Barn- och ungdomsnämnden kallas till sammanträde. Rum 225, Kommunhuset, Sundsgatan 29,Vänersborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och ungdomsnämnden kallas till sammanträde. Rum 225, Kommunhuset, Sundsgatan 29,Vänersborg"

Transkript

1 ~ Vänersborgs kommun ~ Barn och ungdomsnämnden KALLELSEnJNDERRÄTTELSE Barn- och ungdomsnämnden kallas till sammanträde Tid Måndagen den 16 september 2013 kl Plats Rum 225, Kommunhuset, Sundsgatan 29,Vänersborg Lena Eckerbom Wendel Ordf6rande Camilla Saxberg f6rvaltningssekreterare Förhinderfor ordinarie ledamot att delta vid sammanträdet anmäls till Call1illa Saxberg, tel~ron alt epost: Ledamöter Lena Eckerbom Wendel (M) Joakim Sjöling (S) Orvar Carlsson (KD) Lisbeth Brodin (M) Jeanette Dahlbom (M) Kerstin Andersson (FP) Kenneth Borgmalm (S) Birgitta Persson (S) Annalena Levin (C) Stefan Kärvling (V) Magnus Bäckström (V) Marika Isetorp (MP) Bengt Rydholm (VFP) Ersättare Henrik Dhejne (M) Peter Ojala (S) Gunnar Bäckman (KD) Emelie Carl bom (M) Tommy Christensson (M) Gunnar Henriksson (FP) Magnus Johansson (S) Sonja Westberg (S) Marianne Karlsson (C) Kenny Lengrell (V) Mehmet Aksakal (V) Christer Bogren (MP) Ridha Elouni (VFP) Personalföreträdare Helene WesterIund Ahlberg, SACO Ninna Silvonsaari, TCO Ann-Sofie Dolk Olsson, Kommunal Ers: Henrik Månsby, SACO Ers: Karin Einevik, TCO Ers: Övriga Kent Javette, forvaltningschef Lena Ericson, Elevhälsochef Håkan Alfredsson, verksamhetschef Kultur och fritid Christer G lännestrand, enhetschef musik och ungdom Sven-Eric Sjöbergh, utvecklingsledare Mariette Edkvist, förvaltningsekonom Camilla Sax berg, f6rvaltningssekreterare

2 ~ Vänersborgs kommun ~ Barn och ungdomsnämnden KALLELSEIUNDERRÄTTELSE Föredragningslista l. 2. Mötets öppnande - val av protokolljusterare Yttrande till Socialstyrelsen angående Vägledning for elevhälsan Dnr 2013/95 OBS Omedelbar justering! Beslut L Ericsson Information om Barn- och elevhälsoplan Verksamhetsuppföljning: Fritidsgårdsverksamhet dm 2013/98 Info L Ericsson dnr 2011/66 lufo H Alfredsson C Glännestrand 5. Delårsrapport med helårsprognos augusti 2013 dm 2013/33 Beslut MEdkvist 6. Yttrande över revisionsrapporten Intern kontroll 2012 kommunstyrelsen och nämnderna dnr2013/21 Beslut MEdkvist 7. Svar på samråd angående detaljplan för Cypressen 17, mft dnr 2013/96 Beslut S-E Sjöbergh -20 I. 8. Svar på Motion om att Vänersborgs kommun implementerar miljöledningssystemet EMAS dm Beslut S-E Sjöbergh 9. Förfrågan om att hyra lokaler i Lindgården dm 2013/86 Beslut S-E Sjöbergh 2~ \ 'S' 10. Svar på remisspromemorian En ny ungdomspolitik dm 2013/93 Beslut S-E Sjöbergh 2 L17, :J L{ q. 11. Strukturell översyn dnr 2009/88 Info S-E Sjöbergh 12. Svar på Motion om bia möjlighet att bilda ett ungdomsfullmäktige dnr 2013/29 Beslut K Javette 13. Samordning av skolskjuts mellan Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg dm 2012/47 Beslut K Javette 14. Agenda for barn- och ungdomsnämndens sammanträden 2014 dill' 2013/92 B esl u t K J avette 2e::I. 15. Skolinspektionens regelbundna tillsyn dnr 2013/29 lufo K Javette 16. Information från förvaltningschef 17. Information från ordförande 18. Anmälan av postlista och delegationsbeslut

3 ~ Vänersborgs kommun ~ Barn och ungdomsnämnden KALLELSE~ERRÄTTELSE Ärende 2 dnr 2013/95 Yttrande till Socialstyrelsen angående Vägledning för elevhälsan Socialstyrelsen har till Vänerborgs kommun for yttrande översänt en preliminärversion av dokumentet Vägledning för elevhälsan. Barn- och ungdomsförvaltningen har upprättat forslag till yttrande, daterat , i vilket ett antal synpunkter fors fram över den upprättande preliminärversionen. Att en vägledningen över huvud taget upprättas ses som positivt. Elevhälsochef Lena Ericsson föredrar ärendet. OBS! Omedelbar justering! Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att ställa sig bakom forslaget om att ta fram en nationell Vägledning för elevhälsan. - att ställa sig bakom och till Socialstyrelsen översända yttrandet daterat med synpunkter på den preliminära versionen (130802) av Vägledning för elevhälsan.

4 ~ Vänersborgs kommun Tjänsteyttrande Bakgrundl Ärendebeskrivning Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram en vägledning för elevhälsan. Vägledningen har tagits fram i samarbete med Skolverket. Syftet med vägledningen är att bidra till utvecklingen aven likvärdig elevhälsa över landet, och ska utgöra ett kunskapsstöd och beslutsunderlag för elevhälsans arbete. Den ska också bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik in i elevhälsan. Vägledningen riktar sig i första hand till personal inom elevhälsan, rektorer för aktuella verksamhetsformer, verksamhetschefer för elevhälsan samt skolhuvudmän och beslutsfattare. I skollagen (2010:8000) som började tillämpas 1 juli 2011, samlades skolhälsovården, en särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar nu medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och syftet var att öka samverkan med mellan de olika insatserna och betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vänersborgs kommun är en av åtta kommuner som, tillsammans med utvalda myndigheter, intresseorganisationer och föreningar, är utsedd som remissinstans för att ge synpunkter på denna preliminärversion ( ) av vägledningen. Synpunkter på Socialstyrelsens preliminärversion av Vägledning för elevhälsan. Det är värdefullt att Socialstyrelsen i samarbete med Skolverket har tagit initiativet till en nationell Vägledning för elevhälsan. Detta för att bidra till utvecklingen av en likvärdig elevhälsa över landet samt bli ett kunskapsstöd och beslutsunderlag för elevhälsans arbete. Det är viktigt att synliggöra och tydliggöra ansvarsfördelningen, både för rektorer, verksamhetschefer och huvudmannen under avsnittet "Styrning och ledning av elevhälsan". Man bör beakta att delar av textmaterialet pendlar mellan att vara väldigt konkret till att vara övergripande i andra delar. Det vore önskvärt att man redaktionellt arbetar för en mer likartad struktur gällande detta.

5 2 Synpunkter på texten: Denna preliminärversion beskrivs vara ett kunskapsstöd och ska användas som en informationspärm. Det är ett ambitiös skrivet material, som ändå behöver revideras på vissa punkter, t ex ha enhetlig beteckning på elevhälsans kategorier i materialet (skolkurator och skolpsykolog). Tydligare innehällsförteckning, för att ytterligare klargöra tanken med vägledningen. För att skriften ska vara tillgänglig och användarvänlig så bör exempelvis Centrala begrepp och utgångspunkter för elevhälsans arbete placeras efter inledning i Läsanvisning för att underlätta för läsaren. Det hade varit önskvärt att betona" att all elevhälsa startar i klassrummet! arbetslaget" dvs vikten av den enskilde pedagogens arbete med dessa frågor och inte direkt hamna i de olika specialistfunktionerna. Även om vägledningen utgår från de yrkesgrupper som skollagen kräver, borde man kunna öppna för att även andra yrkesgrupper kan involveras och inkluderas i elevhälsoarbetet ( det vill säga vissa lokala bemanningslösningar). Logopeder är exempel på en sådan yrkesgrupp, vilka kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande på både individ- grupp och organisationsnivå. En historisk tillbakablick för skolhälsovårdens utveckling, behöver inte vara med, möjligtvis som en kort inledning alt finnas med i en bilaga. Bra att ha ett avsnitt som beskriver vad elevhälsoteamen kan göra tillsammans under "Elevhälsans uppgifter" och sedan exempel kategorispecifika uppgifter. Det kan tydliggöra för ansvariga, vem som kan utföra vilka uppgifter. Under elev hälsans medicinska del bör det finnas ett tillägg där också skolsköterskan kan: "ge handledning och konsultation till skolperso-. nal i medicinska frågor på vårdnadshavares uppdrag". Det vore också önskvärt med punkter vad en hälsokontroll kan innehålla, samt ett förtydligande hur man kan anpassa hälsosamtal och hälsobesök för de elever som är berättigade till grundsärskolan. Avsnittet om matvanor och fysisk aktivitet bör också rent redaktionellt bearbetas, då t ex vissa avsnitt upprepas. e Avsnittet om systematiskt kvalitetsarbete, innehåller ett avsnitt om vilka faktorer som påverkar en likvärdig utbildning "Ytterst handlar det om att alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund." Det känns som om man använt sig av ett bristande urval vad gäller de faktorer som påverkar ei\ likvärdigheten. Vissa frågor är under förändring, utredning och man borde samla dessa under ett speciellt avsnitt. Gäller både förändringar kring sekretess,samt det förslag på förändring kring åtgärdsprogram som presenterades 26 juni e Avsnittet som rör dokumentation ochjournalhantering, bör förtydligas tex kring ärendehandläggning kontr.a faktiskt handlande samt dokumentationsskyldighet för skolkuratorer. Under avsnittet (s 58) Samverkan och samarbete inom elevhälsan ~ Elevhälsoteam. Förslag på ändring i texten: "Föl' att personalen ska

6 3 berika elevhälsans arbete behövs en gemensam vision av vad som är hälsofrämjande och förebyggande arbete. Elevhälsans professioner kan och bidrar med sina specifika kunskaper och samverkar i ett tvärvetenskapligt perspektiv"(urspl'llngstext: För att personalen ska berika elevhälsans arbete behövs en gemensam bild av vad som är hälsofrämjande arbete och ett klimat där elevhälsans professioner vågar hävda sina specifika kunskaper) Syftet med samverkan kan beskrivas tydligare och vad gäller samverkan med BVe är det troligtvis endast vårdnadshavarnas samtycke till att överföra information till skolan som behövs, stycket "om eleven själv är mogen att fatta sådana beslut", gäller inte barn som är 6 år. o Tydligt avsnitt kring barn som far illa, eventuellt bör man lägga till Socialstyrelsens allmänna råd gällande anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn(2004), som referenslitteratur. o På sidan 70 finns ett avsnitt angående anmälan och eventuell information till föräldrar. Det bör stå skall inte underrätta föräldrar om någon är anmäld för brott såsom misshandel, hot, våld m m, bör inte, är inte tillräckligt tydligt. Föräldrastödsutbildningar sköts i första hand av socialtjänsten, medan elevhälsan kan stå för vissa punktinsatser, texten i vägledningen antyder en förskjutning mot elevhälsan att hålla föräldrastödsutbildningar. Under avsnittet "Elevhälsans arbete för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa", ges exempel på elevgrupper med extra sårbarhet för psykisk ohälsa och inlärningssvårigheter. Man bör arbeta vidare med vilka grupper som ska exemplifieras och hur konkret man ska vara när man beskriver behoven hos olika elevgrupper. Det är en risk att texten på detta sätt pendlar i övergripande kontra väldigt konkreta beskrivningar. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att ställa sig bakom förslaget om at! ta fram en nationell Vägledning för elevhälsan. - att ställa sig bakom och till Socialstyrelsen översända yttrandet daterat med synpunkter på den preliminära versionen av Vägledning för elevhälsan till Socialstyrelsen ( ). Bal'll- och ungdomsförvaltningen.,~ - ~', ~"/~ Kent Jave fe Förvaltningschef ~.=\~~--~~ L na Ericsson EIevhälsochef

7 ;z ~ Socialstyrelsen Avdellllllg for h1jnskapsslyming Margarela Bondeslam Dm /2013 1(1) VXNrJRSYl(}RG,t(Zbi;i/;iuN nx~ern~.ren~issinstanse enhgt sandhsta Duw- O!..~lt un,g:dolilsn:511mocn Vägledning föl' elevhälsall Socialstyrelsen hol' på regcringennppdrag tagit fram en vägledning for elevhälsan som vi önskar få era synpunkter på. År 2010 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen alt ta fram, tillgängliggöra och kontinuerligt uppdatera vägledningar; rekommendationer och kunskapsöversikter for forlossnings-, nyfoddhets- och barn hälsovård samt e1evhälsa. Den häl' vägledningen hal' tagits fram i samarbete med Skolverket som året efter fick i uppdrag (U2011/S947/S) att fol'stärka elevhälsan genom olika insatser. Syftet med vägledningen iii' at! bidra till utvecklingen aven likvärdig elevhälsa över landet. Den är tänkt all utgöra ett kunskapsstöd och be slutsunderlag for elevhälsans arbete. Den ska också bidra till at! stärka användandet avevidensbaserad praktik inom elevhälsan. Vägledningen riktar sig i forsta hand till personal inom elevhälsrn, rek torer ftirt aktuella verksamhetsfollner, verksamhetschefer fdr elevhäl san samt skolhuv\ldmäll och beslutsfattare, varför vi är tacksamma för synpllllkter från alla dessa nivåer. Den är även av intresse for hälso- och sjukvård, liksom andra verksamheter som riktar sig till barn. Synpul11\tel' på förslaget till vägledning önslms sellast den 17 september Skicka synpunkterna med e-post MLd vänlig hälsning fuv.-p/ <}-<A-(/ t:-m--.. Margarefa Bondestam Projektledare Bilagor Vägleding fdr elevhälsun Lista på remissinstanser SOOIALSTYREI.SEN Slockholm Telefon \VI.'Av.soclalstyrelsen,se Fax Org.nr Bankglro

8 1/2 Remissinstanser för vägledning för bamhälsovård. Myndigheter Barnombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen Inspektionen for vård och omsorg Livsmedelsverket Myndigheten for intemationella adoptiollsfrågor Smittskyddsinstihltet Statens folkhmsoinstitut Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting - SKL Landsting Landstinget I Jönköplngs län Landstinget I Östergötland Västra Götalandsregionen Stockholms läns landsting Region Gotland Region Skåne Västerbottens läns landsting Intresseorganisationer Handikappfdrbundell FöräldraalIiansen Föreningar och förbund VårdfOrbundet Svenska SjuksköterskefOreningen DistriktssköterskefOreningen Sveriges WkarfOrbund Svenska Läkaresällskapet Distriktläkarforeningcn Svenska BarnläkarfOreningen- BLF Svenska Barnläkarförenillgcns sektion för Hälso- och sjukvård Svenska föreningen for barn- och ullgdomspsykiatri Svenska foreningen for Allmänmedicill- SFAM Svenska bal'llortopcdforcningell- höfter Svenska audiologforellillgen- hörsel Svenska ophtalmologiförening - ögon, syn Psykologer for mödra- och barnhälsovård Sveriges psykologforbund Mödra- och bal'llhälsovårdspsykologe1'llas förening Svenska LogopedfOrbundet Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

9 Föreningen Sveriges Socialchefer Akademikerfdrbundet SSR Vision Sveriges TundläkarfOrbund Dietistel'llus riksfdrb\111d Föreningen Sveriges Habiliteringsehefer 2/2

10 (O ~ Socialstyrelsen SkoWerket

11 II /::"." A:::::<;5 :l~)...."(:,:,,,:;\ ''(:",p,.,.d,::;.:<\~:~~j:'~l).. ;;.~ ~,. Al~\>/' ~~«:~9 j./ ~.' /:.i~ \~~~:,,'...,... ":::~::." ' DIIjaI' gtima cilem SdfjllJ.lslj)i~/sens lexler om du tljjpger ktillan, exempelvis IlIlbildningsmaleriallill Själv~8~iilqds}!l-ts, mell diijai' inle alll'ända lexlema i kommersiella sammal/hal/g. Soclalsl)'relse:ldlii(~!!:~illl/räll all besltim/lla 11111' della,'erklår al/väl/das, enligllagel~ (l960:74f.) Ol»).:I/jJp!iovsräll lilliillerära och konsinärliga verk (upphovsrällslagen). Aven bild~!.{f.oi8jra]fvoch liiuslratlol/er III' skyddade av upphovsrälien, oah du måste ha Ilj'P Itovsmliim,ms fillslåndjör all a/li'ända de/ll. "::~:;~,.. ISBN Artikelll1' Omslag Foto Sättning Tryck ISBN läggs in i stöne rapporter som ska vara maximalt sökbara Hal' de flesta rapporterna. Artikelnummer erhålls av produktiol1sledaren. Om formgivet omslag Om det finns foton i rapporten Om sättning gjorts extemt Tryckeri, ort, månad årtal alt. om dcn publiceras på webbplatsen 2

12 Förord Den skollag som trädde i kraft 2010 definierar elevhälsan som en samlad funktion bestående av verksamhetcr och insatser som fomt fanns inom skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna. De l'iktlinjer for skolhälsovård som Socialstyrelsen publicerade 2004 omfattar bara en del av elevhälsan, och de är dessutom i behov av uppdatering. Ål' 2010 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen ( /2010) att ta fram, tillgängliggöra och kontinuerligt uppdatera vägledningar, J*ommendationer och kunskapsöversikter for fli1'lossnings-, nyföddl{~t.~-":ooh bal'llhälsovård samt elevhälsa. Den här vägledningen hal' tagit~'fi'i\)p'lsamarbete med Skolverket som året efter fick i uppdrag (U201'1{~<j~1('1.» att forstärka elevhälsan genom olika insatser. Vägledningen ä!>.",ft'<li?j av ett projekt på Socialstyrelsen som även inbegriper väglcdnjpgal"'jor mödra- och bamhälsovärden. /t -",,-/ Syftet Illed vägledningen är att bidra till ut\)e9kiji1~(1il aven likvärdig elevhälsa över landet. Den är tänkt att utgöra.~tt~;&.\\lil;kapsstöd och beslutsunderlag for elevhälsans arbete. Den ska 9ök:.~ bidra till att stärka användandet avevidensbaserad praktik inom elli häls ;il. Vägledningen riktar sig i forsta ha,\ld;,fiq'jjersonal inom c!cvhälsan, rektorer for aktuella verksamhetsformer, ivci'~s'åmhetschefer for elevhälsan samt skolhuvudmun och beslutsfattar,,/" "'\,..?,' Den kan även vara av intres'ty.~~fi:~iil~~- och sjukvård, liksom andra verksamheter som riktar sig tilj..r~l'lk, ". i\,::'::~:;':;1:::>"'" /::,:":<;i;:":""'" ~"., ~ N alun I, (; "\:::::~;;:: elllw(s\j!iaj:~)'de1ningscheffgelleraldirektörf1jverclirektör.~'::;.. ~),:". ehhi:itl:~vdellllllg '-:J~.;'" 3

13 4 13

14 ) /{ Innehåll FiJronl Sa 1//1// a 1/Ja ffl/lllg LIISI/IIvlSlllllg ~:t::i:~:::e~~~:gd:~~::~~:::::: ~:::a begrepp IlIledlllllg ;:: /",,:~:{';:::~:'>'~: HltI' hm' vägledningen tagits fram? 16 Pt'iol'itcl'ing al' dc Oml'~dCll som illg~r i I'ftglcdnlngcn 17 Va(lti}' Elcvhlilsl/lI? 18 ElevMlsan best~t' av flera insatser 18 E1cl'MlsallS mcdlolnslm Insatset' 18 E1el'hnlsans jlsylwloglsl'a Insa!ser,:,t' ~",": 18 E1el'MlsaIlS ps)'lwsoolala Insats et' ",:, ~ i':":::, 18 ElevhälsRIIS specia1lledagogisim ijl~~tsli\~:;.j}" 19 h, f. {'" Vad är hälso- oeh sjukvård inon\~i(i\\\~lli~ll? 19 Elevhllfsl/IIs uppdmg och 1;~'b,~tji11P;irter 22 Elevhälsans uppdrag elll,ighilg;;1'ftarell 22 Elevhälsalls arb"tsupfl,j'~~i:/y 23 Elcl'Mlsan~...,!nelil,~jnsila' Insatser '~ Elel'hlUsalls p~yjujiqglsl'a Insn!sel' 24 Elel'hMlsa)I,:psHlOsoelala Insa!sel' 25 J," \,I EleI'JI~.!s9}I'S.. speclajpedagoglslm Insa!ser 25 '...)' Elln~häfJa!, :-;;;1 resurs ftlr en hälsofi'ämjallde skolutvecklillg 26 '~'<,~Jl fh~ii'{ ett dubbelri"!at sfimbandmcllall bhlsa och lärande 26 StJ'I'li'llJg och ledlllng liv elevhllfslln 28 " ElevhälsRn omfattas av flera regejverk 28 Nationell styl'lling av.i.vhälsan 28 Huvudmannens ansvm' föl' elevhälsall 29 HnvudnwJluen iii' yårdgivfll'e mr elevhälsnns hälso~ och sjulwål'd 29 Vem Hl' huvudman,'id entreprennd och samvcl'i'an? 30 Verksamhetschefens ansvar filr elevh1llsans h1llso- och sjukvård 30 Ollll'el'llSamhetsehefen sal",a,' medicius" kompe!cus behövs cn medicins l,! ausl'al'ig 31 Rektorns ansvar for elevhälsans arbete Vad illllebtll' tillgr/llg till elevltllfsa? 33 Huvudmannen hnl' ett ausvnr föl'!liigåugen till elevllmlsnus IWllljl.leus.r 33 3 J 5

15 J) Huvudmnnnen som vårdgivftl'e hal' ansvar fdr en god vård ElevhHlsnns insatser sim vara kostnadsfria f 01' eleyell Bedömning av tillgång till elevhälsa 35 SJtollnsl'eJlUonens bedömning av tillgången till ejevllltjsa 35 SoelaJstyrelsens bedömning av tillgången till ele,'mls"ns hölso- och sjnkvl\l'd Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete i skojan Huvudmannens och rektol'li SallSVAl' fdl' kvalitetsal'betet Systematiskt kvalitetsal'bete föl' elevhälsnn Huvudmanuen nnsvfil'ftl' föl' kvalitetsal'betet även vid entreprenad Kvalitetsarbetes olika faser Dolm men ta Uon Systematiskt kvalitctsal'bctc for hälso- och sjukvården inom elevhälsan (."~':" 40 d..:~:..., Exempel på kvalitetsuppföljning med indikatorer...".:.::.'''\::./40 Dokumentation och joul'lwllullitering '::A:;::.{~::::::)'" 42 Generella regler fol' elevhälsan,...~, '\::J 42 ÅI'cIHJen son~ Jeder tilll.nyihjlghetsbe$lut mliste dokum!,p.th~~), 42 Dolmmentatton av fnkhsi({ hmtdlande i:;~~:., \,. 43.;.,,:::::"> '.:;::/ Dokumentation av elevhälsans hälso- och sjukvård i>""..l,.' 43 E1evhHlsRns hhjso- och sjul(vlll'd siw dollumente\:n 'i':~ifpatientjoul'l1al 43 Samma reglel' gällel' föl' alla sltolformel'... l::::::.:.}. " 44 Vem fål' IiisR el",'hhlsaus patieutjoul'nal~l"i' ".'.,. 44 Förvn1'lng, "rkll'el'ing och uu1\nlng,"~:.pi\iill,l~tjonl'llaler 44 Hautel'lng ay patientjournaleullät~!1 Ji~ytiyttRr eller slutar 44 Hanteriug m' patientjoul'llajer vju:lled.!mgning RV en Ms tå ende sllola 45 :"... ~. ',v Vad sj'a dokumenteras Ill~tlel~!.iOlil'lialen? 45 ',' I-"I>'~- " Skolpsykologers testmrteri~j~11rsj.~mnrkerns I paheutjournnjcn 45 ":.. ~ )" Dokumentation av elevh~lsiil!~ jls);kosociala insatser 46 "';';::'" '-:;;., Dokumentation ~y el((};hlh~~i(s specialpedagogiska insatser 46 Sekretess ":~':" ""~::, ;., 47 ~,'',:'. '.;:;::......, \;.,.' Sekretess i~ne.b;;li"ftil'bud att röja en uppgift 47 :::.(,,< -~)',, SkadepxpvJl1.\lg:kl'Mvs mnrn uppgifter Jämnas ut ;-. I'::::,.J\(nf~;UI)p)ifier hm' olika starkt sekretesskydd...:::: Sel(J:\<less inom skolan 48 Flll-slwJcJdass och SkOJR 49 EleyhHlsRn 49 EnsJdld yel'l"amllet (frlståcnde sjwjor) 49 Selll'etcss föl' psykologer I skolan 50 Selll'etess föl' psykologisl," test 50 SeJu'efess gentemot yanhuhishnvrl'cn SO Samtycke behövs fol' au Ilimna ut en sekretessbelagd uppgift 51 Samtycl<cts utformning och omfattning 52 När kan sekretessbelagda uppgifte!' lämnas ut UtUlI samtycke? 52 Om IlPllgiftsskyldigheten som följ'" ay lag eller förordning 52 Om det är n5dvändlgt mr att en myndighet sim fullghrr sin verksrmhet 53 Om Intresset RY att de mmnrs ut Hl' slöne än jntresset att de hålls hemliga 53 Om uppgiften hehövs föl' tillsyn av myndigheten sollllhmna,' ut uppgiften

16 Sekretessbrytande bestämmelse for elevhitlsnns medicinska insatsel' 53 Nya forslag rörande sekretessen i skolan 54 Samverkall, salllllrbete oell slii/lort/ning 55 Vad är samverkan? 55 Snmvcrlmn, samarbete, samordning 56 Fömtsätlningar mr samverkan - styrning, struktur och samsyn 56 Elevhälsans samarbete med elevers vårdnadshavare 57 Förlildel' och v{mlnadshm'm'e - inte alltid sanlina sal< Tillstånd böl' soluregel inhlimtas fdr atf llinljla uppgifter vidare Vårdnads!lnl'al'lla sl<a inte alltid vnra delal<tiga 58 Samverkan och samarbete inom elevhälsan - Elevhälsoteam Elevhälsans samverkan och samarbete med skolans övriga persona~.",... "...,.:',,'.:,.(.;;,.,;::;>5599 SamVel'lUlIl och smnnl'bete med skolans lledagogislm personal...:... _' Samarbete lu'ing medicinsk stndie- och Yl'){esväglcdning ::~ '<;;'" ~~::~:~~) 59 EI~:~~:~~~:,:~l~;:':~~~~:~~lIan skolformel','. <~;;::;:l>. ~~ Elevhitlsans samverkan med andra verksamheter A;.:. "w' 6 \ At! tänka på vid samvel'l,an med annan vel'l<samh,cf?, 'y,., 61 Samverkmlllled bamhlllsovilrden,\;,' ".. "'\ '::l:::';"... ;,~:::.:.. -~~, Samverkan med övrig hälso- och sjukvård, t'... :.".:~ "-:~::'" Samverkan med tandvården ~:~ {,,::::;;;., ":~~'" '» (~-;;".,J' Samverkan llled ullgdomsll1ottagl\iilgar(li{' t.} ">':;;:;./' Saltlverkanllled socialtillnsfij11,..,."\",,, /' Salllyel'l,an på öyergripall«(i;::lth,å"ined socialtjänsten SalllYel'lmlll,rillg det e,f liiklij'1j;'met (.::::f. ~::., Ral'l/ SOIll fa/' il/1l;,ellr:t!.i.'isk"el:al' alt jil/'a illa, "~'< ',::::,,/ AnmälningssJ():Å~ig{~l?' AlIlIlNlnill!\$.~I(~'W,ighetell är seln'etessbl'ytande ''''~ N uppgifts~~f;lilislletell.;..f' '.:~::!::., e.ainr~lhara illa på olika sätt.~.;:{.. ~ )~... RlS.l{faktorer for att ett bom fat' illa ',::~~~,., Vad''Ska skolan och elevmlsanfeagera på? Samråd liled socialtjänsten vid osäkerhet 69 Socialtjänstens återlw!lpling till alimularen 69!nfol'lnatlon till fdl'liidral'na AnmNlan till polisen ElevflllfslI/lS Ittllsoji'llmjll/llle,föl'ebyggll/lde och litgliniande (/I'bete 71 Elevhälsans arbete bedrivs på tre nivåer 71 Elevhälsfln ska fhimja elevernas lärande, utveckling och hälsa 7 I Exempel på IIHlsofrämjande at'bete 71 Elevhälsfln ska liledverka till att mrebygga inlärningsproblem och ohälsa 72 Exempel på fol'ebyggande al'bete Inolll elel'hhlsall 72 '::'::" 58 6\

17 Elevhälsims åtgärdaude arbete 73 Exem]lel åtgärdande at'bete 73 Al'hetsmiljö 75 Skolan ska ha ett systematiskt al'betsmilj5arbete 75 Anvarsfilrdelnlng Obligatorisim läl,arbedönmingar E1evel'l1a sl<o vara delal,(iga i ai'betsmiljöal'betet 76 Fyslsl< arbetsmiljö I sl<olau 77 Psyldsk arbetsmiljö I sl<olnu 77 Sociala medier - en del av siwians arbetsmiljö 78 Elevhtl/salls gellel'effa htl/soj1'llmjltlule och föl'ebygg((/ule al'bete kritig lev1/adsva1/or 79 Sex och samlevnad e,:: Elevhälsans arbete med alkohol, narkotika, dopning och toba~ :(.,.",:;;\>)-'80 Goda matvanor och fysisk aktivitet i".. <:h::,",/' 80 Exem]lel på hm' elevhhlsan kan fl'åm]a goda matvanor oehjy.shl1)flktlvitet 81,.'.,....Y Sömn :,-;.;. ~:::.:~.;...) 82 l,') ',.~.' Exempel på hur elevhälsan kan främja god sömn oel\ td\:~bygga sömn]lroblem83 Elevlttlls(lIIs arbete föl' (lit fri/lilja psyfäsk Mlsy 6.!.ljörebygga psyldsl( ohl/isa...,:{:.:...\... 84,.)... ;.:.. Skolan är en viktig arena.,::,{.. 84 ~;.. -':::'" Skyddsfaktorer - fol'hållalldell som fräiiij~c~ Ykisk hälsa 84 (;'".{ 1~:' Elever med extra SÅrbarhet for psylit* ~Illtlsa och illlämillgssvårigheter 85 \ (... ~ ',:.:-,,' PsYkis~ ohälsa,~, /:<'\~)/ i'. 85 Psylusk ohhlsa och uppl~~lse:'?y sfress Hr vnnhgt 110s ele,'el' 86 Psyldsk sjul<dolll (:{. ).. 86 Elev!tälsans \lppgiftef"h.\r'~i6ver med psykisk obhlsa UpptNc/<f ~t;.~leyb~.;.~oilhlsal fecken på psyldsl< omlsn Vad Imn elevfi~j.s"ij'göra olll en elev visa!' tecl<ell pil psyldsl< omlsa?...:-:.;:. '.;~;;... Att skapa ~i..(j'r~;skolsituation for en elev Illed psykiska problem Beh()lbf~ilditle,'cl'lIlcd siom/wllccntmtlollssvål'igheier,;"ii~.~i;jiläpil behov bland Hngslig" eller osiikrn elevel'.,,«.. };. ',' "S)'U\;llIor(! och sj!ilvlllordsfors5k it(s1ifal<lorcr och v"mlngssignaler E'icvhHlsnns nppglfter Sko/fdl11v(ll'o 93 Främja skolnärvaro 93 Skolvägl'"" och slwlk 94 Ol's"kel' till sl<om/gmu Orsaker fill skolk Fråuv"roreglsll'el'lng (slwlplll'fsbevnlmlllg) 95 Atgärder vid slwlfl'i\uvnro 95 ElevMlsans uppgifter 96 ElevhIllsalls arbete med sllrsldlt stöi!, pedagogiska ber!ölllllillglll' och /ltredl/ingm' 98 Vad är särskilt stöd? 98."":~:'~ '.;::.'

