fastighetsägarna MittNord inför kirunas stadsflytt Kiruna och fastigheterna av Professor Ulf Jensen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fastighetsägarna MittNord inför kirunas stadsflytt Kiruna och fastigheterna av Professor Ulf Jensen"

Transkript

1 En rapport från fastighetsägarna MittNord inför kirunas stadsflytt Kiruna och fastigheterna av Professor Ulf Jensen

2 Rapporten är producerad av professor Ulf Jensen på uppdrag av Fastighetsägarna MittNord.

3 Inledning Detta utlåtande skrivs på begäran av Fastighetsägarna MittNord. Det behandlar de frågeställningar som är aktuella för de privata hyresvärdar som äger hyreshus med bostads- och lokalhyresgäster i de delar av Kiruna där en flytt är aktuell. Det har skrivits mycket om stadsflytten, men förvånansvärt litet om läget för de fastighetsägare som inte kan behålla sina fastigheter. När dessa frågor tas upp, är det oftast det allmännas fastigheter och byggnader som behandlas: sådant som stadshus, kyrka, järnvägsstation. I andra hand kommer småhusägare och hyresgäster, men någon större omsorg om privata fastighetsägare har jag inte funnit från myndigheter, politiker, arkitekter eller journalister. Det är därför utmärkt att Fastighetsägarna MittNord är aktiva i Kiruna. Behovet av att stänga Kirunas centrala delar har varit känt i drygt tio år. Orsaken är inte gruvbrytning i sig, utan att framtida exploatering av en hittills obruten malmkropp nära centrum kommer att föra med sig risker för ras och sättningar, som tvingar LKAB att agera. Det talas om att centrum skall förflyttas 3 kilometer österut och att det skall byggas bostäder under tio år. Det är många allmänna intressen inblandade. LKAB driver gruvan, men det mesta av marken ägs av Statens Fastighetsverk. Järnväg och Europaväg skall flyttas, vilket ordnas av Trafikverket. Länsstyrelse och statliga verk som exempelvis Riksantikvarieämbetet är också inblandade. Slutligen har förstås också ett stort arbete fallit på Kiruna kommun. Det måste sägas att Staten inte tagit det övergripande ansvar som hade varit möjligt. I detta utlåtande beskrivs kortfattat hur förflyttningar som görs när gruvdrift utökas hanteras i Nordrhein-Westfalen i Tyskland. Hos oss i Sverige finns ingen motsvarighet alls, trots att förflyttningarna av människor i Kiruna är större än vad som skett i något projekt i Tyskland. Staten kunde ha övervägt särskild lagstiftning för Kiruna eller agerat samlande genom myndigheterna, men det ser ut som att stadsflytten främst fått bli en fråga för kommunen och för LKAB. Svårigheten med den lösningen och utgångspunkten för detta utlåtande är att denna stora och unika stadsflytt då måste hanteras med regler som gäller mycket mer begränsade fall. 3

4 Minerallagen I detta avsnitt skall jag beskriva de följder minerallagens regler om ersättning får när gruvdriften utökas i Kiruna. Jag börjar dock med att återge koncessionsläget just nu och de uppgifterna är hämtade från SGU:s databas kartvisare-mineralrättigheter. Jag återger den relevanta kartan här: Det kartan visar (men det går att se fler detaljer på SGU:s hemsida och kartan bör matchas mot en vanlig stadskarta för att klart se gränserna för olika områden) är att Kiruna centrum är vitt, vilket innebär att det inte ens finns ett undersöknings tillstånd i det området. Där ligger bland annat sjukhuset, Kiruna kyrka och Hjalmar Lund bohmsskolan. Vid den norra delen av det vita området går en gräns mot mark som är belastad med en be-arbetningskoncession. Den gränsen följer inte gatunätet utan de skär exempelvis av byggnader på Vänortsgatan och Föreningsgatan. En del av det centrala Kiruna, särskilt norr om det vita området är belastat av ett undersökningstillstånd och sådana omger det centrala området. Bearbetningskoncessionerna (brunt på kartan) ligger än så länge en bit från centrum. Ersättningsregler Vi finner sålunda tre slags områden i Kiruna och jag skall nu kortfattat beskriva vad de innebär för fastighetsägarna. Bearbetningskoncession Om vi börjar med bearbetningskoncessionen brukar den följas av en markanvisningsförrättning, där den mark som får tas i anspråk bestäms. I den förrättningen bestäms bland annat vilken ersättning som skall utgå (9 kap 22 ). Gruvbrytning förutsätter en koncession av detta slag. Ersättningsgrunderna som berör markägare och andra sakägare finns i minerallagen 7 kap 1 5. De följer expropriationslagens bestämmelser och innebär därför att en intrångsersättning om 125 % av värdet skall betalas tillsammans med ersättning för övriga skador. Inlösen av mark är möjlig enligt 7 kap 2 3 st och kan möjligen ge mer än ersättningen till den som, utan att kunna använda marken, fortsätter att vara markägare. Mot det står att den mineralersättning om 1,5 promille av värdet av de mineral som omfattas av koncessionen går förlorad om fastigheten blir inlöst. Om man tar hänsyn till denna skillnad, borde framtida mineralersättning rimligen kapitaliseras i ett inlösenförfarande. Undersökningstillstånd Undersökningsarbete förutsätter undersökningstillstånd som i sin tur måste innehålla en arbetsplan enligt 3 kap 5 och när den utformas skall sakägarna höras. Undersökningstillstånd är ganska vanliga (runt 300 per år prövas) och de flesta undersökningar leder inte till någon bearbetning. Ersättningen till den som påverkas av ett undersökningstillstånd omnämns kortfattat i 7 kap 1 : Skada eller intrång som föranleds av undersöknings-arbete skall ersättas av den som har undersökningstillstånd eller koncession med vars stöd arbetet bedrivs. 4

5 Den rimligaste tolkningen är att fysiska skador som följer av undersökningen, till exempel om ett staket måste rivas eller träd fällas skall ersättas. Intrång kan vara att undersökningen förhindrar användningen av en fastighet. Däremot är det nog inte möjligt att koppla ihop undersökningstillståndet med dess följder, dvs bearbetningskoncession. Som jag nyss nämnde, är det vanligast att undersökningstillstånd inte följs upp med bearbetnings-koncessioner och då går det nog inte att peka ut risken för bearbetning som en skada som kan ersättas redan vid undersökningen. Inga tillstånd Som framgår av kartan ovan, ligger en stor del av Kiruna centrum utanför koncessions- och tillståndsområdena och själva minerallagen har inga ersättningsregler som ger skydd i det fallet. Deformationszoner Det finns emellertid en annan grund för inlösen enligt minerallagen, nämligen markanvisning enligt 9 kap 2 1 st 3 meningen i minerallagen. Där stadgas det att mark som hotas av ras eller sättningar vid bearbetningen kan bli föremål för markanvisning. Det är dessa risker som kallas deformationer. I avtalet om Gruvstadsparken från mellan LKAB och Kiruna behandlas deformationer i avtalets punkt 1.1. Där sägs att de markrörelser som förorsakas av gruvdriften inte får överstiga fastställda gränsvärden. Vid överskridande måste berörda områden göras till gruvindustriområden och en markanvisning måste till. Gruvstadsparken är tänkt som en buffertzon mellan gruvan och den bebyggda staden. Hus kan givetvis inte få finnas kvar där. Deformationerna orsakas av att malmkroppen lutar in mot staden, och när gråberget på ena sidan fyller igen hålrum som uppstår vid malmbryt ningen skapas deforma tioner som gör att staden måste flyttas. 1 Deforma-tionsområdet finns åter givet i en artikel 2 från KTH Alumni och det är från den artikeln som kartan här är hämtad. Där syns också den malmkropp som skall exploateras. Det område som berör centrala Kiruna stämmer ganska väl överens med det vita området på den karta från SGU som återgavs i början på avsnittet. I bilagorna till det ovan nämnda avtalet mellan LKAB och kommunen från 2011 finns också kartor och flygfotografier som visar hur zonen ligger

6 Hyresgästernas ställning En hyresvärd råder inte över händelser som expropriation och inlösen. Det innebär att hyresförhållandet förfaller i sådana fall. Hyresvärden är inte skyldig att anvisa hyresgästen en annan lägenhet och inte ens om hyresvärden använder expropriationsersättningen för att uppföra en ersättningsbyggnad, är han skyldig att erbjuda de gamla hyresgästerna ett nytt hyresförhållande. Dessa regler framgår indirekt av 12 kap jordabalken. Hyresgästerna är istället berättigade till ersättning från den som exproprierar, i fallet Kiruna alltså LKAB eller Statens fastighetsverk, se 1 kap 3 expropriationslagen. Det handlar då om eventuell ersättning för att det inte längre går att hyra förmånligt, men om bruksvärden och marknadsvärden legat till grund för hyresnivåerna, blir det slaget av ersättning blygsam, om ens någon. Bostadshyresgäster får sannolikt nöja sig med ersättning för s k övrig skada (se nedan), som då skulle täcka sådant som flyttkostnader, men sannolikt inte någon ersättning för att de måste hyra till högre kostnad någon annanstans, med undantag för om hyresgästen måste hyra en större bostad än den gamla därför att det inte finns annat att få tag på. Detta är följden av att bostadshyran är reglerad av bruksvärdet; i juridisk mening är inte en bostadslägenhet mer värd än en annan. Lokalhyresgäster har en bättre ställning. Marknadshyran varierar på ett annat sätt än bruksvärdeshyror och det betyder att ersättning för ny, högre hyra på annat håll är fullt möjlig. Övrig skada som drabbar rörelsen skall också ersättas och sådan kan bli hög. Om en vinstgivande rörelse inte kan flyttas, skall ersättning betalas för den kapitaliserade förlorade vinsten. Vid flyttning ersätts inte bara de rena flyttkostnaderna utan även sådant som särskild marknadsföring och nedgång i omsättningen innan rörelsen etablerats på det nya läget. Utan en samlad frivillig uppgörelse med de fastighetsägare som också är hyresvärdar måste LKAB eller Statens fastighetsverk alltså hantera krav från såväl fastighetsägarna som hyresgästerna. Om LKAB exempelvis exproprierar eller köper en hyresfastighet utan att reglera hyres-förhållandena, övertar man ansvaret som hyresvärd och de hyresregler som då träder in gör att LKAB inte kan frånsäga sig allt ansvar för att huset måste rivas, eftersom det är bolaget självt som förorsakat deformationerna. Allt talar för att den mest praktiska lösningen är en uppgörelse som inkluderar hyresgästerna. Ersättningsregler Jag går här in på de regler som skall användas för att ge fastighetsägare (och tomträttshavare) ersättning om marken måste lösas in. Det skall då nämnas att formell expropriation är sällsynt i Sverige; det sker inte ens tio gånger per år. Ersättningsreglerna används i annan lagstiftning såsom minerallagen men deras största betydelse ligger i att de utgör grunden för frivilliga uppgörelser. Den exproprierande tjänar på detta, eftersom han slipper bekosta en process i domstolarna och det är därför vanligt att den ersättning som erbjuds vid en frivillig uppgörelse är mer generös mot fastighetsägaren än vad en domstol som tillämpar lagen skulle vara. Marknadsvärdet Ersättningsreglerna i minerallagen följer expropriationslagen, se 7 kap 4 minerallagen. Det innebär att den fastighetsägare som får mark inlöst är berättigad till löseskilling eller (vid delexpropriation) till intrångsersättning samt till det som i lagen kallas övrig skada. Övrig skada är ersättning för den kommersiella verksamhet som skadas av expropriation. Hit hör flyttkostnader och ersättning om viss verksamhet måste läggas ned. För hyresvärdar skall sannolikt inte den vanliga avkastningen räknas in här, eftersom den borde påverka löseskillingens storlek. En viktig del skulle dock kunna vara stillestånd. Om ett hyreshus stängs och hyresgästerna evakueras i väntan på att två år senare kunna flytta in i ett nybyggt hus, skall hyresvärdens förluster, såsom löner till anställda kunna utgå som övriga skada. Den löseskilling som skall betalas vid expropriation är enligt 4 kap 1 ett belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde, enligt 4 kap 1 2 st med ett tillägg om 25 %. Det lagen inte upplyser om är hur marknadsvärde beräknas. Det finns flera viktiga principiella uttalanden: 6

7 Den grundläggande ersättningsbestämmelsen i expropriationslagen utgår från att en fastighetsägare som utsätts för expropriation ska ha samma förmögenhetsställning efter expropriationen som om någon expropriation inte hade skett. 3 Med begreppet marknadsvärde förstås det pris som en fastighet sannolikt skulle få vid en försäljning under förhållanden som inte är påverkade av expropriationen. 4 Detta är generellt hållna metoder, vilket kan förklaras med att bedömningen av marknadsvärde skall fungera i olika sammanhang. Det finns omkring 20 lagar som hänvisar till expropriationslagens värderingsregler. Värderingsmetoderna Om jag kort relaterar de tre metoder som används för att få fram marknadsvärdet till det man kan tänka sig gäller för kommersiella fastighetsägare, blir slutsatserna ungefär dessa: Ortsprismetoden bygger på en jämförelse med priserna på liknande objekt. Den är särskilt användbar på småhus, men jag har sett den tillämpas också i komplicerade fall med stora tvångsförvärv. Här skulle man kunna tänka sig att priser på fastigheter i Kiruna innan flyttningen kom på tal undersöks och att de sedan justeras med en allmän prisökning. Det är förstås också möjligt att jämföra med liknande objekt i t ex Boden, Luleå eller Piteå. Avkastningsmetoden utgår från att ersättningen skall motsvara en skälig, kapitaliserad avkastning från fastigheten. Den passar bra på kommersiella fastigheter. Dessa båda metoder utgår från fastighetens värde när den blir inlöst. De tar alltså ingen direkt hänsyn till hur fastighetsägaren skall göra för att få ett liknande objekt. Indirekt spelar alternativen ändå en roll, åtminstone för ortsprismetoden, eftersom man väl måste anta att värdena påverkas av den övriga marknaden. Produktionskostnadsmetoden bygger däremot på att ersättningen skall användas för att förvärva en liknande fastighet. Den har likheter med försäkringsersättningar och då ingår också att ersättningen påverkas om en gammal byggnad ersätts med en ny. Särskilt om det gäller en hyresfastighet är det lätt att förstå att högre hyror i en ny byggnad gör att fastighetsägaren inte automatiskt kan få hela produktionskostnadsvärdet ersatt. Metoderna kan kombineras. Det viktiga är ju att, så gott det går, nå fram till vad som är marknadsvärdet. Det måste här nämnas att fastighetsvärden inte låter sig enhetligt bestämmas. I rättegångar och andra tvister där parterna åberopar egna värderare, händer det att det ena påstådda värdet ligger tre gånger högre än det som motparten gör gällande. I sådana fall är det inte säkert att domstolen lägger sig mellan de krävda värdena; det kan ibland vara så att metoderna i den ena värderingen gillas av domstolen och att domen ansluter sig till den. Influens Den stora frågan är emellertid hur man beräknar marknadsvärdet på fastigheter där byggnaderna skall försvinna och ersättas med en park eller ett gruvhål. Expropriationslagen tillhandahåller en till synes enkel lösning i form av den s k influensregeln i 4 kap 2. Där stadgas att löseskillingen skall bestämmas som om det projekt som föranlett expropriationen (vilket här blir Gruvstadsparken) inte ägt rum. Med tanke på att det nu är mer än tio år sedan LKAB berättade om deformationsriskerna är det svårt att göra en dylik, hypotetisk beräkning. I den mån försäljningar skett inom det berörda området sedan 2004 är det sannolikt att priset varit lågt. Är det sedan så att utdömda hus hyrs ut temporärt till entreprenadanställda eller studenter, kommer marknadsvärdena inom området att sjunka ytterligare, men det är just sådana effekter man skall bortse från. Den bästa metoden är sannolikt att jämföra marknadsvärdena på berörda fastigheter med värdena i de delar av Kiruna där flyttning inte är aktuell. Frågan är om fastighetspriserna har stigit i de delar som blir kvar och att man där kan se en positiv inverkan från Gruvstadsprojektet. Ett alternativ vore att jämföra fastighetsvärdena i Kiruna med värden på helt annat håll. Även om Kiruna på många sätt är en unik stad, är nog ändå detta den metod som ger bäst resultat. Under alla omständigheter är det värdet på den förlorade fastigheten som skall ersättas och detta 3. Prop 2009/10:162 s Prop 1971:122 s 171f. 7

8 skapar problem om fastighetsägaren vill stanna kvar i Kiruna. I synnerhet gäller detta om verksamheten skall flyttas till den nya stadsdelen. Kiruna 4-ever, som var det vinnande förslaget bland tio tävlande bidrag, förefaller vara ett mycket ambitiöst projekt. Om privatägda byggnader skall kunna hålla höga nivåer, kommer det att bli dyrt att bygga. Vi står då inför det största problemet för Kirunas fastighetsägare: kommer ersättningarna att räcka till nybyggnation i den nya stadsdelen? Nu skall man inte helt fastna vid expropriationslagens regler. Som jag tidigare nämnde, är de utgångspunkten för hur en frivillig uppgörelse skall åstadkommas och här finns det löftesrika uttalanden. LKAB går längre än minimilösningen när det gäller ersättningen till de fastigheter som måste lösas in genom att uttala att ersättningen ska motsvara kostnaden för ett likvärdigt boende på orten. LKAB försöker i huvudsak köpa fastigheter som ägs av enskilda personer. LKAB anlitar oberoende fastighetsvärderare som gör en bedömning av husets skick och fastighetspriserna på orten. Därigenom följer LKAB expropriationslagens lydelse om att ersättningen ska motsvara kostnaden för ett likvärdigt boende på orten. Dessutom tillkommer mineralersättning om fastigheten står på ett område där LKAB har brytningstillstånd. I särskilda fall har det varit nödvändigt att flytta hus eller bygga nya som ersättning för de fastigheter som påverkats. 5 Texten är ett svar på frågan Vad händer med fastighetsägare som skall flytta och den är hämtad från LKAB:s hemsida. Den måste nog uppfattas som att LKAB inte strikt begränsar sig till privatägda bostäder. Hyresgäster behöver nya lägenheter och alla som bor i Kiruna behöver butiker och arbetsplatser. Lagändringen När det gäller sambandet mellan ersättning för nuvarande byggnader och kostnaden för nybyggnation finns det missuppfattningar. Jag skall börja med den följdändring av presumtionsregeln som återges felaktigt i flera tidningsartiklar, som jag läst. Presumtionsregeln, som fanns i 4 kap 3 expropriationslagen, upphävdes Den innebar att värdeökning de senaste tio åren före expropriationen som berott på förväntningar om ändring i markens användning (dvs generösare byggrätter) skulle räknas bort när ersättningen bestämdes. Det var alltså en regel som var till nackdel för fastighetsägaren och till fördel för exproprianden. För att mildra effekten lade man 4 kap 3 3 stycket in en regel som löd: Avser expropriationen bebyggd fastighet som innehas i huvudsakligt syfte att bereda bostad åt ägaren och honom närstående, gäller den begränsningen för tillämpningen av första stycket att löseskillingen ej i något fall får bestämmas till lägre belopp än som fordras för anskaffning av annan likvärdig bostadsfastighet. Det handlade alltså enbart om att skydda småhusägarna mot en alltför hård tillämpning av presumtionsregeln. I kommentaren av Bouvin & Stark (2 uppl s 224) sades också att garantiregeln kan alltså inte användas självständigt exempelvis för att höja den löseskilling som skall utgå enligt reglerna i 4:1 ExL. Jag återkommer till alternativen vid inlösen av hyresfastigheter längre fram. Nu följer en kortfattad beskrivning av hur förflyttning av byar skett i västra Tyskland. Samlad flytt i Tyskland I den tyska rapporten German Practice of Relocation Caused by Mining Activities, lämnad till Fastighetsägarna Mittnord den 14 mars 2014 av advokatfirman Westermeyr & Lerg, beskrivs de ersättningsnormer som är brukliga i Tyskland när fastighetsägare och nyttjanderättshavare måste flytta på grund av gruvbrytning. Rapporten finns nu tillgänglig i svensk översättning och den är verkligen läsvärd för alla som har med omdaningen av Kiruna att göra. I rapportens slutsatser konstateras att lagstiftningen endast innehåller helt grundläggande regler och att det som verkligen styr ersättningsnivåerna är att gruvbolagen betalar mer än vad lagen kräver. De gör det för att inte förstöra branschens rykte och för att ordna med lösningar i en komplicerad situation som samhället kan acceptera. Den sammanfattningen är av stort intresse för hur man borde betrakta effekterna av flyttningen av Kiruna centrum. De tyska erfarenheterna är gjorda i tre områden, varav två ligger i f d DDR, där förhållandena var 5. https://www.lkab.com/sv/framtid/samhallsomvandling/. 8

9 helt andra än de som gäller idag och det sätt man förflyttade byar i DDR saknar intresse för Kiruna. Det är därför rapportens beskrivning av hur förflyttningar hanterats i det som på engelska kallas the Rhine Mining Area, belägen väster om Köln i delstaten Nordrhein-Westfalen, som här kortfattat skall beskrivas. De grundläggande expropriationsregler som träder i kraft när en gruva behöver utvidgas är inte särskilt annorlunda än de svenska. Den stora skillnaden består i att man i Nordrhein-Westfalen tillämpar en metod som på engelska heter Concerted relocation, vilket till svenska skulle kunna översättas med samlad flytt. Metoden går ut på att man flyttar befolkningen i den by som skall försvinna till förmån för gruvbrytning. Detta görs på relativt kort tid och flytten gäller både bostäder och service. Om minst 60 % av invånarna deltar i den samlade flytten kan byns sociala struktur bevaras. I rapporten talas om fyra hörnstenar i processen: Tidig information till de berörda Kronologisk, finansiell och administrativ styrning Ersättning utöver miniminivåerna i lagstiftningen Deltagande från dem som skall flyttas och att de ser flytten som en möjlighet att förbättra sina levnadsvillkor Rapporten innehåller mycket annat av intresse, bland annat metoder för hur ersättningen kan beräknas, men jag stannar här och konstaterar att egentligen inte någon av de nyss beskrivna fyra hörnstenarna tycks användas i Kiruna. Istället tycks man välja en långsam och svårförutsebar väg för att bereda plats för utökad gruvbrytning. Uppgörelsen med Kiruna stad I februari 2014 avtalade LKAB och Kiruna kommun om kostnader och ansvar för det nya stadshuset. Avtalet går i korthet ut på att LKAB uppför och bekostar det nya stadshuset och att kommunen tillträder sedan entreprenaden slutbesiktigats och godkänts. Avtalet fullföljer det som parterna kom överens om i det tidigare nämnda avtalet från Det enda kommunen behöver betala för är eventuella utvidgningar av det nya stadshusets area jämförd med det nuvarande samt möjligen vissa kostnader för bevarande av föremål från det gamla stadshuset. Det är här värt att lägga märke till att kommunen inte behöver betala för den förbättring som ett nytt stadshus utgör utan endast för eventuellt utökad yta. I avtalet från 2011 (punkt 4.2) åtog sig också LKAB ett omfattande ansvar för kulturbyggnader såsom Hjalmar Lundbohmsgården och Ingenjörsvillan. LKAB åtog sig också att flytta kyrkan, dock först efter att ha gjort upp med Svenska kyrkan om detta. När det gäller bostäder och hyreshus har inte LKAB en lika tydlig och samlad motpart och därför finns det inte ännu inte någon uppgörelse för de fastigheterna. Det vi har är de ambitioner från LKAB:s sida som redovisades i föregående avsnitt. Uppgörelsen som förebild För skattebetalarna i Kiruna är det glädjande att LKAB tar sitt ansvar för offentliga byggnader och för kulturmiljön, men hur kan man då tänka sig att övriga fastigheter skall hanteras? Statsstöd? En första fråga är om en generös behandling av företag som äger fastigheter skulle kunna vara en form av olagligt statsstöd. Sverige har sedan förra året en ny lag på området: lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Den består i stort sett av en blank hänvisning till EU:s regler och då närmare bestämt artikel i EUF-fördraget. 9

10 LKAB är ett statligt företag, men det tycks räcka för att statsstödsreglerna skall kunna vara tillämpliga. 6 I propositionen till den nya lagen beskrivs de tre förutsättningarna i artikel för att ett otilllåtet statsstöd skall föreligga: Stödet 1. ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, 2. gynnar vissa företag eller viss produktion, och 3. snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen samt påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Samtliga rekvisit skall alltså vara uppfyllda. Även om påverkan på handel inte förutsätter direkt handel mellan det mottagande företaget och företag i andra medlemsstater är det nog ganska klart att ett generöst pris vid inlösen av en kommersiell fastighet i Kiruna inte strider mot statsstödsreglerna. En anmälan till EU skall göras av den myndighet som anser att statsstödsreglerna kan bli tillämpliga. Det är därför inte svårt att få visshet på den punkten. Om kommunen hjälper till, exempelvis med mycket billiga eller helt kostnadsfria tomter, kan konkurrensregeln i 2 kap 8 kommunallagen bli aktuell. Den tillåter individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare endast om det finns synnerliga skäl för den saken. Min bedömning är att en generell rabatt till de fastighetsägare som drabbas av inlösen inte är ett individuellt inriktat stöd. Stödets utformning Om LKAB skulle stödja privata fastighetsägare på samma sätt som när man hjälpt kommunen, skulle det centrala i hjälpen bestå i att LKAB bekostar byggandet av ett ersättningshus och lämnar över nycklarna efter slutbesiktningen. Jag kan inte bedöma om den lösningen är den som fastighetsägarna eftersträvar, men det är förmodligen bättre om fastighetsägarna får ekonomisk ersättning och själva hanterar ersättningsbyggandet. Nästa metod är den där kommunens deltagande behövs. Fastighetsägaren får ersättning med marknadsvärdet för den fastighet han avstår och en billig eller kostnadsfri fastighet från kommunen, men får sedan själv bekosta byggandet. Till slut är det förstås tänkbart att en del fastighetsägare inte vill bygga nytt. De kan vara för gamla för att vilja satsa på nytt eller hellre köpa en redan byggd fastighet, i Kiruna eller någon annanstans. Som jag tidigare nämnt, är det i LKAB:s intresse att nå en uppgörelse även med dem, hellre än att lägga pengar på dyra processer. Slutsats Som jag beskrivit ovan, ligger taktpinnen hos LKAB. Bolaget har en skyldighet att lösa in mark om markdeformationerna överstiger de tillåtna nivåerna, men när det sker vet nog bara LKAB. Det vore dock märkligt om man river och flyttar stadshus, kyrka och skola, men låter de privatägda husen stå kvar som om ingenting hänt. Det är i såväl fastighetsägarnas som LKAB:s intresse att genomföra en samlad uppgörelse, där hänsyn tas till fastighetsägare och hyresgäster. Det skulle kunna bli mycket dyrt och tidsödande för LKAB om bolaget måste använda expropriationslagens ersättningsregler och minerallagens anvisningsmetoder för varje fastighet och varje hyresrätt som berörs av utvidgningen av deformationszonerna. Lund den 16 maj 2014 Professor Ulf Jensen Professor emeritus Lunds universitet Gästprofessor Högskolan Väst 6. Se prop 2012/13:84 s

11

12 FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Kristinagatan 14, Västerås Telefon: E-post: Besök oss på

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2010-002 Mellerud Datum: 2011-03-07 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 5 oktober 2012 KLAGANDE AA Ombud: BB Deloitte AB 113 79 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGADE AVGÖRANDEN Kammarrätten

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Väg eller järnväg på min mark

Väg eller järnväg på min mark Väg eller järnväg på min mark hur får jag ersättning? 2 väg eller järnväg på min mark När en väg eller järnväg ska byggas är syftet att fylla allas behov av bra och ändamålsenliga kommunikationer. Samtidigt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se FO 2008-08 Datum: 2008-07-19 Utredare: Micha Velasco Olaglig försäljning av Mejeriet i Årjäng samt olämplig kommunal verksamhet

Läs mer

NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling

NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling NÄ Ä DET DAGS ATT SÄLJA CH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling Tillsammans kan vi, invånarna, näringslivet, kommunen och LKAB, genomföra samhällsomvandlingen på ett ansvarsfullt

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35). R-2009/0981 Stockholm den 14 oktober 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/3453/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se PROMEMORIA Ärendenummer: FO 2008-05 Datum: 2008-04-12 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende spekulativ verksamhet samt

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-002 Datum: 2012-04-18 Utredare: Fanny Wieru Utredning avseende olaglig överlåtelse av fastighet i Gotlands

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

BORGEN 8 Kiruna kommun Norrbottens län

BORGEN 8 Kiruna kommun Norrbottens län SAMRÅDSREDOGÖRESE Samrådsredogörelse BORGEN 8 Kiruna kommun Norrbottens län s.2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Samråd angående förslaget till detaljplan för Borgen 8 har hållits under tiden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE Karlskrona kommun 371 83 Karlskrona MOTPARTER 1. AA 2. BB Ombud för 1 och 2: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i mineralförordningen (1992:285); utfärdad den 17 mars 2005. SFS 2005:162 Utkom från trycket den 5 april 2005 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Syftet med riktlinjerna Ett centralt inslag i de rättigheter som hyresgästerna har enligt hyreslagen är rätten att byta bostad med

Läs mer

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se SLUTLIG BEDÖMNING Ärendenummer: FO 2007-005 Datum: 2007-09-10 Utredare: Mårten Hyltner Utredning avseende Gotlands kommuns

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ändrade regler för uppskov med

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2005 T 2699-03 KLAGANDE SA Ombud: Advokat BT MOTPART JE Ombud: Advokat AF SAKEN Ersättning för arrenderätt ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 maj 2008 Ö 1920-05 KLAGANDE Nacka Strand Event Aktiebolag, 556635-1416 Box 1213 131 28 Nacka Strand Ombud: Advokat MA MOTPART Länsstyrelsen

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Ersättning vid fastighetsreglering av allmän plats till kommunägd fastighet

Ersättning vid fastighetsreglering av allmän plats till kommunägd fastighet Ersättning vid fastighetsreglering av allmän plats till kommunägd fastighet Förutsättningar Fastighetsreglering av privatägd mark utlagd som allmän plats (gata och park) till kommunägd fastighet. Detaljplan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 25

Läs mer

VÄRDEINTYG. Malmö, 2015-06-29 Widehov Konsult AB. Fredrik Widehov Av Samhällsbyggarna auktoriserad fastighetsvärderare

VÄRDEINTYG. Malmö, 2015-06-29 Widehov Konsult AB. Fredrik Widehov Av Samhällsbyggarna auktoriserad fastighetsvärderare VÄRDEINTYG På uppdrag av Queenswall AB, genom Göran Månsson, har Widehov Konsult AB utfört en marknadsvärdering av fastigheten Ängelholm Norra Varalöv 31:11, se bilagor. Med begreppet marknadsvärde avses

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253

Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-08-19 Dnr KS 2015/0253 15 NWT åp Til B Yttrande till Förvaltningsrätten i Stockholm, i mål nr 13833-15, angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

Läs mer

Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S) - Ändra borgensavgiften till de kommunala bolagen

Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S) - Ändra borgensavgiften till de kommunala bolagen 0 Öste rå I Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 AU 5:15 Dnr. KS 2015/0071 Arbetsutskottets beslut Ärendet bereds vidare. Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S)-

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

Godkännande av aktieöverlåtelseavtal avseende Fastigheten i Väsby AB

Godkännande av aktieöverlåtelseavtal avseende Fastigheten i Väsby AB Tjänsteutlåtande Projektledare/exploateringsingenjör 2015-04-08 Anne-Sophie Arbegard 08-590 976 29 Dnr: anne-sophie.arbegard@upplandsvasby.se KS/2011:239 Kommunstyrelsen Godkännande av aktieöverlåtelseavtal

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015 Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning The Capital of Scandinavia Väsentliga regelverk EU-rätten Regeringsformen

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag (FKFS 2009:20) Inledande bestämmelser

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Arbetstagares uppfinningar

Arbetstagares uppfinningar Vad gäller när du gör en uppfinning i anställningen Om du gör en uppfinning i anställningen förvärvar arbetsgivaren normalt viss eller hela rätten till uppfinningen. För arbetsgivarens rätt till uppfinningen

Läs mer

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven PROMEMORIA Till: Från: Göran Forssén och Mikael Persson, Svenska Bussbranschföreningens Riksförbund ( BR ) Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Christian Martinsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB (

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 januari 2014 T 240-12 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Ombud: SE och TM

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL Version, 2015-05-07 Dessa användarvillkor gäller för Licenstagares användning av digitala produkter och tjänster vilka tillhandahålls

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Varför minerallagar?

Varför minerallagar? Varför minerallagar? Uppmuntra och underlätta undersökning och brytning av vissa mineral av betydelse för samhället (ge exklusiva rättigheter) Ge tillträde till markområden (markåtkomst) Givet balans av

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 juni 2004 T 4018-01 KLAGANDE Svenska Handelsbanken AB, 502007-7862, Box 1002, 901 20 UMEÅ Ombud: advokaten PH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

Norrtälje merkurius 2

Norrtälje merkurius 2 Rosengren kommersiella fastigheter augusti 2014 1 r Norrtälje merkurius 2 Rosengren kommersiella fastigheter augusti 2014 2 Norrtälje merkurius 2 innehåll sammanfattning... 3 ekonomisk information...4

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 maj 2007 T 871-05 KLAGANDE Fastighetsaktiebolaget Uman, 556029-2970 Nygatan 21 903 29 UMEÅ Ombud: Advokat C Ä MOTPART Bruwi UTDV 90392

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman

Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen Styrelsens förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet

Läs mer

Frågor och svar angående investering i Tegeliften

Frågor och svar angående investering i Tegeliften Frågor och svar angående investering i Tegeliften Varför ska bostadsrättsföreningarna satsa pengar? Räcker det inte om de privatpersoner som vill bli aktieägare blir det? En del av finansieringen kommer

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 juni 2015 T 2762-14 KLAGANDE Malmö stad 205 80 Malmö Ombud: Advokat JK och jur.kand. DD MOTPART CB Ombud: Jur.kand. JM SAKEN Intrångsersättning

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 55 Målnummer: 2659-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-10-05 Rubrik: Skatteverket har i visst fall inte gjort sannolikt att arbetsgivarens

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Entledigande från styrelseuppdrag i stiftelse

Entledigande från styrelseuppdrag i stiftelse BESLUT 1 (5) Allmänna enheten Länsassessor Annika Oldenburg 08-785 40 09 Datum Beteckning 2004-11-17 2062-04-74446 Styrelsen för Anna Johansson Visborgs Stiftelse Box 12315 102 28 STOCKHOLM Entledigande

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Nacka kommun Nysätra Fastighets AB

Nacka kommun Nysätra Fastighets AB Real Estate Konfidentiellt Inledning och Uppdraget Att: Johanna Magnusson 131 81 Nacka 2015-05-08 Robert Fonovich Partner T: +46 (0)10 2133364 M: +46 (0)709 293364 robert.fonovich@se.pwc.com Jan B Svensson

Läs mer

Hur flyttar man en stad? Foto: Thomas Nylund, Kiruna Kommun

Hur flyttar man en stad? Foto: Thomas Nylund, Kiruna Kommun Hur flyttar man en stad? GEOTEKNIK Malmen är Kirunas lycka. Men det som är stadens lycka är samtidigt dess problem. När LKAB följer malmkroppen allt djupare ner i berget leder sprängningarna till sättningar

Läs mer

Juristförsäkring. Frågor & svar

Juristförsäkring. Frågor & svar Juristförsäkring Frågor & svar FRÅGOR OCH SVAR - JURISTFÖRSÄKRING Tilläggsinformation om det kollektiva försäkringsskyddet för Sekos medlemmar avseende juridiska tjänster som HELP Försäkring tillhandahåller.

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2015-03-04 BESLUT North Investment Group AB FI Dnr 14-15736 Advokaterna Peter Sarkia och Hans Schedin Delgivning nr 2 MAQS Advokatbyrå Box 7009 103 86 Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer