Mål- och resursplan med plan för

Transkript

1 Kommunstyrelsen Mål- och resursplan med plan för Vi utvecklar Sundsvall! 1

2 2

3 Innehållsförteckning Mål och resursplan med plan för VISION...5 VÅRD OCH OMSORG...7 Övergripande processmål... 7 PÅGÅENDE UPPDRAG... 9 NYA UPPDRAG GENOMFÖRDA UPPDRAG UTBILDNING...17 Övergripande processmål PÅGÅENDE UPPDRAG GENOMFÖRDA UPPDRAG FRITID OCH KULTUR...26 Övergripande processmål PÅGÅENDE UPPDRAG NYA UPPDRAG GENOMFÖRDA UPPDRAG SAMHÄLLSBYGGNAD...35 Övergripande processmål PÅGÅENDE UPPDRAG NYA UPPDRAG GENOMFÖRDA UPPDRAG NÄRINGSLIV OCH ARBETE...49 Övergripande processmål PÅGÅENDE UPPDRAG NYA UPPDRAG GENOMFÖRDA UPPDRAG LEDNING...58 Övergripande processmål PÅGÅENDE UPPDRAG NYA UPPDRAG GENOMFÖRDA UPPDRAG LEDNINGS- OCH VERKSAMHETSSTÖD...68 Övergripande processmål PÅGÅENDE UPPDRAG NYA UPPDRAG GENOMFÖRDA UPPDRAG INVESTERINGSBUDGET...73 TABELLSAMMANSTÄLLNING

4 Mål och resursplan med plan för Hållbarhet, valfrihet, kunskap och företagsamhet. Fyra ledord i Koalitionens politik för Sundsvall som har präglat mandatperiodens två första år, och fortsätter prägla verksamheten Vi står inför en situation där den internationella lågkonjunkturen och vikande skatteintäkter tvingar oss till prioriteringar, där både besparingar och satsningar är nödvändiga. I årets budget finns fortsatta satsningar på utbildningssektorn, såväl på vuxenutbildning som på våra barn och unga. Socialnämndens svåra ekonomiska läge möts med ett stort tillskott jämfört med planeringsförutsättningarna. Det kraftigt eftersatta underhållet i våra fastigheter och på våra vägar åtgärdas med såväl ökade anslag som extra investeringsmedel. Åtgärderna inriktar sig på såväl energieffektiviseringar, verksamhetsanpassningar som standardhöjningar. Långsiktiga och strategiska investeringar är viktiga för en kommun. Kultur- och fritidssektorn har att se fram mot moderna och funktionella anläggningar. Investeringsmedel avsätts också för Logistikparkens utveckling, samtidigt som den gröna investeringen i Korstaverket garanteras. En växande kommun behöver fler bostäder. Därför aviseras ett uppdrag till Mitthem att påbörja byggande på bland annat Norra Kajen. Mitthems bostadssociala uppdrag förstärks samtidigt. Samtidigt som vi gör denna förstärkning på centrala delar av kommunen, så satsar vi även resurser på att utveckla landsbygden. En fortsatt god kommunal ekonomi är ett övergripande mål års resultat uppgår till 1,5 % av våra samlade skatteintäkter och statsbidrag och stiger till cirka 2,5 % För att klara detta behövs dock besparingar och effektiviseringar. Ett flertal planerade uppdrag skjuts upp, en stor besparing kommer att genomföras på den centrala administrationen och takten ökas när det gäller konkurrensutsättning och effektivare inköp. Detta för att säkerställa långsiktigt goda finanser. Sundsvall har på många områden utvecklats mycket positivt det senaste året. Med detta budgetförslag fortsätter inriktningen mot våra långsiktiga mål. Vi utvecklar Sundsvall! 4

5 VISION Ett starkt samhälle bygger på individer som vet att rättigheter följs av skyldigheter. Alla har ett ansvar för sig själva och sitt eget liv, men också gentemot andra människor. Det innebär att man som kommuninvånare ingår i ett större sammanhang som kräver humanitet och solidaritet med medmänniskor även i andra delar av världen. Dessa insikter är nödvändiga för en långsiktig utveckling i en värld där resursbrist och miljöproblem kommer att vara en del av vardagen under överskådlig tid. Samhället behöver därför formas med hänsyn till vad naturen tål, utifrån de fyra systemvillkorens principer. Men ett starkt samhälle får inte förväxlas med ett samhälle som tar ifrån individen det egna ansvaret. Samhället ska inte ta över det ansvar som ska ligga på civilsamhället. Vi måste sätta tydliga gränser för vad medborgarna har rätt att kräva från det gemensamma och vad som är individens eget ansvar. Dessa gränser tydliggör också människornas integritet och rätt till frihet från politikens ingrepp i deras privata sfär. Sundsvall ska bli en mönsterkommun för hur vi tar hand om de äldre och deras behov av valfrihet och trygghet; för hur våra skolor har makten och resurserna att själva styra sin verksamhet mot bättre kvalitet och resultat; för hur vi tillsammans med näringslivet skapar arbete och en ekologiskt hållbar tillväxt. I framtidens Sundsvall ska medborgarna ha grundförutsättningar för ett gott liv och ges möjligheter till självförverkligande. Våra medborgare ska kunna känna sig trygga i den kommunala service som erbjuds från förskolenivå till ålderdom. I synnerhet innebär klimatförändringarna stora utmaningar som kräver nödvändiga investeringar. Fortsatt utbyggnad, i ökad takt, av ett kretsloppsanpassat samhälle, är en förutsättning för hållbar utveckling. En service som fungerar väl, oavsett befolkningsutveckling eller konjunkturläge, är kännetecknande för ett starkt samhälle. Koalitionen i Sundsvall vill vara en garant för en sådan trygghet. För att kunna leva upp till detta krävs ett nytänkande där den kommunala verksamheten renodlas och alternativa driftsformer tillåts i en annan utsträckning än tidigare. Rätt genomfört med hänsyn till de miljö- och klimatutmaningar vi står inför ger det förutsättningar för balans i kommunens ekonomi. Individernas egna kvalitetskrav och fria val kan dessutom bidra till att olika verksamheter blir bättre och effektivare både vad gäller service och utnyttjandet av resurser. Näringslivets förutsättningar har också stor betydelse för vårt välstånd och vi ser att Sundsvall har unika möjligheter vidareveckla ett näringslivsklimat på toppnivå i Sverige. Det är vår ambition att stödja utvecklingen ett hållbart näringsliv i vår region i syfte att bli världsledande inom CleanTech. Näringslivets delaktighet är nödvändig för att vi ska lyckas med att forma ett klimatsmart och hållbart Sundsvall. Medborgarservice och kundvänlighet i vår kommunala förvaltning är två viktiga faktorer som påverkar näringslivsklimatet, ett förändringsarbete vi hittills lyckats väldigt bra med och som vi även nu i framtiden kommer att ge hög prioritet. Vidare vill vi bryta de offentliga monopolen och arbeta för att fler entreprenader läggs ut och att mer av den kommunala verksamheten konkurrensutsätts. 5

6 Sundsvall står inför stora förändringar och utmaningar. Omfattande infrastruktursatsningar genomförs med fokus på kommunikationer, industri och miljö, satsningar som rätt genomförda kan innebära både en positiv befolkningsutveckling och en ekologisk, social och ekonomisk hållbar tillväxt för kommunen. Samtidigt som tillväxtprocessen pågår ska välfärden säkras och utvecklas. Sundsvall måste attrahera inflyttare från hela Sverige och även från världen i övrigt, varför vi pekar ut flera centrala satsningar, som har betydelse i denna mening. I det hänseendet kan våra goda kontakter med alliansregeringen även fortsättningsvis bidra till att våra infrastrukturbehov förverkligas. Ett hållbart samhälle och en god demokrati präglas även av jämställdhet, hur väl vi hanterar våra minoriteter, hur vi lever upp till de mänskliga rättigheterna och även av hur vi lyckas ge varje individ bästa möjlighet att forma sitt liv utifrån sina egna förutsättningar. Individen måste tillåtas att vara synlig och betydelsefull genom livets alla skeenden. Det handlar om att värna om och skapa likartade grundförutsättningar för människor, oavsett om de kommer från ett annat land, bor i stad eller på landsbygd, har en funktionsnedsättning eller om de har vuxit upp under problematiska hemförhållanden. Endast så kan vi ge förutsättningar för självförverkligande i arbete, utbildning, kulturliv och fritid. Koalitionen i Sundsvall vill att kommunens verksamhet ska kännetecknas av kvalitet, mångfald och valfrihet, hållbar utveckling, tydlighet och ansvar, samt jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter. Med kvalitet menar vi att verksamheten ska hålla en bra nivå innehållsmässigt, vara resurseffektiv och ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Mångfald och valfrihet handlar om respekten för individers olikheter. Olika individer har olika behov och därmed är det nödvändigt att den kommunala servicen anpassas därefter. Med hållbar utveckling menar vi att kommunen ska växa med fler människor, fler företag och fler arbetstillfällen, samt att kommunen ska utvecklas med en god livsmiljö. Detta ska självklart ske inom ramarna för Agenda 21 och de nationella miljömålen. Tydlighet och ansvar innebär att vi måste sätta tydliga gränser för vad som är individens eget ansvar och vad medborgarna har rätt att kräva från våra gemensamma resurser. Jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter är en grundförutsättning för vår kommuns verksamhet. Vi ska därmed efterleva de mänskliga rättigheterna och sträva efter ökad jämställdhet inom samtliga verksamhetsområden. 6

7 VÅRD OCH OMSORG Övergripande processmål Vi vill utveckla ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle som bygger på hälsa, delaktighet och trygghet. Här har alla människor, oavsett kön, etnicitet, ålder, socioekonomisk eller kulturell tillhörighet med mera, samma möjlighet att ta del av det goda samhället och att bidra till utvecklingen. Koalitionens socialpolitik syftar till att förbättra välfärden och skapa en livsmiljö av högsta kvalitet. Genom att vi tar till vara våra egna och omgivningens resurser, uppmuntrar till delaktighet och vågar se möjligheter kan vi komma närmare målet. Vi vill skapa tillit till att vi och våra närstående kan få hjälp fysiskt, psykiskt och socialt när våra egna resurser inte är tillräckliga. Samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer och människors privata nätverk kan göra verksamheter såväl mer effektiva som mer ekonomiskt hållbara, vilket ökar förutsättningarna för att rätt insats från rätt aktör kommer rätt person tillhanda vid rätt tidpunkt. Trygga offentliga miljöer där alla vågar vistas, är ytterligare en grundläggande komponent i ett hållbart samhälle. Två grundprinciper är vägledande för kommunens arbete inom området vård och omsorg. För det första ska vården och omsorgen vara solidariskt finansierad och ges efter behov plånboken får inte styra vem som får vård. För det andra öppnas vård- och omsorgssektorn upp för en mångfald av aktörer, där den enskilde får möjlighet att själv välja den typ av stöd som passar bäst, samt vem eller vilka som ska anförtros uppdraget att utföra arbetet. LOV, lagen om valfrihetssystem, ger nya möjligheter på detta område. Genom förnyelse och utveckling, ökad mångfald av aktörer samt uppmuntran av initiativkraft och omvandling kan kunden få bästa möjliga vård och omsorg. Tryggheten och kvaliteten höjs inom omsorgen genom denna satsning. Vi fortsätter även att se över vilka fler välfärdsområden som är lämpliga att bjuda in fler aktörer till. Individen kommer i framtiden att i ännu större utsträckning själv få välja, i olika viktiga sammanhang. Det finns en stor potential i att arbeta med folkhälsoarbete inriktat på Sundsvalls äldre befolkning. Genom att erbjuda våra äldre en meningsfull och aktiv fritid samt ett större inflytande över sina liv ger vi dem bättre förutsättningar för en värdig ålderdom. Med satsningar inom detta område håller sig våra äldre friska längre, vilket dessutom sänker kostnaderna för såväl vård som medicinering. Äldreomsorgens inriktning ska vara förebyggande och rehabiliterande. Våra äldre är en resurs i samhället som vi ska ta vara på. 7

8 Skolan är den naturliga platsen för att tidigt möta barn och unga med speciella behov av stöd och hjälp. Genom samverkan mellan socialtjänsten och skolhälsovården samt med Ungdomshälsan, BUP och andra aktörer förstärks de tidiga insatserna. Stöd i föräldraskapet är oerhört viktigt för såväl småbarnsföräldrar som tonårsföräldrar, därför vill vi samverka med Landstinget för att utveckla fler familjecentraler. Barn till missbrukare lever i en svår situation och behöver mycket stöd i exempelvis barngrupper. Vi vill i första hand, i samarbete med anhöriga och frivilligorganisationer, motivera personer med missbruksproblem till behandling mot sitt missbruk. Vi vill erbjuda alternativ till kommunens öppenvård på behandlingshem eller i familjehem när det visar sig nödvändigt. Verksamheter som exempelvis halvvägshus bör finnas med i kommunens utbud. För att utveckla ett socialt och hållbart Sundsvall är det förebyggande arbetet centralt. Därför är Socialnämndens medverkan i bland annat samhällsplanering oerhört viktigt både vad gäller exempelvis bostäder och grönområden. Samverkan mellan olika aktörer är avgörande i det förebyggande arbetet och ska prägla mötesplatser som träffpunkterna och familjecentraler. Sundsvall ska vara en plats för hälsa, delaktighet och trygghet. 8

9 Vård- och omsorgsprocessen PÅGÅENDE UPPDRAG 6 Höj stimulansbidraget för funktionshindrade Stimulansbidraget för funktionshindrade har legat på samma låga nivå under många år. För att ytterligare underlätta för funktionsnedsatta att ha ett aktivt liv vill vi höja stimulansbidraget med start Ansvarig nämnd: Socialnämnden Satsning: 1,5 Mkr från Samordnad organisation och resurser inom elevhälsovård och förebyggande arbete för barn och unga (Se även uppdrag 3, Utbildningsprocessen) För att möta utvecklingen med unga som mår dåligt behöver kommunens resurser inom framförallt skolan och socialtjänsten samordnas. Ju tidigare stöd sätts in desto större förutsättningar får vi att nå resultat. Erfarenheter har även visat att skolkuratorer och psykologer ofta är bland de första som får lämna sina arbeten, när stora besparingsåtgärder genomförs i skolvärlden. Vi vill med denna satsning visa att vi anser att dessa yrkesgrupper är viktiga att behålla på skolorna, både utifrån ett kunskaps- och ett socialt perspektiv. Genom att samverka mellan socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen bör resurser kunna samnyttjas på ett bättre sätt. Hur detta ska kunna göras praktiskt utreds. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden/socialnämnden Ekonomiskt ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden 10 Samhällsplanering Socialnämnden har en lagstadgad skyldighet att medverka i samhällsplaneringen i kommunen. Tillgång till grönområden, koloniträdgårdar med mera har visat sig ha hälsobefrämjande effekter och all samhällsplanering ska ta hänsyn till folkhälso- och sociala aspekter. Socialnämnden ska även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen 9

10 11 Socialpsykiatri Fler verksamheter, där människor kan arbeta så mycket som man anser sig klara av, behöver skapas. Många av dem som är otrygga och inte klarar av att bo ensamma i en lägenhet, kan ha ett eget boende i ett kollektivhus. Samarbetet med anhöriga och frivilligorganisationer behöver förbättras. Socialpsykiatrin har slagits ihop med omsorgen och vi vill följa utvecklingen och se till att denna grupp får den hjälp de behöver för att kunna tillfriskna, eller för att i vart fall kunna må bättre. Ansvarig nämnd: Socialnämnden 12 Utöka familjecentralernas verksamhet Stöd i föräldraskapet är oerhört viktigt både när man är småbarnsförälder såväl som tonårsförälder. Därför vill vi på sikt utveckla fler familjecentraler. Även drogförebyggande strategier behöver utvecklas. Vi vill utreda möjligheterna att involvera Landstinget i en gemensam satsning med målsättning att skapa fler familjecentraler i Sundsvalls kommun. Ansvarig nämnd: Socialnämnden 14 Trygghetsboenden (Flyttat till Samhällsbyggnadsprocessen) 17 Hemrehabilitering Vi utreder kostnader och effekter av en satsning på hemrehabilitering av äldre, liknande den modell som Östersunds kommun arbetar efter. Utredningen sker tillsammans med utredning av och planering för att kommunen övertar ansvaret för hemsjukvården. Hemrehabilitering ökar äldres livskvalitet genom att man kan bibehålla sina fysiska förmågor längre. Hemrehabilitering har även visat sig vara mycket lönsam för samhället eftersom behovet av särskilda boenden och även av hemtjänstinsatser minskat då de äldre håller sig friska och rörliga längre. Ansvarig nämnd: Socialnämnden 10

11 NYA UPPDRAG 21 Bostad först - stärkt arbete mot hemlöshet i Sundsvall Hemlöshet är ett allvarligt problem, främst för enskilda individer, men också för samhället. I Sundvalls kommun bedrivs ett aktivt arbete kring dessa frågor, dock behöver ytterligare insatser göras. Bostad först är en modell som i korthet går ut på att erbjuda hemlösa personer en permanent bostad med ett eget förstahandskontrakt direkt. Man ska inte behöva slussas runt mellan olika härbärgen och andra tillfälliga lösningar beroende på om man för tillfället är drogfri eller inte, eller på grund av andra saker som händer i ens liv. Modellen har använts internationellt med positiva effekter och på flera håll i Sverige prövas nu modellen. Uppdrag: Socialnämnden uppdras att med start 2013 genomföra ett pilotprojekt med "Bostad först" i Sundsvall. Mitthem uppdras att anvisa ett antal lägenheter till verksamheten. Ansvarig nämnd: Socialnämnden (för Mitthem kommer formellt uppdrag att lämnas i samband med kommande beslut om ägardirektiv) 22 Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen Hjälpmedelsinstitutet har genomfört en nationell kartläggning av IT- och teknikstöd inom äldreomsorgen. Välfärdsteknologi kan bidra till att frigöra tid för personal åt sådant som verkligen kräver mänskliga kontakter och öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet så länge de önskar. Det kan även ge möjlighet till ett mer aktivt liv, delaktighet i samhället och ett högre välbefinnande i samhället. Därför ger vi ServaNet att tillsammans med Socialtjänsten i uppdrag att utreda på vilket sätt välfärdsteknologi kan bidra till ökad livskvalitet och ökad säkerhet inom äldreomsorgen. Ansvarig nämnd: Socialnämnden 11

12 GENOMFÖRDA UPPDRAG 1 Omställningspott, fler aktörer inom äldreomsorgen (Se även uppdrag Utveckling av valfrihet och mångfald i ledningsverksamhetsprocessen) Äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet, trygghet, valfrihet och mångfald. Därför har vi påbörjat en omställning som innebär större valfrihet både för våra äldre och för omsorgspersonalen. LOV (lagen om valfrihetssystem) införs med start hösten Vi öppnar för en mångfald av aktörer inom främst hemtjänsten, där individen själv bestämmer utförare. Självklart ska äldreomsorgen även fortsättningsvis vara solidariskt finansierad och ges efter behov, men erfarenhet från många andra kommuner visar att såväl den enskilde som kommunen får mer kvalitet för pengarna när andra aktörer än kommunen själv får utföra beviljad hemtjänst. I omställningsfasen är det viktigt att personal och organisation får tid och möjlighet att anpassa sig till en konkurrenssituation. Idag saknar kommunen nödvändig kompetens för att genomföra upphandlingar och organisationsförändringar inom de mjuka sektorerna. Därför är det viktigt att socialförvaltningen och övriga berörda förvaltningar ges utökade resurser under en övergångsperiod. Detta för att säkerställa att reformen får önskat utfall, nämligen att kommunmedborgarna får en ökad valfrihet och högre kvalitet för sina skattepengar inleddes satsningen med att en pott tillfördes för utredningsarbete inom förvaltningen, år 2012 tillförs resurser för omställningsarbete och under den andra halvan av 2012 förväntas reformen börja ge effekt. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen/Socialnämnden Ekonomiskt ansvarig nämnd: Socialnämnden Satsning: (12 Mkr 2011), 20 Mkr 2012* (* 5 Mkr av dessa 20 Mkr omfördelas till nytt uppdrag 15 Utveckling av valfrihet och mångfald i processen för lednings- och verksamhetsstöd. Det innebär alltså att socialnämnden har 15 Mkr 2012 för sitt omställningsarbete, 5 Mkr går till kommunstyrelsen för fortsatt arbete med valfrihetsoch konkurrensutsättningsarbete) 2 Investeringssatsning socialnämnden De fysiska hjälpmedlen, t.ex. sängar och lyftar, som finns inom äldreomsorgen är i stort behov av upprustning och förnyelse. Vi skjuter därför till investeringsmedel för detta och en kartläggning av behovet inleddes Ansvarig nämnd: Socialnämnden Satsning: 15 Mkr (investering) under planperioden

13 4 Parboendegaranti Vi ser det som en självklarhet att äldre människor inte ska tvingas till separation om den ena parten inte längre kan bo kvar hemma utan behöver vård på särskilt boende. Vi vill göra det möjligt att båda ska kunna flytta in tillsammans på ett särskilt boende. För att det ska bli möjligt krävs en del investeringar i våra äldreboenden. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen/Socialnämnden Ekonomiskt ansvarig nämnd: Socialnämnden Satsning: 5 Mkr (investering) under planperioden Träffpunkterna Träffpunkterna fyller en viktig funktion för många pensionärer. En stor omorganisation av dessa har gjorts, vilket bland annat inneburit kraftiga personalminskningar. Vi vill istället utveckla denna service i samverkan med andra kommunala förvaltningar*, frivilligorganisationer och övriga samhället. Därför vill vi också satsa resurser på och utreda möjligheterna för att träffpunkterna, eventuellt i kombination med till exempel pensionärsrestauranger, ska kunna bli ett mer användbart verktyg för att förhindra att äldre drabbas av ensamhet och passivitet. Inom ramen för uppdraget ingår också att se över hur till exempel frivilligorganisationer eller andra föreningar kan medverka till att träffpunkterna dels vidgar sin målgrupp och dels bidrar till social gemenskap och en meningsfull vardag för våra äldre. Ansvarig nämnd: Socialnämnden Satsning: (0,8 Mkr 2011), 1,6 Mkr från 2012 * (Socialnämnden har redan ett samarbete med kultur- och fritidsnämnden i frågan) 13

14 7 Fältverksamhet, förebyggande arbete Barns och ungdomars livsvillkor och livsmiljöer är den samlade kommunala verksamhetens ansvar. När det gäller de svårast utsatta barnen och ungdomarna sådana som till exempel har utsatts för övergrepp, bevittnat våld eller utsatt andra för övergrepp finns relevant stöd i form av samverkansorgan som Stödcentrum i Sundsvall. Men fortfarande saknas strukturer och strategier för hur olika myndigheter, förvaltningar och frivilligorganisationer tillsammans kan lokalisera och ge relevant stöd även till barn och ungdomar som är på väg att hamna snett i livet. Aktivera berörda processledningsgrupper (vård och omsorg, utbildning, fritid och kultur) samt bjud in övriga berörda parter för att klargöra målsättning och syfte. Genomför en utredning för att gemensamt med skola, kommunens övergripande trygghetsarbete, landstinget, polis, samt berörda frivilliga organisationer, skapa en modell, eller strategi för hur man i samverkan tidigt möter upp barn och unga som riskerar att fara illa, samt deras anhöriga. Utredningen ska följas av beslut om genomförande fattat av samtliga huvudmän och innefatta plan för implementering och uppföljning i enlighet med projektmodellen (styrgrupp och projektledare). Gör även en kartläggning av vilka förebyggande åtgärder olika förvaltningar har ansvar för beträffande barn och unga. Syftet är att tydliggöra vilka aktiviteter som genomförs idag, vem som gör vad och samtidigt synliggöra om kommunen saknar väsentliga delar. Kartläggningen synkroniseras med det övergripande utvecklingsarbete som pågår gällande förebyggande arbete som drivs av processledningsgrupperna vård och omsorg/fritid och kultur. Ansvarig nämnd: Socialnämnden Satsning: 1 Mkr från Trygghet Sundsvall ska vara en stad som både är och upplevs som trygg. Vi behöver hitta en bättre struktur för kommunens trygghetsarbete. Detta ska ske i samverkan med andra aktörer som polisen, ideella föreningar och nätverk. Det är vidare angeläget att minska skadegörelse och vandalisering i Sundsvall, både ur ett trygghetsperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Ett samarbetsavtal har upprättats med polisen. Detta ska utgöra gemensam plattform för det vidare arbetet med brottsförebyggande insatser och för att öka tryggheten i Sundsvall. Även ett förvaltningsövergripande projektarbete ska genomföras för att minska skadegörelse och vandalisering. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen 14

15 15 Läkemedelsgenomgångar* Övermedicinering är en stor förlust både för den enskilde och för kommunen. Ett projekt för årliga medicingenomgångar inom äldreomsorgen har genomförts. Vi deltar nu aktivt i landstingets projekt Läkemedelsgenomgångar, för att få till fungerande rutiner runt årliga läkemedelsgenomgångar inom äldreomsorgen. Ansvarig nämnd: Socialnämnden * (Socialnämnden har föreslagit ett uppdrag att utvärdera det gemensamma arbetet med Landstinget) 16 Anhörigstöd Att kunna vårda en närstående i hemmet fyller en stor social funktion, både för den som utför arbetet och den som är i behov av vård. Under de senaste åren har kraftiga nedskärningar gjorts. Därför vill vi se över hur detta stöd ska kunna ökas inom ramen för socialförvaltningens verksamhet. Ansvarig nämnd: Socialnämnden (tidigare MRP , med plan för ) 18 Nattbemanning på demensboende Efter stora riksomfattande inspektionsinsatser har socialstyrelsen stramat upp sina föreskrifter när det gäller nattbemanning på framför allt våra demensboenden. För att kunna möta upp mot dessa nya krav tillför vi resurser för att demens- och äldreboenden i Sundsvall ska kunna utöka sina personalstyrkor. Åtgärden säkerställer våra ambitioner om att främja omsorgens kvalitet, där uppsikt och tillsyn av de boende prioriteras. Ansvarig nämnd: Socialnämnden Satsning: 9 Mkr från

16 19 Förvaltarenhet och förstärkning av Socialnämndens budget Med tanke på den osäkerhet som finns när det gäller ekonomiska prognoser och utvecklingen av till exempel försörjningsstödet kommande år, ser vi behov att förstärka utrymmet för socialnämndens verksamhet Det är också av stor vikt att nämnden får möjlighet att fortsätta sitt offensiva omställningsarbete som syftar till större valfrihet och mångfald inom äldreomsorgen. Socialnämnden får dessutom i uppdrag att inom ramen för detta tillskott (2012) skapa en förvaltarenhet för de personer som är i behov av god man. Överförmyndarnämnden fick 2010 i uppdrag av kommunfullmäktige att ge förslag på en professionell förvaltarenhet inom socialnämndens organisation. Vi tillför nu medel (1,1 Mkr) för att detta ska bli verklighet. Ansvarig nämnd: Socialnämnden Satsning: 10 Mkr 2012 (varav 1,1 Mkr förvaltarenhet) 1,1 Mkr från 2013 (förvaltarenhet) 20 Förstärkning av överförmyndarnämndens budget Överförmyndarnämnden har sedan flera år haft en budget i obalans. Nu görs en förstärkning av deras budgetram. Ansvarig nämnd: Överförmyndarnämnden Satsning: 0,5 Mkr från

17 UTBILDNING Övergripande processmål Utbildningsprocessen ska med fokus på ökade kunskaper ge eleverna förutsättningar att utveckla sin fulla potential i en trygg och utvecklande skolmiljö. Sundsvall ska vara Sveriges bästa skolkommun Målet är också att erbjuda trygghet, en livsmiljö i toppklass och ett attraktivt utbildningssystem av högsta kvalitet. Genom att våga se till helheten ett utbildningssystem som innefattar allt från förskola till universitet samt genom att ta lärdom av goda exempel, kan vi nå dit. Vår utgångspunkt är Sundsvalls elever, både barn, ungdomar och vuxna. Varje enskild elev ska ha möjlighet att utvecklas optimalt. Skolområdet genomgår nu stora förändringsåtgärder. Vi behöver en bred enighet om grunderna, för att göra Sundsvalls skolor, kommunala som fristående, till Sveriges bästa. Vi måste genom tydlig kommunikation och dialog med berörda parter i samhället skapa en gemensam syn på uppdraget. Vi ska alla arbeta mot samma mål, med elevens bästa för ögonen. Tillsammans kan vi utveckla framgångsrika metoder för att möta framtidens utmaningar. Däribland finns utmaningarna att skapa, stödja och vidmakthålla ett bra uppväxtsystem, att bidra till en starkare utbildningskultur, att skapa ett tillförlitligt kvalitetssystem för förskolor och skolor oavsett utförare samt att säkra valfrihet och likvärdighet för alla elever. En tydlig ansvarsfördelning är nödvändig för att skolan ska fungera effektivt. Från den politiska nivån är krav och förväntningar tydliga, och resurser kopplade till de beslut som tas. Vår politik sätter långsiktiga, trovärdiga mål och följer upp att dessa nås. Skolan ska ledas på rätt nivå, vilken oftast är på den enskilda skolan. Vi lägger makten i klassrummen, där framtiden formas. I den kommunala skolan har vi förändrat fokus från central styrning till lokalt ansvar. Det är viktigt med ett direkt budgetansvar, där skolledarens möjligheter att styra över ekonomin och leda skolans personal är en självklar förutsättning för det lokala ledarskapet. Framgångsrika skolkommuner har höga förväntningar på resultat. Alla skolutförare måste leverera verksamhet av hög kvalitet. Då skapas möjlighet för eleven att välja utifrån kvalitetskriterier. Verksamheter behöver följas upp, analyseras och åtgärdas enligt slutsatserna. Om en enskild skolas resultat avviker ska vi ta lärdom av det. Detta är aktuellt både vid goda och mindre bra avvikelser. Skriftliga omdömen ska ges, betyg sättas och elever utvärderas under sin skolgång. Endast på det sättet kan vi tillgodose varje elevs behov av undervisningsinsatser. Gjorda utvärderingar används självklart för återkoppling vid utvecklingssamtal. I Sundsvall behöver vi också arbeta med attityder och värderingar. Vi måste lyfta oss själva. Ingen annan kommer att göra det åt oss. Vi ska låta elevens bästa prägla hela verksamheten. För oss är det självklart att samverkan för elevernas bästa sätts i fokus. Vi förväntar oss samma inställning från samtliga skolors rektorer. Fristående och kommunala skolor ska kunna verka sida vid sida. Samarbete ska kunna ske exempelvis när det gäller personal och lokaler. 17

18 Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om en lokalförsörjningsplan för kommunalt drivna skolor och förskolor i Sundsvalls kommun. I den pekas ett långsiktigt behov av renovering, ombyggnad, tillbyggnad och avveckling av lokaler ut. I investeringsbudgeten anslås också medel för att hantera denna plan, utöver de medel som finns för underhåll och reinvesteringar. Frågan om väl fungerande och för verksamheten väl anpassade lokaler är prioriterad. Det är därför av stor vikt att en god samordning sker mellan kommunstyrelsens service- och teknikförvaltning och barn- och utbildningsförvaltningen för genomförande av planen. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Genom att på sikt fortsätta höja personalens kompetens, i de kommunala förskolorna, förbättras förutsättningarna för en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Föräldrarnas insats och ansvar är avgörande för hur väl barnen fostras till goda samhällsmedborgare och även för hur väl de klarar sin skolgång. Ansvaret för uppfostran och för att barnen sköter sig i skolan ligger alltid på föräldrarna. Likväl är en god samverkan mellan skolan och föräldrarna att eftersträva för att få alla delar att fungera. Alla elever har rätt till en bra skolgång. Det effektivaste sättet att hjälpa elever som behöver stödinsatser eller stimulans är att fånga upp dem så tidigt som möjligt. Det krävs också en väl fungerande elevhälsovård, som i samarbete med föräldrar, lärare och rektorer kan ge stöd till elever som mår dåligt. Vi ökar antalet skolkuratorer och skolsköterskor. På så sätt får eleverna det stöd de behöver och lärarna får ägna sig mer åt det som är deras viktigaste uppgift kunskapsuppdraget. Varje barn och ungdom i Sundsvalls skolor ska känna glädje och trygghet för att skolarbetet ska bli meningsfullt och effektivt. Inom skolan ska nolltolerans mot kränkande behandling råda. Arbetet mot kränkande behandling ska fortsätta. Vi skapar förutsättningar för goda kultur- och friluftsupplevelser för våra elever. Internationellt samarbete är något som bidrar till utveckling av elever och personal i skolorna. Detta ger också förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Det är viktigt att vi sätter Sundsvall i ett större perspektiv än bara som en del av den egna regionen eller Sverige. Samverkan mellan ungdomsgymnasium och vuxenutbildning ska vara en självklarhet. De kommunala förskolorna och skolorna ska hålla hög kvalitet för att vara konkurrenskraftiga. Viktiga mål är att erbjuda en utvecklande lärmiljö och att alla pedagoger är behöriga samt att jobba för ett starkt barn- och elevinflytande. Vi ska också se till att utnyttja våra skollokaler mer effektivt. Bra lärare och pedagogiskt drivna rektorer är skolans viktigaste resurser i strävan mot en hög kvalitet. Därför behöver vi satsa på kommunanställda lärare och rektorer, både för att kompetensutveckla dem som redan arbetar i skolan och för att locka de bästa nyutbildade lärarna till Sundsvalls skolor. Vi ska erbjuda konkurrenskraftiga löner samt bra möjligheter till fortbildning och att bygga en karriär, till exempel som lektor eller genom kombinerade forskartjänster. Vi behöver också se till att läraren kan fokusera på sitt läraruppdrag istället för att fastna i andra uppgifter. 18

19 Utbildningsprocessen PÅGÅENDE UPPDRAG 1 Höjd och utvecklad skolpeng Tillräckliga resurser som används rätt är avgörande för att utveckla skolan i Sundsvall. De generellt svaga skolresultat vi kan se i återkommande mätningar visar på behov både av ett utvecklat arbetssätt och av ett resurstillskott. Under planperioden är vår ambition att säkerställa att barn- och utbildningsnämnden har de ekonomiska resurser som krävs för att nå målet om ökad måluppfyllelse. Det faktum att vi tillför resurser ska dock inte ses som att förändringsarbete ska undvikas. Resurser ska användas rätt och effektivisering är normaltillstånd i verksamheten. Vår andel undervisningsmedel av den totala kostnaden per elev ska öka. Fördelningsmodellen för skolpengen ska förädlas under 2013 i samarbete med skolledare, med vetenskap och beprövad erfarenhet som grund. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Satsning: 100 Mkr (reviderat) (utredning och utveckling av resursanvändningen pågår) 4 Öppna förskolor Vi ser att det finns ett stort behov av den verksamhet som kommunens öppna förskolor bedrivit. Vi återstartade därför en öppen förskola under Verksamhetens innehåll ska utvecklas. Vi vill bland annat se över möjligheterna att stärka upp den här verksamheten ur både ett pedagogiskt och ett integrationsperspektiv. Vi ser också gärna att andra aktörer skapar mötesplatser för barn och föräldrar. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden/socialnämnden Ekonomiskt ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden (reviderat) 5 Fortbildning för lärarna Lärare som har förmågan att skapa en förtroendefull relation med sina elever är viktiga för skolans framgång. För att vidmakthålla en bra lärarkår, men även locka de bästa nyutexaminerade lärarna till Sundsvall är det viktigt att vi erbjuder stimulerande och utvecklande tjänster. En ökad satsning på fortbildning är en viktig del i detta. Vi anser att det är viktigt med kompetensutveckling. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Satsning: 2 Mkr (förstärkt fortbildningspott) (reviderat) 19

20 6 Kulturskolan/Komtek Verksamheten på Kulturskolan i Sundsvall är mycket viktig och ska även i fortsättningen vara avgiftsfri. En utmaning för verksamheten är de långa köerna till de mest populära kurserna. En översyn ska därför göras om hur denna problematik kan hanteras på bästa sätt. Styrdokumenten för Kulturskolan är gamla och ska uppdateras. Vi har även ambitionen att starta ett Komtek, en verksamhet som kan erbjuda barn och unga aktiviteter med inriktning på naturvetenskap och teknik, enligt samma princip som Kulturskolan. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden (reviderat) 7 Rektorers pedagogiska uppdrag Forskning och erfarenhet visar att en engagerad rektor, som har förutsättningar att fungera som en pedagogisk ledare, är en av de viktigaste faktorerna för en framgångsrik skola. Därför är det av stor vikt att ge rektorerna bra förutsättningar att vara goda pedagogiska ledare. Genom den organisatoriska förändring som tidigare beskrivits ges möjlighet att avlasta rektorerna administrativt arbete. Våra rektorer behöver ha ett helhetsperspektiv på sin verksamhet och sitt pedagogiska ledarskap. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden 8 Lektorstjänster inrättas och forskning uppmuntras För att höja kompetensen i lärarkåren ska lektorstjänster inrättas (lektorstjänster är förbehållet lärare som är disputerade). Lärare ska dessutom uppmuntras att forska inom sitt ämnesområde och ges möjlighet att göra detta på betald arbetstid genom inrättande av lärarforskartjänster. Utgångspunkten ska vara behoven inom skolformen tillsammans med lämplighetsprövning. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden 9 Kom ut Verksamheten inom Kom ut är en viktig och uppskattad funktion för utomhuspedagogik. Det är angeläget att denna behålls och utvecklas för skolungdomars lärande om natur, kultur och miljö. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden. 20

21 10 Valfrihet i barnomsorgen Det är viktigt att öka valfriheten inom barnomsorgen. Nyetablering och expansion av förskolan ska i första hand ske av andra huvudmän än kommunen. Strävan är att öka tillgången på familjedaghem. Genom att även utreda möjligheterna att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag kan vi med små resurser skapa möjligheter för den som vill tillbringa mer tid tillsammans med sina barn. Det möjliggör en mjukare övergång mellan föräldraledighet och arbete och kan vara ett komplement som avlastar förskolan. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden (reviderat) 12 Fritt skolval Vi strävar efter fritt skolval som ger alla elever samma möjlighet att välja vilken kommunal eller fristående skola de vill gå i, oavsett föräldrarnas ekonomi eller bostadsort. Kommunen ska ge elever och deras föräldrar tydlig information om skolor och förskolor i kommunen. En utredning ska genomföras där gällande regler för skolskjutsar ses över. I den översynen ska gles- och landsbygdsskolors speciella roll och behov särskilt belysas. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden 13 Stärkt arbete mot mobbning Arbetet mot mobbning och kränkande behandling ska vara fortsatt aktivt och prioriterat. All personal inom skolan ska vara delaktig i arbetet. Ett utvecklingsarbete, med målet att bättre involvera framför allt socialtjänsten och föräldrarna i detta arbete pågår. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden (se även uppdrag 3) 15 Barngruppernas storlek i förskolan Att ha barngrupper som inte är för stora är viktigt ur ett kvalitetsperspektiv. Därför är ambitionen att barngruppernas storlek ska fortsätta att minska. Vi vill att det utreds hur stora kostnaderna blir om vi minskar barngruppernas storlek till de rekommenderade nivåer som finns, samt hur en sådan organisationsförändring påverkar personaltätheten. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden 21

22 17 Näringslivspraktik och College Klyftan mellan näringslivet och skolan måste minska. Ungdomsarbetslösheten är ett växande problem och vi tänker skapa lösningar där praktikperioden kan förlängas och även styras/riktas mot bristyrken och prioriterade yrkesområden. Utbudet i praktikpoolen ska breddas och göras mer attraktivt, så att ungdomarna lättare kan se kopplingar till framtida yrken. Collegeverksamheten har sedan den startade visat sig fungera mycket väl. Samarbete med Ung företagsamhet kan ges som verktyg till skolorna för att möta Skolverkets entreprenörskapuppdrag. Vi ser positivt på att detta arbetssätt kan utvecklas ytterligare och omfatta fler områden. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden 18 Ge stödjande insatser tidigt Att ge elever stöd för sin inlärning tidigt är ofta avgörande för hur den framtida skolgången ska bli. Kommunen har därför infört en tjänstegaranti för tidig inlärning, kallad Läsa-skriva-räkna-garantin. Arbetet med denna garanti måste säkras och ska följas upp på ett konstruktivt och strukturerat sätt. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden (reviderat) 19 Skolmat av hög kvalitet Skolan ska ha ökad andel (minst fem procent per år) klimatsmart, ekologisk och närproducerad mat, samt en köttfri dag i veckan. Den höga målsättning om ekologisk och närproducerad mat som kommunen fastlagt ska uppnås. De skolor som önskar ska kunna anmäla intresse för att prova lokalt tillagad skolmat. Vi ska arbeta för att tydliggöra definitionen för upphandling av närproducerad mat, till exempel genom samarbete med projekt Smakstart Västernorrland. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden (reviderat) 20 Förskola och skola för jämställdhet Att ge barnen möjligheter att utvecklas utan att tvingas in i traditionella könsroller är en viktig uppgift för förskolan och skolan. Förskolan och skolan ska sträva efter fler jämställda arbetslag. Lärare ska också erbjudas fortbildning i genuskunskap. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden (reviderat) 22

23 21 Kvalitet i fritidshemmen Fritidshemmen spelar en allt större roll och därför är det viktigt att inleda ett utvecklingsarbete för denna verksamhet. En utredning av verksamheten, med förslag om förbättrad kvalitet ska vara utförd under första halvåret Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden (reviderat) 23

24 GENOMFÖRDA UPPDRAG 3 Samordnad organisation och resurser inom elevhälsovård och förebyggande arbete för barn och unga För att möta utvecklingen med unga som mår dåligt behöver kommunens resurser inom framför allt skolan och socialtjänsten samordnas. Ju tidigare stöd sätts in, desto större förutsättningar att nå resultat. Erfarenheter har även visat att skolkuratorer och psykologer är bland de första som får lämna sina arbeten när stora besparingsåtgärder genomförs i skolvälden. Genom att samverka mellan socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen bör resurser kunna samnyttjas på ett bättre sätt. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden/socialnämnden Ekonomiskt ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Satsning: (1,5 Mkr 2011), 2 Mkr (se även Vård- och omsorgsprocessen) 11 Framtid för landsbygdsskolorna Alla elever har samma rätt till bra grundskola, oavsett var de befinner sig geografiskt. Skolorna på kommunens landsbygd fyller dessutom en särskild funktion för orternas utveckling. Därför ska dessa skolor inte läggas ned, så länge verksamheten bedrivs med god kvalitet och erbjuder barnen en utvecklande social miljö. Vi avser att, inom ramen för den satsning som görs på skolan, avsätta tillräckliga medel för att ge rimliga förutsättningar för skolor i glesbygd. Denna glesbygdsfaktor beräknas utgöra ca 2,5 Mkr per år, beroende på hur årskullar och övriga satsningar utfaller för glesbygdsskolornas del. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden 14 Höjd kvalitet inom förskolan För att höja kvaliteten på förskolans verksamhet och stärka det pedagogiska inslaget ska fler barnskötare än som idag får möjlighet att läsa vidare till förskollärare ges samma möjlighet. Förskolorna ska aktivt eftersträva mer jämställda personalgrupper. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden 24

25 16 Barnomsorg på obekväma arbetstider Dygnetruntförskola ska finnas i Sundsvalls kommun. Omfattningen av verksamheten ska motsvara det behov som finns. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden 22 Pedagogisk omsorg barnomsorgspeng Riksdagen har beslutat att införa en barnomsorgspeng. Barnomsorgspengen innebär att kommunerna blir skyldiga att, utöver till enskilda förskolor och fritidshem, även ge bidrag till annan pedagogisk verksamhet i enskild regi. Med enskild regi avses familjedaghem, flerfamiljssystem eller andra pedagogiska verksamhetsformer. Det utökade åtagandet finansieras inom ram. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden 23 Förskola för treåringar Riksdagen har beslutat införa allmän förskola för barn från tre års ålder. Det utökade åtagandet finansieras inom ram. Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden 24 Gratis kulturbuss i hela kommunen* (Flyttad från fritid- och kulturprocessen) Det är viktigt för barn och unga att under sin förskole- och skoltid möta kulturverksamhet. Genom att åka buss till och från exempelvis teatern kan detta ske utan att skolans ekonomi påverkas. Idag saknar dock de skolor och förskolor som enbart kan använda sig av tätortskollektivtrafiken möjlighet till dessa gratis bussresor, vilket naturligtvis är olyckligt. Avtalet ska omfatta alla förskolor och skolor, oavsett huvudman. Ansvarig nämnd: Barn och utbildningsnämnden (flyttat från Kultur och fritid) Satsning: 0,15 Mkr * (Kultur- och fritidsnämnden har överlämnat uppdraget till barn- och utbildningsnämnden med tillhörande ramökning) 25

26 FRITID OCH KULTUR Övergripande processmål Kommunen ska i samarbete med andra aktörer skapa goda förutsättningar för medborgare och besökare att möta och utöva en mångfald av kultur- och fritidsaktiviteter. Sundsvalls kommun blev 2010 utsedd till årets friluftskommun, 2011 kom kommunen på en tredjeplats och 2012 på en andraplats. Det här är resultat av ett långsiktigt och målinriktat arbete. En utnämning, som stärker vårt varumärke och manar till fortsatta satsningar för att befästa den positionen. Vårt mål är att erbjuda en attraktiv stad och en livsmiljö i toppklass. Att kunna utöva eller ta del av kultur- och fritidsaktiviteter är viktigt för upplevelsen av att Sundsvall är attraktivt att bo i, besöka eller etablera sitt företag i. Med andra ord viktigt för såväl tillväxten som gemenskapen, kulturmöten, demokratin och folkhälsan. Tillgången till en mångfald av kultur- och fritidsupplevelser stärker människan, ger möjlighet till reflektion och eftertanke och är en värdefull ingrediens i samhällsutvecklingen. Fritidsverksamhet ger möjlighet för barn och vuxna till motion, idrottande och rekreation - allt viktigare inslag i ett samhälle som alltmer präglas av stillasittande och passiv konsumtion. Framför allt är det viktigt att våra unga oberoende av bakgrund tidigt får en bra relation till kultur- och fritidsupplevelser och ges möjlighet att se och ta del av de upplevelser och evenemang, som erbjuds i kommunen. Oavsett om man har talang och vilja att utvecklas inom sitt område, eller om man nöjer sig med hobbyverksamhet, ska det finnas förutsättningar att få utöva sin aktivitet. Ett rikt kulturliv är en bärande del i en kommun där utveckling, nytänkande och mångfald är ledord. Scenkonstbolaget, föreningslivet och Kulturskolan är viktiga aktörer i denna strävan. Ungdomsverksamheter som Unga Magasinet, Domsaga och fritidsgårdarna ska ges möjlighet att stärka sin roll att fånga upp ungdomars intressen och engagemang. Sundsvall ska vara en evenemangsstad med bra förutsättningar för elitidrott. Stadens kultur- och fritidsliv stärker bilden av Sundsvall som Norrlands huvudstad. Våra ambitioner kräver en utveckling av kommunens arenor och anläggningar. En politiskt tillsatt Arenagrupp har tagit ett samlat grepp om arenafrågorna, vilket under 2011 innebar en satsning på konstgräs av bästa standard i Nordichallen, kombinerat med täckgolv för fortsatt mässverksamhet och evenemang. Till detta en ny sarg i träningshallen för ishockey. Under våren 2012 har en förstudie tagits fram, på uppdrag av Arenagruppen, för utveckling av sporthallsområdet. Brister i säkerhet, kapacitet och funktion i Sporthallsbadet och Sporthallen, samt dålig samordning med Himlabadet, kräver åtgärder. Vi väljer mot denna bakgrund att med start 2013 bygga ett nytt Sporthallsbad, vilket innebär rivning av det gamla badet. Vi gör även en stor ombyggnad av Sporthallen för att skapa en modern och funktionell idrottsanläggning 26

27 Ett viktigt steg för att utveckla och samla Scenkonstbolagets verksamheter i kvarteret Kassören, i centrala Sundsvall, var köpet 2011 av den fastighet som bland annat inrymmer Konsertteatern. Förstudien för upprustning och anpassningsåtgärder av byggnaderna i kvarteret har legat till grund för de satsningar som nu ska genomföras i Konsertteaterkvarteren. Kulturverksamheten i Sundsvall får i och med detta goda förutsättningar att fortsätta utveckla sin verksamhet, och medborgare samt besökare kan nu se fram emot mer tillgängliga och modernare lokaler för scenkonsten. Gudmundstjärn, Svartviks industriminnen och Norra Berget är vitala delar i vårt gemensamma kulturarv. Vi avsätter investeringsmedel för att hitta samordningsvinster, finna en hållbar struktur och lyfta fram dessa miljöers unika värden. Utvecklingen av Sundsvalls stadspark, Norra Berget, är en balansgång mellan bevarandet av kulturoch miljövärden och kommersiella satsningar. Ett kommunalt engagemang i form av både generella och riktade insatser ska vara en garant för kultur- och fritidsverksamheternas fortlevnad och utveckling. Stödet till föreningsliv och fritidsanläggningar i våra kommundelar är en självklar del i utvecklingen av hela kommunen. Samtidigt är det angeläget att samhället inte övertar verksamheter och ansvar från enskilda och föreningar. Det allmännas roll är stöttande, inte skapande. Det är en utmaning att säkerställa möjligheten att stödja och tillvarata spontana initiativ och krafter för att kunna fånga upp vad som är viktigt och aktuellt just nu. Den verksamhet, som kommunen ansvarar för, ska präglas av en mångfald av utövare och aktörer samt tillgänglighet och kvalitet. Vi vill uppmuntra olika drifts- och finansieringsformer för utbudet av våra verksamheter. Vi arbetar för ett narkotika- och dopingfritt samhälle där det ska vara svårt att börja och lätt att sluta bruka narkotika och dopingpreparat. Breda satsningar på kunskapsspridning och opinionsbildande insatser måste göras i samverkan med frivilligorganisationer och andra aktörer för att stoppa utvecklingen. Tullens och polisens arbete för att minska tillgången på droger och dopingpreparat är viktigt. Kommunens samverkan med polisen och andra myndigheter behöver därmed stärkas. Förebyggande arbete, rehabilitering och tidiga ingripanden när ungdomar experimenterar med narkotika och/eller dopingpreparat är av största vikt. För att främja ett Sundsvall med en mångfald av människor och idéer krävs ett medvetet arbete. Ett exempel på hur vi redan arbetar med detta är Lika värdapojektet, som Kultur och fritidsnämnden är pilotnämnd för och som syftar till att lyfta jämställdhetsarbetet och visa på goda exempel i alla verksamheter. Vår kommun ska ligga i framkant i Sverige i detta arbete. 27