Resultat av I det samiska rummet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat av I det samiska rummet"

Transkript

1 Rätten till kulturminnena och historien Seminarium arrangerat av Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet 6 oktober 2011, Tingvall B&B, Bullaren Sydsamer ma nniskorna, spra ket, historien och landskapet Erik Norberg, arkeolog, Saemien Sijte, Snåsa Den 6 oktober 2011 arrangerade Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet det andra av fem planerade seminarier under projekden 1/ / Vid träffen deltog 40 personer, en dryg &ärddel av resandeursprung. Innehåll: Sydsamer människorna, Vitbok om romer inklusive språket, historien och resande s. 13 landskapet s. 2 Exkursion 1ll Snarsmon s. 16 Skogfinnene og svedjebruket Plats1ps, Nästa seminarium, s 6 Bilagor s. 18 Kunskapsinsamling om resande i då1d och nu1d s. 9 Samisk kultur Det samiska området sträcker sig över fyra länder Norge, Sverige, Finland och Ryssland. I norra Sverige finns fem kommuner där samerna är i majoritet. Det samiska samhället sträcker sig över många försörjningsvägar renskötsel, jakt och fångst, jordbruk, kus=iske med mera. I Sverige är samerna en urbefolkning som längre fram i 1den hållit fast i e> nomadiserande liv än andra befolkningsgrupper. Kartering som gjorts av kulturlandskapet visar a> runt år 400 var endast enstaka områden längs kusterna odlade och många befolkningsgrupper försörjde sig i stor utsträckning genom mer nomadiserande liv. Fram 1ll 1900 var sydsamerna helnomadiserande och fly>ade upp 1ll fem gånger om året för a> nå bästa försörjning. Man hade små tama renflockar. På olika platser där man färdades hade man källargropar där man kunde spara mat i upp 1ll e> år. Språkforskning har visat på e> språkutbyte mellan svenska/norska och samiska. Till exempel orden räv och 2 Erik Norberg är arkeolog och arbetar idag med sydsamiska kulturminnen i projektet I det samiska rummet. Själv har han sitt ursprung i Lunde utanför Kramfors. Lunde är platsen för skotten i Ådalen 1931, då fem demonstrerande arbetare sköts till döds av militären. Detta var en händelse som påverkade Eriks egen släkt. I sin barndom hörde han också berättelser om hur tattare före kriget kom till byn och bodde hos en resandefamilj som bodde där. Denna kunskap har han haft med sig in i arbetet med sydsamer, där släkter och relationen till släkten är viktig. ekorre har kommit 1ll svenskan från samiskan som en följd av skinnhandel. Samerna har i sin tur lånat in mjölkterminologi från majoritetens språk. Projektet I det samiska rummet Erik är projektledare på interregprojektet I det samiska rummet, som med stöd från bland annat Same1nget verkar i det svensknorska sydsamiska landet. Avsikten med projektet är a>

2 Erik Norberg är verksam vid Saemien Sijte i Snåsa. Han är arkeolog och projektledare för Interregprojektet I det samiska rummet. Foto: Svein Norheim stärka det sydsamiska samhället. Det finns väldigt lite historia skriven om sydsamer av sydsamer. Det som finns skrivet har sin start från 1600-talet då präster under intensiv missionering började skildra sydsamerna. I projektet arbetar man för a> lära sig se och känna igen sydsamiska kulturminnen. De>a görs i samarbete mellan sydsamer och projektpersonal. Man diskuterar också mycket samtalsteknik hur talar man om vad som hänt i landskapet. Man arbetar med a> finna ortnamn som försvunnit från kartan och a> söka i arkiv. Det har visat sig a> det är mycket i de samiska kulturlämningarna som gör a> man kan se a> de är just samiska. När majoriteten i Sverige och Norge skildrar omvärlden stoppar man oba vid riksgränsen. Ur e> samiskt perspek1v blir kartbilden i Skandinavien en hel annan och centrum fly>as 1ll gränsområdet. I det samiska rummet fortsä>er de>a arbete genom a> föra ihop 1ll en kultur över gränsen för a> visa rörelsen i rummet. Projektet har skapat en databas som man kan använda på svenska, norska sydsamiska för a> läsa om samma plats på olika språk. Norge har kommit längre än Sverige när det gäller kulturminnena. Same1nget har anställda arkeologer och är offentlig remissinstans. Dock ägs de samiska kulturminnena enligt norsk lag av den norska staten, trots a> interna1onella minoritetskonven1oner säger a> gruppen själv ska ha rä>en 1ll sin kultur och sin historia. Norska samiska kulturminnen är automa1skt fredade om de är äldre än 100 år. Resultat av I det samiska rummet Projektet I det samiska rummet håller nu på a> avslutas och Erik berä>ade med ord och bilder en spännande historia om en rad platser man hi>at under de år projektet pågå>. Bland annat har man kunnat visa hur man kan finna den centrala bostaden/kåtan på en lämnad plats. Inredningen i kåtan är all1d uppbyggd på samma sä> kring tre gudinnor. Det som finns kvar när man tar ner kåtan är härdstenen. En flat noga lagd häll visar därför a> en plats är en samisk boplats. Runt om på &ället och i skoglandet har man också rengärden. Vi fick se exempel på hur sådna kan synas i landskapet 1ll och med från satellit. I övergivna gärden syns mycket sly på grund av gödslingen. Samernas gravar ligger oba under fly>block/hällar. Kanske var det vanligast med öppna gravar. I en grav trodde man förstj på grund av fynd av smycken, a> det låg en kvinna. DNA har visat a> det var en man i graven troligen en nåjd. Bilden visar en av projektets medarbetare håller fram den gievrie trumma som man under en inventeringsdag fann placerad väl skyddad ute på.jället. Smycken används för övrigt ak1vt i kulturen. De första mynten fick dubbel användning som betalningsmedel och som smycken. De användes mycket som offergåvor. Man har också dokumenterat många offerplatser, de finns oba där mark möter va>en eller mark möter himmel. Vi fascinerades av e> enskilt fynd av en gievrie trumma (ordet gievrie betyder stark/ styrka) som gjort under projektet. Det har givit möjligheten a> komma vidare med ny> arbete och utveckling av sydsamiskt arkeologiskt arbete. Nya diskssioner om vem som har rä> 1ll föremål som dessa har skapats, nya möjligheter för det samiska samhället a> få ansvar för sin historia är på väg. Under arbetat har man tagit fram 160 olika ord för sydsamiska 3 4

3 Erik Norberg visade med kartor åhörarna hur kort tid Skandinavien egentligen varit uppodlat. kulturlämningar, av dessa har aldrig funnits i ordböcker förut. Listan av ord får fram1da betydelse för Riksan1kvarieämbetet/ Riksan1kvaren i fram1den. Kända ord som björngrav har få> fördjupad betydelse ebersom man nu kan förklara a> det inte endast är en plats där man begravt en björn utan a> platsen innebär betyder det heliga djurets grav. Enligt myten är samerna släkt med björnen. Platser som hi>ats finns i databasen som nås genom h>p:// Sakrala lämningar som hi>ats i projektet läggs inte ut 1ll allmän beskådan på hemsidan de finns bara inom samiska området i databasen Slutsatser Man har kunnat visa a> de skribliga uppgiberna från prästerna, som historieskrivningen oba byggts på, inte stämmer när man idag gör arkeologiska utgrävningar. Tradi1onsbärare ska kunna stå som medförfa>are av vetenskapliga ar1klar om den sydsamiska kulturen. Tidigare har de bara framställts om informanter, trots deras kunskaps avgörande betydelse för arbetet. Öppenhet angående projekt, syben och målsä>ningar är nödvändiga. De>a projekt var skrivet och finansierat innan det presenterades på lokal nivå. A> utbilda de intresserade i samtalsteknik gör a> de kan samla in informa1on och det blir fler som kommer 1ll tals. Mer om I det samiska rummet finns a> läsa på projektets hemsida h>p://www.samiskarummet.se 5 Skoginnene og svedjebruket Ingunn Holm, Riksantikvaren, Oslo Skoginnarnas svedjebruk och nomadiserande liv Skogfinnarna försörjde sig genom a> bränna skog och odla en speciell form av råg i askan. E> korn av svedjeråden gav flera ax, vilket gjorde a> e> kilo utsäde gav en skörd om 100 kilo. Man kunde odla samma svedja två år i rad. Svedjor ordnades i lag så man inte behövde äga marken för a> kunna vara svedjebonde. På skogfinska gårdar kunde det därför bo många människor. Det är troligt a> tatere kan ha ingå> i svedjelagen. Kunskapen om denna odling kom från öster, svedjefinnarna kom från savolaxområdet i Finland 1ll Sverige på uppmaning av den svenskfinska kungen. EBer hand fly>ade man vidare in i Norge Skog.innarnas kärnområde i de norsksvenska gränstrakterna överstämmer mycket väl med det område där det också funnits en stor andel tatere. 6 Ingunn Holms doktorsavhandling handlade om skog.innarnas svedjebruk och hur man.inner spåren av dem i kulturlandskapet. Skog.innene har i Norge status av en erkänd etnisk minoritetsgrupp. I dag arbetar hon med andra frågor vid Riksantikvaren i Oslo. för a> finna grov granskog a> bränna. För staten blev fly>andet besvärligt med tanke på ska>läggningen. Det blev också konflikter om skogsråvaran när gruvindustrin behövde ved. Skogfinnarna sökte sig vidare västerut och kom så långt som 1ll Telemark och Drammen, även om finnskogen i Hedmark och Värmland var centrum.

4 Skogfinnene hade en stark ideologi om a> vandra ut och finna nya svedjor. De>a gav e> obegränsat förhållande 1ll landskapet. De gick ak1vt ut och sökte nya svedjor i ny terräng, 1ll skillnad från den fasta befolkningen som höll sig mer på samma plats på släktens område. Man fly>ade oba gården var år när man funnit e> ny> område för svedjor. Svedjefinnarna levde e> liv som e> slags halvnomadiska bönder. Kontakter mellan tatere och skogfinnarna i Finnskogen var stor. De>a var e> område för god handel mellan skogfinnar och tatere. Kanske hade det betydelse för samarbetet a> man i båda grupperna var mobil? Skoginnarna och sla kten Många är idag av skogfinsk släkt men ingen talar skogfinska längre, de sista gjorde det på 1950-talet. Man talade då savolaxfinska från 1600-talet. I familjerna hade man klara släktnamn som man höll hårt på på i familjen. Dessa är oba inte inskrivna i kyrkböckerna, utan där står skogfinnarna med svenska respek1ve norska son och sen-namn. Inom kulturen hade man god kontroll på släkten och de platser där man hållit 1ll. E> sä> a> hålla kontakt i e> mobilt samhälle är a> hålla ordning på släkten. Ingunn Holm. Skoginnarnas kulturminnen Det finns inget samlat register över skogfinnarnas kulturminnen. Databasen Askeladden ska samla de fredade kulturminnena i Norge men den kunskap som finns om skogfinnarnas kulturminnen är personavhängig och finns hos enskilda personer. Det handlar också om kulturminnen som landskapet äter upp, som döljs när naturen ändrar sig ebersom de inte upprä>hålls. Det förhåller sig på samma sä> med många platser som kan berä>a om resandefolkets hustoria, 1ll exempel lägerplatser. Utgångspunkten för a> finna 7 svedjefinnarnas platser är platsnamn. Husen/resterna av husen hi>ar man oba rä> lä>. Själva svedjorna är svårfunna. Ingunn har lärt sig finna dem genom a> avgöra om platsen i stort lämpar sig för jordbruk. Sedan gäller det a> gräva eber kol och ta prover på marken för pollenanalys som kan visa om det odlats svedjeråg i området. Riksantikvaren och de nasjonale minoriteters kulturminner Avslutningsvis tog Ingunn upp hur Platsen fo r seminariet 8 norska Riksan1kvaren arbetade fram en rapport om nasjonale minoriteters kulturminner. Den behandlade tater/romani, rom (romer), jöder (judar), skogfinner, kvener och nya minoriteter. Arbetet utgick från a> man tog kontakt med minoriteternas organisa1oner för a> göra sig känd med deras kulturer. Målet var a> få in minoriteternas kulturminnen in i det ordinarie arbetet och a> de ska fredas på samma sä> som majoritetens kulturminnen. Det förefaller for=arande vara en del a> göra när det gäller det. Seminariet hade förlagts 1ll Tingvalls B&B och konferens i Bullarebygden i norra Bohuslän. Anläggningen har en ekologisk profil med egna energilösningar och e> ekologiskt byggnadssä>. Den byggdes upp av HushållningsSällskapet i Göteborgs och Bohuslän men såldes för några år sedan. De nuvarande ägarna driver den vidare i en ekologisk anda. Den rikliga mat som serverades under seminariedagen var i största möjliga utsträckning lagad av ekologiska råvaror. Tingvall B&B i Bullarebygden i norra Bohuslän. Foto: Svein Norheim

5 Kunskapsinsamling om resande i da tid och nutid David Sjögren, forskare i historia, Umeå universitet Offentliga skriftliga ka llor om resandefolket David inledde med a> tala om vi ska söka kunskaper om det liv som resande levt i historiska officiella (skribliga) källor måste tänka på i vilket sammanhang källorna har skapats. Själv har han studerat det han kallar den svenska kommunala exklusionsstrategin som går a> se mellan I många kommunarkiv finns handlingar som skildrar denna 1d och hur kommunerna hanterade resande. Genom Svensk lokalhistorisk databas (SLDB) h>p://www.lokalhistoria.nu kan man redan nu, och i ännu större utsträckning på sikt, finna sådana sockenstämmo- och mötesprotokoll i digitaliserad form. En kollega 1ll David har gjort en undersökning över Halland i denna databas och hi>at bland annat vitesförbud, som innebar a> om man agerade i samröre med resande fick e> straff. Det fanns hysningsförbud, som skulle hindra a> resande kunde överna>a hos någon i socknen. Även allmoseförbud där man stadgar a> det förbjudet a> ge bidrag 1ll resande och förbud a> sälja fas1gheter 1ll resande. 9 Materialet i handlingar som dessa visar vem som hyst någon, hur oba, hur mycket och vem. Det visar också hur det förekom a> kommunerna köpte hus som kunde komma a> säljas 1ll resande. Om någon dömdes 1ll vite skulle det godkännas av länsstyrelsen, som obast inte gjorde de>a. OBa avslogs vitet på grund av formalia. Det kunde råda en osäker rä>ssäkerhet, som a> man inte kunde definiera vem som var resande. Länsstyrelserna ansåg också a> det var e> problem med en lags1bning som förbjöd a> ge mat 1ll svältande människor eller hysa någon i uselt väder. En dom i Regeringsrä>en 1915 visar a> staten inte rik1gt gillade förbud. Det ansågs vara e> problem med lokal David Sjögren disputerade 2010 med en avhandling där han studerat skol- och utbildningsfrågor för samer, resande och romer under tiden I avhandlingsarbetet mötte David mycket of.iciellt material där myndighetspersoner talade om resandefolket/ tattarna. David är idag forskare vid Umeå universitet. praxis riktad mot en viss befolkningsgrupp, utan a> befolkningsgruppen var definierad. För statsmakten blev det också e> problem a> om den ena kommunen stoppade de resande i sin kommun så gick problemet vidare 1ll nästa kommun. Samma mönster syntes i Finland och Norge det var de lokala myndigheterna som är den agerande kraben mot de resande. Tattarinventeringarna In på 1900-talet engagerar sig staten i ta>arfrågan, ebersom man vill samla kunskaper och informa1on. Från och med 1910 noterade folkbokföringen u>ryckligen ras. De>a följdes av tre inventeringar : Fagvårdslags1Bningskommitténs ta>arinventering David Sjögren. Denna finns på Riksarkivet och innehåller över 1000 akter utan personuppgiber; En undersökning avgränsad 1ll Skåne ; Socialstyrelsens inventering ; De tre undersökningarna skiljer sig åt när det gäller: Vad man ville veta; Varför; Hur; Vilka uppgibslämnarna var. Varfo r 1922: Bestämma antalet resande/romer för a> veta om de skulle omfa>as av lösdriverilags1bningen eller om det behövdes särskild lags1bning : Är ta>arna e> problem för myndigheterna ute i landet? : Hur kan vi bestämma vem som är resande eller ej? Utan a> veta de>a ansåg man det omöjligt a> hantera ta>arfrågan. 10

6 Vad 1922: Använde en inventeringsblanke> där det ställdes frågor som hur många resande som bodde i församlingen. Vilka deras bostadsförhållanden var hade de egen gård, hyste de andra. Hur många fanns ständigt på platsen, hur många reste kon1nuerligt. Hur ser det ut med skolgången, bro>, 1ggeri. Om det inte bor resande fast kommer det då genomresande och varifrån. Och så vidare : Ta reda på hur man kan veta något om vem som är resande. Frågorna tar upp varför man menar a> en viss person är resande? Det antogs kunna vara enligt hävdvunnen uppfa>ning på orten; från övriga ortsbefolkningen skibande rasdrag; på grund av familjens levnadssä> eller övriga skäl. Det ställdes frågor om språk och om personerna står som ta>are i kyrkboken. Baksidan innehåller personuppgiber och är därför sekretessbelagd. Sva righeter Det var omfa>ande diskussioner innan inventeringen startade om hur det skulle gå 1ll. Vid denna 1d runt 1940 lades mycket arbete på a> inventera samhället i stort och det var oba polisen som gjorde dem. SCB, Sta1s1ska centralbyrån, ville inte göra undersökningen ebersom de menade a> defini1onerna var svåra. I socialstyrelsens inventering är uppgibslämnarna därför 1ll 90% poliser som också frågar även andra, som skollärare, ortskunniga och sociala myndigheter. Även präster lämnar uppgiber. Resultatet visade myndigheterna mer omfa>ningen och komplexiteten av frågan än a> lösa den. Man visste inte vilka personerna man talade om var. Det finns e> stort mörkertal, vi vet inte egentligen hur många de är. Myndigheterna bestämde a> man inte ville fråga dem det berörde, ta>arna, om de var resande ebersom man tyckte a> man måste veta först vilka man skulle fråga, vilka var ta>are. Slutsatser David har gå> genom de 7000 akterna från inventeringen Han kan se en bild av hur myndigheterna uppfa>ade resande. Den visar också a>: Det är lokala myndigheter som har konflikter med resande man kan se det bland annat när det gäller barnavårdsnämnd och närings1llstånd för handel: Man kan finna personuppgiber, resvägar, skolförhållanden, läsoch skrivkunnighet. Kombinerar man materialet med andra källor läser den på si> eget sä>/ ställer sina egna frågor kan man lära sig mycket. Man kan 1ll exempel studera ansökningarna om närings1llstånd där det finns exempel på a> sådant har nekats för a> den sökande inte har fast bostad utan närings1llstånd har man inga pengar och svårt a> skaffa fast bostad. Av skolprotokoll kan man studera hur det gick i skolan och jämföra de>a med uppgiber som kan påverkat skolgången, 1ll exempel hade barnen en lång skolväg. I ska>elängder går det a> se hur familjerna som ansågs problema1ska klarade sig rent ekonomiskt om man jämför med oproblema1ska familjer. Man kan se a> det är en krabig ökning av antalet ta>are i landet mellan inventeringarna kommer man fram 1ll summan På 1940-talet blir det David tror a> ökningen i stort beror på de olika undersökningsmetoderna med olika sybe och uppgitslämnare. Varfo r ville man underso ka tattarna? I den korrespondens som förekommer i anslutning 1ll inventeringarna har David inte funnit nazis1ska mo1v. Han menar a> det är vik1gt a> sä>a sig in i hur de som beställde undersökningen tänkte när de gjorde den. I särskilt den sista undersökningen är det tydligt a> man vill finna e> sä> a> iden1fiera vilka som är ta>are. Vad som skulle ske> om man lyckats är lite osäkert. Det kunde 1ll exempel ha skapats riktade åtgärder för utbildning med kanske internat och kolonianläggningar där resande skulle bo och barnen skulle gå i skolan. Anpassning var kanske helt enkelt det man var ute eber. Här kan man jämföra med norska förhållanden och Norsk misjon blandt hjemlöse. Fo ljdfra gor Vad hände på orten eber inventeringarna? Inventeringarna var välkända och uppmärksammades i media. David tror många i lokalsamhället fick kännedom om vilka som kom med i inventeringen, men han har inte undersökt om det fick lokala följder

7 Vitbok om romer inklusive resande Katri Linna Som en extra punkt hade några minuter avsas för generaldirektör Katri Linna vid svenska arbetsmarknadsdepartemenet som få arbetsmarknadsministerns uppdrag a sammanställa en så kallad vitbok om romer, inklusive resande. Katri Linna har!digare varit diskrimineringsombudsman. Uppdraget om vitboken gavs eber utredningen Romers rä. Vitboken ska ge en samlad översikt av övergrepp, kränkningar och andra särbehandlande åtgärder gentemot romer och resande åren I den svenska officiella defini1onen räknas resandefolket som en del av gruppen romer. Katri inledde med a> förklara a> hon har e> ovanligt uppdrag. Hur ska man 13 skriva historia och få det erkänt av dem som det berör och som man erkänner a> man inte behandlat väl? Det är också e> problem a> det är stor skillnad i levnadsförhållanden inom gruppen romer, som innehåller grupper från resande 1ll rela1vt nyanlända balkanromer. Uppdraget innebär inte a> komma med ideer eller åtgärdsförslag, arbetet ska vara bakåtblickande. Problemet med de>a är a> det i Sverige finns mycket lite forskning i ämnet, medan Norge har mycket mer. EBer denna inledning ställdes en rad kri1ska frågor från åhörana som ansåg a> vitboksarbetet börjar i felak1g ände. Dels genom a> majoritetssamhället definierar grupper som de resande inte känner sig hemma i: Vi är fortsa> utsa>a för diskriminering ebersom vi inte får stå fram med vår rä>a iden1tet. Dels genom a> de resande känner begränsad insyn i arbetet. De>a ämne hade förtjänat mer 1d och Resandekartan kommer i någon form a> återkomma 1ll frågan. Katri Linna. Paneldiskussion Som avslutning på det officiella programmet för dagen hölls en paneldiskussion. EBer en dag med intressanta föredrag och många engagerade inlägg hade denna kunnat pågå i flera 1mmar. Nu hade vi en kort stund 1ll förfogande. Under denna kom två teman a> dominera. Det första, som av en 1llfällighet kom a> handla om begravningsseder och respekten för de äldre och familjen. Det andra kom a> diskutera kulturminnena och hur minoritetsgrupperna ska kunna få möjlighet a> själva förvalta dem och hur man tar vara på kunskapen om dem. Begravning omha ndertagandet av familjen Den första frågan ställdes av samtalsledaren som en följd av en punkt där Erik Norberg hade talat om samiska begravningsseder och hur samerna använt naturen för a> finna begravningsplatser. De>a gav en associa1on 1ll vilka tradi1oner resandefolket hab kring begravning i äldre 1d då det kunde vara problem med begravning inom kyrkans område. Från majoritetssamhället fanns enligt vissa källor synen a> resande lämnade 14 Erik Norberg, Ingunn Holm, David Sjögren, Holger Gustavsen Taternes landsforening, Trond Rehn Landsorganisasjonen for Romanifolket och Fritz Rosendahl Kulturgruppen för resandefolket Göteborgsregionen. Samtalsledare var Bodil Andersson Östfoldmuseene/Det skandinaviske reisendekartet. sina döda i princip eber vägen. De resande i panelen och publiken kände inte alls igen denna beskrivning och menade a> det de hört i ämnet var a> begravningar ske> på kyrkogårdar. Det påpekades också a> vaka över den döende och begravningen är en vik1g händelse som väcker hela släktens engagemang än idag. Trond Rehn menade a> han tror a> begravningar 1ll havs, som inom sjöfarten, kan ha förekommit bland sjöresande. De>a genom a> de>a var det ra1onella sä>et a> agera om man befann sig 1ll sjöss vid e> dödsfall. Ingunn Holm påpekade a> det bland majoritetsbefolkningen fanns myter om skogfinnarna om a> de begravde sina döda i skogen, under fallna träd bland annat. Fakta visar a> skogfinnar, som övriga i socknen, begravdes på

8 kyrkogården i bygden. På samma sä> antogs det säkerligen a> resande gjorde sig av med de gamla under färderna ebersom majoritetsbefolkningen inte visste vad som ske>. Verklighetens historia säger istället a> den som avled under resa begravdes på den ort man befann sig vid dödsfallet. Det påpekades också a> en begravning i naturen inte alls behövde handla om a> göra sig av med en kropp utan istället kan vara en akt av respekt. Placeringen av de samiska kropparna visar det. Kulturminnena och minoriteternas fo rvaltning av dem Rä>en 1ll kulturminnena togs upp av panelen. När det gäller samerna finns i Norge lag om a> funna kulturminnen som rör den samiska kulturen 1llhör staten. I de>a ämne förs det nu diskussioner eber de>a strider mot konven1onen för na1onella minoriteters rägheter. I Norge finns Glomdalsmuseet med utställningen Latjo Drom som byggts upp i samarbete med taternes organisa1oner. Föremålen där ägs av museet. De föremål som hi>ades vid utgrävningarna av resandeboplatsen Snarsmon förvaras i Bohusläns museums samlingar och 1llhör museet. Det finns också material som rör enskilda personer och även kroppsdelar som samlats in i biologivetenskapligt sybe i äldre 1d. För samerna har det inle>s en process med återbegravning av avlidna som i vetenskapligt sybe förts från ursprungsområdet. Hur ska de>a hanteras när det gäller resandefolket? Det fanns i panelen e> förslag a> kulturcentrum borde byggas upp där minoriteten själv får möjlighet a> ansvara för sina kulturminnen. De>a med stöd av personal som har utbildning inom de aktuella områden för a> dessa materialet tas om hand på korrekt sä> sam1digt som de sä>s in i rä> sammanhang. Genom de>a kan kulturminnene, såväl materiella som immateriella 1llföra både minoritetsoch majoritetskulturerna innehåll idag och fram1den. De>a förslag väckte gillande hos deltagarna. Exkursion till resandeboplatsen Snarsmon Genom seminariets lokalisering 1ll i Bullarebygden i norra Bohuslän gavs möjlighet a> göra e> besök vid resandeboplatsen Snarsmon. En dryg tredjedel deltagarna tog vara på 1llfället a> besöka platsen som under åren grävdes ut arkeologiskt. Guide vid besöket var Kris1na Lindholm, Bohusläns museum, som ledde utgrävningarna och idag arbetar med Den skandinaviska resandekartan. Ett vällagt stengolv kom fram vid utgrävningen av ett av husen. Kan det ha varit ett kollektivt kök? Gruppen diskuterar det stora huset i Snarsmon som grävts ut arkeologiskt. Hur kan taket ha varit konstruerat och hur var det att bo i huset? 15 16

9 Kristina Lindholm, Bohusläns museum, guidade och berättade. I det stora huset i Snarsmon som var jordgrävt kunde hon visa hur höga de kallmurade väggarna ursprungligen varit. Foto: Svein Norheim Liv Andersen, aktiv i arbetet med De reisende i Buskerud, var med. Cirka 400 meter från Snarsmon ligger gränsröse K som markerar riksgränsen mellan Sverige och Norge. Vi tog en av alla stigar som leder genom Snarsmon fram till gränsgatan. Platstips Den skandinaviska resandekartan fortsä>er si> arbete med a> samla informa1on om platser som hab betydelse för och använts av resandefolket/romanifolket/ taterna i de svensknorska gränsplatserna. Just nu pågår arbetet för a> presentera kunskaperna på bästa sä>. Det finns platser som berä>ar om resandefolkets närvaro runt om i Skandinavien. David Sjögren avslutade si> föredrag med a> berä>a om Taartrappan i Vännäs, uppströms i Umeälven. Trappan leder ner 1ll älven där det 1digare var en stor allmänning och e> färjeläge. När resande kom genom byn ville de fastboende på orten a> de skulle hålla 1ll en bit utanför samhället och man skapade med en möjlighet a> komma ned 1ll älven. In1ll fanns sedan 1digare en dansbana. Området är idag nybebyggt med hus på Dansbanevägen. Trappan används for=arande och man har lagt en brygga nedanför. Bilagor * Inbjudan 1ll seminariet. * Program för dagen. * Ar1kel Bohusläningen 7/ Moderator under seminariet 6 oktober 2011: Svein Norheim; Samtalsledare under paneldiskussion: Bodil Andersson. Foto första sidan: Svein Norheim. Foto där inte annat anges: Bodil Andersson. Minnesanteckningar: Bodil Andersson Na sta seminarium Nästa seminarium hålls den mars 2012 vid Bohusläns museum i Uddevalla. Temat för träffen är Släkten i fokus. Närmare informa1on presenteras på / under vintern. Alla är varmt välkomna. Seminariet är samordnat med en intressant invigning på Bohusläns museum 24 mars. Vi kommer a> informera mer om också denna händelse eber hand. 17 Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet utvecklas av Ös=oldmuseene/Halden historiske Samlinger och Bohusläns museum i samarbete med Kulturgruppen för resandefolket Göteborgsregionen, Landsorganisasjonen for Romanifolket och Taternes Landsforening. Följ projeket på / och Facebook. 18

10 BILAGA 1 Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet inbjuder 1ll si> andra seminarium Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet Rätten till kulturminnena och historien Genom a> dokumentera kunskaper om fasta kulturminnen som boplatser, lägerplatser, reseru>er och andra spår i samhället ska Den skandinaviska resandekartan visa hur Sverige och Norge varit mångkulturellt i många hundra år. Den kulturhistoria som berä>ar om den etniska minoritetsgruppen romanifolket/taterne/de reisende (Norge) och resande romer/resandefolket (Sverige) visas genom de>a arbete upp när kartbilden fylls med informa1on som berä>ar om möten och händelser som oba glömts bort i den allmänna historieskrivningen. När Torsdagen den 6 oktober 2011 Var Tingvalls Eko, Bullaren, norra Bohuslän, Sverige Pris 200:-. Inkl kaffe, lunch, ebermiddagsmål. Betalas på plats. Anm Senast 26 september 2011 Tel (+47) Program och övrig informa1on på nästa sida. Vem äger historien Hur ser historieskrivningen ut Vem har rä> 1ll platsen Hur delar minoritet och majoritet på samma kulturminnen Kulturminnenas betydelse för iden1teten Vem skriver historien Vad kan minoriteterna lära av varandra Vad lär majoriteten av minoritetens kulturminnesarbete Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet utvecklas av Ös=oldmuseene/Halden historiske Samlinger och Bohusläns museum i samarbete med Kulturgruppen för resandefolket Göteborgsregionen, Landsorganisasjonen for Romanifolket och Taternes Landsforening. 19 Som e> led i arbetet ingår också a> arrangera en rad seminarier/ nätverksträffar där resande, majoritetsbefolkning, lokalhistoriskt intresserade, myndighetspersoner, museipersonal, forskare och andra intresserade får 1llfälle a> mötas och lära av varandra. De>a seminarium är det andra under projek den och väljer a> fokusera på resandefolket 1llsammans med två andra na1onella minoritetsgrupper. Y>erligare tre seminarier planeras fram 1ll Arbetet drivs i projek=orm av Ös=oldmuseene/Halden historiske Samlinger och Bohusläns museum. Huvudfinansiär är Interreg Sverige Norge E gränslöst samarbete. Y>erligare finansiärer och mer informa1on om projektet finns på Kontakt med projeket: Bodil Andersson, projektledare, Ös=oldmuseene/Halden historiske Samlinger, Telefon ; Kris"na Lindholm, Bohusläns museum, Telefon 0046 (0) ; Svein Norheim, Ös=oldmuseene/Halden historiske Samlinger, Telefon Senaste ny> om seminariet, projektet och annat matny gt på 20

11 Program Rätten till kulturminnena och historien 6/ :00 Samling. Kaffe 9:45 Välkomsthälsning 10:00 Sydsamer människorna, språket, historien och Erik Norberg, arkeolog, Saemien Sijte, Snåsa landskapet 11:00 Skogfinnene og svedjebruket Ingunn Holm, arkeolog, Riksan1kvaren, Oslo 12:00 Lunch 13:00 Kunskapsinsamling om resandefolket i då"d och David Sjögren, historiker, Umeå universitet nu"d 14:00 Paneldiskussion Föredragshållarna samt Kulturgruppen för resandefolket Göteborgsregionen, Landsorganisasjonen for Romanifolket och Taternes Landsforening 14:45 Avslutning. EBermiddagsmat 15:30 Exkursion 1ll Kris1na Lindholm, arkeolog, Bohusläns resandeboplatsen Snarsmon museum för de som önskar 18:00 Avslutning vid Snarsmon Med reserva!on för ändringar Om föredragshållarna Erik Norberg, fil dr, arkeolog verksam vid Saemien Sijte, Snåsa, som projektledare för Interregprojektet Saemieh saepmesne I det samiska rummet, som kommit 1ll för a> synliggöra det sydsamiska landskapet, historien, språket och människorna. Vad gör man i projektet, varför gör man det och vad kan det leda 1ll för den samiska iden1teten. Ingunn Holm, fil dr, arkeolog, anställd vid Riksan1kvaren i Oslo. Disputerade 2005 med avhandlingen Forvaltning av agrare kulturminner i utmark och har arbetat mycket med den norska etniska na1onella minoriteten skogfinnere. Hon tar sin utgångspunkt i sina kunskaper om spåren eber skogfinnarna och presenterar u1från de>a den rapport Riksan1kvaren gjort om de na1onella minoriteternas kulturminnen. Mellan skogfinnarna och resandefolket har det historiskt förekommit många kontakter, särskilt i finnskogarna. David Sjögren, fil dr i historia, forskare vid Umeå universitet. Avslutade 2010 sin doktorsavhandling, i vilken han studerat skol- och utbildningsfrågor för samer, resande och romer under 1den I avhandlingsarbetet mö>e David mycket officiellt material där myndighetspersoner talade om resandefolket/ ta>arna. I si> föredrag lägger han fokus på om vi i denna typ av källor får veta något om det liv resande har levt ur e> historiskt perspek1v. Kris"na Lindholm arkeolog verksam vid Bohusläns museum och Den skandinaviska resandekartan. Projektledare för de arkeologiska utgrävningarna av resandeboplatsen Snarsmon. Kulturgruppen för resandefolket Göteborgsregionen, Landsorganisasjonen for Romanifolket och Taternes Landsforening. Föreningar som 1llvaratar resandefolket/romanifolket/taternes intressen. Samtliga ak1va i arbetet med Den skandinaviska resandekartan. Praktiska informationer Platsen Seminariet hålls på konferensanläggningen Tingvall längs väg 165 mellan norska gränsen och Hällevadsholm. 17 mil söder om Oslo, 13 mil norr om Göteborg. Sök vägbeskrivning 1ll Tingvall B&B, Eko Hotell och konferens på h>p:// maps.google.se Resa Möjligheterna 1ll kollek1vtrafik 1ll Tingvall är begränsade. Vi försöker hjälpa 1ll med transporter 1ll kollek1vtrafik eller a> organisera samåkning om behov finns. Buss avgår från Nils Ericssons-terminalen i Göteborg kl 07:10 med ankomst eber byte klockan 09:15. Sök resa på resmål Tingvallsgård, Tanum. Returresa på ebermiddagen är tyvärr inte möjlig direkt från Tingvall, däremot från hållplatser längs E6. Exkursion För deltagande i exkursion 1ll resandeboplatsen Snarsmon rekommenderas krabiga skor/stövlar. U=lykten är cirka två 1mmar lång i skogsterräng

12 BILAGA 2 BILAGA

Grunden i arbetet har varit ett samarbete mellan museum och resandefolket. Det har varit ett samarbete med

Grunden i arbetet har varit ett samarbete mellan museum och resandefolket. Det har varit ett samarbete med olika resandeorganisationer i Norge och Sverige och med enskilda resande. Dessutom har vi samarbetet med flera olika projekt med inriktning på resandefolket. Vi har arbetat med referensgrupp som egentligen

Läs mer

Kära konferensdeltagare!

Kära konferensdeltagare! Kära konferensdeltagare! Under tre års tid har Sverige Amerika Centret varit engagerat i ett svensknorskt projekt kallat Gränsvandring. Tanken har varit att kartlägga migrationsrörelser över gränsen mellan

Läs mer

Studieresa till Danmark

Studieresa till Danmark Den skandinaviska resandekartan/ Det skandinaviske reisendekartet Studieresa till Danmark 17 19 augusti 2011 2 Sammanfattning Den 17 augusti 2011 reste projektmedlemmarna i Den skandinaviska resandekartan

Läs mer

Vad är kultur? Att diskutera

Vad är kultur? Att diskutera Vad är kultur? Ett eget språk betyder väl allt! Det säger väl allt. Det är ju det samma som att engelsmännen har engelskan och danskarna danska. Det är ju samma. Dom har också ett eget språk. Men det är

Läs mer

DEN SKANDINAVISKA RESANDEKARTAN. Redovisning av projektmedel för 201 O och 2011. slutredovisning till Riksantikvarieämbetet

DEN SKANDINAVISKA RESANDEKARTAN. Redovisning av projektmedel för 201 O och 2011. slutredovisning till Riksantikvarieämbetet De n skandinaviska resandekartan Det skandinaviske reisendekartet I.._,H -' O"'L lo ' '4l 1.,0 do._e V - I JSAH TI~YAR (oi, WIEHT Ink 2012-06- 1 2 Onr :.!...C~. ~.. ~~. x~... oto/u ll l DEN SKANDINAVISKA

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Slutrapport. Den skandinaviska resandekartan

Slutrapport. Den skandinaviska resandekartan Slutrapport Den skandinaviska resandekartan Det skandinaviske reisendekartet 2010-2013 2 Projektrapport Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet. Projektnummer Interreg G30441-55-10

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Slutrapport. Resandekartan

Slutrapport. Resandekartan Slutrapport Resandekartan Reisendekartet 2013-2014 2 Projektrapport Resandekartan/Reisendekartet. Projektnummer Interreg G30441-74-12/000502. Projektledare och rappor örfa are: Bodil Andersson, Øs oldmuseene/halden

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform Kommunikationsplattform Alla bilder i de*a dokument är skissbilder och rä5gheterna är o7a begränsade. Använd all:d bilder från vår bildbank eller bilder som ni själva har tagit eller köpt rä*en :ll. Det

Läs mer

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september Av Jan-Erik Björk (text och foto) Fredagen den 31 augusti FINNSAM:s höstkonferens ägde denna gång rum i Tiveden. Det var nästan tio år sedan som FINNSAM

Läs mer

Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium

Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium Inledning Arbete med fornlämningar i skog som utförts av Riksantikvarieämbetet i t ex regeringsuppdraget

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Forntiden i Rosengård

Forntiden i Rosengård Forntiden i Rosengård I Rosengårdsområdet har många fynd från forntiden gjorts. När man har grävt i jorden har man hittat saker, redskap, som visar att människor har bott i området för ca. 6000 år sedan.

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Karriärtjänster inom skolan

Karriärtjänster inom skolan Karriärtjänster inom skolan hur kan de bidra -ll a/ utveckla undervisningen genom kollegialt lärande? Anna Davidsson Hkr Agenda Vem ska vi välja? Vad ska de göra? Hur ska vi ta död på Jante? Hur ska vi

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014. ! Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58 Arkeologisk förundersökning Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014!! Dan Carlsson ! Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907 4411.

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. Copyright: NYTT ISSN 2001-3493 www.creativecommons.se Nr 4 Årgång 7 maj 2015 Text, bild,

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Från järnålder till Gustav Vasa

Från järnålder till Gustav Vasa Från järnålder till Gustav Vasa I höstas gjorde Västerbottens museum en arkeologisk undersökning i Västlandsdalen. Redan efter 10 minuter hittades ett spänne i mässing med fågeldekor. Den 7 maj bjöd Sköns

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

FINNSAM-konferensen på Brandval Finnskog och Varaldskogen hösten 2005

FINNSAM-konferensen på Brandval Finnskog och Varaldskogen hösten 2005 FINNSAM-konferensen på Brandval Finnskog och Varaldskogen hösten 2005 Av Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 23 september Konferensens huvudteman lät spännande: skogsfinskt byggnadsskick, finska ort- och

Läs mer

Förebyggande värdegrundsarbete på SFI/ Vuxenutbildningen

Förebyggande värdegrundsarbete på SFI/ Vuxenutbildningen Slutrapport Förebyggande värdegrundsarbete på SFI/ Vuxenutbildningen Projektsammanfa-ning hösten 2011 våren 2012 av Eva Ohlsson Projektet som denna slutrapport omfa2ar har genomförts 6llsammans med e2

Läs mer

FAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur

FAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur 1(5) FAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur Detta faktablad Allmänhetens observationer av stora rovdjur inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se)

Läs mer

Bakgrund *ll projektet

Bakgrund *ll projektet 21 NOVEMBER Bakgrund *ll projektet Rikt företagar- och föreningsliv med många eldsjälar och goda ini*a*v men Brist på samverkan, och samordning Resurser har saknats för a> bygga långsik*ga samarbeten

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

DIANA NYMAN En romsk eldsjäl Redan som barn fick romen Diana Nyman uppleva utanförskap till följd av diskriminering. Som medlem för Göteborgs romska råd gör hon sitt yttersta för att historien inte skall

Läs mer

Arkeologisk förmedling

Arkeologisk förmedling Arkeologisk förmedling Konferens i Stockholm 26-27 oktober www Konferens om arkeologisk förmedling Det finns ett stort intresse och efterfrågan att kunna ta del av uppdragsarkeologins resultat från olika

Läs mer

Torekovs församlings skrifter om ön Läs mer

Torekovs församlings skrifter om ön Läs mer 1 Torekovs församlings skrifter om ön Läs mer Stiftnämndens karta över Hallands Väderö kom ut 1965, samma år som naturparken från 1958 fick beteckningen naturreservat med anledning av en ny naturvårdslag.

Läs mer

Informella nätverk och motstånd. Paula Mulinari Malmö högskola

Informella nätverk och motstånd. Paula Mulinari Malmö högskola Informella nätverk och motstånd Paula Mulinari Malmö högskola meritokra: Alla erkänner a< de finns, men inte a< de gynnats av dem i sin karriär Informella nätverk iden:fieras som en central process där

Läs mer

Kommittédirektiv. Kraftsamling i arbetet mot antiziganism. Dir. 2014:47. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. Kraftsamling i arbetet mot antiziganism. Dir. 2014:47. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv Kraftsamling i arbetet mot antiziganism Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Dir. 2014:47 Sammanfattning En kommitté en kommission mot antiziganism ska komplettera och förstärka

Läs mer

Förstudie Vindelälvsdalen

Förstudie Vindelälvsdalen Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen

Läs mer

Hänt under hösten 2009

Hänt under hösten 2009 December 2009 Hänt under hösten 2009 Landskapsarkeologernas höstmöte ägde rum i Finnhamn, Stockholms skärgård, med härlig utsikt över klipphällar från trevligt och rofullt vandrarhem. Vid mötet avhandlades

Läs mer

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000

FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000 FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Foto: Tor Eriksson, Örebro, och Christer Nilsson, Karlstad Fredagen den 14 januari Vinter betyder att vi bekantar oss med något

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Folkets Park Linköping

Folkets Park Linköping Folkets Park Linköping - från kulturmiljö till bostadsområde Magnus Rönn KTH/A + Kulturlandskapet Konferens om kompensa2onsåtgärder, Göteborg, 1-2 december 2014 Innehåll Forskningsprojektet - metoder Fallstudien

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD ROVDJUR INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK ROVDJUR: Allmänhetens medverkan i inventeringen Detta faktablad Varg: Allmänhetens medverkan i inventeringen inom Nasjonalt

Läs mer

VEM BRYR SIG OM ROMER?

VEM BRYR SIG OM ROMER? Datum: 20 augusti 2008 Medverkande: Domino Kai, utredningssekreterare på delegationen för romska frågor, Soraya Post, Ordförande i International Roma Womens Network samt Adrian Marsh, forskare i romska

Läs mer

Rödockrarummet och Det rituella landskapet

Rödockrarummet och Det rituella landskapet Rödockrarummet och Det rituella landskapet Rapport över arkeologisk dokumentationskurs och seminarium i nordvästra Ångermanland, Strömsunds kommun, Jämtlands län Bernt Ove Viklund, arkeolog/kurs- och seminarieledare,

Läs mer

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg Personal inom vård och omsorg minst nöjda Privatanställda mer nöjda än offentliganställda Ledarskapet största anledningen =ll missnöje/bidrar minst =ll nöjdhet Regionförbundet i Örebro okt 09 Tyvärr så

Läs mer

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige Svar på remiss av SOU 2010:55

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige Svar på remiss av SOU 2010:55 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2010-11-25 SID 1 (5) 2010-10-20 Handläggare: Pia Modin Telefon: 08-508 25 618 Till Socialtjänst-

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer

FINNSAM-konferens i Gåsborn-Rämmen 1-3 juni 2007

FINNSAM-konferens i Gåsborn-Rämmen 1-3 juni 2007 FINNSAM-konferens i Gåsborn-Rämmen 1-3 juni 2007 Text: Arne Vannevik Foto: Elisabeth Thorsell Fredag 1 juni De tre första dagarna i juni månad samlades ungefär 45 FINNSAM:are, flertalet svenskar men hela

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

Minnesanteckningar från barn- och ungdomskommittémöte 7 april 2016

Minnesanteckningar från barn- och ungdomskommittémöte 7 april 2016 Barn- och ungdomskommittémöte nr 1 Samiska kyrkodagarna 2017 1(5) Minnesanteckningar från barn- och ungdomskommittémöte 7 april 2016 Närvarande: Anders Stenman (AS) Arvidsjaur församling Svenska kyrkan.

Läs mer

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê=

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Stadsmuseiförvaltningen ==páç=n=erf OMMSJMQJMS ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Bakgrund Frågan om hur mänskliga kvarlevor som framkommit i samband med

Läs mer

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Sundskogen, Uddevalla, 2008 Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Källor och tolkningar Döden spelar schack med en man. En kyrkomålning från 1400-talet kan fungera som en källa till

Läs mer

Miljöanalysenheten Rapport 2005:26 Utter i Värmland

Miljöanalysenheten Rapport 2005:26 Utter i Värmland Miljöanalysenheten Rapport 2005:26 Utter i Värmland Resultat av barmarksinventeringar i Värmlands län under åren 2002-2004 Utter i Värmlands län. Resultat av barmarksinventeringar i Värmlands län under

Läs mer

Bilaga 6 Arkeologisk arkivgenomgång

Bilaga 6 Arkeologisk arkivgenomgång Bilaga 6 Arkeologisk arkivgenomgång NORRBOTTENS MUSEUM DNR 128-2011 Arkeologisk arkivgenomgång inför vindkraftsetablering vid Lehtirova, Pajala och Gällivare kommuner Inledning På begäran av Carolin Wilén,

Läs mer

Natur- & kulturguidningar. Känn vårt K inda

Natur- & kulturguidningar. Känn vårt K inda Natur- & kulturguidningar Känn vårt K inda MAJ Lördag 2 maj kl 10.00 VÄSBY BRANTER Ur elden och askan kommer livet Sommaren 2014 brann det högst upp på berget vid Väsby branter. Direkt eber branden började

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Djurrä&sak*vism och poten*ella hot

Djurrä&sak*vism och poten*ella hot Djurrä&sak*vism och poten*ella hot Djurrä&sak*vism och poten*ella hot Analysen är gjord i rela*on *ll Skansens zoologiska verksamhets förutsä&ningar men bedöms ändå kunna ge vägledning för fler aktörer

Läs mer

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & 2008. Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & 2008. Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland Schakt i Uppsala Nedläggning av optokabel 2007 & 2008 RAÄ 88 Uppsala Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseets rapporter 2009:15 Schakt i Uppsala Nedläggning av optokabel 2007 & 2008 RAÄ 88 Uppsala Uppland Bent

Läs mer

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård Juhola finngård Juhola finngård I skogstrakterna norr och väster om Torsby finns ett antal finngårdar och torp med odlingsmarker som vittnar om de skogsfinska bosättningarna i Värmland. Kulturreservatet

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun. (1/2) Vår beteckning: AL 2014.45 Lst beteckning: 4311-30930-2014 Rapport 2014:29 Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1,

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

Skolprogram 2009 FALBYGDENS MUSEUM

Skolprogram 2009 FALBYGDENS MUSEUM Skolprogram 2009 Vi hälsar alla lärare och elever välkomna till vårens aktiviteter och program på Falbygdens museum. I de fasta utställningarna kan ni bland annat se en kopia av Sveriges äldsta klädesplagg,

Läs mer

Marketing Automation! En lathund!

Marketing Automation! En lathund! Marketing Automation! En lathund! Inledning Kampen om kunder är idag tuffare än någonsin. Tack vare internet har kundens möjligheter a6 skaffa sig kunskap och beslutsunderlag fly6as mer och mer -ll kundens

Läs mer

Israel och dess fiender

Israel och dess fiender Israel och dess fiender Israel och dess fiender Copyright 2013 Holger Nilsson Ansvarig utgivare: Holger Nilsson Framställt på vulkan.se Tryckt i Riga ISBN: 978-91-637-4457-0 Israel och dess fiender Holger

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

icad - Användarbeskrivning V1.1

icad - Användarbeskrivning V1.1 icad - Användarbeskrivning V1.1 2011-01- 18 Denna manual beskriver funk5onaliteten i icad- gränssni

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN. Arkeologisk utredning. Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011. Bo Ulfhielm

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN. Arkeologisk utredning. Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011. Bo Ulfhielm Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN Arkeologisk utredning Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011 Bo Ulfhielm Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar rapporter inom

Läs mer

2009-09-09 Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn

2009-09-09 Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn 2009-09-09 Laila Eliasson Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn Inledning Med anledning av planerad ny- och utbyggnation på fastigheten Saxnäs 1:37 på Fårnäset i

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

FASTIGHETS- BRANSCHENS REKRYTERINGSBEHOV RAPPORT 2012-10- 10

FASTIGHETS- BRANSCHENS REKRYTERINGSBEHOV RAPPORT 2012-10- 10 FASTIGHETS- BRANSCHENS REKRYTERINGSBEHOV RAPPORT 2012-10- 10 SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN! Fas.ghetsbranschen står inför en omfa=ande omställning när det gäller personal. Dels beror det på stora pensionsavgångar,

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen

Verksamhetsplan 2014 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Verksamhetsplan för förskolan To2e. Verksamhetsplan 2014 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få

Läs mer

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken?

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? 1. Organisation 3. Kartläggning 5. Samråd och nätverk 7. Fokus på barn 2. Information och kommunikation 4. Fortbildning 6. Fokus

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer