LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGSPLAN TRYCK: TMG TABERGS FOTO: BJÖRN WANHATALO, INFORMATIONSENHETEN PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGSPLAN 2015-2017 TRYCK: TMG TABERGS FOTO: BJÖRN WANHATALO, INFORMATIONSENHETEN PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN"

Transkript

1 Landstingsplan

2 LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGSPLAN TRYCK: TMG TABERGS FOTO: BJÖRN WANHATALO, INFORMATIONSENHETEN PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN ANTAGEN AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN NOVEMBER

3 Innehåll PLANEN STYR VERKSAMHETEN 3 UTMANINGAR UNDER PLANPERIODEN 4 HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I KALMAR LÄN 7 VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL 9 Landstingets övergripande mål 10 MEDBORGARE OCH KUND 17 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv 18 Kvalitet och patientsäkerhet 22 En vård utan köer inom hälso- och sjukvård 23 Jämlikhet och jämställdhet 23 Integration och asylsjukvård 23 Utveckling av e-hälsa och invånartjänster 24 Kollektivtrafik 26 Uppdrag 26 VERKSAMHET OCH PROCESS 27 Varje dag - systematiskt förbättringsarbete 28 Utveckling i vården 29 Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler mm 34 Regional utveckling 35 Uppdrag 36 MEDARBETARE 37 Strategisk personal- och kompetensförsörjning 38 Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare 38 Uppdrag 40 EKONOMI 41 God ekonomisk hushållning 42 Finansiella mål 42 Ekonomiska förutsättningar Underlag för landstingets planering 46 Budgeterat resultat Driftramar per förvaltning 52 Verksamhets- och ramförändringar Resultat-, kassaflödes- och balansbudget 54 Investeringsbudget 54 BILAGOR 57 3

4 Planen styr verksamheten LANDSTINGSPLANEN ÄR LANDSTINGETS STRATEGISKA PLAN OCH POLITISKA STYRDOKUMENT. DENNA BESLUTAS AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE OCH FÖRNYAS VARJE ÅR. Varje landstingsplan är en del av en rullande treårsplanering och planen anger den övergripande inriktningen för Landstinget i Kalmar län under planperioden. Den binder samman landstingets övergripande vision och strategiska mål med verksamhetens inriktning och omfattning. Landstingets inriktning utgår från landstingets vision, verksamhetsidé, värdegrund och policy. Utifrån landstingsplanen konkretiserar verksamheten sitt uppdrag och sina mål i sina verksamhetsplaner. Andra styrande dokument är hälso- och sjukvårdslagen, kommunallagen, tandvårdslagen och lagen om kollektivtrafik. Utöver lagar och förordningar finns till exempel Socialstyrelsens föreskrifter, landstingets policy, riktlinjer, och anvisningar som också reglerar landstingets olika verksamheter. 4

5 Utmaningar under planperioden LANDSTINGET SKA ERBJUDA DEN SÄKRASTE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDET. VI SKA HA FORTSATT HÖG TILLGÄNGLIGHET, FUNKTIONELL KOLLEKTIVTRAFIK OCH BIDRA TILL EN FOSSILBRÄNSLEFRI REGION. Landstinget ska erbjuda den säkraste hälso- och sjukvården i landet. Vi ska ha fortsatt hög tillgänglighet, funktionell kollektivtrafik och bidra till en fossilbränslefri region. Folkhögskolorna ska stimulera till högre studier och bidra till att höja utbildningsnivån i länet. Landstinget ska vara en tydlig aktör i samhället när det gäller hälsa för alla. För att klara av att nå de högt satta målen krävs mod att fortsätta våga tänka nytt för att kunna utvecklas. Resurserna är begränsade och ska tas tillvara för att kunna användas på bästa sätt. Vi arbetar ständigt med att systematiskt förbättra allt som vi gör. Vi är en lärande organisation, som lär om och lär nytt. Det krävs att vi samverkar, både inom landstinget och med andra aktörer, och arbetar processinriktat med utgångspunkt i våra goda resultat som ytterligare ska förbättras, i syfte att nå de högt uppsatta målen för landstingets verksamhet. Regional utveckling Samtidigt som den globala konkurrensen ökar, innebär vår demografiska utveckling en stor utmaning; åldrande befolkning, låga födelsetal och urbanisering med stora inomregionala förändringar. Där befolkningen minskar finns svårigheter att upprätthålla tillräcklig servicenivå och risk för stagnation i näringslivet. Den geografiska utmaningen behöver mötas med en attraktiv livsmiljö som gör att fler yngre, både kvinnor och män oavsett ursprung, väljer att leva i länet och kompetens och kreativitet hos unga personer behöver tillvaratas. Kommunikationer och tillgänglighet är grundläggande för utvecklingen i regionen. Därför ska landstinget arbeta för att framtidens höghastighetsbana förläggs enligt dagens sträckning av södra stambanan eller öster om denna. Landstinget ska tillsammans med övriga samhällsaktörer på ett ännu bättre sätt ta tillvara varje nytillkommen länsinvånares resurser för att öka mångfalden, vilket bidrar till individens, lokalsamhällets och regionens utveckling. För att utvecklas mot en mer kunskapsintensiv ekonomi behövs mer satsning på forskning och utveckling. Kulturen har en stor betydelse för den regionala utvecklingen vilket behöver tas tillvara. En bra tillgänglighet med god kollektivtrafik, väl utbyggd IT-infrastruktur och goda möjligheter till vidareutbildning krävs, för att kunna skapa en robust arbetsmarknadsregion. Att motverka den ökade psykiska ohälsan är en annan regional utmaning och ett gemensamt ansvar för hela samhället. Hälsofrämjande sjukvård och folkhälsa Visionen om hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete och landstinget arbetar för att bidra till ett friskare, tryggare och rikare liv för befolkningen i Kalmar län. Hälsoperspektivet ska genomsyra all verksamhet. Ju bättre folkhälsa, desto mer resurser kan användas där behoven är störst. De stora folksjukdomarna som hjärtsjukdomar, stroke, cancer, diabetes och psykisk ohälsa är stora utmaningar för individen likaväl som för vården. För en hållbar utveckling av hälso- och sjukvården behöver vi särskilt stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Vi arbetar för att få hela Kalmar län i rörelse. För att öka fysisk aktivitet görs insatser kopplat till satsning på livsstilsmottagningar på hälsocentralerna och fysisk aktivitet på recept, men också att nå ut med budskap om vikten av vardagsmotion och stärka landstingets varumärke som aktör inom förebyggande hälsa. Barn och unga, gravida, nyblivna föräldrar och äldre är prioriterade grupper. Vi arbetar också för ett minskat tobaksbruk. Målet är att hela Kalmar län ska var tobaksfritt år Att få ungdomar att avstå från tobak är av högsta prioritet. Medicinsk kvalitet och köfri vård ska säkerställas Det ska vara enkelt att vara patient i Kalmar län. Hälso- och sjukvården ska utvecklas med fokus på kvalitet med ökat värde för patienten, där patienten är medskapare och har möjlighet till inflytande och valfrihet. Landstinget ska öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården 2018, ska vården vara köfri. Nya nationella riktlinjer ska implementeras i landstinget. För kroniska sjukdomar och olika cancerdiagnoser ställs ökade krav på kvalificerad utredning och omfattande behandlingar över längre tidsperioder. Parallellt ökar den åldrande befolkningen och med den ökar också antal patienter som insjuknar i kroniska sjukdomar och cancer. För att minska ledtiderna, höja de medicinska resultaten och leva upp till löftena för patienter, kommer landstinget under planperioden att göra omfattande satsning inom cancerområdet. Metoder ska utvecklas för att snabbare kunna uppmärksamma psykisk ohälsa för att kunna erbjuda 5

6 ett bättre omhändertagande. Patienter med psykisk sjukdom parallellt med annan sjukdom har ett sämre hälsoutfall. Detta ställer krav på ökad medvetenhet om psykiskt sjukas levnadsvillkor och utsatthet med målsättning att vården erbjuds utifrån deras förutsättningar. Jämlik och jämställd hälsa och vård Landstinget ska arbeta för att utjämna skillnader i hälsa och skillnad i tillgång till hälso- och sjukvård. Att hälso- och sjukvården i Kalmar län ska vara jämlik innebär att man behöver anpassa vården efter den enskilda patientens behov och förutsättningar. Landstinget ska aktivt arbeta med att öka jämlikhet och jämställdhet både ur ett invånarperspektiv och ur ett medarbetarperspektiv. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare Strategiska insatser är nödvändiga för god framtida personal- och kompetensförsörjning och ledarutveckling. Landstinget behöver rekrytera och behålla medarbetare genom ökad attraktivitet när det gäller arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter samt medarbetarnas delaktighet och påverkan. Landstinget ska göra ett flertal långsiktiga utbildningsinsatser samt minska beroende och minst halvera kostnaden för bemanningsföretag under planperioden. Ekonomin ska vara i balans En stark och uthållig ekonomi är en förutsättning för att landstinget även i fortsättningen ska kunna erbjuda god vård och annan service till länets invånare. Omfattande investeringar tillsammans med ökade behov gör att landstinget fortsatt har en stor ekonomisk utmaning då utökningar inte kommer att kunna lösas med resurstillskott utan till stor del måste hanteras inom befintliga resurser genom förbättringar och effektiviseringar i verksamheten 6

7 Hälsa och livsvillkor i Kalmar län BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN OCH DEN DEMOGRAFISKA PROFILEN HAR STOR BETYDELSE VID PLANERING AV LANDSTINGETS VERKSAMHETER. Tillsammans med befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och självskattning av sin hälsa bildar det en utgångspunkt för landstingets fortsatta arbete inom hälso- och sjukvård, tandvård samt för folkhögskolornas och kollektivtrafikens utveckling. Demografi och livsvillkor Folkmängden i Kalmar län var invånare den 31 december 2013 och antalet har minskat under många år. Det är framför allt andelen kvinnor i befolkningen som har minskat medan andelen män har legat stabilt. I dag finns i stort sett lika många kvinnor som män i Kalmar län. Den största befolkningsminskningen har inträffat i inlandskommuner som Högsby, Hultsfred, Torsås och Emmaboda, medan kustkommuner som Mörbylånga och Kalmar har haft befolkningsökning. I jämförelse med riket har Kalmar län en lägre andel av befolkningen som är barn och unga och en högre andel inom åldersgrupperna år. Kalmar län har den äldsta befolkningen i landet och till år 2033 beräknas 28,8 procent av Kalmar läns befolkning vara 65 år eller äldre. Människors livsvillkor styrs i hög grad av utbildningsnivå, sysselsättning och inkomst. En större andel av länets invånare är i förvärvsarbete jämfört med riket. Men inkomstnivån i Kalmar län är lägre än riksgenomsnittet, kronor jämfört med snittet i riket som ligger på kronor, och hushållens disponibla inkomst varierar mycket mellan länets kommuner. Andelen högutbildade är låg i länet jämfört med riksgenomsnittet. Hälsan i Kalmar län I Kalmar län är andel män som skattar sin hälsa som bra högre jämfört med riket, medan andelen för kvinnor är något lägre än riksgenomsnittet. Cirka tre fjärdedelar av männen och något färre av kvinnorna upplever att de har en god hälsa. En vanlig orsak till kontakt med sjukvården är långvarig värk eller smärta i rörelseorganen vilket också leder till långvariga sjukskrivningar. Andelen ökar även i detta fall med stigande ålder. Besvär av oro eller ångest drabbar kvinnor mer än män, när man jämför grupperna både i länet och i riket. Besvären är vanligare bland yngre män och kvinnor. Även när det gäller nedsatt psykiskt välbefinnande är andelen högre bland kvinnor jämfört med män och andelen är högst i åldersgruppen år för bägge könen. Förekomsten av övervikt och fetma bland fyraåringar i Kalmar län har legat ganska konstant på cirka 16 procent bland flickorna och drygt 13 procent bland pojkarna under flera år. Andelen vuxna med fetma följer rikets utveckling och har ökat något över tid. Andelen ligger nu på cirka 13 procent för båda könen. Andelen med övervikt fortsätter att öka för kvinnor i länet men minskar något för män och en grupp där övervikt och fetma ökar är gravida kvinnor. När det gäller tandhälsa har länet för 6, 12 och 19-åringar värden som är något sämre än riksgenomsnittet. Andelen kariesfria 19-åringar har markant förbättrats i länet under senare år och anledningen tros vara förebyggande insatser. Levnadsvanor Att förbättra levnadsvanor är en stor utmaning. De samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsan uppgår till mångmiljardbelopp varje år. Dessa kostnader skulle kunna minskas genom hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Daglig rökning är den levnadsvana som skapar den största ohälsan för enskilda individer i Sverige. Alla som röker skadas av sitt bruk. Tobaksrökning har en vetenskapligt belagd ökad risk för 58 olika sjukdomstillstånd, varav de vanligaste är hjärt- och kärlsjukdomar, KOL, lungcancer och flera andra former av cancer. Detta leder till att cirka människor dör i förtid varje år i Sverige på grund av sitt tobaksbruk; de flesta dödsfall beror på hjärt- och kärlsjukdomar. I genomsnitt lever en rökare tio år kortare än en icke-rökare. Andelen som är fysiskt aktiva ökar, i både riket och länet. Samtidigt ökar dock andelen inaktiva med stigande ålder, framför allt bland kvinnor. Att vara fysiskt aktiv är viktigt i alla åldrar inte minst för de äldre för att fortsätta kunna vara rörliga och aktiva. En tredjedel av den manliga befolkningen i länet äter för lite frukt och grönt. Den yngre åldersgruppen är de som jämförelsevis äter för lite frukt och grönt. På sikt kan detta i kombination med låg fysisk aktivitet leda till en rad hälsoproblem som fetma, typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Medborgarnas syn på hälso- och sjukvården Invånarna i Kalmar län har ett mycket högt förtroende och en positiv inställning till hälso- och sjukvården. Invånarna 7

8 ger goda betyg till vården i länet i de undersökningar som genomförs på nationell nivå. 80 % anser att de har tillgång till den vård de behöver och uppger att de har stort förtroende för sjukvården. Majoriteten tycker att det är positivt att sjukvården kan ge stöd till livsstilsförändringar och nästan alla anser att vården ska kunna kräva rökstopp när detta kan minska risken för komplikationer. De senaste undersökningarna bland patienter visar också att såväl primärvården som specialistsjukvården får mycket höga betyg i Kalmar län och i jämförelse med andra landsting och regioner når Kalmar topplaceringar. Fakta om befolkning, livsvillkor och hälsoutveckling i Kalmar län Befolkningsmängd Under de senaste 20 åren har Kalmar läns folkmängd successivt minskat men pendlar sedan 2005 stadigt mellan och invånare. År 2013 hade Kalmar län invånare. 24 % är 65 år och äldre. Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningsregister, 2014 Livsvillkor Andelen med eftergymnasial utbildning år 2012: kvinnor 34 % män 25 %. Andelen med enbart förgymnasial utbildning år 2012: kvinnor 17 %, män 24 %. Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningens utbildning 2014 Hälsoutveckling Andel som skattar sin hälsa som god eller mycket god: kvinnor 68 %, män 73 %. Andel som skattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig: kvinnor 6 %, män 5 %, men i åldersgruppen 65-84: runt 20 %. Långvarig värk eller smärta i rörelseorganen: kvinnor 18 %, män 13 %. Andelen med besvär av oro eller ångest: kvinnor 38 % av kvinnorna, män 25 %. Andel med övervikt och fetma 4-åringar: flickor ca 16 %, pojkar ca 13 % (mätningen avser 2013). Andel vuxna med fetma: ca 13 % båda könen. Andelen ökar med stigande ålder. Källa: Undersökningen Hälsa på lika villkor 2005, 2008, 2012 samt Barnhälsovården i Kalmar län, Cosmic Medborgarnas syn på hälso- och sjukvården 82 % av medborgarna anser att de har tillgång till den vård de behöver. 91 % av medborgarna anser att vården ska kunna kräva rökstopp. 86 % vill att hälso- och sjukvården ska ge stöd för att förbättra levnadsvanorna om detta ger lika bra eller bättre effekt än läkemedelsbehandling. Källa: Vårdbarometern

9 Vision, värdegrund och mål 9

10 Vision, värdegrund och mål LANDSTINGET HAR VISIONEN ATT VARA HÄLSOLÄNET - FÖR ETT FRISKARE, TRYGGARE OCH RIKARE LIV. VI UTGÅR FRÅN MEDBORGARNAS BEHOV OCH ERBJUDER VÅR SAMLADE KOMPETENS OCH VÅRA TJÄNSTER INOM EN PROCESSORIENTERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, TANDVÅRD, UTBILDNING OCH KOLLEKTIVTRAFIK FÖR BÄTTRE HÄLSA I HELA LÄNET. Landstingets vision och värdegrund Landstingets värdegrund bygger på människovärdesprincipen om alla människors lika och unika värde, och FN:s konvention om mänskliga rättigheter och lika behandling. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt kommunikation. Öppet innebär att: Vi finns när medborgarna behöver oss. Vi finns till för alla och alla behandlas på lika villkor. Vårt bemötande och agerande präglas av öppenhet och ärlighet. Vi delar med oss av det vi vet och kan. Vi är ständigt öppna för att lära nytt. Rätt kvalitet God ekonomisk hushållning Engagerat innebär att: Vi sätter patientens hälsa i fokus. Vi ser till hela människan. Vi samverkar för att medborgarna ska må så bra som möjligt. Vi ger personligt omhändertagande så att patienten kan känna sig trygg. Vi har motiverade medarbetare som vill utveckla verksamheten. Alla kan påverka. Öppet Kunnigt Kunnigt innebär att: Vi är specialister på vård och hälsa. Patienterna är specialister på sin hälsa. Vi satsar på forskning och utveckling och tror på kunskapsutbyte och samarbete. Vi har bred kompetens och lång, beprövad erfarenhet. Engagerat Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar, utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor och utgår från patientens behov. God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet tillsammans skapar förutsättningar för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och ekonomi samtidigt. Verksamhetens värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden Så styr vi mot målen Den politiska viljeinriktningen ska genomsyra all landstingsfinansierad verksamhet genom att den anger riktning och övergripande strategiska mål. Målen förverkligas av verksamheterna som arbetar på uppdrag. För att kunna styra och leda landstingets komplexa och omfattande verksamhet måste landstingets värderingar vara tydliga och väl förankrade. Ett stort ansvar vilar på samtliga chefer att säkerställa att medarbetare inom landstinget känner till landstingets mål, förutsättningar och budget samt bidrar till att genom- 10

11 VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL Visionen om hälsolänet visar vad vi vill uppnå med utgångspunkt i medborgarnas behov. Värdegrunden slår fast i vilken anda vi ska agera. Landstingets policy beskriver hur vi ska förhålla oss inom olika områden när vi jobbar mot visionen. Landstingsplanen är vägvisaren för de kommande tre åren. Planen är det viktigaste styrdokumentet och här finns periodens långsiktiga mål. Våra balanserade styrkort konkretiserar de långsiktiga målen. Här återfinns strategiska mål, framgångsfaktorer, detaljmål, handlingsplaner och aktiviteter. föra de beslut som är fattade. Dialog och öppenhet är viktigt för samsyn och delaktighet och en framgångsfaktor för att nå målen. Samverkan och samarbete med länets kommuner och inom den sydöstra sjukvårdsregionen samt med andra aktörer i samhället som kan främja befolkningens hälsa är en viktig förutsättning för att landstingets mål ska uppnås. man lyckas. Landstingsplanen är det övergripande dokumentet som omfattar all verksamhet. Uppföljning ska ske i samband med den formella uppföljningen av landstingsplanen, i delårsrapporter och årsredovisning. Där det är möjligt ska könsuppdelad statistik presenteras i landstingets delårsbokslut och årsredovisning. Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål gäller för samtliga delar av organisationen. En god planering och uppföljning på landstings-, förvaltnings- och basenhetsnivå är en förutsättning för att uppnå rätt kvalitet och god ekonomisk hushållning. Målstyrning innebär att planering, uppföljning och återkoppling genomförs. Mål med mått och målvärden tas fram inom målområden utifrån landstingets vision, verksamhetsidé och strategier. Varje verksamhet formulerar mål och målvärden med utgångspunkt från landstingets övergripande mål. Det ska finnas en röd tråd från landstingets vision och de övergripande målen till varje medarbetares individuella mål. Uppföljning av målen Utifrån de övergripande målen i landstingsplanen ska verksamheterna beskriva i sina verksamhetsplaner hur de ska arbeta för att nå målen. Genom att sätta tydliga mål med mätbara mått, är det möjligt att mäta och följa upp hur väl Landstingets övergripande mål Uppföljning av mål och mått ske redovisas till landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige. Där så är möjligt ska det alltid ske i form av könsuppdelad statistik. Medborgare och kund Det övergripande målet för målområdet Medborgare och kund är Friskare och nöjdare invånare. Visionen om att vara hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv - är utgångspunkten i allt arbete. Hälsan ska öka och ohälsan och skillnader i ohälsa ska minska. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt individbaserat förhållningssätt. Andelen nöjda kunder, medborgare och patienter ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. 11

12 LANDSTINGETS MÅL FRISKARE OCH NÖJDARE INVÅNARE LANDSTINGETS LÅNGSIKTIGA INRIKTNING MÅTT MÅLVÄRDE 2015 Kalmar län ska vara hälsolänet Självskattad hälsa Årlig ökning Tobaksfritt län 2025 Andel tobaksfria elever i årskurs 9 90 % Andel tobaksbrukare som erbjudits kvalificerat rådgivande samtal 15 % Fysisk aktivitet och vardagsmotion ska öka Antal patienter som erbjuds fysisk aktivitet på recept patienter Övervikt, fetma och karies ska minska Andelen fyraåringar med för högt BMI 10 % Andel kariesfria 19-åringar 30 % Resor med kollektivtrafik ska öka Andel av befolkningen som reser med kollektivtrafik minst en gång per månad 35 % Landstinget ska ha hög tillgänglighet och vi ska erbjuda köfri vård Tillgänglighet 1177-samtal som besvaras inom 9 minuter 95 % Kontakt med primärvården samma dag 100 % Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården 100 % Tid till första besök (somatik och psykiatri) inom 60 dagar 80 % Tid till operation/behandling (specialiserade vården) inom 60 dagar 80 % Tillgänglighet akutmottagningar - (somatisk vård) andel patienter som behandlas inom 3 timmar 80 % Tid till BUP inom 30 dagar 90 % Fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom 30 dagar 80 % Andelen nöjda kunder, medborgare och patienter ska öka Patientupplevda kvaliteten (PUK) inom primärvården, somatisk öppen- och slutenvård, psykiatrisk öppen- och slutenvård. (Nationell patientenkät) Årlig förbättring Länsinvånarnas förtroende för vården, stort/ mycket stort (Vårdbarometern) 75 % Andel av resenärerna som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken 90 % Andel av resenärer som åkt sjukresa/färdtjänst som är nöjda 95 % 12

13 LANDSTINGETS MÅL FRISKARE OCH NÖJDARE INVÅNARE LANDSTINGETS LÅNGSIKTIGA INRIKTNING MÅTT MÅLVÄRDE 2015 Andelen nöjda kunder, medborgare och patienter ska öka Studerande på folkhögskolorna som känner att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt 90 % VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL Verksamhet & process Det övergripande målet är Rätt kvalitet genom effektiva processer för hög livskvalitet och god hälsa. All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd. Verksamheten ska erbjuda god tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov. Målet är att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Ett processorienterat arbetssätt inom hälso- och sjukvården skapar ett större värde för patienten och gör vården mer effektiv. Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten. All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Inom hälso- och sjukvården är målet att de medicinska resultaten ska förbättras årligen. Prioriterade sjukdomsprocesser är diabetes, stroke, hjärtsjukdomar, vården av äldre, neuropsykiatri och cancersjuka. Det hälsoförebyggande arbetet ska prioriteras och insatser ska riktas mot individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna. LANDSTINGETS MÅL RÄTT KVALITET GENOM EFFEKTIVA PROCESSER - FÖR HÖG LIVSKVALITET OCH GOD HÄLSA LANDSTINGETS LÅNGSIKTIGA INRIKTNING MÅTT MÅLVÄRDE 2015 Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet Medicinska resultat i hälso- och sjukvård Årlig förbättring Landstinget ska erbjuda Sveriges säkraste hälso- och sjukvård med nollvision för fallrisk, trycksår och vårdrelaterade infektioner. Riskbedömningar nutrition, fallrisk och trycksår Följsamhet hygienregler 90 % 100 % Följsamhet klädregler 100 % Andel trycksår sjukhusförvärvade Årlig minskning Vårdrelaterade infektioner Årlig minskning Varje patient ska förstå varför och hur hen ska använda sina läkemedel Andel av patienterna som vid utskrivning får med sig läkemedelsberättelse, inklusive aktuell läkemedelslista 80 % Motverka antibiotikaresistens Antal antibiotikarecept Årlig minskning Varje patient ska ha en vårdplan Vårdplan för patienter inom psykiatrin 80 % Antal självmord ska minska Strukturerad riskbedömning efter suicidförsök 100 % Alla verksamheter ska ha hälsofokus och hög tillgänglighet (fortsättning på nästa sida) Verksamhet på folkhögskolorna som kan relateras till hälsa och kultur 40 % 13

14 14

15 LANDSTINGETS MÅL RÄTT KVALITET GENOM EFFEKTIVA PROCESSER - FÖR HÖG LIVSKVALITET OCH GOD HÄLSA LANDSTINGETS LÅNGSIKTIGA INRIKTNING MÅTT MÅLVÄRDE 2015 Alla verksamheter ska ha hälsofokus och hög tillgänglighet Allmänna kurser på folkhögskolorna med möjlighet att få behörighet till högskolan 30 % Busstrafiken ska ha maximalt 3 minuters försening 70 % vid tidtabellens hållpunkter VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL Prioriterade processernas mål ska uppfyllas Hjärtsjukvården kvalitetsindikatorer 80 % Diabetiker Hba1cr > 70 Typ 1 diabetes < 20 % Typ 2 diabetes < 10 % Äldresjukvård oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 15 % Cancervård tid till behandling 28 dagar 100 % Cancervård patienter som har en kontaktsjuksköterska 100 % Stroke propplösande behandling inom 40 minuter 100 % Neuropsykologi tid till Basutredning NP inom 90 dagar 100 % Medarbetare Det övergripande målet är Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats. Landstingets ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. LANDSTINGETS MÅL LANDSTINGET SKA VARA EN ATTRAKTIV,UTVECKLANDE OCH HÄLSOSAM ARBETSPLATS LANDSTINGETS LÅNGSIKTIGA INRIKTNING MÅTT MÅLVÄRDE 2015 Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats Andel medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i Kalmar län 70 Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter 4,2 % Andel medarbetare som erbjuds medarbetarsamtal med individuell utvecklingsplan 100 % Andel medarbetare som erbjuds önskad sysselsättningsgrad 100 % 15

16 Ekonomi Det övergripande målet är God ekonomisk hushållning. Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats LANDSTINGETS MÅL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING LANDSTINGETS LÅNGSIKTIGA INRIKTNING MÅTT MÅLVÄRDE 2015 God ekonomisk hushållning Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 2 % Investeringar ska finansieras med egna medel 100 % Kollektivtrafikens själv-finansieringsgrad uppgå till 50 % Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad 45 % 16

17 Medborgare och kund LANDSTINGETS MÅL FRISKARE OCH NÖJDARE INVÅNARE 17

18 Medborgare och kund LANDSTINGETS ÖVERGRIPANDE MÅL ÄR FRISKARE OCH NÖJDARE INVÅNARE Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Landstinget ska skapa goda förutsättningar för ökad folkhälsa och stödja invånarna till mer hälsosamma levnadsvanor. Kvinnors och mäns, flickors och pojkars fysiska, psykiska och sociala välbefinnande ska stärkas. Ett väl utvecklat folkhälsoarbete innebär för alla länets invånare ökade möjligheter till ett friskare, tryggare och rikare liv. Landstingets hälsofrämjande och förebyggande inriktning har stor betydelse för folkhälsan. Därför bedriver Landstinget ett långsiktigt och systematiskt arbete med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet och denna inriktning ska öka under de kommande åren. De vinster som kan ses är ett större välbefinnande, högre livskvalitet, förbättrad funktionsförmåga, minskad sjuklighet och minskad förtida dödlighet. Förutom detta innebär en bättre hälsa också en lägre kostnadsutveckling när det gäller samhällets sjukvårdskostnader. Folkhälsa, hälsofrämjande sjukvård och sjukdomsförebyggande arbete Landstinget ska skapa förutsättningar för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, och har under många år satsat på hälsofrämjande och förebyggande insatser i landstingets alla verksamheter. Samtliga verksamheter i landstinget ska bidra i det hälsofrämjande arbetet och utifrån sina perspektiv bidra till landstingets mål. Landstinget ska verka som en ännu starkare och aktiv samhällsaktör inom folkhälsofrågor och utveckla samverkan med andra aktörer i samhället som kan främja befolkningens fysiska och psykiska hälsa. En viktig samarbetspartner är länets skolor, för att inspirera eleverna till hälsosamma levnadsvanor med ökad fysisk aktivitet och utan rökning och bruk av alkohol och droger. Fortlöpande informationssatsningar kommer att genomföras med målsättning att nå ett brett genomslag hos länets invånare. Individens egna möjligheter att påverka sin hälsa ska lyftas fram och landstinget ska verka för ökad kännedom om de stöd som finns för den som vill lägga om sina levnadsvanor och förbättra sin hälsa. Landstingets livsstilsmottagningar erbjuder hälsosamtal och ska i ökad utsträckning samverka mer med de kommuner vars invånare har en högre identifierad risk för sjukdom på grund av riskfaktorer kring livsvillkor och ohälsosamma levnadsvanor. Fysisk aktivitet har bevisad effekt och kan vara en viktig åtgärd mot ett antal olika sjukdomstillstånd. Som en del i behandlingen kan patienter få fysisk aktivitet aktivitet på recept, FaR. Under planperioden kommer insatser genomföras för att öka förskrivningen av fysisk aktivitet på recept. Genom att röra på sig minst 30 minuter om dagen stärker vi både den fysiska och psykiska hälsan. Landstinget ska fortsätta arbetet med att inspirera till fysisk aktivitet för att fler invånare ska komma igång och röra på sig för ett friskare liv. Den Kom-igång-satsning som påbörjats under 2014 ska fortsätta i samverkan med andra aktörer. Fokus inom satsningen ska vara vikten av vardagsmotion, men även lyfta vikten av att inte använda tobak. Satsningen lyfter också fram landstinget som tydlig hälsoaktör och en naturlig kunskapsförmedlare när det gäller hälsofrågor. Hälsocentralerna är viktiga budskapsförmedlare inom satsningen och naturlig kontaktpunkt för de som önskar mer stöd för hälsosamma levnadsvanor. Målgruppen ska vara fortsatt bred alla länsinvånare, där barn och unga, gravida och nyblivna föräldrar samt äldre ska vara särskilt prioriterade grupper. Även landstingets medarbetare har involverats i satsningen och det interna arbetet är angeläget, inte minst då landstingets medarbetare är förebilder när det gäller hälsofrågor. Landstinget lämnar stöd till vissa organisationer inom folkhälsoområdet. Ekonomiska bidrag knutna till uppdrag inom folkhälsoområdet ska årligen följas upp och redovisas. Screening är en insats för att tidigt kunna upptäcka och förebygga sjukdom. För att utveckla det förebyggande hälsoarbetet pågår en utredning angående införande av metod för screening av riskfaktorer. Landstinget deltar i det nationella arbetet för att förbättra kallelser och kommer att implementera tillämpliga delar i syfte att få fler kvinnor att komma till mammografi och gynekologisk cellprovskontroll för tidigt kunna upptäcka eventuell cancer. Landstinget strävar efter att uppnå ett effektivt preventivt arbete för en god sexuell och reproduktiv hälsa för medborgarna i Kalmar län. Målsättningen är att öka den sexuella hälsan och minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner samt oönskade graviditeter. För att främja god munhälsa arbetar Folktandvården med frisktandvård sedan 2005 och alltfler patienter väljer att ansluta sig, idag motsvarande 40 procent av de vuxna 18

19 MEDBORGARE OCH KUND patienterna. Störst är anslutningen bland åringar. Personer ur fler åldersgrupper ska stimuleras att ansluta sig till frisktandvården. Landstinget deltar i ett utvecklingsarbete kring kultur och hälsa. Syftet är att sprida kunskap om kulturens betydelse för hälsan och bygga nätverk för praktisk samverkan där kultur kan erbjudas inom vård och förebyggande hälsoarbete. Syftet är att hitta en modell för hur kultur kan användas i förebyggande och/eller i rehabiliterande syfte för bättre hälsa. Satsning för ett tobaksfritt län 2025 Målet är att Kalmar län ska vara ett tobaksfritt län år Varje år dör drygt människor i vårt land till följd av egen eller andras rökning. Tillsammans med produktionsbortfall och sjukdomar beräknas den årliga kostnaden för detta i Sverige till 30 miljarder kronor. Landstinget ska ansluta sig till opinionsbildningsprojektet -Tobacco Endgame, TE, Rökfritt Sverige En tydlig strategi och handlingsplan ska utarbetas för att kunna nå målet. Att få ungdomar att avstå från tobak är av högsta prioritet. Tobaksförebyggande arbete ska bedrivas med metoden Tobaksfri Duo som syftar till att alla skolelever ska vara tobaksfria. Konceptet bedrivs idag inom högstadiet och ska utvecklas för att fortsätta stödja eleverna att förbli tobaksfria även under gymnasietiden. Målsättningen är att samtliga som slutar årskurs nio 2020 är tobaksfria Tobaksfri Duo ska minska tobaksanvändningen även bland vuxna. Gravida som använder tobak är en annan prioriterad grupp när det gäller tobaksavvänjning. Tobaksavvänjare finns inom primärvården och utbildningsinsatser samt vårdriktlinjer ska tas fram för att säkerställa att patienter erbjuds stöd att sluta röka eller snusa. Barns och ungas hälsa Enligt FNs barnkonvention har varje barn rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa, rätt till delaktighet och social trygghet. Barnperspektivet ska genomsyra landstingets verksamheter. Som stöd att omsätta konventionen i praktisk handling finns en handlingsplan. Barnchecklistan med nyckeltal och målformulering ska användas i all landstingsverksamhet. En barnkonsekvensbedömning ska göras vid beslut på verksamhetsnivå som berör barns och ungas situation som patienter, besökare eller närstående. Barn och ungdomar ska respekteras och vara delaktiga i beslut som berör dem. Barn som växer upp i en familj där en av föräldrarna, alternativt båda, har en allvarlig sjukdom är särskilt utsatta. Detta behöver tidigt uppmärksammas, för att de ska få den hjälp som behövs. När en förälder blir sjuk har hälsooch sjukvården ett extra ansvar att ge råd och stöd till barnen. Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården vid förälders allvarliga sjukdom/skada, missbruks-/beroendeproblematik, psykisk funktionsnedsättning eller vid sjukdom/störning eller oväntat avlider. Landstinget följer också resultatet av det pågående nationella utvecklingsarbetet av stöd till barn som anhöriga. Landstinget ska bidra till att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor så att barn och ungas fysiska och psykiska hälsa bibehålls och utvecklas. En aktiv samverkan med kommunerna är centralt för att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska fungera. Mödrahälsovården och barnhälsovården arbetar för att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Barnhälsovården arbetar utifrån ett geografiskt ansvarsområde. Det innebär att man har god kännedom om familjer i närområdet och dess särskilda förutsättningar. För att uppnå jämlik barnhälsovård över hela länet utvecklas ständigt samarbetet med kommunerna, där hänsyn ska tas till barn och familjer som lever med riskfaktorer och därmed har behov av extra stödinsatser. En ny nationell vägledning för barnhälsovården införs under planperioden. Syftet med vägledningen är att bidra till utvecklingen av en likvärdig barnhälsovård över landet. Vägledningen lyfter vikten av att barnhälsovården fortsätter erbjuda insatser till alla barn och föräldrar, men också att det behövs förstärkta riktade insatser till barn och föräldrar med särskilda behov. Programmet har blivit tydligare och utöver det generella programmet som erbjuds till alla behöver det ges extra stödinsatser till barn/familjer som lever med riskfaktorer. Vägledningen omfattar hälsofrämjande och föräldrastödjande samtal, hembesök, föräldrastöd i grupp, vaccinationer och hälsoövervakning och stärkt teamarbete med läkare, sjuksköterska och psykolog. Målsättningen är att det i samverkan med kommunerna ska etableras minst en familjecentral i varje kommun. I familjecentralen samordnas arbetet mellan den öppna förskolan, barnhälsovården, mödravården och socialtjänstens rådgivande verksamheter. Genom samverkan mellan de olika verksamheterna och deras olika yrkesgrupper, utvecklas 19

20 20

2014-11-11 Landstingsplan 2015-2017

2014-11-11 Landstingsplan 2015-2017 2014-11-11 Landstingsplan 2015-2017 Landstinget i Kalmar län Till Landstingsfullmäktige den 27-28 november 2014 Innehåll 1 Planen styr verksamheten... 3 2 Utmaningar under planperioden... 4 3 Hälsa och

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Landstingsplan 2016-2018 med årsbudget för 2016

Landstingsplan 2016-2018 med årsbudget för 2016 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-20 Landstingsfullmäktige Sida 1(1) Referens Diarienummer 150620 Landstingsplan 2016-2018 med årsbudget för 2016 Förslag till beslut

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun AKTIVITETSPLAN för 2013-2015 Lokala folkhälsorådet i Förkortningar som kan förekomma i texten HVB LSS BUF HIV POSOM STI MI FaR BVC Audit Dudit Hem för vård och boende enligt socialtjänsten Lagen om stöd

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2007 2009 Med fokus på livsstil trygg vård effektivitet arbetsglädje framtid länsutveckling ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län 4 Sju

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer