Barn- och ungdomsnämnden kallas till sammanträde. Rum 225, Kommunhuset, Sundsgatan 29,Vänersborg

Transkript

1 ~ Vänersborgs kommun ~ Barn och ungdomsnämnden KALLELSEnJNDERRÄTTELSE Barn- och ungdomsnämnden kallas till sammanträde Tid Måndagen den 16 september 2013 kl Plats Rum 225, Kommunhuset, Sundsgatan 29,Vänersborg Lena Eckerbom Wendel Ordf6rande Camilla Saxberg f6rvaltningssekreterare Förhinderfor ordinarie ledamot att delta vid sammanträdet anmäls till Call1illa Saxberg, tel~ron alt epost: camilla.soxberg@vonersborg.se Ledamöter Lena Eckerbom Wendel (M) Joakim Sjöling (S) Orvar Carlsson (KD) Lisbeth Brodin (M) Jeanette Dahlbom (M) Kerstin Andersson (FP) Kenneth Borgmalm (S) Birgitta Persson (S) Annalena Levin (C) Stefan Kärvling (V) Magnus Bäckström (V) Marika Isetorp (MP) Bengt Rydholm (VFP) Ersättare Henrik Dhejne (M) Peter Ojala (S) Gunnar Bäckman (KD) Emelie Carl bom (M) Tommy Christensson (M) Gunnar Henriksson (FP) Magnus Johansson (S) Sonja Westberg (S) Marianne Karlsson (C) Kenny Lengrell (V) Mehmet Aksakal (V) Christer Bogren (MP) Ridha Elouni (VFP) Personalföreträdare Helene WesterIund Ahlberg, SACO Ninna Silvonsaari, TCO Ann-Sofie Dolk Olsson, Kommunal Ers: Henrik Månsby, SACO Ers: Karin Einevik, TCO Ers: Övriga Kent Javette, forvaltningschef Lena Ericson, Elevhälsochef Håkan Alfredsson, verksamhetschef Kultur och fritid Christer G lännestrand, enhetschef musik och ungdom Sven-Eric Sjöbergh, utvecklingsledare Mariette Edkvist, förvaltningsekonom Camilla Sax berg, f6rvaltningssekreterare

2 ~ Vänersborgs kommun ~ Barn och ungdomsnämnden KALLELSEIUNDERRÄTTELSE Föredragningslista l. 2. Mötets öppnande - val av protokolljusterare Yttrande till Socialstyrelsen angående Vägledning for elevhälsan Dnr 2013/95 OBS Omedelbar justering! Beslut L Ericsson Information om Barn- och elevhälsoplan Verksamhetsuppföljning: Fritidsgårdsverksamhet dm 2013/98 Info L Ericsson dnr 2011/66 lufo H Alfredsson C Glännestrand 5. Delårsrapport med helårsprognos augusti 2013 dm 2013/33 Beslut MEdkvist 6. Yttrande över revisionsrapporten Intern kontroll 2012 kommunstyrelsen och nämnderna dnr2013/21 Beslut MEdkvist 7. Svar på samråd angående detaljplan för Cypressen 17, mft dnr 2013/96 Beslut S-E Sjöbergh -20 I. 8. Svar på Motion om att Vänersborgs kommun implementerar miljöledningssystemet EMAS dm Beslut S-E Sjöbergh 9. Förfrågan om att hyra lokaler i Lindgården dm 2013/86 Beslut S-E Sjöbergh 2~ \ 'S' 10. Svar på remisspromemorian En ny ungdomspolitik dm 2013/93 Beslut S-E Sjöbergh 2 L17, :J L{ q. 11. Strukturell översyn dnr 2009/88 Info S-E Sjöbergh 12. Svar på Motion om bia möjlighet att bilda ett ungdomsfullmäktige dnr 2013/29 Beslut K Javette 13. Samordning av skolskjuts mellan Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg dm 2012/47 Beslut K Javette 14. Agenda for barn- och ungdomsnämndens sammanträden 2014 dill' 2013/92 B esl u t K J avette 2e::I. 15. Skolinspektionens regelbundna tillsyn dnr 2013/29 lufo K Javette 16. Information från förvaltningschef 17. Information från ordförande 18. Anmälan av postlista och delegationsbeslut

3 ~ Vänersborgs kommun ~ Barn och ungdomsnämnden KALLELSE~ERRÄTTELSE Ärende 2 dnr 2013/95 Yttrande till Socialstyrelsen angående Vägledning för elevhälsan Socialstyrelsen har till Vänerborgs kommun for yttrande översänt en preliminärversion av dokumentet Vägledning för elevhälsan. Barn- och ungdomsförvaltningen har upprättat forslag till yttrande, daterat , i vilket ett antal synpunkter fors fram över den upprättande preliminärversionen. Att en vägledningen över huvud taget upprättas ses som positivt. Elevhälsochef Lena Ericsson föredrar ärendet. OBS! Omedelbar justering! Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att ställa sig bakom forslaget om att ta fram en nationell Vägledning för elevhälsan. - att ställa sig bakom och till Socialstyrelsen översända yttrandet daterat med synpunkter på den preliminära versionen (130802) av Vägledning för elevhälsan.

4 ~ Vänersborgs kommun Tjänsteyttrande Bakgrundl Ärendebeskrivning Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram en vägledning för elevhälsan. Vägledningen har tagits fram i samarbete med Skolverket. Syftet med vägledningen är att bidra till utvecklingen aven likvärdig elevhälsa över landet, och ska utgöra ett kunskapsstöd och beslutsunderlag för elevhälsans arbete. Den ska också bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik in i elevhälsan. Vägledningen riktar sig i första hand till personal inom elevhälsan, rektorer för aktuella verksamhetsformer, verksamhetschefer för elevhälsan samt skolhuvudmän och beslutsfattare. I skollagen (2010:8000) som började tillämpas 1 juli 2011, samlades skolhälsovården, en särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar nu medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och syftet var att öka samverkan med mellan de olika insatserna och betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vänersborgs kommun är en av åtta kommuner som, tillsammans med utvalda myndigheter, intresseorganisationer och föreningar, är utsedd som remissinstans för att ge synpunkter på denna preliminärversion ( ) av vägledningen. Synpunkter på Socialstyrelsens preliminärversion av Vägledning för elevhälsan. Det är värdefullt att Socialstyrelsen i samarbete med Skolverket har tagit initiativet till en nationell Vägledning för elevhälsan. Detta för att bidra till utvecklingen av en likvärdig elevhälsa över landet samt bli ett kunskapsstöd och beslutsunderlag för elevhälsans arbete. Det är viktigt att synliggöra och tydliggöra ansvarsfördelningen, både för rektorer, verksamhetschefer och huvudmannen under avsnittet "Styrning och ledning av elevhälsan". Man bör beakta att delar av textmaterialet pendlar mellan att vara väldigt konkret till att vara övergripande i andra delar. Det vore önskvärt att man redaktionellt arbetar för en mer likartad struktur gällande detta.

