Gaturutnätets utveckling, besök i Florens och i New York William Siesjö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gaturutnätets utveckling, besök i Florens och i New York William Siesjö"

Transkript

1 Gaturutnätets utveckling, besök i Florens och i New York William Siesjö Det vinkelräta gaturutnätet är ständigt aktuellt, både som ett av planerarens främsta verktyg i organisering av stadens rum och som en armatur, en struktur för det urbana livet. Det utgör ramen inom vilken vi rör oss och existerar. Systemet och sättet att dela upp mark uppstod som ett naturligt sätt för människan att mäta och kontrollera sin omvärld, både i staden och i landskapet. Fyrhörningen är enkel att mäta, förutsägbar och i grupp skapar kvarteren en tydlig rytm allt detta trots att räta vinklar inte är något särskilt naturligt fenomen, ett organiskt växande sker inte enligt raka linjer och jämna dimensioner. Jag kommer att återkoppla till förhållandet naturligt/skapat senare i texten vad gäller just planerandet av ett rutnät. I sin men mest koncisa beskrivning är rutnätet utbyggt av två beståndsdelar, linjen och blocket - gatan och kvarteret. New York, där planeringsteorin i flera avseenden har implementeras till fullo, symboliserar för många nidbilden av en stad planerad enligt ett rutnät. Emellertid, den flora och variation som finns och har funnits av modellen sträcker sig långt bortom Manhattan. Tack vare den mängd olika adaptioner, ibland påverkade av typologi, i andra fall av vindförhållanden eller med relation till trosuppfattning kan vi studera gatan och kvarteret och lära oss om såväl avstånd som intimitet - vad är för långt för att gå, vad är för kort, hur kan byggnadshöjder påverka den horisontella strukturen? Även om ursprunget spåras från många olika håll, parallellt i olika kulturer - tillskrivs rutnätets uppkomst populärt sett i västerländsk kultur Hippodamus. Hippodamus levde i det antika Grekland, runt 500 år före vårt tideräkning. Jag har rest till New York, studerat rutnätet där och jämfört det med rutnät i det antika Rom - genom en studie av Florens. Vidare har jag läst mycket, en litteraturens resa, för att försöka dra paralleller bakåt i tiden till ett verk som med sannolikhet är signerat Hippodamus - Miletus i mindre Asien (dagens Turkiet) och forna antika Grekland. Miletus är i dagsläget så pass förändrad och förlorad att en studie av dess kartor ger större inblick i hur staden var och fungerade. Med mina resor har jag försökt förstå gaturutnätets uppkomst och utveckling och i det velat betona förändringar och nyanpassningar såväl som likheter. I min undersökning har jag valt att inte gå in på större djup i den vertikala stadens relation till rutnätets utveckling då höjden är en ny dimension som i stort sett bara är relevant för den moderna staden, möjligtvis kan det argumenteras att det även är relevant i en studie av vissa Romerska städer så som Roms hamnstad Ostia (som var bebyggd med flervåningshus): oavsett är inte det frågeställningens fokus. Staden Staden symboliserades i hieroglyfisk skrift av en fyrdelad cirkel, alltså ett kors inskrivet i en cirkel. Mötet, korsningen, var vad som skapade staden och har fortsatt att vara så ändå in i modern tid. Där vägar korsas skapas handelsplatser, där sker stad. Cirkeln är helheten och världsalltet, varifrån avståndet till centrum, ofta utgjort av torget/agoran är detsamma från alla håll. Flera städer planerades enligt cirkeln, likt hur Platon föreställde sig Atlantis (fast då med en struktur av flera koncentriska cirklar). I cirkeln planerades olika städers gatunät, som ett viktigt exempel bör nämnas Ekbatana (i forna och dagens Iran) som i vår tid kallas Hamadan. Staden existerar alltså fortfarande. (Väl värt en googlemappning och kanske ett besök!). I Norden hittas också exempel där byggandet följde rutnätet inskrivet i cirkelns geometriska mönster, vikingaborgarna, med Aggersborg i Danmark som bästa och störta exempel är utlagd till punkt och pricka efter hieroglyfens tecken och modell för stad.

2 I det antika Grekland: Hur utvecklades då rutnätet? Korsningen är dess förfader och dess förutsättning. Flera städer byggda enligt tankesättet antedaterar faktiskt Hippodamus. Hippodamus var alltså inte den förste att använda sig av rutnätet som planeringsmodell men han var den första att skapa teori kring ett redan existerande fenomen - vilket i ärlighetens namn ofta är fallet för planerare. Blandstaden fanns innan Jane Jacobs, hon myntade begreppet. I samtliga av de fyra stora flodkulturerna uppstod olika varianter på rutnätet tidigt. I Amerika planerade Aztekerna enligt modellen långt innan europeiskt inflytande och i Afrika lades Ouagadougou ut efter ett rutnät. Den nästan samtida Aristotles hyllade Hippodamus rutnät, men kritiserade det samtidigt utifrån försvarssynpunkt. I jämförelse med äldre städer var de nya städerna mycket svårare att försvara, och han rekommenderade därmed att planering utifrån modellen skulle begränsas till en viss del av staden. Den mer brokiga staden återkom till Europa under medeltiden, en oroligare tid med fler krig och större behov av städer som var svårare att erövra. Hippodamiska städers kvarter är nästan alltid 1 actus breda (dvs m) och normal sett dubbel så långa. I varianten med nästan kvadratisk block är de vanligaste dimensionerna mellan 70 och 80 meter (dvs runt 2 actus) och täcker en yta av 2 juvers dvs, ca 5000 m2. Uppdelningen och planering skedde per strigas, det vill säga i remsor. Planen Hippodamus arbetade fram fick bredare spridning under upprättandet av kolonier under sex- och sjuhundratalet före vår tideräkning. Rutnätet återfinns inte i Rom och Aten, men det beror mycket på hur städerna har planerats, eller snarare - bristen på planering. Båda städerna har fått växa mer naturligt och deras utveckling har lämnats till invånarna som faktiskt brukar marken. De platser där rutnätet använts är antingen kolonier eller städer som förstörts och behövts byggas upp igen. Hippodamisk urbanism handlar, utöver rutnätet om monumentala platser, en överhängande harmoni och ett sökande efter stenografiska effekter. Rutnätet slutar där terrängen och topografin skiftar för mycket eller i ett skifte i staden, i Miletus fall finns till exempel ett rutnät i norr av rektangulära kvarter och ett i söder med kvadratiska. I Romarriket: Florens rutnät följer en celestial orientering - det vill säga dess axlar följer syd-nordlig öst-västliga riktningar. Den kända Domen ligger inom rutnätet - och är logiskt nog för en kyrka orienterat just i väst- östlig riktning med koret åt öst - mot Jerusalem. Runt om ligger det medeltida Florens med ett brokigare gatumönster - kanske var det just den här typen av stad som Aristoteles föreställde sig? Orienteringen till trots var inte romerska planerare särklit berörda av himmels spekulation, snarare var det ett uttryck för romersk smak och symmetri och finns återspeglat i såväl atrium som det kejserliga forumet. Axial symmetri förkroppsligade militärisk disciplin och centraliserad makt genom att fokusera staden på en enda punkt varifrån magistraten utövade sin makt. Idén med det centrala fokuset blir mer uppenbart när det sätts i kontrast med det Grekiska tankesättet - där det uniforma mönstret i rutnätet motsätter sig hierarki och följs av en tanke om decentralisering. Det är karaktärsdrag i en grekisk stad - då den förhåller sig till en mer tillåtande och friare idé om politk. I Romarriket uppkom flera varianter på rutnätet och den romerska staden från 400-talet och framåt tar sig uttryck i fler former i förhållande till den grekiska. En modell är helt baserad på det hippodamiska rutnätet. Nästa är mer romersk, med den typiska centrala korsningen av de två huvudgatorna, decumanus och cardo och en total utsträckning/form som nästan alltid är kvadratisk eller nästan kvadratisk. Ytterligare en modell är en variant på den tidigare men planerad i större utsträckning i relation till ett militärläger - en tydligare hierarki. Systemet/rutnätet avslutas precis som tidigare när det stöter på hinder, där teorin möter verkligheten.

3 Bild 1: Florens of Doumo :n Bild 2: Karta Florens med axlar utmarkerade, rutnätet följer nord-syd öst-väst riktningarna till punkt och pricka. Doumon finnes i rutnätets nord-östra del.

4 Här nedan är en schematisk plan på den antika romerska staden pyrgi - där staden möter medelhavet. I likhet med Grekland skedde uppdelning per strigas (i remsor) men även per scamna (landsstycken) vilket vittnar om kopplingen till den samtida systemet för uppmätning och uppdelning av land i Romarriket. Land och stad organiserades och mönstrades på liknande sätt, men i olika skala. skematisk plan av pyrgi medelhavet 100 m 400m

5 I den nya världen: Rutnätet kom till den nya världen genom spanjorerna, och precis som fallet med Grekland och Rom så tillämpades det på städer som nyanlades. Buenos Aires, Mexico City, Lima, Santiago, listan kan göras lång på städer som anlades av conquistadorena och det rörde sig ofta om ett politiskt spel - med Lima flyttades Perus huvudstad från Cuzco, samtidigt anlades staden på en tidigare Inkabosättning för att betona spanjorernas makt över ursprungsbefolkningen. I New York visste man vad man anspelade på (och likt Karlskrona i Sverige) ville det göras tydliga referenser till det stora forna imperiet Rom. När staden anlades och man ville visa på landets nyvunna makt (då USA fortfarande var väldigt ungt och inte hade mycket tradition att falla tillbaka på) lånade man av Europa och Rom. New York är the empire state, och alla vägar som går up-state leder till staden - precis som alla vägar ledde till Rom, huvustaden. Administrativt är emellertid Albany huvudstaden i New York state, men som symbol tror jag ingen motsätter sig att New York City har större tyngd. Peter Stuyvesant var en viktig figur i det tidiga New York. Han var en man av holländsk härkomst (New York var ju från början New Amsterdam. De karakteristiska stoops som många kopplar till NYC är en kvarleva från Holländska kanalstäder och ordet stoep är Holländska för tröskel) och ville gå steget längre i att efterlikna Rom, Hand planlade stadens enda sanna decumanus och cordo - likt traditionen följde de öst-västlig och nord-sydlig riktning. En rest av Stuyvesants ambition finns införlivat i södra delarna av rutnätet på Manhattan, Stuyvesant Street går nästan i öst-västlig riktning, resten av rutnätet är roterat med ca 29 grader för att följa öns geografi. Emellertid, det rutnät vi ser idag är inte romerskt, historien ville ta en annan riktning och New York är väldigt hippodamiskt i den bemärkelse att rutnätet saknar hierarki - därför ser många det som väldigt demokratiskt. Det går emot den skola av hur rutnätet använts tidigare på kontinenten av de härskande spanjorerna och sitt ursprung av miltärstaten Rom. Å andra sidan saknar NYC tydliga centrumpunkter, tydliga monumentala platser som var utmärkande för de städer som planerades i Antika Grekland. Manhattan har inget centrum. Boken the Greatest Grid, visar på ödets nyck, hur olika skeenden (ofta slumpmässiga) i staden NYC historia lett till det rutnät vi idag ser som en så självklar del av staden. Det unika med NYC rutnät är att en tredje dimension har lagts till gatan och kvarteret, trottoaren. Gatan har blivit ett socialt rum och en maskin för det urbana livet. Sättet det anlades på var också speciellt, då man planerade in från 1:a till 155:e gatan lång innan staden var i närheten av de dimensionerna. När en stad vet hur den ska växa under en lång tid framöver kan kanske det accelerera växandet. Staden som hade hundra tusen invånare såg till både Europa och Kina som förebilder där London och Peking nådde 1 miljon och Paris hade femhundratusen invånare. Det är från Kina, som hade sin egna tradition av rutnätsbyggande som kulturen spred sig till Korea och Japan. I den förbjudna staden i Peking, ett miniuniversum i sig och en representation av imperiet, placerades kejsarens bostad i Norr, med ryggen mot de onda andarna och med hela kejsardömet i syd, under kejsarens fötter fötter. New Yorks kvarter är ungefär 80 m 274 m, de varierar - med de bredaste i mitten runt 5:e avenyn och så smalnar de av ju närmare floderna man kommer. Alla kvarters dimensioner är delningsbara med 20 eller 25 feet (ca 6,1 och 7,6 m) då det var standardbredden för en bostad. Inom systemet tillåts en sammanslagning av kvarter för att skapa super-kvarter så som bussterminalen Port Authority och Lincoln Centre (med Met Operan). Grand Central Terminal, stadens centralstation för tåg är den enda större avvikelsen då den lägger sig mitt på en aveny och tvingar trafiken att ledas runt byggnaden. Stationens placering har att göra med hur tågen sedan länge kom in till staden.

6 Bild 1: Stuyvestant street i New York City Bild 2: Karta över området kring Stuyvesant street, det syns hur den skär igenom det annars så ordnade rutnätet.

7 Jag tror att små variationer på ett system som i grunden är ganska enkelt att förstå skapar oändlig komplexitet. När man ser på andra exempel jorden över, Cerdás eixample i Barcelona, där las manzanas (kvarteren) som är kvadratiska på 60mx60m har avskurna hörn. Utöver de små platser som skapas vid hörnen av varje korsning skapas en rad olika möjligheter för program för platserna. Där återfinns parkeringar, återvinningsstationer, små pocket parks, uteserveringar för att bara nämna några. Hörnen gör att fotgängare måste ta en längre väg, vissa hatar det, andra gillar det - det är en del av stadens rytm. Anmärkningsvärt är att i både NYC och Barcelonas fall närmar sig dimensionerna de ursprungliga som Hippodamus förhöll sig till - en gåvänlig stad förhåller sig till kroppen och den mänskliga kroppen har inte förändrats märkvärt sedan Hippodamus dagar. Som avslut vill jag ge ett exempel där det inte gör det, Salt Lake City. Salt Lake City med sina kvarter på ca 200x200 meter är tydligt en bilens stad (men planerad enligt lantliga modeller där varje kvarter mäter exakt 1 acre = 0,4 ha). När den ställts i kontrast till Porlande, som å sin sida har kvarter på bara 60 x 60, precis som Barcelona, känns Portland nästan bylik i sin intimitet. Syftet här var att skapa mer hörntomter som förväntades kunnas säljas för mer därav strukturen. Testgå på google maps, även där känns skillnaden. William Siesjö

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste

Läs mer

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a 2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda

Läs mer

4-4 Parallellogrammer Namn:..

4-4 Parallellogrammer Namn:.. 4-4 Parallellogrammer Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat bl.a. med linjer och vinklar. En linje är ju någonting som bara har en dimension, längd. Men när två linjer skär varandra och det bildas

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet)

Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) YIMBY Yes in my Back Yard. Stockholm 2008-11-25 SBN/2008:349 Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) - Inledning YIMBY ser det som oerhört positivt att det äntligen görs kraftansträngningar

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

RegionCity Workshop 2

RegionCity Workshop 2 RegionCity Workshop 2 Förslag från Kanozi Arkitekter, februari 2013 Gatan och stationens skikt Stadskvalité/Källare Sammanfattande feedback och instruktion framåt från Jernhusen och intressenter Fokusera

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,

Läs mer

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Innerstaden 1:14 Drottningtorget AVLOPPSLEDNING

Innerstaden 1:14 Drottningtorget AVLOPPSLEDNING Arkeologisk förundersökning 2013 Innerstaden 1:14 Drottningtorget AVLOPPSLEDNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:10 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Innerstaden

Läs mer

Storhelgens ursprung

Storhelgens ursprung Storhelgens ursprung Storhelgens sanna ursprung. (jul, lucia, påsk, midsommar m.m.) Har du någonsin ställt dig frågan varifrån högtider som jul, lucia, påsk, midsommar m.m. har sitt ursprung? Det finns

Läs mer

M6x16 (Bild 6.1.) M8 (Bild 6.2.) M8x25

M6x16 (Bild 6.1.) M8 (Bild 6.2.) M8x25 1. Markera först de horisontella punkterna A och B cirka en meter från golvet. Punkterna måste vara horisontella (använd ett vattenpass eller ett rör med vatten). Mät avståndet till golvet på bägge sidor.

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

KARTÖVNINGAR för kartbok

KARTÖVNINGAR för kartbok 1 KARTÖVNINGAR för kartbok Instruktioner Använd endast kartboken för att lösa uppgifterna. Skriv alla svaren i häftet och använd de tomma kartorna för att skriva och färglägga enligt uppgifterna. Arbeta

Läs mer

Republikens presidents förordning

Republikens presidents förordning Republikens presidents förordning om placeringsorterna för Finlands beskickningar i utlandet och ordnandet av konsulära tjänster i utrikesförvaltningen I enlighet med republikens presidents beslut föreskrivs

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

i=1 β i a i. (Rudolf Tabbe.) i=1 b i a i n

i=1 β i a i. (Rudolf Tabbe.) i=1 b i a i n Årgång 48, 1965 Första häftet 2505. Låt M = {p 1, p 2,..., p k } vara en mängd med k element. Vidare betecknar M 1, M 2,..., M n olika delmängder till M, alla bestående av tre element. Det gäller alltså

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Volymstudie för tillbyggnader i Bagaren, Fiskaren och del av Bryggaren

Volymstudie för tillbyggnader i Bagaren, Fiskaren och del av Bryggaren Volymstudie för tillbyggnader i Bagaren, Fiskaren och del av Bryggaren 2017-01-24 Stadsbyggnadsförvaltningen Volymstudien har som syfte att utreda hur nära förgårdsmarken en tillbyggnad kan placeras utan

Läs mer

En cykeltur genom Cyperns fyra politiska enheter

En cykeltur genom Cyperns fyra politiska enheter 170 Rolf Palmberg En cykeltur genom Cyperns fyra politiska enheter Råkar du bo i Larnaca under din Cypernsemester, kan du enkelt göra en relativt kort cykeltur som tar dig genom öns fyra olika politiska

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

För er som vill veta mer: Numera används uttrycket "storvilt" även bland turister på safari som checklista på djur som man gärna vill få se.

För er som vill veta mer: Numera används uttrycket storvilt även bland turister på safari som checklista på djur som man gärna vill få se. 7 25 66 79 FRÅGA 1: STORA DJUR VUEN Storvilt, eller The Big Five, var en jägarterm för fem stora vilt på Afrikas savanner; elefant, noshörning, lejon, leopard och 1 afrikansk buffel flodhäst 2 gepard Vilket

Läs mer

Qi Gong och akupressur

Qi Gong och akupressur Qi Gong och akupressur Vad är Qi Gong? Qi Gong betyder helt enkelt "Qi-energi övning" och har utvecklats parallellt med den kinesiska medicinen under tusentals år. Det är alltså ett samlingsnamn på ett

Läs mer

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Rapport 2007.13 Länsstyrelsens diarienummer 431-1854-07 ArkeoDoks diarienummer 2007.13 Per Widerström & Dan Carlsson

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Sonny Berntssons studier om ikonografi, symboler och gravformer

Sonny Berntssons studier om ikonografi, symboler och gravformer Sonny Berntssons studier om ikonografi, symboler och gravformer Sonny Berntsson presenterar här delar av sin forskning om ikonografi, symboler, gravformer, textilmönster, livsträdet och kalendrar. Sonnys

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder. 1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

UPPGIFT 1 TVETYDIGA DATUM

UPPGIFT 1 TVETYDIGA DATUM UPPGIFT 1 TVETYDIGA DATUM Datum skrivs på olika sätt i olika länder. Till exempel skulle datumet 03/05/01 i Sverige betyda 1 maj 2003, medan det i USA skulle vara 5 mars 2001 och i en del andra länder

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Föreläsning 5: Geometri

Föreläsning 5: Geometri Föreläsning 5: Geometri Geometri i skolan Grundläggande begrepp Former i omvärlden Plangeometriska figurer Symmetri och tessellering Tredimensionell geometri och geometriska kroppar Omkrets, area, volym

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

LABBA MED PRIMTAL OCH DELBARHET. Andreas Wannebo

LABBA MED PRIMTAL OCH DELBARHET. Andreas Wannebo LABBA MED PRIMTAL OCH DELBARHET Andreas Wannebo Vi ska studera egenskaper för heltalen. Det finns heltal såsom 1,2,3,4,... De är de positiva heltalen och det är dem vi vill studera. Först kan man ställa

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

M=matte - Handledning

M=matte - Handledning Fingris Fingerräkning Grunden för matematik är taluppfattning. I detta spel parar du ihop tal med fingrarnas antal. Finns det fler fingrar än talet anger? Eller färre? Lika många? Det finns många frågor

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

REALOPTION AB MURÉNGATAN GÄVLE

REALOPTION AB MURÉNGATAN GÄVLE ORIENTERINGSKARTA GÄVLE CENTRUM KV MUMMAN D MURÉNGATAN LIGGER CENTRALT 700 M FRÅN CENTRALSTATIONEN OCH INNANFÖR CITYRINGEN XI I XV I I XV I XI PLAN HUSHÖJDER - STRUKTUR: STORGÅRDSKVARTER MED KRINGBYGGD

Läs mer

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Anna Steinwandt 0455-06 PLAN 09/ 05-0-6 Datum Detaljplan för GÄNGLETORP 5:0 M FL., KARLSKRONA KOMMUN, BLEKINGE LÄN Granskningshandling 05-0-6 KONSEKVENSER

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

Detaljplan för Floda 3:43 m.fl., Ricklehöjden

Detaljplan för Floda 3:43 m.fl., Ricklehöjden Planens syfte och huvuddrag att möjliggöra utbyggnad av fastigheten Floda 3:43 och delar av 3:742 till större delen med friliggande villor för helårsboende i ett naturnära läge; att förbättra vägstandarden

Läs mer

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan 2017 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om boken Enligt traditionen del 2 av ett tvådelat verk, där Lukasevangeliet är del 1. Tillsammans utgör de 27,5% av NT, mer

Läs mer

Planering Geometri år 7

Planering Geometri år 7 Planering Geometri år 7 Innehåll Övergripande planering... 2 Bedömning... 2 Begreppslista... 3 Metodlista... 6 Arbetsblad... 6 Facit Diagnos + Arbeta vidare... 10 Repetitionsuppgifter... 11 Övergripande

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:4 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

En källare med tradition

En källare med tradition Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:39 En källare med tradition Mynthuset åter aktuellt Antikvarisk kontroll RAÄ 232 Jarl 5 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

ditt Träningsprogram: Uppvärmning

ditt Träningsprogram: Uppvärmning ditt Träningsprogram: Uppvärmning SÅ SKA DU TRÄNA: Träna 3 gånger i veckan, t ex måndag, onsdag och fredag, och låt kroppen återhämta sig en dag innan nästa pass. Varje träningspass består av uppvärmning

Läs mer

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken 3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken (GATA 2 och 8) Parkrummen ska avgränsas av tydliga bebyggelsefronter och gator (GATA 2 och 8). Bebyggelsen samverkar med det storskaliga parkrummet i skala och utgör en

Läs mer

4-8 Cirklar. Inledning

4-8 Cirklar. Inledning Namn: 4-8 Cirklar Inledning Du har arbetat med fyrhörningar (parallellogrammer) och trehörningar (trianglar). Nu skall du studera en figur som saknar hörn, och som består av en böjd linje. Den kallas för

Läs mer

Avdelning 1, trepoängsproblem

Avdelning 1, trepoängsproblem Avdelning 1, trepoängsproblem 1. Vilket är ett jämnt tal? A: 2009 B: 2 + 0 + 0 + 9 C: 200 9 D: 200 9 E: 200 + 9 Frankrike 2. Var är kängurun? A: I cirkeln och i triangeln, men inte i kvadraten. B: I cirkeln

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Antikens Grekland. Historia.

Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland Antiken = gammal. Kallas äldsta perioden i Europas historia - Grekland och romarrikets historia. Perioden antiken inleddes ca 800 f.kr till 500 e.kr. Alfabetet

Läs mer

Lärarhandledning högstadiet

Lärarhandledning högstadiet Lärarhandledning högstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig.

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig. Romarrikets Uppgång. Roms historia Republikens Födelse. 750 f Kr 509 f Kr. Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

Rinkebydalen, Stockholm

Rinkebydalen, Stockholm Rinkebydalen, Stockholm Hur man gör det möjligt att åka moped till Rinkeby, bekämpar segregationen, bygger ett badhus och samtidigt skapar nya bostäder. 19 APRIL 2013 Reviderad 11 augusti 2014 Andersson

Läs mer

Structuring Two Dimensional Space

Structuring Two Dimensional Space Structuring Two Dimensional Space Structuring Two Dimensional Space Vi tar in mönster mestadels som tvådimensionella plan utan djup. Dessa tvådimensionella mönster är viktiga av två anledningar; 1. De

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi:

BEFPAK-Folkmängd 2015-12-31. Tabell C20KDi: 1 (10) Samtliga Norden Danmark Finland 660 7 4 3 16 19 27 22 74 50 101 216 44 42 21 8 4 2 742 1 7 11 2 18 16 18 23 36 41 98 282 59 55 35 15 18 7 64 2 8 4 2 8 2 2 3 2 2 3 22 3 1 57 4 12 2 2 4 1 2 2 14 1

Läs mer

Tränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se

Tränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se Tränarguide del 2 Mattelek www.flexprogram.se 1 ANTALSUPPFATTNING - MINST/STÖRST ANTAL Övningarna inom detta område tränar elevernas uppfattning av antal. Ett antal objekt presenteras i två separata rutor.

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer

Fotbollsskolan. bollekar.indd

Fotbollsskolan. bollekar.indd Fotbollsskolan bollekar.indd 1 07-06-05 16.14.36 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära

Läs mer

RegionCity Workshop 3

RegionCity Workshop 3 RegionCity Workshop 3 Förslag från Kanozi Arkitekter, mars 2013 Workshop Retail Workshop 3 har fokus på retailskiktet och rörelsen uppåt samt ska nedanstående feedback på Workshop 2 inarbetas. Feedbacken

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter Johan Thim 2 augusti 2016 1 Absolutbelopp Absolutbelopp Definition. För varje reellt x definieras absolutbeloppet x enligt { x, x 0

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY PM BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY SLUTRAPPORT 2013-12-16 Sammanfattning Det centrala området Svartå strand i Mjölby planeras genomgå en omvandling från verksamhetsområde till ett

Läs mer

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anna Steinwandt 0455-06 PLAN 09/ 04-09- Detaljplan för GÄNGLETORP 5:0 M FL., KARLSKRONA KOMMUN, BLEKINGE LÄN Samrådshandling 04-09- KONSEKVENSER

Läs mer

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning Ellipser och hyperbler är, liksom parabeln, s.k. kägelsnitt, dvs kurvor som uppkommer

Läs mer

Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar

Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar Den kommunala tomtkön borde byta skepnad... Från: Pendlingsavstånd Ingen närhandel Inga arbetsplatser Ingen blandstad Få

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Konst i Mongoliet. Historia

Konst i Mongoliet. Historia Konst i Mongoliet Kulturen i Mongoliet är starkt präglad av den nomadiska livsstil som är vanlig där. Kulturen har även fått stora influenser från Tibet, tibetansk buddism och från Kina. På nittonhundratalet

Läs mer

Preliminärt program för Peruresa 28 september 14 oktober Inkaresor och Winslow Travel 17 dagar

Preliminärt program för Peruresa 28 september 14 oktober Inkaresor och Winslow Travel 17 dagar Preliminärt program för Peruresa 28 september 14 oktober Inkaresor och Winslow Travel 17 dagar Dag 1, 28 september Från Sverige flyger vi till Amsterdam, och sedan vidare till Lima, huvudstaden i Peru,

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning

Översiktlig geoteknisk utredning Översiktlig geoteknisk utredning Projekt Börtnäsheden, del av Måttsund 22:1 Ansvarig geotekniker: Deltagande geotekniker: Anton Laitila Luleå 140618 Sida 2 av 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll UPPDRAG...

Läs mer

PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL

PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL 1 (5) ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen omfattas av följande handlingar: - Fastighetsförteckning

Läs mer

DYRORTSKLASSERNA FÖR UTRIKESREPRESENTATIONENS STATIONE- RINGSORTER OCH KOEFFICIENTERNA 1.4.2008

DYRORTSKLASSERNA FÖR UTRIKESREPRESENTATIONENS STATIONE- RINGSORTER OCH KOEFFICIENTERNA 1.4.2008 Nr 161 407 YRORTSKLASSRNA ÖR UTRIKSRPRSNTATIONNS STATION- RINGSORTR OH KOIINTRNA 1.4.2008 Stationeringsort Koefficient Oslo 1,400 Moskva 1,350 Köpenhamn 1,300 Reykjavik Söul Tokyo 1,250 Abuja 1,200 ern

Läs mer