MUSEIBLADET. Elsa Grünewald med kritan i hand: Min bror Isaac målar också! 3/2012. Medlemstidning för Judiska Museets Vänförening

Transkript

1 MUSEIBLADET 3/2012 Medlemstidning för Judiska Museets Vänförening Elsa Grünewald med kritan i hand: Min bror Isaac målar också!

2 2 MUSEIBLADET Nyhetstidning för Judiska Museets Vänförening Box Stockholm Besöksadress: Hälsingegatan 2 telefon: e-post: annika@judiska-museet.se hemsida: Redaktör: Annika Ehnwall Redaktionsgrupp: Ragnar Fridman (ansvarig utgivare), Yvonne Jacobsson och Rut Milchner Vänföreningens styrelse: Ragnar Fridman, ordförande Hans Kraitsik, vice ordförande Ralph Jacobsson, kassör Rut Milchner, sekreterare Krystyna Asarnoj Birgit Blideman Thomas Bloch Carl Henrik Carlsson Hanna Feist-Wechselblatt Bo Hyttner Lennart Wolff Britt-Marie Herdevall, suppleant Ossie Rohman, suppleant Annonser i Museibladet Annonsstorlek Kostnad /nr 1/8 - sida kr 1/4 - sida kr 1/2 - sida kr 1/1 - sida kr Museibladet utkommer med 4 nr/år För bokning av annonser kontakta Annika Ehnwall: museibladet@ judiska-museet.se Vänföreningens medlemsavgift: Enskild medlem 250 kr/år Par 400 kr/år Ungdomar (upp till 30 år) 70 kr/år Ständig medlem enskild kr Ständig medlem par kr PlusGiro: Betalningsmottagare: Judiska Museets Vänförening Judiska Museet i Stockholm e-postadress: info@judiska-museet.se hemsida: Telefon: PlusGiro: Vänföreningens ordförande har ordet Nu kör vi igång med höstens aktiviteter Efter en blöt sommar utan alltför mycket solsken, så är ni trots sommarens inomhusaktiviteter välkomna till museets programverksamhet och utställningar. Jag vet att man nu förbereder en ny utställning senare i år om Elsa Grünewald (läs mer kring detta i Yvonne Jacobssons artikel på nästa sida). Det är ett stort jobb som är viktigt för att hålla igång ett levande museum. Vänföreningen har ett imponerande medlemstal av cirka medlemmar men vi behöver bli fler! Vänföreningen och dess medlemmar betyder oerhört mycket för museiverksamheten, inte enbart som ett stöd till museichefen och personalen utan även som en betydande ekonomisk tillgång. Som ett led i att öka antalet medlemmar har styrelsen beslutat att Du som är medlem i Vänföreningen skall gratis få ge bort ett helt års medlemskap till två av Dina vänner som ännu inte är medlemmar. Vi bifogar ett anmälningskort inne i tidningen utnyttja det! Ju fler medlemmar vi blir desto mer kan vi visa vår solidaritet och vikten av att ha och bevara ett judiskt museum i Stockholm. En fortsättning med de uppskattade aktiviteterna som Vänföreningens olika arbetsgrupper och Museet håller i under året fortsätter med samma ambition som tidigare - att hålla en hög kvalitet och därmed ett stort intresse för deltagande. I detta nummer får ni en smakbit på vad som komma skall håll till godo! Besök på judiska museer i vår omvärld I förra museibladet nämnde jag två intressanta judiska museer i Europa (Portugal och Grekland) som jag besökt. Vi tar gärna emot tips att förmedla till vänföreningens medlemmar så hör av er till mig eller Annika. Välkomna till höstens aktiviteter. Ragnar Fridman Tryck: Gracia Repro Stockholm AB Manusstopp nästa nummer 2 november

3 3 Innehåll 2 Vänföreningens ordförande har ordet Min bror Isaac målar också 3 Min bror Isaac målar också! 4 Outsiderkonst 5 Juden Jesus 6 Brev från Irit Dagan 8 Nyheter och meddelanden Vädret, skulle jag gissa, har varit det stora samtalsämnet i sommar. Vi har sett chockerande bildreportage från Småland och häromdagen visades en bild på en taxichaufför, som vadade i vatten upp till midjan, i Göteborg. I Trosa däremot har sommaren varit härligt lagom, m a o en typisk svensk sommar med omväxlande väder och faktiskt inte alltför mycket regn. Vi har njutit av samvaro med nära och kära, trevliga utflykter och bär- och svampplockning. Och vi har också haft tid att bara vara under några lata sommardagar. Åter på kansliet fortsätter jag nu att detaljplanera höstens utställningar och aktiviteter. Jag kan konstatera att mycket intressant kommer att hända här på museet. I fokus står Elsa Grünewald, Isaacs näst yngsta syster. Utställningen Elsa Grünewald med kritan i hand: Min bror Isaac målar också! berättar om Elsa, som led av schizofreni från 20-årsåldern. Hon drömde om att bli konstnär liksom hennes bror Isaac och hans hustru Sigrid Hjertén. Så blev det inte. När sjukdomen bröt ut på allvar gömdes Elsa undan av familjen som man ofta gjorde förr. Hon kom att tillbringa en stor del av sitt liv, närmare 50 år, på Långbro mentalsjukhus. Många av sjukhusets patienter fick aldrig besök, men Elsas familj glömde inte bort henne, även om man inte talade öppet om henne. Tidvis mådde Elsa mycket dåligt. Hon behandlades bl a genom lobotomering och med över 300 elchocker! Med åren mildrades hennes tillstånd, vilket gjorde det möjligt för henne att ägna sig åt sitt måleri. När hennes äldre syster Berthe inte längre orkade ta bussen till Långbro för att hälsa på sin syster bad hon Björn Grünewald, Isaacs son, om hjälp. På så sätt kom Björn och hans hustru AnnBritt i kontakt med faster Elsa, som de hann hälsa på några gånger. Det blev Björn och AnnBritt som tog hand om Elsas tillhörigheter när hon dog Två väskor fulla med teckningar som de inte visste vad de skulle placera följde med deras flytt till Säter där AnnBritt fick ingivelsen att erbjuda dem till Mentalvårdsmuseet i Säter. I samband med museets 100- årsjubileum visas Elsas färgsprakande konst där den 12 maj 2 september. Familjen Grünewald bodde på Söder i Stockholm. Judarna på Söder, arbetarstadsdelen, hade invandrat från Östeuropa kring förrförra sekelskiftet. Många av dem var fattiga, ortodoxa och talade jiddisch. Det var ett slitsamt liv, men de levde inte segregerat utan hade svensktalande grannar. Därför lärde sig de judiska barnen redan i andra generationen att tala flytande svenska. Språket blev en nyckel till integration. Elsas far, Bernhard, var gårdfarihandlare i Stockholms skärgård. Han hade svårigheter att försörja sin familj genom sitt arbete. Han var en ömsint far, men en drömmare. Mamma Sofia var den starka sammanhållande kraften i familjen. Hon var känd för att vara en duktig husmor. Hon lyckades Fortsättning på sid 4 10 Programmet för hösten 13 Crowdfunding 13 Stefan Mehr om sin pappa Hjalmar 14 Etik inom näringslivet 17 Dr Kissinger & världshistorien 18 Ung & Dum? 19 Redaktörens funderingar Program på Museet under hösten (utförlig information fi nns på mittuppslaget och hemsidorna) Tisdag 4/9 kl Raoul Walleberg bortom myterna, Ingrid Carlberg talar Tisdag 11/9 kl Vad är folkmord? Mark Klamberg föreläser Tisdag 2/10 kl Rapport från en judisk stödstrumpa med Suzanne Gottfarb Tisdag 16/10 kl Modernitet och tradition. Anders Hammarlund talar om 1800-talets judiska reformrörelse Tisdag 23/10 kl Konsten för dess egen skull, Ingela Lind berättar om Gustav Klimt och sekelskiftets Wien Tisdag 30/10 kl Elsa Grünewald med färgkritan i hand. Björn Grünewald och Marie Lennestig samtalar Tisdag 6/11 kl Om man ännu fi nns, Rose Lagercrantz talar om sin bok Tisdag 13/11 kl Ett land på det sluttande planet, Ervin Rosenberg talar om Ungern Tisdag 4/12 kl Juridik, journalistik och lite judiskhet, Paulina Neudin talar (med reservation för ändringar)

