Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Ansvarsområde Ansvariga Uppföljning av målen Kund - nöjd väsbybo Samhälle och miljö - hållbart Väsby Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Ekonomi god ekonomisk hushållning Avstämning av nämndspecifika uppdrag UBN Omvärldsanalys Framåtblick Riskbedömning Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(33)

3 1 Sammanfattning Utbildningsnämnden har flera stora utmaningar att hantera de kommande åren. Skolresultaten måste höjas avsevärt i samtliga skolor. Projektet "Ett lärande Väsby för att höja de sjunkande skolresultaten i kommunen som startades under hösten 2013 har fortsatt och utvecklats under. Satsningen ska pågå i tre år. Projektet rapporterar direkt till kommunstyrelsen och leds av särskilt tillsatt kvalitetsstrateg. Både kommunala grundskolor och friskolor ingår i den politiskt blocköverskridande satsningen. Föräldrars och elevers delaktighet är viktigt, något som bland annat säkerställts genom delprojektet, Dialog för ett lärande Väsby. De upplevda bristerna i arbetsron framför allt inom grundskolan måste fokuseras. Kundnöjdheten måste förbättras, detta gäller framförallt för elever i årskurs 8. För att förbättra kvaliten erbjuder utbildningsnämnden utöver aktiviteterna inom ramen för Ett lärande Väsby, sommarskola för elever i grundskolans årskurs 8-9 samt nyanlända, kompetensutveckling för pedagoger i form av pedagognätverk, fortbildningsdag kring datorn i undervisningen "Så funkar det - från lärare till lärare". Andra satsningar är matematiklyftet, läslyftet och införandet av en ny modell för skolintroduktion av och stöd till nyanlända elever. Kommunfullmäktige har givit utbildningsnämnden kommunersättning med 832 mnkr i kommunbidrag för. Övriga intäkter beräknas till 83,9 mnkr vilket ger en total budget på 915,9 mnkr. Prognosen för årets slut är något bättre än tidigare utifrån de volymer vi kan identifiera inför hösten. Nämndens resultat blev - 4,2 mkr. Underskottet härrör fram för allt från högre kostnader för tillläggsbidrag och avtalsplatser. En översyn av tillämpningen av ersättningssystem kring barn och elever i behov av stöd (tilläggsbidrag och avtalsplatser) genomförs inom ett Lärande Väsby. Kommunens befolkningsmässiga tillväxt medför i första hand behov av fler förskoleplatser. Inom grundskolan förväntas en ökning av antalet elever medan antalet elever i gymnasieskolan minskar i antal under planperioden, dock finns skolplatser i tillräcklig omfattning. Nämnden vidareutvecklar sitt arbete med volymprognoser för att även fortsättningsvis ha ett gott ekonomiskt resultat. En utmaning är att utifrån näringslivets behov utveckla förbättrade informationskanaler mellan kundvalsnämnder och leverantörer av välfärdstjänster. Vid kvalitetsdialoger med de verksamheter som nämnden finansierar efterfrågas dokumentation av miljöarbetet. Nämnden utvecklar arbetet med att involvera medarbetare i samtliga av nämnden finansierade verksamheter i frågor om bland annat bemötande i kontakter med kunder. 2 Ansvarsområde Nämnden fullgör vad som åligger styrelsen för det allmänna skolväsendet. Uppdraget innefattar finansiering, strategisk planering, möjliggörande av kundval, att ge konkurrensneutral information om verksamheterna samt uppföljning, utvärdering och tillsyn. vårdnadsbidrag Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(33)

4 pedagogisk omsorg skolbarnomsorg förskola barnomsorg på obekväm arbetstid, fr o m juli förskoleklass grundskola grundsärskola gymnasium gymnasiesärskola informationsansvar för ungdomar år kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare 2.1 Ansvariga Ordförande: Kontorschef: Malin Lybecker Gunilla Eriksson 3 Uppföljning av målen Huvuddelen av verksamhetsberättelsen fokuserar på uppföljning av mål, nyckeltal och handlingsplaner utifrån strukturen i kommunens ledningssystem. Målen sorteras in i fyra perspektiv - kund, samhälle & miljö, medarbetare samt ekonomi. Under våren har en arbetsgrupp bestående av representanter från utbildningsnämnden, skolprojektet och kundvalskontoret arbetat med att förtydliga och förenkla målen för nämnden inom kundpespektivet. Detta arbete återspeglas i det underlag till flerårsplan med budget för som nämnden lämnade till KS under våren. et är tre tydliga mål som skall vara styrande för nämndens uppföljning av kundperspektivet. Verksamhetsplanen för utbildningsnämnden för 2015 kommer att fokusera på dessa nya mål inom kundperspektivet och under hösten kommunicerades de med alla utförare av utbildningsverksamhet inom kommunen. 3.1 Kund - nöjd väsbybo Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett gott bemötande. Utbildningsnämndens arbete med skolutveckling utgår från tre övergripande kunskapsmål som följs upp genom definierade nyckeltal. Målen har tagits fram i samarbete med projektet "Ett lärande Väsby". De övergripande målen är. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(33)

5 Alla elever ska vara godkända i alla ämnen, återfinns under avsnitt Alla förskolor/skolor ska ha en kultur som gynnar både pojkar och flickors lärande, återfinns under avsnitt Alla elever ska ges förutsättningar för ett maximalt lärarande, återfinns under avsnitt Utbildningsnämnden beslutade vid junisammanträdet om en försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid, med avsikt att den efter utvärdering eventuellt permanentas. Denna barnomsorg vänder sig till vårdnadshavare med barn som har behov av barnomsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds för barn. För barnomsorg på obekväm arbetstid kan ansökan göras tidigast när barnet är ett år gammalt och det är maxtaxa som gäller. I dagsläget har en utförare beviljats tillstånd att bedriva en sådan verksamhet (Måbra förskolor Råbäcken). Verksamheten sattes i drift från och med oktober. Vid utbildningsnämndens decembersammanträde togs beslutet att förlänga försöksverksamheten till och med 1 juni I december 2013 genomfördes Våga Visa-observation av Väsby skola och rapporten presenterades under våren. I mars observerades förskolorna Bryggan och Borgen som då låg under Bollstanäs rektorsområde. Under hösten observerades Må Bra ABs förskolor i Upplands Väsby. Kvaliteten har generellt bedömts vara god i de observerade förskolorna. Starka sidor och förbättringsområden som identifierats vid observationerna redovisas i uppföljningen av Utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete och ligger till grund för det fortsatta arbetet med att prioritera arbetet och ta fram handlingsplaner Andelen föräldrar/elever som kan rekommendera sitt barns skola ska vara hög Målet är uppfyllt Målen nås i princip för nyckeltalen som mäter andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola och gällande elever i år 5 som kan rekommendera sin skola. Dock uppnås inte målen gällande elever i år 8. En förklaring till det lägre resultatet för elever i år 8 kan vara den lägre upplevelsen av arbetsro och trygghet som kan ses i resultaten för Våga Visa-rapporten. et varierar mellan de olika förskolorna och skolorna. Förbättringsarbetet kommer att pågå i samarbete med skolprojektet Ett lärande Väsby. Delprojektet, Dialog för ett lärande Väsby syftar till att involvera alla som bor och verkar i Upplands Väsby för att ge ett ökat förtroende för Väsbys förskolor och skolor. Inom projektet har elever, vårdnadshavare, pedagoger, skolledare, förtroendevalda, tjänstemän och andra engagerade samverkat och följande områden har prioriterats: Resurser, Organisation och styrning, Lärande och miljö för lärande, Kompetens, förmåga och ansvar, Stöd, Tillit och förtroende. Konkreta förslag har tagits fram och överlämnats till kommunstyrelsens ordförande. Förbättringsförslagen kommer att beredas och tas om hand av styrgruppen för Ett lärande Väsby Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(33)

