Vardagspolitikens strukturer i Norden. Ny kommun 2017 Fikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vardagspolitikens strukturer i Norden. Ny kommun 2017 Fikt"

Transkript

1 Vardagspolitikens strukturer i Norden Ny kommun 2017 Fikt F INL ANDS KOMMU N T I D N I N G

2 02 Norden Vardagspolitikens strukturer i Norden Texterna i den här bilagan till Finlands kommuntidning beskriver det som kunde kallas vardagspolitikens strukturer i de nordiska länderna. Lagstiftningen ger kommunerna stor frihet att bestämma över sin egen organisation. Hit hör också befogenheten att inrätta organ och mekanismer som ger kommuninvånarna påverkningsmöjligheter vid sidan av rätten att rösta och kandidera i kommunalval. Vilka möjligheter har kommuninvånarna att utöva inflytande i sina olika roller som boende i en kommundel, som klient hos kommunala myndigheter och som anhörig till barn och äldre som använder kommunens tjänster? Vilka möjligheter har kommuninvånarna att rösta med fötterna och välja andra tjänster än de kommunala inom skola, vård och omsorg? Orsaken till att texterna skrivs är den diskussion om kommunindelningsreformer och kommunallagsförnyelse som för tillfället pågår i Finland. Strukturreformer utlöser ofta behov av att ompröva invanda handlingsmodeller. Efter de stora kommunindelningsreformerna i Sverige på 1970-talet uppstod ett sug efter decentralisering och närdemokrati. Kommundelsnämnder inrättades. I samband med strukturreformen i Danmark stiftades bl.a. en lag om lokala medborgarservicekontor för att garantera danskarna en tydlig ingång till den förändrade offentliga sektorn. Samtidigt har många av de modeller som presenteras kommit till oberoende av förändringar av kommunernas uppgifter eller gränser, som resultat av genuina lokala överväganden. I synnerhet kommundelsorganisationernas historia har varit turbulent. Till det lokaldemokratiska handlingsutrymmet hör rätten att pröva olika modeller och att tänka om. Men det är värt att notera att den nordiska vardagspolitikens starkaste och mest stabila strukturer de danska brukarstyrelserna är lagstadgade. Både när det gäller kommundelsförvaltningar, brukarinflytande och valfrihetssystem reser lokala och nationella utvärderingar frågor om vem som har tillgång till vardagspolitikens strukturer. Brukarstyrning ger användarna av kommunal service påverkningsmöjligheter, men hur är det med icke-brukarna? Valfrihetssystemen innehåller en geografisk och social periferiproblematik. Den representativa demokratin med kommunalval, fullmäktige, styrelse och nämnder har sina svagheter. Samtidigt är det den enda institution där alla medborgare åtminstone i princip har samma påverkningsmöjligheter: en man, en röst. En lärdom av de Om bilagan Finlands Kommunförbunds projekt Ny kommun 2017 har som uppgift att fram modeller för livskraftiga kommuner. Bilagan är en del av projektet och ingår i Finlands Kommuntidning Fikt 3/2012. Utkommer: Tryckeri: Kirjapaino, Uusimaa, Borgå Omslagsbild: Futureimagebank.com Webben: nordiska exemplen är att de kommuner som tar i bruk olika strukturer för vardagspolitik, samtidigt behöver vässa sin representativa organisation, så att den klarar av att står för helhetssyn och överordnade prioriteringar. Siv sandberg är kommunforskare vid Åbo Akademi. Hon har skrivit texterna om olika former av demokrati och inflytande som kompletterar den representativa demokratin i Finland, Sverige, Norge och Danmark.

3 NÄRINFLYTANDE 03 NÄRINFLYTANDET BEHÖVER UTVECKLAS Inom utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 bygger Kommunförbundet i samråd med kommunerna upp verksamhetsmodeller för livskraftiga kommuner i olika miljöer, för levande självstyrelse och för den finländska kommunalförvaltningen som system. att trygga den kommunala självstyrelsen och effektiva verksamhetsmodeller för kommande fullmäktigeperioder, eftersom kommunernas omvärld förändras och blir alltmer komplicerad och allt svårare att förutspå. Ett av programmets teman är levande självstyrelse och demokrati. Vi vill utveckla kommuninvånarnas deltagande genom att lyfta fram fungerande praxis och skapa nya former och modeller. Kommuninvånarna kan del- ta och påverka genom den representativa demokratin, genom direkt demokrati och via brukardemokrati. Ingen av dessa former ersätter de andra utan de kompletterar alla varandra. Ur invånarens synvinkel är det viktigt att få möjlighet till både långsiktig påverkan och till mera tillfällig medverkan. Bakom behovet att utveckla metoder genom vilka invånarna kan delta och påverka finns kommunreformen men också läget för demokratin mera allmänt. Kommunreformen innebär en utmaning för det representativa systemet i och med att kommunstorleken växer. Orsaken till att vi borde utveckla både direktdemokrati och brukardemokrati är att kommuninvånarna har ett växande intresse av att påverka frågor och tjänster som berör dem själva. De vill också ha kontakt med kommunen på en kontinuerlig basis. Med tanke på framti- den borde vi fokusera på att skapa nya modeller, metoder och verksamhetsformer för detta, eftersom kommuninvånarna visar allt större in- tresse för och behov av metoder för direkt och brukartillvänd demokrati. Sini sallinen Projektchef för Ny kommun 2012 nyckeltal för den representativa demokratin i norden Norge 430 kommuner folkvalda i fullmäktige folkvalda totalt Väljaren röstar på parti/lista, kan påverka kandidaternas inbördes ordning Utskott med folkvalda medlemmar är dominerande organisationsmodell Finland 336 kommuner folkvalda i fullmäktige folkvalda totalt Väljaren röstar på person Utskott (också icke folkvalda medlemmar) är dominerande organisationsmodell Danmark 98 kommuner folkvalda i fullmäktige folkvalda totalt Väljaren röstar på parti/lista och/eller person Utskott med folkvalda medlemmar är dominerande organisationsmodell NO RDEN BILAGA Sverige 290 kommuner folkvalda i fullmäktige folkvalda totalt Väljaren röstar på parti/lista, kan påverka kandidaternas inbördes ordning Karta: Nordregio, nyckeltal: Siv sandberg Programmet har som mål Utskott (också icke folkvalda medlemmar) dominerande organisationsmodell F INL ANDS KOMMU N T I D N I N G

4 04 norden KOMMUNDELSFÖRVALTNING: KOMMUNINVÅNAREN SOM BOENDE I ETT VISST OMRÅDE Alla nordiska länders kommunallagar innehåller bestämmelser om kommundelsförvaltning (se tabell). Kommunfullmäktige har rätt att inrätta lokala organ och att delegera uppgifter till dessa. I praktiken är det få kommuner i Norden som infört en formell kommundelsorganisation. I Danmark visar Indenrigs- og socialministeriets kartläggning från 2009 att 23 kommuner av 98 har inrättat någon typ av lokalråd, men i bara fyra (4) av dessa 23 uppfyller organisationen kommunallagens formkrav. Studien Kommunal organisering i Norge 2008 (NIBR-rapport 2008:20) visar att ungefär 30 kommuner har lokala organ som är utnämnda av kommunfullmäktige. I 11 kommuner har fullmäktige delegerat formell beslutskompetens till de lokala organen. Dessutom har många kommuner informella lokala organisationer som bygger t.ex. på samråd med byalag och föreningar. I Sverige var det enligt Statistiska centralbyråns demokratidatabas totalt 13 kommuner som år 2008 hade någon form av kommundelsorganisation. Fem (5) av dem hade en heltäckande kommundelsorganisation, åtta (8) en partiell kommundelsorganisation, vilket innebär att man inrättat nämnder för ett eller flera delområden i kommunen. Siffrorna innehåller kommundelsorganisationer som är mycket olika till sin karaktär. Förenklat kan man skilja mellan serviceproducerande och konsultativa kommundelsorganisationer. Kommundelar med serviceproduktionsansvar fungerar i praktiken som ett slags miniatyrkommuner, med omfattande budget- och personalansvar. Konsultativa kommundelsorganisationer fungerar i första hand som en plattform för dialog mellan kommunerna och invånarna inom ett område. En del konsultativa kommundelsorganisationer förvaltar en liten budget för lokala utvecklingsprojekt. Kontrasten mellan de två olika typerna av kommundelsorganisationer är påtaglig, vilket kan illustreras genom exempel från två norska storstäder. Oslo kommun är indelad i 15 stadsdelar med serviceproduktionsansvar. År 2010 uppgick stadsdelarnas sammanlagda driftsutgifter till knappt 12 miljarder norska kronor och antalet anställda i stadsdelarna till drygt personer. Bergen kommun var fram till slutet av 2010 indelad i åtta stadsdelar med en konsultativ funktion. Kostnaderna för stadsdelsorganisationen var cirka 10 miljoner norska kronor årligen och antalet årsverken i stadsdelsorganisationer uppgick till sammanlagt åtta (8) personer. BESTÄMMELSER OM KOMMUNDELSFÖRVALTNING I DE NORDISKA KOMMUNALLAGARNA Land Bestämmelser om kommundelsförvaltning Vem utser medlemmarna? DANMARK Kommunfullmäktige kan fatta beslut om att inrätta lokala nämnder och att delegera beslutanderätt i specificerade frågor till dessa Lov om kommunens styrelse 581/2009, 65 d Kommunfullmäktige FINLAND Deltagande och påverkan kan främjas i synnerhet genom att [...] 2) delområdesförvaltning tillämpas i kommunen [...] Kommunallagen 365/1995, 27 Inte specificerat NORGE Kommunfullmäktige kan inrätta kommundelsnämnder för delar av kommunen Lov om kommuner og fylkeskommuner 1992:107, 12 Kommunfullmäktige eller direktval SVERIGE Fullmäktige får besluta att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller landstinget Kommunallag 1991:900, kap 3, 4 Kommunfullmäktige Kommundelsorganisationer med serviceproduktionsansvar Kommundelsnämnder med omfattande serviceproduktionsansvar finns i Sverige och i Oslo i Norge. I Sverige har storstäderna Stockholm och Göteborg sedan 1990-talet heltäckande kommundelsorganisationer, medan bl.a. Umeå, Eskilstuna och Kalmar tillämpar en partiell kommundelsorganisation. Kommundelarnas kompetenskatalog varierar. I regel har kommundelsnämnderna ansvar för vardagsnära verksamheter som barnomsorg, grundskola, socialtjänst, äldreomsorg och bibliotek. Medlemmarna i kommundelsnämnderna utses av kommunfullmäktige, med undantag för Oslo (se faktaruta) där medlemmarna utses av invånarna i val. Kommundelsnämnderna får sin budget tilldelad av kommunfullmäktige. De har därmed ingen egentlig ekonomisk autonomi, trots att många kommundelsnämnder till sitt befolkningsunderlag och sin verksamhetsvolym motsvarar en medelstor kommun.

5 kommundelar 05 Stadsdelsorganisationen i Oslo (Norge) Unik modell: Tillberga grannskapsservice (Sverige) Stadsdelsorganisationen i Oslo ( invånare) är unik i Norden. Medlemmarna i stadsdelsfullmäktige (bydelsstyret) väljs i direkta val, som förrättas samtidigt som valet till kommunfullmäktige. Valdeltagandet i valet av stadsdelsfullmäktige ligger ungefär på samma nivå som i det egentliga kommunalvalet (65,9 % i valet hösten 2011). Röstningsaktiviteten i stadsdelsvalet varierade mellan drygt 52 procent i den passivaste stadsdelen och drygt 70 procent i den aktivaste. I Tillberga, Stadsdelsorganisationen en tätort med invånare i Oslo i Västerås (Norge) kommun (med totalt invånare), bildade invånarna år 1993 en ekonomisk förening (motsvarar ett andelslag i Finland) som på uppdrag av kommunen har ett integrerat ansvar för driften av bland annat barnomsorg, äldreomsorg, bibliotek och kulturverksamhet inom området. Föreningens slagord är Vi arbetar för medborgarstyrd samhällservice. De 15 stadsdelarna har ansvar för primärhälsovården (t.ex. hälsostationer och skolhälsovård), barndagvård, fritidsverksamhet för barn och unga, äldreomsorg och verksamhet för personer med olika funktionsnedsättningar. Det bor i genomsnitt personer i varje stadsdel, den minsta stadsdelen Grorud har invånare och den största, Frogner, invånare. År 2011 arbetade (39 %) av Oslo kommuns totalt anställda i stadsdelsförvaltningarna. Källor: Stig Montin: Demokrati på entreprenad. En fallstudie av demokratiutveckling i Västerås kommun Kommunal Ekonomi och Politik 10/2006. Lokalråd (lokaludvalg) i Köpenhamn 2005 (Danmark) Källa: Slik styres Oslo, Statistisk årbok för Oslo 2011, Konsultativa kommundelsorganisationer Köpenhamns kommun ( invånare) inrättade under perioden lokalråd. Lokalrådens huvudsakliga uppgift är att ge remissyttranden till kommunens politiska ledning i frågor som rör fysisk planering, miljö, hälsa och kultur. Lokalråden disponerar en summa pengar (mellan 0,7 och 4,9 miljoner danska kronor årligen) som kan användas för att stöda kultur-, demokrati- och nätverksprojekt. Alla lokalråd har 23 medlemmar, av vilka kommunfullmäktige utser 7. Resten av medlemmarna (16) utses av lokala representantskapsmöten, dit föreningar, brukarstyrelser och andra lokala organisationer kan sända representanter. Konsultativa kommundelsorganisationer fungerar som en länk mellan kommunens politiska ledning och invånarna inom ett område. Organen har oftast inrättats i syfte att stärka den demokratiska dialogen i kommunen och har ofta också en explicit koppling till civilsamhällets aktörer, dvs. olika föreningar och organiserade medborgargrupper. Lokala organ av det här slaget förekommer i samtliga nordiska länder. Det förekommer både organ utan formell beslutanderätt och organ som har delegerats beslutskompetens i ett avgränsat antal ärenden. Uttalanden i frågor som rör fysisk planläggning (t.ex. etablering av bostadsområden, byggande av cykelvägar) är en typisk uppgift för konsultativa kommundelsorganisationer. I Finland är den närmaste motsvarigheten de närservicenämnder som grundats i en del kommuner (t.ex. Salo, Pargas) efter kommunsammanslagningarna Källa: Köpenhamns kommun, Gjelstrup Gunnar: Fra bydelsråd till lokalutdvalg i København Kommunal ekonomi och politik 10/2006. Nya områdesstyrelser i Strängnäs kommun (Sverige) 2011 De fem områdesstyrelserna i Strängnäs ( invånare) skall: Fungera som mötesplatser för samtal om kommunens långsiktiga utveckling Uppmärksamma behov, idéer och förslag till förbättring av närmiljön Lämna underlag inför styrelsens och nämndernas beredning av mål och budget Vara en samtalspart till det lokala näringslivet och föreningslivet. Kommunen har också inrättat en central kommundelsberedning som består av förtroendevalda i kommunens nämnder. Beredningen fungerar som en förmedlande länk mellan kommundelarna och kommunens politiska och administrativa organisation. Källa: Strängnäs kommunfullmäktige , futureimagebank.com

6 06 norden Förändringarna pekar på problem och möjligheter Ett gemensamt drag hos kommundelsorganisationerna i alla nordiska länder är att de är föränderliga. Lokala organ grundas, omstruktureras och läggs ner med hög frekvens. Bara i ett fåtal kommuner, bl.a. Umeå i Sverige och Skien i Norge, har kommundelsorganisationen bevarats intakt i flera årtionden. Kommundelsorganisationens dynamik pekar på möjligheterna och problemen med subkommunal organisering. När kommundelsorganisationer grundas (se faktarutor Södermöre, Strängnäs, Köpenhamn) är strävan ofta att stärka den lokala demokratin och vitalisera dialogen mellan kommunledningen och medborgarna. Vidare vill man uppnå det som i ekonomiska termer brukar kallas allokativ effektivitet, vilket betyder att man eftersträvar en organisation där medborgarnas servicebehov och organisationens resurser möts. Omorganiseringar av kommundelsorganisationer (se Flera utredningar har konstaterat att det är svårt att i medborgarundersökningar påvisa det demokratiska mervärdet av kommundelsorganisationer. faktarutor Göteborg, Borås) försöker ofta åtgärda ett av grundproblemen med subkommunal organisering, nämligen att kommundelsnämnders olika förutsättningar och verksamhetspolitik leder till upplevd ojämlikhet mellan kommuninvånarna. En annan motivering är att förenkla kommunikationen mellan kommundelarna och kommunens centrala ledning. I grunden är det alltså liknande överväganden som ligger bakom kommunindelningsreformer. Nedläggningar av kommundelsorganisationer (se faktaruta Bergen) motiveras ofta med att organisationerna levt ut sin roll eller inte uppfyller de ställda förväntningarna. Flera utredningar har konstaterat att det är svårt att i medborgarundersökningar påvisa det demokratiska mervärdet av kommundelsorganisationer. Däremot har kommundelsorganisationen positiv betydelse för de kommunala beslutsfattarnas förståelse för lokala förhållanden (t.ex. Stig Montin: Lokala demokratiexperiment, exempel och analyser 1998). Svenska kommuner som avskaffat kommundelsnämnder med serviceproduktionsansvar har ofta gjort det i samband med ändring av styrmekanismer, man har t.ex. ersatt en decentraliserad organisation, med en som fungerar enligt beställar utförarmodellen. I fallet Bergen motiveras nedläggningen av den konsultativa kommundelsorganisationen med kostnadsskäl och att det finns andra lika effektiva sätt att höra invånarna i beredningen av ärenden. Södermöre kommundelsförvaltning i Kalmar (Sverige) 2000 Södermöre kommundel (7360 invånare av kommunens totalt invånare) kom till som ett försök år 2000 för att Stärka demokratin Vitalisera politiken Skapa möjligheter för en effektiv organisation med hög kvalitet Verksamheten i kommundelen leds av en politiskt tillsatt kommundelsnämnd. Kommundelsförvaltningen har ansvaret för barnomsorg, grundskola, äldreomsorg, hemsjukvård och kultur. Personalstyrkan består av ungefär 390 personer. Källa: Kalmar kommun, Tio kommundelar blev tre stadsdelar i Borås (Sverige) 2011 Genom förändringen vill kommunfullmäktige i Borås ( invånare) åstadkomma: Mer rättvisa mellan medborgarna Effektivare arbete Mer spetskompetens Källa: Borås nya organisation 2011, Sammanslagning av stadsdelsnämnder i Göteborg (Sverige) 2011 År 1989 inrättades 21 stadsdelsnämnder i Göteborg ( invånare). Från och med 2011 är stadsdelsnämndernas antal 10. De viktigaste motiveringarna till reformen var: Större jämlikhet och enhetlighet. De nya stadsdelarna är mer jämnstora till invånarantalet och har ungefär samma verksamhetsvolym Större ekonomisk robusthet att möta förändrade förutsättningar Stadsdelsnämndernas ansvar för att verka för en socialt hållbar stad betonas Bättre kommunikation och samordning mellan centralförvaltningen och stadsdelarna Källa: Göteborgs stad, stadskansl. Förslag till ny SDN-organisation Motiveringar till nedläggningen av stadsdelsorganisationen i Bergen (Norge) Kommunens ekonomi är ansträngd och det finns behov av att gå igenom hur de demokratiska organen i Bergen ( invånare) är organiserad och fungerar Stadsdelsorganisationen fördröjer behandlingen av ärenden i centralförvaltningen och kostnaderna för styrsystemet är höga Stadsdelsnämndernas funktion som remissorgan för lokala frågor kan tillvaratas genom den så kallade deputationsordningen, som innebär att föreningar, intresseorganisationer och andra grupper har rätt att få företräde hos de kommunala nämnderna för att lägga fram sin syn på olika ärenden Källa: Bergen bystyre: Evaluering av bydelsstyreordningen -opp summering og annbefalning futureimagebank.com

7 brukardemokrati 07 Brukardemokrati: Kommuninvånaren som förälder, anhörig eller boende Brukardemokrati innebär att de som berörs av den kommunala servicen är med och fattar beslut om innehållet i verksamheten. I praktiken innebär det att föräldrar deltar i förvaltningen av skolor eller att de boende i äldreomsorgen har inflytande över verksamheten. Brukardemokratin är längst utbyggd i Danmark och inskriven som en obligatorisk del av lagstiftningen om den kommunala servicen. Dessutom har många danska kommuner inrättat brukarorgan inom sektorer där det inte är obligatoriskt att inrätta brukarstyrelser, t.ex. i anslutning till bibliotek och idrottsanläggningar. I Sverige och Norge finns det enligt SCB:s och NIBR:s kartläggningar någon form av brukarstyrelser eller självförvaltningsorgan i 9 procent av kommunerna. I Finland utgörs de närmaste motsvarigheterna av direktionerna för skolor och daghem. Enligt en kartläggning av situationen i kommunerna under fullmäktigeperioden hade ungefär hälften av kommunerna någon form av direktioner, men i denna siffra ingår också bl.a. direktioner för kommunala affärsverk (Sirkka-Liisa Piipponen 2009: Kunnalliset toimielimet ja luottamushenkilöt valtuustokaudella ). I Danmark är brukarstyrelser obligatoriska i anslutning till bl.a. grundskolor, daghem, vårdenheter för personer med funktionsnedsättning och äldreomsorgsenheter. Föräldrainflytande är lagstadgat också i privata dagvårdsenheter. Inom skola och barnomsorg har brukarstyrelserna lagstadgad beslutanderätt i definierade frågor. Brukarstyrelserna fattar bl.a. beslut om principerna för användningen av den budgetram de tilldelats av kommunfullmäktige. Brukarstyrelsernas roll är uttryckligen relaterad till den vardagliga driften av de kommunala institutionerna. De strategiska besluten om vård och skola fattas på fullmäktigenivå. Inom bl.a. äldreomsorgens roll är brukarstyrelsernas roll mera konsultativ och till för att de äldre och/eller deras anhöriga ska få ge sin syn på verksamhet. Kommunfullmäktige kan inom vissa ramar delegera ytterligare beslutanderätt till brukarstyrelserna. I Indenrigs- og socialministeriets kartläggning 2009 uppgav 45 procent av kommunerna att de delegerat kompetens till brukarorganen utöver det lagstadgade. Samma kartläggning utredde hur strukturreformen påverkat relationen mellan kommunens politiska ledning och brukarstyrelserna. I 56 procent av kommunerna uppgavs relationen vara oförändrad, medan 41 procent uppgav att det skett förändringar p.g.a. strukturreformen. Förändringarna innebar i vissa kommuner att kopplingarna mellan kommunalpolitiken och brukarorganen blivit svagare, medan andra kommuner i samband med kommunsammanslagningen formaliserat dialogen mellan brukarorganen och kommunens politiska ledning. Den norska lokaldemokratiutredningen dryftade i sitt betänkande NOU 2006:7 principiella för- och nackdelar med brukardemokrati. På den positiva sidan nämns möjligheterna att få vara med och påverka frågor som uppfattas som viktiga och att samtidigt få träning för andra typer av medborgerligt deltagande. Dessutom kan brukarstyrelserna bidra till att engagera grupper som står perifert inom den representativa demokratin. Det sistnämnda påståendet bekräftas bl.a. av danska Vælfærdsministeriets undersökning av handikapporganisationernas syn på de nya brukarorganen inom handikappområdet. Brukardemokratins nackdel är att helhetssynen kan bli lidande, att starka särintressen (t.ex. skolbarnsföräldrar) riskerar dominera beslutsfattandet och att icke-brukare av offentlig service inte har motsvarande kanaler in i systemet. Minikompetensen för föräldraråden (brukarstyrelserna) inom den danska barnomsorgen För- och nackdelar med brukardemokrati Besluta om principerna för användning av budgetramen Yttranderätt vid val av ledning för barnomsorgsenheten Yttranderätt vid val av personal Besluta om principerna för enhetens verksamhet Dessutom kan föräldraråden fatta beslut om Principerna för användning av konton Öppettider och lediga dagar (inom de ramar kommunen fastställt) Föräldraråden får inte fatta beslut i ärenden som rör Antagning av barn Lokala mål och ramar Avgifter och bidrag Arbetsgivarfrågor Tillsyn Fördelar Brukarna kan påverka tjänsteutbudet Invånarna får vara med och lösa uppgifter som är viktiga för lokalsamhället Brukardemokrati ger träning för andra former av demokratiskt deltagande Brukardemokratin kan fånga upp grupper som har en svag ställning i den representativa demokratin Nackdelar Bryter med idealet om likvärdigt deltagande. Icke-brukare saknar påverkningskanaler Helheten i kommunalpolitiken kan bli lidande Starka organiserade grupper dominerar Ger signaler om att kund-/ konsumentintressena står i fokus, inte det allmänna bästa Källa: Ansvarsfordeling mellem institutionleder og brugerbestyrelse og brugerog pårørenderåd. Indenrigs- og socialministeriet 2009 Källa: NOU 2006:7 Det lokale folkestyret i endring?

8 08 norden Medborgarservicekontor: Kommuninvånaren som myndighetskund Som en del av den politiska uppgörelsen om den danska strukturreformen stiftades en ny lag (Lov om kommunale borgerservicecentre 544/2005), vars syfte var att främja inrättandet av kommunala medborgarservicekontor som skulle fungera som medborgarnas ingång till den offentliga sektorn. I sig är organisationen inte ny. Många kommuner hade inrättat någon form av medborgarservicekontor redan Danska kommuner fick efter reformen ansvar för uppgifter som i Finland sköts av polisen, magistraten eller Folkpensionsanstalten, t.ex. flyttningsanmälan, pensioner och beviljande av pass och körkort. Politiskt var lagen också ett sätt att stärka acceptansen för strukturreformen, som reducerade antalet kommuner från 271 till 98. Inrättandet av medborgarservicekontor uppfattades som ett sätt att hålla ljuset brinnande i de kommunhus som inte längre behövdes för kommunens centralförvaltning. Två år efter reformen var det en trend att kontor som inrättats i samband med kommunsammanslagningar lades ned. Cheferna för centren framhöll att samordning och moderni- FUTUREIMAGEBANK.COM I Danmark fungerar medborgarservicekontor som ingång till den offentliga sektorn. sering av tjänsteutbudet är mer prioriterat än geografisk närhet. Medborgarservicekontorens största kundgrupper är äldre människor och personer som har rutinmässiga ärenden till kommunen. Yngre människor använder i större utsträckning motsvarande tjänsteutbud på nätet. Källor: Lov om borgerservicecentre 544/2005, Lene Holm Pedersen: Medborgeren i centrum. Politisk forankring, forvaltningsmæssige hensyn og fordelingsmessige konsekvenser af borgerservicecentrene i Danmark. AKF VALFRIHET: KOMMUNINVÅNAREN som marknadsaktör Möjligheten att påverka genom att välja serviceproducent har drivits längst i Sverige, men i alla länder ökar antalet kommuner som tar i bruk olika valfrihetssystem. I Finland innebär lagstiftningen om servicesedlar en förstärkning av invånarnas möjligheter att välja offentliga och privata serviceproducenter. NIBR:s kartläggning från 2008 visar att 22 procent av de norska kommunerna öppnat för större valmöjligheter inom serviceproduktionen. Främst gäller det barndagvård. I den tidigare kartläggningen år 2004 Effekter av valfrihetslagstiftningen i Sverige Enskildas ställning har generellt stärkts De flesta uppskattar möjligheten att välja Valfrihet har bidragit till bättre tillgänglighet Kontinuiteten har inte förbättrats Kvaliteten utvecklas i primärvården små förändringar i hemtjänsten Människor med nedsatt autonomi riskerar att missgynna Valfrihetssystem i sig bidrar inte till jämlik och likvärdig vård och omsorg Källa: Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv. Socialstyrelsen FUTUREIMAGEBANK.COM var motsvarande siffra 8,5 procent av kommunerna. Den svenska lagen om valfrihetssystem (2008:962) beskrivs som ett led i strävandena att sätta brukaren i fokus och att åstadkomma en förskjutning av maktbalansen från politiker och tjänstemän till den enskilde. Systemet går ut på att kommunerna ska stimuleras att knyta kontrakt med privata utförare av vård och omsorg. Kommuninvånarna väljer sedan vilken producent man vill anlita. Motsvarande system finns inom skolan, där finansieringssystemet, den s.k. skolpengen ger möjlighet att välja mellan kommunala och fristående skolor. Socialstyrelsens utvärdering av valfrihetssystemen inom vård och omsorg 2012 visar att ungefär 160 av 290 kommuner (55 %) tagit i bruk valfrihetssystem. Lagstiftningen har ökat kommunernas intresse för valfrihetssystemen. Enligt SCB:s demokratidatabas har användningen av valfrihetssystem ökat markant i kommunerna. År 2007 tillämpade 20 procent av de svenska kommunerna någon form av valfrihetssystem, 2002 och Valfriheten leder till att kommuninvånaren röstar med fötterna var siffrorna 9 respektive 7 procent. Socialstyrelsens utvärdering pekar på både för- och nackdelar med systemen. Kommuninvånarna upplever valmöjligheten som en positiv sak och serviceutbudet har breddats. Däremot är det ett problem att systemen tenderar gynna de redan resursstarka. Utbudet av valmöjligheter är obefintligt i glesbygdsområdena och människor med nedsatt autonomi (äldre, funktionsnedsatta) har i praktiken svårt att klara av kundvalssystemen.

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13:

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Anna Lindström Projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Siv Sandberg Forskare, Åbo Akademi Camilla Gunell Lantråd, Ålands landskapsregering

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Agenda Ø Vad är en kommun?

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Demokratiberedningen 27 mars 2013

Demokratiberedningen 27 mars 2013 1 (2) Datum 2013-03-27 Kommunstyrelseförvaltningen Niklas Thelin 0155-381 22 072-212 78 20 niklas.thelin@oxelosund.se Demokratiberedningen 27 mars 2013 Närvarande Catharina Fredriksson Bo Höglander Mattias

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland

Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland 2005-2013 Oslo 11.12.2013 Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 12.12.2013 1 Kommunindelningsreformer

Läs mer

Demokratiutveckling på Södermalm

Demokratiutveckling på Södermalm Södermalms stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-05-25 Handläggare Lotte Lindgren Telefon: 08 508 12 030 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-06-11 Demokratiutveckling på Södermalm

Läs mer

Södermöres Medborgarpanel. 17-23 oktober 2012. Tema: Demokrati. Metod: E-enkät

Södermöres Medborgarpanel. 17-23 oktober 2012. Tema: Demokrati. Metod: E-enkät Södermöres Medborgarpanel 17-23 oktober 2012 Tema: Demokrati Metod: E-enkät 1 Svarsfrekvens 75 av 121 har svarat, 62 % svarsfrekvens 6 har påbörjat enkät, men ej skickat in 30 personer har ej sett enkäten

Läs mer

Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega

Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst Ingår i Almega Om Vårdföretagarna Arbetsgivar- och branschorganisation för privata vårdgivare inom vård och omsorg. Ingår i Almega. Cirka 1 900 medlemsföretag.

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Tjänsteskrivelse Handläggare: Cornelia Englén Telefonnummer: 0411-57 71 15 E-postadress: cornelia.englen@ystad.se Datum Diarienummer 2016-05-24 2016/103 Kulturdepartementet Yttrande över betänkande Låt

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

Reglemente för Socialnämnden

Reglemente för Socialnämnden Nummer: 50:1 Blad: (1) Reglemente för Socialnämnden A Socialnämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 Socialnämnden har att enligt gällande lagstiftning fullgöra kommunens uppgifter vad avser individ- och

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse

Läs mer

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014 Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk

Läs mer

Utredningen om en kommunallag för framtiden

Utredningen om en kommunallag för framtiden Utredningen om en kommunallag för framtiden Johan Höök särskild utredare www.sou.gov.se En totalöversyn av kommunallagen Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp och referensgrupp för organisationer och

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Försöksverksamhet i Fagersjö

Försöksverksamhet i Fagersjö Sida 1 (6) 2015-11-23 Försöksverksamhet i Fagersjö På stadsdelsnämndens sammanträde den 11 juni 2015 fick förvaltningen i uppdrag att starta en försöksverksamhet för ökat demokratiskt deltagande och inflytande

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i Norrbotten är i grunden positiva till en regionbildning

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i är i grunden positiva till en regionbildning där

Läs mer

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene?

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Oslo 23.8.2013, seminarium Er norske kommuner for små? Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 21.8.2013 1 Tre iakttagelser om kommunsammanslagningar

Läs mer

Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1

Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang 45 Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1 Av Pentti Arajärvi Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang Pentti Arajärvi

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen Det svenska politiska systemet Den svenska statsförvaltningen Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den stora förvaltningen Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Styrelsen leder, styr och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet.

Styrelsen leder, styr och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Fastställt av fullmäktige 2014-11-25, 117/14 Reglemente för Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens uppgifter 1 Styrelsen är landstingets ledande politiska förvaltningsorgan och har det övergripande ansvaret

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Hur skiljer sig den nya kommunallagen från kommunallagarna i de övriga nordiska länderna? Den nya kommunallagen 3.6.2014

Hur skiljer sig den nya kommunallagen från kommunallagarna i de övriga nordiska länderna? Den nya kommunallagen 3.6.2014 Hur skiljer sig den nya kommunallagen från kommunallagarna i de övriga nordiska länderna? Den nya kommunallagen Eija Mäkinen Professor i offentlig rätt Filosofiska fakulteten Vasa universitet Perspektiv

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Försöksverksamhet i Fagersjö augusti-december 2015

Försöksverksamhet i Fagersjö augusti-december 2015 Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (8) 2015-08-12 Handläggare: Marie Khoury 08 508 18 042 Till Farsta stadsdelsnämnd 2015-08-27 Försöksverksamhet i Fagersjö augusti-december 2015 Förslag till beslut Stadsdelsnämnden

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Södermanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun 30Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Budgetprocessen... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag av kommunens

Läs mer

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Marknadsstaten och valfrihetssystemen

Marknadsstaten och valfrihetssystemen Marknadsstaten och valfrihetssystemen Projektet utgångspunkter och relevans Under de senaste 30 åren har samhället i stor utsträckning ändrat karaktär genom en utveckling från den s.k. välfärdsstaten mot

Läs mer

Lokal demokrati. en förutsättning för utveckling

Lokal demokrati. en förutsättning för utveckling Lokal demokrati en förutsättning för utveckling Januari 2014 Inledning I den här skriften beskriver Riksorganisationen Hela Sverige ska leva kortfattat hur några demokratiinitiativ upplevs fungera av de

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING Yttrande 2016-06-09 Dnr: Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kontaktperson: Gabriel Johansson, 070-874 93 30, gabriel@sverigesungdomsrad.se Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden"

Läs mer

Hur hittar Frankrike rätt balans mellan jämlikhetsprincipen och decentraliserad omsorg?

Hur hittar Frankrike rätt balans mellan jämlikhetsprincipen och decentraliserad omsorg? Hur hittar Frankrike rätt balans mellan jämlikhetsprincipen och decentraliserad omsorg? Caisse nationale de solidarité pour l autonomie / National solidarity fund for autonomy Lise Burgade Föreningen Sveriges

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län?

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Örebro län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog

Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjer för medborgardialog Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Principer för medborgardialog i Ronneby kommun 3. Dialogmodellen 4. Vad vill vi uppnå? 5. När i beslutsprocessen ska vi föra dialog? 6.

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Inflytande för barn och ungdomar

Inflytande för barn och ungdomar UPPDRAG: Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Start 2004 Ungdomsråd Fritid skola & förskola Rådslag med politiker

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Presentationens struktur Demokrati, öppenhet och dialog Medborgarinitiativ

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

En kommunallag för framtiden

En kommunallag för framtiden En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Kammarrättsråd Eva Edwardsson, expert i utredningen 1 Utredningen En kommunallag för framtiden Utredningsarbete från oktober 2012 till mars 2015 Särskild utredare

Läs mer

Riktlinjer för barnomsorg på obekväm arbetstid - remissyttrande ( /2014)

Riktlinjer för barnomsorg på obekväm arbetstid - remissyttrande ( /2014) Dnr 165-15-1.5.1. Sida 1 (5) 2015-04-30 Handläggare Elisabet Ödman Telefon: 08-508 06 169 Till Bromma stadsdelsnämnd arbetstid - remissyttrande (321- Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt 2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 2004-01-19, 10 reviderad KF 2007-09- 24, 87, 2007-12-10, 142, 2011-02-21 34, 2015-03-30 65. Utöver det som föreskrivs om

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Policy för extern kommunikation, tillgänglighet och service för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2012-05-09, 39, Dnr KS 2010/477 KS 015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Syfte... 2 3 Strategi...

Läs mer

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 POLISSAMORDNINGEN 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 REDAN STARTAT BYGGAS UNDERIFRÅN INSYN SAMORDNING Dagens möte Därför ska polissamordningen genomföras Utgångspunkter för polissamordningen Så ska polissamordningen

Läs mer