5 2 Synpunkter på texten: Denna preliminärversion beskrivs vara ett kunskapsstöd och ska användas som en informationspärm. Det är ett ambitiös skrivet material, som ändå behöver revideras på vissa punkter, t ex ha enhetlig beteckning på elevhälsans kategorier i materialet (skolkurator och skolpsykolog). Tydligare innehällsförteckning, för att ytterligare klargöra tanken med vägledningen. För att skriften ska vara tillgänglig och användarvänlig så bör exempelvis Centrala begrepp och utgångspunkter för elevhälsans arbete placeras efter inledning i Läsanvisning för att underlätta för läsaren. Det hade varit önskvärt att betona" att all elevhälsa startar i klassrummet! arbetslaget" dvs vikten av den enskilde pedagogens arbete med dessa frågor och inte direkt hamna i de olika specialistfunktionerna. Även om vägledningen utgår från de yrkesgrupper som skollagen kräver, borde man kunna öppna för att även andra yrkesgrupper kan involveras och inkluderas i elevhälsoarbetet ( det vill säga vissa lokala bemanningslösningar). Logopeder är exempel på en sådan yrkesgrupp, vilka kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande på både individ- grupp och organisationsnivå. En historisk tillbakablick för skolhälsovårdens utveckling, behöver inte vara med, möjligtvis som en kort inledning alt finnas med i en bilaga. Bra att ha ett avsnitt som beskriver vad elevhälsoteamen kan göra tillsammans under "Elevhälsans uppgifter" och sedan exempel kategorispecifika uppgifter. Det kan tydliggöra för ansvariga, vem som kan utföra vilka uppgifter. Under elev hälsans medicinska del bör det finnas ett tillägg där också skolsköterskan kan: "ge handledning och konsultation till skolperso-. nal i medicinska frågor på vårdnadshavares uppdrag". Det vore också önskvärt med punkter vad en hälsokontroll kan innehålla, samt ett förtydligande hur man kan anpassa hälsosamtal och hälsobesök för de elever som är berättigade till grundsärskolan. Avsnittet om matvanor och fysisk aktivitet bör också rent redaktionellt bearbetas, då t ex vissa avsnitt upprepas. e Avsnittet om systematiskt kvalitetsarbete, innehåller ett avsnitt om vilka faktorer som påverkar en likvärdig utbildning "Ytterst handlar det om att alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund." Det känns som om man använt sig av ett bristande urval vad gäller de faktorer som påverkar ei\ likvärdigheten. Vissa frågor är under förändring, utredning och man borde samla dessa under ett speciellt avsnitt. Gäller både förändringar kring sekretess,samt det förslag på förändring kring åtgärdsprogram som presenterades 26 juni e Avsnittet som rör dokumentation ochjournalhantering, bör förtydligas tex kring ärendehandläggning kontr.a faktiskt handlande samt dokumentationsskyldighet för skolkuratorer. Under avsnittet (s 58) Samverkan och samarbete inom elevhälsan ~ Elevhälsoteam. Förslag på ändring i texten: "Föl' att personalen ska

6 3 berika elevhälsans arbete behövs en gemensam vision av vad som är hälsofrämjande och förebyggande arbete. Elevhälsans professioner kan och bidrar med sina specifika kunskaper och samverkar i ett tvärvetenskapligt perspektiv"(urspl'llngstext: För att personalen ska berika elevhälsans arbete behövs en gemensam bild av vad som är hälsofrämjande arbete och ett klimat där elevhälsans professioner vågar hävda sina specifika kunskaper) Syftet med samverkan kan beskrivas tydligare och vad gäller samverkan med BVe är det troligtvis endast vårdnadshavarnas samtycke till att överföra information till skolan som behövs, stycket "om eleven själv är mogen att fatta sådana beslut", gäller inte barn som är 6 år. o Tydligt avsnitt kring barn som far illa, eventuellt bör man lägga till Socialstyrelsens allmänna råd gällande anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn(2004), som referenslitteratur. o På sidan 70 finns ett avsnitt angående anmälan och eventuell information till föräldrar. Det bör stå skall inte underrätta föräldrar om någon är anmäld för brott såsom misshandel, hot, våld m m, bör inte, är inte tillräckligt tydligt. Föräldrastödsutbildningar sköts i första hand av socialtjänsten, medan elevhälsan kan stå för vissa punktinsatser, texten i vägledningen antyder en förskjutning mot elevhälsan att hålla föräldrastödsutbildningar. Under avsnittet "Elevhälsans arbete för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa", ges exempel på elevgrupper med extra sårbarhet för psykisk ohälsa och inlärningssvårigheter. Man bör arbeta vidare med vilka grupper som ska exemplifieras och hur konkret man ska vara när man beskriver behoven hos olika elevgrupper. Det är en risk att texten på detta sätt pendlar i övergripande kontra väldigt konkreta beskrivningar. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att ställa sig bakom förslaget om at! ta fram en nationell Vägledning för elevhälsan. - att ställa sig bakom och till Socialstyrelsen översända yttrandet daterat med synpunkter på den preliminära versionen av Vägledning för elevhälsan till Socialstyrelsen ( ). Bal'll- och ungdomsförvaltningen.,~ - ~', ~"/~ Kent Jave fe Förvaltningschef ~.=\~~--~~ L na Ericsson EIevhälsochef

7 ;z ~ Socialstyrelsen Avdellllllg for h1jnskapsslyming Margarela Bondeslam Margarcla.bondeslam@sooialslyrclsen.se Dm /2013 1(1) VXNrJRSYl(}RG,t(Zbi;i/;iuN nx~ern~.ren~issinstanse enhgt sandhsta Duw- O!..~lt un,g:dolilsn:511mocn Vägledning föl' elevhälsall Socialstyrelsen hol' på regcringennppdrag tagit fram en vägledning for elevhälsan som vi önskar få era synpunkter på. År 2010 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen alt ta fram, tillgängliggöra och kontinuerligt uppdatera vägledningar; rekommendationer och kunskapsöversikter for forlossnings-, nyfoddhets- och barn hälsovård samt e1evhälsa. Den häl' vägledningen hal' tagits fram i samarbete med Skolverket som året efter fick i uppdrag (U2011/S947/S) att fol'stärka elevhälsan genom olika insatser. Syftet med vägledningen iii' at! bidra till utvecklingen aven likvärdig elevhälsa över landet. Den är tänkt all utgöra ett kunskapsstöd och be slutsunderlag for elevhälsans arbete. Den ska också bidra till at! stärka användandet avevidensbaserad praktik inom elevhälsan. Vägledningen riktar sig i forsta hand till personal inom elevhälsrn, rek torer ftirt aktuella verksamhetsfollner, verksamhetschefer fdr elevhäl san samt skolhuv\ldmäll och beslutsfattare, varför vi är tacksamma för synpllllkter från alla dessa nivåer. Den är även av intresse for hälso- och sjukvård, liksom andra verksamheter som riktar sig till barn. Synpul11\tel' på förslaget till vägledning önslms sellast den 17 september Skicka synpunkterna med e-post tillmargareta.bondestam@socialstyrelsen.se MLd vänlig hälsning fuv.-p/ <}-<A-(/ t:-m--.. Margarefa Bondestam Projektledare Bilagor Vägleding fdr elevhälsun Lista på remissinstanser SOOIALSTYREI.SEN Slockholm Telefon soclalsly(elsen@soclalslyrelsen,se \VI.'Av.soclalstyrelsen,se Fax Org.nr Bankglro

8 1/2 Remissinstanser för vägledning för bamhälsovård. Myndigheter Barnombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen Inspektionen for vård och omsorg Livsmedelsverket Myndigheten for intemationella adoptiollsfrågor Smittskyddsinstihltet Statens folkhmsoinstitut Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting - SKL Landsting Landstinget I Jönköplngs län Landstinget I Östergötland Västra Götalandsregionen Stockholms läns landsting Region Gotland Region Skåne Västerbottens läns landsting Intresseorganisationer Handikappfdrbundell FöräldraalIiansen Föreningar och förbund VårdfOrbundet Svenska SjuksköterskefOreningen DistriktssköterskefOreningen Sveriges WkarfOrbund Svenska Läkaresällskapet Distriktläkarforeningcn Svenska BarnläkarfOreningen- BLF Svenska Barnläkarförenillgcns sektion för Hälso- och sjukvård Svenska föreningen for barn- och ullgdomspsykiatri Svenska foreningen for Allmänmedicill- SFAM Svenska bal'llortopcdforcningell- höfter Svenska audiologforellillgen- hörsel Svenska ophtalmologiförening - ögon, syn Psykologer for mödra- och barnhälsovård Sveriges psykologforbund Mödra- och bal'llhälsovårdspsykologe1'llas förening Svenska LogopedfOrbundet Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

9 Föreningen Sveriges Socialchefer Akademikerfdrbundet SSR Vision Sveriges TundläkarfOrbund Dietistel'llus riksfdrb\111d Föreningen Sveriges Habiliteringsehefer 2/2

10 (O ~ Socialstyrelsen SkoWerket

11 II /::"." A:::::<;5 :l~)...."(:,:,,,:;\ ''(:",p,.,.d,::;.:<\~:~~j:'~l).. ;;.~ ~,. Al~\>/' ~~«:~9 j./ ~.' /:.i~ \~~~:,,'...,... ":::~::." ' DIIjaI' gtima cilem SdfjllJ.lslj)i~/sens lexler om du tljjpger ktillan, exempelvis IlIlbildningsmaleriallill Själv~8~iilqds}!l-ts, mell diijai' inle alll'ända lexlema i kommersiella sammal/hal/g. Soclalsl)'relse:ldlii(~!!:~illl/räll all besltim/lla 11111' della,'erklår al/väl/das, enligllagel~ (l960:74f.) Ol»).:I/jJp!iovsräll lilliillerära och konsinärliga verk (upphovsrällslagen). Aven bild~!.{f.oi8jra]fvoch liiuslratlol/er III' skyddade av upphovsrälien, oah du måste ha Ilj'P Itovsmliim,ms fillslåndjör all a/li'ända de/ll. "::~:;~,.. ISBN Artikelll1' Omslag Foto Sättning Tryck ISBN läggs in i stöne rapporter som ska vara maximalt sökbara Hal' de flesta rapporterna. Artikelnummer erhålls av produktiol1sledaren. Om formgivet omslag Om det finns foton i rapporten Om sättning gjorts extemt Tryckeri, ort, månad årtal alt. om dcn publiceras på webbplatsen 2

12 Förord Den skollag som trädde i kraft 2010 definierar elevhälsan som en samlad funktion bestående av verksamhetcr och insatser som fomt fanns inom skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna. De l'iktlinjer for skolhälsovård som Socialstyrelsen publicerade 2004 omfattar bara en del av elevhälsan, och de är dessutom i behov av uppdatering. Ål' 2010 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen ( /2010) att ta fram, tillgängliggöra och kontinuerligt uppdatera vägledningar, J*ommendationer och kunskapsöversikter for fli1'lossnings-, nyföddl{~t.~-":ooh bal'llhälsovård samt elevhälsa. Den här vägledningen hal' tagit~'fi'i\)p'lsamarbete med Skolverket som året efter fick i uppdrag (U201'1{~<j~1('1.» att forstärka elevhälsan genom olika insatser. Vägledningen ä!>.",ft'<li?j av ett projekt på Socialstyrelsen som även inbegriper väglcdnjpgal"'jor mödra- och bamhälsovärden. /t -",,-/ Syftet Illed vägledningen är att bidra till ut\)e9kiji1~(1il aven likvärdig elevhälsa över landet. Den är tänkt att utgöra.~tt~;&.\\lil;kapsstöd och beslutsunderlag for elevhälsans arbete. Den ska 9ök:.~ bidra till att stärka användandet avevidensbaserad praktik inom elli häls ;il. Vägledningen riktar sig i forsta ha,\ld;,fiq'jjersonal inom c!cvhälsan, rektorer for aktuella verksamhetsformer, ivci'~s'åmhetschefer for elevhälsan samt skolhuvudmun och beslutsfattar,,/" "'\,..?,' Den kan även vara av intres'ty.~~fi:~iil~~- och sjukvård, liksom andra verksamheter som riktar sig tilj..r~l'lk, ". i\,::'::~:;':;1:::>"'" /::,:":<;i;:":""'" ~"., ~ N alun I, (; "\:::::~;;:: elllw(s\j!iaj:~)'de1ningscheffgelleraldirektörf1jverclirektör.~'::;.. ~),:". ehhi:itl:~vdellllllg '-:J~.;'" 3

13 4 13

14 ) /{ Innehåll FiJronl Sa 1//1// a 1/Ja ffl/lllg LIISI/IIvlSlllllg ~:t::i:~:::e~~~:gd:~~::~~:::::: ~:::a begrepp IlIledlllllg ;:: /",,:~:{';:::~:'>'~: HltI' hm' vägledningen tagits fram? 16 Pt'iol'itcl'ing al' dc Oml'~dCll som illg~r i I'ftglcdnlngcn 17 Va(lti}' Elcvhlilsl/lI? 18 ElevMlsan best~t' av flera insatser 18 E1cl'MlsallS mcdlolnslm Insatset' 18 E1el'hnlsans jlsylwloglsl'a Insa!ser,:,t' ~",": 18 E1el'MlsaIlS ps)'lwsoolala Insats et' ",:, ~ i':":::, 18 ElevhälsRIIS specia1lledagogisim ijl~~tsli\~:;.j}" 19 h, f. {'" Vad är hälso- oeh sjukvård inon\~i(i\\\~lli~ll? 19 Elevhllfsl/IIs uppdmg och 1;~'b,~tji11P;irter 22 Elevhälsans uppdrag elll,ighilg;;1'ftarell 22 Elevhälsalls arb"tsupfl,j'~~i:/y 23 Elcl'Mlsan~...,!nelil,~jnsila' Insatser '~ Elel'hlUsalls p~yjujiqglsl'a Insn!sel' 24 Elel'hMlsa)I,:psHlOsoelala Insa!sel' 25 J," \,I EleI'JI~.!s9}I'S.. speclajpedagoglslm Insa!ser 25 '...)' Elln~häfJa!, :-;;;1 resurs ftlr en hälsofi'ämjallde skolutvecklillg 26 '~'<,~Jl fh~ii'{ ett dubbelri"!at sfimbandmcllall bhlsa och lärande 26 StJ'I'li'llJg och ledlllng liv elevhllfslln 28 " ElevhälsRn omfattas av flera regejverk 28 Nationell styl'lling av.i.vhälsan 28 Huvudmannens ansvm' föl' elevhälsall 29 HnvudnwJluen iii' yårdgivfll'e mr elevhälsnns hälso~ och sjulwål'd 29 Vem Hl' huvudman,'id entreprennd och samvcl'i'an? 30 Verksamhetschefens ansvar filr elevh1llsans h1llso- och sjukvård 30 Ollll'el'llSamhetsehefen sal",a,' medicius" kompe!cus behövs cn medicins l,! ausl'al'ig 31 Rektorns ansvar for elevhälsans arbete Vad illllebtll' tillgr/llg till elevltllfsa? 33 Huvudmannen hnl' ett ausvnr föl'!liigåugen till elevllmlsnus IWllljl.leus.r 33 3 J 5

15 J) Huvudmnnnen som vårdgivftl'e hal' ansvar fdr en god vård ElevhHlsnns insatser sim vara kostnadsfria f 01' eleyell Bedömning av tillgång till elevhälsa 35 SJtollnsl'eJlUonens bedömning av tillgången till ejevllltjsa 35 SoelaJstyrelsens bedömning av tillgången till ele,'mls"ns hölso- och sjnkvl\l'd Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete i skojan Huvudmannens och rektol'li SallSVAl' fdl' kvalitetsal'betet Systematiskt kvalitetsal'bete föl' elevhälsnn Huvudmanuen nnsvfil'ftl' föl' kvalitetsal'betet även vid entreprenad Kvalitetsarbetes olika faser Dolm men ta Uon Systematiskt kvalitctsal'bctc for hälso- och sjukvården inom elevhälsan (."~':" 40 d..:~:..., Exempel på kvalitetsuppföljning med indikatorer...".:.::.'''\::./40 Dokumentation och joul'lwllullitering '::A:;::.{~::::::)'" 42 Generella regler fol' elevhälsan,...~, '\::J 42 ÅI'cIHJen son~ Jeder tilll.nyihjlghetsbe$lut mliste dokum!,p.th~~), 42 Dolmmentatton av fnkhsi({ hmtdlande i:;~~:., \,. 43.;.,,:::::"> '.:;::/ Dokumentation av elevhälsans hälso- och sjukvård i>""..l,.' 43 E1evhHlsRns hhjso- och sjul(vlll'd siw dollumente\:n 'i':~ifpatientjoul'l1al 43 Samma reglel' gällel' föl' alla sltolformel'... l::::::.:.}. " 44 Vem fål' IiisR el",'hhlsaus patieutjoul'nal~l"i' ".'.,. 44 Förvn1'lng, "rkll'el'ing och uu1\nlng,"~:.pi\iill,l~tjonl'llaler 44 Hautel'lng ay patientjournaleullät~!1 Ji~ytiyttRr eller slutar 44 Hanteriug m' patientjoul'llajer vju:lled.!mgning RV en Ms tå ende sllola 45 :"... ~. ',v Vad sj'a dokumenteras Ill~tlel~!.iOlil'lialen? 45 ',' I-"I>'~- " Skolpsykologers testmrteri~j~11rsj.~mnrkerns I paheutjournnjcn 45 ":.. ~ )" Dokumentation av elevh~lsiil!~ jls);kosociala insatser 46 "';';::'" '-:;;., Dokumentation ~y el((};hlh~~i(s specialpedagogiska insatser 46 Sekretess ":~':" ""~::, ;., 47 ~,'',:'. '.;:;::......, \;.,.' Sekretess i~ne.b;;li"ftil'bud att röja en uppgift 47 :::.(,,< -~)',, SkadepxpvJl1.\lg:kl'Mvs mnrn uppgifter Jämnas ut ;-. I'::::,.J\(nf~;UI)p)ifier hm' olika starkt sekretesskydd...:::: Sel(J:\<less inom skolan 48 Flll-slwJcJdass och SkOJR 49 EleyhHlsRn 49 EnsJdld yel'l"amllet (frlståcnde sjwjor) 49 Selll'etcss föl' psykologer I skolan 50 Selll'etess föl' psykologisl," test 50 SeJu'efess gentemot yanhuhishnvrl'cn SO Samtycke behövs fol' au Ilimna ut en sekretessbelagd uppgift 51 Samtycl<cts utformning och omfattning 52 När kan sekretessbelagda uppgifte!' lämnas ut UtUlI samtycke? 52 Om IlPllgiftsskyldigheten som följ'" ay lag eller förordning 52 Om det är n5dvändlgt mr att en myndighet sim fullghrr sin verksrmhet 53 Om Intresset RY att de mmnrs ut Hl' slöne än jntresset att de hålls hemliga 53 Om uppgiften hehövs föl' tillsyn av myndigheten sollllhmna,' ut uppgiften

16 Sekretessbrytande bestämmelse for elevhitlsnns medicinska insatsel' 53 Nya forslag rörande sekretessen i skolan 54 Samverkall, salllllrbete oell slii/lort/ning 55 Vad är samverkan? 55 Snmvcrlmn, samarbete, samordning 56 Fömtsätlningar mr samverkan - styrning, struktur och samsyn 56 Elevhälsans samarbete med elevers vårdnadshavare 57 Förlildel' och v{mlnadshm'm'e - inte alltid sanlina sal< Tillstånd böl' soluregel inhlimtas fdr atf llinljla uppgifter vidare Vårdnads!lnl'al'lla sl<a inte alltid vnra delal<tiga 58 Samverkan och samarbete inom elevhälsan - Elevhälsoteam Elevhälsans samverkan och samarbete med skolans övriga persona~.",... "...,.:',,'.:,.(.;;,.,;::;>5599 SamVel'lUlIl och smnnl'bete med skolans lledagogislm personal...:... _' Samarbete lu'ing medicinsk stndie- och Yl'){esväglcdning ::~ '<;;'" ~~::~:~~) 59 EI~:~~:~~~:,:~l~;:':~~~~:~~lIan skolformel','. <~;;::;:l>. ~~ Elevhitlsans samverkan med andra verksamheter A;.:. "w' 6 \ At! tänka på vid samvel'l,an med annan vel'l<samh,cf?, 'y,., 61 Samverkmlllled bamhlllsovilrden,\;,' ".. "'\ '::l:::';"... ;,~:::.:.. -~~, Samverkan med övrig hälso- och sjukvård, t'... :.".:~ "-:~::'" Samverkan med tandvården ~:~ {,,::::;;;., ":~~'" '» (~-;;".,J' Samverkan llled ullgdomsll1ottagl\iilgar(li{' t.} ">':;;:;./' Saltlverkanllled socialtillnsfij11,..,."\",,, /' Salllyel'l,an på öyergripall«(i;::lth,å"ined socialtjänsten SalllYel'lmlll,rillg det e,f liiklij'1j;'met (.::::f. ~::., Ral'l/ SOIll fa/' il/1l;,ellr:t!.i.'isk"el:al' alt jil/'a illa, "~'< ',::::,,/ AnmälningssJ():Å~ig{~l?' AlIlIlNlnill!\$.~I(~'W,ighetell är seln'etessbl'ytande ''''~ N uppgifts~~f;lilislletell.;..f' '.:~::!::., e.ainr~lhara illa på olika sätt.~.;:{.. ~ )~... RlS.l{faktorer for att ett bom fat' illa ',::~~~,., Vad''Ska skolan och elevmlsanfeagera på? Samråd liled socialtjänsten vid osäkerhet 69 Socialtjänstens återlw!lpling till alimularen 69!nfol'lnatlon till fdl'liidral'na AnmNlan till polisen ElevflllfslI/lS Ittllsoji'llmjll/llle,föl'ebyggll/lde och litgliniande (/I'bete 71 Elevhälsans arbete bedrivs på tre nivåer 71 Elevhälsfln ska fhimja elevernas lärande, utveckling och hälsa 7 I Exempel på IIHlsofrämjande at'bete 71 Elevhälsfln ska liledverka till att mrebygga inlärningsproblem och ohälsa 72 Exempel på fol'ebyggande al'bete Inolll elel'hhlsall 72 '::'::" 58 6\

17 Elevhälsims åtgärdaude arbete 73 Exem]lel åtgärdande at'bete 73 Al'hetsmiljö 75 Skolan ska ha ett systematiskt al'betsmilj5arbete 75 Anvarsfilrdelnlng Obligatorisim läl,arbedönmingar E1evel'l1a sl<o vara delal,(iga i ai'betsmiljöal'betet 76 Fyslsl< arbetsmiljö I sl<olau 77 Psyldsk arbetsmiljö I sl<olnu 77 Sociala medier - en del av siwians arbetsmiljö 78 Elevhtl/salls gellel'effa htl/soj1'llmjltlule och föl'ebygg((/ule al'bete kritig lev1/adsva1/or 79 Sex och samlevnad e,:: Elevhälsans arbete med alkohol, narkotika, dopning och toba~ :(.,.",:;;\>)-'80 Goda matvanor och fysisk aktivitet i".. <:h::,",/' 80 Exem]lel på hm' elevhhlsan kan fl'åm]a goda matvanor oehjy.shl1)flktlvitet 81,.'.,....Y Sömn :,-;.;. ~:::.:~.;...) 82 l,') ',.~.' Exempel på hur elevhälsan kan främja god sömn oel\ td\:~bygga sömn]lroblem83 Elevlttlls(lIIs arbete föl' (lit fri/lilja psyfäsk Mlsy 6.!.ljörebygga psyldsl( ohl/isa...,:{:.:...\... 84,.)... ;.:.. Skolan är en viktig arena.,::,{.. 84 ~;.. -':::'" Skyddsfaktorer - fol'hållalldell som fräiiij~c~ Ykisk hälsa 84 (;'".{ 1~:' Elever med extra SÅrbarhet for psylit* ~Illtlsa och illlämillgssvårigheter 85 \ (... ~ ',:.:-,,' PsYkis~ ohälsa,~, /:<'\~)/ i'. 85 Psylusk ohhlsa och uppl~~lse:'?y sfress Hr vnnhgt 110s ele,'el' 86 Psyldsk sjul<dolll (:{. ).. 86 Elev!tälsans \lppgiftef"h.\r'~i6ver med psykisk obhlsa UpptNc/<f ~t;.~leyb~.;.~oilhlsal fecken på psyldsl< omlsn Vad Imn elevfi~j.s"ij'göra olll en elev visa!' tecl<ell pil psyldsl< omlsa?...:-:.;:. '.;~;;... Att skapa ~i..(j'r~;skolsituation for en elev Illed psykiska problem Beh()lbf~ilditle,'cl'lIlcd siom/wllccntmtlollssvål'igheier,;"ii~.~i;jiläpil behov bland Hngslig" eller osiikrn elevel'.,,«.. };. ',' "S)'U\;llIor(! och sj!ilvlllordsfors5k it(s1ifal<lorcr och v"mlngssignaler E'icvhHlsnns nppglfter Sko/fdl11v(ll'o 93 Främja skolnärvaro 93 Skolvägl'"" och slwlk 94 Ol's"kel' till sl<om/gmu Orsaker fill skolk Fråuv"roreglsll'el'lng (slwlplll'fsbevnlmlllg) 95 Atgärder vid slwlfl'i\uvnro 95 ElevMlsans uppgifter 96 ElevhIllsalls arbete med sllrsldlt stöi!, pedagogiska ber!ölllllillglll' och /ltredl/ingm' 98 Vad är särskilt stöd? 98."":~:'~ '.;::.'

18 Skolans ansval' for särskilt slöd 99 ElevhälsRns mbctc med stöd och anpassning 99 Samverkalllllcllan elevhälsans insatser och IHral'l1a på skolan 100 Utredning om särskilt stöd 100 Psylwlogisl<n, sociala och medicinska utrednlng.r 102 Extel'Jl lih'edningskolllpetens lmn behöv.s 102 SIwIan ska inte avvakta llied stöd till eleven under utreduingen 102 Ut"edulng aveleve,' med Allllan Iw!tllreU euer språklig bal<gl'und 102 Att salllarbefa mcd eleveu och elol'cus vål'(luadshavm'e 103 Utredningen besm,' av l<artläggnlng och bcdömning 103 Beslut om mottagande i grund- och gymnasiesärskolan samt i specialskolan 103 SldJInnc1cn mellan utredning inföl' inskrivning i shl'slwlau och utredning om shrskilt st6d. t,,%:: E>:empel på grupper av elever som bell över fiiljlassliillg och stö,(f:.:2%",,::'>l'06 Elever med autismspektrumtillstånd ~; ".. ~"... ) AutlsmspeldrumtlllstAud hos barn I slwlaldol'u.< ':i"':'/" 106 StUd till elever med Alltlsmspeltfl'lnllUUsfåud.. (,","", Att simpa en bra sl<olsltllatlou fiir elovor mcd AuUsmsp.9Jfh'i(m,llUsfåud 107 ElevhHIsans uppgifter./:~':,;... ' 108 ""':~~<~ '.:::.'.. ",,' Elever med adhd., l:{..:j' 109,"< o":':':':';, Koncentmhonssvllrlgheter betyder mte att 0lp'el1 ha)' mlhd 109 Flickor med ndhd./"::::::::). 109 Följder av adhd "" AL Skolsifuntioll filr elever med adl"k """:::,. 't,, 110 Elel'hHlsans uppgifter,~< /):1" UI Hlilsobesök." /.:~~~;;, ~~::;.'" M",, ~ ""::$~... ~,. 113 Möjliga tidpunkte,' och inneliålt~fö.l"limlsobesöken 113 HälsolJeslHt I fllrslwlcl.dfi~l:,:,...:f 113 Hälsobesöl< I i\rsklll:~:h'ö.../' 114 Hiilsobesöl' I iii'slml's.,[y!;/f 115 HftlsobesU!(!/..~rsl't!.rsSJiI euer åtta 116 Hälsobe.UI< å";.~.it (gymnasieslwlan 116 Hälsobesöl(,;)~),ftt 117 Hiils9.tite-h~n~jling 118 / Hm ii'~~!\lit 119 "':~~::::l!ft'tsosn'r,'tal 119 Ma'(\!'ailOr och fysisk aktivitet 119!(arfJiiggn elevel'llas matvanor och fyslslm aktivitet 120 UPlllniirksallll1la skydds- och l'isl,fal,to,'c,' 120 Insntser som Mimjnr goda l1iall'ano!' och fyslslt alttlvltet 121 Ulldersölmiug och remittering 122 Sömnvanor Hemlttcrlng av elevci' med sölllllproblem Speciella insatser ilir inflyttade barn Elever pjacermle i familjehem Nyanlända clevcl' Skolsköterskans öppna mottagning Vaccilllltioner

19 I 1 Huvudmannens ansvar f6r nationella vaccinationsprogram 125 Vårdnadshavarnas samtycke krävs vid vaccination av barn 125 Alla vaccinationer ska rapporteras till ett nationellt register 126 Journalföring av vaccinationer 126 Kompetenskrav för au ordinera vaccinationer och läkemedel 127 Cellfl'lIlll begrepp ocflutgållgspullkterjol' elevfllilsalls al'bete 128 Centrala begrepp 128 Skydds- och rlslifaktol'el' 128 HÄlsans besthlllningsfaldorel' 128 HHlsofl'Hllljandc, rol'.byggande och fitgh"dande 129 Utgångspunkter för elevhiiisan 1":':" 130 En ovi<lcnsbl1serad elevhälsr vhar på yctenslmplig gl'lmd och l)elh öynd~:~::... ~}., erfarenhet /,.:::::~: "i''' 130 Barnperspektiv :::: L J 131 Etiskt pel'spektiv fl... :,::::". 133 SIwians I'Hl'degl'llnd,"'<'.. \/ 134. ' "..., 13 G enuspcl'spe I dly.;:;. ~::::;':"'} 4 NOI'JIIkl'itlskt perspektiv At...,:,/ 135 Fuuktiollshindcrspcl'spel{tI\' /)~ ~";~i::/ 136. ~.:" "~ Refel'ellsel'.. '\ ",::::*~., 137 Bilaga 1. VeteJIskaplIga Nid, expel'fel' OCI19;;l(~1)'epl'eselltalltel' SOIll deltagit i {/l'betsjll'ocessell samt l'ell#~~.!g~~(i.wel' 143 Bi/aga 2. UI/{{el'lagjOl' vllgledlllllge;} /}':!" 146 Lagstiftning " l:(':::ol}'<:::" 146 f.:.,.. :::~." Forskning och IItvärderin?.. ::~::. "':}.. / 146 Systematiskt kvalitetsql'lj~!e '):-' 146 Kunskap och l'rt~';!lj.i;h\l,l:t:;;n professionel'lla 147 /;;:;-. "'::::',,,' Kartläggninga;:'~'J.1 k'1i,iskapsöversikter 147.;.~.:~::- }/ Billlgll 3. S./I'gllllgell Olll elevlttllsa 148 {.. t"" -.::::::::::;" Billlg(M;"1JI1(evllllta jo/faftlllllgar samt 1'i/(fliJljer elevbltlsli 149.:.f. t~ "<;'1.' tij't~lnatioilella konventioner och överenskommelser 149 La~~t~ch förordningar 149 Läroplaner Föreskrifter och allmänna råd Övriga myndigheters föreskrifter SWdlllaterial Handböcker Socialstyrelsens l11edde/mldeblad SKL:s cirkllläl' Utredningal' och propositioner

20 20 Praxis Billiga 5. Vad iii' egellvård? Skolans ans Val' Skolan bestämmer vilken egenvård som kan utföras Planering av egenvården Bilaga 6. Drogtestllil/g Billiga 7. Exempel på orsaker till en elevs svårigheter atf tillgodogöra sig skolalls III/(lervlsl/iltg 163 Möjliga orsaker till ini«l'l1ingssvårigheter Fllrhållanden hos eleven eller i elevens hemsiluation som påverkat' illlät'l;in,&~n At, ')1'03 Kognitiva och ndaptiv" svårlghetel' /.,.:;,~, "')'/ 163 Genel'ella inlhl'ningssvih'lgllctcl' :,: t.} 164 SIleclm," InlHl'ningssvål'ighetcl' ::"'",.:::,::,.,. 164 ~:~;n~~~~::,~~il~:;~~~'lghetel'... ~.,.f.:..':' (;~::;;::)/ ~~~ Slwlpl'oblem till följd ni' problem I hemolet Emot!oneUa,lllåtviimla problem som hlmlrar inläpijj'lg, "J:"- 166 Konccnfmtlonssvi\rlghetcl' som orsak till Illllh",1I11M~x~.i'ighetel' 166 '<, " Bilaga 8. Specifika Itllfsotlllllersö!millgm'.,/{::",:l 168 Hörsel :::' At. 168 f' -.'.~.'. "\.:.:~,., Förekomst av Ilemlanent hlh'sehleijs~o/i!j.j.1.1f 168 Förekomst av temilol'lil' h6rsclne~\~~itlliiig 168 Te-stning :-.t ::t:;.,.~:': 169 ~,; /':':" '~y Undersölmlllg och remittei'!!!g "~,,::... " 169 S'" "'::~':/'::'/ 169 )'n /.. <~\". Förekomst...;;::::-:.. / 170 Testning :.:~. /{. ''''!J::'' 170 Ulldel söluw!.~ Qc~{ei i.littel'ing? 170 Tillväxt och f)'ii kl)n~ckling 170 Syfte /)'" 1 )'" 170 Hm'!Ilill\'lll.\l:ri'xt spegia hälsa? 171./.. B,~llöi~<'!.!~lg av tillväxt 171.A:., B~(lö1l1ihng av l1ubedet 172 "':'?f)dplinktel' föl' vägning och mätning 172 Ry~r 173 Natnl'fdl'lopp 173 Resultat fl'åu behandlingsstudie Testning 175 Ullde!'sölmlng och.. emittel'l1lg 175 Bifagll9. Olika SÖI1lTljl/'oblem Exempel på sllmnproblem SÖI11Il!Bshet Pal'asomulcl' Motol'lslm swl'ningnl' unde!' sömn S Ö mll!'e in tern d e a nd n In gss \'å,' igh efcl' Dagsömnighet

21 12 ~(

22 22 Sammanfattning 13

23 Läsanvisning Vägledningen är tätlkt att utgöra ett kunskapsstöd for elevhälsans arbete. Läsaren ska etlkelt kmma slå 11pp den information som eftersöks. Tmlken är inte att vägledningen ska Jäsas från pärm till pärm. Vem vänder sig vägledningen till? Den här vägledningen riktar sig i :Rlrsta hand till personal inom elev.hulsan, rektom er :Rlr aktuella verksamhetsformer, verk88lllhetschefer:rlr ele{vhli)san samt skollnlvudmän och beslutsfattare. /,.,:",:;;. "')v ~;. /:~::::, ~%;~::;.:) Förklaring och definitioner av vissa.,j:l~iepp ElevMlsan j (Z::;\VV' Ordet elevhälsa syftar i den här vägledningep 'p~ e-ievhlllsans samtliga insatser; medicinska, psykologiska, psykosocialii'ö'öh\specialpedagogiska. I annat ~ Il b H k...,.j la enumns respe hve ll1sats. (::. :~.:.~:::~~'-::~~'" t}~ /~~~/," Funkllonshinder t"::h. i,:,,/.,~ N.... Ett funktionshinder är den Ii'~grä~)~\ittg 80m en futlktionsnedsättning itmebär for en person i relation tilhqltl'giviiingen. Exempel på sådana begl'!insningar 111' svårigheter att klara sii.självl det dagliga livet samt bristande delaktighet i ar~etslivet, i sooia.la:~!~lj6iter, i,fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och t demokrall~!<a1jwcesser. (SocIalstyrelsens termbank) '\;:~" '.l~... ".",.~,::.,.;.....,... Fun/(lioni!oMs~tfiling ~... ~~:.::~.:.:~ En fl.mktlo.llstie(lsättning är en nedsättning av den fysiska, psykiska eller int~j!~~luelil( funktionsförmågan. En fllllktionsnedsältning kan uppstå till folj(r~x:.. en sjukdom eller ett a!ulflt tillstånd eller till foljd aven medfödd eller töl'värvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd och skador kan val' bestående eller övergående. (Socialstyrelsens termbank) Kura/or och psykolog Kurator och psykolog benämns skolpsykolog och skolkurator i den hitr vägledningen. Nivåindelning I :Rlrarbeten till skollagen anges att de medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatsema ska ges på generell och individuell nivå. I den häl' vägledningen är insatser generella 0111 de sker på 14

24 organisatorisk nivå (till exempel på huvudmanna- eller skol nivå) eller på gruppnivå (till exempel i en klass eller en årsklll's). Skolenhet I och med att skollagen (2010:800) böljade tillämpas ersattes skola som organisatorisk enhet med begreppet skolenhet. Vmje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Det ska i alla situationer vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör. En elev kan bara ha en rektor (gäller inte inom vuxenutbildningen) medan en 11lrare som undervisar i flera skolenheter kan ha fler än en rektor som chef..~;'::::;" l't ',,}., Särskilcl elevswcljancle verksamhet Särskild elevstödjande verksamhet är stöd som enskilda elever j<iiw':{i\'l'liöver det stöd SOlll vmje elev ska få inom ramen för den gejf{'t.!.)s~t.w.ll~ undervisningen och sociala samvaron i skolan...,,' ~t/ ;.t;. (~:~':::J / Uncle/visning :...:::t::~,:\.. ',' Undervisning är måls t yrda processer som lltld'(r ~g.~rh{g av lärare eller förskolelärare syftar till utveckling och lärande.::.ge!\olihnhämtunde och utvecklande av kunskaper och värden. Elevhäls9..l{kfiil':{jidra med sin kompetens föl' att utveckla undervisningen på organi~~~:~()l~~, gl'llpp- eller individnivå. (?. /..:~::;;:" Ufbildnfng..,-"',\:", l......::>.::/.... ''''0;" ",',' Utbildning är den verksal~h~t~:jn6m vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Utbildnitlgll)} 'li)<:~ exempelvis fl'llmja elevers utveckling, lärande och lust att lärar«\;!l l)riunarbete med hemmen främja deras allsidiga och personliga utv~olili~li?'elevhälsan ål' en del av utbildningen och ska stödja elevel'l1ail:;~lt~~q.t.nng mot utbildningens mål..'y:;:;;",.~~~~,>, F Vårclna~~.!J~,~~(.~ 'Och förälder I v9gl~:~ill\:lj~.(ln används vårdnadshavare SOIll begrepp både för de fall dår ele'%~ll~' förmder är vårdnadshavare eller där någon aunan än föräldel'l1 är vårdnadshavare. r" 15

25 Inledning Den skollag som trädde i kraft 2010 definierar elevhälsan som en samlad funktion bestående av verksamheter och insatser som fömt falms inom skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna, Elevhälsan kan med sina specifika kompetenser och kunskaper fylla en central roll i at'betet med at! utveckla skolan, Med hjälp av elevllälsan kan utbildningen i skolan utformas på ett sätt som fränual' elevemas hälsa och lärande, och förebygger ohälsa och hinder föl' Hlrande, "":"':. Hälsan i befolkningen är ojämlikt fördelad, Det 111' de svagaste gn1l?pel:hn i salllhtlllet som hat' det svårast, exempelvis de lägst utbildade,,d<l'ifiltllgaste, de ensamstående och de utanförstående, och svål'ighetel'li\j,dtl,l.1<j,lfir också deras barn,l Barns hälsa påverkas dock inte bara av fan1w6!{s{jlsykosociala situation utan också av del1l11irmiljö de lever i [1], EXI!.)l)pel)is kollluyligen en rapport som visar alt barns hälsa är sämre i vissa s(~gsdelar i Göteborg,2 Skolan är en betydelsefull miljö föl' alla elevel}"o,cr<sbmbanden mellan skolfralllgång och psykosociala problem hal' b~illm.::,~ii'nat lyfts fram i Social mppol'f De resultat som presenterad<'is,.d~r visar att utbildning lit' en viktig faktor for ungdomars fi'amtid,~ tr~jligi;~ier: ju tidigare utbildningskedjan bryts, desto sämre är frall1ti4~\jt~irterua, och elevgl1lpper med låga eller ofullständiga betyg från gruncfs!/o'(itli' hal' kraftigt förhöjda risker for framtida psykosociala prob~em.,.,eli.<lni~~lvis lämnar bam som växer upp i samhällets vård eller i falhilj~il::~1l\jd återkommande ekonomiskt bistånd' t'... ~~ grundskolan med mycket Utgre"9!lfyg än andra bam, Syftet lued v1tgledn~ig;~i"::~i' att bidra till utvecklingen aven likvärdig elevhälsa över la.11detl~pel)yska också bidra till att stärka användandet av cvidensbasera~~-!,akti}.(~ ~ifiom elevhmisan, Elevhälsan kan med sina specifika kompetenser o,9mi.w.llskaper fylla en central roll i arbetet llled att utveckla skolat!. Med{m~l'p ':ilv elevhälsan kan utbildningen i skolan utformas på ett sätt solll,,{t!l1ftjaf elevernas hälsa och lärande, och ilirebygger ohälsa och ll~l:}~~,:~~:;t,<ltl~jande, H~;1h'ar vägledningen tagits fram? Hösten 2010 bjöd Socialstyrelsen in företrädare for de berörda yrkesgl'uppel'j1a i elevhälsan tiilmöten ilir att göra en inventering av utvecklingsoch ilirbättl'ingsolllråden inom verksamheten, Föräldraalliansen och elevrådsorganisalionel'lla fick möjlighet att ge synpunkter på elevhälsalls upp- IStatens folkhälsoinslilllt, Socialstyrcfsen. SvensIm lnrdoll1tlf av Mannol kommissionens rappot( Closing the Gap fhj.seldocumelllslaktueihlnyheter/mamlot.pdr llltdikalorc( for bams halsa i Sverige [I\' professor Lennnrl Köhlcr. Nordiska I-I1tlso\'ltrdsltögskolall. Illtp:llwww.rb.sclSiteCollcclionDoclllllclllslRnpportcrffitUsoindcx.!ldf J So<:ialstYlCs1cn: Socinln rapporten t Ltls mer 0111 e\,jdellsbl\scrad pra.l:.tlk i avsnittct om cvidclisbllscrad elevh~lsa. 16

26 drag och den inventering som yrkesföretrlldarna gjorde. Resultatet från inventeringen redovisades i rarpolten Utvecklingsområden föl' mödra- och bal'l1halsovård samt e/evht/isa. Utifrån professionens prioriteringar genom" förde Socialstyrelsen kunskapsöversikter om metoder for tidig upptäckt av psykisk ohälsa 6 och metoder för tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser. 7 Inom ramen for arbetet med vägledningcn har Socialstyrelsen tagit fram flera kartläggningar och kunskapsöversikter. 8Socialstyrelsen anlitade också Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) for att fil hjälp med att utvärdera kunskapsläget inom dyslexioml'ådet. SBU"projektet "Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hos barn och ungdomar" påböljades 2012 och ska avrapporteras Under arbetets gång hal' Socialstyrelsen kontinuerligt stämt av vägled" ningens inllehållmed berörda yrkesföreningar, organisationer och I\l:n~dig" heter. I bilaga 1 finns en förteckning ~ver de medverkande.... ~'<k:,..: :V Genom hela processen hal' Socialstyrelsen också haft säliii'åd' med Skolverket Olll vägledningen for elevhälsan, men resurseii f(ir'zelt..{ordjupat samarbete faluls forst i jammri Detta hulebär att,sk~lvr.rket inte hal' kunnat göra probleminventeringar och kunskapsöversirtef-ym elevhälsans arbete på Illotsvamnde sätt som Socialstyrelsen. I bi/åga ~nlnns mer infor" mation Olll vilka underlag som har använts i vllgleq1thlgeii..,.:~ ~;:':~~::{:;,! Prioritering av de områden som in~1.~t'r\i~gledningen I den här vägledningen saknas 01):. ~Q(&~.råden som är viktiga for elev" hälsans arbete och andra områden l5e)1ö$'~l' l1tvecklas. Inom ramen föl' clet aktuella uppdraget har Soc!~lstX:l'gis.~d' 6ch Skolverket valt att prioritera de delar som nu ingår. Prioritei'ingei\Jlal' gjorts utifrån Yl'kesfdreträdal'11as önskemål och befintlig kllnsk~p,""";;;;::/ l' / 5U(yccklingsområdcn Rlr modra- och bamlhtisovflrd SBlllt ele\'halsa. En kartlil:f.f,nillg R\' professionernas önskemål om riktlhyer cher f\illuhl vltglcdning. Stotkholm: Socialstyrelsen, Ullputcka lis)'kisk oh!tlsa hos barn och ungdolllar- Hn sammanslahnlng av s)'slc"illnliska översikter. Stockholm: Socialstyrelsen, Upptäcka utvecklingsft\'\'ikelser hm barn och lmgdomar - En sftlulilansllllining n\' systcnmtlska översikter. Stockhohn: 'S. biiag

27 Vad är Elevhälsan? I skollagen (2010:800) som böljade tillämpas 1 juli 2011 samlades skol" Mlsovärden, den särskilda elevvården 9 och de specialpedagogiska insatser" na i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. 10 Syftet med att samla insal" se1'lla val' bland annat att öka samverkan mellan de olika insatserna och att betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. 1 1 Elevhälsan består av flera insatser /...,',:;::~:>:. I avsnitten nedan beskrivs elevhälsans uppgifter. Beskrivnl\W!li11~Jl5'gger på de gällande regelverken och yrkesgruppe1'llas egna undeljllg: '!:ii:k' (.;(' ~:::':~~::).' Elevhälsans medicinska insatser... ~;..:\:,:.,.?.,' < / Elevhälsans medicinska insatser omfattar skol.sjcllt~.t:$ka och skolläkare, och det är de som genomför de hälsobesök solw~ns.es i skollagen. Eleve1'lla får vid behov även anlita elevhälsans mec;lj<iinsl;'ii" insalsel' for enklare sjuk"..:.:....!:ii: vårdslllsatser. <,>.',.,<".. \,.. {~./::~:::;...":::~;.;-. ::;:::;.'" Elevhälsans psykologieika i~.~atser Elevhälsans psykologiska ins'ilt~.el'6mfattar psykolog. Den tidigare skollag" stiftningen innehöll ing(hli~~tijl~'melser om tillgång till skolpsykolog, utan den beställllnelsq~ has:!.i;;tq)ts'~å att elevhälsan ska ha tillräcklig kompetens for att ge ele.kel:i)q.:d~t, stöd de behöver. 12 I Elevvål'dslIll'edningen [2] motiverar utre-(ill%.n ~JyJagstiftad tillgång till skolpsykolog med att ohälso" panoramat hpr;iförijlltlrats. Dagens elever mår ofta fysiskt bra medan deras sociala, käusiqi.l\9åsiga och psykiska problem hat blivit tydligare..,{~.::-:::~)} /l~~~{~~,." :'_ E\eI('1ä!sans psykosociala insatser Elevh~i'sans psykosociala insatser omfattat' skolkuratorer som arbetar enligt det övergripande uppdrag för skolans verksamhet som filllls angivet i skolans styl'dokument. Tidigare fanns inga bestämmelser om tillgång till skolkurator. Detta har nu lagstadgats för att elevhälsan ska kwllla ge eleverna det stöd de behövel'.13 9 Med s~r$kud clcwård avses psykolog och kumlor (11fOp. 2009/10: (65) knp, 25 skoiingell. IIFör mer infonnation. se prop :165 s PIOp. 2009/10:165. s u Pro!'. 2009/10:165, s

28 '20 Elevhälsans specialpedagogiska insatser I nuvarande lagstiftning ingår även specialpedagogiska insatser i elevhälsan. Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska insatser for eleven. Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa, sociala situation etcetera på ett tidigt stadium möta eleven i skolsvårigheter och skapa förutsättningar for lärande!. Den specialpedagogiska insatsen syftar inte på en särskild yrkeskategori och kan iiulefatta till exempel speciallärare eller en skolledare med särskilt ansvar föl' specialpedagogiska insatser på skolan. 14 En stol' del av dem som arbetar inom elevllälsans specialpedagogiska insats 111' dock specialpedagogel'. Vad är hälso- och sjukvård inom elevhäl~. l::r~::~') Enligt hälso- och sjukvårdslagen Ur Mlso- och sjukvård ådaltve~s!unhet som bedöms kräva personal med utbildning inom hälso-. oel! j\jl{vården. IS,..:.,. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses den som har ;l '~i.tiifiation för et! yrke inom hälso- och sjukvården. 16 I relation till elej.?:iills:~.ihnnebär det läkare, sjuksköterskor och psykologer.,.,:::;"::;;;;y Hälso- och sjukvården inom elevhälsan 0111f4!,thddG individuellt hälsofränuande och förebyggande insatserna '~'lcel#jidvis sker inom ramen for hfilsobesök. Däremot kan inte elevhälsifilffiler., generella hälsofrämiande " och förebyggande insatser karakt1trjsefi\~;.. som hälso- och sjukvård. De generella insatserna kan handla 'b6{)i4f~~te llled elevernas arbetsmiljö, skolans viirdegl'und, livsstilsrelajemd~:.oh1ilsa, jiimstiiildhct samt sex- och samlevnadsundervisning. HälsÖ'i"" d\lli sjukvårdspersonalen hal' dock ett personligt yrkesansvar föl' att''it.l'b~hi' i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, och det gällegb\\v ;tr om man arbetar med Mlso- och sjukvård eller med generell\l h1wo1\'i.\.tnjunde insatser, A:::.. };. /;:;;;::':~~....:. Elevhälsarrl3<-tåimväxt - en kort historik Skolhälsovå{<f~~.:~t~blerades under ISOO-talets mitt, en tid då de stora hälsoprobleme'i{;for''barn och \lilgdomur var infektionssjukdomar och undernäring sk6)h(iiho\:äf:den skulle i första hand vä1'ila om hälsan, vilket innebar att den -':.L~" skull~!~wbeta förebyggande. Under 1900-talets första hälft blev skolhälsovården' en del av det nationella folkhälsoarbetet. Skolan ansågs ha en viktig uppgift i samhällets strävan att skapa ett sunt folk llled sunda vanor, jämsides med förstahandsuppgiften - att inpränta boklig lärdom och ett hyfsat upptrlldande hos barnen,17 Denna bredare syn på skolhlilsovårdens uppgift \lttt'ycktes i boken SkolhygienlSsom gavs ut Boken tar upp "Prop :165, s. 61% J hl11so- och sjuhårdslagcll. 16 l kap, 4 pnliellt~fikerhelslngell. 17 Johru1l1isson, Kruin 1991, FolkhDlsn. Del svenska projektet rrån1900 1i1l2:n \'li.rldskriget.l Lyclmos/ilrsbok för fd6 ocl1/tlrdomslj/sforis, Uppsnln Ulllvcrsitct 18 Kungl. Skolöverstyrelsen 194-7, Skolhygloll 19

29 frågor om uppfostran, synen på ham i allmänhet och fastställer att skolans miljö och undervisning borde vara utformad så att eleverna kan få optimal hälsa. 19 Elevvård är som begrepp yngre än skolhälsovård och användes forsta gången 1957 i betänkandet Gl'lIndskolal1. 20 DUr beskrev man de elevvårdande uppgiftema som en god omvårdnad om eleven och som et! underlag ror skolans övriga verksamhet. Elevvård hade dock flera betydelser. Det syftade dels på de insatser som lärare och andra i skolan göl' föl' elever som behöver särskilt stöd, dels på de särskilda yrkeskategorierna skolkurator och skolpsykolog salljt skolhälsovården. Med elevvård i mer avgränsad mening avsågs skolans strävandenlllot att forebygga uppkolllsten av skolsvårigheter och andra personliga problem för den enskilda eleven. Begreppet elevhälsa lanserades av Elevvårdsutredningen [2ch,,~om benänuling på ett nytt verksamhetsområde inom skolan, där säq\\ skolhälsovård SOlll elevvård samt specialpedagogiska insats~r fo.rmf~gs"'jngå. Begreppet antogs av regeringen som i propositionen Htil~Cf! '~lt.ltdnde och trygghepi skriver följande: /",' "'\.,... ~ ~..::::::!7:::::1.' Den elevvårdande verksamheten til!sclllllllal/s m,~("&~?ecr(;lpedagogiska il/satser och skolhälsovårdens verksamhet b,ölv ti(8i,1 1'((men f6r ett gemensamt verksamhetsoll/råde, en elevhäma;<sofil arbetar /läm den pedagogiska processen, skapa de bäs(({';/ii./:j./ts(ittninga/'l1a af t arbeta med skolans hela lärandemilj6. (S,,2,9).4" " N.,',',", ~.:., I propositionen Den l1ya skollagfil;:'f/i;jl";i11skaj), valjnhel och fljlgghet 22 beskriver regeringen at! el)" SQtlV"ull1isiagning av de olika verksamheterna främst syftat' till att öka sam'v,y'rli~)l mellan de olika insatsema, som enligt Elevvårdsutredningen [2}"'iil!e':':!lii' tillräckligt integrerats i skolans övriga arbete. ("t" 'j'" V ~rksam~let~llli~l l\'l)f;s~ivt ut;ecklats for att ha~tera den sjuklighet ~om dommerai' I da'g\., nä(l}lfgen psykisk ohtllsa, allergier och andra krolllska sjukdomar sa,i.l1j,u:~<)cklingsavvikelser. Ytterligare tendenser är att verksamheten hal'.få'l.f'ett Ökat gellllsperspektiv och hal' påverkats av att skolans allmj.l\u1?~;1~ll.yktwing gått från forllledling ay kunskaper till dialoger med e!!lg,~j:j)'ii. S,AYittidigt hal' det hela tiden i grunden funnits et! fokus pä ett frälijj@ge och forebyggande arbetssätt?3 y Etableringen av elevhälsans yrkesgrupper Skollllkarna hal' funnits längst inom skolhälsovården dä några Hlroyel'k anlitade skolläkare Yid mitten av 1800-talet. Ål' 1919 anställdes den första skolsköterskan, menl'edan 1913 anställdes en sköterska som biträde till en skolläkare i Stockholm. På nationell nivå anställde Skolöverstyrelsen en 19 Skolhnlsovårdcn i bftckspcgcln, Lenn Hfilllll1llrberg, Skolvcrkct.s8 lo) sov 1961:30 n Prop. 2001/02: 14 "Prop.2009/1O:165 l} SkolhnlsovArdcn i backspegeln, Lella Hmllmmberg, Skol\'crket,s3 4 20

30 skolöverläkare på 1940-talet och på 1960-talet tillkom en central tjänst for en skolsköterska. Kmutol'verksamheten och den skolpsykologiska verksamheten i skolan böljade växa fl'am under 1950-talet och specialpedagogiska insatser hal' getts i skolan sedan början av 1900-talet, då i form av så kallade hjihpklasser. På 1960-talets infördes en statligt reglerad speciallärarutbildning som ål' 1989 ersattes aven specialpedagogutbildning.2'.'.... :.~:....:.,... ~::~:;~:~::!;./.~:;.t;;;:::::::?- /:/:<:;\:t.,/,\'::(:;:::l -'...,s::~;.:{:::<':} /<;;i~;:::':'\>' ~.<:-:;.,,\:!.!>,- f'" {::.;~~:~;t) ' II SOU 2000:19. 21