4 4 Fortsättning från sid 3 mätta den stora barnaskaran, som bestod av tretton barn, trots att hon ibland fick tigga pengar och barnen fick sälja egenhändigt skapade föremål för att hjälpa till med försörjningen. Religionsskolans understödsbok i Judiska Församlingens arkiv vittnar om att familjen Grünewald även kunde hjälpas indirekt genom att barnen fick bidrag till inköp av skolmaterial, kläder och skor. Judiska familjer på Söder umgicks intensivt och hjälpte varandra. verkar det som samhällets resurser inte räcker till, eftersom flera av de sjuka hamnar utanför systemet och blir vilsna i samhället. Den 30 oktober kommer Björn Grünewald och Mentalvårdsmuseets chef Marie Lennestig prata om Elsa Grünewalds livsöde och -verk. Missa inte denna programpunkt! Ett stort tack till Björn och AnnBritt Grünewald, som har medverkat till vi får hit utställningen från Dalarna. Tack också till Mentalvårdsmuseet i Säter. Calle Svensson, mentalskötare på Långbro Sjukhus minns Elsa: Under den tid man lever möter man många personer. Mitt möte med Elsa Grünewald är ett sådant som etsat sig fast i minnet. Elsa och jag möttes på avd 36 på Långbro sjukhus. Det var -85 eller -86. Jag jobbade extra på avd. 36, som var en psykogeriatrisk avdelning. Det var en salig blandning med patienter; kvinnor och män. En del satt i rullstol, några låg i sängarna. Men rätt vad det var så stod en liten gumma med pliriga ögon framför mig. På huvudet hade hon en färgglad hatt. Vilka vackra ögon du har sa hon. Tack, svarade jag och vidare att det finns de som tycker jag ser ut som en tattare*. Det ska du inte bry dig om sade Elsa Grünewald till mig. Sedan ville hon visa mig sitt rum. Rummets väggar var fulla med målningar, väldigt uttrycksfulla. Men det hon visade mig var en bild i storleken av en tändsticksask modell större. Men jag glömmer aldrig detta möte. Outsiderkonst Familjen Grünewald flyttade ofta eftersom de var utlämnade till hyresvärdarnas välvillighet. Ett eller två rum och kök med torrdass på gården. Elsa fick flytta sex gånger innan hon för första gången hamnade på Långbro sjukhus vid 23 års ålder. Judiska Museet museets utställning öppnar den 5 oktober. Utställningen Elsa Grünewald med kritan i hand: Min bror Isaac målar också! är en fest för ögat! Det råder ingen tvekan om att Elsa i sin färgpalett låtit sig inspireras av sin bror Isaac och Sigrid Hjertén. Mentalvården är en högaktuell fråga. Förr i tiden låste man in de sjuka och försökte behandla dem med olika metoder. Idag I slutet av maj besökte Yael Fried och jag Mentalvårdsmuseet för att se utställningen på plats. Elsas livsöde och hennes starka konstnärliga uttryck berörde mig djupt! Och vilket färgfyrverkeri!! Välkomna till Hälsingegatan 2 för att se höstens färgsprakande utställningen. Sist, men inte minst, önskar jag alla ett riktigt gott judiskt nyår 5773! SHANA TOVA UMETUKA Yvonne Jacobsson * uttrycket användes tidigare i nedsättande syfte Mötet med Elsa Grünewalds teckningar vittnar om en människa, som haft ett sinnligt behov av att skapa. När den franske konstnären Jean Dubuffet på 1940-talet startade en sammanslutning för att studera och samla in konstföremål tillverkade av människor som stod utanför samhällets sociala normalitetsbegrepp, proklamerade han att det här var fråga om en kemiskt ren konstnärlig praktik. Det var den råa konsten (art brut) som kan spåras tillbaka till originalitet en människa med ett äkta behov att uttrycka sig och en förmåga att skapa konst utan modeller och förebilder. I Elsa Grünewalds färgstarka och expressiva porträtt får man intryck av berättelser, som är helt hennes egna Maria Bach, Projektledare, Gaia Museum Outsider Art i Randers, Danmark, Sekretariatet European outsider Art Association Familjen Grünewald. Isaac nummer tre från höger och Elsa sitter rakt nedanför

5 5 JUDEN JESUS I förra numret av Museibladet avslutade jag min spalt med att nämna att jag i detta nummer skulle spinna vidare på temat det heliga landet. Under min resa till Israel i början på juni besökte jag några av Israels ledande museer, Israel Museum och Bible Lands Museum, som f ö är grannar. Anledningen till mitt besök var att Judiska Museet i januari 2013 kommer att inviga en utställning om världens mest kände jude Jesus. Utställningen kommer att kretsa kring frågorna; Vem var Jesus? Vilket samhälle levde han i? Vilka strömningar påverkade honom? Utställningen blir historiskt vetenskapligt uppbyggd. Konceptet och innehållet har utformats av en utställningsgrupp bestående av: Åke Bonnier, Domprost i svenska kyrkan, nyligen vald till biskop i Skara Morton Narrowe, Överrabbin Emeritus Göran Larsson, Docent i judaistik och teologie dr, mm. Göran var bl a direktör för Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem Tord Fornberg, Docent i Nya Testamentets exegetik, medlem i katolska kyrkan Ulf Hirsch, Överläkare, styrelseledamot i Stiftelsen Judiska Museet, idégivare Undertecknad och Yael Fried, Judiska Museet. Formgivare blir Anna Skagerfors, som skapat flera utställningar för Medelhavsmuseet m fl och i bergsrummet under Skeppsholmskyrkan formgivit utställningarna om den kinesiska terrakottaarmén och inkaguldet. Kristian Göransson, som arbetar som chefsintendent vid Medelhavsmuseet, kommer att skriva en text om arkeologiska fynd till katalogen samt föremålstexterna till utställningen. Gruppen har diskuterat utställningens innehåll och gestaltning regelbundet under ett år och arbetet kommer att fortsätta i höst. Detta är den första gången i Sverige som kristna och judiska företrädare samarbetar på ett så konkret och gränsöverskridande sätt. Utställningen blir därmed väl genomarbetad, mångfacetterad och mycket intressant! Två tusen år gamla arkeologiska föremål från Israel och romerska riket kommer att lånas in från Medelhavsmuseet, Bible Lands Museum i Jerusalem, Kgl Myntkabinettet och privatpersoner. Museet har även varit i kontakt med Israel Museum. Rester av synagogan från första århundradet i Gamla på Golanhöjden Nedan ett litet utdrag ur Morton Narrowes text till utställningen och katalogen: Jesus och den tid han levde i Den rådande religionen i det land i vilket människan Jesus av Nasaret föddes för 2000 år sedan var en judendom, som ännu inte hade utkristalliserats till någon dominant ortodoxi. Alla inriktningar inom judendomen vid den tiden var grundade på två trossatser/principer, som förenade alla strömningar och alla sekter, men varje gruppering hade sitt eget sätt att tolka dessa principer. Forskare och historiker anser idag att de fl esta människor i landet Israel vid Jesu tid var religiösa, men inte tillhörde någon av de aktiva politiska, eller asketiska, grupperingarna. Fariséerna, sadducéerna, esséerna, den sekt vars ledare i Qumran skrev Dödahavsrullarna, zeloterna och en hel del andra partier och samfund, som vi inte ännu känner till delade med resten av folket tron på Bibelns gudomliga ursprung och att Gud har etablerat ett förbund med det judiska folket. Inbördes trodde var och en av dessa grupperingar att den ensamt ägde den korrekta och sanna tolkningen av Torans (De Fem Moseböckernas) lagar och bestämmelser. Men ingen skulle tvivla på alla de andras judiskhet. De var alla trosfränder och de alla hyste ett slags tolerans mot alla de andra. De beklagade de andras blindhet men inte deras rätt till egen tolkning. Landet Judéen (ganska långt efter Jesus död ändrade romarna landets namn till Palestina) var ockuperat och befolkningen betalade höga skatter, men för det mesta fi ck judarna utan främmande inblandning efterleva sin religion. Ändå fanns det vid Jesu tid många grupper som väntade att Gud snart skulle ingripa och upprätta sitt fredsrike på jorden. Hur detta skulle ske var oklart men många väntade en messias, en människa som med Guds hjälp skulle lyckas förändra världen en gång för alla. Att detta gudsrike skulle nalkas var ett budskap som Johannes döparen, Jesus av Nasaret samt många fler predikade. Johannes döparen och Jesus uppmanade till religiösa gärningar, till ånger, bot och bättring till skillnad från zeloterna och andra som uppviglade till våldshandlingar och krig. Jesus var en folklig judisk ledare av sin tid, som förutom att vandra genom Galiléen och predika, också förväntades bota de sjuka och uträtta mirakel. Men viktigare än sådana underverk var Jesus bibelutläggningar som anammades av hans lärjungar och som förkastades av ledare för de andra religiösa strömningarna. Hans tragiska korsfästelse kan bäst förklaras som ett misstag orsakat av romarnas oförmåga att skilja mellan olika slags judisk messianism. Skämtet Judarnas Konung inristat på korset ger uttryck för Roms oförmåga att förstå den, Jesusrörelsen. Bidrag till utställningen har hittills erhållits från Kulturrådet, Lunds

6 6 Solnedgång över Genesarets sjö Missionssällskap och utlovats av Längmanska Fonden samt Matteus Församling, men utställningen behöver ytterligare finansiering. Museet samarbetar med Israels ambassad. I utställningen kommer vi att kunna se en film där Åke Bonnier, Morton Narrowe och Tord Fornberg, diskuterar intressanta frågeställningar kring Juden Jesus. Var och en av dem har sin egen ingång till ämnet! En seminarie- och föreläsningsserie samt en utställningskatalog kommer att produceras. Till några seminarier kommer även företrädare för det muslimska samfundet att bjudas in. Jesus är den näst största profeten inom islam. Judiska Museet arbetar dagligen med att motverka antisemitism och öka toleransen mellan människor. Utställningen Juden Jesus blir en plattform för samtal om vårt gemensamma arv! Under denna historiska period föddes även den moderna rabbinska judendomen, vilket också kommer att lyftas fram i utställningen. Det är vår förhoppning att utställningen kommer att mottagas väl av allmänheten och media! En dylik utställning har aldrig tidigare presenterats i Sverige! Den kommande utställningen kommer Jordanfl oden att bli en av de allra största och intressantaste utställningssatsningarna i museets historia! Yvonne Jacobsson Det kom ett brev från Irit Dagan, tidigare kulturattaché vid Israels Ambassad i Stockholm. Hon har nu återvänt till Israel. Dear Yvonne, dear Friends of the Jewish Museum, As I get ready to leave Stockholm at the end of four wonderful years, I would like to extend my warmest thanks to all of you for the fantastic cooperation with the Embassy, and for inspirational exhibitions and activities that have taken place these past four years. My personal favorite is the exhibit about the Jews in Stockholm fi fty years from now. The contribution of the Jewish Museum and the Museum Friends to the vibrancy, diversity and continuity of Jewish life in Stockholm cannot be overestimated and I am certain that all your future endeavors will meet with equally great success! Looking ahead, I would like to take the opportunity to commend the choice of upcoming exhibition Jesus the Jew. The common roots of Judaism and Christianity simply cannot be stressed enough. The close cooperation between the Stockholm Jewish Museum and top archaeological institutions in Israel such as the Israel and Bible Lands Museum no doubt will result in a fascinating exhibition destined to attract large numbers of visitors. After all, it is not every day that residents of Stockholm have the chance to see original 2000-year artifacts from ancient Judea It is my sincere hope that the new exhibition will serve not only to heighten interest in the Holy Land s distant but fascinatingly rich and fundamentally formative past. It will also strengthen interest in the Israel of today, a fascinating mosaic of many cultures and faiths and the cradle of three great world religions Judaism, Christianity and Islam. I wish my successor Osnat Bachman bihatzlacha and I send my thanks and best wishes to you all and particularly the wonderful museum team headed with such skill and vision by Yvonne I hope to be able to welcome you all in Israel! Irit Dagan, Cultural Affairs, Embassy of Israel in Stockholm, July 2012

7 7 DET NATURLIGA SÄTTET ATT ISOLERA

8 8 Nyheter och meddelanden Vi tackar för generösa insamlingar i samband med: Lisel Kahns bortgång Harry Bertmans bortgång Ruth Nilssons 85-årsdag Gunilla Davins 70-årsdag SÅ KAN DU FIRA DIN FÖDELSEDAG! Har du redan det mesta du kan önska dig? Då kan du tänka på museet i stället för gåvor. Be dina vänner sätta in en penninggåva på pg till din födelsedag. Din omtanke hjälper museet att förverkliga spännande idéer! När insamlingen är avslutad översänder vi ett diplom till dig med alla givares namn och en uppgift om hur mycket insamlingen gav sammanlagt! Vänligen ring Yvonne Jacobsson och berätta på telefon Missa inte viktig information! Ibland sker ändringar i programmen, tiden ändras, det blir inställt, eller föredragshållare insjuknar. Det är mycket som kan hända mellan att programmen publiceras och det är dags att gå av stapeln. Alla ändringar fi nns på våra hemsidor, Vänföreningens och Museets www. judiska-museet.se. Alla som har anmält sig till programmen får meddelande per e-post och i de fall som inte e-postadress fi nns försöker vi meddela per telefon. Har ni e-post och ännu inte meddelat Vänföreningen denna, vore vi tacksamma om ni gör det på adress: annika@judiska-museet.se. MEDARBETARE SÖKES Judiska Museet/Vänföreningen styrelse söker några volontärer som kan ställa ut stolar i samlingssalen och hänga tillbaka dem efter föreläsningar 2-3 ggr/månad samt se till att tekniken vid dessa tillfällen fungerar. Programkvällar är tisdagar och någon sen söndag eftermiddag. Du, som anmäler dig, skulle göra en verkligt stor insats för museet! Kontakta Annika Ehnwall, telefon: eller e-post: annika@judiska-museet.se

9 9

10 10 PROGRAM HÖSTEN 2012 SEPTEMBER Tisdag 4 september kl Raoul Wallenberg 100 år 2012: Raoul Wallenberg bortom myterna Ingrid Carlberg, författare och journalist, berättar om Wallenberg och om sin nya bok Det står ett rum här och väntar på dig. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel Tisdag 11 september kl 19.00! Vad är folkmord? Mark Klamberg, doktor i folkrätt, talar om folkmord, hur kan det förhindras och bestraffas. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel OKTOBER Tisdag 2 oktober kl Rapport från en judisk stödstrumpa Suzanne Gottfarb berättar. Arrangör: Judiska Museets Vänförening Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel Tisdag 16 oktober kl Modernitet och tradition Anders Hammarlund talar om 1800-talets judiska reformrörelse - en nyskapande europeisk kulturströmning. Arrangör: Judiska Museets Vänförening Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel Tisdag 23 oktober kl Konsten för dess egen skull Om Gustav Klimt och bilden av Wiens sekelskifte, samt om dragkampen mellan politik, prestige, pengar, dekadens - och konsten för dess egen skull. Ingela Lind, konstkritiker på DN och författare, berättar. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel Tisdag 30 oktober kl Elsa Grünewald med färgkritan i hand Björn Grünewald och Marie Lennestig, chef för Mentalvårdsmuseet i Säter, samtalar om Elsa Grünewald, hennes livsöde och expressiva konstverk. Ett program som kastar ljus över mentalvården i Sverige under förra sekelskiftet och idag. Ni har möjlighet att se utställningen från kl denna kväll. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel

11 11 NOVEMBER Tisdag 6 november kl Om man ännu finns Detta är berättelsen om dem jag kommer ifrån, en skara människor så olika att jag knappt begriper vad de hade med varandra att göra. Det enda gemensamma var att de hade överlevt Förintelsen. Hur hade de klarat sig? Jag fi ck inga långa svar. Författaren Rose Lagercrantz berättar om sin bok Om man ännu fi nns. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel Tisdag 13 november kl 19,00 Ett land på det sluttande planet Ervin Rosenberg, översättare, talar om dagens Ungern. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel Tisdag 27 november kl 19,00 Mamma sa Erik Winqvist läser Hal Sirowitz Erik Winqvist och hans saxofon läser och gestaltar dikter ur estradpoeten Hal Sirowitz bok Mamma sa. Boken kretsar kring familj och relationer. Med svart humor och sinne för det absurda skriver Hal Sirowitz, som föddes 1949 och växte upp i Bronx, New York, om sin uppväxt. Vi utlovar en både underhållande och tankeväckande föreställning fylld av amerikansk judisk humor. Luta dig inte mot bildörren, sa mamma. Den kan vara olåst & du kan ramla ut. Vi har ingen nytta av dig död, & även om vi inte har nån större nytta av dig nu heller, så får vi det förhoppningsvis när du blir äldre. Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel DECEMBER Tisdag 4 december kl 19,00 Juridik, journalistik och lite judiskhet Paulina Neuding, chefredaktör magasinet Neo, talar Obligatorisk föranmälan: e-post program@judiska-museet.se eller mån-fre 9-16 på tel För allas trevnad bör bokade platser vara intagna 5 minuter före programpunktens början! Vi bjuder på förfriskningar Programavgift: 70 kr Medlemmar i Museets Vänförening: 50 kr Vid förhinder meddela per telefon: eller e-post: program@judiska-museet.se Med reservation för ändringar i programmet Programmet kommer att uppdateras på hemsidorna och Om ej annat uppges äger arrangemangen rum på Museet Adress: Hälsingegatan 2 Varmt välkomna! I samarbete med

12 12 betald annonsplats BEHÖVER NI FOTOGRAF vid bröllop, jubileum och andra viktiga fester, porträtt eller reklam? Kontakta Jan Herdevall Sound & Music Studio Telefon: Mobil: E-post: Hemsida: Sound & Music Studio arbetar med foto, film och musik. STÖD JUDISKA MUSEET I samband med högtidsdagar köp ett CHAJ-diplom i stället för blommor För information och köp kontakta Museet telefon , e-post: info@judiska-museet.se eller besök Museet på Hälsingegatan 2 CHAJ = LIV och TALET (18 lyckotal) CHAJ-diplom måste beställas minst en dag i förväg

13 13 Crowdfunding I dessa tider är crowdfunding en ny företeelse. Detta innebär att privatpersoner skickar in valfritt bidrag till ett projekt som de vill se förverkligat. Många bäckar små leder till en större slant, som möjliggör planerade idéer. Nu söker Judiska Museet bidrag till utställningen Juden Jesus samt seminarierna och katalogen. Om någon i Vänföreningens krets vill vara med och bidra till utställningen, ber vi er vänligen sätta in beloppet på vårt pg Märk talongen Juden Jesus cf. Vi kommer att trycka upp en förteckning över alla givare i anslutning till utställningen. Idéer om hur Museets crowdfunding skall implementeras på internet tas tacksamt emot av Annika på annika@judiska-museet.se. Judiska personligheter På Museet den 31 maj Stefan Mehr om sin pappa Hjalmar Torsdagen den 31 maj berättade Stefan Mehr (chef för Bonnier Media University) på ett mycket charmerande sätt om sin pappa och mycket var nytt och förvånande för många av oss. Föräldrarna Sara och Bernhard Meyerovitch kom från Grodno, Ryssland. De flydde undan tsaren efter revolutionen De var politiskt medvetna och gav sonen två förnamn Leo och Hjalmar. Så hedrade de Leo Tolstoj och Hjalmar Branting. Hjalmar Mehr föddes 1910 och föddes kan man säga in i politiken inte minst genom sin mor Sara, som också var stor svensk patriot. Det var hon som höll ihop familjen också med sin syateljé. Vem var då Hjalmar Mehr som politiker? Många minns honom endast som mannen bakom rivningen av Klara kvarteren och mannen bakom striden om almarna i Kungsträdgården. En inte särskilt rättvisande bild av honom. Hjalmar Mehr, kommunalpolitikern, är mannen bakom 50-kortet i Stockholmstrafiken, bakom Skärgårdsstiftelsen, höghusen vid Hötorget, viktiga socialvårds- och sjukvårdsfrågor, Stadsteatern, (Marionetteatern som tyvärr inte längre finns) Kulturhuset, tunnelbanan, nya city, Vällingby, Essingeleden, Järvafältets bostadsområde m m. Stefan Mehr diskuterade problemet varför endast två mindre lyckade politiska beslut av Hjalmar Mehr bland så många storartade, framsynta beslut stannat kvar i minnet hos gemene man, framförallt stockholmare. Stefan menade att fadern nog inte hade varit tillräckligt lyhörd när det gällde almarna. Även om han naturligtvis inte var ensam om beslutet borde han ha lyssnat mer och tagit opinionen på allvar. Detta var hans stora misstag. Vad gäller Klarakvarteren, som Hjalmar Mehr ju kände väl till, var problemet annorlunda. Stefan menade att pappan kände till miljön med torrdass och råttor bättre än de romantiker som ville ha kvar dessa fattigkvarter, även om några få hus hade kunnat räddas. Hjalmar Mehr var en passionerad politiker både vad gäller utrikespolitik och kommunalpolitik, även om han framförallt kom att ägna sig åt kommunalpolitiken. Han var lidelsefull och uppfylld av frågor som skulle förbättra framförallt fattiga människors tillvaro. Stefan Mehr jämförde Hjalmar med Olof Palme och menade att det ytterst lidelsefulla engagemanget kanske arbetade mot honom. Det var ovanligt, kanske främmande i svensk kommunalpolitik. Däremot trodde Stefan Mehr inte att det rörde sig om antisemitiska utspel när fadern mötte motstånd. I dag finns ingen gata, ingen park och ingen byst i Stockholm som påminner

14 14 om denne karismatiske politiker, som uträttat så mycket för Stockholm. Stefan uttryckte avslutningsvis ändå en viss optimism. Det finns en del signaler som tyder på att Hjalmar Mehr inte är helt bortglömd och kanske kommer han att ihågkommas på ett värdigt sätt. Publiken fick ställa frågor och tackade med en varm applåd för ett ytterst genomarbetat, upplysande och underhållande tal om en älskad far. Hanna Feist-Wechselblatt Hjalmar Mehr kramar om sonen Stefan Judiska personligheter På Museet den 24 maj Etik inom näringslivet vass diskussion mellan Sachs och Lantz Idag är etik inom näringslivet ett omdebatterat ämne. För att närmare belysa detta hade museet bjudit in Daniel Sachs, VD för investmentbolaget Proventus. Han har fått utmärkelsen Young Global Leader av World Economic Forum och har många engagemang inom kulturvärlden. Samtalsledare var Natalie Lantz, numera översättare, som tidigare arbetat på museet. Hon ställde insiktsfulla frågor ur ett existentiellt och filosofiskt perspektiv. - Det talas mycket om den goda kapitalismen ; näringslivets sociala ansvar, om kultursponsring och filantropi, inledde hon. På sjuttiotalet utropade ekonomipristagaren Milton Friedman: The business of business is business! Han menade att man inte ska blanda ihop etik och ekonomi. Vad är kapitalmarknadens definition idag av sitt etiska ansvar? - För mig handlar det om engagemang och intresse, svarade Daniel Sachs. Att bygga ansvarsfulla verksamheter i ett långt perspektiv. Hålla ett öga på den sociala utvecklingen och miljöfrågorna. Om jag tjänar pengar vill jag ge bort en del. För stora klyftor mellan olika grupper i samhället är inte bra, det skapar oro. Välståndet ska fördelas. Politiker behöver sällskap av näringslivet för att lösa problemen. Företagen ska stå för positiva förändringar. Du har tidigare sagt att det är ett egenintresse för Proventus att delta i samhällsbygget. Detta påminner om 1600-tals filosofen Hobbes föreställning om samhällskontraktet där moral är lösningen på problem som egenintresserade människor ställs inför. Hobbes menade att det bara är detta samhällskontrakt som kan göra människor till välvilliga varelser. För att konkretisera etikens mysterium läste Natalie en fabel ur Willy Kyrklunds Om Godheten: Fabeln börjar med att ett lejon fått en tagg i foten. Ett lamm erbjuder sig att dra ut taggen om lejonet lyssnade på hennes berättelse om godheten och den allomfattande kärleken. Lejonet samtyckte och lammet drog ut taggen. Lejonet var då ganska hungrigt. Men lammets predikan hade haft en mäktig inverkan och lejonet sade: - Jag är icke densamme som förr, jag har fått insikt. Jag vill aldrig mer göra någon levande varelse illa. Med detta var lammet belåtet och föreslog, att de skulle gå till en grön äng i solskenet. Där betade de sida vid sida. När lammet var mätt och lade sig att vila sade lejonet: - Jag är hungrig. Min naturliga föda är du. Men med hänsyn till den allomfattande kärleken ser jag ingen annan utväg än att svälta ihjäl. - Med hänsyn till godheten sade lammet, ser jag ingen annan utväg än att du äter upp mig. - Icke! Sade lejonet. Jag har vunnit insikt. - I så fall, sade lammet, måste även jag avstå från min naturliga föda och svälta ihjäl. God-hetens budskap är

15 15 riktat till oss alla. Då lade sig lejonet vid lammets sida och smekte dess läckra buk. Och lammet betraktade ängens friska gräs. Så förfl öto deras återstående dagar, vilka blevo få, innan de svulto ihjäl. Varför kan ej välståndet i fattiga länder fördelas bättre? Kan lammet och lejonet leva på samma villkor utan att båda svälter ihjäl? I Sverige har vi fördelningspolitik. I fattiga länder förekommer mycket korruption, de har en annan typ av samhälle. I Sverige finns alla mer eller mindre i mitten. Det finns fler incitament till att växa, till fördelning mellan alla. Om man handlar utifrån egenintresset att långsiktigt stabilisera samhället, vilka etiska regler handlar man då efter i kristider? När man ska skapa välstånd bör detta fördelas över tiden. För stora sociala skillnader innebär att samhället krackelerar. Stora skillnader är inte bra varken för de som lever i botten eller i toppen av samhället. I Dagens Industri fanns en artikel om Styrelseproffs på konstens barrikader och nu tycks det finnas många företagsledare på barrikaderna. Varför lockar konst och design näringslivsaktörer? Detta har förekommit väldigt länge. Man har investerat i bildkonst men inte i scenkonst. I början var alla kulturinstitutioner privata. Sen tog staten över. Att sponsra sport är ej ifrågasatt. Man vill som företagare få ut något av sponsring, man vill synas. Jag tror att kulturfilantropin kommer att öka. Företagen kan här vara positiva förändringskrafter. Berätta om Proventus egna engagemang på kulturscenen Magasin 3, konstmuseet i Frihamnen och Judiska Teatern är fullt finansierade av oss. Vi stöder även ett danskompani i Tel Aviv och en berättarverkstad i Södertälje för att stödja utsatta barn. Där finansierar vi verksamheten och har en samarbetsrelation. Under tidigt 1900-tal översatte industrimannen Ernest Thiel verk av Nietzsche. Många skulle nog bli förvånade om någon näringslivsprofil idag skulle översätta filosofiska verk. Det talas om humaniorans kris och bildningens nedmontering i samhället. Hur ser man på bildning i det svenska näringslivet? Skiljer den synen sig åt jämfört med andra länder? I Sverige ser vi mer på vad som är nyttigt. Vi värderar nyttoaspekten högt. Vi ser till det som är rationellt och användbart. En fil. kand. i filosofi ger inget mervärde när man ska söka arbete i näringslivet. I andra länder är det annorlunda, t ex har England en mer positiv syn på bildning än Sverige. Vi sätter ej bildning så högt. Man ska arbeta hårt och vara fokuserad. Det är möjligt att bildningen i näringslivet kommer att öka om vi ser 15 år framåt i takt med globaliseringen. Natalie läste ur Stefan Zweigs bok Världen av igår från 1942: Det antas i allmänhet att det egentliga livsmålet för en jude är att bli rik. Men detta är bara ett medel för att nå det verkliga syftet. Judens egentliga strävan är att stiga intellektuellt. Redan inom den ortodoxa östjudendomen ställer man det själsliga över det materiella: den fromme, den skriftlärde, betyder tusen gånger mer än den rike. Det själsligas överordning är ett genomgående drag hos judar av alla samhällsklasser. Det betraktas som hedrande för hela släkten att ha någon som utmärkt sig intellektuellt, en professor, en lärd, en musiker som om denne adlade alla genom sina prestationer. Vilken roll har det judiska spelat i ditt liv? Och vilket är ditt verkliga syfte, din egentliga strävan? Jag sätter kunskap och bildning högt. Det är viktigt med ifrågasättande och att tänka själv. Det är roligt att göra skillnad och kunna påverka. Det är en blandning av välvilja och fåfänga. Men jag vill bidra till att göra samhället bättre. Kvällen bjöd på ett givande möte mellan Sachs och Lantz och visade att etik och ekonomi inte alltid är helt lätt att förena. Förhoppningsvis kommer företagsledare att hitta vägar för att ta ett större socialt och etiskt ansvar i samhället i framtiden. Jag tycker att Daniel Sachs är ett gott exempel på en framsynt företagsledare. Rut Milchner Glöm inte att skänka gratismedlemsskap till två av era vänner!

16 16 Kom till Museet den 27 november ytterligare information i programbladet Erik Winqvist läser Hal Sirowitz Erik Winqvist och hans saxofon läser och gestaltar dikter ur estradpoeten Hal Sirowitz bok Mamma sa, som utkommit i svensk översättning på Arkad förlag. Mamma sa kretsar kring familj och relationer, som beskrivs med samma amerikansk-judiska neurotiska humor som i Woody Allens filmer. Sirowitz poesi är skriven för att läsas på scen och vi kan utlova en både underhållande och tankeväckande föreställning. Föreställningen pågår i ca en timme, men den kan naturligtvis anpassas efter önskemål. pp g foto: Anna Yu BYGGSTENAR TILL SPONSORTAVLAN Köp en byggsten och stöd Judiska Museets drift. Byggstenen sätts upp på den vackra sponsortavlan i bokhandeln Du kan hedra dina kära hädangångna eller få ditt eget namn inristat. Företagsnamn går också bra. En byggsten kostar kronor. Frågor besvaras av Yvonne Jacobsson på

17 17 Judiska personligheter På Museet den 22 maj Dr Kissinger & världshistorien Så löd titeln på det föredrag som David Andersson, kulturskribent och redaktör, höll på Museet. Det är också namnet på den bok av David Andersson som våren 2012 utkom på bokförlaget Atlantis. Det finns få amerikanska politiker som är lika kända och omstridda som Henry Kissinger. Han var en av de huvudansvariga för bombningarna av Kambodja som inleddes Men han var också den som lyckades förbättra USA:s relationer både till Sovjetunionen och Kina. Henry Kissinger föddes 1923 av judiska föräldrar i den tyska staden Furth. Familjen lyckades lämna Tyskland året före andra världskriget och kom som flyktingar till USA. Trots att Kissinger med tiden blev synnerligen framgångsrik i sitt nya hemland kom han aldrig att helt och hållet smälta in det. Han talade t ex engelska med stark tysk brytning. Han kände alltid ett främlingskap och utvecklade med tiden en subtil kritik av den traditionella amerikanska utrikespolitiken. Kissinger blev 1969 nationell säkerhetsrådgivare under den nyvalde presidenten Richard Nixon. Han tillträdde som dennes utrikesminister Detta ämbete kom han att inneha ända till 1976 då Gerald Ford förlorade detta års presidentval mot Jimmy Carter. Relationerna mellan USA och Kina hade varit bottenfrysta sedan 1949 under presidenterna Truman, Eisenhower, Kennedy och Johnson. Richard Nixon hade en stark strävan att förbättra förbindelserna mellan de två länderna. Kissinger hade en likartad syn som Nixon på betydelsen av förbättrade kontakter med Kina. Under början av 1971 hade ett amerikanskt bordtennislag inbjudits att tävla i Kina. Det var första gången ett amerikansk idrottslag besökt det kommunistiska Kina. Besöket blev framgångsrikt och kom att spela en viktig roll i relationen mellan USA och Kina. Det kom att skapa begreppet ping-pongdiplomati, ett uttryck som spred sig över världen. I juni 1971 inbjöds Kissinger av Kinas Zhou Enlai att besöka landet. Besöket ägde rum under stor sekretess i juli Kissinger mötte i Peking Zhou Enlai, en person som kom att göra ett outplånligt intryck på honom. De två politikerna dryftade tvistefrågor som Taiwan och Vietnam och förberedde också formerna för ett möte mellan Kinas och USA:s statöverhuvuden. Detta möte mellan Kissinger och Zhou Enlai banade således vägen för president Nixons historiska besök i Kina som kom att äga rum i februari Att detta besök med ett åtföljande närmande mellan USA och Kina kom till stånd var till stor del Kissingers förtjänst belönades Kissinger med Nobels fredspris för sin insats i förhandlingarna kring ett fredsavtal i Vietnamkriget. Han fick priset tillsammans med Le Duc Tho, den nordvietnamesiske chefsförhandlaren. Priset till Kissinger blev mycket omdiskuterat och på sina håll ifrågasatt. Kissinger har själv beskrivit dessa händelser i sina memoarer White House Years (1979, sv övers ), Years of Upheaval (1982) och Years of Renewal (1999) samt i Diplomacy (1994) och On China (2011). Lennart Wolff

18 18 Framtidsdiskussion På Museet den 15 maj Ung & Dum? Ungdomsfrågor är alltid aktuella. I vårt samhälle matas vi med bilder och ideal om den evigt unga kroppen samtidigt som det ständigt talas om ungdomens förfall. För en tidigare generation var det rockmusiken som fördärvade unga, nu är det dataspel. Och så idel rapporter om att unga i Sverige inte engagerar sig i politiska partier eller föreningar, och inte heller får några jobb. Även inom de judiska församlingarna hörs röster om att unga inte engagerar sig, inte kommer på evenemang. En del menar att de inte lyssnas på, och att resurser inte kommer dem till del. Så hur ser det ut? Kanske Judiska Museet är en del av problemet, som inte gör tillräckligt lockande program eller satsar på fel besöksgrupper. Judiska Museet samlade tre personer, som en del av ett av Ungdomsstyrelsen finansierat projekt, för att höra deras åsikter om saken. Sarah Beg, Jonathan Körösi och Noah Sallmander definierar sig alla som judar, och aktiva på olika sätt i Stockholms Judiska Församling. De har varit med i JUF (judiska ungdomsföreningen) och Makkabi, varit centervärdar och deltagit i många program och arrangemang. Jag frågar dem om de tycker bilden stämmer, finns ett dåligt engagemang bland unga generellt? Är dessa tre personer helt enkelt undantaget? Ja, kanske är det så, svarar alla tre. Kvällen vi ses är bevis nog. För denna intervju var tänkt att vara publik, men samtidigt hölls ett annat arrangemang på Församlingen. Där talade Göran Rosenberg om sin nyutkomna bok, och uppenbarligen lockade det mer, för museet är ovanligt tomt denna kväll. Man prioriterar annat vardagligt, säger Sarah. Förut var det judiska mer attraktivt, nu är det inte så på samma sätt. Många känner nog att det finns häftigare saker att hitta på. Men många kommer om allt är färdigorganiserat, lägger hon till. Det är en liten klick som är engagerad, menar Jonathan. Det är dessa som ser till att ett judiskt ungdomsliv existerar, och det är viktigt vilka andra som går på evenemangen. Eftersom det konkurrerande programmet för kvällen relaterade till Förintelsen, undrar jag om det är så att detta ämne är sällsamt engagerande. Till och med föräldrarna till de intervjuade valde det andra arrangemanget. Ja, det är nog lättare att få folk till Förintelserelaterade aktiviteter, svarar Noah. Jag tror inte att det har en så stor plats i det vardagliga livet. Alltså, man ägnar inte så mycket tid åt Förintelsen idag, dock är alla medvetna om det och anser att det är otroligt viktigt. Däremot är det en stor grej utåt, gentemot samhället, säger Jonathan. Sarah menar att dessa evenemang inte drar mer folk bara för att de handlar om Förintelsen, utan att det handlar om andra saker, exempelvis hur väl folk känner till det och vem det är som håller i det. Förintelsen är en stor och sorglig del av vår historia, och alla är, som Jonathan sa, medvetna om att det är oerhört viktigt. Sen tycker jag också att det judiska som händer i nuet är viktigt! Vi talar också om ideologi, om vissa föreningar lockar mer än andra på grund av att de har en politisk eller religiös agenda. All svarar nekande. Ideologi är omodernt. Det är enklast att ansluta till de lättsamma arrangemangen, de som inte kräver så mycket, menar de. Dessa aktiviteter kan också inkludera icke-judiska kompisar, vilket alla tre ser som en fördel. I längden ger det en större förståelse för judar och judendom i samhället, vi ses inte som så isolerade då, säger Noah. Att de icke-judiska vännerna kommer gör kanske också att man vill göra fler religiösa grejer. Man vill ju visa hur det går till, och förklara. Det blir mindre tabubelagt då, lägger Sarah till. I slutet av vårt samtal berättar jag om det nya projektet om att bygga ett nytt allaktivitetshus på Nybrogatan, Bajit. Exakt vad detta är känner alla inte riktigt till, men efter en förklaring uttrycker de sig positivt. Jag undrar vad de skulle vilja se där, om de fick bestämma. Deras svar visar hur viktigt det är att inkludera fler icke-judar i det judiska föreningslivet. Restaurang och bar som är öppen för allmänheten! Yael Fried Judiska Museet har under senare år arrangerat öppna evenemang för en yngre vuxenpublik med varierande resultat. I förra numret av Museibladet berättades det om det mycket lyckade evenemanget med Sarah Riedel. Red anm

19 19 Redaktörens funderingar......om allt och inget Allra först skulle jag vilja tacka för alla bidrag till min födelsedagsinsamling till förmån för Judiska Museet. Jag skulle vilja men kan inte ännu eftersom det officiella firandet inte är förrän den 13 september. Jag har förstått att det har kommit in en del bidrag men jag vet ännu inte hur mycket, trots att jag redan har fyllt. Jag har alltså kommit halvvägs till hundratjugo, men ärligt talat så tror jag inte att jag vill leva så länge, men sextio är helt okey. Nu hoppas jag att ni alla kommer den 13 september till Museet så jag får ge er en stor tackkram. Faktum är att om ni vill kan ni fortfarande skicka in pengar till Judiska Museet på PG märk inbetalningen Annika 60 Sedan tror jag att det är dags att berätta varför jag skriver mitt namn med ett snabel-a. När e-posten kom på 90-talet så tänkte jag omedelbart på att det skulle vara kul att använda det i mitt namn. Först var jag väldigt försiktig och använde den versionen väldigt sparsamt. Jag tyckte att det passade mycket bra eftersom de flesta av mina vänner hade sämre kunskap när det gällde datorer än jag hade. Jag vet faktiskt inte varför jag kunde mer, men jag fick alltid hjälpa dem att lösa deras problem. Det är dock inte den enda orsaken. Min mormor hette Anna och hon skrev sitt namn med ett stort litet a. Det var jag mycket imponerad av men jag lyckades inte göra det med min namntackning, framför allt på grund av att jag skrev som en kratta. Det gör jag fortfarande men det är inte riktigt lika illa som när jag var yngre. I förra numret av Museibladet skojade jag till det ännu mer. Jag använde nämligen eurotecknet i hnwall men jag har inte fått någon kommentar om det. Nu åter till ordningen. Det har varit sommar och naturligtvis kommer här min lilla sommarrapport. Både flygplan, fiskmåsar och flugor har det funnits gott om men inga har hittills landat i mitt vattenglas i år. Vädret har väl varit lite si och så men varför klaga! Ett svenskt ordspråk är det finns inget dåligt väder utan bara dåliga kläder. Det är ju underbart att vara ute i regn om man bara är klädd för det. Tydligen har det regnat lite för mycket på några ställen, men det får man väl ta. Fördelen med en sommar som den här är att det går att vara inomhus utan att få värmeslag, eftersom våra hus är gjorda för att hålla värmen. Nu är det en ny termin och nya aktiviteter, det ser ni på programmet i mitten av tidningen och jag hoppas att ni alla är utvilade och orkar komma på allt. Jag vill också passa på att önska ett gott och sött hnwall Shana Tova 5773 önskas alla Vänföreningens medlemmar

20 20 Investeringsverksamhet