6 Nyckeltal Andel föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola, i procent Andel elever år 5 i grundskolan som kan rekommendera sin skola, i procent Andel elever år 8 i grundskolan som kan rekommendera sin skola, i procent 2013 Mål Länssnitt Handlingsplan Välfärdstjänster av bra kvalitet Vår årliga kundundersökning inom Våga Visa-samarbetet visar hur stor andel av föräldrar och elever som rekommenderar sin skola/verksamhet och är ett mått på kundnöjdhet och kvalitet i verksamheterna. en analyseras och diskuteras i kvalitetsdialoger med respektive utförare. en publiceras i Väsby Jämföraren på kommunens hemsida. Våga Visa-undersökning genomfördes under. en publiceras på Väsby jämföraren och uppmärksammas vid kvalitetsdialoger med rektorer. Under våren genomfördes tillsyn på 7 förskolor i både kommunal och fristående regi. Under hösten genomfördes tillsyn av pedagogisk omsorg. Tillsynerna visade på att de aktuella förskolorna och utföraren av pedagogisk omsorg, Apoteksskogen AB, i hög grad uppfyller kraven i lagar och läroplan. Förskolornas arbete med barnens lärande och utveckling håller en hög kvalitet. Gemensam brukarundersökning vuxenutbildning Vuxenutbildningen genomför gemensam brukarundersökning tillsammans med alla 26 kommuner i Stockholms län. Undersökningen visar hur många elever som är nöjda med kvalitén på den utbildning de erbjuds och om de kan rekommendera sin utbildning. et av brukarundersökningen analyseras och används i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. en har hanterats inom ramen för ordinarie avtalsuppföljning med respektive utförare. Gemensam brukarundersökning SFI Vuxenutbildningen genomför gemensam brukarundersökning tillsammans med alla 26 kommuner i Stockholms län. Undersökningen ska visa hur många elever som är nöjda med kvalitén på den utbildning de erbjuds och om de kan rekommendera sin utbildning. et av brukarundersökningen kommer att analyseras och användas i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. en har hanterats inom ramen för ordinarie avtalsuppföljning med respektive utförare. Dialogmöten för att förbättra kvaliteten på vuxenutbildningen Vuxenutbildningen anordnar dialogmöten tillsammans med 17 andra kommuner. Mötena syftar till förbättra kvaliteten på vuxenutbildningen och föra dialog mellan beställare och utförare. Dialogmöten har genomförts enligt plan. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(33)

7 3.1.2 Utbudet av välfärdstjänster ska präglas av valfrihet och mångfald av utförare som erbjuder hög kvalitet. Utbudet av bostäder ska präglas av många aktörer och olika upplåtelseformer Mångfalden av utförare inom de verksamheter som kommunen finansierar ska säkerställas Målet kan ej bedömas Under har ingen mätning gjorts av hur stor andel föräldrar som upplever att man har haft tillräcklig information för att kunna göra ett aktivt val till förskola. Utvärdering av skolvalet/förskoleklass inför läsåret genomfördes genom en enkät som skickats ut till vårdnadshavarna under september. et meddelades skolorna via utskick samt vid ett utförarmöte under hösten. Vid skolvalet/förskoleklass inför läsåret skickas utvärderingsblanketten ut till vårdnadshavarna tillsammans med det utskick som innehåller platserbjudandet. Andel kunder som gjort ett aktivt val till förskoleklass har ökat och överstiger målet. Andel kunder om fått sitt första hands val ligger kvar på samma höga nivå som tidgare år. Den skolmässa som genomförs i centrum varje år, när det är dags för skolvalen, är välbesökt och kunder får hjälp både med att välja verksamhet utifrån att de olika skolorna finns på plats och att praktiskt genomföra valet med hjälp från kundvalskontorets representanter. Några skolor har ett stort söktryck och har haft svårt att ta emot alla sökande elever. För de flesta elever har det funnits, för vårdnadshavare och elev, fullgoda alternativ. Utbildningsnämnden beslutade i juninämnden om en försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid, med avsikt att den efter utvärdering eventuellt permanentas. Verksamheten sattes i drift från och med oktober. Vid utbildningsnämndens decembersammanträde togs beslutet att förlänga försöksverksamheten till och med 1 juni Från höstterminen beviljade skolinspektionen Magnetica Education AB utökat tillstånd för resursskolan Magneten att omfatta även förskoleklass och årskurs 6 samt Sverigefinska skolan att starta Engelska skolan med förskoleklass, fritidshem och skolår 1-9. Nyckeltal Andel föräldrar som upplever att man haft tillgång till information för att kunna göra val av förskola, i procent Andel föräldrar som upplever att man haft tillgång till information för att kunna göra val till förskoleklass, i procent 2013 Mål Andel kunder som gör ett aktivt val Länssnitt Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(33)

8 Nyckeltal till förskoleklass Andel kunder som får sitt förstahandsval till förskoleklass 2013 Mål Länssnitt Handlingsplan Säkerställa leverans av fakta till Väsby jämföraren Processen för leverans av korrekta fakta till publiceringen på Väsby jämföraren ska säkerställas. Arbete pågår med att tillsammans med kummunledningskontoret kvalitetssäkra indata. Stöd till medborgare i valprocesser Att på olika sätt informera om rätten att välja utförare och hur man får stöd och hjälp i valprocessen. Skolmässan för vårdnadshavare och elever genomfördes under januari i samband med skolvalsperiodens början. Samtliga utförare fanns representerade och utbildningsenheten fanns på plats för svara på frågor Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna säkerställa en god lärmiljö med höga kunskapsresultat vilket ska leda till fortsatta studier, entreprenörskap eller arbete De av nämnden finansierade tjänsterna ska erbjuda en god lärmiljö Målet är delvis uppfyllt Det har noterats att resultatförsämringarna i Våga visa-rapporten nästan uteslutande gäller eleverna i de högre årskurserna. Arbetet för att bland annat förbättra arbetsron i skolan kommer att följas upp i samarbete med skolprojektet Ett lärande Väsby. Inom projektet finns ett delprojekt, resultatuppföljning på alla nivåer, som syftar till att se över och utveckla system, för uppföljning samt stödja förskolorna och skolorna i arbetet med resultatuppföljning. Även delprojektet Ledningsstöd för utveckling av förskola/skola är relevant för att förbättra elevernas arbetsklimat. Detta projekt ska säkerställa att ett kontinuerligt utvecklingsarbete bedrivs som når varje enskilt barn och elev. För att underlätta utförarnas administration kring tilläggsbidragen har ansökningar och beslut kring elever i grundskolan ändrats till att gälla för hela läsåret från och med läsåret Förskolan omfattas av samma riktlinjer från och med våren. Andelen anställd personal med förskollärarutbildning följs upp och diskuteras Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(33)

9 Nyckeltal Andelen elever i år 5 grundskolan som anser att det är arbetsro i skolan, i procent Andel elever i år 8 grundskolan som anser att det är arbetsro i skolan, i procent Antal barn per personal på förskolor i kommunen Andel anställd personal med förskollärarutbildning på förskolor 2013 Mål med utförarna i samband med de regelbundna tillsyner som genomförs av utbildningsenheten. Länssnitt 6 5,8 5,9 5, Handlingsplan God lärmiljö Årlig kundundersökning görs inom Våga Visa-samarbetet. Vi följer upp pedagogtätheten samt andelen pedagoger med behörighetsbevis. en publiceras i Väsby Jämföraren på kommunens hemsida och kommuniceras med såväl utförare som kunder. Grundskolorna i kommunen som helhet har en pedagogtäthet 2012 som ligger i nivå med övriga förortskommuner. en för har publicerats. Pedagogtätheten har ökat generellt. et följs upp i dialog med utförarna i samband med tillsyn. Frågan kommer också att hanteras inom skolprojektet Ett lärande Väsby. Förbättrad kommunikation av Våga Visa resultat En viktig del i arbetet med att förbättra skolresultaten och resultaten av Våga Visaundersökningen är att publicera och kommunicera resultaten till allmänhet, intressenter och utförare. Fortsatt utvecklingsarbete görs löpande under. et av förbättringsarbetet ska bli att intressenter tydligare och enklare kan se resultaten för de enskilda förskolorna/skolorna, såväl fristående som kommunala. Utbildningsenheten samverkar med kommunledningskontoret för en fortsatt utveckling av Väsby Jämföraren Grundskoleelever ska närvara vid och ta till sig av sin utbildning Målet är delvis uppfyllt Den ogiltiga frånvaron följs systematiskt upp under året. Ny rutin för uppföljning av skolfrånvaro beslutades av utbildningsnämnden i december. Två gånger per termin, i samband med inlämning av tertialrapport, ska rektor lämna in en sammanställning och beskrivning av frånvaron på skolan till utbildningsnämnden. Åtgärdsprogram som vidtagits i samband med frånvaron ska bifogas sammanställningen. Hög ogiltig frånvaro på någon skola kan föranleda krav på särskilda insatser. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(33)

10 Nyckeltal Andelen elever i grundskolan utan ogiltig frånvaro, i procent 2013 Mål Länssnitt Handlingsplan Uppföljning av ogiltig frånvaro i grundskolan Den ogiltiga frånvaron följs systematiskt upp under året. Rapportering till nämnd sker två gånger per år. Närvaro i skolan är en grundläggande förutsättning för att kunna nå goda kunskapsresultat. Hög ogiltig frånvaro på någon skola kan föranleda krav på särskilda insatser. Från och med höstterminen 2013 kommer den ogiltiga frånvaron att skrivas in i terminsbetygen för årskurserna 6, 7 och 8. Frånvarostatstiken för vårterminen redovisades för utbildningsnämnden vid oktobersammanträdet och statistiken för höstterminen redovisas för utbildningsnämnden i februari Alla barn/elever ska ha grundläggande kunskaper och färdigheter i att läsa, skriva och räkna efter skolår tre Målet kan ej bedömas Skolverket redovisade resultat från nationella prov hösten/vintern. Skolverket redovisar inte längre något sammanräknat mått för de olika delproven; därför använder vi oss av ett eget framräknat mått baserat på medelvärdet av de ingående delproven i svenska respektive matematik. Även värdena för länet har framräknats på samma sätt. Nyckeltal Andel godkända på nationella prov skolår tre svenska, i procent Andel godkända på nationella prov skolår tre matematik, i procent 2013 Mål Länssnitt Handlingsplan Grundläggande kunskaper och färdigheter i att läsa, skriva och räkna efter skolår 3 en på de nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3 följs upp varje år. Dialog sker med utförare utifrån resultaten. Åtgärder för att nå högre resultat, t. ex. särskilda handlingsplaner på skolnivå, kan efterfrågas. en pubiceras på Väsby Jämföraren. En särskild läs- och skrivpeng per elev utöver skolpengen utdelas årligen av nämnden för läsåren 1-3. från nationella prov rapporterades av Skolverket under slutet av. För årskurs 3 visar resultaten på bättre värden än såväl länet som riket. kommer även löpande att Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(33)

11 Handlingsplan samlas in i samarbete med delprojekt uppföljning i Ett lärande Väsby Elevernas kunskapsresultat ska fokuseras och förbättras Målet kan ej bedömas För att höja betygsresultaten har under olika aktiviteter inom skolprojektet, Ett lärande Väsby, påbörjats och genomförts. Projekt syftar till att stimulera och stödja en positiv skolutveckling och har som mål att alla elever i Väsbys skolor når godkänt i alla ämnen och att lusten att lära finns från förskola till gymnasium. Målen ska uppnås genom allas delaktighet och bred samverkan. I april fastställde den politiska styrgruppen för Ett lärande Väsby direktiven för de olika delprojekten. De områden som identifierats för fortsatt arbete i ett delprojekt är: Ledningsstöd för utveckling av förskola och skola, Den digitala lärmiljön, Barn och elever i behov av stöd, Nyanlända, uppföljning på alla nivåer, Lokalförsörjning, Ersättningsmodeller, Dialog för Ett lärande Väsby. Efter dom i högsta förvaltningsdomstolen under sommaren 2012 har rättsläget inom arbetet med särskilt stöd och beviljandet av tilläggsbidrag förtydligats. Under året har utfallet av denna dom börjat praktiseras allt tydligare av Sveriges kommuner. Det innebär att tilläggsbidrag endast skall beviljas för extraordinära insatser som inte går att koppla samman till undervisningssituationen. Endast ett fåtal elever bör vara aktuell vid denna tolkning. Då detta skulle innebära en relativt stor förändring i Upplands Väsby kommuns hantering av tilläggsbidrag måste en eventuell förändring av arbetet införas varsamt och med tydlig kommunikation med utförarna. Utifrån detta så har arbetet med tilläggsbidragen en viktig del av arbetet inom främst två delprojekt i Ett Lärande Väsby, Barn och elever i behov av stöd och Ersättningsmodeller. I dagsläget ges den som ansöker om tilläggsbidrag en möjlighet att utveckla sina ansökningar muntligt. Dessutom kommuniceras ett preliminärt beslut muntligt för att på så sätt förtydliga och utveckla de skäl till beslut som föreligger. Under året har även Väsby Välfärds skolstrategi, Alla i mål, implementerats i den kommunala regin. Arbetet har bland annat innehållit en satsning på kollegialt lärande. Upplands Väsby kommun har i samarbete med Stockholms universitet erbjudit en fortbildning i undervisning i svenska som andraspråk. Lärare som arbetar inom kommunens gränser på grund- eller gymnasieskola har deltagit i fortbildningen. Nyckeltal 2013 Mål Länssnitt Andel godkända på nationella prov skolår 6 svenska, i procent Andel godkända på nationella prov skolår 6 matematik, i procent Andel elever i skolår 9 behöriga till Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(33)

12 Nyckeltal 2013 Mål Länssnitt yrkesprogram gymnasiet, i procent Andel elever i skolår 9 behöriga till högskoleförberedande program (estetiska programmet) på gymnasiet, i procent Meritvärde år Andel gymnasieelever som fullgör sina studier inom 4 år, i procent Andelen vuxenstuderande som slutför kurs med godkänt Andel sfi-elever som slutför kurs med godkänt betyg, i procent Övergång till högskoleutbildning inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, i procent Handlingsplan Behöriga till gymnasieskolan Skolresultaten i årskurs 9 följs och analyseras varje år och kompletterande information och analyser kan begäras in från utförarna. I vissa fall kan särskilda åtgärdsplaner för att nå högre resultat begäras in. Skolresultaten kommuniceras med utförare och kunder via Väsby Jämföraren. en på skolnivå jämförs över tid för att se skolans utveckling. Skolorna kan använda resultaten som utgångspunkt för att förbättra sin verksamhet. en har följts upp och analyseras enligt plan samt inom skolprojektet, Ett lärande Väsby, delprojekt resultatuppföljning. Sommarskola På sommarskolan får elever i främst läsår 8 och 9 en möjlighet att läsa upp sina betyg i svenska, engelska och matematik för att kunna få behörighet till nationella program på gymnasieskolan. Antal deltagande och resultatet av sommarskolan redovisas årligen till nämnden. Sommarskolan riktades i första hand till elever i årskurs 9 och i andra hand till nyanlända elever i årskurs 6-9; därefter till elever i årskurs 8. I åk 9 läste totalt 31 elever; av de som läste matematik godkändes 43 %, i svenska 50 % och i engelska 0 %. Utbildningen upphandlas varje år och information till elever ges under vårterminen. Fortbildning i svenska som andraspråk Forskning omkring nyanländas behov av stöd poängterar vikten av att lärarna har kunskaper i hur svenska som andraspråk påverkar kunskapsinhämtningen.upplands Väsby kommun har erbjudit, i samarbete med Stockholms universitet, en fortbildning i undervisning i svenska som andraspråk. Lärare som arbetar inom kommunens gränser på grund- eller gymnasieskola har varit välkomna att anmäla sig till fortbildningen. Cirka 30 lärare deltog i fortbildningen. Lärarnas fortbildning har genomförts som planerat. Frågan behandlas även i delprojektet nyanlända i Ett lärande Väsby. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(33)

13 Handlingsplan Systematisk uppföljning av utförarnas arbetssätt Fokus i skolan ska vara på studieresultat och att undervisningen anpassas utifrån varje elevs förutsättningar med tydliga mål och kunskapskrav. Tidig upptäckt av och insatser för elever i behov av extra stöd utifrån ett inkluderande arbetssätt. Särskilt prioriterat är kunskaper i att läsa, räkna och skriva samt att tidigt följa upp dessa. Aktuell skolforskning av vad som ger goda resultat i skolan ska följas på ett strukturerat sätt och vara vägledande för fortsatt utvecklingsarbete. Kundvalskontoret följer upp hur utförarna klarar detta uppdrag. Inom skolprojektet, Ett lärande Väsby, finns ett delprojekt som arbetar med barn och elever i behov av stöd. Syftet med delprojektet är att förskolor och skolor i Upplands Väsby ska ha metoder och rutiner för att tidigt upptäcka och sätta in insatser hos barn i behov av stöd. Arbetssätt och resursfördelningssystem innebär att barn och elever ges särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att barnet/eleven ska ha möjligheter att utvecklas enligt läroplanen. Säkerställ effektiv resursanvändning, Skolornas resurser ska i högre grad användas till elevernas lärande och i mindre grad till exempelvis outnyttjade lokaler. Genom ersättningsmodellerna i högre grad styra mot kvalitet till kund. Inom skolprojektet, Ett lärande Väsby, finns ett delprojekt som arbetar med att göra en översyn kring de ersättningsmodeller som idag finns och ta ett underlag för att eventuellt revidera modellerna. Framtagning av nulägesanalys pågår Kommunen ska verka för ett socialt hållbart samhälle där trygghet samt goda uppväxt- och levnadsförhållanden ger förutsättningar för en god hälsa Elever ska uppleva trygghet i skolan Målet är uppfyllt En majoritet av eleverna i årskurs 5 upplever trygghet i skolmiljön i så hög grad att målet överträffas. För elever i årskurs 8 är upplevelsen av trygghet i järmförelse något lägre men fortsatt på en hög nivå. Nyckeltal Andelen elever år 5 som upplever trygghet i skolan, i procent Andelen elever år 8 som upplever trygghet i skolan, i procent 2013 Mål Länssnitt Handlingsplan Trygghet i skolan En förutsättning för ett tryggare samhälle är goda gemenskaper där varje individ blir sedd och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(33)

14 Handlingsplan respekterad. Nolltolerans mot våld, diskriminering, mobbning och skolk ska känneteckna skolor och förskolor. Samarbete mellan skola, socialtjänst och polis ska kännetecknas av ett barn- och ungdomsperspektiv och ge stöd i föräldraansvaret. Det ska stävja problem hos ungdomar på ett tidigt stadium samt vara ett skyddsnät när förmågan att ta föräldraansvar är bristfällig. Uppföljning sker att skolor och förskolor arbetar efter dessa principer. En dialog hålls med de utförare som har brister. Andelen elever som upplever trygghet i skolan har förbättrats men ligger något under genomsnittet för de kommuner som deltar i Våga Visa-undersökningen. I kvalitetsdialogerna med skolorna efterfrågas åtgärder för ökad trygghet där det är adekvat. Åtgärderna skiljer sig mellan olika skolor beroende på lokala förutsättningar. 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby God samverkan med näringslivet Målet kan ej bedömas Aktiviteter genomförs i samarbete med Väsby Promotion. Genomförda aktiviteter utvärderas tillsammans med diskussioner kring hur näringslivets erfarenheter och kompetens på bästa sätt tas tillvara. Nyckeltal 2013 Mål Genom en aktiv samverkan med näringslivet och en god service skapas förutsättningar för ett starkt näringsliv och en lokal arbetsmarknad. Länssnitt Antal egna arrangemang för näringslivet Handlingsplan Möta leverantörssidans behov Systematiska förbättringar genom dialog med utförare. Förbättra informationen och korta handläggningstiderna. Pga vakanser inom utbildningsavdelningen har handläggninstiderna varit något längre än önskvärt under året. Detta främst pga vakans gällande sakkunnig i barn och elever i behov av stöd. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 14(33)

15 3.2.2 Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och bedriva ett systematiskt miljöarbete som leder till ett hållbart samhälle. Genom ett fördjupat samarbete med medborgare, företagare och andra aktörer ska vår gemensamma miljö- och klimatpåverkan minska Utförare inom nämndens verksamhetsområde ska aktivt arbeta med miljöfrågor Målet kan ej bedömas Andel utförare med vilka KVK/Utbildningsenheten haft kvalitetsdialoger och som har ett dokumenterat miljöarbete är ett nytt nyckeltal från. Då Klimatavtal Väsby täcker en del av miljöperspektivet utökas miljöarbetet för att även informera om energibesparing och avfallsfrågor. Detta kommer att göras i samband med att alla utförare inom förskola och grundskola under tidig höst bjudas in för att få en utökad information gällande Klimatavtal Väsby. Kundvalskontoret/Utbildningsenheten har deltagit aktivt i arbetet med samhällsplanering/samhällsbyggnad bland annat genom medverkan i ett flertal arbetsgrupper. Utbildningsenheten fungerar som remissinstans i frågor om till exempel bostadsbyggande, där planering och lokalisering av förskolor och skolor kan vara aktuellt. Varje år genomförs ett stort arbete med lokalförsörjningsplanen för att säkerställa att det finns ändamålsenliga lokaler i rätt omfattning i förhållande till efterfrågat behov för förskolor och grundskolor. Så har även skett under. Nyckeltal Andel utförare med vilka KVK haft kvalitetsdialoger och som har ett dokumenterat miljöarbete Antal företag som tecknat klimatavtal Väsby 2013 Mål Länssnitt Handlingsplan Klimatavtal Väsby Klimatavtal Väsby är en viktig satsning för att förbättra miljö och miljömedvetenhet bland företag verksamma i kommunen. Nämnden ska verka för att informera utförare om fördelarna med avtalet och framhålla att det ses som positivt att utförarna går med i samarbetet. I de kvalitetsdialoger som hålls med utförare kommer ett dokumenterat miljöarbete att efterfrågas. Alla utförare inom förskola och grundskola kommer att under hösten att bjudas in för att få en utökad information gällande klimatavtal Väsby och för att få fler att ansluta sig till avtalet. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 15(33)

16 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Alla kommunalt finansierade tjänster ska präglas av hög kompetens och gott bemötande Kundvalskontoret ska vara en föregångare och förebild som arbetsgivare. Målet kan ej bedömas Även nyckeltal under kundperspektivet ger påverkan på Kundvalskontoret/utbildningsenheten som föregångare och förebild som arbetsgivare. Ett effektivt och systematiskt tillsynsarbete och en hög andel personal med adekvat utbildning hjälper till att skapa förutsättningar för hög kvalitet och trivsel inom förskolorna. Under året har en genomlysning av kundvalskontoret genomförts och utbildningsenheten är nu en fristående enhet direkt under Utbildningsnämnden. Arbetets leds sedan hösten av en utbildningschef. Under senare delen har en tillförordnad utbildningschef varit inhyrd i väntan på att en permanent utbildningschef tillträder i mars Utbildningsavdelningen är tydligt representerat i skolprojektet, Ett lärande Väsby. Merparten av nulägesbeskrivningen och bakgrunden togs fram av avdelningen inför projektstart. I dagsläget så leds tre av delprojekten; Ersättningsmodeller, Nyanlända samt Barn och elever i behov av stöd av medarbetare från avdelningen. Inom övriga delprojekt medverkar medarbetare i projekt- och referensgrupper. Nyckeltal Bemötandeindex (BMI) för kundvalskontoret Hållbart medarbetarengagemang (HME) för kundvalskontoret Frisknärvaro, andel medarbetare som har en sjukfrånvaro på 40 timmar eller mindre på ett år 2013 Mål Sjukfrånvaro 6,8 6,6 1,3 Länssnitt Handlingsplan Stärkt ledarskap och medarbetarskap Stärka både ledarskapet och medarbetarskapet genom bla dialog om mål, uppdrag och kvalitetsutveckling. Stödja ledarskapets betydelse i klassrummet. Bidra med fortbildning. Pedagognätverk som arbetar med inlärningskultur. Inom skolprojektet, Ett lärande Väsby, finns delprojektet kring ledningsstöd som syfter till att ta Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 16(33)

17 Handlingsplan fram och erbjuda ett utökat utvecklings- och ledningsstöd till alla förskolor och skolor i Väsby. Ledningsstödet skall på bästa möjliga sätt ansluta till den utveckling som redan är igång i respektive förskola och skola och säkerställa att ett kontinuerligt utvecklingsarbete bedrivs som når varje enskilt barn och elev. 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning Kommunens ekonomiska resultat ska över en budgetperiod, genomsnittligt, uppgå till minst 2,5 % av skatteintäkterna Avvikelser från budget vid periodens slut härrör från ökade volymer i grundskolan och förskolan, underbudgetering av antalet avtalsplatser samt utvecklingen av tilläggsbidrag. Inför 2015 har hänsyn tagits för detta i flerårsplanen Nämndens ekonomi ska vara i balans. Målet kan ej bedömas et för uppgår till -4,2 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse jämfört med budget på -0,5 procent. Nyckeltal 2013 Mål Länssnitt avvikelse av omslutning, i procent 0,7 0-0,5 Handlingsplan Förbättringsarbete av volymprognoser Genom en kontinuerlig uppföljning av volymer kan beläggningsgrader i de olika verksamheterna tydligt följas. Avstämning av samtliga volymer sker månadsvis utifrån uttag ur Procapita och Ungdoms- och elevdatabasen, UEDB. En ny elevdatabas för vuxenutbildningen, Alvis, har upphandlats och driftsatts. Databasen har en ökad funktionalitet avseende volymmätningar. Kundvalskontoret arbetar under planperioden vidare med att utveckla prognosarbetet inom nämndens samtliga verksamhetsområden. et ska bli en större säkerhet i budgetarbetet. Arbetet med att genomlysa hanteringen av volymer fortlöper under inom delprojektet resultatuppföljning i Ett lärande Väsby räkning Intäkter/kostnader (belopp i mkr) 2013 Budget Avvik. INTÄKTER (+) Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 17(33)

18 Intäkter/kostnader (belopp i mkr) 2013 Budget Avvik. Intern kommunersättning 815,5 832,0 832,0 0,0 Intern täckningsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning och avgifter 34,4 33,5 35,0 1,5 Hyror och arrenden 0,0 0,0 0,0 0,0 Bidrag 49,8 50,4 51,0 0,6 Försäljn verksamhet / entreprenad 1,2 0,0 2,5 2,5 Summa intäkter 900,9 915,9 920,5 4,6 KOSTNADER (-) Buffert 0,0-3,3 0,0 3,3 Bidrag -1,5-1,9-1,9 0,0 Entreprenad / köp av verksamhet -863,7-881,4-893,6-12,2 Personalkostnader -9,6-9,8-8,8 1,0 Lokal- och markhyror -0,6-0,6-0,7-0,1 Övriga fastighetskostnader Övrigt material och tjänster 0,0 0,0 0,0 0,0-18,7-18,8-19,6-0,8 Avskrivningar -0,1-0,1-0,1 0,0 Intern ränta 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern täckningsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern kommunersättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader -894,2-915,9-924,7-8,8 Finansiering 6,7 0,0-4,2-4,2 till resultaträkningen Utbildningsnämnden lämnar ett bokslut på -4,2 mnkr för För köp av verksamhet är underskottet -12,2 mnkr, varav de främsta avvikelserna är följande: Grundskola -14,4 mnkr, förskola -8,1 mnkr, gymnasie- och gymnasiesärskola +7,8 mnkr, samt kommunal vuxenutbildning om totalt +3,4 mnkr. I övrigt mindre avvikelser. De externa intäkterna har lämnat +4,6 mnkr i överskott. Av överskottet står föräldraintäker för +1,5 mnkr, statsbidrag +0,6 mnkr och fösäljning av verksamhet +2,5 mnkr. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 18(33)

19 Nämndens budgetreserv har lämnat +3,3 mnkr och ingår i bokslut per verksamhet Budget Verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet Kom. ers. Fsg av verksam. Intäkter Övr. int. Summ a Kostnader Övr. kostn. Summ a Köp av verksam. 0,8 0,0 0,0 0,8 0,0-0,8-0,8 0,0 Budgetreserv 3,3 0,0 0,0 3,3 0,0-3,3-3,3 0,0 Gemensam administration 21,5 0,0 0,0 21,5 0,0-21,5-21,5 0,0 Öppen förskola 1,6 0,0 0,0 1,6-1,6 0,0-1,6 0,0 Förskola 1-5 år 179,7 0,0 51,7 231,4-231,1-0,3-231,4 0,0 Pedagogisk omsorg 2,9 0,0 0,7 3,6-3,6 0,0-3,6 0,0 Vårdnadsbidrag 1,1 0,0 0,0 1,1 0,0-1,1-1,1 0,0 Fritidshem 6-12 år Fritidshem Särskola Fritidsklubb år 34,8 0,0 12,4 47,2-47,2 0,0-47,2 0,0 2,9 0,0 0,2 3,1-3,1 0,0-3,1 0,0 1,5 0,0 0,1 1,6-1,6 0,0-1,6 0,0 Förskoleklass 22,6 0,0 0,6 23,2-23,2 0,0-23,2 0,0 Grundskola 360,1 0,0 9,5 369,6-367,9-1,7-369,6 0,0 Grundsärskola 17,0 0,0 0,4 17,4-15,6-1,8-17,4 0,0 Gymnasieskola 145,3 0,0 3,6 148,9-146,5-2,4-148,9 0,0 Gymnasiesärskola Grundläggande Vuenutbildning Gymnasial vuxenubildning 12,3 0,0 0,3 12,6-11,1-1,5-12,6 0,0 4,3 0,0 0,2 4,5-4,5 0,0-4,5 0,0 11,9 0,0 3,4 15,3-15,3 0,0-15,3 0,0 Särvux 0,9 0,0 0,0 0,9-0,9 0,0-0,9 0,0 SFI 7,5 0,0 0,8 8,3-8,1-0,2-8,3 0,0 Summa verksamheter 832,0 0,0 83,9 915,9-881,3-34,6-915,9 0,0 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 19(33)

20 Verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet Kom. Ers. Intäkter Fsg av verksam. Övriga int. Summ a Kostnader Köp av verksam. Övriga kost. Summ a 0,8 0,0 0,0 0,8 0,0-0,7-0,7 0,1 Budgetreserv 3,3 0,0 0,0 3,3 0,0 0,0 0,0 3,3 Gemensam administration 21,5 0,0 0,1 21,6 0,0-20,7-20,7 0,9 Öppen förskola 1,6 0,0 0,0 1,6-1,6 0,0-1,6 0,0 Förskola 1-5 år 179,7 0,0 52,2 231,9-239,6-0,4-240,0-8,1 Pedagogisk omsorg 2,9 0,0 0,5 3,4-3,1 0,0-3,1 0,3 Vårdnadsbidrag 1,1 0,0 0,0 1,1 0,0-1,6-1,6-0,5 Fritidshem 6-12 år Fritidshem särskola Fritidsklubb år 34,8 0,0 14,5 49,3-50,9 0,0-50,9-1,6 2,9 0,0 0,0 2,9-1,7 0,0-1,7 1,2 1,5 0,0 0,0 1,5-0,4 0,0-0,4 1,1 Förskoleklass 22,6 0,0 0,7 23,3-24,1-0,2-24,3-1,0 Grundskola 360,1 0,0 10,2 370,3-383,6-1,1-384,7-14,4 Grundsärskola 17,0 0,0 0,1 17,1-10,9-2,9-13,8 3,3 Gymnasieskola 145,3 0,0 5,7 151,0-142,9-2,0-144,9 6,1 Gymnasiesärskola Grundläggande Vuenutbildning Gymnasial vuxenubildning 12,3 0,0 0,6 12,9-9,9-1,3-11,2 1,7 4,3 0,0 0,0 4,3-5,0 0,0-5,0-0,7 11,9 0,0 3,2 15,1-12,3 0,0-12,3 2,8 Särvux 0,9 0,0 0,0 0,9-0,9 0,0-0,9 0,0 SFI 7,5 0,0 0,7 8,2-6,7-0,2-6,9 1,3 Summa Verksamheter 832,0 0,0 88,5 920,5-893,6-31,1-924,7-4,2 Utbildningsnämnden lämnar -4,2 mnkr i bokslut. De främsta volymavvikelserna har uppstått inom grundskola -14,4 mnkr, förskola -8,1 mnkr, gymnasie- och gymnasiesärskola +7,8 mnkr, samt kommunal vuxenutbildning inklusive SFI, om totalt +3,4 mnkr. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 20(33)

21 En översyn av tillämpningen av ersättningssystem kring barn och elever i behov av stöd (tilläggsbidrag och avtalsplatser) genomförs inom ett Lärande Väsby. Se även kommentar, Elevernas kunskapsresultat ska fokuseras och förbättras. Budgetreserv Budgetreserven har bidragit med ett överskott på 3,3 mnkr eftersom inga kostnader bokförs här. Gemensam administration Gemensam administration lämnar ett överskott på 0,9 mnkr i bokslut. Vakanser på personalsidan har under året lämnat ett överskott på +1,0 mnkr jämfört med personalbudget. Lägre övriga kostnader, bland annat för IT-utrustning och övriga främmande tjänster, har lämnat ett överskott på +1,6 mnkr i bokslut. Högre konsultkostnader har under orsakat -1,7 mnkr i underskott (varav -0,3 mnkr Stöd och Process). Förskola Förskolan lämnar ett underskott på -8,1 mnkr i bokslut. Antalet barn i förskola har varit 49 fler än budget vilket motsvarar -4,0 mnkr. För barn i behov av särskilt stöd har uppstått en kostnadsavvikelse mot budget på -2,2 mnkr (varav tilläggsbidrag -1,3 mnkr och avtalsplatser -0,9 mnkr). Till följd av lägre nivåer på statliga bidragen för maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder till förskolan har ett underskott på -1,9 mnkr uppstått. Justeringen har att göra med utjämningssystemet och att kommunen förändrat sin plats i rankningen. et för förskolan omfattar nya verksamheten barnomsorg på obekväm arbetstid, som infördes fr o m juli, och första året saknar budget. Ersättning har utbetalts med -0,1 mnkr. I oktober gjordes en extrasatsning inom förskolan på totalt 2,1 mnkr vilken utbetalats med kr/barn inskrivet i kommunen. Satstningen har finansierats av KS och påverkar därför inte nämndens ekonomi. Vårdnadsbidrag Den ökade efterfrågan på vårdnadsbidrag har medfört ett underskott om -0,5 mnkr. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 21(33)

22 Fritidshem Verksamheten lämnar ett resultat på -1,6 mnkr i bokslut. Volymavvikelsen är -0,9 mnkr för 25 fler fritidsbarn än budget. Kostnader på -2,7 mnkr för fritidsplatser i samband med avtalsplacerade elever har lämnat motsvarande underskott, då kostnaderna inte finansierats i budget. Högre intäkter från föräldraavgifter har samtidigt lämnat ett överskott på 2,0 mnkr. Fritidshem särskola et för verksamheten är +1,2 mnkr i bokslut. Volymavvikelsen är +1,6 mnkr för 10 färre elever i fritidshem i särskola än budget, och prisavvikelsen är -0,4 mnkr jämfört med budgeterade kostnader. Fritidsklubb år Bokslutet för fritidsklubbar visar +1,1 mnkr vilket främst förklaras av sänkta ersättningsnivåer, samt av lägre volymer av besök och timmar till grund för den rörliga prestationsersättningen. Förskoleklass Verksamheten lämnar ett underskott på -1,0 mnkr i bokslut. Antalet elever i förskoleklass har varit 15 fler än budgeterat vilket motsvarar -0,5 mnkr. För elever i behov av särskilt stöd har kostnaderna överskridit budget med totalt - 0,5 mnkr. Grundskola Grundskolan uppvisar ett negativt resultat om -14,4 mnkr i bokslut. Antalet elever i grundskolan inklusive avtalsplatser har varit fler än budgeterat. Avvilkelsen motsvarar -5,3 mnkr. För elever behov av särskilt stöd är budgetavvikelsen utöver skolpeng -12,7 mnkr (varav avtalsplatser -7,0 mnkr och tilläggsbidrag - 5,7 mnkr). Skolkostnader för LVU-placerade elever har uppgått till -0,8 mnkr vilket genererat motsvarande underskott. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 22(33)

23 Målpeng har utbetalts till skolorna med -0,9 mnkr jämfört med budget. Strukturstödet (Salsabidraget) har lämnat -0,2 mnkr i negativ avvikelse till följd av volymökningar. Poster med positiv avvikelse mot budget är följande: nyanländpeng inkl mottagningsverksamhet +4,9 mnkr, transporter +0,6 mnkr och studiehandledningspeng +0,4 mnkr. Grundsärskola Grundsärskolan lämnar ett överskott på 3,3 mnkr i bokslut. Avvikelsen beror främst på färre antal elever. Gymnasieskola Gymnasieskolan lämnar ett överskott på 6,1 mnkr i bokslut. Avvikelsen beror främst på färre antal elever. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan lämnar ett överskott på 1,7 mnkr i bokslut. Grundläggande vuxenutbildning Bokslutet för grundläggande vuxenutbildning är -0,7 mnkr vilket beror på att antalet satta betyg överstigit budget. Gymnasial vuxenutbildning Bokslutet för gymnasial vuxenutbildning är +2,8 mnkr vilket förklaras av erhållna statsbidrag. SFI Svenska för invandrare har lämnat +1,3 mnkr i överskott i bokslut trots högre volymer än budgeterat. Elever som ej avslutar sina studier har inte kostat lika mycket som budgeterats för. Kostnader som vändes har också påverkat resultatet. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 23(33)

24 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Verksamhetsmått 2013 Budget Avvikelse Vårdnadsbidrag, antal * Pedagogisk omsorg Förskola 1-5 år, barn Fritidshem 6-12 år, barn Fritidsklubb, timmar * Fritidsklubb, besök * Förskoleklass, barn Grundskola, elever Grundsärskola, elever Fritidshem, särskola Gymnasieskola, elever Gymnasiesärskola, elever Grundvux, helårsplatser * Gymnasievux, helårsplatser SFI, satta betyg * Särvux, elever Kostnadsnyckeltal, faktiska kostnader per barn/elev i resp. verksamhet Förskola, kostnad per barn, kr Förskoleklass, kostnad per elev, kr Grundskola, kostnad per elev, kr Gymnasieskola, kostnad per elev, kr Förskola Avvikelsen är 1548 kr per barn i högre kostnad inom förskola jämfört med budget. Den främsta förklaringen till avvikelsen är en ökad kostnad för barn i behov av särskilt stöd mot budget. Förskoleklass Avvikelsen är 766 kr per elev i högre kostnad inom förskoleklass jämfört med Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 24(33)

25 budget pga tilläggsbidrag. Grundskola Avvikelsen är 3178 kr per elev i högre kostnad inom grundskolan jämfört med budget. Det beror på ökningen av avtalsplatser och tilläggsbidrag för elever med behov av särskilt stöd i bokslut. Gymnasieskola Avvikelsen är 906 kr per elev i lägre kostnad inom gymnasieskolan jämfört med budget. Främsta förklaringen är lägre genomsnittliga programpriser i programmixen än budgeterat Investeringsuppföljning Utbildningsnämnden har inga investeringar Känslighetsanalys Känslighetsanalys De ekonomiska konsekvenserna i känslighetsanalysen för volymer är framräknade en 1 procentig ökning utifrån redovisade verksamhetsvolymer enligt utfall i volymtabellen avsnitt 3.4. Konsekvenserna av förändrade ersättningsnivåer är beräknad som 1 procentig höjning av pengen till förskola och grundskola. Gemensamma kostnader eller administrativa kostnader är ej medräknade. Barnomsorg En ökning med 1 procentenhet motsvarar 23 barn i förskola och skulle innebära en kostnad på ca 2,3 mnkr. En ökning av ersättningsnivån med 1 procent skulle innebära 2,2 mnkr netto. Förskoleklass En volymökning på 1 procentenhet resulterar i 0,25 mnkr i kostnad. Grundskola En ökning med 1 procentenhet av eleverna i grundskolan ger en kostnadsökning på 3,8 mnkr i genomsnitt. En ökning av ersättningsnivån med 1 procent skulle innebära 3,8 mnkr netto. Avtalsplats grundskola (52 st): Merkostnad per elev 0,3 mnkr i genomsnitt. Tilläggsbidrag grundskola (110 st): Merkostnad per elev 0,1 mnkr i genomsnitt. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 25(33)

26 Grundsärskola En ökning av antalet grundsärskoleelever ger en kostnadsökning på 0,35 mnkr per elev Kommunalt finansierade tjänster ska hålla hög kvalitet och utföras på ett effektivt sätt Styrning mot kvalitet och effektivitet Målet kan ej bedömas Nyckeltal 2013 Mål Gymnasielever En ökning av antalet gymnasieelever med 1 procentenhet ger 1,4 mnkr i kostnadsökning. Länssnitt Kostnad per betygspoäng, kronor Kostnad för elever som går ett fjärde år på gymnasiet, mnkr Kostnad per betygspoäng grundskola, ranking Kostnad för elever som inte fullföljer gymnasiet, ranking i länet 0,3 0,6 0, Handlingsplan styrning, kvalitetsarbete och jämförelser som kvalitetsdrivare Säkra resultatstyrning och kvalitetsarbete. Systematiska jämförelser och synliggörande av resultaten för kunder och medborgare. Utveckla jämförbara nyckeltal. Lyfta fram goda exempel, främja kvalitetsutveckling och kvalitetsutmärkelsen. Arbetet med detta sker inom delprojekt resultatstyrning i Ett lärande Väsby. Utveckla ersättningsmodellerna Syftet är att ersättningarna i ännu högre grad ska styra mot kvalitet och effektivitet. Inom skolprojektet, Ett lärande Väsby, finns ett delprojekt som arbetar med att göra en översyn kring de ersättningsmodeller som idag finns och ta fram ett underlag för att eventuellt revidera modellerna. En nulägesanalys är framtagen och workshop med huvudmän är genomförd Internkontroll Kontorschefens rapport Kontrollområde Kontrollmoment Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 26(33)

27 Kontrollområde Kontrollmoment Mutor och bestickning Förhindrande av mutor och bestickning av kontrollmoment: Policyn bevakas på enhetsmöten. Noterade avvikelser: Åtgärder: av kontrollmoment: Kontrollen har utförts på samtliga verifikationer och framgår av tabellen nedan. De kontrollmoment som omfattats är att syfte och deltagarlista finns, samt att gällande attestreglemente och regler om jäv följts. Granskningen visar att inga oegentligheter förekommit. Noterade avvikelser: Inga avvikelser har noterats. Åtgärder: Inga åtgärder att vidta. Upphandling, leverantörsavtal och inköp Användandet av köpkort (personliga) av kontrollmoment: Köptrohet till gällande ramavtal 94% av inköpen har skett mot gällande ramavtal. Främst tre större leverantörer till omsättning sett (50%) saknar ramavtal. Dessa är: Academic Work, Futurum och S:t Eriks katolska skola. Resterande (50%) av leverantörerna avser mindre inköp. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 27(33)

28 Kontrollområde Kontrollmoment Noterade avvikelser: 6% saknar ramavtal. En relativt låg siffra jämfört med 12% för kommunen som helhet. Åtgärder: Att avtal träffas med större leverantörer, som konsultföretaget Academic Work. Om skolor inte ingår i urvalet förväntas köptrohetsgraden mot gällande ramavtal att öka. Attester och firmateckning Internkontroll Statistik och beslutsstöd Relevanta uppbokningar görs i samband med ekonomisk uppföljning av nämndens ekonomi Uppföljning av rutin för planering/rapportering av internkontrollarbetet Uppföljning av rutin för introduktion till nyanställd om vad intern kontroll innebär Säkerställa volymuttag ur elektroniska system av kontrollmoment: Stickprov som tagits visar inga avvikelser. Noterade avvikelser: Åtgärder: av kontrollmoment: Rutinen följs och fungerar. Noterade avvikelser: Åtgärder: av kontrollmoment: Rutinen följs. Det har säkrats på avdelningsmöten att nyanställd personal läst och förstått vad intern kontroll innebär. Noterade avvikelser: Åtgärder: av kontrollmoment: Processen för volymuttag är driftsatt under Noterade avvikelser: Åtgärder: Ersättningar Registrering av gymnasieelever fungerar i elevdatabasen av kontrollmoment: Registreringen av gymnasieelever som Upplands Väsby kommun har betalningsansvar för sker i de olika huvudmännens elevregister (försystem) och överförs till elevdatabasen, UEDB, genom dagliga importer. För att UEDB i möjligaste mån ska innehålla aktuella uppgifter om elever har databasen integrerats med bland annat befolkningsregistret och universitets- och högskoleregistret. Även gymnasieskolor utanför Stockholms län är i stor utstäckning anslutna till UEDB. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 28(33)