Vägledning för elevhälsan Preliminärversion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning för elevhälsan Preliminärversion 20130802"

Transkript

1

2 Vägledning för elevhälsan Preliminärversion

3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Omslag Foto Sättning Tryck ISBN läggs in i större rapporter som ska vara maximalt sökbara Har de flesta rapporterna. Artikelnummer erhålls av produktionsledaren. Om formgivet omslag Om det finns foton i rapporten Om sättning gjorts externt Tryckeri, ort, månad årtal alt. om den publiceras på webbplatsen 2

4 Förord Den skollag som trädde i kraft 2010 definierar elevhälsan som en samlad funktion bestående av verksamheter och insatser som förut fanns inom skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna. De riktlinjer för skolhälsovård som Socialstyrelsen publicerade 2004 omfattar bara en del av elevhälsan, och de är dessutom i behov av uppdatering. År 2010 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen ( /2010) att ta fram, tillgängliggöra och kontinuerligt uppdatera vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för förlossnings-, nyföddhets- och barnhälsovård samt elevhälsa. Den här vägledningen har tagits fram i samarbete med Skolverket som året efter fick i uppdrag (U2011/S947/S) att förstärka elevhälsan genom olika insatser. Vägledningen är en del av ett projekt på Socialstyrelsen som även inbegriper vägledningar för mödra- och barnhälsovården. Syftet med vägledningen är att bidra till utvecklingen av en likvärdig elevhälsa över landet. Den är tänkt att utgöra ett kunskapsstöd och beslutsunderlag för elevhälsans arbete. Den ska också bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik inom elevhälsan. Vägledningen riktar sig i första hand till personal inom elevhälsan, rektorer för aktuella verksamhetsformer, verksamhetschefer för elevhälsan samt skolhuvudmän och beslutsfattare. Den kan även vara av intresse för hälso- och sjukvård, liksom andra verksamheter som riktar sig till barn. Namn enhetschef/avdelningschef/generaldirektör/överdirektör enhet/avdelning 3

5 4

6 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 13 Läsanvisning 14 Vem vänder sig vägledningen till? 14 Förklaring och definitioner av vissa begrepp 14 Inledning 16 Hur har vägledningen tagits fram? 16 Prioritering av de områden som ingår i vägledningen 17 Vad är Elevhälsan? 18 Elevhälsan består av flera insatser 18 Elevhälsans medicinska insatser 18 Elevhälsans psykologiska insatser 18 Elevhälsans psykosociala insatser 18 Elevhälsans specialpedagogiska insatser 19 Vad är hälso- och sjukvård inom elevhälsan? 19 Elevhälsans uppdrag och arbetsuppgifter 22 Elevhälsans uppdrag enligt lagstiftaren 22 Elevhälsans arbetsuppgifter 23 Elevhälsans medicinska insatser 24 Elevhälsans psykologiska insatser 24 Elevhälsans psykosociala insatser 25 Elevhälsans specialpedagogiska insatser 25 Elevhälsan en resurs för en hälsofrämjande skolutveckling 25 Det finns ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande 26 Styrning och ledning av elevhälsan 27 Elevhälsan omfattas av flera regelverk 27 Nationell styrning av elevhälsan 27 Huvudmannens ansvar för elevhälsan 28 Huvudmannen är vårdgivare för elevhälsans hälso- och sjukvård 28 Vem är huvudman vid entreprenad och samverkan? 29 Verksamhetschefens ansvar för elevhälsans hälso- och sjukvård 29 Om verksamhetschefen saknar medicinsk kompetens behövs en medicinskt ansvarig 30 Rektorns ansvar för elevhälsans arbete 30 Vad innebär tillgång till elevhälsa? 32 Huvudmannen har ett ansvar för tillgången till elevhälsans kompetenser 32 Huvudmannen som vårdgivare har ansvar för en god vård 33 Elevhälsans insatser ska vara kostnadsfria för eleven 33 5

7 Bedömning av tillgång till elevhälsa 34 Skolinspektionens bedömning av tillgången till elevhälsa 34 Socialstyrelsens bedömning av tillgången till elevhälsans hälso- och sjukvård 34 Systematiskt kvalitetsarbete 36 Systematiskt kvalitetsarbete i skolan 36 Huvudmannens och rektorn s ansvar för kvalitetsarbetet 36 Systematiskt kvalitetsarbete för elevhälsan 37 Huvudmannen ansvarar för kvalitetsarbetet även vid entreprenad 37 Kvalitetsarbetes olika faser 37 Dokumentation 38 Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- och sjukvården inom elevhälsan 39 Exempel på kvalitetsuppföljning med indikatorer 39 Dokumentation och journalhantering 41 Generella regler för elevhälsan 41 Ärenden som leder till myndighetsbeslut måste dokumenteras 41 Dokumentation av faktiskt handlande 42 Dokumentation av elevhälsans hälso- och sjukvård 42 Elevhälsans hälso- och sjukvård ska dokumenteras i en patientjournal 42 Samma regler gäller för alla skolformer 43 Vem får läsa elevhälsans patientjournaler? 43 Förvaring, arkivering och utlåning av patientjournaler 43 Hantering av patientjournalen när en elev flyttar eller slutar 43 Hantering av patientjournaler vid nedläggning av en fristående skola 44 Vad ska dokumenteras i patientjournalen? 44 Skolpsykologers testmaterial måste markeras i patientjournalen 44 Dokumentation av elevhälsans psykosociala insatser 45 Dokumentation av elevhälsans specialpedagogiska insatser 45 Sekretess 46 Sekretess innebär förbud att röja en uppgift 46 Skadeprövning krävs innan uppgifter lämnas ut 46 Olika uppgifter har olika starkt sekretesskydd 47 Sekretess inom skolan 47 Förskoleklass och skola 48 Elevhälsan 48 Enskild verksamhet (fristående skolor) 48 Sekretess för psykologer i skolan 49 Sekretess för psykologiska test 49 Sekretess gentemot vårdnadshavaren 49 Samtycke behövs för att lämna ut en sekretessbelagd uppgift 50 Samtyckets utformning och omfattning 51 När kan sekretessbelagda uppgifter lämnas ut utan samtycke? 51 Om uppgiftsskyldigheten som följer av lag eller förordning 51 Om det är nödvändigt för att en myndighet ska fullgöra sin verksamhet 52 Om intresset av att de lämnas ut är större än intresset att de hålls hemliga 52 Om uppgiften behövs för tillsyn av myndigheten som lämnar ut uppgiften 52 Sekretessbrytande bestämmelse för elevhälsans medicinska insatser 52 Nya förslag rörande sekretessen i skolan 53 6

8 Samverkan, samarbete och samordning 54 Vad är samverkan? 54 Samverkan, samarbete, samordning 55 Förutsättningar för samverkan styrning, struktur och samsyn 55 Elevhälsans samarbete med elevers vårdnadshavare 56 Förälder och vårdnadshavare inte alltid samma sak 56 Tillstånd bör som regel inhämtas för att lämna uppgifter vidare 57 Vårdnadshavarna ska inte alltid vara delaktiga 57 Samverkan och samarbete inom elevhälsan - Elevhälsoteam 57 Elevhälsans samverkan och samarbete med skolans övriga personal 58 Samverkan och samarbete med skolans pedagogiska personal 58 Samarbete kring medicinsk studie- och yrkesvägledning 58 Elevhälsans samverkan mellan skolformer 59 Elevhälsan och förskolan 59 Elevhälsans samverkan med andra verksamheter 60 Att tänka på vid samverkan med annan verksamhet 60 Samverkan med barnhälsovården 60 Samverkan med övrig hälso- och sjukvård 61 Samverkan med tandvården 61 Samverkan med ungdomsmottagningarna 62 Samverkan med socialtjänsten 62 Samverkan på övergripande nivå med socialtjänsten 63 Samverkan kring det enskilda barnet 63 Barn som far illa eller riskerar att fara illa 64 Anmälningsskyldighet 64 Anmälningsskyldigheten är sekretessbrytande 64 Uppgiftsskyldigheten 64 Barn kan fara illa på olika sätt 65 Riskfaktorer för att ett barn far illa 66 Vad ska skolan och elevhälsan reagera på? 67 Samråd med socialtjänsten vid osäkerhet 68 Socialtjänstens återkoppling till anmälaren 68 Information till föräldrarna 69 Anmälan till polisen 69 Elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete 70 Elevhälsans arbete bedrivs på tre nivåer 70 Elevhälsan ska främja elevernas lärande, utveckling och hälsa 70 Exempel på hälsofrämjande arbete 70 Elevhälsan ska medverka till att förebygga inlärningsproblem och ohälsa 71 Exempel på förebyggande arbete inom elevhälsan 71 Elevhälsans åtgärdande arbete 72 Exempel åtgärdande arbete 72 Arbetsmiljö 74 7

9 Skolan ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete 74 Anvarsfördelning 74 Obligatoriska läkarbedömningar 75 Eleverna ska vara delaktiga i arbetsmiljöarbetet 75 Fysisk arbetsmiljö i skolan 76 Psykisk arbetsmiljö i skolan 76 Sociala medier en del av skolans arbetsmiljö 77 Elevhälsans generella hälsofrämjande och förebyggande arbete kring levnadsvanor 78 Sex och samlevnad 78 Elevhälsans arbete med alkohol, narkotika, dopning och tobak 79 Goda matvanor och fysisk aktivitet 79 Exempel på hur elevhälsan kan främja goda matvanor och fysisk aktivitet 80 Sömn 81 Exempel på hur elevhälsan kan främja god sömn och förebygga sömnproblem 82 Elevhälsans arbete för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa 83 Skolan är en viktig arena 83 Skyddsfaktorer förhållanden som främjar psykisk hälsa 83 Elever med extra sårbarhet för psykisk ohälsa och inlärningssvårigheter 84 Psykisk ohälsa 84 Psykisk ohälsa och upplevelse av stress är vanligt hos elever 85 Psykisk sjukdom 85 Elevhälsans uppgifter för elever med psykisk ohälsa 86 Upptäckt av elever som visar tecken på psykisk ohälsa 86 Vad kan elevhälsan göra om en elev visar tecken på psykisk ohälsa? 87 Att skapa en bra skolsituation för en elev med psykiska problem 88 Behov bland elever med stora koncentrationssvårigheter 89 Exempel på behov bland ängsliga eller osäkra elever 89 Självmord och självmordsförsök 90 Riskfaktorer och varningssignaler 90 Elevhälsans uppgifter 91 Skolfrånvaro 92 Främja skolnärvaro 92 Skolvägran och skolk 93 Orsaker till skolvägran 93 Orsaker till skolk 94 Frånvaroregistrering (skolpliktsbevakning) 94 Åtgärder vid skolfrånvaro 94 Elevhälsans uppgifter 95 Elevhälsans arbete med särskilt stöd, pedagogiska bedömningar och utredningar 97 Vad är särskilt stöd? 97 Skolans ansvar för särskilt stöd 98 Elevhälsans arbete med stöd och anpassning 98 8

10 Samverkan mellan elevhälsans insatser och lärarna på skolan 99 Utredning om särskilt stöd 99 Psykologiska, sociala och medicinska utredningar 101 Extern utredningskompetens kan behövas 101 Skolan ska inte avvakta med stöd till eleven under utredningen 101 Utredning av elever med annan kulturell eller språklig bakgrund 101 Att samarbeta med eleven och elevens vårdnadshavare 102 Utredningen består av kartläggning och bedömning 102 Beslut om mottagande i grund- och gymnasiesärskolan samt i specialskolan 102 Skillnaden mellan utredning inför inskrivning i särskolan och utredning om särskilt stöd 104 Exempel på grupper av elever som behöver anpassning och stöd 105 Elever med autismspektrumtillstånd 105 Autismspektrumtillstånd hos barn i skolåldern 105 Stöd till elever med autismspektrumtillstånd 106 Att skapa en bra skolsituation för elever med autismspektrumtillstånd 106 Elevhälsans uppgifter 107 Elever med adhd 107 Koncentrationssvårigheter betyder inte att eleven har adhd 108 Flickor med adhd 108 Följder av adhd 109 Skolsituation för elever med adhd 109 Elevhälsans uppgifter 110 Hälsobesök 111 Möjliga tidpunkter och innehåll för hälsobesöken 111 Hälsobesök i förskoleklass 111 Hälsobesök i årskurs två 112 Hälsobesök i årskurs fyra 113 Hälsobesök i årskurs sju eller åtta 113 Hälsobesök år ett i gymnasieskolan 114 Hälsobesök syfte 115 Hälsoövervakning 116 Hälsoenkät 116 Hälsosamtal 117 Matvanor och fysisk aktivitet 117 Kartlägga elevernas matvanor och fysiska aktivitet 118 Uppmärksamma skydds- och riskfaktorer 118 Insatser som främjar goda matvanor och fysisk aktivitet 119 Undersökning och remittering 120 Sömnvanor 120 Remittering av elever med sömnproblem 121 Speciella insatser för inflyttade barn 121 Elever placerade i familjehem 121 Nyanlända elever 122 Skolsköterskans öppna mottagning 122 Vaccinationer 123 Huvudmannens ansvar för nationella vaccinationsprogram 123 Vårdnadshavarnas samtycke krävs vid vaccination av barn 123 9

11 Alla vaccinationer ska rapporteras till ett nationellt register 124 Journalföring av vaccinationer 124 Kompetenskrav för att ordinera vaccinationer och läkemedel 125 Centrala begrepp och utgångspunkter för elevhälsans arbete 126 Centrala begrepp 126 Skydds- och riskfaktorer 126 Hälsans bestämningsfaktorer 126 Hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande 127 Utgångspunkter för elevhälsan 128 En evidensbaserad elevhälsa vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 128 Barnperspektiv 129 Etiskt perspektiv 131 Skolans värdegrund 132 Genusperspektiv 132 Normkritiskt perspektiv 133 Funktionshindersperspektiv 134 Referenser 135 Bilaga 1. Vetenskapliga råd, experter och yrkesrepresentanter som deltagit i arbetsprocessen samt remissinstanser 141 Bilaga 2. Underlag för vägledningen 144 Lagstiftning 144 Forskning och utvärdering 144 Systematiskt kvalitetsarbete 144 Kunskap och erfarenheter från professionerna 145 Kartläggningar och kunskapsöversikter 145 Bilaga 3. Skollagen om elevhälsa 146 Bilaga 4. Relevanta författningar samt riktlinjer elevhälsa 147 Internationella konventioner och överenskommelser 147 Lagar och förordningar 147 Läroplaner 151 Föreskrifter och allmänna råd 152 Övriga myndigheters föreskrifter 154 Stödmaterial 155 Handböcker 155 Socialstyrelsens meddelandeblad 155 SKL:s cirkulär 156 Utredningar och propositioner 156 Praxis 157 Bilaga 5. Vad är egenvård?

12 Skolans ansvar 158 Skolan bestämmer vilken egenvård som kan utföras 158 Planering av egenvården 159 Bilaga 6. Drogtestning 160 Bilaga 7. Exempel på orsaker till en elevs svårigheter att tillgodogöra sig skolans undervisning 161 Möjliga orsaker till inlärningssvårigheter 161 Förhållanden hos eleven eller i elevens hemsituation som påverkar inlärningen 161 Kognitiva och adaptiva svårigheter 161 Generella inlärningssvårigheter 162 Specifika inlärningssvårigheter 162 Läs- och skrivsvårigheter 162 Räknesvårigheter 163 Skolproblem till följd av problem i hemmet 163 Emotionella, inåtvända problem som hindrar inlärning 164 Koncentrationssvårigheter som orsak till inlärningssvårigheter 164 Bilaga 8. Specifika hälsoundersökningar 166 Hörsel 166 Förekomst av permanent hörselnedsättning 166 Förekomst av temporär hörselnedsättning 166 Testning 167 Undersökning och remittering 167 Syn 167 Förekomst 168 Testning 168 Undersökning och remittering? 168 Tillväxt och fysisk utveckling 168 Syfte 168 Hur kan tillväxt spegla hälsa? 169 Bedömning av tillväxt 169 Bedömning av pubertet 170 Tidpunkter för vägning och mätning 170 Rygg 171 Naturförlopp 171 Resultat från behandlingsstudier 172 Testning 173 Undersökning och remitternig 173 Bilaga 9. Olika sömnproblem 174 Exempel på sömnproblem 174 Sömnlöshet 174 Parasomnier 175 Motoriska störningar under sömn 175 Sömnrelaterade andningssvårigheter 176 Dagsömnighet

13 12

14 Sammanfattning 13

15 Läsanvisning Vägledningen är tänkt att utgöra ett kunskapsstöd för elevhälsans arbete. Läsaren ska enkelt kunna slå upp den information som eftersöks. Tanken är inte att vägledningen ska läsas från pärm till pärm. Vem vänder sig vägledningen till? Den här vägledningen riktar sig i första hand till personal inom elevhälsan, rektorn er för aktuella verksamhetsformer, verksamhetschefer för elevhälsan samt skolhuvudmän och beslutsfattare. Förklaring och definitioner av vissa begrepp Elevhälsan Ordet elevhälsa syftar i den här vägledningen på elevhälsans samtliga insatser; medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska. I annat fall benämns respektive insats. Funktionshinder Ett funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på sådana begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet samt bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. (Socialstyrelsens termbank) Funktionsnedsättning En funktionsnedsättning är en nedsättning av den fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmågan. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller ett annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd och skador kan var bestående eller övergående. (Socialstyrelsens termbank) Kurator och psykolog Kurator och psykolog benämns skolpsykolog och skolkurator i den här vägledningen. Nivåindelning I förarbeten till skollagen anges att de medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna ska ges på generell och individuell nivå. I den här vägledningen är insatser generella om de sker på 14

16 organisatorisk nivå (till exempel på huvudmanna- eller skolnivå) eller på gruppnivå (till exempel i en klass eller en årskurs). Skolenhet I och med att skollagen (2010:800) började tillämpas ersattes skola som organisatorisk enhet med begreppet skolenhet. Varje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Det ska i alla situationer vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör. En elev kan bara ha en rektor (gäller inte inom vuxenutbildningen) medan en lärare som undervisar i flera skolenheter kan ha fler än en rektor som chef. Särskild elevstödjande verksamhet Särskild elevstödjande verksamhet är stöd som enskilda elever kan få utöver det stöd som varje elev ska få inom ramen för den gemensamma undervisningen och sociala samvaron i skolan. Undervisning Undervisning är målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskolelärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Elevhälsan kan bidra med sin kompetens för att utveckla undervisningen på organisations-, grupp- eller individnivå. Utbildning Utbildning är den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Utbildningen ska exempelvis främja elevers utveckling, lärande och lust att lära, och i samarbete med hemmen främja deras allsidiga och personliga utveckling. Elevhälsan är en del av utbildningen och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Vårdnadshavare och förälder I vägledningen används vårdnadshavare som begrepp både för de fall där elevens förälder är vårdnadshavare eller där någon annan än föräldern är vårdnadshavare. 15

17 Inledning Den skollag som trädde i kraft 2010 definierar elevhälsan som en samlad funktion bestående av verksamheter och insatser som förut fanns inom skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna. Elevhälsan kan med sina specifika kompetenser och kunskaper fylla en central roll i arbetet med att utveckla skolan. Med hjälp av elevhälsan kan utbildningen i skolan utformas på ett sätt som främjar elevernas hälsa och lärande, och förebygger ohälsa och hinder för lärande. Hälsan i befolkningen är ojämlikt fördelad. Det är de svagaste grupperna i samhället som har det svårast, exempelvis de lägst utbildade, de fattigaste, de ensamstående och de utanförstående, och svårigheterna drabbar också deras barn. 1 Barns hälsa påverkas dock inte bara av familjens psykosociala situation utan också av den närmiljö de lever i [1]. Exempelvis kom nyligen en rapport som visar att barns hälsa är sämre i vissa stadsdelar i Göteborg. 2 Skolan är en betydelsefull miljö för alla elever, och sambanden mellan skolframgång och psykosociala problem har bland annat lyfts fram i Social rapport De resultat som presenterades där visar att utbildning är en viktig faktor för ungdomars framtida möjligheter: ju tidigare utbildningskedjan bryts, desto sämre är framtidsutsikterna, och elevgrupper med låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem. Exempelvis lämnar barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande ekonomiskt bistånd grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn. Syftet med vägledningen är att bidra till utvecklingen av en likvärdig elevhälsa över landet. Den ska också bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik 4 inom elevhälsan. Elevhälsan kan med sina specifika kompetenser och kunskaper fylla en central roll i arbetet med att utveckla skolan. Med hjälp av elevhälsan kan utbildningen i skolan utformas på ett sätt som främjar elevernas hälsa och lärande, och förebygger ohälsa och hinder för lärande. Hur har vägledningen tagits fram? Hösten 2010 bjöd Socialstyrelsen in företrädare för de berörda yrkesgrupperna i elevhälsan till möten för att göra en inventering av utvecklingsoch förbättringsområden inom verksamheten. Föräldraalliansen och elevrådsorganisationerna fick möjlighet att ge synpunkter på elevhälsans upp- 1 Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen. Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap 2 Indikatorer för barns hälsa i Sverige av professor Lennart Köhler, Nordiska Hälsovårdshögskolan. 3 Socialstyreslen: Sociala rapporten Läs mer om evidensbaserad praktik i avsnittet om evidensbaserad elevhälsa. 16

18 drag och den inventering som yrkesföreträdarna gjorde. Resultatet från inventeringen redovisades i rapporten Utvecklingsområden för mödra- och barnhälsovård samt elevhälsa. 5 Utifrån professionens prioriteringar genomförde Socialstyrelsen kunskapsöversikter om metoder för tidig upptäckt av psykisk ohälsa 6 och metoder för tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser. 7 Inom ramen för arbetet med vägledningen har Socialstyrelsen tagit fram flera kartläggningar och kunskapsöversikter. 8 Socialstyrelsen anlitade också Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) för att få hjälp med att utvärdera kunskapsläget inom dyslexiområdet. SBU-projektet Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hos barn och ungdomar påbörjades 2012 och ska avrapporteras Under arbetets gång har Socialstyrelsen kontinuerligt stämt av vägledningens innehåll med berörda yrkesföreningar, organisationer och myndigheter. I bilaga 1 finns en förteckning över de medverkande. Genom hela processen har Socialstyrelsen också haft samråd med Skolverket om vägledningen för elevhälsan, men resurser för ett fördjupat samarbete fanns först i januari Detta innebär att Skolverket inte har kunnat göra probleminventeringar och kunskapsöversikter om elevhälsans arbete på motsvarande sätt som Socialstyrelsen. I bilaga 2 finns mer information om vilka underlag som har använts i vägledningen. Prioritering av de områden som ingår i vägledningen I den här vägledningen saknas en del områden som är viktiga för elevhälsans arbete och andra områden behöver utvecklas. Inom ramen för det aktuella uppdraget har Socialstyrelsen och Skolverket valt att prioritera de delar som nu ingår. Prioriteringen har gjorts utifrån yrkesföreträdarnas önskemål och befintlig kunskap. 5 Utvecklingsområden för mödra- och barnhälsovård samt elevhälsa. En kartläggning av professionernas önskemål om riktlinjer eller annan vägledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar- En sammanställning av systematiska översikter. Stockholm: Socialstyrelsen. Upptäcka utvecklingsavvikelser hos barn och ungdomar En sammanställning av systematiska översikter. Stockholm: Se bilaga 2. 17

19 Vad är Elevhälsan? I skollagen (2010:800) som började tillämpas 1 juli 2011 samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården 9 och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. 10 Syftet med att samla insatserna var bland annat att öka samverkan mellan de olika insatserna och att betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. 11 Elevhälsan består av flera insatser I avsnitten nedan beskrivs elevhälsans uppgifter. Beskrivningarna bygger på de gällande regelverken och yrkesgruppernas egna underlag. Elevhälsans medicinska insatser Elevhälsans medicinska insatser omfattar skolsköterska och skolläkare, och det är de som genomför de hälsobesök som anges i skollagen. Eleverna får vid behov även anlita elevhälsans medicinska insatser för enklare sjukvårdsinsatser. Elevhälsans psykologiska insatser Elevhälsans psykologiska insatser omfattar psykolog. Den tidigare skollagstiftningen innehöll inga bestämmelser om tillgång till skolpsykolog, utan den bestämmelsen har införts så att elevhälsan ska ha tillräcklig kompetens för att ge eleverna det stöd de behöver. 12 I Elevvårdsutredningen [2] motiverar utredaren en lagstiftad tillgång till skolpsykolog med att ohälsopanoramat har förändrats. Dagens elever mår ofta fysiskt bra medan deras sociala, känslomässiga och psykiska problem har blivit tydligare. Elevhälsans psykosociala insatser Elevhälsans psykosociala insatser omfattar skolkuratorer som arbetar enligt det övergripande uppdrag för skolans verksamhet som finns angivet i skolans styrdokument. Tidigare fanns inga bestämmelser om tillgång till skolkurator. Detta har nu lagstadgats för att elevhälsan ska kunna ge eleverna det stöd de behöver Med särskild elevvård avses psykolog och kurator (prop. 2009/10:165) kap. 25 skollagen. 11 För mer information, se prop. 2009/10:165 s Prop. 2009/10:165, s Prop. 2009/10:165, s

20 Elevhälsans specialpedagogiska insatser I nuvarande lagstiftning ingår även specialpedagogiska insatser i elevhälsan. Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska insatser för eleven. Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa, sociala situation etcetera på ett tidigt stadium möta eleven i skolsvårigheter och skapa förutsättningar för lärandet. Den specialpedagogiska insatsen syftar inte på en särskild yrkeskategori och kan innefatta till exempel speciallärare eller en skolledare med särskilt ansvar för specialpedagogiska insatser på skolan. 14 En stor del av dem som arbetar inom elevhälsans specialpedagogiska insats är dock specialpedagoger. Vad är hälso- och sjukvård inom elevhälsan? Enligt hälso- och sjukvårdslagen är hälso- och sjukvård sådan verksamhet som bedöms kräva personal med utbildning inom hälso- och sjukvården. 15 Med hälso- och sjukvårdspersonal avses den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården. 16 I relation till elevhälsan innebär det läkare, sjuksköterskor och psykologer. Hälso- och sjukvården inom elevhälsan omfattar de individuellt hälsofrämjande och förebyggande insatserna som exempelvis sker inom ramen för hälsobesök. Däremot kan inte elevhälsans mer generella hälsofrämjande och förebyggande insatser karaktäriseras som hälso- och sjukvård. De generella insatserna kan handla om arbete med elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund, livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Hälso- och sjukvårdspersonalen har dock ett personligt yrkesansvar för att arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, och det gäller oavsett om man arbetar med hälso- och sjukvård eller med generella hälsofrämjande insatser. Elevhälsans framväxt en kort historik Skolhälsovården etablerades under 1800-talets mitt, en tid då de stora hälsoproblemen för barn och ungdomar var infektionssjukdomar och undernäring Skolhälsovården skulle i första hand värna om hälsan, vilket innebar att den skulle arbeta förebyggande. Under 1900-talets första hälft blev skolhälsovården en del av det nationella folkhälsoarbetet. Skolan ansågs ha en viktig uppgift i samhällets strävan att skapa ett sunt folk med sunda vanor, jämsides med förstahandsuppgiften att inpränta boklig lärdom och ett hyfsat uppträdande hos barnen. 17 Denna bredare syn på skolhälsovårdens uppgift uttrycktes i boken Skolhygien 18 som gavs ut Boken tar upp 14 Prop. 2009/10:165, s hälso- och sjukvårdslagen kap. 4 patientsäkerhetslagen. 17 Johannisson, Karin 1991, Folkhälsa. Det svenska projektet från 1900 till 2:a världskriget. I Lychnos/årsbok för idé och lärdomshistoria, Uppsala universitet 18 Kungl. Skolöverstyrelsen 1947, Skolhygien 19

21 frågor om uppfostran, synen på barn i allmänhet och fastställer att skolans miljö och undervisning borde vara utformad så att eleverna kan få optimal hälsa. 19 Elevvård är som begrepp yngre än skolhälsovård och användes första gången 1957 i betänkandet Grundskolan. 20 Där beskrev man de elevvårdande uppgifterna som en god omvårdnad om eleven och som ett underlag för skolans övriga verksamhet. Elevvård hade dock flera betydelser. Det syftade dels på de insatser som lärare och andra i skolan gör för elever som behöver särskilt stöd, dels på de särskilda yrkeskategorierna skolkurator och skolpsykolog samt skolhälsovården. Med elevvård i mer avgränsad mening avsågs skolans strävanden mot att förebygga uppkomsten av skolsvårigheter och andra personliga problem för den enskilda eleven. Begreppet elevhälsa lanserades av Elevvårdsutredningen [2] som benämning på ett nytt verksamhetsområde inom skolan, där såväl skolhälsovård som elevvård samt specialpedagogiska insatser föreslogs ingå. Begreppet antogs av regeringen som i propositionen Hälsa, lärande och trygghet 21 skriver följande: Den elevvårdande verksamheten tillsammans med specialpedagogiska insatser och skolhälsovårdens verksamhet bör inom ramen för ett gemensamt verksamhetsområde, en elevhälsa, som arbetar nära den pedagogiska processen, skapa de bästa förutsättningarna att arbeta med skolans hela lärandemiljö.(s.26) I propositionen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet 22 beskriver regeringen att en sammanslagning av de olika verksamheterna främst syftar till att öka samverkan mellan de olika insatserna, som enligt Elevvårdsutredningen [2] inte är tillräckligt integrerats i skolans övriga arbete. Verksamheten har successivt utvecklats för att hantera den sjuklighet som dominerar i dag, nämligen psykisk ohälsa, allergier och andra kroniska sjukdomar samt utvecklingsavvikelser. Ytterligare tendenser är att verksamheten har fått ett ökat genusperspektiv och har påverkats av att skolans allmänna inriktning gått från förmedling av kunskaper till dialoger med eleverna. Samtidigt har det hela tiden i grunden funnits ett fokus på ett främjande och förebyggande arbetssätt. 23 Etableringen av elevhälsans yrkesgrupper Skolläkarna har funnits längst inom skolhälsovården då några läroverk anlitade skolläkare vid mitten av 1800-talet. År 1919 anställdes den första skolsköterskan, men redan 1913 anställdes en sköterska som biträde till en skolläkare i Stockholm. På nationell nivå anställde Skolöverstyrelsen en 19 Skolhälsovården i backspegeln, Lena Hammarberg, Skolverket,s8 20 SOU 1961:30 21 Prop. 2001/02:14 22 Prop. 2009/10: Skolhälsovården i backspegeln, Lena Hammarberg, Skolverket,s3-4 20

22 skolöverläkare på 1940-talet och på 1960-talet tillkom en central tjänst för en skolsköterska. Kuratorverksamheten och den skolpsykologiska verksamheten i skolan började växa fram under 1950-talet och specialpedagogiska insatser har getts i skolan sedan början av 1900-talet, då i form av så kallade hjälpklasser. På 1960-talets infördes en statligt reglerad speciallärarutbildning som år 1989 ersattes av en specialpedagogutbildning SOU 2000:19. 21

23 Elevhälsans uppdrag och arbetsuppgifter I det här kapitlet sammanfattar vi elevhälsans uppdrag och åskådliggör vad elevhälsan behöver göra för att utföra uppdraget. Syftet är att ge en utgångspunkt för det lokala elevhälsoarbetet. Beskrivningen av arbetsuppgifter utgår från lagstiftningen, Socialstyrelsens tidigare riktlinjer för skolhälsovården och samråd med företrädare för elevhälsans yrkesgrupper. Elevhälsans uppdrag enligt lagstiftaren Vad är då elevhälsans uppdrag? I förarbetet till skollagen 25 står bland annat detta: Elevhälsan ska [ ] bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. 26 Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. 27 I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande. 28 Tabell 1 nedan är en tolkning och sammanfattning av lagstiftarens intentioner i uppdraget för elevhälsans arbete, som de uttrycks i förarbetet till skollagen Prop. 2009/10: Prop. 2009/10:165 s Prop. 2009/10:165 s Prop. 2009/10:165 s Se bilaga 3 för skollagen om elevhälsa. 22

24 Tabell 1. Tolkning av elevhälsans uppdragsbeskrivning. Elevhälsan ska i sitt generellt riktade arbete främja elevers lärande, utveckling och hälsa förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter bidra till att skapa miljöer som främjar lärande utveckling och hälsa. Elevhälsan ska i sitt individuellt riktade arbete bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa uppmärksamma och på rektorn s uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd. Elevhälsans arbetsuppgifter Utifrån uppdragsbeskrivningen ovan går det att formulera vilka arbetsuppgifter elevhälsan behöver utföra för att fullfölja uppdraget. I tabell 2 finns exempel på arbetsuppgifter. Därefter följer beskrivningar av vad som kan ingå i respektive insats arbetsuppgifter, utöver det som gäller för hela elevhälsan. Tabell 2. Exempel på elevhälsans arbetsuppgifter Det generella arbetet innebär att elevhälsan samverkar med skolans pedagogiska personal i arbetsmiljöfrågor samt i det övergripande hälsofrämjande och förebyggande arbetet bistår skolledningen med information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa arbetar för en säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna uppmärksammar förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar tar del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla elevhälsans arbete samarbetar kontinuerligt och strukturerat med pedagogisk och annan personal på skolan samverkar med landstingets hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, ungdomsmottagningar och tandvård. Det individuellt riktade arbetet innebär att elevhälsan är delaktiga i uppgiften att identifiera och åtgärda problem i elevens lärande, utveckling och hälsa deltar i arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar aktivt bistår elever som behöver särskilt stöd. 23

25 Elevhälsans medicinska insatser Utöver det som nämns i tabell 2 ingår det bland annat i arbetsuppgifterna för elevhälsans medicinska insats att tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till ohälsa bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram 30 bidra med medicinsk kunskap inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheter och vid yrkesvägledning ta till vara kunskap om elevernas hälsa i elevhälsans övriga arbete. Elevhälsans psykologiska insatser Utöver det som nämns i tabell 2 ingår det bland annat i arbetsuppgifterna för elevhälsans psykologiska insats att tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete genomföra psykologiska utredningar och bedömningar av elever, grupper och organisationer för att bidra med psykologisk kunskap om elevers förutsättningar för lärande och behov av stöd ge handledning/konsultation till skolans personal kring individer och grupper bidra med kunskap kring psykiska besvär, till exempel ångest och depression, samt med stödjande samtal till elever, vårdnadshavare och pedagoger bidra med psykologisk kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling, till exempel genom utbildning kring psykisk hälsa och ohälsa ta till vara kunskap om elevernas psykiska hälsa i elevhälsans övriga arbete. 30 SOSFS 2006:22. 24

26 Elevhälsans psykosociala insatser Utöver det som nämns i tabell 2 ingår det bland annat i arbetsuppgifterna för elevhälsans psykosociala insats att tillföra psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete genomföra samtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras familjer utreda och bedöma den sociala och pyskosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag infor beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevernas mottagande i grund- och gymnasiesärskola ge handledning och konsultation till skolpersonal bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling bidra med kunskaper om samhällets stödsystem delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling 31 ta till vara kunskap om elevernas generella psykosociala hälsa och sociala situation i elevhälsans övriga arbete. Elevhälsans specialpedagogiska insatser Utöver det som nämns i tabell 2 ingår det bland annat i arbetsuppgifterna för elevhälsans specialpedagogiska insatser att tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete kartlägga hinder i skolmiljön och elevers behov av särskilt stöd, genomföra pedagogiska utredningar samt utforma och genomföra åtgärdsprogram ge handledning och konsultation till pedagogisk personal följa upp, utvärdera samt stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer 32 Elevhälsan en resurs för en hälsofrämjande skolutveckling Elevhälsan är en resurs i arbetet för en hälsofrämjande skolutveckling. Begreppet hälsofrämjande skolutveckling används i den här vägledningen för att beteckna att hälsofrämjande, förebyggande och även åtgärdande arbete i skolan är en del av en långsiktig skolutvecklingsprocess. Elevhälsans roll i 31 Sveriges Skolkuratorers förening, yrkesbeskrivning, en vägledning för skolkuratorn, Högskoleverkets rapport (2012:11 Behovet av en specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan), 25

27 detta arbete kommer till uttryck i skollagens formulering om att elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Förarbetena slår också fast att elevhälsan ska bidra till skolans arbete med att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I en hälsofrämjande skolutveckling ingår också att arbeta med motivation, ett gott skolklimat och tillitsfulla relationer mellan elever och lärare. Läs mer om detta i kapitlet Elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Det finns ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande Elevhälsans insatser präglas av ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Skolan måste hantera såväl elevers lärande som deras hälsa, [3] och elevernas hälsa har stor betydelse för deras skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för den mentala hälsan. Sambandet har bland annat studerats i en systematisk kunskapsöversikt från Kungliga Vetenskapsakademien, [3] där en tvärvetenskaplig panel gjorde följande sammanfattning av forskningsläget: Forskningen visar entydigt att barn som har svårt att hänga med i skolarbetet löper högre risk att få ett lågt självförtroende och må psykiskt sämre än andra barn. Omvänt ökar också ett lågt självförtroende eller en dålig psykisk hälsa risken för att barnet ska prestera sämre än sina klasskamrater i skolan. (s.3-4) Det finns [ ] belägg för att sambanden mellan mental ohälsa och skolprestation följer individen från tidiga skolår och upp i ungdomsåren. Därför är förskolan och de tidiga åren i skolan särskilt viktiga för barnens kunskapsutveckling och psykiska välmående.(s.5) Den tidiga läsförmågan är central för barns kunskapsutveckling och deras psykiska välmående. En dålig läsförmåga medför ökad risk för negativ feedback, svag självkänsla och svårigheter att längre fram tillgodogöra sig annan kunskap och ökad risk för psykiska problem. (s.5) Det finns en rapport om tidigt stöd i skolan där en expertgrupp konstaterar att även om det inte är helt klart hur orsakssambanden ser ut, så finns ett starkt samband mellan svårigheter i grundskolan och psykisk ohälsa och utanförskap i unga år. 33 Utmaningen för skolan och därmed elevhälsan är att fånga upp dessa elever tidigt för att främja deras motivation och lust till lärande. 34 Läs mer om elevhälsans roll i kapitlet Elevhälsans arbete för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. 33 En god start en E -rapport om tidigt stöd i skolan, egeringskansliet, Hugo, Martin, Liv och lärande i gymnasieskolan: en studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program, Avhandling, Högskolan för Lärande och Kommunikation, Jönköping,

28 Styrning och ledning av elevhälsan Elevhälsan finns i olika verksamhetsformer och ska utföra sitt uppdrag både inom offentlig och enskilt bedriven skolverksamhet. Elevhälsan ska verka i skolans värld samtidigt som personalen måste förhålla sig till sina respektive uppgifter 35 och följa de regelverk och lagar som är tillämpliga för just deras profession. För att förstå i vilket sammanhang elevhälsans uppdrag ska utföras är det viktigt att känna till hur styrningen fungerar, vilket ansvar och vilka uppgifter som ligger på olika nivåer och olika funktioner. I detta avsnitt redogörs därför för några grundläggande styrnings- och ansvarsfrågor utifrån elevhälsans perspektiv. Elevhälsan omfattas av flera regelverk Elevhälsan omfattas av flera regelverk som huvudmän, rektorn er, verksamhetschefer och elevhälsans personal behöver förhålla sig till. Förutom skollagen måste de som arbetar med elevhälsofrågor beakta hälso- och sjukvårdens regelverk, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), personuppgiftslagen (1998:204), skolförfattningar, förvaltningslagen (1986:223) med flera. 36 Nationell styrning av elevhälsan Elevhälsan styrs nationellt, bland annat genom att Skolverket och Socialstyrelsen ger stöd och information till huvudmännen om innebörden av lagar och nationella mål. Både Skolverket och Socialstyrelsen publicerar föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande, vilket innebär att de är rättsregler som bestämmer enskildas och myndigheters handlande. Allmänna råd är generella rekommendationer som ger stöd när det gäller att tillämpa olika författningar (lagar, förordningar och föreskrifter). Allmänna råd syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning. De anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Råden bör alltså följas om man inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Staten utövar även styrning genom tillsyn och inspektion. Från och med den 1 juni 2013 har Inspektionsmyndigheten för vård och omsorg (IVO) tillsynsansvaret över hälso- och sjukvårdsverksamheten och dess personal. Skolinspektionen har tillsyn över elevhälsan utifrån skollagen och Arbetsmiljöverket inspekterar skolor, i form av arbetsplatser, utifrån arbetsmiljölagen Se vidare i kapitlet om elevhälsans uppdrag och arbetsuppgifter 36 Se bilaga 4 för en förteckning över vilka lagar som är relevanta för elevhälsan. 37 För mer information om respektive myndighets tillsyn/inspektion, se 27

29 Huvudmannens ansvar för elevhälsan För skolväsendet finns fyra olika typer av huvudmän: kommuner, landsting, stat och enskilda. En huvudman ansvarar för att: genomföra utbildningen i enlighet med bestämmelserna i lagen, i de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar ha ett systematiskt kvalitetsarbete på skolenhets- och huvudmannanivå 38 genomföra verksamheten på ett sådant sätt att de nationella målen uppnås, till exempel beslut om elevhälsans organisation, placering och anställningsvillkor för de anställda inom elevhälsan verksamheten har en adekvat kompetensförsörjning och erbjuda personalen kompetensutveckling med mera skriva avtal för samverkan för samverkan med andra huvudmän 39 förbereda eleverna för arbetslivet. Huvudmannen är vårdgivare för elevhälsans hälso- och sjukvård För all hälso- och sjukvård finns det en ansvarig vårdgivare, och i elevhälsans fall är det utbildningens huvudman som är vårdgivare. 40 Inom all hälsooch sjukvård ska det även finnas en verksamhetschef som ansvarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. 41 Vårdgivarens ansvar för elevhälsans hälso- och sjukvård När det gäller elevhälsans hälso- och sjukvård ansvarar vårdgivaren för att: utse en verksamhetschef för elevhälsans hälso- och sjukvård utse en eller flera anmälningsansvariga enligt lex Maria 42 anmäla verksamhetschef och anmälningsansvariga enligt lex Maria till Socialstyrelsen (vårdgivarregistret) teckna en obligatorisk patientförsäkring enligt patientskadelagen det finns ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet 43,44 inom ramen för det systematiska förbättringsarbetet utöva egenkontroll 45,46 Inspektionen för vård och omsorg: Skolinspektionen: Arbetsmiljöverket: 38 Läs mer i kapitlet om systematiskt kvalitetsarbete. 39 Läs mer i kapitlet om samverkan. 40 Läs mer om vad som är hälso- och sjukvård i elevhälsan under rubriken Vad är hälso- och sjukvård inom elevhälsan? hälso- och sjukvårdslagen 42 Läs mer i kapitlet om systematiskt kvalitetsarbete kap. 1 SOSFS 2011:9. 44 Läs mer om detta i kapitlet om systematiskt kvalitetsarbete 45 5 kap. 2 och 2 kap. 1 SOSFS 2011:9. 28

30 arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamheten dokumenteras 47 ledningssystemet innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa god kvalitet 48,49 ledningssystemets processer och rutiner används för att uppnå samverkan. 50 Vem är huvudman vid entreprenad och samverkan? En huvudman kan med bibehållet huvudmannaskap ge en enskild fysisk eller juridisk person i uppdrag att för huvudmannens räkning utföra uppgifter inom en verksamhet enligt skollagen, däribland elevhälsa. 51 Vid entreprenad har huvudmannen kvar ansvaret för verksamheten och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet samt ansvarar för att följa upp och utvärdera verksamheten. En entreprenör kan alltså utföra uppgifter inom utbildning som kommunen är huvudman för, men det är fortfarande fråga om en kommunal verksamhet i förhållande till barn, elever och vårdnadshavare. 52 Staten eller en enskild huvudman kan också överlåta ansvaret för de medicinska insatser som ingår i elevhälsan till en kommun eller ett landsting. På motsvarande sätt kan en kommun överlåta ansvaret för hälso- och sjukvård inom elevhälsan till ett landsting, och ett landsting till en kommun. 53 När en kommun eller ett landsting tar över ansvaret räknas det dock inte som entreprenad utan samverkan. Skolhuvudmannen har alltid det yttersta ansvaret för att eleverna får den hälso- och sjukvård som behövs. Däremot kan skolhuvudmannen med stöd av bestämmelsen i skollagen överlämna ansvaret att som vårdgivare utse en verksamhetschef enligt kraven i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). 54 Verksamhetschefens ansvar för elevhälsans hälso- och sjukvård Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och är den person som såväl tillsynsmyndigheter som elever, föräldrar och vårdnadshavare samt skolpersonal ska kunna vända sig till med frågor som rör elevhälsans hälsooch sjukvård. Verksamhetschefen kan generellt inte överlåta ledningsansvaret till en annan befattningshavare. Det är verksamhetschefen som ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens och får ansvar och befogenheter 46 Egenkontroll kan bland annat innefatta att man jämför resultat med verksamhetens tidigare resultat, granskar journaler, akter och annan dokumentation samt undersöker om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet kap. 1 SOSFS 2011: kap. 1 4 SOSFS 2011:9; Läs mer under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete. 49 Läs mer i kapitlet om systematiskt kvalitetsarbete kap. 6 SOSFS 2011: kap. 2-3 skollagen. 52 Prop. 2009/10:165 s kap. 9 skollagen. 54 Prop. 2009/10:165 s

31 för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Verksamhetschefen ska själv ha sådan kompetens att denne kan bedöma när ledningsuppgifter ska överlåtas till en medicinskt ansvarig för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet på vården. 55 Inom hälso- och sjukvården finns det till exempel krav på journalföring. 56 En verksamhetschef kan alltså exempelvis ha i uppgift att ta fram, fastställa och dokumentera rutinerna för journalföring. Områden som omfattas av verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen har ansvar för en rad olika områden: bemötande av patienter metoder för diagnostik, vård och behandling kompetens samverkan och samarbete riskhantering avvikelsehantering försörjning av tjänster, produkter och teknik spårbarhet. egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring enligt ledningssystemet. 57 Om verksamhetschefen saknar medicinsk kompetens behövs en medicinskt ansvarig Verksamhetschefen får endast bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter om denne har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Om verksamhetschefen saknar medicinsk kompetens ska en medicinskt ansvarig utses att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Någon annan kan också få i uppdrag att fatta beslut som kräver psykologisk kompetens. 58 Verksamhetschefen bör tydligt ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar i uppdragstagarens befogenheter. 59 Rektorns ansvar för elevhälsans arbete För varje skolenhet ska det finnas en rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Rektorn ska också särskilt verka för att utveckla utbildningen och därmed också elevhälsan. Rektorn beslutar även om sin enhets inre organisation. Enligt läroplanen för grundskolan ska rektorn exempelvis utforma undervisningen och elevhälsans verksamhet så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver 55 Läs mer i kapitlet om systematiskt kvalitetsarbete 56 Läs mer under rubriken dokumentation och journalhantering. 57 Läs mer om ledningssystem i kapitlet om systematiskt kvalitetsarbete , 30 hälso- och sjukvårdslagen 59 F , under rubriken Ansvar för enskilda ledningsuppgifter. 30

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Elevhälsan Elevhälsan är en del av skolans lärandeuppdrag och en resurs för hälsofrämjande skolutveckling, så här står det i dokumentet:. Skolans uppdrag

Läs mer

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Bilaga 1 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla

Läs mer

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Reviderad

Reviderad Reviderad 2018-05-01 Innehåll Central elevhälsoplan Ale kommun...2 Lokal organisation av elevhälsan i Ale...2 En samlad elevhälsa...2 Elevhälsa utifrån Partanen...2 Elevhälsoteam (EHT)...2 Journalföring...3

Läs mer

Elevhälsan. Informationsblad

Elevhälsan. Informationsblad Informationsblad 1 (6) Elevhälsan Huvudmannen ska se till att det finns elevhälsa för alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Skolkurator inom Vittra Workshop: tydliggörande av uppdraget Syfte Påbörja tydliggörande av skolkuratorsuppdraget inom Vittra Kvalitetssäkring och utveckling Likvärdighet Skapa medvetenhet om kompetens

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Bilaga 1 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (9) 2016-10-28 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun

Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun Dokumenttyp Rutin Fastställd/upprättad 2014-11-14 av Rektorsgrupp och Elevhälsan Senast reviderad - Detta

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7 Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,

Läs mer

Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet

Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) 2010-03-01 Bilaga 1 Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet Utgångspunkter, mål och uppdrag Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön,

Läs mer

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018 Elevhälsoplan 2018 Sandbäcksskolan Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018 Plan för elevhälsoarbetet på Sandbäcksskolan Sandbäcksskolan vi kan, vi vill och vi vågar Vi kan : Vi vill :

Läs mer

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget Uppdraget Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget Rätt fokus Rätt insatser Kvalitet! Utgångspunkter Vetenskap Beprövad erfarenhet Värdegrund Barnperspektiv Etiska principer Skollagen För medicinska,

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats 2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats 2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Box 5006, Lillbybacken 3 163 05 SPÅNGA 08-508 43 610 Elevhälsan Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro

Läs mer

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Uppdaterad 2016-04-04 Elevhälsan Sida 1 Innehåll Inledning 3 Elevhälsoarbete 4 Elevhälsoteam (EHT) 5 Elevhälsoteam (EHT) syfte och organisation...

Läs mer

Elevhälsan i Botkyrka

Elevhälsan i Botkyrka Elevhälsan i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: UF/2019:22 Dokumentet är beslutat av: Utbildningsnämnden Dokumentet beslutades den: 5 februari 2019 Dokumentet gäller

Läs mer

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO Herman Pettersson Inspektör / Jurist Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO De viktigaste lagarna som berör medicinska insatsen Det går inte att välja vilka lagar som

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan 2017/2018 Bakgrund Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete och därigenom stödja elevens utveckling mot

Läs mer

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 1 Innehåll Lokal elevhälsoplan för Uvengymnasiet läsåret 2014-2015... 3 Bakgrund... 3 Elevhälsans uppdrag enligt skollagen... 3 Syfte... 3 Styrdokument...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen 1 (8) Gluntens Montessoriskola Ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-5521 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Gluntens Montessoriskola i Uppsala kommun Skolinspektionen

Läs mer

PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN

PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN Elevhälsans Medicinska Insatser PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN REGELVERK Utdrag ur Skollagen 2010:800: Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan,

Läs mer

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola. Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet)

Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet) Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet) Innehåll Elevhälsan i skolan ska:... 2 Mål för elevhälsoarbetet på Ormbergsskolan 2018/2019... 2 Utvärdering...

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2017:1146 Åre kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn av Mörsils skola belägen i Åre kommun 2 (9) Dnr 43-2017:1146 Tillsyn av Mörsils skola Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Elevhälsa Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Skolans uppdrag Utbildningens syfte Elevhälsans omfattning och uppdrag Elever i behov av särskilt stöd

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Elevhälsoplan. för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017

Elevhälsoplan. för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017 Elevhälsoplan för Bräcke kommuns skolområden 2014-2017 Elevhälsans vision är att varje elev får ett livslångt lärande i en trygg och lustfylld skola 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3

Läs mer

Elevhälsoplan. Olympen Telefonplan 2017/2018

Elevhälsoplan. Olympen Telefonplan 2017/2018 Elevhälsoplan Olympen Telefonplan 2017/2018 Bakgrund Det är skolans uppdrag att utifrån varje elevs individuella förutsättningar ge de redskap som eleven behöver för att nå de nationella kunskapsmålen.

Läs mer

7-9. Elevhälsoplan. för

7-9. Elevhälsoplan. för 7-9 Elevhälsoplan för 1 7-9 Innehåll Elevhälsoplan Vifolkaskolan 7-9... 3 1.Syfte... 3 2. Mål... 3 3. Skollagen - definition av elevhälsa... 3 4. Vifolkaskolan 7-9 organisation och elevhälsa läsåret 2017/2018...

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6 Vår vision Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden Utgångspunkter Följande mål och riktlinjer utgår från gällande styrdokument 1. I detta

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses 2013-09-08 Att: Socialstyrelsen Avdelning för kunskapsstyrning Margareta Bondestam margareta.bondestam@socialstyrelsen Dnr: 3.1-35372/2013

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Rossö Tjärnö Koster Hösten 2016 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Barn- och Elevhälsoplan

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Barn- och Elevhälsoplan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Barn- och Elevhälsoplan Fastställt av: Utbildningsnämnden Datum: 2019-04-24, 39 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan Elevhälsoplan 2016-10-31 Inledning Lyrfågelskolan är en F-9 skola belägen i de östra delarna av Trollhättan. På skolan går idag ca 820 elever fördelat på tre skolenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolan bedriver

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått

Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(1) Finns verksamhetschef utsedd enligt hälso- och sjukvårdslagen? Är verksamhetschefen läkare/sjuksköterska? Inspektionen

Läs mer

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser:

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser: BILD 1 ELEVHÄLSA Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skolhälsovården försvinner som begrepp och ersätts av

Läs mer

Handlingsplan - Elevhälsa

Handlingsplan - Elevhälsa Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan

Läs mer

Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen. Antagen av nämnden Uppdaterad

Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen. Antagen av nämnden Uppdaterad Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen Antagen av nämnden 2014-12-17 Uppdaterad 2017-09-19 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Styrdokument för elevhälsan... 3 Elevhälsans

Läs mer

Plan för elevhälsan Vilboksskolan läsåret 2018/2019. Vilboksskolan en skola med Kunskap, Trygghet och Trivsel för alla elever!

Plan för elevhälsan Vilboksskolan läsåret 2018/2019. Vilboksskolan en skola med Kunskap, Trygghet och Trivsel för alla elever! Plan för elevhälsan Vilboksskolan läsåret 2018/2019 Vilboksskolan en skola med Kunskap, Trygghet och Trivsel för alla elever! INLEDNING Planen har som syfte att skapa en gemensam syn på vad elevhälsan

Läs mer

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN Håkantorpsskolan Läsåret 2017/2018 0 Innehåll Elevhälsan Håkantorpsskolan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet...2 Rektor...2 Specialpedagog...2 Skolsköterska...2 Skolkurator

Läs mer

Beskrivning av elevhälsans kompetenser och insatser

Beskrivning av elevhälsans kompetenser och insatser 2017-02-24 Beskrivning av elevhälsans kompetenser och insatser Avseende 1. medicinska insatser 2. specialpedagogiska insatser 3. psykologiska insatser 4. psykosociala insatser Elevhälsans medicinska insats

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2017-2018 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Hågadalsskolan 2015/16

Hågadalsskolan 2015/16 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 3 Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola 150909 LOKAL ELEVHÄLSOPLAN Vedby skola Inledning Enligt skollagen (2010:800) som trädde i kraft den 1 juli 2011 behandlas elevhälsan i 2 kap 25-28. I dessa paragrafer regleras allt från personalens kompetenser

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2015/2016

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2015/2016 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2015-05-30 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2016/17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola ELEVHÄLSOPLAN Vid Dalbackens friskola Sammanfattning I detta dokument finner du information om hur elevhälsoarbetet vid Dalbackens friskola är tänkt att vara. I elevhälsoteamet så ingår ett antal olika

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan plan för elevhälsoarbetet 160811 Malmö stad Grundskoleförvaltningen Dammfriskolan 2016-06-22 Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan Elevhälsoarbetet Allas ansvar Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan tar

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Central elevhälsoplan. Riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbete inom grundskolan i Strömsunds kommun

Central elevhälsoplan. Riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbete inom grundskolan i Strömsunds kommun Central elevhälsoplan Riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbete inom grundskolan i Strömsunds kommun Innehållsförteckning INLEDNING 3 BEGREPP I ELEVHÄLSOARBETET 4 ÖVERGRIPANDE SYFTE OCH MÅL FÖR ELEVHÄLSOPLANEN

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:11316 Stiftelsen Liten Lär Org.nr. 817605-2770 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Uppsala Enskilda Skola i Uppsala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress

Läs mer

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan

Läs mer

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och

Läs mer

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94 Saknad! Utredningens uppdrag: Kartlägga långvarig och ofta förekommande frånvaro, ogiltig+giltig Analysera orsakerna Föreslå förbättrat arbete

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Entreprenad och samverkan

Entreprenad och samverkan Juridisk vägledning Reviderad mars 2017 Mer om Entreprenad och samverkan Entreprenad enligt skollagen är när en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman, med bibehållet huvudmannaskap, sluter avtal

Läs mer

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 2 Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde 1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2017:5818 Pajala kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Smedskolan i Pajala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (5) Skolinspektionens beslut

Läs mer

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Cirkulärt samband Lärande - Hälsa Goda skolresultat = hälsofrämjande

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Stockholms kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kungsholmens grundskola belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Kungsholmens grundskola har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren

Läs mer

Beslut för förskoleklass

Beslut för förskoleklass Skolinspektionen Askrike Utbildning AB Org.nr. 556888-4257 Beslut för förskoleklass efter tillsyn i Flottiljens skola belägen i Täby kommun Förstagångstillsyn Flottiljens skola Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan Februari 2016, fastställt av Rickard Leo, rektor Trollehöjdskolan, 10 mars 2016 Syfte Elevhälsoplanen är en ledstång och syftar till att definiera uppdraget, skapa rutiner

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram Dnr 43-2016:10996 Uppsala kommun för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram efter tillsyn av Ekebygymnasiet i Uppsala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20

Läs mer