Individuella val läsåret 13/14 för årskurs 2 och 3

Transkript

1 FREDRIKA BREMERSKOLAN ERIKA HEURIKA MERIKA Individuella val läsåret 13/14 för årskurs 2 och 3 Denna katalog innehåller de kurser som erbjuds från olika rektorsområden. Det är viktigt att Du noga tänker igenom ditt val, även dina reservval, så att Du verkligen får de alternativ som Du är intresserad av eller kanske behöver som komplettering för vidare studier. Enligt gymnasieförordningen 7 beslutar huvudmannen om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa 1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, 2. minst en kurs i estetiska ämnen, och 3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram. Dina kursval ska du göra via Dexter. ( dexter.haninge.se ) Du ska göra ett förstahandsval och två reservval. TÄNK PÅ ATT INTERNETSIDAN MÅSTE LADDAS FÄRDIGT INNAN DU SPARAR DINA VAL!!! OBS! NIU- och RIG-elever ska inte göra något individuellt val ur katalogen. Senast onsdag den 20 februari ska du ha gjort dina val i Dexter. Skolledningen Fredrika Bremerskolan Omslagsbilden är gjord av Kathrin Svanberg, MP3G (avgångsår -2011) 3

2 KURSUTBUD KURS SID DATA Nätverksteknologier... 6 Programmering 1, Java (EJ TEINF)...7 Webbutveckling 1 (EJ TEINF)...8 ESTETIK Bild och form 1b (Ej ESBIL, TEDES)... 9 Bild och form, specialisering (Endast ESBIL)...10 Brukspel och ackompanjemang (Ej ESMUS)...11 Digitalt skapande 1 (Ej ESBIL, ESEST, SAMED)...12 Ensemble 1 (Ej ESMUS)...13 Ensemble 2, specialisering (Endast ESMUS)...14 Formgivning 1, Glas och keramik (Ej ESBIL)...15 Fotografisk bild 1 (Ej ESBIL, ESEST)...16 Teater, Scenisk gestaltning IDROTT Aktivitetsledarskap, gruppträning Aerobic...18 Aktivitetsledarskap, styrketräning...19 Idrott och hälsa, specialisering 1 (handboll/ishockey)...20 Idrott och hälsa, specialisering 2 (handboll/ishockey)...21 Idrott och hälsa 2 (Ej BFFRI)

3 KURS SID NATURVETENSKAP Biologi 1 (EJ NA)...23 Matematik 2a BF, VO...24 Matematik 2b ES...25 Matematik 3b (Ej NA,TE)...26 Naturguidning Naturkunskap SPRÅK Engelska 6 BF, VO...29 Engelska Litteratur...31 Moderna språk, steg Modersmål Retorik...34 Skrivande...35 ÖVRIGT Entreprenörskap...36 Filosofi (EJ SA)...37 Geografi 1 (EJ NANAS, SASAM)...38 Historia 1a2 +Re 2 (Ej ES, NA, SA)...39 Historia 2a (EJ SASAM)...40 Internationella relationer (EJ SASAM)...41 Privatjuridik...42 Psykologi 1 +2 (Ej BFPED, SA, VO)...43 Religion specialisering...44 Sociologi (Ej SABET)...45 Turism...46 Ungdomskulturer (Ej SABET)

4 Nätverksteknik Nätverksteknologier kod NÄVNÄK0 Målgrupp Förkunskapskrav - en ger kunskaper i uppbyggnad av LAN och WAN, både fysiskt och systemmässigt. Skolan har ett eget laboratorium där både LAN och WAN kan köras i en testmiljö. en är till stora delar uppbyggd kring ett webbaserat utbildningsmaterial på engelska. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Uppbyggnad av nätverks olika delar samt funktion av bandbredd, till exempel mätning av kapacitet och kapacitetsbehov för olika bredbandslösningar. Referensmodellen open systems interconnection (OSI) och de olika skiktens specifika tjänst som är oberoende av de tekniker som används i lagret ovanför eller nedanför. Hur information hanteras och hur utrustning och tjänster fungerar i samverkan i olika kommunikationslösningar. Nätverksprotokoll, dvs. hur digital kommunikation mellan olika datorenheter fungerar. Administration och konfiguration av nätverksprotokoll. Adressering i nätverk, kommunikation av data mellan olika enheter samt hur kommunikationen fungerar utifrån tekniska regler för de olika protokollen. Hur utdelning av adresser fungerar med dynamic host configuration protocol (DHCP). Subnätning, dvs. hur man delar upp ett datornätverk i mindre delar. Routningsprotokoll, hantering av kommunikation mellan olika adressområden samt olika vägar på vilka data sänds mellan sändare och mottagare i olika nätverk. Virtuella nät, dvs. virtual local area network (VLAN). Skydd mot avlyssning mellan olika nätverk. Tunnling samt wireless local area network (WLAN). Nätverkstopologier, dvs. på vilket sätt olika noder i nätverk är kopplade till varandra. Packet switching network, dvs. paketförmedling där data paketeras och adresseras mellan olika fysiska och logiska nivåer och komponenter i en datorbaserad kommunikationssituation. Accessmetoder för att upprätta kommunikation mellan olika enheter i ett datornätverk. Överföringsmedier, dvs. olika sätt att skicka digital information i form av data. Begränsningar samt säkerhet och prestanda vid val av olika överföringsmedier, till exempel kabelbaserad eller luftbaserad kommunikation. 6

5 Programmering Programmering1, Java. kod PRRPRR01 Målgrupp (EJ TEINF) Förkunskapskrav - Du lär dig att programmera från grunden i det mest använda av alla programmeringsspråk JAVA. Java är baserat på öppen källkod. Den editor vi använder är gratis och allt kan laddas ner till din egen hem-pc. Vi börjar direkt med enkla grafiska program, fortsätter med att modifiera ett luffarschackspel. Därefter lär vi oss mer om sortering och sökning och avslutar med ett eget större programmeringsprojekt. Centralt innehåll Sekventiell programmering i det eller de valda programmeringsspråken. Språkurvalet kan göras från såväl programspråk och skriptspråk som kompilerande och tolkande språk. Ett av de valda språken ska ha tillgång till mångsidiga objektorienterade standardbibliotek. Programmeringsspråkets eller -språkens grundläggande datatyper samt fördefinierade strukturer, regler och syntax. Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk. Kontrollstrukturer, till exempel sekvens, selektion och iteration, planerade med aktivitetsdiagram och skrivna i ett väl implementerat programflöde. Grunderna för klasser, objekt, egenskaper och metoder. Variablers och konstanters synlighet och livslängd. Enkla sorteringsalgoritmer och sökningsalgoritmer. Grundläggande rekursiva algoritmer. Interaktion med användaren i ett enkelt grafiskt användargränssnitt. Implementeringar av datastrukturer, till exempel vektor, fält, lista och trädstruktur. Felsökning av källkod och undantagshantering i interaktiva program. Samspelet mellan program och dator från källkod till exekvering. De vanligaste programmeringsspråkens krav på körtidsmiljöer och operativsystem samt deras aktuella användningsområden. 7

6 Webbteknik Webbutveckling 1 kod WEBWEU01 Målgrupp (Ej TEINF) Förkunskapskrav I kursen webbutveckling lär du dig allt från att designa hemsidor till att koda HTML, CSS och javascript. Här får du alla nödvändiga verktyg för att bygga egna hemsidor. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Webben som plattform, dess historia och samhällspåverkan. Teknisk orientering om webbens protokoll, adresser, säkerhet och samspelet mellan klient och server. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och deras inbördes roller, syntax och semantik där det huvudsakliga innehållet är standarderna för (x)html och css och orientering om dokumentobjektsmodellen (DOM) och Ecmaskript. Teckenkodning: orientering om ASCII, ISO-8859, Windows-1252 och Unicode. Bilder och media med alternativa format, optimering och tillgänglighet. Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Terminologi inom området webbutveckling. 8

7 Bild Bild och form 1b kod BILBIL01b Målgrupp (ej ESBIL, TEDES) Förkunskapskrav Gillar du att rita och måla? Vill du lära dig hur? Kanske skulptera? Välj Bild och form 1b Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella framställningar i anslutning till eget bildarbete. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Metoder för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser och dokumentation, till exempel portföljmetoden. Problematisering av ett stoff och problemlösning i bild. Bildproduktion i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus, skugga och ytstruktur, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Metoder och principer för redovisningar och presentationer av färdiga arbeten. Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljö samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt. 9

8 Bild Bild och form-specialisering kod BILBIL00S Målgrupp (Endast ESBIL) Förkunskapskrav en Bild eller Form Individuell fördjupning Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Bilden och bildens element, hur de uttrycker stämningar, betydelser och berättelser i olika genrer, samt hur betraktaren tolkar bilden utifrån dess beståndsdelar. Bilders sätt att avspegla olika perspektiv, till exempel genus och klass, etnicitet och ålder hos konstnär och betraktare. Planering av bildprojekt och arbete i konstnärliga processer. Undersökande arbete, problemlösning i bild, problematisering i bild. Strömningar i samtidskonst och populärkultur som inspiration till konstnärligt arbete. Fördjupning av uttrycksförmåga och hantverksskicklighet i två- och tredimensionella bildtekniker, i traditionella material och metoder och i nya tekniker och medier, med syfte att utforma bildspråkliga budskap och konstnärliga gestaltningar. Utställning och presentation av färdiga arbeten. Marknadsföringsaspekter och grafisk formgivning. Kategorisering, analys, tolkning och värdering av egna, andra elevers och professionellas gestaltningsarbeten. Etiska frågeställningar och metoder för reflektion över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. 10

9 Musik Bruksspel och ackompanjemang kod MUSBRU0 Målgrupp (ej ESMUS) Förkunskapskrav För dig som vill lära dig kompa på piano och gitarr. Vi spelar både efter noter och gehör i olika musikstilar. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Spel på ett eller flera ackordinstrument i gehörsbaserad och noterad musik på en grundläggande nivå. Ackordläggningar och ackordfärgningar. Ackompanjemangsmodeller. Transponering till näraliggande och vanliga tonarter. Musikstilar från olika tider och genrer samt typiska stildrag. Improvisation ackompanjemang på gehör. Instrument, deras egenskaper och musikaliska användningsområden. Samarbete i musikalisk gestaltning och strategier för instudering. Framförande av musik inför publik, i mindre, slutna sammanhang såväl som i större och öppna, offentliga sammanhang i eller utanför skolan. Arbetsmiljö med avseende på ergonomi och hörselvård vid musikutövning. 11

10 Digitalt skapande Digitalt skapande 1 kod DIGDIG01 Målgrupp (ej ESBIL, ESEST, SAMED) Förkunskapskrav I den här kursen får du utveckla din förmåga att skapa och kommunicera med digital teknik. Vi jobbar med bl.a. illustrationer, foto, film och ljud i propgram som t.ex. Photoshop och Illustrator. Tyngdpunkten ligger på digital kreativitet och konstnärlighet. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Analoga och digitala skapandeprocesser, skissarbete både utan och med digitala verktyg. Gränslandet mellan konst och teknik samt hur det formar skapandeprocesser. Kombinationer av olika uttryck för digitala produktioner. Digitala verktyg för skapande och gestaltande. Hur man väljer lämpligt verktyg för skapande och bevarande. Programvara och hårdvara som används för skapande i olika estetiska uttrycksformer. Samarbetsformer vid digitala produktioner. Presentationsvägar och spridningsvägar för digitala produktioner, till exempel internet, digitala tryck och olika lagringsmedier. 12

11 Musik Ensemble 1 kod MUSENS01 Målgrupp (ej ESMUS) Förkunskapskrav Se rutan intill --> Vill du lära dig mer om vad det innebär att musicera i grupp? Du får bl.a. lära dig hur man musicerar efter gehör och efter noterad musik De förkunskaper som krävs är att du behärskar ett instrument och/eller sång. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Grundläggande ensemblemusicerande och repertoarkännedom. Musicerande i gehörsbaserad och noterad musik. Konstnärlighet och genrer i olika tider och kulturer. Stildrag och kännetecken. Samarbetsförmåga och metoder för instudering, enskilt och i grupp, repetitionsmetodik. Instrument och deras karaktär och grundläggande egenskaper. Grundläggande musikalisk gestaltning och kommunikation vid framträdande inför publik och i samarbete med andra. Grundläggande arbetsmiljöaspekter på musicerande hörselvård, ergonomi och elsäkerhet. 13

12 Musik Ensemble 2-specialisering kod MUSENS02S Målgrupp Förkunskapskrav MUSENS0 eller MUSENS01 Individuell fördjupning Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Instrumentalt eller vokalt ensemblemusicerande i gehörsbaserad eller noterad musik i en eller flera valda genrer. Rytm, melodi, harmonik och form. Personligt, konstnärligt och musikaliskt uttryck. Fördjupad kunskap om stildrag och repertoar inom valda ensembleformer och genrer. Grundläggande improvisation inom valda ensembleformer och genrer. Fördjupad instudering, enskilt och i grupp, och repetitionsarbete samt metoder för detta. Grundläggande ensembleledning. Fördjupad musikalisk värdering, tolkning och gestaltning samt musikalisk kommunikation vid framträdande inför publik och i samarbete med andra. 14

13 Formgivning Formgivning 1 kod FOMFOR01S Målgrupp (ej ESBIL) Förkunskapskrav Gillar du att forma, skapa och experimentera tredimensionellt? Upptäcka dolda talanger och utveckla din känsla för formgivning? Kanske lära dig att dreja och jobba med glas? Här får du utlopp för detta! Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Grundläggande hantverksmässigt arbete i ett eller flera valda material. Exempel på material kan vara trä, tyg eller glas. Enkla bearbetningsmetoder, användningsområden och verktyg. Grundläggande färg- och formlära. Introduktion i formgivningsprocessen och formgivningens grundläggande uttrycksmöjligheter, till exempel färg, form och material. Det valda materialets egenskaper. Grundläggande värdering av formgivning i relation till intentioner. Relevanta begrepp. Traditionell och samtida formgivning. Lagar och andra bestämmelser som gäller för formgivningsområdet. Säkerhet och arbetsmiljö för maskiner och verktyg samt materials miljöpåverkan. 15

14 Fotografisk bild Fotografisk bild 1 kod FOTFOT01 Målgrupp (ej ESBIL, ESEST) Förkunskapskrav Vill du lära dig att på ett professionellt sätt framställa bilder såsom dokumentär-, porträtt-, produktbilder med en kommersiell touch? I denna kurs får du lära dig grunderna till allt detta. Både analogt och digitalt. en avslutas med en utställning. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Den fotografiska processen från motivval till publicering. Bildupplösning, dokumentstorlek vid digital bildbehandling, samt hur och varför man lagrar data i olika format. Programvaror för digital bildbehandling. Kopiering, bildredigering och metoder för att ta fram bilder på papper och för visning. Den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel, till exempel komposition, ljussättning, färg och kontrast, och hur en känsla, en tanke, en idé eller ett budskap kan omsättas i fotografisk bild. De fotografiska materialens egenskaper och användningsområden. Metoder för idéproduktion, kreativa arbetsprocesser och ett personligt bildspråk. Modeller för analys och tolkning av fotografiska bilder. Begrepp inom området, till exempel bildsemiotik och kommunikationsteori. Fotografiet och fotografiska genrer förr och nu samt likheter och skillnader mellan olika genrer. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och etiska frågeställningar i relation till fotografiska bilder. Grundläggande miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet. 16

15 Teater Scenisk gestaltning 1 kod TEASCE01 Målgrupp Förkunskapskrav Tillsammans hittar vi på egna pjäser eller utgår vi från klassiska eller moderna texter. Genom improvisation, teaterövningar och samarbete, utvecklar varje deltagare sin fantasi, sitt självförtroende samt sin förmåga att uttrycka sig inför en publik. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kroppen och rösten som medel för att utrycka sig på scenen samt träning i att använda kropp och röst i sceniska sammanhang. Träning i att använda teaterns andra uttrycksområden, till exempel scenografi, kostym, mask, ljus och ljud. Den sceniska berättelsens uppbyggnad med till exempel handling, karaktärer, tid och rum. Samspel mellan berättelse, berättare och rum i syfte att skapa en enhetlig gestaltning. Samverkan mellan ett av teaterns uttrycksområden och ett eller flera andra uttrycksområden. Det sceniska uttryckets förändring vid olika kombinationer av uttrycksområden. Träning i att medvetet förmedla tankar, känslor och åsikter till en publik. Teatern som kollektiv konstart med fokus på individuell kreativitet och samspel i grupp. Reflektion över det egna skapandet, både individuellt och i grupp. Analys och tolkning av sceniska gestaltningar med fokus på att särskilja teaterns olika uttrycksområden och hur en berättelse förmedlas. Begrepp för analys av form och innehåll i scenisk gestaltning. 17

16 kod Målgrupp Pedagogik Aktivitetsledarskap inriktning Gruppträning Aerobic PEDAKI00S Ansökningskod: PEDAKIGRUP Förkunskapskrav Inga förkunskapskrav krävs en kan läsas med olika inriktningar. Denna kursinriktning vänder sig till dig som vill lära dig mer om olika gruppträningsformer, ex. aerobics och cirkelträning, samt hur kroppen är uppbyggd! Centralt innehåll Pedagogiskt ledarskap inom specifika aktiviteter i samverkan med verksamheter. Verksamhetens organisation, målsättning, verksamhetsform, ledarutbildning och centrala begrepp för aktiviteten. Människors interaktion, gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och det pedagogiska ledarskapet. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av aktiviteter på ett sätt som är i enlighet med målen för verksamheten. 18

17 kod Målgrupp Pedagogik Aktivitetsledarskap inriktning styrketräning PEDAKI00S Ansökningskod: PEDAKISTYR Förkunskapskrav Inga förkunskapskrav krävs en kan läsas med olika inriktningar. Denna kursinriktning vänder sig till dig som vill lära dig mer om styrketräning och hur kroppen är uppbyggd! Centralt innehåll Pedagogiskt ledarskap inom specifika aktiviteter i samverkan med verksamheter. Verksamhetens organisation, målsättning, verksamhetsform, ledarutbildning och centrala begrepp för aktiviteten. Människors interaktion, gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och det pedagogiska ledarskapet. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av aktiviteter på ett sätt som är i enlighet med målen för verksamheten. 19

18 Idrott och hälsa Idrott och hälsa 1 specialisering kod IDRID01S Målgrupp Förkunskapskrav Endast för aktiva hockeyspelare/ handbollsspelare Är du aktiv ishockeyspelare eller handbollsspelare och vill få extra träning på skoltid? Välj denna kurs och utvecklas med hjälp av våra tränare! Centralt innehåll Regler, tekniker och taktik inom vald idrott. Planering, genomförande och analys av träningsprogram för vald idrott. Hur vald idrott utvecklar den kroppsliga förmågan. Vald idrott ur ett hälsoperspektiv. Vald idrotts organisation och historia. Organisation av barnverksamhet inom vald idrott. Kulturella och sociala aspekter på vald idrott. Etik och moral i förhållande till vald idrott. 20

19 Idrott och hälsa Idrott och hälsa 2 specialisering kod IDRID02S Målgrupp år 3 Förkunskapskrav Idrott och hälsa 1 - specialisering Fördjupningskurs för dig som redan läst Idrott och hälsa 1 specialisering handboll eller ishockey Centralt innehåll Fördjupning av tekniker, taktik och mättekniker inom vald idrott. Faktorer som påverkar tävlingsverksamhet. Värdering, anpassning och genomförande av träningsprogram för vald idrott. Olika perspektiv på utövandet av vald idrott utifrån hur kroppslig förmåga kan utvecklas i nutid och framtid. Vald idrott ur ett samhällsperspektiv. Vald idrott ur ett internationaliserings- och mångfaldsperspektiv. Olika perspektiv på vald idrotts möjligheter att attrahera nya utövare. Fördjupat perspektiv på något av områdena etik, moral och könsmönster i förhållande till vald idrott. 21

20 Idrott och hälsa Idrott och hälsa 2 kod IDRIDR02 Målgrupp år 3 (Ej BFFRI) Förkunskapskrav Idrott och hälsa 1 Vill du ha ännu mer idrott och hälsa under din gymnasietid? - Passa på att välja denna kurs och fördjupa dina kunskaper och färdigheter inom idrottsämnet! Centralt innehåll Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning. Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga. Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras. Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter. Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg. Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning. Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter. 22

21 Biologi Biologi 1 kod BIOBIO01 Målgrupp (EJ NA) Förkunskapskrav - I kursen behandlas frågor om ekologi dvs samspelet i naturen mellan organismer och miljön, evolution och den naturvetenskapliga förklaringen till livets uppkomst och evolutionära historia samt den biologiska mångfalden. en innehåller också klassisk genetik och historik samt genteknikens möjligheter och även risker. Centralt innehåll Ekologi Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster. Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald. Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta. Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta. Genetik Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion. Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-replikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö. Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor. Evolution Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling. Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning. Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång. Släktträd och principer för indelning av organismvärlden. Organismernas huvudgrupper och evolutionära historia. Biologins idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen. Biologins karaktär och arbetsmetoder Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang. Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning. Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder. Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang. Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling. 23

22 Matematik Matematik 2a kod MATMAT02a Målgrupp BF, VO Förkunskapskrav Matematik 1a en ger bredare behörighet till högskolan. Centralt innehåll Taluppfattning, aritmetik och algebra Metoder för beräkningar vid budgetering. Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. Strategier för att formulera algebraiska uttryck, formler och ekvationer kopplat till konkreta situationer och karaktärsämnena. Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning. Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. Användning av linjära ekvationssystem i problemlösningssituationer. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa potens- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem. Lösning av exponentialekvationer genom prövning och grafiska metoder. Geometri Fördjupning av geometriska begrepp valda utifrån karaktärsämnenas behov, till exempel sinus, cosinus, tangens, vektorer och symmetrier. Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga och yrkesmässiga sammanhang. Samband och förändring Begreppet funktion, definitions- och värdemängd. Tillämpningar av och egenskaper hos linjära funktioner samt potens-, andragrads- och exponentialfunktioner. Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, utan och med digitala verktyg. Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa situationer. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. 24

23 Matematik Matematik 2b kod MATMAT02b Målgrupp ES Förkunskapskrav Matematik 1b en ger bredare behörighet till högskolan. Centralt innehåll Taluppfattning, aritmetik och algebra Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. Begreppet logaritm i samband med lösning av exponentialekvationer. Metoder för beräkningar vid budgetering. Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. Begreppet linjärt ekvationssystem. Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning. Utvidgning av talområdet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem. Geometri Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar. Samband och förändring Egenskaper hos andragradsfunktioner. Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg. Sannolikhet och statistik Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar, inklusive regressionsanalys. Orientering och resonemang kring korrelation och kausalitet. Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse. Egenskaper hos normalfördelat material. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. 25

24 Matematik Matematik 3b kod MATMAT03b Målgrupp (Ej NA,TE) Förkunskapskrav Ma2b För dig som vill läsa ekonomi på högskolan eller vill ha meritpoäng. innehåll Algebra Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar till hantering av dessa begrepp. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa polynomekvationer av högre grad. Samband och förändring Användning av begreppet geometrisk summa samt linjär optimering i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde. Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad. Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion. Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av funktioner. Introduktion av talet e och dess egenskaper. Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion. Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem inklusive teckenstudium och andraderivatan. Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata. Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata. Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. 26

25 : Naturguidning : Naturguidning 1 kod: NAGNAT01 Poäng: 100 Målgrupp: Förkunskapskrav: inga Ämnet ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att organisera, planera och genomföra olika former av aktiviteter i natur och kulturmiljöer. Den ska ge eleverna möjlighet att välja och använda utrustning och teknik för olika aktiviteter i naturen. Eleverna ska utveckla förmåga att ta ansvar för andra människors säkerhet i samband med arrangerade aktiviteter. Naturguidning kommer att vara en kurs med mycket praktiska lektioner med inriktning mot friluftsliv. Det kommer även förekomma längre vistelser i naturen som t.ex. en kajaktur i skärgårdsmiljö. Undervisningen i ämnet naturguidning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att organisera, planera och genomföra aktiviteter och naturguidningar. 2. Förmåga att välja, använda, vårda och underhålla redskap och utrustning för olika aktiviteter. 3. Kunskaper om olycksrisker och säkerhetsåtgärder samt förmåga att vidta åtgärder vid olycksfall och tillbud. 4. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som gäller för olika natur- och kulturmiljöer. 5. Förmåga att informera om växter, djur och natur samt att handleda andra till rikare upplevelser i natur- och kulturmiljöer. Centralt innehåll 1. Planering och genomförande av aktiviteter för längre och kortare vistelse i naturen. 2. Val av aktiviteter efter deltagarnas förutsättningar, till exempel ålder, kondition och erfarenheter. 3. Val av utrustning och material för aktiviteter i naturen. 4. Hantering och vård av material och utrustning för aktiviteter i naturen. 5. Utrustningens konstruktion och funktion. 6. Hygien i samband med vistelse i naturen. 7. Orientering med och utan tekniska hjälpmedel. 8. Eldning och matlagning under varierande förhållanden i naturen. 9. Planering av säkerhet vid aktiviteter för att minimera olycksrisker samt första hjälpen och livräddning. 10. Lagar och andra bestämmelser som rör säkerhet samt natur- och kulturmiljöer. 11. Innebörden i allemansrätten. 12. Information om växter, djur och natur. 27

26 Naturkunskap Naturkunskap 2 kod NAKNAK02 Målgrupp år 2,3 Förkunskapskrav Naturkunskap 1b, 1a2 Bra kurs om du vill söka till vårdutbildningar som exempelvis sjuksköterska. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning. Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia. Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer. Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen. Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter. Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv. 28

27 Engelska Engelska 6 kod ENGENG06 Målgrupp BF, VO Förkunskapskrav Engelska 5 en behövs för att komplettera till högskolebehörighet. Centralt innehåll Kommunikationens innehåll Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor. Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker. Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Reception Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer. Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger. Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populärvetenskapliga texter och recensioner. Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor och i olika medier. Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse. Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck i talat och skrivet språk i olika genrer. Hur språk, bilder och ljud används för att påverka till exempel i politiska tal och reklam. Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras muntliga och skriftliga framställningar, även i formella sammanhang. Anpassning till genre, situation och syfte. 29

28 Engelska Engelska 7 kod ENGENG07 Målgrupp år 3 Förkunskapskrav Engelska 6 en i Engelska 7 är för dig, som vill skaffa dig fördjupande kunskaper i engelska. en innebär mycket självständiga studier. en kräver aktivt deltagande i muntlig kommunikation av skiftande slag. Skriftliga redovisningar och projektarbeten är också en del av kursen. Läsning av skönlitteratur av olika sorters texter är ett mycket viktigt inslag i kursens innehåll. Centralt innehåll Kommunikationens innehåll Teoretiska och komplexa ämnesområden, även av mer vetenskaplig karaktär, med anknytning till elevernas utbildning, valt fördjupningsområde, samhällsfrågor och arbetsliv; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; kulturyttringar i samtiden och historien, till exempel litterära epoker. Samhällsfrågor, kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden samt etiska och existentiella frågor i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Reception Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande, redogörande och utredande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, fördjupande reportage och föreläsningar. Samtida och äldre skönlitteratur och annan fiktion inom olika genrer, till exempel dramatik. Texter av olika slag och med olika syften, till exempel avtalstexter, fördjupande artiklar och vetenskapliga texter. Strategier för att överblicka och strukturera information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk. Strategier för att dra slutsatser om talat språk och texter när det gäller attityder, perspektiv, syfte och värderingar samt för att uppfatta underförstådd betydelse. Hur muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer är uppbyggda. Hur stilistiska och retoriska grepp används för olika syften samt hur språk används som maktmedel. Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar ur olika perspektiv, ansöker, resonerar, värderar, utreder, förhandlar och motiverar sina åsikter. Muntlig och skriftlig framställning inom valt fördjupningsområde. Strategier för användning av olika typer av källor, med källkritisk medvetenhet och vedertagna sätt att ange källor, inom valt fördjupningsområde och inom andra områden. Strategier och modern teknik för att medverka i, leda och dokumentera samtal och skriftlig kommunikation i olika medier, till exempel i arbetsprocesser och förhandlingssituationer med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Användning av grundläggande stilistiska och retoriska grepp. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras framställningar, i formella och komplexa sammanhang, och för att skapa anpassning till genre, stilnivå och syfte. 30

29 Svenska Litteratur kod SVELIT0 Målgrupp Förkunskapskrav Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Centrala skönlitterära verk författade av såväl kvinnor som män och tongivande författare från olika epoker, från olika kulturer och från olika delar av världen. Sambandet mellan skönlitteraturen och andra konstarter, dvs. hur författare och verk har påverkats av sitt samhälle, sin kultur och av rådande estetiska ideal samt hur författare och verk har påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen. Den konstnärliga friheten i relation till etik, upphovsrätt och censur. Litteraturvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera skönlitteratur. Skönlitterära texters betydelsebärande skikt, innehållsmässiga såväl som formmässiga: tematik, motiv, metaforik, symbolik, rytm, meter och andra litterära verkningsmedel och sätt att gestalta. Analys och tolkning av roman, novell, lyrik och dramatik. Jämförande analys av hur olika teman, till exempel familjen, döden, krig och naturen, har skildrats på olika sätt till exempel i skönlitterära verk från olika tider och kulturer eller i olika genrer. Olika grunder för tolkning och värdering av skönlitteratur, dvs. vilka perspektiv man intar, vilka frågor man ställer och hur man kan argumentera dels för olika tolkningar, dels för värdering av skönlitteratur. Fördjupad tolkning av skönlitterära verk med utgångspunkt i ett perspektiv som eleverna väljer, till exempel postkolonialt, feministiskt eller komparativt perspektiv. 31

30 Moderna språk Moderna språk, 1, 2, 3, 4, 5 kod MODXXX01-05 Målgrupp Förkunskapskrav Inga, MODXXX01-04 Valbara språk Franska, Italienska, Spanska, Tyska Tyska, det självklara valet för dig! Oavsett om du funderar på tyska som nybörjarspråk eller att fortsätta med dina tyskstudier, så är tyska total super! Några anledningar att välja tyska: Svensktalande har ofta lättare att lära sig tyska. Tyska är Europas största språk. Sveriges klart viktigaste exportland är Tyskland ( ) Bland medelstora företag anser 44% att tyska är absolut viktigast att prioritera (Källa: DN Debatt 21 september 2011). Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förståelse av målspråket i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet. 2. Förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift. 3. Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang. 4. Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer. 5. Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används. Franska talas av c:a 220 miljoner människor och inget land har fler turister än Frankrike. Frankrike är den goda matens, de vackra strändernas och de stora skidorternas hemland. Paris är modets, konstens och livsnjutarnas huvudstad. Nice, St Tropez, Val d Isère, Provence Vive la France! Spanska ett av världens största språk och gångbart i flera världsdelar. Ett val för dig vill lära dig ett språk som talas av miljoner människor. Vi har ett utbyte med en gymnasieskola i södra Frankrike! 32

31 Modersmål Modersmål 1 kod Ansökningskod: MOE1 Målgrupp Förkunskapskrav Inga Undervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i att tala, läsa, skriva och lyssna på sitt modersmål. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om sitt modersmål. Dessutom ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om litteratur. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Egen språkproduktion i tal med anpassning till innehåll och mottagare samt utveckling av strategier för att göra sig förstådd och få fram sitt budskap. Egen språkproduktion i skrift med anpassning till innehåll och mottagare samt utveckling av strategier för att göra sig förstådd och få fram sitt budskap. Ord- och begreppsförråd. Språkriktighet, stil och struktur i samband med talade och skrivna texter. Texter på modersmålet valda med hänsyn till elevernas intressen och studieväg. Modern litteratur, bilder, konst och musik som tar upp vardagsliv, relationer och livsfrågor. Språkets spridning och förekomst samt hur språket används. Kultur, natur och geografiska förhållanden i språkområdet. 33

32 Svenska Retorik kod SVERET0 Målgrupp Förkunskapskrav Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Muntlig framställning av olika slag och med olika syften: såväl monologisk framställning inför en grupp som dialogisk, i form av diskussions- och debattinlägg, och med olika tänkta arenor, vilket även inkluderar det offentliga rummet. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. Aktivt lyssnande samt konsten att ge respons på ett konstruktivt sätt. Retorikens praktiska och teoretiska användningsområden, framför allt dess roll som redskap för förberedelser inför muntlig framställning, som stöd för genomförande av muntlig framställning och som redskap för analys. Den retoriska arbetsprocessens sex delar: Intellectio: att ta reda på hur en aktuell kommunikationssituation ser ut och utifrån den formulera ett syfte med sin muntliga framställning. Inventio: att finna lämpligt stoff och goda argument. Dispositio: att organisera stoff och argument på lämpligt sätt. Elocutio: att välja språk och stil. Memoria: att på ett ändamålsenligt sätt använda manus och presentationstekniska hjälpmedel. Actio: att välja lämpligaste framförande med hjälp av kropp och röst. Analys av muntlig framställning i olika medier och nedtecknade tal. Grundläggande retoriska begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera muntlig framställning. Frågan om yttrandefriheten i relation till etik, upphovsrätt och censur. 34

33 Svenska Skrivande kod SVESKR0 Målgrupp år 2,3 Förkunskapskrav Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter, och av skönlitterära texter av olika slag. Den retoriska arbetsprocessen, dvs. hur man på ett strukturerat och metodiskt sätt planerar och genomför skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Skriftlig framställning av längre text alternativt några kortare texter, som kan vara av skönlitterär eller icke-skönlitterär karaktär. Skriftlig framställning efter mönster och förebilder samt friare skrivande. Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla. Spänningen mellan traditionellt textskapande och nydanande texter. Spänningen mellan fakta och fiktion i texter. Textuppbyggnad, sammanhang i text, textmönster och språk i såväl skönlitteratur som i andra typer av texter. Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter. Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar. Hur man ger konstruktiv textkritik och arbetar med sina egna och andras texter för att förbättra sitt skrivande och öka sin språkliga medvetenhet. 35

34 Entreprenörskap Entreprenörskap kod ENTENR0 Målgrupp Förkunskapskrav Inga innehåll Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk. Grundläggande mötesteknik och dokumentation. Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning. Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser. Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation. Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning. 36

35 Filosofi Filosofi kod FIOFIO Ansökningskod: FIOFIO Poäng Målgrupp Ej SA Förkunskapskrav Inga Får man säga till en kompis att hans/hennes nya tröja är ful? Är det acceptabelt att några föds rika och några fattiga? Hur vet vi att världen ser likadan ut när vi blundar? Är satsen jag ljuger nu sann eller falsk? Kan det vara rätt att döda en människa för att rädda tio? Tänk om alla människor är skådespelare i filmen om ditt liv? Varför finns det delfinsäker tonfisk är det inte lika synd om tonfisken som om delfinen? Har vi en fri vilja? Vardagliga frågor, spännande frågor, märkliga frågor, viktiga frågor kort sagt, filosofiska frågor! I ämnet filosofi får du chansen att möta, och bemöta, frågor om livets alla aspekter. Så välkommen till världens äldsta ämne! Välkommen till filosofi! Filosofi 1 Filosofi 1 är gemensam kurs på samhällsvetenskapliga programmet och tillval på övriga program. Den betonar samtal om grundläggande existentiella frågor (livsfrågor), men även olika sätt att argumentera sakligt för att undvika missförstånd och feltolkningar. Eleverna får föra etiska resonemang, undersöka principerna för hur information blir kunskap och ställa frågan vad vetenskap innebär. innehållet anpassas efter elevens studieriktning. Filosofi 2 Filosofi 2 bygger på Filosofi 1 och innebär såväl breddning och som fördjupning, där kurs 1 kunskaper tillämpas vid studier i klassiska och nutida filosofiska ämnen. Tillämpad etik innebär förutom analys även att eleven tar egen ställning i moraliska frågor. Studiet av vetenskapsteori och logik är till hjälp för såväl studierna i andra skolämnen som vid framtida studier. Olika filosofiska traditioner studeras för att visa hur de filosofiska frågorna kan lösas på skilda sätt. Här ingår bl a ett eget valt arbete om ett filosofiskt problem, en filosofisk riktning eller filosof att diskuteras i seminarieform. 37

36 Geografi Geografi 1 kod GEOGEO01 Målgrupp (Ej SASAM, NANAS) Förkunskapskrav Inga Ett roligt och allmänbildande ämne som du får nytta och glädje av i många olika sammanhang! Ämnet förenar samhällsvetenskap med naturvetenskap och ger en god grund för många andra ämnen på de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga programmen.. Vill du veta mer om vår jord? Är du intresserad av klimat-, miljö- och resursfrågor? Då ska du välja Geografi 1. Vill du veta mer om kursen kan du gå in på Skolverkets hemsida och läsa om kursmål och betygskriterier. ( Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall kunna analysera och förstå rumsliga strukturer och processer med hjälp av geografiska teorier och modeller ha kunskap om geo-biosfärens olika delar, såsom berggrund och jordar, vatten och luft, vegetation och topografi, som förutsättningar för människans verksamhet kunna redovisa och förstå endogena och exogena processer och hur dessa processer ger upphov till skilda typer av naturlandskap kunna redovisa, analysera och förstå lokala, regionala och globala klimatförhållanden, klimatvariationer och klimatförändringar samt beskriva orsaker till och konsekvenser av naturkatastrofer förstå innebörden av ändliga respektive förnybara naturresurser och kretslopp kunna jämföra och värdera olika alternativ för resursanvändning och resurshushållning samt förstå konsekvenserna av olika ställningstaganden och sätt att agera kunna redovisa och analysera faktorer som kan leda till miljöförstöring av mark, luft och vatten ha kännedom om faktorer som påverkar produktionens och konsumtionens lokalisering och hur detta leder till handel, kommunikationer och kontakter mellan områden förstå hur tekniska och ekonomiska drivkrafter inom näringslivet påverkat och påverkar lokal, regional och global arbetsfördelning och därmed sysselsättning och levnadsvillkor i olika områden kunna analysera och diskutera samband mellan befolkningsfördelningar, ökad resursförbrukning och omvandlingen av landskapet och se konsekvenserna därav för miljö och levnadsvillkor i olika områden kunna samla in, bedöma, bearbeta och presentera geografisk information från kartor, databaser, flyg- och satellitbilder, genom mätningar och iakttagelser i fält, i laboratorier och på exkursioner samt ha kunskaper om geografiska informationssystem (GIS). 38