18 Skolans ansval' for särskilt slöd 99 ElevhälsRns mbctc med stöd och anpassning 99 Samverkalllllcllan elevhälsans insatser och IHral'l1a på skolan 100 Utredning om särskilt stöd 100 Psylwlogisl<n, sociala och medicinska utrednlng.r 102 Extel'Jl lih'edningskolllpetens lmn behöv.s 102 SIwIan ska inte avvakta llied stöd till eleven under utreduingen 102 Ut"edulng aveleve,' med Allllan Iw!tllreU euer språklig bal<gl'und 102 Att salllarbefa mcd eleveu och elol'cus vål'(luadshavm'e 103 Utredningen besm,' av l<artläggnlng och bcdömning 103 Beslut om mottagande i grund- och gymnasiesärskolan samt i specialskolan 103 SldJInnc1cn mellan utredning inföl' inskrivning i shl'slwlau och utredning om shrskilt st6d. t,,%:: E>:empel på grupper av elever som bell över fiiljlassliillg och stö,(f:.:2%",,::'>l'06 Elever med autismspektrumtillstånd ~; ".. ~"... ) AutlsmspeldrumtlllstAud hos barn I slwlaldol'u.< ':i"':'/" 106 StUd till elever med Alltlsmspeltfl'lnllUUsfåud.. (,","", Att simpa en bra sl<olsltllatlou fiir elovor mcd AuUsmsp.9Jfh'i(m,llUsfåud 107 ElevhHIsans uppgifter./:~':,;... ' 108 ""':~~<~ '.:::.'.. ",,' Elever med adhd., l:{..:j' 109,"< o":':':':';, Koncentmhonssvllrlgheter betyder mte att 0lp'el1 ha)' mlhd 109 Flickor med ndhd./"::::::::). 109 Följder av adhd "" AL Skolsifuntioll filr elever med adl"k """:::,. 't,, 110 Elel'hHlsans uppgifter,~< /):1" UI Hlilsobesök." /.:~~~;;, ~~::;.'" M",, ~ ""::$~... ~,. 113 Möjliga tidpunkte,' och inneliålt~fö.l"limlsobesöken 113 HälsolJeslHt I fllrslwlcl.dfi~l:,:,...:f 113 Hälsobesöl< I i\rsklll:~:h'ö.../' 114 Hiilsobesöl' I iii'slml's.,[y!;/f 115 HftlsobesU!(!/..~rsl't!.rsSJiI euer åtta 116 Hälsobe.UI< å";.~.it (gymnasieslwlan 116 Hälsobesöl(,;)~),ftt 117 Hiils9.tite-h~n~jling 118 / Hm ii'~~!\lit 119 "':~~::::l!ft'tsosn'r,'tal 119 Ma'(\!'ailOr och fysisk aktivitet 119!(arfJiiggn elevel'llas matvanor och fyslslm aktivitet 120 UPlllniirksallll1la skydds- och l'isl,fal,to,'c,' 120 Insntser som Mimjnr goda l1iall'ano!' och fyslslt alttlvltet 121 Ulldersölmiug och remittering 122 Sömnvanor Hemlttcrlng av elevci' med sölllllproblem Speciella insatser ilir inflyttade barn Elever pjacermle i familjehem Nyanlända clevcl' Skolsköterskans öppna mottagning Vaccilllltioner

19 I 1 Huvudmannens ansvar f6r nationella vaccinationsprogram 125 Vårdnadshavarnas samtycke krävs vid vaccination av barn 125 Alla vaccinationer ska rapporteras till ett nationellt register 126 Journalföring av vaccinationer 126 Kompetenskrav för au ordinera vaccinationer och läkemedel 127 Cellfl'lIlll begrepp ocflutgållgspullkterjol' elevfllilsalls al'bete 128 Centrala begrepp 128 Skydds- och rlslifaktol'el' 128 HÄlsans besthlllningsfaldorel' 128 HHlsofl'Hllljandc, rol'.byggande och fitgh"dande 129 Utgångspunkter för elevhiiisan 1":':" 130 En ovi<lcnsbl1serad elevhälsr vhar på yctenslmplig gl'lmd och l)elh öynd~:~::... ~}., erfarenhet /,.:::::~: "i''' 130 Barnperspektiv :::: L J 131 Etiskt pel'spektiv fl... :,::::". 133 SIwians I'Hl'degl'llnd,"'<'.. \/ 134. ' "..., 13 G enuspcl'spe I dly.;:;. ~::::;':"'} 4 NOI'JIIkl'itlskt perspektiv At...,:,/ 135 Fuuktiollshindcrspcl'spel{tI\' /)~ ~";~i::/ 136. ~.:" "~ Refel'ellsel'.. '\ ",::::*~., 137 Bilaga 1. VeteJIskaplIga Nid, expel'fel' OCI19;;l(~1)'epl'eselltalltel' SOIll deltagit i {/l'betsjll'ocessell samt l'ell#~~.!g~~(i.wel' 143 Bi/aga 2. UI/{{el'lagjOl' vllgledlllllge;} /}':!" 146 Lagstiftning " l:(':::ol}'<:::" 146 f.:.,.. :::~." Forskning och IItvärderin?.. ::~::. "':}.. / 146 Systematiskt kvalitetsql'lj~!e '):-' 146 Kunskap och l'rt~';!lj.i;h\l,l:t:;;n professionel'lla 147 /;;:;-. "'::::',,,' Kartläggninga;:'~'J.1 k'1i,iskapsöversikter 147.;.~.:~::- }/ Billlgll 3. S./I'gllllgell Olll elevlttllsa 148 {.. t"" -.::::::::::;" Billlg(M;"1JI1(evllllta jo/faftlllllgar samt 1'i/(fliJljer elevbltlsli 149.:.f. t~ "<;'1.' tij't~lnatioilella konventioner och överenskommelser 149 La~~t~ch förordningar 149 Läroplaner Föreskrifter och allmänna råd Övriga myndigheters föreskrifter SWdlllaterial Handböcker Socialstyrelsens l11edde/mldeblad SKL:s cirkllläl' Utredningal' och propositioner

20 20 Praxis Billiga 5. Vad iii' egellvård? Skolans ans Val' Skolan bestämmer vilken egenvård som kan utföras Planering av egenvården Bilaga 6. Drogtestllil/g Billiga 7. Exempel på orsaker till en elevs svårigheter atf tillgodogöra sig skolalls III/(lervlsl/iltg 163 Möjliga orsaker till ini«l'l1ingssvårigheter Fllrhållanden hos eleven eller i elevens hemsiluation som påverkat' illlät'l;in,&~n At, ')1'03 Kognitiva och ndaptiv" svårlghetel' /.,.:;,~, "')'/ 163 Genel'ella inlhl'ningssvih'lgllctcl' :,: t.} 164 SIleclm," InlHl'ningssvål'ighetcl' ::"'",.:::,::,.,. 164 ~:~;n~~~~::,~~il~:;~~~'lghetel'... ~.,.f.:..':' (;~::;;::)/ ~~~ Slwlpl'oblem till följd ni' problem I hemolet Emot!oneUa,lllåtviimla problem som hlmlrar inläpijj'lg, "J:"- 166 Konccnfmtlonssvi\rlghetcl' som orsak till Illllh",1I11M~x~.i'ighetel' 166 '<, " Bilaga 8. Specifika Itllfsotlllllersö!millgm'.,/{::",:l 168 Hörsel :::' At. 168 f' -.'.~.'. "\.:.:~,., Förekomst av Ilemlanent hlh'sehleijs~o/i!j.j.1.1f 168 Förekomst av temilol'lil' h6rsclne~\~~itlliiig 168 Te-stning :-.t ::t:;.,.~:': 169 ~,; /':':" '~y Undersölmlllg och remittei'!!!g "~,,::... " 169 S'" "'::~':/'::'/ 169 )'n /.. <~\". Förekomst...;;::::-:.. / 170 Testning :.:~. /{. ''''!J::'' 170 Ulldel söluw!.~ Qc~{ei i.littel'ing? 170 Tillväxt och f)'ii kl)n~ckling 170 Syfte /)'" 1 )'" 170 Hm'!Ilill\'lll.\l:ri'xt spegia hälsa? 171./.. B,~llöi~<'!.!~lg av tillväxt 171.A:., B~(lö1l1ihng av l1ubedet 172 "':'?f)dplinktel' föl' vägning och mätning 172 Ry~r 173 Natnl'fdl'lopp 173 Resultat fl'åu behandlingsstudie Testning 175 Ullde!'sölmlng och.. emittel'l1lg 175 Bifagll9. Olika SÖI1lTljl/'oblem Exempel på sllmnproblem SÖI11Il!Bshet Pal'asomulcl' Motol'lslm swl'ningnl' unde!' sömn S Ö mll!'e in tern d e a nd n In gss \'å,' igh efcl' Dagsömnighet

21 12 ~(

22 22 Sammanfattning 13

23 Läsanvisning Vägledningen är tätlkt att utgöra ett kunskapsstöd for elevhälsans arbete. Läsaren ska etlkelt kmma slå 11pp den information som eftersöks. Tmlken är inte att vägledningen ska Jäsas från pärm till pärm. Vem vänder sig vägledningen till? Den här vägledningen riktar sig i :Rlrsta hand till personal inom elev.hulsan, rektom er :Rlr aktuella verksamhetsformer, verk88lllhetschefer:rlr ele{vhli)san samt skollnlvudmän och beslutsfattare. /,.,:",:;;. "')v ~;. /:~::::, ~%;~::;.:) Förklaring och definitioner av vissa.,j:l~iepp ElevMlsan j (Z::;\VV' Ordet elevhälsa syftar i den här vägledningep 'p~ e-ievhlllsans samtliga insatser; medicinska, psykologiska, psykosocialii'ö'öh\specialpedagogiska. I annat ~ Il b H k...,.j la enumns respe hve ll1sats. (::. :~.:.~:::~~'-::~~'" t}~ /~~~/," Funkllonshinder t"::h. i,:,,/.,~ N.... Ett funktionshinder är den Ii'~grä~)~\ittg 80m en futlktionsnedsättning itmebär for en person i relation tilhqltl'giviiingen. Exempel på sådana begl'!insningar 111' svårigheter att klara sii.självl det dagliga livet samt bristande delaktighet i ar~etslivet, i sooia.la:~!~lj6iter, i,fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och t demokrall~!<a1jwcesser. (SocIalstyrelsens termbank) '\;:~" '.l~... ".",.~,::.,.;.....,... Fun/(lioni!oMs~tfiling ~... ~~:.::~.:.:~ En fl.mktlo.llstie(lsättning är en nedsättning av den fysiska, psykiska eller int~j!~~luelil( funktionsförmågan. En fllllktionsnedsältning kan uppstå till folj(r~x:.. en sjukdom eller ett a!ulflt tillstånd eller till foljd aven medfödd eller töl'värvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd och skador kan val' bestående eller övergående. (Socialstyrelsens termbank) Kura/or och psykolog Kurator och psykolog benämns skolpsykolog och skolkurator i den hitr vägledningen. Nivåindelning I :Rlrarbeten till skollagen anges att de medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatsema ska ges på generell och individuell nivå. I den häl' vägledningen är insatser generella 0111 de sker på 14

24 organisatorisk nivå (till exempel på huvudmanna- eller skol nivå) eller på gruppnivå (till exempel i en klass eller en årsklll's). Skolenhet I och med att skollagen (2010:800) böljade tillämpas ersattes skola som organisatorisk enhet med begreppet skolenhet. Vmje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Det ska i alla situationer vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör. En elev kan bara ha en rektor (gäller inte inom vuxenutbildningen) medan en 11lrare som undervisar i flera skolenheter kan ha fler än en rektor som chef..~;'::::;" l't ',,}., Särskilcl elevswcljancle verksamhet Särskild elevstödjande verksamhet är stöd som enskilda elever j<iiw':{i\'l'liöver det stöd SOlll vmje elev ska få inom ramen för den gejf{'t.!.)s~t.w.ll~ undervisningen och sociala samvaron i skolan...,,' ~t/ ;.t;. (~:~':::J / Uncle/visning :...:::t::~,:\.. ',' Undervisning är måls t yrda processer som lltld'(r ~g.~rh{g av lärare eller förskolelärare syftar till utveckling och lärande.::.ge!\olihnhämtunde och utvecklande av kunskaper och värden. Elevhäls9..l{kfiil':{jidra med sin kompetens föl' att utveckla undervisningen på organi~~~:~()l~~, gl'llpp- eller individnivå. (?. /..:~::;;:" Ufbildnfng..,-"',\:", l......::>.::/.... ''''0;" ",',' Utbildning är den verksal~h~t~:jn6m vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Utbildnitlgll)} 'li)<:~ exempelvis fl'llmja elevers utveckling, lärande och lust att lärar«\;!l l)riunarbete med hemmen främja deras allsidiga och personliga utv~olili~li?'elevhälsan ål' en del av utbildningen och ska stödja elevel'l1ail:;~lt~~q.t.nng mot utbildningens mål..'y:;:;;",.~~~~,>, F Vårclna~~.!J~,~~(.~ 'Och förälder I v9gl~:~ill\:lj~.(ln används vårdnadshavare SOIll begrepp både för de fall dår ele'%~ll~' förmder är vårdnadshavare eller där någon aunan än föräldel'l1 är vårdnadshavare. r" 15

25 Inledning Den skollag som trädde i kraft 2010 definierar elevhälsan som en samlad funktion bestående av verksamheter och insatser som fömt falms inom skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna, Elevhälsan kan med sina specifika kompetenser och kunskaper fylla en central roll i at'betet med at! utveckla skolan, Med hjälp av elevllälsan kan utbildningen i skolan utformas på ett sätt som fränual' elevemas hälsa och lärande, och förebygger ohälsa och hinder föl' Hlrande, "":"':. Hälsan i befolkningen är ojämlikt fördelad, Det 111' de svagaste gn1l?pel:hn i salllhtlllet som hat' det svårast, exempelvis de lägst utbildade,,d<l'ifiltllgaste, de ensamstående och de utanförstående, och svål'ighetel'li\j,dtl,l.1<j,lfir också deras barn,l Barns hälsa påverkas dock inte bara av fan1w6!{s{jlsykosociala situation utan också av del1l11irmiljö de lever i [1], EXI!.)l)pel)is kollluyligen en rapport som visar alt barns hälsa är sämre i vissa s(~gsdelar i Göteborg,2 Skolan är en betydelsefull miljö föl' alla elevel}"o,cr<sbmbanden mellan skolfralllgång och psykosociala problem hal' b~illm.::,~ii'nat lyfts fram i Social mppol'f De resultat som presenterad<'is,.d~r visar att utbildning lit' en viktig faktor for ungdomars fi'amtid,~ tr~jligi;~ier: ju tidigare utbildningskedjan bryts, desto sämre är frall1ti4~\jt~irterua, och elevgl1lpper med låga eller ofullständiga betyg från gruncfs!/o'(itli' hal' kraftigt förhöjda risker for framtida psykosociala prob~em.,.,eli.<lni~~lvis lämnar bam som växer upp i samhällets vård eller i falhilj~il::~1l\jd återkommande ekonomiskt bistånd' t'... ~~ grundskolan med mycket Utgre"9!lfyg än andra bam, Syftet lued v1tgledn~ig;~i"::~i' att bidra till utvecklingen aven likvärdig elevhälsa över la.11detl~pel)yska också bidra till att stärka användandet av cvidensbasera~~-!,akti}.(~ ~ifiom elevhmisan, Elevhälsan kan med sina specifika kompetenser o,9mi.w.llskaper fylla en central roll i arbetet llled att utveckla skolat!. Med{m~l'p ':ilv elevhälsan kan utbildningen i skolan utformas på ett sätt solll,,{t!l1ftjaf elevernas hälsa och lärande, och ilirebygger ohälsa och ll~l:}~~,:~~:;t,<ltl~jande, H~;1h'ar vägledningen tagits fram? Hösten 2010 bjöd Socialstyrelsen in företrädare for de berörda yrkesgl'uppel'j1a i elevhälsan tiilmöten ilir att göra en inventering av utvecklingsoch ilirbättl'ingsolllråden inom verksamheten, Föräldraalliansen och elevrådsorganisalionel'lla fick möjlighet att ge synpunkter på elevhälsalls upp- IStatens folkhälsoinslilllt, Socialstyrcfsen. SvensIm lnrdoll1tlf av Mannol kommissionens rappot( Closing the Gap https:llww... fhj.seldocumelllslaktueihlnyheter/mamlot.pdr llltdikalorc( for bams halsa i Sverige [I\' professor Lennnrl Köhlcr. Nordiska I-I1tlso\'ltrdsltögskolall. Illtp:llwww.rb.sclSiteCollcclionDoclllllclllslRnpportcrffitUsoindcx.!ldf J So<:ialstYlCs1cn: Socinln rapporten t Ltls mer 0111 e\,jdellsbl\scrad pra.l:.tlk i avsnittct om cvidclisbllscrad elevh~lsa. 16

26 drag och den inventering som yrkesföretrlldarna gjorde. Resultatet från inventeringen redovisades i rarpolten Utvecklingsområden föl' mödra- och bal'l1halsovård samt e/evht/isa. Utifrån professionens prioriteringar genom" förde Socialstyrelsen kunskapsöversikter om metoder for tidig upptäckt av psykisk ohälsa 6 och metoder för tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser. 7 Inom ramen for arbetet med vägledningcn har Socialstyrelsen tagit fram flera kartläggningar och kunskapsöversikter. 8Socialstyrelsen anlitade också Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) for att fil hjälp med att utvärdera kunskapsläget inom dyslexioml'ådet. SBU"projektet "Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hos barn och ungdomar" påböljades 2012 och ska avrapporteras Under arbetets gång hal' Socialstyrelsen kontinuerligt stämt av vägled" ningens inllehållmed berörda yrkesföreningar, organisationer och I\l:n~dig" heter. I bilaga 1 finns en förteckning ~ver de medverkande.... ~'<k:,..: :V Genom hela processen hal' Socialstyrelsen också haft säliii'åd' med Skolverket Olll vägledningen for elevhälsan, men resurseii f(ir'zelt..{ordjupat samarbete faluls forst i jammri Detta hulebär att,sk~lvr.rket inte hal' kunnat göra probleminventeringar och kunskapsöversirtef-ym elevhälsans arbete på Illotsvamnde sätt som Socialstyrelsen. I bi/åga ~nlnns mer infor" mation Olll vilka underlag som har använts i vllgleq1thlgeii..,.:~ ~;:':~~::{:;,! Prioritering av de områden som in~1.~t'r\i~gledningen I den här vägledningen saknas 01):. ~Q(&~.råden som är viktiga for elev" hälsans arbete och andra områden l5e)1ö$'~l' l1tvecklas. Inom ramen föl' clet aktuella uppdraget har Soc!~lstX:l'gis.~d' 6ch Skolverket valt att prioritera de delar som nu ingår. Prioritei'ingei\Jlal' gjorts utifrån Yl'kesfdreträdal'11as önskemål och befintlig kllnsk~p,""";;;;::/ l' / 5U(yccklingsområdcn Rlr modra- och bamlhtisovflrd SBlllt ele\'halsa. En kartlil:f.f,nillg R\' professionernas önskemål om riktlhyer cher f\illuhl vltglcdning. Stotkholm: Socialstyrelsen, Ullputcka lis)'kisk oh!tlsa hos barn och ungdolllar- Hn sammanslahnlng av s)'slc"illnliska översikter. Stockholm: Socialstyrelsen, Upptäcka utvecklingsft\'\'ikelser hm barn och lmgdomar - En sftlulilansllllining n\' systcnmtlska översikter. Stockhohn: 'S. biiag

27 Vad är Elevhälsan? I skollagen (2010:800) som böljade tillämpas 1 juli 2011 samlades skol" Mlsovärden, den särskilda elevvården 9 och de specialpedagogiska insatser" na i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. 10 Syftet med att samla insal" se1'lla val' bland annat att öka samverkan mellan de olika insatserna och att betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. 1 1 Elevhälsan består av flera insatser /...,',:;::~:>:. I avsnitten nedan beskrivs elevhälsans uppgifter. Beskrivnl\W!li11~Jl5'gger på de gällande regelverken och yrkesgruppe1'llas egna undeljllg: '!:ii:k' (.;(' ~:::':~~::).' Elevhälsans medicinska insatser... ~;..:\:,:.,.?.,' < / Elevhälsans medicinska insatser omfattar skol.sjcllt~.t:$ka och skolläkare, och det är de som genomför de hälsobesök solw~ns.es i skollagen. Eleve1'lla får vid behov även anlita elevhälsans mec;lj<iinsl;'ii" insalsel' for enklare sjuk"..:.:....!:ii: vårdslllsatser. <,>.',.,<".. \,.. {~./::~:::;...":::~;.;-. ::;:::;.'" Elevhälsans psykologieika i~.~atser Elevhälsans psykologiska ins'ilt~.el'6mfattar psykolog. Den tidigare skollag" stiftningen innehöll ing(hli~~tijl~'melser om tillgång till skolpsykolog, utan den beställllnelsq~ has:!.i;;tq)ts'~å att elevhälsan ska ha tillräcklig kompetens for att ge ele.kel:i)q.:d~t, stöd de behöver. 12 I Elevvål'dslIll'edningen [2] motiverar utre-(ill%.n ~JyJagstiftad tillgång till skolpsykolog med att ohälso" panoramat hpr;iförijlltlrats. Dagens elever mår ofta fysiskt bra medan deras sociala, käusiqi.l\9åsiga och psykiska problem hat blivit tydligare..,{~.::-:::~)} /l~~~{~~,." :'_ E\eI('1ä!sans psykosociala insatser Elevh~i'sans psykosociala insatser omfattat' skolkuratorer som arbetar enligt det övergripande uppdrag för skolans verksamhet som filllls angivet i skolans styl'dokument. Tidigare fanns inga bestämmelser om tillgång till skolkurator. Detta har nu lagstadgats för att elevhälsan ska kwllla ge eleverna det stöd de behövel'.13 9 Med s~r$kud clcwård avses psykolog och kumlor (11fOp. 2009/10: (65) knp, 25 skoiingell. IIFör mer infonnation. se prop :165 s PIOp. 2009/10:165. s u Pro!'. 2009/10:165, s

28 '20 Elevhälsans specialpedagogiska insatser I nuvarande lagstiftning ingår även specialpedagogiska insatser i elevhälsan. Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska insatser for eleven. Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa, sociala situation etcetera på ett tidigt stadium möta eleven i skolsvårigheter och skapa förutsättningar for lärande!. Den specialpedagogiska insatsen syftar inte på en särskild yrkeskategori och kan iiulefatta till exempel speciallärare eller en skolledare med särskilt ansvar föl' specialpedagogiska insatser på skolan. 14 En stol' del av dem som arbetar inom elevllälsans specialpedagogiska insats 111' dock specialpedagogel'. Vad är hälso- och sjukvård inom elevhäl~. l::r~::~') Enligt hälso- och sjukvårdslagen Ur Mlso- och sjukvård ådaltve~s!unhet som bedöms kräva personal med utbildning inom hälso-. oel! j\jl{vården. IS,..:.,. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses den som har ;l '~i.tiifiation för et! yrke inom hälso- och sjukvården. 16 I relation till elej.?:iills:~.ihnnebär det läkare, sjuksköterskor och psykologer.,.,:::;"::;;;;y Hälso- och sjukvården inom elevhälsan 0111f4!,thddG individuellt hälsofränuande och förebyggande insatserna '~'lcel#jidvis sker inom ramen for hfilsobesök. Däremot kan inte elevhälsifilffiler., generella hälsofrämiande " och förebyggande insatser karakt1trjsefi\~;.. som hälso- och sjukvård. De generella insatserna kan handla 'b6{)i4f~~te llled elevernas arbetsmiljö, skolans viirdegl'und, livsstilsrelajemd~:.oh1ilsa, jiimstiiildhct samt sex- och samlevnadsundervisning. HälsÖ'i"" d\lli sjukvårdspersonalen hal' dock ett personligt yrkesansvar föl' att''it.l'b~hi' i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, och det gällegb\\v ;tr om man arbetar med Mlso- och sjukvård eller med generell\l h1wo1\'i.\.tnjunde insatser, A:::.. };. /;:;;;::':~~....:. Elevhälsarrl3<-tåimväxt - en kort historik Skolhälsovå{<f~~.:~t~blerades under ISOO-talets mitt, en tid då de stora hälsoprobleme'i{;for''barn och \lilgdomur var infektionssjukdomar och undernäring sk6)h(iiho\:äf:den skulle i första hand vä1'ila om hälsan, vilket innebar att den -':.L~" skull~!~wbeta förebyggande. Under 1900-talets första hälft blev skolhälsovården' en del av det nationella folkhälsoarbetet. Skolan ansågs ha en viktig uppgift i samhällets strävan att skapa ett sunt folk llled sunda vanor, jämsides med förstahandsuppgiften - att inpränta boklig lärdom och ett hyfsat upptrlldande hos barnen,17 Denna bredare syn på skolhlilsovårdens uppgift \lttt'ycktes i boken SkolhygienlSsom gavs ut Boken tar upp "Prop :165, s. 61% J hl11so- och sjuhårdslagcll. 16 l kap, 4 pnliellt~fikerhelslngell. 17 Johru1l1isson, Kruin 1991, FolkhDlsn. Del svenska projektet rrån1900 1i1l2:n \'li.rldskriget.l Lyclmos/ilrsbok för fd6 ocl1/tlrdomslj/sforis, Uppsnln Ulllvcrsitct 18 Kungl. Skolöverstyrelsen 194-7, Skolhygloll 19

29 frågor om uppfostran, synen på ham i allmänhet och fastställer att skolans miljö och undervisning borde vara utformad så att eleverna kan få optimal hälsa. 19 Elevvård är som begrepp yngre än skolhälsovård och användes forsta gången 1957 i betänkandet Gl'lIndskolal1. 20 DUr beskrev man de elevvårdande uppgiftema som en god omvårdnad om eleven och som et! underlag ror skolans övriga verksamhet. Elevvård hade dock flera betydelser. Det syftade dels på de insatser som lärare och andra i skolan göl' föl' elever som behöver särskilt stöd, dels på de särskilda yrkeskategorierna skolkurator och skolpsykolog salljt skolhälsovården. Med elevvård i mer avgränsad mening avsågs skolans strävandenlllot att forebygga uppkolllsten av skolsvårigheter och andra personliga problem för den enskilda eleven. Begreppet elevhälsa lanserades av Elevvårdsutredningen [2ch,,~om benänuling på ett nytt verksamhetsområde inom skolan, där säq\\ skolhälsovård SOlll elevvård samt specialpedagogiska insats~r fo.rmf~gs"'jngå. Begreppet antogs av regeringen som i propositionen Htil~Cf! '~lt.ltdnde och trygghepi skriver följande: /",' "'\.,... ~ ~..::::::!7:::::1.' Den elevvårdande verksamheten til!sclllllllal/s m,~("&~?ecr(;lpedagogiska il/satser och skolhälsovårdens verksamhet b,ölv ti(8i,1 1'((men f6r ett gemensamt verksamhetsoll/råde, en elevhäma;<sofil arbetar /läm den pedagogiska processen, skapa de bäs(({';/ii./:j./ts(ittninga/'l1a af t arbeta med skolans hela lärandemilj6. (S,,2,9).4" " N.,',',", ~.:., I propositionen Den l1ya skollagfil;:'f/i;jl";i11skaj), valjnhel och fljlgghet 22 beskriver regeringen at! el)" SQtlV"ull1isiagning av de olika verksamheterna främst syftat' till att öka sam'v,y'rli~)l mellan de olika insatsema, som enligt Elevvårdsutredningen [2}"'iil!e':':!lii' tillräckligt integrerats i skolans övriga arbete. ("t" 'j'" V ~rksam~let~llli~l l\'l)f;s~ivt ut;ecklats for att ha~tera den sjuklighet ~om dommerai' I da'g\., nä(l}lfgen psykisk ohtllsa, allergier och andra krolllska sjukdomar sa,i.l1j,u:~<)cklingsavvikelser. Ytterligare tendenser är att verksamheten hal'.få'l.f'ett Ökat gellllsperspektiv och hal' påverkats av att skolans allmj.l\u1?~;1~ll.yktwing gått från forllledling ay kunskaper till dialoger med e!!lg,~j:j)'ii. S,AYittidigt hal' det hela tiden i grunden funnits et! fokus pä ett och forebyggande arbetssätt?3 y Etableringen av elevhälsans yrkesgrupper Skollllkarna hal' funnits längst inom skolhälsovården dä några Hlroyel'k anlitade skolläkare Yid mitten av 1800-talet. Ål' 1919 anställdes den första skolsköterskan, menl'edan 1913 anställdes en sköterska som biträde till en skolläkare i Stockholm. På nationell nivå anställde Skolöverstyrelsen en 19 Skolhnlsovårdcn i bftckspcgcln, Lenn Hfilllll1llrberg, Skolvcrkct.s8 lo) sov 1961:30 n Prop. 2001/02: 14 "Prop.2009/1O:165 l} SkolhnlsovArdcn i backspegeln, Lella Hmllmmberg, Skol\'crket,s3 4 20

30 skolöverläkare på 1940-talet och på 1960-talet tillkom en central tjänst for en skolsköterska. Kmutol'verksamheten och den skolpsykologiska verksamheten i skolan böljade växa fl'am under 1950-talet och specialpedagogiska insatser hal' getts i skolan sedan början av 1900-talet, då i form av så kallade hjihpklasser. På 1960-talets infördes en statligt reglerad speciallärarutbildning som ål' 1989 ersattes aven specialpedagogutbildning.2'.'.... :.~:....:.,... ~::~:;~:~::!;./.~:;.t;;;:::::::?- /:/:<:;\:t.,/,\'::(:;:::l -'...,s::~;.:{:::<':} /<;;i~;:::':'\>' ~.<:-:;.,,\:!.!>,- f'" {::.;~~:~;t) ' II SOU 2000:19. 21

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Vägledning för elevhälsan Preliminärversion 20130802

Vägledning för elevhälsan Preliminärversion 20130802 Vägledning för elevhälsan Preliminärversion 20130802 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser:

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser: BILD 1 ELEVHÄLSA Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skolhälsovården försvinner som begrepp och ersätts av

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2013 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad INNEHÅLL Inledning...3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Styrdokument för elevhälsan...4 Nationell nivå... 4 Kommunal nivå... 4 Elevhälsans organisation

Läs mer

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 2012-10-21 FÖRFATTARE: BRÅKENHIELM, G FAGERHOLT, G HÄLL-IRINARCHOS, C KÅGSTRÖM, A LUNDIN, N LUNDQUIST, M RAFSTEDT-JOHNSON, H INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan!

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Elevhälsan - utveckling för hela skolan! @hallbergs_tanke #elevhälsa Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 64% Lindesberg 78%, Ljusnarsberg, 80%, Hällefors 83%,

Läs mer

Vägledning för elevhälsan

Vägledning för elevhälsan Vägledning för elevhälsan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang.

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

Vägledning för elevhälsan

Vägledning för elevhälsan Vägledning för elevhälsan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang.

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Tjänsteutlåtande 0Öst< Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-05-08 Dnr KS 2015/0135 O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Sammanfattning Skolnämndens

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden Sammanträdesdatum 2014-01-30

Barn- och ungdomsnämnden Sammanträdesdatum 2014-01-30 Barn- och ungdomsnämnden Paragraf Ärendelista Sammanträdesdatum 2014-01-30 1 Barn- och ungdomsnämndens internbudget för 2014 2 Uppföljning av internkontrollplan år 2013 3 Verksamhetschef skolhälsovården

Läs mer

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola Elevhälsan - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola 1 Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 67,2 85,6% av gymnasieeleverna i Sverige har tagit examen

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

SKOLLAGEN, ELEVHÄLSAN OCH SKOLKURATORN ÄRENDEHANTERING, DOKUMENTATION OCH SEKRETESS

SKOLLAGEN, ELEVHÄLSAN OCH SKOLKURATORN ÄRENDEHANTERING, DOKUMENTATION OCH SEKRETESS SKOLKURATORSDAGARNA, KALMAR SKOLLAGEN, ELEVHÄLSAN OCH SKOLKURATORN ÄRENDEHANTERING, DOKUMENTATION OCH SEKRETESS JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2012 KommunLex AB materialet får

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun arbetar främjande för barn och elevers hälsa, lärande och utveckling. 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Barn- och elevhälsan

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun

Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun 2015-03-31 Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P LUS G I R O Box 803, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 barn.skolnamnden@norrtalje.se

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2010-12-13 1 (24) Kommunhuset, rum 225, Sundsgatan 29 Vänersborg. Joakim Sjöling (S) ANSLAG/BEVIS. Plats

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2010-12-13 1 (24) Kommunhuset, rum 225, Sundsgatan 29 Vänersborg. Joakim Sjöling (S) ANSLAG/BEVIS. Plats 2010-12-13 1 (24) Plats Kommunhuset, rum 225, Sundsgatan 29 Vänersborg Tid Måndagen den 13 december 2010, 13.15-15.10 Beslutande Enligt närvarolista, sid 2 Ersättare Enligt närvarolista, sid 2 Övriga deltagande

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 1 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 20150130 Gunnmari Nordström Verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet 1 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Elevhälsan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Hälsovårdsinsatser Barn o Unga Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Mortalitet

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Vangelis Floros (S) Ordförande... Lena Eckerbom Wendel (M) Justerande... Vangelis Floros (S)

Vangelis Floros (S) Ordförande... Lena Eckerbom Wendel (M) Justerande... Vangelis Floros (S) 2011-05-16 1 (29) Plats Rum 225 kommunhuset Sundsgatan 29, Vänersborg Tid Måndagen den 16 maj 2011, kl 13.15-19.10 Beslutande Enligt närvarolista, sid 2 Ersättare Enligt närvarolista, sid 2 Övriga deltagande

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Cirkulärt samband Lärande - Hälsa Goda skolresultat = hälsofrämjande

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion. SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Stefan Kling Tjänsteskrivelse Motion av Magnus Olsson (SD) avseende att ta reda på hur stort och utbrett problemet är i Malmö

Läs mer

Bildningsnämnden 2015-05-18 1(14)

Bildningsnämnden 2015-05-18 1(14) Bildningsnämnden 2015-05-18 1(14) Plats och tid Kommunhuset, nämndrummet, kl. 13.00 16.15 Beslutande Lillemor Larsson (V) ordförande Birgitta Persson (S) ersätter Per Aspengren (S) Steinar Ruud (S) 73-82,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets utvecklingsområden inför läsåret

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

PROTOKOLL 2014-04-07

PROTOKOLL 2014-04-07 Tid och plats Beslutande Ledamöter Ersättare Övriga närvarande Ersättare Måndag 7 april 2014 kl. 17.00-18.25 i konferensrum Yngern Nykvarns kommunhus. Björn Håkansson (m), ordförande Jan Linderhielm (np)

Läs mer

Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016

Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016 Fridas Hage Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016 En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09

Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09 Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09 Innehåll: sida Organisation och Personal 2 Mål 2 Verksamhetsplan 3 Resultat 4-5 Ungdomsmottagningen

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer