Resultat av I det samiska rummet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat av I det samiska rummet"

Transkript

1 Rätten till kulturminnena och historien Seminarium arrangerat av Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet 6 oktober 2011, Tingvall B&B, Bullaren Sydsamer ma nniskorna, spra ket, historien och landskapet Erik Norberg, arkeolog, Saemien Sijte, Snåsa Den 6 oktober 2011 arrangerade Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet det andra av fem planerade seminarier under projekden 1/ / Vid träffen deltog 40 personer, en dryg &ärddel av resandeursprung. Innehåll: Sydsamer människorna, Vitbok om romer inklusive språket, historien och resande s. 13 landskapet s. 2 Exkursion 1ll Snarsmon s. 16 Skogfinnene og svedjebruket Plats1ps, Nästa seminarium, s 6 Bilagor s. 18 Kunskapsinsamling om resande i då1d och nu1d s. 9 Samisk kultur Det samiska området sträcker sig över fyra länder Norge, Sverige, Finland och Ryssland. I norra Sverige finns fem kommuner där samerna är i majoritet. Det samiska samhället sträcker sig över många försörjningsvägar renskötsel, jakt och fångst, jordbruk, kus=iske med mera. I Sverige är samerna en urbefolkning som längre fram i 1den hållit fast i e> nomadiserande liv än andra befolkningsgrupper. Kartering som gjorts av kulturlandskapet visar a> runt år 400 var endast enstaka områden längs kusterna odlade och många befolkningsgrupper försörjde sig i stor utsträckning genom mer nomadiserande liv. Fram 1ll 1900 var sydsamerna helnomadiserande och fly>ade upp 1ll fem gånger om året för a> nå bästa försörjning. Man hade små tama renflockar. På olika platser där man färdades hade man källargropar där man kunde spara mat i upp 1ll e> år. Språkforskning har visat på e> språkutbyte mellan svenska/norska och samiska. Till exempel orden räv och 2 Erik Norberg är arkeolog och arbetar idag med sydsamiska kulturminnen i projektet I det samiska rummet. Själv har han sitt ursprung i Lunde utanför Kramfors. Lunde är platsen för skotten i Ådalen 1931, då fem demonstrerande arbetare sköts till döds av militären. Detta var en händelse som påverkade Eriks egen släkt. I sin barndom hörde han också berättelser om hur tattare före kriget kom till byn och bodde hos en resandefamilj som bodde där. Denna kunskap har han haft med sig in i arbetet med sydsamer, där släkter och relationen till släkten är viktig. ekorre har kommit 1ll svenskan från samiskan som en följd av skinnhandel. Samerna har i sin tur lånat in mjölkterminologi från majoritetens språk. Projektet I det samiska rummet Erik är projektledare på interregprojektet I det samiska rummet, som med stöd från bland annat Same1nget verkar i det svensknorska sydsamiska landet. Avsikten med projektet är a>

2 Erik Norberg är verksam vid Saemien Sijte i Snåsa. Han är arkeolog och projektledare för Interregprojektet I det samiska rummet. Foto: Svein Norheim stärka det sydsamiska samhället. Det finns väldigt lite historia skriven om sydsamer av sydsamer. Det som finns skrivet har sin start från 1600-talet då präster under intensiv missionering började skildra sydsamerna. I projektet arbetar man för a> lära sig se och känna igen sydsamiska kulturminnen. De>a görs i samarbete mellan sydsamer och projektpersonal. Man diskuterar också mycket samtalsteknik hur talar man om vad som hänt i landskapet. Man arbetar med a> finna ortnamn som försvunnit från kartan och a> söka i arkiv. Det har visat sig a> det är mycket i de samiska kulturlämningarna som gör a> man kan se a> de är just samiska. När majoriteten i Sverige och Norge skildrar omvärlden stoppar man oba vid riksgränsen. Ur e> samiskt perspek1v blir kartbilden i Skandinavien en hel annan och centrum fly>as 1ll gränsområdet. I det samiska rummet fortsä>er de>a arbete genom a> föra ihop 1ll en kultur över gränsen för a> visa rörelsen i rummet. Projektet har skapat en databas som man kan använda på svenska, norska sydsamiska för a> läsa om samma plats på olika språk. Norge har kommit längre än Sverige när det gäller kulturminnena. Same1nget har anställda arkeologer och är offentlig remissinstans. Dock ägs de samiska kulturminnena enligt norsk lag av den norska staten, trots a> interna1onella minoritetskonven1oner säger a> gruppen själv ska ha rä>en 1ll sin kultur och sin historia. Norska samiska kulturminnen är automa1skt fredade om de är äldre än 100 år. Resultat av I det samiska rummet Projektet I det samiska rummet håller nu på a> avslutas och Erik berä>ade med ord och bilder en spännande historia om en rad platser man hi>at under de år projektet pågå>. Bland annat har man kunnat visa hur man kan finna den centrala bostaden/kåtan på en lämnad plats. Inredningen i kåtan är all1d uppbyggd på samma sä> kring tre gudinnor. Det som finns kvar när man tar ner kåtan är härdstenen. En flat noga lagd häll visar därför a> en plats är en samisk boplats. Runt om på &ället och i skoglandet har man också rengärden. Vi fick se exempel på hur sådna kan synas i landskapet 1ll och med från satellit. I övergivna gärden syns mycket sly på grund av gödslingen. Samernas gravar ligger oba under fly>block/hällar. Kanske var det vanligast med öppna gravar. I en grav trodde man förstj på grund av fynd av smycken, a> det låg en kvinna. DNA har visat a> det var en man i graven troligen en nåjd. Bilden visar en av projektets medarbetare håller fram den gievrie trumma som man under en inventeringsdag fann placerad väl skyddad ute på.jället. Smycken används för övrigt ak1vt i kulturen. De första mynten fick dubbel användning som betalningsmedel och som smycken. De användes mycket som offergåvor. Man har också dokumenterat många offerplatser, de finns oba där mark möter va>en eller mark möter himmel. Vi fascinerades av e> enskilt fynd av en gievrie trumma (ordet gievrie betyder stark/ styrka) som gjort under projektet. Det har givit möjligheten a> komma vidare med ny> arbete och utveckling av sydsamiskt arkeologiskt arbete. Nya diskssioner om vem som har rä> 1ll föremål som dessa har skapats, nya möjligheter för det samiska samhället a> få ansvar för sin historia är på väg. Under arbetat har man tagit fram 160 olika ord för sydsamiska 3 4

3 Erik Norberg visade med kartor åhörarna hur kort tid Skandinavien egentligen varit uppodlat. kulturlämningar, av dessa har aldrig funnits i ordböcker förut. Listan av ord får fram1da betydelse för Riksan1kvarieämbetet/ Riksan1kvaren i fram1den. Kända ord som björngrav har få> fördjupad betydelse ebersom man nu kan förklara a> det inte endast är en plats där man begravt en björn utan a> platsen innebär betyder det heliga djurets grav. Enligt myten är samerna släkt med björnen. Platser som hi>ats finns i databasen som nås genom h>p:// Sakrala lämningar som hi>ats i projektet läggs inte ut 1ll allmän beskådan på hemsidan de finns bara inom samiska området i databasen Slutsatser Man har kunnat visa a> de skribliga uppgiberna från prästerna, som historieskrivningen oba byggts på, inte stämmer när man idag gör arkeologiska utgrävningar. Tradi1onsbärare ska kunna stå som medförfa>are av vetenskapliga ar1klar om den sydsamiska kulturen. Tidigare har de bara framställts om informanter, trots deras kunskaps avgörande betydelse för arbetet. Öppenhet angående projekt, syben och målsä>ningar är nödvändiga. De>a projekt var skrivet och finansierat innan det presenterades på lokal nivå. A> utbilda de intresserade i samtalsteknik gör a> de kan samla in informa1on och det blir fler som kommer 1ll tals. Mer om I det samiska rummet finns a> läsa på projektets hemsida h>p://www.samiskarummet.se 5 Skoginnene og svedjebruket Ingunn Holm, Riksantikvaren, Oslo Skoginnarnas svedjebruk och nomadiserande liv Skogfinnarna försörjde sig genom a> bränna skog och odla en speciell form av råg i askan. E> korn av svedjeråden gav flera ax, vilket gjorde a> e> kilo utsäde gav en skörd om 100 kilo. Man kunde odla samma svedja två år i rad. Svedjor ordnades i lag så man inte behövde äga marken för a> kunna vara svedjebonde. På skogfinska gårdar kunde det därför bo många människor. Det är troligt a> tatere kan ha ingå> i svedjelagen. Kunskapen om denna odling kom från öster, svedjefinnarna kom från savolaxområdet i Finland 1ll Sverige på uppmaning av den svenskfinska kungen. EBer hand fly>ade man vidare in i Norge Skog.innarnas kärnområde i de norsksvenska gränstrakterna överstämmer mycket väl med det område där det också funnits en stor andel tatere. 6 Ingunn Holms doktorsavhandling handlade om skog.innarnas svedjebruk och hur man.inner spåren av dem i kulturlandskapet. Skog.innene har i Norge status av en erkänd etnisk minoritetsgrupp. I dag arbetar hon med andra frågor vid Riksantikvaren i Oslo. för a> finna grov granskog a> bränna. För staten blev fly>andet besvärligt med tanke på ska>läggningen. Det blev också konflikter om skogsråvaran när gruvindustrin behövde ved. Skogfinnarna sökte sig vidare västerut och kom så långt som 1ll Telemark och Drammen, även om finnskogen i Hedmark och Värmland var centrum.

4 Skogfinnene hade en stark ideologi om a> vandra ut och finna nya svedjor. De>a gav e> obegränsat förhållande 1ll landskapet. De gick ak1vt ut och sökte nya svedjor i ny terräng, 1ll skillnad från den fasta befolkningen som höll sig mer på samma plats på släktens område. Man fly>ade oba gården var år när man funnit e> ny> område för svedjor. Svedjefinnarna levde e> liv som e> slags halvnomadiska bönder. Kontakter mellan tatere och skogfinnarna i Finnskogen var stor. De>a var e> område för god handel mellan skogfinnar och tatere. Kanske hade det betydelse för samarbetet a> man i båda grupperna var mobil? Skoginnarna och sla kten Många är idag av skogfinsk släkt men ingen talar skogfinska längre, de sista gjorde det på 1950-talet. Man talade då savolaxfinska från 1600-talet. I familjerna hade man klara släktnamn som man höll hårt på på i familjen. Dessa är oba inte inskrivna i kyrkböckerna, utan där står skogfinnarna med svenska respek1ve norska son och sen-namn. Inom kulturen hade man god kontroll på släkten och de platser där man hållit 1ll. E> sä> a> hålla kontakt i e> mobilt samhälle är a> hålla ordning på släkten. Ingunn Holm. Skoginnarnas kulturminnen Det finns inget samlat register över skogfinnarnas kulturminnen. Databasen Askeladden ska samla de fredade kulturminnena i Norge men den kunskap som finns om skogfinnarnas kulturminnen är personavhängig och finns hos enskilda personer. Det handlar också om kulturminnen som landskapet äter upp, som döljs när naturen ändrar sig ebersom de inte upprä>hålls. Det förhåller sig på samma sä> med många platser som kan berä>a om resandefolkets hustoria, 1ll exempel lägerplatser. Utgångspunkten för a> finna 7 svedjefinnarnas platser är platsnamn. Husen/resterna av husen hi>ar man oba rä> lä>. Själva svedjorna är svårfunna. Ingunn har lärt sig finna dem genom a> avgöra om platsen i stort lämpar sig för jordbruk. Sedan gäller det a> gräva eber kol och ta prover på marken för pollenanalys som kan visa om det odlats svedjeråg i området. Riksantikvaren och de nasjonale minoriteters kulturminner Avslutningsvis tog Ingunn upp hur Platsen fo r seminariet 8 norska Riksan1kvaren arbetade fram en rapport om nasjonale minoriteters kulturminner. Den behandlade tater/romani, rom (romer), jöder (judar), skogfinner, kvener och nya minoriteter. Arbetet utgick från a> man tog kontakt med minoriteternas organisa1oner för a> göra sig känd med deras kulturer. Målet var a> få in minoriteternas kulturminnen in i det ordinarie arbetet och a> de ska fredas på samma sä> som majoritetens kulturminnen. Det förefaller for=arande vara en del a> göra när det gäller det. Seminariet hade förlagts 1ll Tingvalls B&B och konferens i Bullarebygden i norra Bohuslän. Anläggningen har en ekologisk profil med egna energilösningar och e> ekologiskt byggnadssä>. Den byggdes upp av HushållningsSällskapet i Göteborgs och Bohuslän men såldes för några år sedan. De nuvarande ägarna driver den vidare i en ekologisk anda. Den rikliga mat som serverades under seminariedagen var i största möjliga utsträckning lagad av ekologiska råvaror. Tingvall B&B i Bullarebygden i norra Bohuslän. Foto: Svein Norheim

5 Kunskapsinsamling om resande i da tid och nutid David Sjögren, forskare i historia, Umeå universitet Offentliga skriftliga ka llor om resandefolket David inledde med a> tala om vi ska söka kunskaper om det liv som resande levt i historiska officiella (skribliga) källor måste tänka på i vilket sammanhang källorna har skapats. Själv har han studerat det han kallar den svenska kommunala exklusionsstrategin som går a> se mellan I många kommunarkiv finns handlingar som skildrar denna 1d och hur kommunerna hanterade resande. Genom Svensk lokalhistorisk databas (SLDB) h>p://www.lokalhistoria.nu kan man redan nu, och i ännu större utsträckning på sikt, finna sådana sockenstämmo- och mötesprotokoll i digitaliserad form. En kollega 1ll David har gjort en undersökning över Halland i denna databas och hi>at bland annat vitesförbud, som innebar a> om man agerade i samröre med resande fick e> straff. Det fanns hysningsförbud, som skulle hindra a> resande kunde överna>a hos någon i socknen. Även allmoseförbud där man stadgar a> det förbjudet a> ge bidrag 1ll resande och förbud a> sälja fas1gheter 1ll resande. 9 Materialet i handlingar som dessa visar vem som hyst någon, hur oba, hur mycket och vem. Det visar också hur det förekom a> kommunerna köpte hus som kunde komma a> säljas 1ll resande. Om någon dömdes 1ll vite skulle det godkännas av länsstyrelsen, som obast inte gjorde de>a. OBa avslogs vitet på grund av formalia. Det kunde råda en osäker rä>ssäkerhet, som a> man inte kunde definiera vem som var resande. Länsstyrelserna ansåg också a> det var e> problem med en lags1bning som förbjöd a> ge mat 1ll svältande människor eller hysa någon i uselt väder. En dom i Regeringsrä>en 1915 visar a> staten inte rik1gt gillade förbud. Det ansågs vara e> problem med lokal David Sjögren disputerade 2010 med en avhandling där han studerat skol- och utbildningsfrågor för samer, resande och romer under tiden I avhandlingsarbetet mötte David mycket of.iciellt material där myndighetspersoner talade om resandefolket/ tattarna. David är idag forskare vid Umeå universitet. praxis riktad mot en viss befolkningsgrupp, utan a> befolkningsgruppen var definierad. För statsmakten blev det också e> problem a> om den ena kommunen stoppade de resande i sin kommun så gick problemet vidare 1ll nästa kommun. Samma mönster syntes i Finland och Norge det var de lokala myndigheterna som är den agerande kraben mot de resande. Tattarinventeringarna In på 1900-talet engagerar sig staten i ta>arfrågan, ebersom man vill samla kunskaper och informa1on. Från och med 1910 noterade folkbokföringen u>ryckligen ras. De>a följdes av tre inventeringar : Fagvårdslags1Bningskommitténs ta>arinventering David Sjögren. Denna finns på Riksarkivet och innehåller över 1000 akter utan personuppgiber; En undersökning avgränsad 1ll Skåne ; Socialstyrelsens inventering ; De tre undersökningarna skiljer sig åt när det gäller: Vad man ville veta; Varför; Hur; Vilka uppgibslämnarna var. Varfo r 1922: Bestämma antalet resande/romer för a> veta om de skulle omfa>as av lösdriverilags1bningen eller om det behövdes särskild lags1bning : Är ta>arna e> problem för myndigheterna ute i landet? : Hur kan vi bestämma vem som är resande eller ej? Utan a> veta de>a ansåg man det omöjligt a> hantera ta>arfrågan. 10

6 Vad 1922: Använde en inventeringsblanke> där det ställdes frågor som hur många resande som bodde i församlingen. Vilka deras bostadsförhållanden var hade de egen gård, hyste de andra. Hur många fanns ständigt på platsen, hur många reste kon1nuerligt. Hur ser det ut med skolgången, bro>, 1ggeri. Om det inte bor resande fast kommer det då genomresande och varifrån. Och så vidare : Ta reda på hur man kan veta något om vem som är resande. Frågorna tar upp varför man menar a> en viss person är resande? Det antogs kunna vara enligt hävdvunnen uppfa>ning på orten; från övriga ortsbefolkningen skibande rasdrag; på grund av familjens levnadssä> eller övriga skäl. Det ställdes frågor om språk och om personerna står som ta>are i kyrkboken. Baksidan innehåller personuppgiber och är därför sekretessbelagd. Sva righeter Det var omfa>ande diskussioner innan inventeringen startade om hur det skulle gå 1ll. Vid denna 1d runt 1940 lades mycket arbete på a> inventera samhället i stort och det var oba polisen som gjorde dem. SCB, Sta1s1ska centralbyrån, ville inte göra undersökningen ebersom de menade a> defini1onerna var svåra. I socialstyrelsens inventering är uppgibslämnarna därför 1ll 90% poliser som också frågar även andra, som skollärare, ortskunniga och sociala myndigheter. Även präster lämnar uppgiber. Resultatet visade myndigheterna mer omfa>ningen och komplexiteten av frågan än a> lösa den. Man visste inte vilka personerna man talade om var. Det finns e> stort mörkertal, vi vet inte egentligen hur många de är. Myndigheterna bestämde a> man inte ville fråga dem det berörde, ta>arna, om de var resande ebersom man tyckte a> man måste veta först vilka man skulle fråga, vilka var ta>are. Slutsatser David har gå> genom de 7000 akterna från inventeringen Han kan se en bild av hur myndigheterna uppfa>ade resande. Den visar också a>: Det är lokala myndigheter som har konflikter med resande man kan se det bland annat när det gäller barnavårdsnämnd och närings1llstånd för handel: Man kan finna personuppgiber, resvägar, skolförhållanden, läsoch skrivkunnighet. Kombinerar man materialet med andra källor läser den på si> eget sä>/ ställer sina egna frågor kan man lära sig mycket. Man kan 1ll exempel studera ansökningarna om närings1llstånd där det finns exempel på a> sådant har nekats för a> den sökande inte har fast bostad utan närings1llstånd har man inga pengar och svårt a> skaffa fast bostad. Av skolprotokoll kan man studera hur det gick i skolan och jämföra de>a med uppgiber som kan påverkat skolgången, 1ll exempel hade barnen en lång skolväg. I ska>elängder går det a> se hur familjerna som ansågs problema1ska klarade sig rent ekonomiskt om man jämför med oproblema1ska familjer. Man kan se a> det är en krabig ökning av antalet ta>are i landet mellan inventeringarna kommer man fram 1ll summan På 1940-talet blir det David tror a> ökningen i stort beror på de olika undersökningsmetoderna med olika sybe och uppgitslämnare. Varfo r ville man underso ka tattarna? I den korrespondens som förekommer i anslutning 1ll inventeringarna har David inte funnit nazis1ska mo1v. Han menar a> det är vik1gt a> sä>a sig in i hur de som beställde undersökningen tänkte när de gjorde den. I särskilt den sista undersökningen är det tydligt a> man vill finna e> sä> a> iden1fiera vilka som är ta>are. Vad som skulle ske> om man lyckats är lite osäkert. Det kunde 1ll exempel ha skapats riktade åtgärder för utbildning med kanske internat och kolonianläggningar där resande skulle bo och barnen skulle gå i skolan. Anpassning var kanske helt enkelt det man var ute eber. Här kan man jämföra med norska förhållanden och Norsk misjon blandt hjemlöse. Fo ljdfra gor Vad hände på orten eber inventeringarna? Inventeringarna var välkända och uppmärksammades i media. David tror många i lokalsamhället fick kännedom om vilka som kom med i inventeringen, men han har inte undersökt om det fick lokala följder

7 Vitbok om romer inklusive resande Katri Linna Som en extra punkt hade några minuter avsas för generaldirektör Katri Linna vid svenska arbetsmarknadsdepartemenet som få arbetsmarknadsministerns uppdrag a sammanställa en så kallad vitbok om romer, inklusive resande. Katri Linna har!digare varit diskrimineringsombudsman. Uppdraget om vitboken gavs eber utredningen Romers rä. Vitboken ska ge en samlad översikt av övergrepp, kränkningar och andra särbehandlande åtgärder gentemot romer och resande åren I den svenska officiella defini1onen räknas resandefolket som en del av gruppen romer. Katri inledde med a> förklara a> hon har e> ovanligt uppdrag. Hur ska man 13 skriva historia och få det erkänt av dem som det berör och som man erkänner a> man inte behandlat väl? Det är också e> problem a> det är stor skillnad i levnadsförhållanden inom gruppen romer, som innehåller grupper från resande 1ll rela1vt nyanlända balkanromer. Uppdraget innebär inte a> komma med ideer eller åtgärdsförslag, arbetet ska vara bakåtblickande. Problemet med de>a är a> det i Sverige finns mycket lite forskning i ämnet, medan Norge har mycket mer. EBer denna inledning ställdes en rad kri1ska frågor från åhörana som ansåg a> vitboksarbetet börjar i felak1g ände. Dels genom a> majoritetssamhället definierar grupper som de resande inte känner sig hemma i: Vi är fortsa> utsa>a för diskriminering ebersom vi inte får stå fram med vår rä>a iden1tet. Dels genom a> de resande känner begränsad insyn i arbetet. De>a ämne hade förtjänat mer 1d och Resandekartan kommer i någon form a> återkomma 1ll frågan. Katri Linna. Paneldiskussion Som avslutning på det officiella programmet för dagen hölls en paneldiskussion. EBer en dag med intressanta föredrag och många engagerade inlägg hade denna kunnat pågå i flera 1mmar. Nu hade vi en kort stund 1ll förfogande. Under denna kom två teman a> dominera. Det första, som av en 1llfällighet kom a> handla om begravningsseder och respekten för de äldre och familjen. Det andra kom a> diskutera kulturminnena och hur minoritetsgrupperna ska kunna få möjlighet a> själva förvalta dem och hur man tar vara på kunskapen om dem. Begravning omha ndertagandet av familjen Den första frågan ställdes av samtalsledaren som en följd av en punkt där Erik Norberg hade talat om samiska begravningsseder och hur samerna använt naturen för a> finna begravningsplatser. De>a gav en associa1on 1ll vilka tradi1oner resandefolket hab kring begravning i äldre 1d då det kunde vara problem med begravning inom kyrkans område. Från majoritetssamhället fanns enligt vissa källor synen a> resande lämnade 14 Erik Norberg, Ingunn Holm, David Sjögren, Holger Gustavsen Taternes landsforening, Trond Rehn Landsorganisasjonen for Romanifolket och Fritz Rosendahl Kulturgruppen för resandefolket Göteborgsregionen. Samtalsledare var Bodil Andersson Östfoldmuseene/Det skandinaviske reisendekartet. sina döda i princip eber vägen. De resande i panelen och publiken kände inte alls igen denna beskrivning och menade a> det de hört i ämnet var a> begravningar ske> på kyrkogårdar. Det påpekades också a> vaka över den döende och begravningen är en vik1g händelse som väcker hela släktens engagemang än idag. Trond Rehn menade a> han tror a> begravningar 1ll havs, som inom sjöfarten, kan ha förekommit bland sjöresande. De>a genom a> de>a var det ra1onella sä>et a> agera om man befann sig 1ll sjöss vid e> dödsfall. Ingunn Holm påpekade a> det bland majoritetsbefolkningen fanns myter om skogfinnarna om a> de begravde sina döda i skogen, under fallna träd bland annat. Fakta visar a> skogfinnar, som övriga i socknen, begravdes på

8 kyrkogården i bygden. På samma sä> antogs det säkerligen a> resande gjorde sig av med de gamla under färderna ebersom majoritetsbefolkningen inte visste vad som ske>. Verklighetens historia säger istället a> den som avled under resa begravdes på den ort man befann sig vid dödsfallet. Det påpekades också a> en begravning i naturen inte alls behövde handla om a> göra sig av med en kropp utan istället kan vara en akt av respekt. Placeringen av de samiska kropparna visar det. Kulturminnena och minoriteternas fo rvaltning av dem Rä>en 1ll kulturminnena togs upp av panelen. När det gäller samerna finns i Norge lag om a> funna kulturminnen som rör den samiska kulturen 1llhör staten. I de>a ämne förs det nu diskussioner eber de>a strider mot konven1onen för na1onella minoriteters rägheter. I Norge finns Glomdalsmuseet med utställningen Latjo Drom som byggts upp i samarbete med taternes organisa1oner. Föremålen där ägs av museet. De föremål som hi>ades vid utgrävningarna av resandeboplatsen Snarsmon förvaras i Bohusläns museums samlingar och 1llhör museet. Det finns också material som rör enskilda personer och även kroppsdelar som samlats in i biologivetenskapligt sybe i äldre 1d. För samerna har det inle>s en process med återbegravning av avlidna som i vetenskapligt sybe förts från ursprungsområdet. Hur ska de>a hanteras när det gäller resandefolket? Det fanns i panelen e> förslag a> kulturcentrum borde byggas upp där minoriteten själv får möjlighet a> ansvara för sina kulturminnen. De>a med stöd av personal som har utbildning inom de aktuella områden för a> dessa materialet tas om hand på korrekt sä> sam1digt som de sä>s in i rä> sammanhang. Genom de>a kan kulturminnene, såväl materiella som immateriella 1llföra både minoritetsoch majoritetskulturerna innehåll idag och fram1den. De>a förslag väckte gillande hos deltagarna. Exkursion till resandeboplatsen Snarsmon Genom seminariets lokalisering 1ll i Bullarebygden i norra Bohuslän gavs möjlighet a> göra e> besök vid resandeboplatsen Snarsmon. En dryg tredjedel deltagarna tog vara på 1llfället a> besöka platsen som under åren grävdes ut arkeologiskt. Guide vid besöket var Kris1na Lindholm, Bohusläns museum, som ledde utgrävningarna och idag arbetar med Den skandinaviska resandekartan. Ett vällagt stengolv kom fram vid utgrävningen av ett av husen. Kan det ha varit ett kollektivt kök? Gruppen diskuterar det stora huset i Snarsmon som grävts ut arkeologiskt. Hur kan taket ha varit konstruerat och hur var det att bo i huset? 15 16

9 Kristina Lindholm, Bohusläns museum, guidade och berättade. I det stora huset i Snarsmon som var jordgrävt kunde hon visa hur höga de kallmurade väggarna ursprungligen varit. Foto: Svein Norheim Liv Andersen, aktiv i arbetet med De reisende i Buskerud, var med. Cirka 400 meter från Snarsmon ligger gränsröse K som markerar riksgränsen mellan Sverige och Norge. Vi tog en av alla stigar som leder genom Snarsmon fram till gränsgatan. Platstips Den skandinaviska resandekartan fortsä>er si> arbete med a> samla informa1on om platser som hab betydelse för och använts av resandefolket/romanifolket/ taterna i de svensknorska gränsplatserna. Just nu pågår arbetet för a> presentera kunskaperna på bästa sä>. Det finns platser som berä>ar om resandefolkets närvaro runt om i Skandinavien. David Sjögren avslutade si> föredrag med a> berä>a om Taartrappan i Vännäs, uppströms i Umeälven. Trappan leder ner 1ll älven där det 1digare var en stor allmänning och e> färjeläge. När resande kom genom byn ville de fastboende på orten a> de skulle hålla 1ll en bit utanför samhället och man skapade med en möjlighet a> komma ned 1ll älven. In1ll fanns sedan 1digare en dansbana. Området är idag nybebyggt med hus på Dansbanevägen. Trappan används for=arande och man har lagt en brygga nedanför. Bilagor * Inbjudan 1ll seminariet. * Program för dagen. * Ar1kel Bohusläningen 7/ Moderator under seminariet 6 oktober 2011: Svein Norheim; Samtalsledare under paneldiskussion: Bodil Andersson. Foto första sidan: Svein Norheim. Foto där inte annat anges: Bodil Andersson. Minnesanteckningar: Bodil Andersson Na sta seminarium Nästa seminarium hålls den mars 2012 vid Bohusläns museum i Uddevalla. Temat för träffen är Släkten i fokus. Närmare informa1on presenteras på / under vintern. Alla är varmt välkomna. Seminariet är samordnat med en intressant invigning på Bohusläns museum 24 mars. Vi kommer a> informera mer om också denna händelse eber hand. 17 Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet utvecklas av Ös=oldmuseene/Halden historiske Samlinger och Bohusläns museum i samarbete med Kulturgruppen för resandefolket Göteborgsregionen, Landsorganisasjonen for Romanifolket och Taternes Landsforening. Följ projeket på / och Facebook. 18

10 BILAGA 1 Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet inbjuder 1ll si> andra seminarium Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet Rätten till kulturminnena och historien Genom a> dokumentera kunskaper om fasta kulturminnen som boplatser, lägerplatser, reseru>er och andra spår i samhället ska Den skandinaviska resandekartan visa hur Sverige och Norge varit mångkulturellt i många hundra år. Den kulturhistoria som berä>ar om den etniska minoritetsgruppen romanifolket/taterne/de reisende (Norge) och resande romer/resandefolket (Sverige) visas genom de>a arbete upp när kartbilden fylls med informa1on som berä>ar om möten och händelser som oba glömts bort i den allmänna historieskrivningen. När Torsdagen den 6 oktober 2011 Var Tingvalls Eko, Bullaren, norra Bohuslän, Sverige Pris 200:-. Inkl kaffe, lunch, ebermiddagsmål. Betalas på plats. Anm Senast 26 september 2011 Tel (+47) Program och övrig informa1on på nästa sida. Vem äger historien Hur ser historieskrivningen ut Vem har rä> 1ll platsen Hur delar minoritet och majoritet på samma kulturminnen Kulturminnenas betydelse för iden1teten Vem skriver historien Vad kan minoriteterna lära av varandra Vad lär majoriteten av minoritetens kulturminnesarbete Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet utvecklas av Ös=oldmuseene/Halden historiske Samlinger och Bohusläns museum i samarbete med Kulturgruppen för resandefolket Göteborgsregionen, Landsorganisasjonen for Romanifolket och Taternes Landsforening. 19 Som e> led i arbetet ingår också a> arrangera en rad seminarier/ nätverksträffar där resande, majoritetsbefolkning, lokalhistoriskt intresserade, myndighetspersoner, museipersonal, forskare och andra intresserade får 1llfälle a> mötas och lära av varandra. De>a seminarium är det andra under projek den och väljer a> fokusera på resandefolket 1llsammans med två andra na1onella minoritetsgrupper. Y>erligare tre seminarier planeras fram 1ll Arbetet drivs i projek=orm av Ös=oldmuseene/Halden historiske Samlinger och Bohusläns museum. Huvudfinansiär är Interreg Sverige Norge E gränslöst samarbete. Y>erligare finansiärer och mer informa1on om projektet finns på Kontakt med projeket: Bodil Andersson, projektledare, Ös=oldmuseene/Halden historiske Samlinger, Telefon ; Kris"na Lindholm, Bohusläns museum, Telefon 0046 (0) ; Svein Norheim, Ös=oldmuseene/Halden historiske Samlinger, Telefon Senaste ny> om seminariet, projektet och annat matny gt på 20

11 Program Rätten till kulturminnena och historien 6/ :00 Samling. Kaffe 9:45 Välkomsthälsning 10:00 Sydsamer människorna, språket, historien och Erik Norberg, arkeolog, Saemien Sijte, Snåsa landskapet 11:00 Skogfinnene og svedjebruket Ingunn Holm, arkeolog, Riksan1kvaren, Oslo 12:00 Lunch 13:00 Kunskapsinsamling om resandefolket i då"d och David Sjögren, historiker, Umeå universitet nu"d 14:00 Paneldiskussion Föredragshållarna samt Kulturgruppen för resandefolket Göteborgsregionen, Landsorganisasjonen for Romanifolket och Taternes Landsforening 14:45 Avslutning. EBermiddagsmat 15:30 Exkursion 1ll Kris1na Lindholm, arkeolog, Bohusläns resandeboplatsen Snarsmon museum för de som önskar 18:00 Avslutning vid Snarsmon Med reserva!on för ändringar Om föredragshållarna Erik Norberg, fil dr, arkeolog verksam vid Saemien Sijte, Snåsa, som projektledare för Interregprojektet Saemieh saepmesne I det samiska rummet, som kommit 1ll för a> synliggöra det sydsamiska landskapet, historien, språket och människorna. Vad gör man i projektet, varför gör man det och vad kan det leda 1ll för den samiska iden1teten. Ingunn Holm, fil dr, arkeolog, anställd vid Riksan1kvaren i Oslo. Disputerade 2005 med avhandlingen Forvaltning av agrare kulturminner i utmark och har arbetat mycket med den norska etniska na1onella minoriteten skogfinnere. Hon tar sin utgångspunkt i sina kunskaper om spåren eber skogfinnarna och presenterar u1från de>a den rapport Riksan1kvaren gjort om de na1onella minoriteternas kulturminnen. Mellan skogfinnarna och resandefolket har det historiskt förekommit många kontakter, särskilt i finnskogarna. David Sjögren, fil dr i historia, forskare vid Umeå universitet. Avslutade 2010 sin doktorsavhandling, i vilken han studerat skol- och utbildningsfrågor för samer, resande och romer under 1den I avhandlingsarbetet mö>e David mycket officiellt material där myndighetspersoner talade om resandefolket/ ta>arna. I si> föredrag lägger han fokus på om vi i denna typ av källor får veta något om det liv resande har levt ur e> historiskt perspek1v. Kris"na Lindholm arkeolog verksam vid Bohusläns museum och Den skandinaviska resandekartan. Projektledare för de arkeologiska utgrävningarna av resandeboplatsen Snarsmon. Kulturgruppen för resandefolket Göteborgsregionen, Landsorganisasjonen for Romanifolket och Taternes Landsforening. Föreningar som 1llvaratar resandefolket/romanifolket/taternes intressen. Samtliga ak1va i arbetet med Den skandinaviska resandekartan. Praktiska informationer Platsen Seminariet hålls på konferensanläggningen Tingvall längs väg 165 mellan norska gränsen och Hällevadsholm. 17 mil söder om Oslo, 13 mil norr om Göteborg. Sök vägbeskrivning 1ll Tingvall B&B, Eko Hotell och konferens på h>p:// maps.google.se Resa Möjligheterna 1ll kollek1vtrafik 1ll Tingvall är begränsade. Vi försöker hjälpa 1ll med transporter 1ll kollek1vtrafik eller a> organisera samåkning om behov finns. Buss avgår från Nils Ericssons-terminalen i Göteborg kl 07:10 med ankomst eber byte klockan 09:15. Sök resa på resmål Tingvallsgård, Tanum. Returresa på ebermiddagen är tyvärr inte möjlig direkt från Tingvall, däremot från hållplatser längs E6. Exkursion För deltagande i exkursion 1ll resandeboplatsen Snarsmon rekommenderas krabiga skor/stövlar. U=lykten är cirka två 1mmar lång i skogsterräng

12 BILAGA 2 BILAGA

Studieresa till Danmark

Studieresa till Danmark Den skandinaviska resandekartan/ Det skandinaviske reisendekartet Studieresa till Danmark 17 19 augusti 2011 2 Sammanfattning Den 17 augusti 2011 reste projektmedlemmarna i Den skandinaviska resandekartan

Läs mer

Kära konferensdeltagare!

Kära konferensdeltagare! Kära konferensdeltagare! Under tre års tid har Sverige Amerika Centret varit engagerat i ett svensknorskt projekt kallat Gränsvandring. Tanken har varit att kartlägga migrationsrörelser över gränsen mellan

Läs mer

Slutrapport. Den skandinaviska resandekartan

Slutrapport. Den skandinaviska resandekartan Slutrapport Den skandinaviska resandekartan Det skandinaviske reisendekartet 2010-2013 2 Projektrapport Den skandinaviska resandekartan/det skandinaviske reisendekartet. Projektnummer Interreg G30441-55-10

Läs mer

Förebyggande värdegrundsarbete på SFI/ Vuxenutbildningen

Förebyggande värdegrundsarbete på SFI/ Vuxenutbildningen Slutrapport Förebyggande värdegrundsarbete på SFI/ Vuxenutbildningen Projektsammanfa-ning hösten 2011 våren 2012 av Eva Ohlsson Projektet som denna slutrapport omfa2ar har genomförts 6llsammans med e2

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september Av Jan-Erik Björk (text och foto) Fredagen den 31 augusti FINNSAM:s höstkonferens ägde denna gång rum i Tiveden. Det var nästan tio år sedan som FINNSAM

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Marketing Automation! En lathund!

Marketing Automation! En lathund! Marketing Automation! En lathund! Inledning Kampen om kunder är idag tuffare än någonsin. Tack vare internet har kundens möjligheter a6 skaffa sig kunskap och beslutsunderlag fly6as mer och mer -ll kundens

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson Ungas nätvardag... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen? Mathias Larsson Säker på nätet Hur ser ungas nätvardag ut? A, vara där Tips på var informa@on och hjälp finns Jag

Läs mer

icad - Användarbeskrivning V1.1

icad - Användarbeskrivning V1.1 icad - Användarbeskrivning V1.1 2011-01- 18 Denna manual beskriver funk5onaliteten i icad- gränssni

Läs mer

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê=

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Stadsmuseiförvaltningen ==páç=n=erf OMMSJMQJMS ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Bakgrund Frågan om hur mänskliga kvarlevor som framkommit i samband med

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Folkets Park Linköping

Folkets Park Linköping Folkets Park Linköping - från kulturmiljö till bostadsområde Magnus Rönn KTH/A + Kulturlandskapet Konferens om kompensa2onsåtgärder, Göteborg, 1-2 december 2014 Innehåll Forskningsprojektet - metoder Fallstudien

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

FASTIGHETS- BRANSCHENS REKRYTERINGSBEHOV RAPPORT 2012-10- 10

FASTIGHETS- BRANSCHENS REKRYTERINGSBEHOV RAPPORT 2012-10- 10 FASTIGHETS- BRANSCHENS REKRYTERINGSBEHOV RAPPORT 2012-10- 10 SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN! Fas.ghetsbranschen står inför en omfa=ande omställning när det gäller personal. Dels beror det på stora pensionsavgångar,

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

!!! Så här skapar du en gra0s personlig sida och en verksamhetssida på Facebook. Sek0on A

!!! Så här skapar du en gra0s personlig sida och en verksamhetssida på Facebook. Sek0on A Så här skapar du en gra0s personlig sida och en verksamhetssida på Facebook Det är nödvändigt a. skapa en professionell digital pla5orm om du vill uppnå framgång i det långa loppet. Denna typ av pla5orm

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg Personal inom vård och omsorg minst nöjda Privatanställda mer nöjda än offentliganställda Ledarskapet största anledningen =ll missnöje/bidrar minst =ll nöjdhet Regionförbundet i Örebro okt 09 Tyvärr så

Läs mer

DIANA NYMAN En romsk eldsjäl Redan som barn fick romen Diana Nyman uppleva utanförskap till följd av diskriminering. Som medlem för Göteborgs romska råd gör hon sitt yttersta för att historien inte skall

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Nordiskt Forum 20 22 november 2009

Nordiskt Forum 20 22 november 2009 INBJUDAN TILL NORDISKT FORUM 2009 Nordiskt Forum är en mötesplats mellan forskare, odlare och intresserade som söker kunskap om och vill vidareutveckla den biodynamiska odlingen i Norden. Arrangör är och

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR 2014 Innehållsförteckning; Vår vision 3 Mål7derna under dagen 4 Gröten 5 Salt 5 Socker 5 Fullkorn 6 Mjölk 6 Hur gör vi 7 Kontakt med köket Solgläntan 7 Vår vision kring maten

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering.

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering. Bilder från ovan visa Flygfotopionjären Oscar Halldin med aeronauten Francesco Cetti framför sin ballong Fritjof Nansen efter en landning vid Lerum 1898. Saknar du bilden på släktgården för att göra släktforskningen

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

SunDrive E-mobility Consulting

SunDrive E-mobility Consulting E-mobility Consulting Basutbildning E-mobility Projektledning för laddinfrastruktur Branschsupport Demonstrationsevents Training Basutbildning Emobility Halvdags utbildning inom Elbilar, Användande & Laddinfrastruktur

Läs mer

Information om FINNSAM. Årgång 4 Nr 3 - augusti 1998. Ledningsgrupp 1997/98

Information om FINNSAM. Årgång 4 Nr 3 - augusti 1998. Ledningsgrupp 1997/98 Information om FINNSAM Postgironr Sverige 646 27 77-1 Postgironr Norge 0826 0282 663 Kassör och adresslista: Tor Eriksson, Lövstagatan 20, 703 56 ÖREBRO Tel: (0)19-12 08 84 Hemsidesansvarig: Christer Nilsson,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

BAKGRUND. Kort sagt, få alla a8 älska fotografiet! Ne8e Gallerist The PhotoGallery

BAKGRUND. Kort sagt, få alla a8 älska fotografiet! Ne8e Gallerist The PhotoGallery BAKGRUND Under dryga 20 år arbetade jag med a8 bygga upp e8 galleri med fokus på fotokonst. Jag har bland mycket annat arrangerat fotoutställningar med såväl nagonella som internagonella etablerade fotografer

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-719-0 OMSLAGSFOTO: Sara

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Referat från Varvsforum Karlskrona & Sölvesborg, 10-11 maj 2014

Referat från Varvsforum Karlskrona & Sölvesborg, 10-11 maj 2014 Referat från Varvsforum Karlskrona & Sölvesborg, 10-11 maj 2014 Värdföreningar för 2014 års varvsforum var de varvshistoriska föreningarna i Karlskrona och Sölvesborg. Årets varvforum arrangerades inledningsvis

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Nya idéer för effek.vare mål- och resultatstyrning

Nya idéer för effek.vare mål- och resultatstyrning Nya idéer för effek.vare mål- och resultatstyrning Stratsys användarkonferens Näringslivets hus, Stockholm 24 maj 2013 Föredragshållare Sven- Mar>n Åkesson Åkesson Managementkonsult AB Innehåll DeCa seminarium

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

GEORANGE Kan man göra renbete av industriområden?

GEORANGE Kan man göra renbete av industriområden? GEORANGE Kan man göra renbete av industriområden? Ett seminarium i samverkan med Enetjärn Natur, Länsstyrelsen Västerbotten och Boliden AB Var: Bergrum Boliden + Långselegruvan Innan seminariet började

Läs mer

Nyckeln )ll en bra bilaffär, är en testad och värderad bil!

Nyckeln )ll en bra bilaffär, är en testad och värderad bil! En produkt från Nyckeln )ll en bra bilaffär, är en testad och värderad bil! Eget testarkiv med full historik Direktkopplat mot Infotorg alt. Bilvision Koppla ihop fler anläggningar och användare Spara,

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

En studie om hur arbetsgivare och! arbetssökande upplever rekryteringsprocessen. Av Yobber i samarbete med Mistat, november 2013

En studie om hur arbetsgivare och! arbetssökande upplever rekryteringsprocessen. Av Yobber i samarbete med Mistat, november 2013 ! En studie om hur arbetsgivare och! arbetssökande upplever rekryteringsprocessen. Av Yobber i samarbete med Mistat, november 2013 Metod Undersökningen har genomförts under perioden 5-23 november 2013

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Sollentuna FK 2015

VERKSAMHETSPLAN. Sollentuna FK 2015 VERKSAMHETSPLAN Sollentuna FK 2015 VISION En fotbollsklubb som tar ansvar för alla barn, ungdomar och ledare i kommunen som vill utöva fotboll, oavse8 deras kunskap, färdighet eller ambi;onsnivå och som

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet Tyst kunskap i gramma/kundervisningen Tomas Riad Stockholms universitet Gramma/ska kunskaper Som modersmålstalare besi

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Asylsökande från Kosovo i Sverige. Kan de utsatta få skydd som internflyktingar i Serbien? Kan de avvisas till Kosovo?

Asylsökande från Kosovo i Sverige. Kan de utsatta få skydd som internflyktingar i Serbien? Kan de avvisas till Kosovo? ETNISKA MINORITETER FRÅN KOSOVO Asylsökande från Kosovo i Sverige. Kan de utsatta få skydd som internflyktingar i Serbien? Kan de avvisas till Kosovo? Välkommen att lära mer på Immigrantinstitutet i Borås

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

UFO - Utbildning För Organisationsledare

UFO - Utbildning För Organisationsledare Köpings Idrottsliv - Sveriges bästa? Aktiviteter 2013 UFO - Utbildning För Organisationsledare För a kunna leda och utveckla föreningslivet krävs god kompetens och sunda värderingar. Den här utbildningen

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Introduk)on. Presenta)onsrunda

Introduk)on. Presenta)onsrunda Introduk)on De$a är en basutbildning i jämställdhet. Den varvar teori och sta8s8k med kunskap om svensk jämställdhetspoli8k och strategin jämställdhetsintegrering. Utbildningens sy=e är a$ ge alla deltagare

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalk-bränning och utveckling av historiska kalkputser

Seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalk-bränning och utveckling av historiska kalkputser Seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalk-bränning och utveckling av historiska kalkputser Onsdag-fredag 14-16 mars 2012, Hantverkslaboratoriet, Mariestad Hantverkslaboratoriet välkomnar er

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Chefsmötet 2013 Välkomna till Göteborg 17-18 oktober Nu är det dags att utvecklas tillsammans igen Det är tid för årets chefsmöte i Göteborg. På programmet står bland annat Tema Värdegrund, vad som händer

Läs mer

SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Romlin Dialog & Utveckling Ann- Sofie Romlin, konsult, gestalcerapeut, lärare Bastugatan 2 nb, 118 20 Stockholm Tel: 070-3930985 E- post :romlin@gestalcerpeuter.se

Läs mer

En berättelse om Järfälla förr och idag

En berättelse om Järfälla förr och idag En berättelse om Järfälla förr och idag Arbetshäfte ARBETSHÄFTE Text och layout: SARAH MAGNUSSON Illustra on: EMILIE MAGNUSSON Järfälla Kultur, 2010 INNEHÅLL FRÅGOR ATT PRATA OM OCH ATT ARBETA MED Kommunen...

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Tävlingar som makt i arkitektur och stadsbyggnad. arkitek7ävlingar & Markanvisningstävlingar Magnus Rönn 2015-06- 03 ABAR

Tävlingar som makt i arkitektur och stadsbyggnad. arkitek7ävlingar & Markanvisningstävlingar Magnus Rönn 2015-06- 03 ABAR Tävlingar som makt i arkitektur och stadsbyggnad arkitek7ävlingar & Markanvisningstävlingar Magnus Rönn 2015-06- 03 ABAR Innehåll Typiska skeden i tävlingsprocesser Modell över styrprinciper Arkitek7ävling

Läs mer

De är snart Om 7 dagar är de sommarlov i Sverige och alla barn får sommarlov ha ett härligt sommarlov. PS, titta inte på baksidan!

De är snart Om 7 dagar är de sommarlov i Sverige och alla barn får sommarlov ha ett härligt sommarlov. PS, titta inte på baksidan! Kapitel 1 Ljuden Arga Johanna spände ögonen i både Erik och Karl. -Sluta upp med det där genast. -Men, sa Erik och Karl, vi gör ju ingenting. -Hör du det där ljudet, säger Erik till Karl. Det låter som

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Välkommen Offertarbete och säljbrev

Välkommen Offertarbete och säljbrev Välkommen Offertarbete och säljbrev Henrik Mannerstråle Idag Repe99on ROI Offertarbete Säljbrev ROI lönsamma investeringar Det bästa sä5et a5 visa återbetalnings7den (ROI) på investeringen är a5 göra en

Läs mer

Utbildningskontoret. Gilla SYV!

Utbildningskontoret. Gilla SYV! Utbildningskontoret Gilla SYV! Jeanette Holm, klasslärare åk 1-3 Terese Andersson, lärare svenska/svenska som andra språk åk 7-9 Lotten Johansson, studie- och yrkesvägledare SYV i undervisning kan bidra

Läs mer

Sociala medier ur ett museiperspektiv

Sociala medier ur ett museiperspektiv Sociala medier ur ett museiperspektiv Erfarenheter från Nordiska museet Föredrag vid Institutet för Informationsteknologi, 2012-03-14 Även presenterat vid föreningen IdeK-labbets träff 2012-11-07 Kajsa

Läs mer

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset.

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

Evenemangslista. Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert

Evenemangslista. Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert Evenemangslista Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert Folkrörelsernas arkiv för Värmland firar 60-årsjubileum fredagen den 8 maj 2009 kl 14.00 i Arkivcentrum Värmland,

Läs mer

Informa)on och rådgivning: Personliga möten, nyhetsbrev, hemsida, seminarier. Stöd i a= planera en ansökan: Skrivstöd,koordineringsstöd, budget,

Informa)on och rådgivning: Personliga möten, nyhetsbrev, hemsida, seminarier. Stöd i a= planera en ansökan: Skrivstöd,koordineringsstöd, budget, 1 2 Informa)on och rådgivning: Personliga möten, nyhetsbrev, hemsida, seminarier. Stöd i a= planera en ansökan: Skrivstöd,koordineringsstöd, budget, formalia, intyg/stödbrev, planeringsbidrag. Kontraktsförhandlingar

Läs mer

Månadsbrev AKTUELLT I MAJ MÅNADENS HÖJDPUNKT

Månadsbrev AKTUELLT I MAJ MÅNADENS HÖJDPUNKT Romano Tšiviba Nyhetsbrev 2014 Månadsbrev AKTUELLT I MAJ Att sprida innehållet i vitboken och göra det känt för romer i Luleå, kommunanställda men även andra kommuninnevånare är en av de viktigaste uppgifterna

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer