Bibliotek. Framtidens. Slutrapport för biblioteksutredningen innefattande en omorganisation och ett förändringsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliotek. Framtidens. Slutrapport för biblioteksutredningen innefattande en omorganisation och ett förändringsarbete 2010-2011"

Transkript

1 Framtidens Bibliotek Slutrapport för biblioteksutredningen innefattande en omorganisation och ett förändringsarbete Kultur- och fritidsnämnden, mars 2012 Lars-Åke Gustafson, Statistik & Utredningar

2 Människor har förutsättningar för en rik fritid i Linköping. Mål i Strategisk plan med övergripande mål för Linköpings stadsbibliotek med tillhörande närbibliotek och bokbuss ska vara bland de fem bästa i Sverige Kultur och fritidsnämndens effektmål för biblioteksverksamheten För att kunna hävda sig i konkurrensen måste biblioteket arbeta mera med det fysiska biblioteket den fria mötesplatsen som är unik i ett samhälle som segregeras och kommersialiseras. Denna plats ska vara som ett vardagsrum, en informell plats för social samvaro som kan stimulera till möten. Man kan till och med tala om behov av en spektakulär mötesplats där spännande och oväntade saker ska hända. Biblioteket måste helt enkelt hävda sig. Man måste också ge plats för andra aktörer i biblioteket och se till att gränserna luckras upp mellan olika verksamheter. Biblioteksplanen i Linköping Det bästa med utvecklingsprojektet är att politiker och ledning vill biblioteksutveckling! Att det satsades så mycket pengar kändes uppmuntrande. Att tillfälle gavs att arbeta tillsammans med personer man vanligtvis inte samarbetar med. Att se vilken kompetens det finns inom personalgruppen men också att få ta del av intryck utifrån, via studiebesök, föreläsningar och medborgare. En bibliotekarie februari 201 2, Linköpings stadsbibliotek Lästips: Om Du vill få en snabb inblick i rapporten så läs Sammanfattningen innan innehållsförteckningen, sammanfattningarna efter varje kapitel samt kapitel 5 Sammanfattande diskussion och slutsatser :e upplagan 26 mars.

3 Sammanfattning I början av 2010 fick kommunledningen signaler om att det sedan lång tid tillbaka fanns problem med den operativa styrningen/ledningen och i frågor gällande medarbetarskap och arbetsmiljö på Linköpings stadsbibliotek. Biblioteket var då organiserat under Utförarstyrelsen. Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutade att göra en organisationsöversyn. Översynen genomfördes i form av två delstudier med hjälp av en omvärldsanalys, en enkätundersökning och intervjuer. Resultaten ledde till att biblioteket organiserades våren 2011 inom Kultur- och fritidsnämnden. I samband med beslutet om ny organisation fick Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att genomföra ett utvecklingsprojekt under hösten 2011 Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare. Personalen fick bl a i uppdrag att arbeta i fokusgrupper med frågor gällande omvärldsanalys, ett pedagogiskt förhållningssätt för att inspirera besökarna till läsning/eget berättande/informationssökning, bibliotekets tillgänglighet, utveckling av effektiva driftsformer/intraprenad samt ledning och medarbetarskap. Efter projektet följdes det upp med hjälp av en webbenkät, riktad till personalen. Föreliggande rapport syftar till att redovisa för händelseförloppet från de första signalerna om att inte allt fungerade på ett bra sätt 2010, till omorganisation, nystart och uppföljning En slutsats i rapporten är att efter en mycket lång period av problem med operativa styrningen/ledningen av biblioteket och frågor gällande medarbetarskap och arbetsmiljö, så har personal och ledning i den nya organisationen tillsammans lyckats vända en negativ trend till att istället skapa, en för biblioteket, hoppfull framtidsvision. En annan slutsats är att personalen under resans gång, har visat både vilja, kraft och kompetens till förnyelse och utveckling av ett Framtidens bibliotek. En aktningsvärd idébank med förslag på utvecklingsmöjligheter har arbetats fram. I rapporten ställs emellertid den kritiska frågan: Hur ska vi gå vidare med denna fantastiska idébank? Det här är en fråga för både personalen, ledningen och kultur- och fritidsnämnden att arbeta vidare med och ta ställning till. En tredje slutsats är att personalen anser att intraprenad är inte är en aktuell/önskvärd driftsform för närbiblioteken i Linköping. Istället bedömer de att förändringar och utveckling kan skapas utan byte av driftsform i den organisation som nu har skapats. En fjärde slutsats är att det är viktigt att det påbörjade arbetsmiljöarbetet vad gäller frågor om ett gott ledarskap och medarbetarskap inte avstannar, utan att det på ett aktivt sätt fortsätter utifrån den språngbräda arbetet nu kan ta avstamp ifrån. Rapporten lämnas över till Kultur- och fritidsnämnden för kännedom och för nya diskussioner samt beslut om hur nämnden politiskt vill gå vidare i det påbörjade utvecklingsarbetet då det gäller Linköpings stadsbibliotek.

4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Frågor Metod för olika delstudier i biblioteksutredningen Rapportens upplägg Utvärdering och organisationsförändring En organisationsförändring i tre steg Fem utvecklingsområden för utvecklingsarbetet Sammanfattning av kapitel Utvecklingsprojektet hösten 2011 Resultat av arbetet i fem fokusgrupper Bakgrund Bättre omvärldsanalys Fokusgrupp Utveckling av pedagogiskt arbetssätt för att inspirera medborgarna till läsning, berättande och informationssökning Fokusgrupp Utökad tillgänglighet Fokusgrupp Undersökning av intraprenad som alternativ driftsform och av andra utvecklingsmöjligheter för närbiblioteken Fokusgrupp Utveckling av dagens organisation vad gäller ledning och medarbetarskap Fokusgrupp Sammanfattning av kapitel Resultat av uppföljningen av utvecklingsprojektet hösten 2011 En webbenkät Bakgrund En webbenkät Resultat av webbenkäten Sammanfattning av kapitel Sammanfattande diskussion och slutsatser Kort sammanfattning Slutsatser Bilaga 1 Bemötandepolicy för Linköpings stadsbibliotek Bilaga 2 Kungliga biblioteket, Stockholms stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek. 48 Bilaga 3 Illustrationer från webbenkäten riktad till all bibliotekspersonal Bilaga 4 52Projektbeskrivning Referenser

6

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund I början av 2010 kom det till kommunledningens kännedom att det sedan långt tillbaka fanns problem på Linköpings stadsbibliotek med den operativa styrningen/ledningen och i frågor gällande medarbetarskap och arbetsmiljö. Signalerna ledde till ett händelseförlopp som grovt kan delas in i tre steg: Steg 1 En organisationsöversyn av Linköpings stadsbibliotek 2010 i form av två delstudier. Steg 2 En omorganisation av biblioteket våren Steg 3 En nystart genom ett utvecklingsprojekt Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare hösten 2011 med en uppföljning av projektet i januari Föreliggande rapport är en slutrapport och en sammanfattning av händelseförloppet från våren 2010 fram till februari 2012 med en analys av situationen idag. 1.2 Syfte Syftet med föreliggande studie är att redovisa händelseförloppet från de första signalerna om att inte allt fungerade på ett bra sätt på Linköpings stadsbibliotek 2010 till omorganisation, nystart och uppföljning Frågor De övergripande frågor som har ställts för studien är: Vad var upphovet till en organisationsöversyn av Linköpings stadsbibliotek 2010? Hur såg organisationsöversynen ut med dess två delstudier? Vad var bevekelsegrunderna för att flytta över den politiska styrningen från Utförarstyrelsen till Kultur- och fritidsnämnden våren 2011? Hur åstadkoms en nystart med utvecklingsprojekt Framtidens bibliotek hösten 2011? Hur ser personalens visioner ut för ett framtida bibliotek? Hur upplevdes nystarten och utvecklingsprojektet av personalen? 1.4 Metod för olika delstudier i biblioteksutredningen Delstudie 1 respektive delstudie 2, 2010 (kapitel 2) Den organisationsöversyn som gjordes 2010 redovisades i form av två delrapporter/delstudier med en bilaga 1. Metoderna för översynen beskrivs utförligt i de två delstudier. Här återges endast en kort resumé av dem. Underlaget för de två studierna var en webbenkät riktad till all personal på Linköpings stadsbibliotek. Vidare intervjuer med 8 strategiskt utvalda personer utifrån tre olika perspektiv. Ett första utgick från politiken, inom vilket ordförande och vice ordförande i kultur- och fritids- 1 Gustafson, Lars-Åke. (2010:2). Och: Gustafson, Lars-Åke. (2010:3). Samt: Bilaga; Stolt. Carina. (2010). 1

8 nämnden intervjuades. Det andra, ett organisationsteoretiskt perspektiv, täcktes in genom intervjuer med utförardirektören för Leanlink, resultatenhetschef för biblioteket, kultur- och fritidschefen samt chefen för Länsbibliotek Östergötland. Det tredje, ett fackligt perspektiv, täcktes in genom intervjuer med ordförandena i Linköping, för SACO respektive SKTF. I delstudie 1 ingick även en omvärldsanalys av texter på internet, som lagar och propositioner, artiklar om bl a av konflikter på andra bibliotek, studie om olika yrkesgrupper på biblioteket m m. Vidare tillkom en bilaga för att på djupet utreda förutsättningarna för att lägga ut biblioteksverksamhet på entreprenad. I arbetet med bilagan gjordes omvärldsstudier på internet av olika lösningar i andra kommuner. Metod för redovisning och uppföljning av utvecklingsprojektet 2012 (kapitel 3 och 4) Uppföljningen av utvecklingsprojektet har inte tidigare redovisats i någon rapport varför metoden återges mer detaljerat här, än för delrapport 1 och 2. Tillvägagångssättet för redovisning av utvecklingsprojektet hösten 2011 gick till på följande sätt. De fem fokusgrupper som personalen delades in i fick i uppdrag att på ett par A-4 sidor, sammanställa vad respektive grupp hade arbetat med, vilka analyser, slutsatser och förslag som de har kommit fram till. Detta skedde i slutet av december 2011 och i början av januari Grupperna har tillsammans med författaren, genom e-post, processat fram de slutliga texterna som presenteras i kapitel 3. Författaren har haft för avsikt att strukturera redovisningarna på ett jämförbart sätt, utan att frångå originaltexterna allt för mycket. Den 3 februari 2012 skickades en webbenkät ut till de 61 personer som har deltagit i utvecklingsprojektet hösten Syftet var att följa upp om projektet har bidragit till nya idéer, tankar, formuleringar och diskussionsfrågor kring vad som är viktigt i utvecklingen av Framtidens bibliotek. Den 17 januari avslutades möjligheten att svara på frågeformuläret. Enkäten bestod av 22 frågor med fasta svarsalternativ och tre öppna frågor. 47 personer, dvs 77 procent har valt att besvara enkäten. Resultatet redovisas i kapitel Rapportens upplägg I kapitel 2 sammanfattas delstudie 1 och delstudie 2 i biblioteksutredningen 2010 i Linköping. I kapitel 3 redovisas resultatet av utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare. I kapitel 4 redovisas den webbenkät, riktad till personalen, som skickades ut i januari 2012 med syfte att undersöka personalens upplevelser av utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek. I kapitel 5 ges en kort, sammanfattande diskussion med slutsatser. Var står biblioteksverksamheten i mars 2012? 2

9 2. Utvärdering och organisationsförändring 2.1 En organisationsförändring i tre steg I början av 2010 kom det till kommunledningens kännedom att det sedan långt tillbaka fanns problem på Linköpings stadsbibliotek med den operativa styrningen/ledningen och i frågor gällande medarbetarskap och arbetsmiljö. Signalerna ledde till ett händelseförlopp som grovt kan delas in i tre steg: Steg 1 En organisationsöversyn av Linköpings stadsbibliotek 2010 i form av två delstudier. Steg 2 En omorganisation av biblioteket våren Steg 3 En nystart genom ett utvecklingsprojekt Framtidens bibliotek hösten 2011 och en uppföljning av projektet i januari Steg 1 En organisationsöversyn i form av två delstudier Kommunstyrelsens planeringsutskott gav kommundirektören i uppdrag att se över styrning och ledning av biblioteket. 2 Våren 2010 fick Statistik & Utredningar i uppdrag att arbeta fram en plan för utredning av dels yttre organisation och ledning, dels inre ledning, medarbetarskap och arbetsmiljö på Linköpings stadsbibliotek 3. I utredningsarbetet tillsattes även en samordningsgrupp bestående av tjänstemän och fackliga företrädare 4. Biblioteket var vid den tidpunkten politiskt organiserat under utförarstyrelsen. Utredningens syfte var: att utifrån ett lednings- och personalperspektiv undersöka om verkställighet av de politiska intentionerna med biblioteksverksamheten underlättas eller försvåras med dagens organisation och uppdragsstyrning, att se över det inre arbetet vad gäller operativ styrning/ledning, medarbetarskap, samarbete, och arbetsmiljö inom biblioteket i dag, för att få underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Utredningen kom att redovisas i två separat rapporter men en kompletterande bilaga från Statistik & Utredningar i Linköpings kommun. Rapporterna är 5 : Biblioteksutredningen i Linköping Del 1. Utvärdering av yttre organisation för Linköpings stadsbibliotek. Daterad augusti Biblioteksutredningen i Linköping Del 2. Utvärdering av inre arbetsmiljö, ledning och medarbetarskap ett internt arbetsmaterial. Daterad november (Behölls som ett internt arbetsmaterial tillsvidare). Bilagan är: Biblioteksutredningen i Linköping Bilaga 2. Alternativa former att driva bibliotek. Komplement till Del 1. Datera september Ks planeringsutskott Plu 18. Dnr. KS , KS Gustafson, Lars-Åke. (2010:1). 4 Samordningsgruppen bestod av kommundirektören, kultur- och fritidschefen, utförardirektören, resultatenhetschef för biblioteket, facklig företrädare för SKTF, facklig företrädare för SACO samt utvärderare av föreliggande rapport, från Statistik & Utredningar. Samordningsgruppens uppgift var att ta fram planen för utredningsarbete och att göra avstämningar. Själva utredningsarbetet gjordes uteslutande av Statistik & Utredningar. 5 Gustafson, Lars-Åke. (2010:2). Och: Gustafson, Lars-Åke. (2010:3). Bilaga; Stolt, Carina. (2010). 3

10 Steg 2 En omorganisation av biblioteket våren 2011 Vid organisationsöversynen 2010 var Linköpings stadsbibliotek, sedan 2007 organiserat inom Utförarstyrelsen. Anledningen var en önskan om att kunna konkurrensupphandla närbiblioteken. I biblioteksutredningens delstudie , konstaterades det emellertid att marknaden för alternativa utförare nästan var obefintlig. Därmed fanns det gamla incitamentet för fortsatt organiserande under Utförarstyrelsen inte längre kvar. Vidare framkom det svårigheter med att arbeta vidare i den befintliga organisationen, med de lednings- och arbetsmiljöproblem som fanns. Till följd av studiernas resultat beslutade Kommunstyrelsens planeringsutskott i december att ge kommunledningskontoret i uppdrag att skriva fram ett förslag på en organisationsförändring. Intentionen var att Linköpings stadsbibliotek skulle övergå från en organisering under utförarstyrelsen till direktstyrning under kultur- och fritidsnämnden. Förslaget behandlades i kommunstyrelsen och därefter i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutade 8 att verksamhetsstyrning för Linköpings stadsbibliotek skulle överföras från Utförarstyrelsen till Kommunstyrelsens anställningsmyndighet med direktstyrning från kultur- och fritidsnämnden. Förberedelsearbetet för detta pågick under första kvartalet 2011 och organisationsförändringen verkställdes den 1 april Steg 3 En nystart med ett utvecklingsprojekt Framtidens bibliotek hösten 2011 och en uppföljning av projektet i januari 2012 I samband med Kommunfullmäktiges beslut om en ny organisation i februari 2011, gavs kommundirektören i uppdrag att initiera ett utvecklingsprojekt under året. Föresatsen var att frågor om ledning och styrning, arbetsmiljö och förhållningssätt, yrkesroller och yrkesidentitet m m skulle ingå som viktiga arbetsområden. En plattform för utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare 9 togs fram som underlag. I mitten av april 2011 beslutade kommunstyrelsen 10 att ge kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete under 2011 med utgångspunkt i den förslagna plattformen. I slutet av april 2011 togs en projektbeskrivning med rubriken: Projektbeskrivning av utvecklingsarbetet avseende biblioteksverksamheten under fram av kultur- och fritidschefen. En projektledare tillsattes och personalen delades in i 5 fokusgrupper med respektive utvecklingstema. Fokusgruppernas arbete beskrivs vidare i kapitel 3. Bakgrunden till teman och utvecklingsarbetet belysas i nästa avsnitt. Uppföljningsarbetet beskrivs i kapitel 4. 6 Ks planeringsutskott Plu 200. Dnr. KS Kommunstyrelsen Ks 40. Dnr. KS Kommunfullmäktige Kf 26. Dnr. KS Kommunstyrelsens förvaltning. (2011). 10 Kommunstyrelsen Ks 143. Dnr. KS Kultur- och fritidskontoret. (2011). 4

11 2.2 Fem utvecklingsområden för utvecklingsarbetet Anledningen till att utvecklingsarbetet och nystarten hösten 2011 kom att fokusera på fem utvecklingsområden kan delvis förklaras med hjälp av text från den omvärldsanalys som gjordes i delstudie 1 12 och de lednings- och medarbetarskapsundersökningar som gjordes i delstudie Nedan beskrivs de fem områdena utifrån de båda studiernas material. Utvecklingsområde 1 Folkbildningsuppdraget med stimulans av läsning, språkutveckling och informationsinhämtning (fokusgrupp 2) I Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest betonas att biblioteket förväntas bidra till allas möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället 14. En utgångspunkt är folkbildningsuppdraget i ett samhälle baserat på frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling. I ett demokratiskt samhälle ska biblioteket ha en handledande roll för människors behov av information. I Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest går följande att läsa: I en demokrati måste det finnas tillgång till bibliotek. Där alla erbjuds möjlighet att förutsättningslöst utforska de upplevelser som litteraturen kan ge och att söka kunskap och information. Bibliotek ska fungera som offentliga, självklara mötesplatser för alla medborgare, oavsett bakgrund, utbildning, plånbok eller bostadsort. Unescos folk- och skolbiblioteksmanifest är därför viktiga som vägledning i arbetet med att utveckla biblioteksverksamheter, i Sverige och internationellt. 15 Kommunfullmäktige i Linköping har antagit en särskild Biblioteksplan 16 där det konstateras det att de sociala och kunskapsmässiga klyftorna ökar i samhället: Biblioteksbesök, bokläsande och användning av internet är mycket lägre bland lågutbildade jämfört med högutbildade. Biblioteken är en av de viktigaste faktorerna i arbetet med att motverka ökad segregation och ökade orättvisor i samhället. 17 I planen betonas bibliotekets roll som kommunens lärcentrum måste förstärkas och göras mer synlig. Vidare att uppdraget för närbibliotek ligger på det läsbefrämjande arbetet riktat mot barn och unga 18. I bibliotekslagen 19 poängteras det att böcker, informationsteknik och andra medier måste anpassas för att främja språkutveckling och stimulera till läsning bland barn och unga. Vidare att det måste finnas språk och uttrycksformer för personer med olika behov, t ex för personer med funktionshinder, invandrare och andra minoriteter Gustafson, Lars-Åke. (2010:2). 13 Gustafson, Lars-Åke. (2010:3). 14 Svenska Unescorådet. (2006 s 9). 15 Ibid s Linköpings kommun. (2007). 17 Ibid s Ibid s Bibliotekslagen SFS 1996/ Ibid 8. 5

12 Utifrån detta perspektiv bildades fokusgrupp 2 med uppdraget att undersöka Teamwork med förväntad effekt att bibliotekspersonalen genom ett pedagogiskt arbetssätt inspirerar besökarna till läsning och eget skrivande samt informationssökning. Utvecklingsområde 2 Tillgänglighet i samklang med modern teknikutveckling (fokusgrupp 3) I delrapport 1 konstateras det att samhället under de senaste 20 åren har genomgått stora, såväl tekniska som värderingsmässiga förändringar och att biblioteksverksamheten inte kan stå opåverkad av detta. Omvärldens behov och efterfrågan av nya bibliotekstjänster kräver utveckling. I bibliotekslagen påpekas det att databaserad information måste göras tillgänglig för alla medborgare 21. I biblioteksplanen för Linköpings kommun 22, betonas det att intresset för böcker är stort, men att bibliotekens utlån av böcker har minskat något. Istället ställer nya kultur- och IT-baserade medievanor och nätbaserade tjänster samt nya digitala medietyper och nya krav på biblioteket att tillhandahålla teknik- och kvalitetssäkrad information. Vidare att utveckla och anpassa bibliotekets digitala tjänster på ett sätt så att de även passar för personer med funktionshinder och andra grupper med särskilda behov. Detta ställer krav på investeringar och aktiv bevakning av utvecklingen. Utifrån ovanstående bildades fokusgrupp 3 med uppdraget att undersöka Tillgänglighet med förväntad effekt att såväl det fysiska som digitala rummet utvecklas med fokus på öppettider, mediautbud, e-tjänster samt tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Utvecklingsområde 3 Omvärldsanalys med behov av samverkan mellan bibliotek (fokusgrupp 1) En följdeffekt av IT-utvecklingen är att de webbaserade sökningarna av kunskap förväntas att sudda ut gränserna mellan folk- och forskningsbibliotek alltmer. I regeringsproposition 1996/97:5 står det: Samhället präglas av en hög förändringstakt. Det är sannolikt att framtidens samhälle i än högre utsträckning än för närvarande kommer att präglas av mer fritid, av tätare arbetsbyten och byten av bostadsort. Detta kommer fortlöpande att ställa krav på nya kunskaper. Gränserna mellan vad som är skola, högskoleutbildning, fortbildning och vidareutbildning samt forskning kan bli mer otydliga. Forsknings- och folkbiblioteken kommer då sannolikt att närma sig varandra i arbetsmetoder och serviceutbud. 23 I regeringens proposition 2009/10 24 fastslås att Kungliga biblioteket (KB) bör ges ett särskilt uppdrag när det gäller att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet. De fick i också uppdrag att ta fram en plan för hur detta praktiskt skulle genomföras. I den plan som därpå togs fram av Kungliga biblioteket beskrivs samverkan mellan olika bibliotek på följande sätt: Internet och de senaste årtiondenas teknikutveckling har bland annat medfört att gränserna mellan olika typer av bibliotek suddats ut. Användarna låter sig i allt mindre utsträckning hindras av organisatoriska uppdelningar. Detta har förstärkt behovet av sammanhängande nätverk och nationella lösningar Att främja samverkan innefattar bland annat att identifiera och 21 Bibliotekslagen SFS 1996/ Linköpings kommun. (2007). 23 Regeringsproposition 1996/97:5, Proposition 2009/10:3 s Kungliga biblioteket. (2010). 26 Ibid s 2. 6

13 utveckla nationella bibliotekstjänster och system. En vidareutveckling av LIBRIS som bas för en nationell katalog har hög prioritet. Det stärker samarbetet mellan olika bibliotekstyper, och ger användarna en samlad information om bibliotekens samlingar. Som central aktör kan KB även skapa forum för samverkan mellan olika typer av bibliotek. 27 I Linköpings biblioteksplan understryks att det även är viktigt att biblioteket, i ännu högre grad, samverkar med det omgivande samhället, inte minst genom att lämna det fysiska biblioteket, för att aktivt söka upp och samverka med omvärlden för att synas utåt och finnas där människor finns. 28 Utifrån den insikten bildades fokusgrupp 1 med uppdraget att undersöka Omvärldsanalys med förväntad effekt att genom samarbetspartners såsom regional länsbiblioteket och det nationella Kungliga biblioteket förverkliga nya innovativa idéer i Linköping. Utvecklingsområde 4 Effektiva driftsform av närbibliotek (fokusgrupp 4) I Kommunfullmäktiges beslut , att flytta över den politiska styrningen till Kultur- och fritidsnämnden, fick nämnden i uppdrag att även utreda möjligheten att driva biblioteksverksamhet på närbibliotek i alternativa former. Fokusgrupp 4 fick därför uppdraget Närbibliotek med förväntad effekt att pröva intraprenadlösning 30 med förväntad effekt såsom lägre kostnader, flexibilitet och anpassning, mindre detaljstyrning, innovationskraft och kreativitet samt snabbare och smidigare beslutsvägar. Utvecklingsområde 5 Ledning och medarbetarskap (fokusgrupp 5) I början av 2010 fick kommunledningen, som det redan har beskrivits, signaler om att det sedan lång tid tillbaka, fanns problem med den operativa styrningen/ledningen och i frågor gällande medarbetarskap och arbetsmiljö. I biblioteksutredningens båda delrapporter 2010 utredningen 31, framkom det också mycket tydligt i svaren på enkät- och intervjufrågor, att bibliotekspersonal, chefer och andra strategiskt utvalda personer ansåg att arbetsklimatet på biblioteket inte varit det bästa de senaste åren. Varefter utvärderingsarbetet gick framträdde komplicerade konfliktmönster. Dessa påstogs även ibland ha påverkat bemötandet gentemot besökare på biblioteket. I utredningen framkommer två huvudkonflikter. Ett mellan personal och personal och ett mellan ledningen och personal. Dessa problematiseras i de två avsnitten nedan. Konflikt personal-personal Två yrkesroller och individuella positioneringar, traditioner och attityder eller personliga positioneringar? Ett försök att förstå konflikterna mellan personal och personal handlar om bemanning, arbetsuppgifter och roller på biblioteket. Idag finns två huvudgrupper; bibliotekarier och biblioteksassistenter med olika utbildning, bakgrund och mål. I en magisteruppsats 32, på biblioteks- 27 Ibid s Linköpings kommun. (2007 s 10). 29 Kommunstyrelsen Ks 40. Dnr. KS Och; Kommunfullmäktige Kf 26. Dnr. KS Intraprenad är en driftsform inom den kommunala sektorn. Personalen är fortfarande kommunalt anställda. Driften bekostas av kommunen och av olika avgifter. Den stora skillnaden är att budgetperioden enligt avtalet är fyra år, i stället för den vanliga ettårsbudgeten. Överskott/underskott följer med under driftsperioden. 31 Gustafson, Lars-Åke. (2010:3). Och; Gustafson. Lars-Åke. (2010:2). 32 Lindvall, Olof. och Meyer, Sarah. (2008). 7

14 högskolan i Borås 2008, presenteras intervjuer med båda yrkesgrupperna. I uppsatsen beskrivs att det sedan länge är allmänt känt att relationen mellan yrkesgrupperna ibland kan vara spänd, men att fältet är outforskat. I magisteruppsatsens resultat beskrivs, en bild av att de intervjuade assistenterna har en stark grupptillhörighet men dålig självkänsla och underlägsenhetskänslor samtidigt som att de är en ambitiös, engagerad yrkesgrupp vilken ofta besitter stor informell kompetens. De intervjuade bibliotekarierna, som har intervjuats, beskrivs som en yrkesgrupp med många individualister som ogärna utför arbetsuppgifter som tillhör assistenternas område. Konflikter om vem som har adekvat kompetens för vissa uppgifter, vem som ska göra vad följer med detta. Resultaten kan inte generaliseras till Linköpings stadsbibliotek, men i de två delrapporterna i biblioteksutredningen om Linköpings stadsbibliotek, framkommer flera system av konfliktmönster om vem som har rätt kompetens för att göra vad på biblioteket, där vissa inslag påminner om resultatet i magisteruppsatsen. Orsakerna och uttrycken förefaller emellertid vara än mer komplexa i Linköping, än att de enbart kan härledas till att gälla spänningar mellan två yrkesgrupperna. Det förefaller som om det även handlar om individuella positioneringar, traditioner, värderingar, attityder och förhållningssätt där vissa mönster sträcker sig långt tillbaka i tiden. En fråga 2010 var hur de två yrkesgrupperna och de olika individerna, med sina olika kompetenser och erfarenheter kan komplettera varandra på bästa sätt och hur traditioner, individuella positioneringar skulle kunna brytas och förändras till någonting positivt. Vidare hur ett gott arbetsklimat med samarbete, ett gott och respektfullt bemötande och en bra kommunikation skulle kunna byggas upp, såväl mellan medarbetare, som mellan medarbetare och ledning. Stor polarisering i frågan om förtroende för biblioteksledningen Samtidigt som konflikter mellan personal och personal beskrivs förefaller det som om den största konflikten 2010 fanns mellan ledning och personal. I de båda delrapporterna riktades kritik, från såväl personal som kringverksamheter, gentemot den lokala biblioteksledningen, för att den inte har kunnat hantera situationen utan snarare förstärkte de konflikter som fanns och även skapade nya. Bland annat hävdas att ledningen valde att ställa sig lojala med vissa personer och att på olika sätt premiera dessa med roligare och intressantare arbetsuppgifter, bättre lönetillägg etc. Vidare att den samtidigt vände sig emot vissa andra personer, som i olika frågor intog en kritisk position. Det påstås också att ledningen använde sig av olika repressalier mot de senare, som att ge dem sämre arbetsuppgifter, lägre lönetillägg etc. I enkätundersökningen, riktad till personalen framkom att det fanns en stor polarisering i förtroendet för dåvarande bibliotekschef. Det var främst biblioteksassistenter som uttalade ett mycket starkt förtroende för bibliotekschefen, medan främst bibliotekarier uttalade ett mycket lågt förtroende för bibliotekschefen (Se bilaga 3). Kritik fanns även mot att bibliotekariers kompetens inte togs tillvara, att informationen och kommunikationen inte var bra. Flera hävdar också att ledningen snarare motarbetade utveckling inom de fyra tidigare beskrivna utvecklingsområdena, än befrämjade den. Ledningen i sin tur härleder alla problem och konflikter till positioneringar, beteenden och ageranden bland viss personal. 8

15 Det kan tilläggas att i Linköping beskrev även de fackliga organisationerna, intervjuade representanter på Länsbibliotek Östergötland och i kringverksamheterna, politiker i Kulturoch fritidsnämnden och tjänstemän på Kultur- och fritidsförvaltningen, att deras samarbete med biblioteksledningen inte fungerade tillfredställande. En intressant notering i utredningsarbetet är att liknande konflikter/konfliktmönster mellan personal och ledning även fanns på andra bibliotek vid denna tidpunkt (2010), t ex på Stockholms stadsbibliotek 33,34,35, Kungliga biblioteket 36,37 och Malmö stadsbibliotek 38. Gemensamt är att verksamheterna deltog i en förändringsprocess där gammal organisationen mötte nya krav och utmaningar och att personalen mådde dåligt efter flera omorganisationer och upprepade nedskärningar (Se vidare bilaga 2). Summering av ledning och ledarskap Utifrån den bakgrund som beskrivs ovan bildades fokusgrupp 5 Ledning och medarbetarskap med förväntad effekt såsom kreativ kommunikation, gott samarbete, tillvaratagande av varandras kompetenser. Vad krävs för att biblioteket ska vara inspirerande och välkomnande både för dem som arbetar på och för dem som besöker biblioteken? 2.5 Sammanfattning av kapitel 2 I kapitlet beskrivs hur biblioteksutredningen 2010 ledde fram till att Linköpings stadsbibliotek organiserades inom Kultur- och fritidsnämnden våren Detta av två skäl, dels att incitamentet att kunna konkurrensutsätta närfilialerna inte längre fanns, då det saknades en marknad för detta, dels att det inte fanns förutsättningar för dåvarande ledning att lösa de lednings- och arbetsmiljöproblem som fanns på biblioteket. Vidare beskrivs hur biblioteksutredningens första två delrapporter fungerade som inspiration till innehåll i utvecklingsprojektet med de fem fokusområdena; omvärldsanalys, ett pedagogiskt förhållningssätt för att inspirera besökarna till läsning/eget berättande/ informationssökning, bibliotekets tillgänglighet, utveckling av effektiva driftsformer/intraprenad samt ledning och medarbetarskap. 33 Björkman. Anna. (2010). 34 Mattias Pleijel. (2010). 35 Grandinsson. Lars. (2010). 36 Barkman, Clas. (2010). 37 Samuelsson, Mari-Louise. (2010) 38 Erichs, Johan. (2010:1). 9

16 3. Utvecklingsprojektet hösten 2011 Resultat av arbetet i fem fokusgrupper I detta kapitel beskrivs vad nystarten inom kultur- och fritidsnämndens ledning med utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare resulterade i. 3.1 Bakgrund Bild: På väg mot en studieresa. Plattform och mål för projektet och uppföljning av det I en skrivelse från Kommunstyrelsens förvaltning, som blev en plattform för utvecklingsprojektet 39 fastslås att utvecklingsarbete under 2011 ska lägga grunden för Linköpings stadsbibliotek att kunna utvecklas till ett Framtidens bibliotek, bra för medborgare och medarbetare. En förutsättning var att alla medarbetare och ledning inom Linköpings stadsbibliotek skulle involveras, med styrning från Kultur- och fritidsnämnden och kultur- och fritidschefen. Viktiga honnörsord var allas delaktighet och möjligheter att påverka. Externa föreläsare och inspiratörer skulle ge utvecklingsarbetet energi och idéer. I plattformen slås det fast, att ur ett nationellt perspektiv definiera folkbibliotekens roll i samhällsbyggandet som kvalitetssäkrare av demokratin genom fri tillgång till all information. Vidare att nyttan med folkbiblioteken definieras genom stödprocesser för läsning, integration, tillgänglighet, lärande, kommunikation och upplevelser. I slutet av april 2011 formulerades en projektbeskrivning. 40 Fyra mål sattes då upp: Att öka tillgängligheten till biblioteken för kommuninvånarna via öppettider, e-tjänster och handikappanpassning. Att erbjuda ett aktuellt och attraktivt mediautbud. Att låntagarna upplever personalen som kunniga och trevliga. Att forma goda arbetsplatser präglade av förtroende för ledningen, respekt för varandras profession och ett tillåtande klimat. 39 Kommunstyrelsens förvaltning Skrivelse. Framtidens bibliotek, bra för medborgare och medarbetare förslag till utvecklingsarbete. Dnr Ks Kultur- och fritidsnämnden Dokument. Projektbeskrivning av utvecklingsarbetet avseende biblioteksverksamheten under

17 Projektets uppstart i enlighet med plattformen I projektplanen anges att utvecklingsarbetet skulle inriktas mot fem fokusområden. Arbetet skulle bedrivas på ett sätt att medarbetare och ledning skulle utveckla ett gemensamt förhållningssätt med syftet att öka motivation och trivsel bland de anställda samt service och nöjdhet bland bibliotekets besökare. Följande fem fokusgrupper en för varje område bildades bl a med stöd i den omvärldsorientering som beskrivits i kapitel 2: 1. Omvärldsanalys med förväntad effekt att genom samarbetspartners såsom det regionala länsbiblioteket och det nationella Kungliga biblioteket, förverkliga innovativa och kreativa idéer om framtidens bibliotek i Linköping. 2. Teamwork med förväntad effekt att bibliotekspersonalen genom ett pedagogiskt arbetssätt inspirerar besökare till läsning och eget skrivande samt informationssökning. 3. Tillgänglighet med förväntad effekt att såväl det fysiska som det digitala rummet utvecklas med fokus på öppettider, mediautbud, e-tjänster samt tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. 4. Närbibliotek med förväntad effekt att pröva intraprenadlösningar med flexibilitet, anpassning, mindre detaljstyrning, innovationskraft och kreativitet samt snabbare och smidigare beslutsvägar. 5. Ledning och medarbetarskap med förväntad effekt såsom kreativ kommunikation gott samarbete och tillvaratagande av varandras yrkesroller och kompetenser. Vad krävs för att biblioteket ska vara välkomnande och inspirerande både för dem som arbetar där och för dem som besöker biblioteken? Gruppindelningen skedde företrädesvis utifrån den anställdes önskemål, med viss styrning från kultur- och fritidschefen, för att åstadkomma så bra sammansatta grupper som möjligt. Fokusgruppernas arbete förväntades, enligt plattformen, att resultera i handlingsplaner för respektive fokusområde. Till varje fokusgrupp utsågs en gruppledare. De fem fokusgruppsledarna och en representant från biblioteksledningen koordinerade utvecklingsarbetet under styrning av kultur- och fritidschefen. Projektet inleddes med att samtliga biblioteksanställda fick en heldags kickoff kombinerat med studiebesök och en inspirationsföreläsning med frilansjournalisten Carlos Rojas på temat Medborgardialog om framtidens bibliotek. Dialoger genomfördes sedan av en fokusgrupp med en utvald grupp medborgare. Syftet var att tillsammans lyfta blicken i ett kreativt och framåtsyftande tankearbete och formulera några utgångspunkter för det fortsatta utvecklingsarbetet. Under utvecklingsarbetet erbjöds alla medarbetare inom biblioteket bland annat tre ytterligare inspirationsföreläsningar med följande teman: Gränsöverskridande samarbete (statsvetare Per Skoglund) Kungliga bibliotekets samordningsansvar (riksbibliotekarie Gunnar Sahlin) Möjliga samverkansprojekt (länsbibliotekarie Kerstin Olsson) Som avslutning fick fokusgrupperna under tre dagar kommunicera resultatet av projektet med varandra. Varje dag behandlades ett av de fem fokusarbetena. Grundtanken var att använda kommunikation som verktyg för att implementera nya idéer och arbetssätt. 11

18 Uppföljning och utvärdering En plan för uppföljning och utvärdering bifogades i plattformen 41. I den fastslogs det att: Ansvaret för utvecklingsarbetet åvilar Kultur- och fritidsnämnden, som säkerställer uppföljning av arbetet från kultur- och fritidschefens sida, genom regelbunden återrapportering vid nämndens sammanträden. Kultur- och fritidschefen avrapporterar utvecklingsarbetets fortskridande till kommundirektören vid ordinarie månadsvisa medarbetarsamtal. Kommunstyrelsens planeringsutskott ges kvartalsvisa avstämningar under Utvecklingsarbetet Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare ska utvärderas av Statistik- och utredningar och avrapporteras till Kommunstyrelsen under första halvåret I utvärderingen kommer medarbetarenkäterna från 2009 och 2010 att följas upp och en kundnöjdhetsenkät att genomföras. I projektbeskrivning 42 fastslås också: Medarbetarenkät genomförs kvartal Sjukfrånvaron följs upp. Redan befintlig statistik och befintliga nyckeltal ska användas. Kundnöjdhetsenkät genomförs efter utvecklingsprojektet. Under hösten 2011 var kultur- och fritidschefen, projektledaren och utvärderaren från Statistik & Utredningar (författare till föreliggande rapport) överens om att det var för tidigt att följa upp medarbetarenkäten från 2009 respektive Detsamma gällde utvärdering av kundnöjdhet. Anledningen är att utvecklingsarbetet ännu bara låg i en fas där idéer hade tagits fram och ännu inga konkreta insatser har realiserats. Ovanstående personer var också överens om att följande punkter kunde följas upp och redovisas till Kultur- och fritidsnämnden under mars 2012: En slutrapport med beskrivning/sammanfattning av biblioteksutredningen, omorganisationen och nystarten i form av utvecklingsprojektet hösten En redovisning av resultatet av utvecklingsarbetet hösten En redovisning av en webbenkät riktad till all personal med frågor om upplevelser av projektet Nedan redovisas i varsitt avsnitt de fem fokusgruppernas arbete i korthet. Det ska noteras att det på biblioteket finns betydligt utförligare rapporter, som fokusgrupperna själva har producerat. 41 Kommunstyrelsens förvaltning. (2011). 42 Kultur- och fritidskontoret. (2011). 12

19 3.2 Bättre omvärldsanalys Fokusgrupp 1 Bakgrund Fokusgrupp nummer 1 beskriver att omvärlden förändras i allt snabbare takt och att biblioteken är en del av denna värld. Detta gäller inte minst den tekniska utvecklingen som påverkar informationssektorn. Det gör det nödvändigt att hitta förhållningssätt till nya medietyper, nätbaserade tjänster och sociala medier. Gruppen har genomfört en s k SWOT-analys 43, dvs de har haft för avsikt att försöka identifiera svagheter, styrkor, hot och möjligheter på biblioteket i Linköping idag. I arbetet har gruppen också dels tagit fram konkreta förslag på insatser för att möta en föränderlig omvärld, dels tagit fram en modell för ökad omvärldsbevakning. Gruppen ger också exempel på intressanta föreläsningar, kurser, konferenser och studiebesök som de har genomfört under projekttiden, hösten 2011, bl a ett studiebesök på Kungliga biblioteket med en föreläsning av frilansjournalisten Carlos Rojas om hur han arbetar med medborgardialoger. Några andra intressanta föreläsningar/seminarier som omnämns är Nya bibliotek, nya bibliotekarier, Riva vägar, bygga broar samt framtidsseminariet Vision och vilja. Några i gruppen gjorde också ett studiebesök till Malmö Stadsbibliotek och två medarbetare deltog i seminariet Utvärdering för verksamhetsutveckling. Analys av nuvarande situation på biblioteket Bibliotekets styrkor idag Gruppen hävdar i sin analys att biblioteket idag främst har följande styrkor: Kompetent och kreativ personal. Tidig kontakt med breda användargrupper och en välkänd affärsidé (gratis utlån av medier). Bibliotekets svagheter idag Gruppen menar att biblioteket idag främst har följande svagheter: Låg personaltäthet. Avsaknad av en organisation som kan hantera nya idéer och oklarheter vad beträffar varumärket och uppdraget. Biblioteket har t ex inte haft fungerande avdelningsmöten på senare år, diskussionsmöten eller andra bra diskussionsforum. Bibliotekets möjligheter idag Gruppen menar att biblioteket idag främst har följande möjligheter till utveckling: Det går att utveckla en organisation och struktur som bättre tar tillvara personalens idéer. Det går att utveckla bättre samarbete med andra bibliotek. Det går att utveckla bättre samarbete och dialog mellan biblioteket och medborgare. 43 SWOT är en förkortning av de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats". Analysmetoden är ett vanligt förekommande företagsekonomiskt planeringshjälpmedel för att försöka identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. 13

20 Det går att utveckla bättre samarbete och dialog mellan biblioteket och beslutsfattare. Mer kompetensutveckling för personalen. Det skulle gå att tillsätta en egen systemutvecklare för att utveckla hemsida/webb och ett eget intranät. Bland hoten nämns bristfälliga statistiska utvärderingar, politikers mandatperioder (bristande förutsägbarhet), självcensurerande i idéfasen och klimat som inte uppmuntrar och tar tillvara på den så viktiga idéfasen. Förslag på förändringar för att möta nya krav från omvärlden Ökat samarbete med andra bibliotek Då det gäller möjligheten att utveckla ett samarbete med andra bibliotek, avses främst Kungliga biblioteket (KB), Linköpings universitetsbibliotek och Länsbibliotek Östergötland. Fokusgruppen framhåller att Kungliga biblioteket, med sin nya roll som nationell samordnare 44, blir en allt viktigare aktör i den svenska bibliotekssektorn. KB kommer att arbeta tillsammans med andra bibliotek i tre olika slags referensgrupper: Nationella referensgruppen, expertgrupper inom en rad områden och tillfälliga idégrupper. Gruppen menar Linköpings stadsbibliotek bör eftersträva: att vara representerade i Kungliga bibliotekets referensgrupper. Några expertgrupper som bedöms vara av särskilt intresse är: Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning, Expertgruppen för digitalisering och bevarande och Expertgruppen för bibliotek i utbildning och lärande samt Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling. När det gäller samarbetet med Linköpings universitetsbibliotek, beskriver gruppen att de till och från har haft olika former av samarbete. Några konkreta förslag för att påbörja ett mer utvecklat samarbete är: att sända representanter till några av varandras personalmöten, att utse en kontaktperson på varje bibliotek, att pröva på att arbeta hos varandra en del dagar. Då det gäller Länsbibliotek Östergötland, med vilka samarbetet är mest utvecklat, är gruppens förslag: att den nya utvecklingskonsulenten som håller på att rekryteras av Länsbibliotek Östergötland, blir den främsta samarbetspartner. Gruppens förslag på andra förändringar på kort sikt Gruppen ger i ett internt dokument en rad förslag på sådant som är möjligt att genomföra på kort sikt för att möta en föränderlig omvärld. Två förslag som de särskilt vill betona är: Införa guidad visning för mobiltelefoni genom t ex qr-koder, 45 av hur man hittar i biblioteket, av hur man skaffar lånekort, lånar och söker i katalog och med möjlighet att ha t ex temavisningar av den offentliga konsten i huset. 44 Se avsnitt 2.2, under avsnittet Utvecklingsområde 3 Omvärldsanalys med behov av samverkan mellan bibliotek där Kungliga bibliotekets framtida roll som nationell samordnare beskrivs. 45 Qr-kod är en förkortning för Quick Response; en fyrkantig kod som kan avläsas med mobilen. 14

21 Arbeta mer med att utveckla biblioteksrummet, för att väcka nyfikenhet och läslust samt för att kunna arbeta mer medvetet med litteraturskatten i bibliotekets magasin. Det kan gälla att utveckla t ex lyrikrum, serietek, barndomsbiblioteket, filosofiska rum, själens rum, permanent scen, miljöer för bokcirklar för allmänheten, bättre skyltmöjligheter och boktips-app i mobilen 46. Gruppens förslag på andra förändringar på lång sikt Gruppen ger även en rad förslag på sådant som är möjligt att genomföra på lång sikt för att möta en föränderlig omvärld. Ett förslag som de särskilt vill betona är: Inrätta nya bibliotekslokaler på välbesökta platser, t ex vid trädgårdstorget (bland alla busshållplatser), i Ikanohuset etc, för att nå ut till nya människor som rör sig i stadskärnan och testa nya sätt att utföra verksamheten enligt principen; Du ska inte behöva gå till biblioteket biblioteket ska finnas där du går. Förslag till framtida omvärldsbevakning En fråga som grupp 1 ställer är hur omvärldsbevakningen ska organiseras i framtiden. Gruppen föreslår följande: att bibliotekets alla medarbetare bör vara spanare och att det ska vara en prioriterad uppgift, dvs ansvaret ska inte ligga på en eller ett par medarbetare utan alla ska vara involverade i detta lagarbete, att spaning kan göras oplanerat och fortlöpande genom att personalen är nyfiken och har alla sinnen öppna för saker i omvärlden, att alla även ska ägna sig åt en mera medveten och planerad omvärldsbevakning och att den ska vara så bred och allmän som möjligt och inte bara omfatta det specifika, egna ämnesområdet, att internet är den främsta informationskällan och att en sovring av materialet är nödvändig, dvs att göra ett relevant urval av tidningar, tidskrifter, fackpress, rapporter, bloggar, diskussionsgrupper, nyhetsbrev, offentliga sidor m m som de bevakar. Kanske behövs någon form av fördelning bland personalen för att det inte ska kännas övermäktigt? att alla som har funktionsansvar dessutom bör vara ansvariga för omvärldsbevakningen för just sin funktion, t ex medieutveckling, katalog, system, marknadsföring. och att det är viktigt att resultatet på enkelt sätt förs vidare främst till utvecklingsgruppen, att införa en funktionsbrevlåda, dvs en idélåda där personalen snabbt och enkelt kan dela med sig och framföra sina idéer och intryck, att upprätta en samordnande utvecklingsgrupp för omvärldsbevakning, bestående av ungefär fyra personer, med ett deltagande som roterar mellan olika personal, kanske på två-tre år åt gången, att verksamhetsutvecklaren tillsammans med utvecklingsgruppen bör ha en insamlande och drivande funktion för den omvärldsbevakning som spanarna och funktionsansvariga utför. 46 Här anges en rad lokala miljöer som exempel, vilka inte förklaras närmare här, utan får fungera som en intern kommunikationsapparat. 15

22 Utvecklingsgruppen bör utföra allmän bevakning en s k PEST-analys 47 vad gäller Politiska, Ekonomiska, Sociala och Tekniska förändringar i vår omvärld. Gruppen förslår också att använda FIBAK-modellen 48 eller annan närliggande metod i sitt operativa arbete. Figur 1 Grupp 1:s förslag på modell för stadsbibliotekets omvärldsbevakning 3.3 Utveckling av pedagogiskt arbetssätt för att inspirera medborgarna till läsning, berättande och informationssökning Fokusgrupp 2 Bakgrund Fokusgrupp 2 beskriver att de har arbetat fram ett förslag på hur ett pedagogiskt arbetssätt i personalgruppen bör se ut då det gäller att inspirera medborgarna till läsning, berättande och informationssökning. De menar att detta kan ge glädje både vad gäller förströelse, lärande och personlighetsutveckling. Gruppen hade från början i uppdrag att arbeta med hur personalen kan inspirera medborgarna till läsning, eget skrivande och informationssökning. De valde att istället för inspirera till eget skrivande fokusera på det vidare begreppet berättande (i vilket skrivande är en beståndsdel). Gruppen skriver att läsning av skön- och facklitteratur vidgar vyer och ger förståelse för andra människor, kulturer och svunna tider. Litteraturen hjälper människor att förstå sig själva, stärka sin identitet och hitta likasinnade samt att bejaka glädje och bidra till delad sorg i svåra stunder. Vidare anför de att litteraturens goda inverkan på individen borde ge vinster även på samhällelig nivå, om ett land befolkas av litterata, kreativa och empatiska individer. De menar också att den som behärskar skriftspråket har större chanser att göra sin röst hörd i samhället. Vidare att s k informationskompetens, dvs att själv kunna söka och kritiskt granska information är en grundläggande mänsklig rättighet och ger makt åt den enskilde att kunna uppnå mål på personliga, sociala, studie- och yrkesmässiga plan. 47 PEST-analys är en förkortning av Politiska, Ekonomiska, Sociala och Tekniska förändringar i vår omvärld. 48 Med FIBAK-modellen avses att man använda sig av faserna Fokusering, Insamling, Bearbetning, Analys och Kommunikation som arbetsmetod. Begreppet är hämtat från: Nelke, Margareta. (2006 s 9). 16

23 Analys av nuvarande situation Definition av ett pedagogiskt arbetssätt I gruppens resonemang runt vad ett pedagogiskt arbetssätt innebär för personalgruppen, framhåller de att det finns två viktiga hörnstenar. Dessa är: 1. Det är viktigt att vi är medvetna om vår egen kompetens och den kompetens som besökaren själv har. Vi vill lära ut vad vi kan, men vi vill också lära oss av våra besökare. 2. Det är viktigt att vårt arbete är genomtänkt. Att när vi arbetar med läsning, berättande och informationssökning hänger teori och praktik ihop. Varje moment är en del i en logisk struktur. Biblioteket en viktig funktion i ett öppet och demokratiskt samhälle Gruppen menar att tillgång till information är en av de saker som utmärker en demokrati och att biblioteket har en viktig funktion i ett öppet och demokratiskt samhälle. Några viktiga argument för detta ges: Folkbiblioteket är en av få institutioner i samhället vars lokaler, är öppna för alla som bor här eller besöker landet, utan kostnad. Biblioteket erbjuder en mötesplats för alla. På biblioteket finns fri information och kultur, i en mängd medieformer tillgängligt i varierande svårighetsgrad och på olika språk. Genom ett vidgat textbegrepp innefattas även t ex bild, film och digitala medier. På biblioteket finns personal, som är välutbildad, serviceinriktad och finns till för användaren genom att bidra med hjälp, systemkunnande, kännedom om samlingar och litteratur. Biblioteket bidrar till att öka medborgarnas informationskompetens dvs förmåga att söka, sålla och kritiskt granska information, vilket i hög grad bidrar till utveckling, välstånd och frihet samt möjliggör för människor i alla samhällsskikt att söka, värdera, använda och fritt skapa information. I vår digitaliserade värld ingår även att behärska webbaserade tjänster för att få tillgång till information och vara en aktiv samhällsmedborgare. Biblioteket och nya media verksamheten måste anpassas efter samhällets utveckling Gruppen beskriver samhällets förändring vad t ex gäller sociala medier och att biblioteket behöver anpassa sig därefter: Biblioteket har tidigare inte arbetat med sociala medier. Diskussioner behöver föras kring bibliotekets framtid i en digital värld, då kanske majoriteten av befolkningen läser e-böcker. Då kommer bibliotekets och bibliotekariens roll vara en annan. 17

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014 Från Kompobib2020 till Komposten Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014 Biblioteken som lärande organisationer 2014-02-07 1 Kompobib2020

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens

Läs mer

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan. Kramfors kommun STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81 Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2016-12-08, 81 Norrtälje kommuns biblioteksplan 2016-18 har tagits fram genom omvärldsanalys och vilar samtidigt på den samlade yrkeserfarenheten hos personalen, Norrtälje

Läs mer

Biblioteket verkar i olika sammanhang och ska vara en klok, spännande och intressant samarbetspartner både i närområdet och utanför.

Biblioteket verkar i olika sammanhang och ska vara en klok, spännande och intressant samarbetspartner både i närområdet och utanför. 1 Inledning 1.1 VISION, VÄRDEGRUND OCH VERKSAMHETSIDÉ Lindängenbiblioteket ska vara en attraktiv mötesplats som tidigt bygger relationer med närområdets medborgare och stödjer dessa till lärande, utveckling

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET 1. Finns det en biblioteksplan i din kommun? 2. Ingår skolbiblioteksverksamheten i planen? 3. Hur lyder texten om kommunens skolbiblioteksverksamhet? Sedan var frågan Hur

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Barr amma baro! Antingen lär man ut, eller så lär man in! Ordspråk från Somalia

Barr amma baro! Antingen lär man ut, eller så lär man in! Ordspråk från Somalia Barr amma baro! Antingen lär man ut, eller så lär man in! Ordspråk från Somalia Arbetsplatsbaserat lärande Göra nytt Göra Testa nya idéer, ändra rutiner Ny kunskap, föreläsning, workshop Konkreta upplevelser

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Bedömning av risker, konsekvensanalys och åtgärder enligt AFS 2001:1 i samband med förändring av stadsbibliotekets organisering 2011

Bedömning av risker, konsekvensanalys och åtgärder enligt AFS 2001:1 i samband med förändring av stadsbibliotekets organisering 2011 Bilaga 3 Riskbedömning 2 vid större förändringar Bedömning av risker, konsekvensanalys och åtgärder enligt AFS 2001:1 i samband med förändring av stadsbibliotekets organisering 2011 LK 2346 utg 2 (apr

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

Medarbetare i Norrköpings kommun

Medarbetare i Norrköpings kommun Antagen av personalutskottet den 16 december 2011, KS 2011/0765 Medarbetare i Norrköpings kommun Det goda livet finns i Norrköping en framtidsvision för Norrköping Medarbetarskap gör skillnad! Har du tänkt

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019 Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 2 Bakgrund Bibliotekslagen (2013:801) sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen betonar

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Personalidé Arvika kommun

Personalidé Arvika kommun Personalidé Arvika kommun Personalidé Kommunens vision Arvika en attraktivare kommun med strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. För att nå vår vision

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Johanna Hansson Annika Strömberg Datum 2014-04-01 Diarienummer KTN 2015-0276 Kulturnämnden Bibliotekplan för Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2022 Antagen i ks 2016-12-06 198 Rättviks bildarkiv Kulturenheten Samhällsutvecklingsförvaltningen 2(9) Biblioteksplan 2016 2022 Innehållsförteckning: Inledning... sid. 3 Organisation...

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan Verksamhetsplan/Biblioteksplan 2015 I Sverige har vi tre huvudsakliga typer av bibliotek; forsknings-, folk- och skolbibliotek. För kommunens invånare är det främst folk- och skolbibliotek som är av betydelse.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Medarbetare Drygt 3600 medarbetare Bred kompetens inom exempelvis: skola omsorg kultur bibliotek

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

Enhetsplan 2016. Biblioteket

Enhetsplan 2016. Biblioteket Enhetsplan 2016 Biblioteket 2 Innehållsförteckning 1 Biblioteket...3 1.1 Verksamhetsområde 9: Bibliotek, kultur och fritid (inklusive fritidsgårdar)...3 1.1.1 Verksamhet och syfte...3 1.1.2 Verksamhetens

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Innehåll Målbild 2020 Organisationsgrundande principer Organisationsskiss den administrativa

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer