Konsekvensutredning i fråga om Post- och telestyrelsens föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare

Transkript

1 1(16) Datum Vår referens Aktbilaga Dnr: Spektrumavdelningen Cecilia Östrand Konsekvensutredning i fråga om Post- och telestyrelsens föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare Innehållsförteckning Kapitel Innehåll 1 Inledning 2 Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå med de nya föreskrifterna 3 En beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det myndigheten vill uppnå 4 Uppgifter om vem som berörs av regleringen 5 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför 5.1 Ekonomiska och andra konsekvenser för radioanvändare av att regler om undantag från tillståndsplikt införs 5.2 Vilka kostnader och konsekvenser uppstår utan regler om undantag från tillståndsplikt för användning av radiosändare 5.3 Beskrivning av reglernas effekt för företag 6 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 7 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av särskilda informationsinsatser 8 Närmare beskrivning av förslagen till föreskrifter 9 Anmälan till EU-kommissionen Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(16) 1 Inledning Post- och telestyrelsen (PTS) avser att med stöd av 12 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation besluta om nya föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare. Föreskrifterna ersätter Post- och telestyrelsens föreskrifter (PTSFS 2012:3) om undantag från tillståndsplikt för vissa radiosändare. PTS redovisar härmed sin utredning enligt 4 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Förslaget till nya föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för vissa radiosändare bifogas denna konsekvensutredning. Föreliggande konsekvensutredning är uppdelad så att kapitlen 1 7 gäller generellt för samtliga undantag i PTS föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av radiosändare. I kapitel 8 redovisar PTS de specifika konsekvenser som följer av de ändringar som införs i föreskrifterna. Föreskrifternas rättsliga grund och ändamål Radiospektrum är en begränsad naturresurs. För att använda radiosändare behövs tillstånd enligt 3 kap. 1 i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK). Av 3 kap. 4 samma lag framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från tillståndsplikt. Sådana undantag från tillståndsplikt får förenas med bestämda tekniska krav samt i övrigt sådana villkor som anges i 3 kap. 11 punkterna 1-7 och 9 samt 3 kap. 11 a punkterna 1, 2 och 4. Enligt 12 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation (FEK) får PTS meddela sådana föreskrifter om undantag från tillståndsplikt enligt 3 kap. 1 LEK som avses i 3 kap. 4 samma lag. De gällande föreskrifterna på området är Post- och telestyrelsens föreskrifter (PTSFS 2012:3) om undantag från tillståndsplikt för vissa radiosändare. Post- och telestyrelsen 2

3 3(16) 2 Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå med de nya föreskrifterna För att få använda radiosändare krävs tillstånd. 1 PTS kan meddela föreskrifter om undantag från tillståndsplikt. 2 Tillståndsplikten innebär en administrativ börda för användare av radiosändare som behöver ansöka om tillstånd. Det innebär också en kostnadsmässig börda för användare av radiosändare i form av de avgifter som är förenade med tillstånden. Syftet med föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för radiosändare är att göra det möjligt för konsumenter och andra användare att utnyttja radioteknik för olika ändamål utan att behöva ansöka om tillstånd hos PTS. Av PTS spektrumpolicy 3 framgår att PTS grundläggande inställning är att radioanvändning som inte medför någon påtaglig risk för skadlig störning och där andra hinder inte föreligger ska undantas från tillståndsplikt. PTS strävan är att verka för att fler radioanvändningar undantas från tillståndsplikt och att onödiga begränsningar i bestämmelser om undantag från tillståndsplikt tas bort. Även av gällande gemenskapsrättsliga regelverk framgår att EU:s medlemsstater ska så långt som möjligt undanta radioanvändning från tillståndsplikt. Undantag från tillståndsplikt spelar en viktig roll på radiomarknaden inte bara för konsumenterna och konkurrensen utan också för innovation och tillväxt. De förändringar som införs i de nya föreskrifterna är främst ett resultat av tvingande kommissionsbeslut, harmoniserade internationella beslut samt behov om tydliggöranden. 3 En beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det myndigheten vill uppnå Av 3 kap. 1 LEK följer att användning av radiosändare kräver tillstånd och av 3 kap. 4 LEK framgår att PTS kan meddela föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av radiosändare. Något alternativt förfarande till undantag finns idag inte. Följderna av om föreskrifter inte meddelas skulle vara att lagens krav på tillstånd skulle gälla för all användning av radiosändare. Det inkluderar allt från mobiltelefoner till walkie-talkie eller liknande 1 3 kap. 1 LEK 2 3 kap. 4 LEK samt 12 FEK 3 PTS-VR-2006:2 Post- och telestyrelsen 3

4 4(16) konsumentprodukter. Alla som vill använda radiosändare skulle därvid vara tvungna att ansöka om tillstånd hos PTS vilket i sin tur till stor del skulle resultera i ökad administration, kostnader och tidsåtgång både för radioanvändarna och PTS. Dessutom skulle detta få negativa effekter för marknaden och för innovation och tillväxt, vilket beskrivs närmare under avsnitt 6. Några av undantagen är också tillkomna som följd av tvingande EUbeslut. 4 Uppgifter om vem som berörs av regleringen De som berörs av föreskrifterna är tillverkare, återförsäljare och användare av radioutrustning vars användning föreslås undantas från tillståndsplikt. Användare av radioutrustning kan exempelvis vara ett företag som låter sina anställda använda mobiltelefoner eller en barnfamilj som har radiostyrda leksaker, mobiltelefoner, trådlös router, trådlöst billarm och jaktradio etc. som skulle vara tvungna att ansöka om tillstånd om inte undantagsföreskrifterna fanns. I praktiken innebär det att samtliga juridiska och fysiska personer i Sverige samt besökare i Sverige berörs av föreskrifterna om undantag från tillståndsplikt. 5 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför De föreslagna föreskrifterna innebär att två nya undantag från tillståndsplikt för användning av radiosändare införs. Vidare förlängs tidsbegränsningen för ett befintligt undantag och en effekthöjning görs för ett annat befintligt undantag. Utöver det görs vissa förtydliganden och redaktionella ändringar. 5.1 Ekonomiska och andra konsekvenser för radioanvändare av att regler om undantag från tillståndsplikt införs När nya undantag införs innebär det att vissa typer av radioanvändande i aktuellt frekvensband som tidigare varit belagda med tillståndsplikt och därmed vidhängda avgifter inte längre är det. De lättnader som uppstår för berörda radioanvändare (myndigheter, företag och konsumenter) är främst att tidigare avgifter (finansiella kostnader) inte längre behöver betalas. Undantagsföreskrifterna innebär också att den tid som radioanvändarna tidigare fick lägga på ansökningar om tillstånd frigörs till annat (administrativa kostnader). Post- och telestyrelsen 4

5 5(16) Undantag från tillståndsplikt innebär inte bara fördelar. T.ex. ökar risken för störningar när PTS inte kan kontrollera hur många samtidiga radioanvändare som försöker använda samma frekvens på samma plats och vid samma tidpunkt. Radioanvändaren är därigenom inte garanterad samma nivå av skydd för sin radioanvändning som när denne har tillstånd. Emellertid är inte risken för störning i de undantagna frekvensbanden särskilt stor eftersom det i de flesta fall handlar om användning med låg effekt och kort räckvidd. Det innebär alltså att radiosändare kan befinna sig relativt nära varandra utan störningsrisk. Detta är också orsaken till att radioanvändning med högre effekter oftast är tillståndspliktig. 5.2 Vilka kostnader och konsekvenser uppstår utan regler om undantag från tillståndsplikt för användning av radiosändare Utan regler om undantag måste radioanvändarna ansöka om tillstånd hos PTS. Tillståndsplikt kan innebära en styrning mot att viss radioutrustning tillverkas genom att återförsäljare får svårt att sälja den utrustning som inte uppfyller tillståndskraven. För radioanvändare som ansöker om tillstånd uppstår administrativa kostnader för den tid de måste lägga ner för att ansöka om tillstånd och betala årsavgifter. Faktiska kostnader uppstår för tillståndshavarna i form av årsavgifter för tillstånden. Det är svårt att bedöma exakt hur många radioterminaler som idag omfattas av undantagsföreskrifterna. Bland annat omfattas en stor mängd konsumentutrustning (mobiltelefoner, surfplattor, trådlösa routers, bil- och hemlarm, digitalkameror, radiostyrda leksaker, mobila spelkonsoler, hörselhjälpmedel, trådlösa barnvaktssystem, husdjurspejlar, jaktradio mm.). En grov kvantitativ uppskattning är att det rör sig om flera tiotals miljoner apparater i Sverige. Dessutom tillkommer utrustning som används yrkesmässigt, industriellt eller i annan företagsverksamhet (t.ex. luftfarts- och sjöfartsradio, medicinteknisk utrustning och implantat, trygghetslarm, nivåmätare, RFID, lavinsändare, trådlösa mikrofoner, mobilbasstationer på fartyg och flygplan, godsspårning, mätvärdesinsamling och fjärrstyrning för elnät mm.). Denna användning omfattar uppskattningsvis åtminstone flera hundratusen radiosändare. Utöver ovanstående användning omfattar föreskrifterna även utländska användare som tillfälligt befinner sig i Sverige med motsvarande utrustning. Om tillstånd skulle krävas för all denna användning skulle PTS tillståndsadministration behöva vara många gånger större än i dagsläget. Post- och telestyrelsen 5

6 6(16) Normalt handlägger PTS tillståndsansökningar manuellt. Handläggningstiden och arbetsinsatsen varierar mycket beroende på ärendets komplexitet. Men även enkla och rutinmässiga ärenden innebär arbetskostnader, inte minst för fakturahantering av de årliga tillståndsavgifterna. PTS administrativa kostnader i det här fallet förs vidare till tillståndshavarna som en del av årsavgifterna för tillstånd. I dagsläget hanterar PTS ca tillstånd och tar för detta ut 115 miljoner kronor om året. Om all den ovan beskrivna radioanvändningen skulle kräva tillstånd är PTS uppskattning, baserad på ovanstående beskrivning av undantagsområden och PTS avgifter, att användarnas totala administrativa och finansiella kostnader för tillstånd skulle uppgå till miljardbelopp. 5.3 Beskrivning av reglernas effekt för företag Dagens utbredning av trådlös kommunikation innebär att praktiskt taget alla företag berörs av regleringen. I Sverige tillverkas radioutrustning av allt från mycket stora internationellt verksamma koncerner till små företag. På samma sätt importeras, exporteras och säljs radioutrustning av såväl stora återförsäljarkedjor som små enskilda butiker. Slutligen använder samtliga företag på något sätt radioutrustning i sin verksamhet. Som ovan angetts är syftet med föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för radiosändare att göra det möjligt för företag och andra användare att utnyttja radioteknik för olika ändamål utan den administrativa och kostnadsmässiga börda det innebär att söka och inneha tillstånd hos PTS. Det är inte alla sorters radioanvändning som går att undanta från individuell tillståndsplikt, men där det är möjligt ska undantag från tillståndsplikt införas. Därmed är det övergripande syftet med föreskrifterna att ta bort onödig byråkrati vilket kan bidra till att utrustning kommer ut snabbare på marknaden. De nya föreskrifterna påverkar alla enskilda på samma sätt såtillvida att de inte behöver söka om tillstånd för användningen av de aktuella radiosändarna samt att de inte behöver betala de årliga avgifter 4 som normalt utgår för tillståndsinnehav. I och med undantag från tillståndsplikt minskas inträdeshindren till en mängd olika marknader för radioutrustning och radiobaserade tjänster. Företag som utvecklar, tillverkar eller säljer radioutrustning kan från början anpassa utrustningen till förutsägbara regler. Alternativet för företagen är ofta mångårigt lobbyarbete i internationella organ som t.ex. ITU för att allokera och peka ut specifika frekvenser för specifika produkter och tjänster. På liknande sätt kan nya företag etablera sig på marknader för radiobaserade tjänster utan att först 4 PTS föreskrifter (PTSFS 2011:6) om avgifter. Post- och telestyrelsen 6

7 7(16) försäkra sig om att de får tillgång till frekvenstillstånd för att kunna leverera sina tjänster. PTS bedömning är att undantag från tillståndplikt har en i hög grad positiv effekt för innovation och effektiv konkurrens på marknader för radioutrustning och radiobaserade tjänster. PTS uppfattning är att det är viktigt med en god balans mellan skyddad tillståndspliktig radioanvändning och användning som är undantagen från tillståndsplikt. De föreslagna föreskrifterna medför sammanfattningsvis positiva effekter för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och villkor i övrigt. 6 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Två av de föreslagna förändringarna i föreskrifterna genomför beslut som antagits av Europeiska kommissionen enligt det förfarande som anges i artikel 4 i radiospektrumbeslutet 5. Bestämmelserna följer, så noggrant som möjligt, beslutens ordalydelse. Många bestämmelser om undantag baseras på beslut och rekommendationer från EU-kommissionen, ECC 6 (en kommitté inom CEPT 7 ) men framför allt på PTS bedömningar och avvägningar mellan bland annat samhällsnytta och risk för störning. Undantagsbestämmelserna innebär att Sverige uppfyller de aktuella skyldigheter som följer av anslutningen till EU. Mindre begränsande villkor Från och med 1 juli 2011, gäller regler om att tillstånd för användning av radiosändare får förenas med villkor som begränsar elektroniska kommunikationstjänster eller tekniker endast om det krävs för att bland annat undvika skadlig störning eller säkerställa ett effektivt frekvensutnyttjande. 5 Europaparlamentets och rådets beslut nr. 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut) 6 Electronic Communications Committee. 7 European Conference of Postal and Telecommunications Administrations. Post- och telestyrelsen 7

8 8(16) Reglerna omfattar även föreskrifterna om undantag från tillståndsplikt för användning av radiosändare. Genom de föreslagna föreskrifterna tar PTS ytterligare ett steg mot att göra villkoren mindre begränsande. De tekniska villkor som uppställs för undantagen i föreskrifterna bedöms vara nödvändiga för att förhindra att skadlig störning uppstår och för att säkerställa att frekvensutrymmet utnyttjas effektivt. 7 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av särskilda informationsinsatser Genom föreskrifterna genomförs två genomförandebeslut av kommissionen som trädde i kraft Det är därför viktigt att kommissionsbesluten genomförs så fort som möjligt. Ikraftträdandet ligger trots detta långt fram i tiden vilket bland annat beror på den frysningstid som gäller för anmälningar enligt direktiv 98/34/EG 8. PTS föreslår därför att föreskrifterna ska träda i kraft den 1 oktober Fram till dess ska nu gällande undantagsföreskrifter (PTSFS 2012:3) tillämpas. Inga särskilda informationsinsatser behövs utan information läggs ut på PTS webbsida såsom gjorts tidigare. 8 Närmare beskrivning av förslagen till föreskrifter Som angivits ovan är förslaget till nya föreskrifter en omarbetning i förhållande till de nu gällande föreskrifterna. De i kapitel fem ovan beskrivna konsekvenserna gäller för samtliga befintliga, nya och ändrade undantag. Radioanvändningar som följer föreskrifternas villkor medför inte någon påtaglig risk för skadlig störning och det föreligger inte några andra hinder mot att undanta dem från tillståndplikt. I det följande redogör PTS för de materiella ändringar som föreslås i bestämmelser om undantag från tillståndsplikt. Utöver 8 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. Post- och telestyrelsen 8

9 9(16) det har PTS genomfört mindre redaktionella ändringar som inte medför några konsekvenser. 1 kap. 2 och 3 kap. 1 samt föreskrifternas rubrik PTS föreslår en redaktionell ändring i form av ett tillägg av ordet användning då det bättre överensstämmer med ordalydelsen i LEK, det vill säga Post- och telestyrelsens föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare. Några konsekvenser av ändringen uppstår inte. 3 kap. 3 PTS föreslår att undantaget från tillståndsplikt för användning av radiosändare på utländskt fartyg på resa inom svenskt inre vatten görs mindre begränsande genom att ta bort referenser till systemnamn. Istället införs kravet att satellitterminalen ska ingå i det notifierade satellitnätverket med vilket kommunikation sker. Med notifierat satellitnätverk avses ett satellitnätverk som har notifierats i enlighet med de procedurer som beskrivs i ITU-RR Art. 11, Appendix 30, Art. 5, Appendix 30A, Art. 5, Appendix 30 B, Art. 8. Kravet på att satellitterminalen ska ingå i det notifierade satellitnätverket relaterar till att Sverige tidigare (i notifieringsprocessen) har tagit ställning till att ingå i den såkallade upplänksarean (d.v.s. område från vilken satellitterminalen tillåts att sända radiosignaler under förutsättning att nationell reglering tillåter det). Formuleringen på resa tas bort, då begreppet inte tillför något till den praktiska tillämpningen av regeln. Förslaget medför inga kostnadsmässiga konsekvenser eller förändrad administrativ börda. 3 kap. 4 PTS föreslår att undantaget från tillståndsplikt för användning av radiosändare på utländskt luftfartyg görs mindre begränsande genom att ta bort referenser till systemnamn. Istället införs kravet att satellitterminalen ska ingå i det notifierade satellitnätverket med vilket kommunikation sker. Med notifierat satellitnätverk avses ett satellitnätverk som har notifierats i enlighet med de procedurer som beskrivs i ITU-RR Art. 11, Appendix 30, Art. 5, Appendix 30A, Art. 5, Appendix 30 B, Art. 8. Kravet på att satellitterminalen ska ingå i det notifierade satellitnätverket relaterar till att Sverige tidigare (i notifieringsprocessen) har tagit ställning till att ingå i den såkallade upplänksarean (d.v.s. område från vilken satellitterminalen tillåts att sända radiosignaler under förutsättning att nationell reglering tillåter det). Post- och telestyrelsen 9

10 10(16) Förslaget medför inga kostnadsmässiga konsekvenser eller förändrad administrativ börda. 3 kap. 10, 15, 16, 17, 19, 23, 25, 31, 32, 33, 34, 56,67, 69, 86, 110, 123, 134, 142, 155, 158, 165, 169, 170, 171 Kravet på att uteffekten på amatörradiosändaren ska anpassas så att den inte stör användning av andra radioanläggningar bör tydliggöras ytterligare. Det är inte bara uteffekten som kan vara aktuell att anpassa så att användning av andra radioanläggningar inte störs. PTS föreslår därför att radiosändarens tekniska egenskaper ska anpassas så att annan radioanvändning inte störs. Ändringen medför inte några konsekvenser i praktiken eftersom användarna justerar de tekniska egenskaperna redan idag för att undvika störningar. Förslaget medför inga kostnadsmässiga konsekvenser eller förändrad administrativ börda. I samband med den förra revisionen av undantagsföreskrifterna (PTSFS 2012:3) framkom åsikter från remissinstanser som PTS fortsatt kommer att utreda i ytterligare nästföljande arbete med ändring av föreskrifterna om undantag från tillståndsplikt för användning av radiosändare. Ny 3 kap 15 PTS föreslår ett nytt undantag från tillståndsplikt i frekvensbandet khz för amatörradiosändare för experiment med alla trafikmetoder och med en högsta utstrålad effekt om 1 W e.i.r.p. 9 PTS förslag följer bestämmelsen i ITU:s radioreglemente (ITU-RR) 10. Bandet khz är primärt allokerat till maritim mobil trafik och sekundärt till amatörradio och flygnavigering i alla tre regionerna, efter WRC- 12. Det närliggande bandet kring 500 khz är av tradition maritimt och används idag bl.a. för maritim trafik och flygnavigering. På 518 khz finns sändare för NAVTEX, ett internationellt system för utsändning av maritim säkerhetsinformation. Till samma system finns också en nationell frekvens på 490 khz. 9 Equivalent isotropically radiated power (ekvivalent isotropiskt utstrålad effekt) 10 ITU-RR edition of 2012, art Post- och telestyrelsen 10

11 11(16) I det andra närliggande frekvensområdet 457 khz används sändare för lokalisering av lavinoffer. I frekvensområdet 427 khz och nedåt används bl.a. navigeringsfyrar för luftfarten. I frekvensområdet 500 khz finns redan idag ett antal svenska radioamatörer som har tillfälliga tillstånd för experimentsändare med upp till 20 W. När PTS förslag om undantag i khz-bandet genomförts kommer tillstånden troligen inte att förnyas utan avsikten är att användarna av dessa radiosändare ska i fortsättningen kunna nyttja sig av PTS föreslagna undantag i khz-bandet. Information om planerade ändringar har lämnats på de tillfälliga tillstånden. Amatörradiosändningar i khz-bandet får förhållandevis lång räckvidd men å andra sidan är verkningsgraden hos antennen mycket låg, (ca. 1%) vilket gör att den utstrålade effekten ändå blir mycket låg i relation till den utmatade effekten från sändaren. I ljuset av att nuvarande amatörradioanvändning i 500 khz-bandet inte har orsakat några störningar är sannolikheten inte stor för störningar från användning i det föreslagna frekvensområdet eftersom PTS också föreslår en lägre maximal uteffekt. Det är PTS uppfattning att undantaget från tillståndsplikt för användning av amatörradiosändare kan införas i khz-bandet i Sverige. Till följd av annan användning i vissa länder, bl.a. Ryssland, sätts effektgränsen i det senaste WRC-beslutet (beslut taget på World Radio Conference 2012, Genève) till 1 W e.i.r.p inom 800 km från gränserna till dessa länder. PTS föreslår därför att 1 W e.i.r.p blir den högsta tillåtna effekten för användare av amatörradiosändare i khz-bandet i Sverige. Alternativt förfarande till undantag från tillståndsplikt är att tillstånd istället krävs för de som vill använda bandet för experiment, se vidare kapitel tre och fem ovan. Om inget undantag från tillståndsplikt för användning av amatörradiosändare enligt förslaget införs kommer andra länders radioamatörer ändå att använda frekvensen. Då amatörradio till stor del bygger på kommunikation mellan två eller fler stationer omöjliggörs sådan kommunikation med svenska stationer. De parter som berörs är radioamatörer samt användare av radiosändare i maritim trafik och flygnavigering KHz-bandet används inte idag för amatörradio varför några konsekvenser avseende kostnader/lättnader inte uppstår. Post- och telestyrelsen 11

12 12(16) Eftersom beslutet togs i januari 2012 på WRC-12 är det lämpligt att så snart som möjligt genomföra det i Sverige. Vad gäller konsekvenser i övrigt hänvisas till kapitel 1-5 ovan. PTS arbetar kontinuerligt med att införa mindre begränsande villkor i tillstånden att använda radiosändare. I det här fallet gör PTS bedömningen att nuvarande villkor krävs för effektiv frekvensanvändning och för att motverka skadlig störning. 3 kap. 16, 17, 19, 23, 25, 31, 32, 33, 34, 56, 67, 69, 86, 110, 123, 134, 142, 155, 158, 165, 169, 170, 171 PTS genomför tydliggörande ändring vad gäller formuleringen inmatad effekt till antennsystemet genom att ändra det till högsta effekt tillförd antennsystemet. Orsaken till ändringen är framförallt att formuleringen inmatad effekt används i samband med att effekt inmatas till sändare och inte till antennsystem. Den ändrade formuleringen medför inga konsekvenser. 3 kap. 127 PTS föreslår att undantaget från tillståndsplikt för användning av radiosändare för RFID-teknik i frekvensområdet MHz ändras så att effektgränsen höjs till 500 mw. Genom ändringen genomförs kommissionens genomförandebeslut 2011/829/EU 11. RFID chip finns idag i miljardantal. Att reglera RFID genom annan form än undantag skulle kräva en administrativ insats som inte går att genomföra i realiteten. De parter som berörs återfinns i hela samhällskedjan. RFID-tekniken används idag på större företag, i hamnar och på flygplatser för varumärkning, för att identifiera lastpallar, spåra containers, för stöldskyddsmärkning (stöldlarm i klädbutiker och stöldsäkra bilnycklar t.ex.) passerkort, passagesystem för campingplatser, märkning av sedlar, identifiering av djur (miljontals husdjur har implanterade chip), i sjukvården, för tid- och temperaturmätning, automatisk identifiering av böcker på bibliotek, olika betalningssystem m.m. 11 Kommissionens beslut av den 8 december 2011 om ändring av beslut 2006/771/EG om harmonisering av radiospektrum för användning av kortdistansutrustning (2011/829/EU) Post- och telestyrelsen 12

13 13(16) Det kan uppstå konsekvenser i bandet i form av tillåten störning mot tillämpningar som behåller den lägre effekten 100mW, t.ex Wifi. Undantaget bör genomföras med den här revisionen av föreskrifterna eftersom kommissionsbeslutet gäller från december Idag används inte RFID med högre effekt än 100 mw i frekvensområdet varför några konsekvenser inte uppstår vad gäller administrativa eller finansiella lättnader. Skulle någon aktör däremot ha sökt tillstånd för RFID med högre effekt skulle denne alltså ha drabbats av både administrativa kostnader i form av tid för ansökan samt finansiella kostnader i form av avgifter. Vad gäller konsekvenser i övrigt hänvisas till tidigare kapitel 1 5 ovan. PTS arbetar kontinuerligt med att införa mindre begränsande villkor i tillstånden att använda radiosändare. I det här fallet gör PTS bedömningen att nuvarande villkor krävs för effektiv frekvensanvändning och för att motverka skadlig störning. 3 kap. 152 PTS föreslår att övergångstiden för undantaget från tillståndsplikt för användning av radiosändare för fordonsmonterade radiosändare för radarfunktion förlängs med fyra år vad gäller frekvensområdet 24,25 26,65 GHz. Med de föreslagna ändringarna genomförs kommissionens genomförandebeslut 2011/485/EU 12. Berörda parter är användare av fordon, tillverkare av fordon och myndigheter som har ansvar för väg och väginfrastruktur. De företag som berörs av föreslagen förändring är alla företag som tillverkar och använder bilar utrustade med denna typ av radar. Den tidsbegränsade användningen av 24 GHz-bandet för fordonsradar möjliggjordes genom kommissionens beslut från Av beslutet framgår att avsikten med att möjliggöra en tidsbegränsad användning av 24 GHz-bandet var att öppna upp för ett tidigt införande av kortdistansradar för bilar i syfte att uppnå målen för e-säkerhetsinitiativet. Det lämpligaste bandet för långsiktig och 12 Kommissionens genomförandebeslut av den 29 juli 2011 om ändring av beslut 2005/50/EG om harmonisering av radiospektrumet i frekvensbandet 24 GHz för den tidsbegränsade anvädningen av kortdistansradarutrustning för bilar i gemenskapen (2011/485/EU) 13 Kommissionens beslut av den 17 januari 2005 om harmonisering av radiospektrumet i frekvensbandet 24 GHz för den tidsbegränsade användningen av kortdistansradarutrustning för bilar i gemenskapen (2005/50/EG) Post- och telestyrelsen 13

14 14(16) hållbar utveckling och spridning av kortdistansradar ansågs vara 79 GHzbandet som kommissionen beslutade om Emellertid kunde 79 GHzbandet inte nyttjas för kortdistansradarteknik i bilar på ett kostnadseffektivt sätt vid tidpunkten för beslutet varför 24 GHz-bandet ansågs vara en tillfällig lösning för att så snabbt som möjligt kunna nyttja tekniken. Genom kommissionens genomförandebeslut förlängdes övergångsperioden med fyra år för ge den tid som krävs för utveckling, integrering och tester av radarutrustning i bilar som använder 79 GHz-bandet. I samma beslut konstateras det att frekvensbandet används för internationellt skyddade tjänster i delen 23,60 24,00 GHz och för industriella, vetenskapliga och medicinska syften i delen 24,00 24,25 GHz varför användningen av fordonsradar i dessa delar inte förlängs med fyra år. Nu gällande undantag avser frekvensområdet 21,65 26,65 GHz. Förlängningen avser därmed endast en begränsad del av nu gällande undantag. Användare och tillverkare har sedan tidigare med andra ord varit väl medvetna om förändringen som innebär att frekvensområdet 21,65 24,25 GHz inte längre är tillgängligt efter 30 juni 2013 för fordonsmonterad kortdistansutrustning för bilar. Regeln gäller dock inte för originalmonterad utrustning, eller ersättningsutrustning i ett fordon som är registrerat, taget i drift eller som släppts ut på marknaden inom EU före det datumet. Med den längre övergångstiden fram till och med totalt den 1 januari 2022 kan det förväntas att antalet utrustningar som använder det tidigare frekvensområdet minskar allteftersom utrustningar utfasas på grund av ålder, etc. Sammantaget innebär det att den totala kostnaden för den föreslagna förändringen för kollektivet av användare och tillverkare därför blir obefintlig. Med anledning av kommissionsbeslutet ska den föreslagna förändringen i undantaget genomföras med den här revisionen av föreskrifterna. Vad gäller konsekvenser i övrigt hänvisas till tidigare kapitel 1 5 ovan. PTS arbetar kontinuerligt med att införa mindre begränsande villkor i tillstånden att använda radiosändare. I det här fallet gör PTS bedömningen att 14 Kommissionens beslut av den 8 juli 2004 om harmonisering av radiospektrumet i frekvensbandet 79 GHz för användningen av kortdistansradarutrustning för bilar i gemenskapen (2004/545/EG) 15 Kommissionens genomförandebeslut av den 29 juli 2011 om ändring av beslut 2005/50/EG om harmonisering av radiospektrumet i frekvensbandet 24 GHz för den tidsbegränsade anvädningen av kortdistansradarutrustning för bilar i gemenskapen (2011/485/EU) Post- och telestyrelsen 14

15 15(16) nuvarande villkor krävs för effektiv frekvensanvändning och för att motverka skadlig störning. Ny 3 kap. 163 PTS föreslår ett nytt undantag från tillståndsplikt för radiosändare för system för kommunikation fordon-till-fordon, fordon-till-infrastruktur och infrastruktur-till-fordon i GHz-bandet. Genom införande av föreslaget nytt undantag genomförs kommissionens genomförandebeslut 2011/829/EU 16. Berörda parter är användare av fordon, tillverkare av fordon och myndigheter som har ansvar för väg och väginfrastruktur. Undantaget kan exempelvis komma att användas för säkerhetsrelaterade tillämpningar avseende fordon mot fordon eller utrustning vid vägbanan som kommunicerar med fordonet som exempelvis fartradar etc. Eftersom kommissionsbeslutet ska genomföras i svensk rätt finns inget alternativt tillvägagångssätt för att uppnå samma resultat som undantag från tillståndsplikt för användning av för kommunikation fordon-till- fordon, fordon-till-infrastruktur och infrastruktur-till-fordon i GHz-bandet. Idag finns inga tillstånd utfärdade för användning av radiosändare för system för kommunikation fordon-till-fordon, fordon-till-infrastruktur och infrastruktur-till-fordon varför några konsekvenser inte uppstår vad gäller administrativa eller finansiella lättnader. Skulle någon aktör däremot ha sökt tillstånd för användning av radiosändare för system för kommunikation fordontill-fordon, fordon-till-infrastruktur och infrastruktur-till-fordon skulle denne alltså ha drabbats av både administrativa kostnader i form av tid för ansökan samt finansiella kostnader i form av avgifter. Vad gäller konsekvenser i övrigt hänvisas till kapitel 1 5 ovan. PTS arbetar kontinuerligt med att införa mindre begränsande villkor i tillstånden att använda radiosändare. Tillämpningen samexisterar med flera andra undantag (dataöverföring, nivåmätning i slutna kärl samt fast radio) i samma band, alla har statusen att de opererar på non interference, non protective basis (det vill säga de kan ej kräva skydd från andra tjänster samt att de ska själva åtgärda de störningsfall som kan uppstå). I det här fallet gör PTS bedömningen att det föreslagna villkoret krävs för effektiv frekvensanvändning och för att motverka skadlig störning. 16 Kommissionens genomförandebeslut av den 8 december 2011 om ändring av beslut 2006/771/EG om harmonisering av radiospektrum för användning av kortdistansutrustning (2011/829/EU) Post- och telestyrelsen 15

16 16(16) 9 Anmälan till EU-kommissionen Förslaget till föreskrifter kommer att anmälas till EU-kommissionen enligt direktiv 98/34/EG. Kontaktperson Cecilia Östrand Post- och telestyrelsen 16