Goda exempel inom affärsdriven miljöutveckling

Transkript

1 Goda exempel inom affärsdriven miljöutveckling DET HÅLLBARASTE LÄNET

2 Foto: Mariann Holmberg Förord Länsstyrelsen Västerbotten har under många år arbetat aktivt för att utveckla energi- och klimatarbetet i länet. Efter bred samverkan med kommuner, myndigheter, näringsliv, forskning och andra organisationer togs Västerbottens läns klimat- och energistrategi fram under Strategin består av fem strategiska områden som tillsammans strävar mot visionen om det hållbaraste länet Ett av områdena är hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling. För att kunna anpassa samhället till ett förändrat klimat behövs företag och organisationer som utvecklar nya lösningar, idéer och forskning där miljön står i centrum. Affärsdriven miljöutveckling är därför en viktig del i klimat- och energiarbetet. De exempel som presenteras i denna rapport är alla föredömen för hur vi i Västerbottens län skall arbeta för att skapa en hållbar utveckling med klimatsmarta och energieffektiva lösningar. Rapporten har tagits fram i samarbete med Esam AB, som inventerat den affärsdrivna miljöutvecklingen i Västerbottens län. Totalt lokaliserades 188 goda exempel. Utifrån uppfyllelse av klimat- och energistrategins fem strategiska områden valdes 22 olika exempel ut, som alla på ett innovativt sätt bidrar till ett hållbart län. Gemensamt för de goda exemplen är verksamheten bedrivs med god miljökunskap som ledstjärna. Med denna publikation vill vi visa det goda arbete som pågår inom länet och inspirera fler organisationer att arbeta med affärsdriven miljöutveckling. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! Lars Lustig Länsstyrelsen Västerbotten, februari

3 Innehållsförteckning Bakgrund 7 Foto: Magnus Ström Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande 8 Träbyggande i Skellefteå 9 Dragonskolans byggprogram 9 Samarbete mellan Vännäs kommun och Arkitekthögskolan vid Umeå universitet 10 Glesbygdsmedicinskt centrum 10 Hållbara Ålidhem 11 Hållbart resande och energieffektiva tranporter 12 Be Green Umeå 13 Samarbete mellan Storumans kommun och Västerbottens läns landsting 13 Elbussatsning i Umeå 14 GasKlart 14 Tågsatsningen i Västerbottens län 15 Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling 16 Framtidens Bioraffinaderi 17 Hällnäs Handelsträdgård 17 Gröna Piloter 18 Elektronikåtervinning 19 Blaiken Vindkraftpark 19 Hållbar natur- och kulturmiljö 20 Vilhelmina Model Forest 21 GEET - Georange Environmental Testsite 22 Tjarn 22 Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa 24 Mobil källsortering i Vindelns kommum 25 Centrum för forskning om Global hälsa vid Umeå universitet 25 Västerbottens Upphandlingsråd 26 Hälsa

4 Foto: Mariann Holmberg Bakgrund Affärsdriven miljöutveckling sätter näringslivet i centrum. Detta i motsats till miljödriven affärsutveckling som sätter naturens ramar och ekosystemens bärkraft i centrum. Affärsdriven miljöutveckling handlar om affärsutveckling och tillväxt hos företag inom miljöteknik, energi och Clean Tech. Samt inom logistik- och transportbranschen med miljökunskap som verktyg. När de goda exemplen valts ut har utgångspunkt tagits i klimatoch energistrategin för Västerbottens län. Utifrån överensstämmelse med dess ställningstaganden har 22 goda exempel valts ut. Rapportens struktur och tillika fördelningen av goda exempel baseras på klimatoch energistrategins fem strategiska huvudområden, dessa är: Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande Hållbart resande och energieffektiva tranporter Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling Hållbar natur- och kulturmiljö Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa 6 7

5 Foto: Mariann Holmberg Träbyggande i Skellefteå Goda exempel Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande I Skellefteå finns en lång tradition av att bygga i trä. Sedan år 2000 byggs flerbostadshus, parkeringshus, träbroar samt ett helt handelsområde i trä. Skellefteå har varit drivande i arbetet med nationella träbyggnadsstrategin och Trästad 2012 och planerar nu för framtida satsningar inom träbyggande, bland annat genom större fokus på hållbarhet. När konsortiet Bygg i Trä uppförde sitt tredje 7-våningshus i trä på Älvsbacka Strand, blev det Sveriges första flerbostadshus som fick en godkänd certifiering enligt Boverkets klassningssystem miljöbyggnad. Anledningarna till varför träbyggandet i Skellefteå är framgångsrikt är många. Närheten till goda råvaror, god kunskap om träbyggande och en kommunal vilja att bygga i trä är några av framgångsfaktorerna. Kommunen samverkar aktivt i triple helix med näringsliv och forskning, både i regionen och nationellt. Våra erfarenheter runt byggande i trä är idag efterfrågade internationellt och vi genomför många studiebesök med svenska och utländska besökare, säger kommunalrådet Lorents Burman. Rolf Andersson, Skellefteå kommun, rolf.andersson@skelleftea.se Lorents Burman, Skellefteå kommun, lorents.burman@skelleftea.se Hemsida Foto: Skellefteå kommun Dragonskolans byggprogram Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande Sveriges första miljöcertifierade passivhus byggs i Umeå av eleverna vid Dragonskolans bygg- och anläggningsprogram. Det blir landets nordligaste certifierade passivhus. När Dragonskolan tilldelades passivhuscertifikatet, via FEBY (Forum för Energieffektiva Byggnader), då husen är de energisnålaste villorna i hela Sverige. Energiförbrukningen för värme, varmvatten och driftsel är cirka 2845 kwh/år istället för kwh/år som ett vanligt nybyggt småhus använder idag. Detta innebär en energibesparing med 86 %. Tre passivhus i två plan med fristående garage byggs i Tavleliden utanför Umeå. Husen har en boyta på 158 kvadratmeter. 95 % av byggnadskonstruktionen består av förnybara och träbaserade byggvaror vilket uppfyller Umeå kommuns miljömål att alltid välja förnybara byggvaror. De sju husen blir norra Sveriges första egnahem som uppfyller kraven för passivhus. Örjan Westman, byggledare på byggprogrammet, påminner om att i detta projekt är vägen till målet väl så viktig som måluppfyllelsen. Det viktigaste är att eleverna ska få en så adekvat utbildning som möjligt. De färdiga husen blir sedan biprodukter i sammanhanget. Förutom att utbildningssyftet står i fokus är de viktigaste argumenten för husen: att uppnå högsta möjliga komfort att ha flexibla planlösningar att ha en extern och oberoende kvalitetssäkring att ha låg energiförbrukning som tryggar framtiden när energin blir en dyr bristvara att ha giftfri inomhusmiljö att ha förnybara och hållbara byggvaror som skonar naturen Örjan Westman, Dragonskolan, orjan.westman@umea.se Mats Spolander, Dragonskolan, mats.spolander@umea.se 8 9

6 Goda exempel Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande Goda exempel Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande Samarbete mellan Vännäs kommun och Arkitekthögskolan vid Umeå universitet Foto: Umeå Energi I Vännäs kommun finns planer på att utveckla ett bostadsområde i centralt läge vid Älvdala. Efter initiativ från personal vid Vännäs kommun kontaktades Arkitekthögskolan för ett samarbete. Syftet var att få bra idéer och tankar omkring utvecklingen av ett hållbart bostadsområde i Vännäs. Resultatet blev något helt annat än vi tänkt oss och oerhört spännande. Arkitekthögskolan är en resurs för hela regionen och bör nyttjas av andra kommuner och organisationer i norra Sverige i mycket större utsträckning, menar före detta byggnadsinspektören Bosse Hellsing vid Vännäs kommun. Det Arkitekthögskolans studenter gjorde, var en analys av hela Vännäs med utgångspunkt i hållbar samhällsplanering. Frågeställningen Hur skall Vännäs bli hållbart och attraktivt? var en bärande del i deras arbete. Alla studenter presenterade förslag på vad som skulle kunna förbättras, alltifrån en flytt av huvudinfarten för att förändra första intrycket av Vännäs, till förslag att bygga hållbara bostadsområden och serviceinrättningar. Presentation av olika lösningar, med ritningar och modeller, genomfördes vid två tillfällen i kommunfullmäktige. Samarbetet med Arkitekthögskolan har varit mycket uppskattat och inspirerat Vännäs till nya idéer och tankar, bl.a. till hur vi ska genomföra vårt deltagande i Energimyndighetens Uthållig kommun, säger Johan Söderling vid Vännäs kommun. Johan Söderling, Vännäs kommun, johan.soderling@vannas.se Thomas Olofsson, Arkitekthögskolan, thomas.olofsson@arch.umu.se Walter Unterrainer, Arkitekthögskolan, walter.unterrainer@arch.umu.se Foto: Umeå 2014 Glesbygdsmedicinskt centrum Hållbara Ålidhem Foto: För att bedriva sjukvård i länets glesbygd har Västerbottens läns landsting utvecklat sjukstugemodellen. En sjukstuga är ett minisjukhus där akut sjuka patienter kan läggas in. Här finns en bred kompetens med allmänläkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal, barnmorskor och paramedicinsk personal. Sjukstugorna har i allmänhet röntgen- och laboratorieutrustning, ambulans samt telemedicinsk teknik som gör att i stort sett alla patientkategorier kan behandlas. I Storuman används inte begreppet kompetensförsörjning i glesbygd. Istället för att acceptera ett synsätt där nyrekryterad arbetskraft är underkvalificerad, arbetar kommunen aktivt med det motsatta perspektivet. Rekryterarna ökar kraven med argumentet att den som ska jobba i glesbygden behöver kunna mer än andra allmänläkare. Med ett ST-block i glesbygdsmedicin höjs kompetenskraven. Arbetet sker medvetet för att skapa stolthet och attraktionskraft för sjukvårdens utmaningar i norra Sverige. I Storuman ses den åldrande befolkningen och glesbygden som en konkurrensfördel i en global värld. Peter Berggren, Västerbottens Läns Landsting, peter.berggren@vll.se Hemsida Satsningen på Hållbara Ålidhem omfattar ett stort lågenergihusbygge på Geografigränd och en upprustning av miljonprogramshusen med fokus på energi, klimat och attraktiv boendemiljö. Från regeringens delegation för hållbara städer har Bostaden, Umeå energi och Umeå kommun tillsammans bidrag för att minska energiförbrukningen i området. Projektet syftar till att skapa en trivsammare och tryggare utemiljö samt omvandla Ålidhem till en hållbar stadsdel. Projektet bygger på tre utgångspunkter: klimat- och energisystem med inriktning på förnybar energi social rättvisa genom en attraktiv miljö och delaktighet ekonomisk tillväxt och affärsliv genom studiebesök och ny teknik Johan Lagrelius, Umeå kommun, johan.lagrelius@umea.se Ann-Sofi Tapani, Bostaden, ann-sofi.tapani@bostaden.umea.se Bland projektets åtgärder finns innovativa tätningsmaterial, sadeltak med solceller, individuell mätning, energieffektiv LED-belysning och fjärrvärmedrivna vitvaror. I de befintliga bostäderna ska energibehovet halveras från 210 till 105 kwh per kvadratmeter och år. Siffran för de nybyggda husen på Geografigränd beräknas bli 65 kwh. Genom lokal produktion, ska bostadsområdet dessutom kunna vara leverantör av energi till nätet, berättar Berndt Elstig, chef för fastighetsutveckling på Bostaden. Hemsida

7 Hållbart Foto: Niklas Almesjö Be Green Umeå Goda exempel Hållbart resande och energieffektiva transporter resande och energieffektiva transporter Genom miljöprogrammet "LIFE+" har EU-kommissionen beviljat medel till projektet "Green Citizens of Europe". Umeå kommun ska tillsammans med flera lokala, regionala, nationella och internationella samarbetsparter hitta nya lösningar för samåkning, cykelutlåning vid resecentrum, energieffektivisering och avfallshantering i bostadsområden. Ett initiativ är Be Green Umeå som är en fortsättning på projektet Hållbart Resande i Umeåregionen. Projektets webbplats begreeumea.se utgör basen för projektet som helhet. På hemsidan samlas tips och råd för hur privatpersoner och företag kan bidra till ett miljövänligare samhälle. Syftet med hemsidan är att presentera enkla åtgärder som varje person kan utföra i sin vardag. Hemsidan är uppbyggd kring ett antal klickbara rubriker som innehåller information, råd och tips. Tipsen består av en informerande text med länkar till verktyg och vidare läsning. För vissa områden finns även filmklipp som motiverar medborgarna till att verka för ett grönare samhälle. Emma Ödling, emma.odling@umea.se Johan Sandström, johan.sandstrom@umea.se Hemsida Samarbete mellan Storumans kommun och Västerbottens läns landsting Storumans kommuns och Västerbottens läns landstings miljö- och energiarbete har många gemensamma beröringspunkter. Båda organisationerna har fastställda strategier för sitt klimat- och miljöarbete. Utifrån ett gemensamt initiativ påbörjades ett samarbete för att optimera tjänsteresorna ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Ett bokningssystem som kan fungera över organisationsgränser testades i projektet. Spacetime, som bokningssystemet heter, kan användas för att implementera organisationens resepolicy, möjliggöra samåkning och följa upp persontransporterna på organisationsnivå. Fokus riktas mot att optimera bokning av interna transporter och främja samåkning. Systemet ska i första hand omfatta de bokningsbara fordon som idag finns hos kommunen och landstingets verksamheter i Storumans kommun. Även bussresor inkluderas i systemet genom att busstidtabeller kontinuerligt uppdateras gentemot Länstrafiken Västerbotten. Syftet med utvecklingsprojektet är att testa och utvärdera ett system som: Möjliggör bokning av tillgängliga transportresurser som buss och bil Visar resor för andra inom den egna organisationen eller anslutna organisationer där möjlighet till samåkning finns. Möjliggör uppdelning och bokföring av kostnader för resan på olika kostnadsställen internt. Erika Arklöf, Storumans kommun, erika.arklof@storuman.se Susanne Bergström, Västerbottens Läns landsting, susanne.bergstrom@vll.se 12 13

8 Goda exempel Hållbart resande och energieffektiva transporter Goda exempel Hållbart resande och energieffektiva transporter Elbussatsning i Umeå Tågsatsningen i Västerbottens län I Umeå bedrivs sedan 2012 en försöksverksamhet med två eldrivna bussar i stadstrafiken. Om projektet faller väl ut finns ambitionen att inom en snar framtid övergå till fullskalig trafikdrift med elbussar. Umeå har med anledning av viljan att fortsätta växa i centrala lägen en undermålig luftmiljö. Synpunkter på buller från busstrafiken förekommer och dessutom finns behov av en miljövänligare kollektivtrafik. Umeå kommun har tillsammans med Hybricon utvecklat världens första ultrasnabbladdningsbara elbussar med hybridbackup. Bussarna är utvecklade att fungera i kallt klimat. Då laddning kan ske på väldigt kort tid kan bussarna laddas i ändstationerna och drivas av el under turerna. För att köra 15 km krävs ca 10 minuters laddning. Bussen drivs bara av elkraft, dock finns ett diseldrivet reservaggregat om det av någon anledning inte skulle gå att ladda bussbatteriet. Om det är extremt kallt finns möjligheten att köra via dieselaggregatet och återvinna all spillvärme genom att värma upp kupén, vilket gör att hela systemet har en mycket hög verkningsgrad. Bussarna har batterier som klarar temperaturer ned till minus 40 med en livslängd på minst tio år. Batteritypen var ursprungligen utvecklat för det amerikanska försvaret. Sommaren 2011 släppte USA exportförbudet på batteriet, vilket möjliggjort satsningen, med Umeå som första plats i Europa. Vi vill bevisa att det går att köra elbusstrafik även i ett kallt vinterklimat. En av de största utmaningarna är värmen i bussarna. Blir projektet lyckat vill Umeå kommun utöka elbussflottan till fordon i ett första steg säger Fredrik Forsell, chef för kollektivtrafiken i Umeå. Fredrik Forsell, Umeå lokaltrafik, fredrik.forsell@umea.se Mats Andersson, Hybricon, mats@hybricon.se Foto: Hybricon En av de största klimatutmaningarna för Sverige är att klara en hållbar utveckling inom transportsektorn. Vägtrafiken har stor klimatpåverkan genom en hög energiförbrukning och hög andel fossila bränslen. Tågtrafik är det energisnålaste transportsättet på land och med en elektrifierad järnväg är klimatpåverkan minimal. Tågen kan exempelvis drivas med närproducerad förnybar el från vind- och vattenkraft. Att flytta resor från väg till järnväg innebär därför en stor minskning av transporternas klimatpåverkan. I Västerbottens län har det under de senaste åren investerats stort för att öka tågtrafiken. Sträckorna Lycksele Umeå, Vännäs Umeå och Botniabanan är några exempel på denna satsning. Norrtåg som driver trafiken, ska på affärsmässiga grunder, erbjuda effektiva, snabba och långsiktigt hållbara resmöjligheter för de som bor, verkar i, eller besöker regionen. Heidi Thörnberg, Kollektivtrafikmyndigheten, heidi.thornberg@regionvasterbotten.se Bianca Byring, Kollektivtrafikmyndigheten, bianca.byring@regionvasterbotten.se Norrtåg AB skall vara en viktig faktor för Norrlands regionala utveckling. Följande erbjuds av tågtrafiken i Västerbottens län: Ett bekvämt sätt att resa Bra bytesmöjligheter mellan färdsätt Hög komfort Kortare restider Konkurrenskraftiga priser Internetuppkoppling Tillgänglighetsanpassat Liten miljöpåverkan Hög trafiksäkerhet Hemsida regionvasterbotten.se/kategori/transport/kollektivtrafikmyndigheten/ GasKlart GasKlart är ett projekt med syfte att etablera en lantbruksbaserad anläggning för biogasproduktion som ska leverera fordonsgas till Umeåregionen. GasKlart drivs av Vännäs kommun och finansieras av Umeåregionen, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Jordbruksverket och BioFuel Region. Projektet knyter samman positiva klimatinsatser, en levande landsbygd, förbättrad luftkvalitet och en långsiktigt hållbar utveckling. Projektet skall utreda tekniska och miljömässiga förutsättningar för byggnationen av en produktionsanläggning för fordonsgas i Vännäs. Projektets vision, utöver att en anläggning byggs, är att flera tankställen för fordon i Umeå och Vännäs skall uppföras. För att nå biogasens fulla potential i regionen behöver flera faktorer samspela. Utveckling av marknaden (antalet gasfordon) behöver gå i takt med ny och utökad biogasproduktion. Möjlig produktion av biogas finns på många platser i Umeåregionen säger Anna Säfvestad- Albinsson, projektledare på BioFuel Region. Swedavia har tillsammans med ett antal näringslivsaktörer tagit initiativ till att installera ett tankställe för fordonsgas i direkt anslutning till Umeå Airport. GasKlart stöttar initiativet med kompetens. Styrgruppen för projektet består av representanter från Norrmejerier, Robertfors kommun, Swedavia, Volvo Trucks, Vännäs kommun, Umeå kommun och Umeå Taxi. Foto: Norrtåg Foto: Malin Karlsson Julia Pettersson, BioFuel Region, julia.pettersson@biofuelregion.se Anna Säfvestad-Albinsson, BioFuel Region, anna.albinsson@biofuelregion.se Hemsida

9 Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling Foto: Mariann Holmberg Framtidens Bioraffinaderi Framtidens Bioraffinaderi är ett tillväxtinitiativ och en mötesplats där fokus riktas mot att ta tillvara skogens råvaror på ett bättre sätt. I nära samarbete med industri, akademi och samhälle drivs projekt för att utveckla produkter av förnybara råvaror. Aktiviteterna inom Framtidens Bioraffinaderi involverar företag, samhällsfunktioner och universitet. Tillsammans drivs processer och projekt med målet att skog och energigrödor ska vara en del i omställningen till ett grönare samhälle. I alla projekt som drivs inom detta kluster finns ett starkt miljö- och klimattänkande. Genom att fokusera på hållbar utveckling skapas en bas för en långsiktig regional och nationell tillväxt. Visionen är att: "Regionen skall vara internationellt ledande när det gäller att utveckla processer, produkter, företag, patent och innovationer inom bioraffinaderiområdet med skogsråvara och energigrödor som grund. Samverkan inom Framtidens Bioraffinaderi sker från Sundsvall i söder till Luleå i norr samt i de fyra nordligaste länens inland. Framtidens Bioraffinaderi är drivande och stödjer utvecklingen av nya produkter baserade på förnybar skogsråvara eller på existerande och kommande processers restprodukter. Det finns tillgång till stora nätverk inom bioraffinaderiområdet, vilket betyder att nya idéer kan kopplas ihop mellan företag och akademi. Goda exempel Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling Clas Engström, Processum, clas.engstrom@processum.se Ing-Mari de Wall, Processum, ing-mari.dewall@processum.se Hemsida Foto: Framtidens bioraffinaderi Hällnäs Handelsträdgård Hällnäs Handelsträdgård är ett framgångsrikt företag i Västerbottens läns inland som expanderar och ständigt utvecklas för att möta omvärldens krav på energieffektiva lösningar och miljöanpassad produktion. Hällnäs Handelsträdgård är en producent av ekologiskt producerade kryddor, blommor, sallat etc. Företaget har en modern produktionsanläggning med effektiv produktion, både kostnadsmässigt och miljömässigt. Hällnäs handelsträdgård värmer sina växthus med biobränsle från norra Sveriges skogar och för att undvika skadedjur används biologiskt växtskydd i odlingen istället för kemikalier. Företaget återvinner returvattnet i ett slutet system för att minimera gödselförbrukningen och därmed miljöbelastningen. Transporterna till butikerna sker tillsammans med Norrmejeriers produkter. Hällnäs handelsträdgård är ett bra exempel på affärsdriven miljöutveckling där företagets grund finns i en miljövänlig produktion. Foto: Hällnäs Handelsträdgård Björn Isacsson, Hällnäs Handelsträdgård, bjorn@hallnas.nu Hemsida

10 Goda exempel Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling Goda exempel Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling Gröna Piloter Projektet Gröna Piloter genomfördes under 2009 till 2012 av LRF i Norrbotten och Västerbotten. Syftet har varit att stärka innovativa miljöer och tillvarata kreativiteten hos företagare och entreprenörer. De utvalda pilotföretagen/grupperingarna har fått expertkunskap, tillgång till nätverk och möjligheter att samarbeta med företag inom och utanför regionen. Målet har varit att skapa broar och mötesplatser mellan universiteten, finansiärer med flera. Efter drygt tre och ett halvt års omfattande projektinsatser är LRF:s Gröna Piloter avslutade. Projektets innovativa pilotföretag ska nu inspirera andra företag och skapa utveckling på landsbygden i Norrbottens och Västerbottens län. Under projekttiden har drygt 180 företag deltagit i någon eller flera av projektets aktiviteter. Projekt Gröna Piloter har identifierat, engagerat och entusiasmerat företag som vill utveckla nyskapande affärsidéer inom energi, turism och entreprenad. Tonvikten har riktats mot att utveckla förebilder. Sammantaget har 19 piloter slutförts i de båda länen, tio inom energi, sex inom turism och tre inom entreprenad. Fem energi-, två turist- samt ett entreprenadföretag har lyfts fram som piloter i Västerbottens län. Håkan Stenmark, LRF, hakan.stenmark@lrf.se Karin Hedström LRF, karin.hedström@lrf.se Hemsida Energi/Olofssons-pilotforetag-som-satsar-for-framtiden/ Foto: Boliden Elektronikåtervinning Blaiken Vindkraftpark Den ökande användningen av elektronik, kortare produktlivscykler och skärpt lagstiftning för elektronikavfall gör att tillgången på elektronikskrot ökar i världen. För att ta tillvara på denna resurs har Boliden Rönnskär byggt ut sin anläggning för att kunna återvinna större volymer elektronikskrot. Investeringen ökar Rönnskärsverkens kapacitet för återvinning av elektronikskrot till ton per år. Expansionsprojektet startade 2010 och smältningen av elektronikskrot i den nya anläggningen kunde påbörjas enligt plan i januari Expansionen ligger i linje med Bolidens syn på metalllernas kretslopp i ett hållbart samhälle. Genom kapacitetsökningen bidrar Boliden till att mer elektronikskrot återvinns istället för att deponeras. Allt större del råmaterial för metallframställning kommer från återvinning av uttjänta produkter. Denna expansion kombinerar hög miljöprestanda med god lönsamhet, säger Bolidens VD och koncernchef Lennart Evrell. Boliden Rönnskär är sedan många år teknikledande inom området elektronikåtervinning. Denna expansion tar tillvara vår långa erfarenhet av att bearbeta elektronikskrot och stärker vår konkurrenskraft på en växande marknad, säger Roger Sundqvist, platschef på Rönnskärsverken. I Blaikenområdet i Sorsele kommun bygger Skellefteå Kraft och Fortum, under det gemensamma bolagsnamnet BlaikenVind AB, en av Europas största vindkraftparker. Fullt utbyggd kommer vindkraftparken att bestå av upp till 100 vindkraftverk. Satsningen följer svenska och internationella mål om förnybar energiproduktion och visionen om bättre energialternativ. Skellefteå Krafts och Fortums storskaliga satsning kommer att minska koldioxidutsläppen med ungefär ton varje år och bidrar därmed till ett hållbart samhälle. Satsningen går också i linje med EU:s energi- och miljömål samt Energimyndighetens planeringsmål. Blaiken vindkraftpark har, som ett av tre svenska energiteknikprojekt, valts ut som demonstrationsanläggning av EU:s NER300-program, ett av världens största finansieringsprogram för klimatneutral energi. Finansieringen kommer att hjälpa projektet i utmaningen att ta fram bra lösningar för att förverkliga effektiv vindkraftsproduktion i kallt och isigt klimat. Ann Lundholm, Boliden, ann.lundholm@boliden.com Hemsida Mikael Lindmark, BlaikenVind AB, mikael.lindmark@blaikenvind.se Hemsida Foto: Blaiken Vind 18 19

11 Foto: Magnus Ström Vilhelmina Model Forest Goda exempel Hållbar natur- och kulturmiljö Konceptet Model Forest introducerades för cirka 25 år sedan i Kanada, som ett sätt att försöka lösa intressekonflikter kring naturresurser och hur vi gemensamt brukar landskapet presenterades världens första Model Forest. Sedan dess har antalet växt till 58 stycken. Dessa är spridda över hela världen i 26 länder och motsvarar hektar skogsdominerat landskap. Vilhelmina Model Forest omfattar Vilhelmina kommun med sina hektar var Europas första Model Forest när det bildades Syftet med Vilhelmina Model Forest är att uppnå ett långsiktigt uthålligt brukande av landskapet baserat på lokalt deltagande i Vilhelmina kommun. Målet är att utforma en strategi som innebär att lokala aktörer känner valfrihet och trygghet i sitt brukande av naturresurser. Samarbete och samverkan är grundläggande förutsättningar. I arbetet läggs därför stor vikt vid att utveckla processer för delaktighet beträffande planering, praktiskt utförande och forskningsinsatser inom olika områden och delar av Vilhelmina kommun. Model Forest tar ett helhetsgrepp kring stora landområden, för att på ett långsiktigt sätt vårda landskapet i sammarbete med markägare, ideella föreningar och andra intressenter. Med hjälp av forskning och studier kan nya idéer utvecklas för hur landskapet kan nyttjas för produktion av varor och tjänster. Model Forest kan sammanfattas med tre ledord: landskap, partnerskap och delaktighet. De lokala förhållandena och förutsättningarna för en uthållig användning av landskapet inom ramen för de nationella regelverken gör att varje koncept är unikt. Grundtanken med konceptet är att brukarna av landskapet tillsammans ska hitta verktyg att kombinera det lokala samhällets sociala, kulturella och ekonomiska behov med långsiktig ekologisk hållbarhet i stora landskap. Verksamhetsplanen i är uppbyggd kring sex kriterier för uthålligt nyttjande av skogslandskapet: Bevarande av biodiversitet Vidmakthållande av skogsekosystemens vitalitet och produktionsförmåga Bevarande av mark och vattenresurser Skogsekosystems roll i globala kretslopp Skogsbrukets samhällsnytta Samhällets ansvar för uthållighet Leif Jougda, Skogsstyrelsen i Vilhelmina, leif.jougda@skogsstyrelsen.se Alexandra Larsson, Vilhelmina kommun, alexandra.larsson@vilhelmina.se Hemsida Hållbar natur- och kulturmiljö Foto: Vilhelmina Model Forest 20 21

12 Goda exempel Hållbar natur- och kulturmiljö Goda exempel Hållbar natur- och kulturmiljö GEET Georange Environmental Testsite Foto: Mariann Holmberg Miljöforskningen har varit en viktig del av Georanges projektverksamhet under många år. I Kristineberg finns GEET (Georange Environmental Testsite). Verksamheten innehåller huvudsakligen två delar. Den ena delen handlar om att tillhandahålla en infrastruktur för forskare, konsulter, gruvbolag där forskningsresultat finns tillgängliga. Detta för att möjliggöra nyttjandet av befintliga forskningsanläggningar som pilotskaleceller för nya studier. I Kristinebergsområdet finns ur miljösynpunkt goda förutsättningar att utveckla internationellt attraktiva forsknings- och utbildningsmiljöer. Inom området finns exempel på alla faser av prospektering och gruvverksamhet. Den andra delen avser forskning, i vilken det ingår att fortsätta vissa av de långa tidsserier som finns samt starta nya studier. GEET ska bli en mötesplats där bland annat forskare, konsulter och gruvbolag möts för ett utbyte av resultat, erfarenheter och idéer. Gruvbranschen måste ständigt öka sin miljöhänsyn för att minska miljöeffekterna av verksamheten. Mot bakgrund av detta är det viktigt med fortsatt forskning inom en bransch som betyder mycket för Sverige och framförallt för de norra delarna av landet. Den omfattande forskningen inom gruvmiljöområdet som genomförts i Skellefteåfältet de senaste 15 åren finns lättåtkomligt i Georanges publikationsdatabas. I databasen finns hundratals rapporter, vetenskapliga artiklar, avhandlingar och examensarbeten. Lennart Gustavsson, Georange, ordf@georange.se Hemsida Tjarn Tjarn är en mötesplats som inspirerar och påverkar tals hemmanet Tjarn ligger avskilt i södra delarna Västerbottens län. Gården har ett naturskönt läge alldeles invid Lögdeälven. Ett välbevarat och vackert gårdstun inramas av berg, branta älvnipor, åker- och skogsmark. Området längs älvdalen klassas som riksintresse. Tjarn är utmärkande för både den sociala och ekologiska hållbarheten med en avskild kreativ och inspirerande mötes- och upplevelsemiljö. Rekreationscentrumet är en annorlunda mötesplats med sina fotogenlampor, vedeldade kaminer och utedass. Tjarn är därför ett mycket bra exempel på affärsdriven miljöutveckling. Verksamheten har bland annat nominerats till Stora turismpriset och Nordens mest inspirerande mötesmiljö. Foto: Tjarn Bengt-Erik Hesse, info@tjarn.se Hemsida

13 Foto: Andreas Lindgren Goda exempel Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa Mobil källsortering i Vindelns kommun Det är viktigt att skapa ett samhälle där avfallet ingår i ett kretslopp. En grundläggande del i detta är att allt material som innehåller farliga ämnen för människor, djur och natur tas omhand på rätt sätt. Alla landets kommuner är ansvariga för hushållens avfall och har monopol på detta. I Vindeln finns en återvinningscentral där hushållen kan lämna sitt grov- och farligt avfall. Fem permanenta återvinningsstationer finns i Granö, Hällnäs, Tvärålund, Åmsele och Vindeln. Dessa är utan personal och tillgängliga dygnet runt och bekostas av förpackningsinsamlingen. För boende i övriga delar av kommunen har möjligheten att sortera avfall tidigare varit begränsad, framförallt i de mindre byarna. I Vindelns kommun används en innovativ lösning för detta, som är positiv för miljön och ekonomin. För att samla in avfall och erbjuda en god service ges invånarna i de mindre byarna möjlighet att sortera avfall i två källsorteringsvagnar. Vagnarna står uppställda enligt ett rullande schema i nio byar som saknar en stationär återvinningsstation. Foto: Vindelns kommun Christer Nygren, Vindelns kommun, christer.nygren@vindeln.se Hemsida Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa Centrum för forskning om Global hälsa vid Umeå universitet Peter Byass, Umeå Centre for Global Health Research, global.health@epiph.umu.se Lars Weinehall, Umeå Centre for Global Health Research, lars.weinehall@epiph.umu.se Hemsida Befolkningens hälsa har starka kopplingar till klimat- och energiområdet. Snabba klimatförändringar ökar risken för direkta och indirekta hälsoeffekter. Klimatförändringarna påverkar infrastruktur, vattenkvalitet eller förändrar förutsättningarna för sjukdomar att spridas. För att motverka effekten av klimatförändringarna är forskning kring hälsoeffekter en viktig komponent. Umeå Centre for Global Health Research (UCGHR) vid Umeå universitet är framstående inom forskning kring den globala hälsan. Projektet startades 2007 genom stöd från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Umeå universitet. Projektets skall engagera sig i forskning om globala hälsofrågor och verka för integration mellan olika aktörer. UCGHR är ett långsiktigt forskningsprogram med inriktning mot internationell epidemiologisk forskning och folkhälsoarbetet i Sverige. Målet är att förstärka det globala perspektivet på folkhälsoproblem genom ett gemensamt arbete i Sverige och internationellt

14 Goda exempel Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa Västerbottens Upphandlingsråd Västerbottens Upphandlingsråd består av aktörer från näringsliv och offentlig sektor som samverkar för att främja dialog och utveckla parternas agerande i offentlig upphandling. Upphandlingsrådet startades 2009 och administreras av Västerbottens Handelskammare. Främst arbetar upphandlingsrådet med dialogmöten mellan kommun och företagare samt utbildning och uppföljningsträffar i alla länets kommuner. Detta för att främja det lokala näringslivets vinster när det gäller miljö, hållbarhet och ekonomi. Dessa möten har blivit efterfrågade och har bland annat resulterat i att kommunerna underlättat för de mindre företagen att lägga anbud vid upphandlingar. Företagen har i sin tur engagerat sig för att utbilda sig när det gäller upphandlingsverktyg och att marknadsföra sig hos den egna kommunen. Upphandlingsrådet anordnar en årligt återkommande upphandlingsdag i Umeå. Där samlas både upphandlare och företag från hela Västerbottens län samt Örnsköldsvik för att tillskansa sig kunskaper och hitta nya kontakter. Rådet arbetar kontinuerligt med att utveckla sitt arbete och informera kring dessa frågor, dessutom har rådet en konsulterande roll för länets aktörer. Linda Marklund, Västerbottens Handelskammare, linda.marklund@ac.cci.se Hemsida Foto: Mariann Holmberg Hälsa 2020 Landstinget har ett stort ansvar att främja hälsa, behandla och förebygga sjukdom. Hur vi bor, vilka möjligheter vi har till arbete och utbildning, vår ekonomiska situation, hur vi kopplar av, våra relationer och kulturella aktiviteter är alla faktorer som spelar en stor roll för vår hälsa. Därför är det viktigt att arbeta med att förbättra faktorer och miljöer som påverkar hälsan i positiv riktning. I Västerbottens län erbjuds sedan länge alla invånare som fyller 40, 50 och 60 år ett hälsosamtal där livsstil och levnadsvanor diskuteras. Detta unika, systematiskt förebyggande arbete startade redan Ett annat exempel är Tobaksfri Duo som engagerar alla högstadieskolor i länet. Det är ett program där ungdomar och vuxna lovar att vara tobaksfria under högstadietiden genom att skriva på ett kontrakt. Projektet har varit lyckat och har spridit sig till många andra kommuner i landet. De politiker som vågat satsa på hälsofrämjande och förebyggande arbete riktade till befolkningen ser nu vinsterna för länet och dess medborgare. Visionen är att Västerbottens län år 2020 ska ha världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. har utvecklats av Västerbottens läns landsting, i samverkan med andra samhällsaktörer i länet och är ett steg på vägen för att den förverkliga visionen. På hemsidan finns inspiration, tips och goda råd som främjar en hälsosam och hållbar livsstil. Maria Falck, Västerbottens läns landsting, maria.falck@vll.se Hemsida

15 Foto: Gert Olsson DET HÅLLBARASTE LÄNET