 2011-06-10 Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik Likheter och skillnader jämfört med den gamla kursplanen Ämnesplanen i gymnasieskola 2011 (Gy 2011) har en ny struktur jämfört

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater PER BRAHEGYMNASIET Jag har kompisar som gått på skolan. Här är man i ett sammanhang, det finns en gemenskap som

Läs mer

Individuellt val Läsåret 2015-2016 ÅR 2

Individuellt val Läsåret 2015-2016 ÅR 2 INDIVIDUELLA VAL 2015/2016 Individuellt val Läsåret 2015-2016 ÅR 2 1 INDIVIDUELLA VAL 2015/2016 Du som nu går år 1 ska välja Individuellt val till år 2 uppdat 150114 Att tänka på om du vill plugga vidare..

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Du som för tillfället har studieuppehåll kontaktar respektive studievägledare för att göra valen.

Du som för tillfället har studieuppehåll kontaktar respektive studievägledare för att göra valen. Kurskatalog individuella val inför läsåret 2015 2016 november 2014 Individuellt val är obligatoriskt på alla gymnasieprogram och omfattar 200 poäng. På Värmdö gymnasium läser Du som regel Ditt individuella

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Kurskatalog. Individuellt val LÅ 14-15

Kurskatalog. Individuellt val LÅ 14-15 Kurskatalog Individuellt val LÅ 14-15 2015 01 19 KURSKATALOG LÅ 14/15 Individuellt val Det individuella valet omfattar 200 poäng på samtliga program. Det är huvudmannen som beslutar vilka kurser som ska

Läs mer

KURSFÖRTECKNING inför läsåret 15/16

KURSFÖRTECKNING inför läsåret 15/16 2015-01-30 KURSFÖRTECKNING inför läsåret 15/16 Kort kurspresentation för kurser som erbjuds på valblock 4/individuellt val Kurs Kurskod Ämne Enhet Aktiviteter och upplevelser TURAKT0 Turism VM Arkitektur

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Programutbud för årskurs 2 läsåret 2012/2013

Programutbud för årskurs 2 läsåret 2012/2013 Programutbud för årskurs 2 läsåret 2012/2013 Alla kurser motsvarar 100 poäng och läses under period 2 (novjuni) Max= maximalt antal elever i kursen Min = minimalt antal elever för att kursen skall starta

Läs mer

Individuellt Val årskurs 2 och 3

Individuellt Val årskurs 2 och 3 Individuellt Val årskurs 2 och 3 Läsåret 13/14 och 14/15 Kursutbud Det individuella valet omfattar 200 poäng som fördelas över årskurs 2 och 3 och innehåller behörighetsgivande kurser, intressekurser och

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Kurskatalog - individuellt val

Kurskatalog - individuellt val Leksands gymnasium Kurskatalog - individuellt val Inför läsåret 2013/2014 Innehåll Kursförteckning 3 Allmän information 4-5 Kursbeskrivning 6-9 2 Kursförteckning i alfabetisk ordning Kursnamn Poäng Kurslängd

Läs mer

Individuellt Val årskurs 2 och 3

Individuellt Val årskurs 2 och 3 Individuellt Val årskurs 2 och 3 Läsåret 14/15 och 15/16 Kursutbud Det individuella valet omfattar 200 poäng som fördelas över årskurs 2 och 3 och innehåller behörighetsgivande kurser, intressekurser och

Läs mer

Vilka kurser startar vi? Programmens uppbyggnad. Programfördjupning. Individuella val

Vilka kurser startar vi? Programmens uppbyggnad. Programfördjupning. Individuella val Innehållsförteckning Bakgrund 2 Barn- & fritidsprogrammet 3 Ekonomiprogrammet 3 Industritekniska programmet 4 Naturvetenskapsprogrammet 5 Samhällsvetenskapsprogrammet 5 Teknikprogrammet 6 Vård- & omsorgsprogrammet

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Välkommen till Spyken 2015-2016!

Välkommen till Spyken 2015-2016! Välkommen till Spyken 2015-2016! Några värdeord kunskap Så tycker eleverna om skolan 2014: Jag trivs i skolan 89% Det är positiv stämning på skolan 91% Förhållandet mellan personal och elev präglas av

Läs mer

Individuellt val till år 2 (åk 14) lå 2015/2016

Individuellt val till år 2 (åk 14) lå 2015/2016 2014-12-11 Individuellt val till år 2 (åk 14) lå 2015/2016 Nu är det dags att välja individuellt val till år 2. Valen görs på Dexter, och systemet är öppet mellan onsdag 4 februari kl. 08.00 och onsdag

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

Studiehandledning. kurs Matematik 1b Studiehandledning kurs Matematik 1b Innehållsförteckning Inledning och Syfte... 1 Ämnesplan för ämnet matematik... 1 Ämnets syfte... 1 Centralt innehåll... 2 Problemlösning... 2 Taluppfattning, aritmetik

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

SKOLA 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

SKOLA 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter SKOLA 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer