Bibliotek. Framtidens. Slutrapport för biblioteksutredningen innefattande en omorganisation och ett förändringsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliotek. Framtidens. Slutrapport för biblioteksutredningen innefattande en omorganisation och ett förändringsarbete 2010-2011"

Transkript

1 Framtidens Bibliotek Slutrapport för biblioteksutredningen innefattande en omorganisation och ett förändringsarbete Kultur- och fritidsnämnden, mars 2012 Lars-Åke Gustafson, Statistik & Utredningar

2 Människor har förutsättningar för en rik fritid i Linköping. Mål i Strategisk plan med övergripande mål för Linköpings stadsbibliotek med tillhörande närbibliotek och bokbuss ska vara bland de fem bästa i Sverige Kultur och fritidsnämndens effektmål för biblioteksverksamheten För att kunna hävda sig i konkurrensen måste biblioteket arbeta mera med det fysiska biblioteket den fria mötesplatsen som är unik i ett samhälle som segregeras och kommersialiseras. Denna plats ska vara som ett vardagsrum, en informell plats för social samvaro som kan stimulera till möten. Man kan till och med tala om behov av en spektakulär mötesplats där spännande och oväntade saker ska hända. Biblioteket måste helt enkelt hävda sig. Man måste också ge plats för andra aktörer i biblioteket och se till att gränserna luckras upp mellan olika verksamheter. Biblioteksplanen i Linköping Det bästa med utvecklingsprojektet är att politiker och ledning vill biblioteksutveckling! Att det satsades så mycket pengar kändes uppmuntrande. Att tillfälle gavs att arbeta tillsammans med personer man vanligtvis inte samarbetar med. Att se vilken kompetens det finns inom personalgruppen men också att få ta del av intryck utifrån, via studiebesök, föreläsningar och medborgare. En bibliotekarie februari 201 2, Linköpings stadsbibliotek Lästips: Om Du vill få en snabb inblick i rapporten så läs Sammanfattningen innan innehållsförteckningen, sammanfattningarna efter varje kapitel samt kapitel 5 Sammanfattande diskussion och slutsatser :e upplagan 26 mars.

3 Sammanfattning I början av 2010 fick kommunledningen signaler om att det sedan lång tid tillbaka fanns problem med den operativa styrningen/ledningen och i frågor gällande medarbetarskap och arbetsmiljö på Linköpings stadsbibliotek. Biblioteket var då organiserat under Utförarstyrelsen. Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutade att göra en organisationsöversyn. Översynen genomfördes i form av två delstudier med hjälp av en omvärldsanalys, en enkätundersökning och intervjuer. Resultaten ledde till att biblioteket organiserades våren 2011 inom Kultur- och fritidsnämnden. I samband med beslutet om ny organisation fick Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att genomföra ett utvecklingsprojekt under hösten 2011 Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare. Personalen fick bl a i uppdrag att arbeta i fokusgrupper med frågor gällande omvärldsanalys, ett pedagogiskt förhållningssätt för att inspirera besökarna till läsning/eget berättande/informationssökning, bibliotekets tillgänglighet, utveckling av effektiva driftsformer/intraprenad samt ledning och medarbetarskap. Efter projektet följdes det upp med hjälp av en webbenkät, riktad till personalen. Föreliggande rapport syftar till att redovisa för händelseförloppet från de första signalerna om att inte allt fungerade på ett bra sätt 2010, till omorganisation, nystart och uppföljning En slutsats i rapporten är att efter en mycket lång period av problem med operativa styrningen/ledningen av biblioteket och frågor gällande medarbetarskap och arbetsmiljö, så har personal och ledning i den nya organisationen tillsammans lyckats vända en negativ trend till att istället skapa, en för biblioteket, hoppfull framtidsvision. En annan slutsats är att personalen under resans gång, har visat både vilja, kraft och kompetens till förnyelse och utveckling av ett Framtidens bibliotek. En aktningsvärd idébank med förslag på utvecklingsmöjligheter har arbetats fram. I rapporten ställs emellertid den kritiska frågan: Hur ska vi gå vidare med denna fantastiska idébank? Det här är en fråga för både personalen, ledningen och kultur- och fritidsnämnden att arbeta vidare med och ta ställning till. En tredje slutsats är att personalen anser att intraprenad är inte är en aktuell/önskvärd driftsform för närbiblioteken i Linköping. Istället bedömer de att förändringar och utveckling kan skapas utan byte av driftsform i den organisation som nu har skapats. En fjärde slutsats är att det är viktigt att det påbörjade arbetsmiljöarbetet vad gäller frågor om ett gott ledarskap och medarbetarskap inte avstannar, utan att det på ett aktivt sätt fortsätter utifrån den språngbräda arbetet nu kan ta avstamp ifrån. Rapporten lämnas över till Kultur- och fritidsnämnden för kännedom och för nya diskussioner samt beslut om hur nämnden politiskt vill gå vidare i det påbörjade utvecklingsarbetet då det gäller Linköpings stadsbibliotek.

4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Frågor Metod för olika delstudier i biblioteksutredningen Rapportens upplägg Utvärdering och organisationsförändring En organisationsförändring i tre steg Fem utvecklingsområden för utvecklingsarbetet Sammanfattning av kapitel Utvecklingsprojektet hösten 2011 Resultat av arbetet i fem fokusgrupper Bakgrund Bättre omvärldsanalys Fokusgrupp Utveckling av pedagogiskt arbetssätt för att inspirera medborgarna till läsning, berättande och informationssökning Fokusgrupp Utökad tillgänglighet Fokusgrupp Undersökning av intraprenad som alternativ driftsform och av andra utvecklingsmöjligheter för närbiblioteken Fokusgrupp Utveckling av dagens organisation vad gäller ledning och medarbetarskap Fokusgrupp Sammanfattning av kapitel Resultat av uppföljningen av utvecklingsprojektet hösten 2011 En webbenkät Bakgrund En webbenkät Resultat av webbenkäten Sammanfattning av kapitel Sammanfattande diskussion och slutsatser Kort sammanfattning Slutsatser Bilaga 1 Bemötandepolicy för Linköpings stadsbibliotek Bilaga 2 Kungliga biblioteket, Stockholms stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek. 48 Bilaga 3 Illustrationer från webbenkäten riktad till all bibliotekspersonal Bilaga 4 52Projektbeskrivning Referenser

6

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund I början av 2010 kom det till kommunledningens kännedom att det sedan långt tillbaka fanns problem på Linköpings stadsbibliotek med den operativa styrningen/ledningen och i frågor gällande medarbetarskap och arbetsmiljö. Signalerna ledde till ett händelseförlopp som grovt kan delas in i tre steg: Steg 1 En organisationsöversyn av Linköpings stadsbibliotek 2010 i form av två delstudier. Steg 2 En omorganisation av biblioteket våren Steg 3 En nystart genom ett utvecklingsprojekt Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare hösten 2011 med en uppföljning av projektet i januari Föreliggande rapport är en slutrapport och en sammanfattning av händelseförloppet från våren 2010 fram till februari 2012 med en analys av situationen idag. 1.2 Syfte Syftet med föreliggande studie är att redovisa händelseförloppet från de första signalerna om att inte allt fungerade på ett bra sätt på Linköpings stadsbibliotek 2010 till omorganisation, nystart och uppföljning Frågor De övergripande frågor som har ställts för studien är: Vad var upphovet till en organisationsöversyn av Linköpings stadsbibliotek 2010? Hur såg organisationsöversynen ut med dess två delstudier? Vad var bevekelsegrunderna för att flytta över den politiska styrningen från Utförarstyrelsen till Kultur- och fritidsnämnden våren 2011? Hur åstadkoms en nystart med utvecklingsprojekt Framtidens bibliotek hösten 2011? Hur ser personalens visioner ut för ett framtida bibliotek? Hur upplevdes nystarten och utvecklingsprojektet av personalen? 1.4 Metod för olika delstudier i biblioteksutredningen Delstudie 1 respektive delstudie 2, 2010 (kapitel 2) Den organisationsöversyn som gjordes 2010 redovisades i form av två delrapporter/delstudier med en bilaga 1. Metoderna för översynen beskrivs utförligt i de två delstudier. Här återges endast en kort resumé av dem. Underlaget för de två studierna var en webbenkät riktad till all personal på Linköpings stadsbibliotek. Vidare intervjuer med 8 strategiskt utvalda personer utifrån tre olika perspektiv. Ett första utgick från politiken, inom vilket ordförande och vice ordförande i kultur- och fritids- 1 Gustafson, Lars-Åke. (2010:2). Och: Gustafson, Lars-Åke. (2010:3). Samt: Bilaga; Stolt. Carina. (2010). 1

8 nämnden intervjuades. Det andra, ett organisationsteoretiskt perspektiv, täcktes in genom intervjuer med utförardirektören för Leanlink, resultatenhetschef för biblioteket, kultur- och fritidschefen samt chefen för Länsbibliotek Östergötland. Det tredje, ett fackligt perspektiv, täcktes in genom intervjuer med ordförandena i Linköping, för SACO respektive SKTF. I delstudie 1 ingick även en omvärldsanalys av texter på internet, som lagar och propositioner, artiklar om bl a av konflikter på andra bibliotek, studie om olika yrkesgrupper på biblioteket m m. Vidare tillkom en bilaga för att på djupet utreda förutsättningarna för att lägga ut biblioteksverksamhet på entreprenad. I arbetet med bilagan gjordes omvärldsstudier på internet av olika lösningar i andra kommuner. Metod för redovisning och uppföljning av utvecklingsprojektet 2012 (kapitel 3 och 4) Uppföljningen av utvecklingsprojektet har inte tidigare redovisats i någon rapport varför metoden återges mer detaljerat här, än för delrapport 1 och 2. Tillvägagångssättet för redovisning av utvecklingsprojektet hösten 2011 gick till på följande sätt. De fem fokusgrupper som personalen delades in i fick i uppdrag att på ett par A-4 sidor, sammanställa vad respektive grupp hade arbetat med, vilka analyser, slutsatser och förslag som de har kommit fram till. Detta skedde i slutet av december 2011 och i början av januari Grupperna har tillsammans med författaren, genom e-post, processat fram de slutliga texterna som presenteras i kapitel 3. Författaren har haft för avsikt att strukturera redovisningarna på ett jämförbart sätt, utan att frångå originaltexterna allt för mycket. Den 3 februari 2012 skickades en webbenkät ut till de 61 personer som har deltagit i utvecklingsprojektet hösten Syftet var att följa upp om projektet har bidragit till nya idéer, tankar, formuleringar och diskussionsfrågor kring vad som är viktigt i utvecklingen av Framtidens bibliotek. Den 17 januari avslutades möjligheten att svara på frågeformuläret. Enkäten bestod av 22 frågor med fasta svarsalternativ och tre öppna frågor. 47 personer, dvs 77 procent har valt att besvara enkäten. Resultatet redovisas i kapitel Rapportens upplägg I kapitel 2 sammanfattas delstudie 1 och delstudie 2 i biblioteksutredningen 2010 i Linköping. I kapitel 3 redovisas resultatet av utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare. I kapitel 4 redovisas den webbenkät, riktad till personalen, som skickades ut i januari 2012 med syfte att undersöka personalens upplevelser av utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek. I kapitel 5 ges en kort, sammanfattande diskussion med slutsatser. Var står biblioteksverksamheten i mars 2012? 2

9 2. Utvärdering och organisationsförändring 2.1 En organisationsförändring i tre steg I början av 2010 kom det till kommunledningens kännedom att det sedan långt tillbaka fanns problem på Linköpings stadsbibliotek med den operativa styrningen/ledningen och i frågor gällande medarbetarskap och arbetsmiljö. Signalerna ledde till ett händelseförlopp som grovt kan delas in i tre steg: Steg 1 En organisationsöversyn av Linköpings stadsbibliotek 2010 i form av två delstudier. Steg 2 En omorganisation av biblioteket våren Steg 3 En nystart genom ett utvecklingsprojekt Framtidens bibliotek hösten 2011 och en uppföljning av projektet i januari Steg 1 En organisationsöversyn i form av två delstudier Kommunstyrelsens planeringsutskott gav kommundirektören i uppdrag att se över styrning och ledning av biblioteket. 2 Våren 2010 fick Statistik & Utredningar i uppdrag att arbeta fram en plan för utredning av dels yttre organisation och ledning, dels inre ledning, medarbetarskap och arbetsmiljö på Linköpings stadsbibliotek 3. I utredningsarbetet tillsattes även en samordningsgrupp bestående av tjänstemän och fackliga företrädare 4. Biblioteket var vid den tidpunkten politiskt organiserat under utförarstyrelsen. Utredningens syfte var: att utifrån ett lednings- och personalperspektiv undersöka om verkställighet av de politiska intentionerna med biblioteksverksamheten underlättas eller försvåras med dagens organisation och uppdragsstyrning, att se över det inre arbetet vad gäller operativ styrning/ledning, medarbetarskap, samarbete, och arbetsmiljö inom biblioteket i dag, för att få underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Utredningen kom att redovisas i två separat rapporter men en kompletterande bilaga från Statistik & Utredningar i Linköpings kommun. Rapporterna är 5 : Biblioteksutredningen i Linköping Del 1. Utvärdering av yttre organisation för Linköpings stadsbibliotek. Daterad augusti Biblioteksutredningen i Linköping Del 2. Utvärdering av inre arbetsmiljö, ledning och medarbetarskap ett internt arbetsmaterial. Daterad november (Behölls som ett internt arbetsmaterial tillsvidare). Bilagan är: Biblioteksutredningen i Linköping Bilaga 2. Alternativa former att driva bibliotek. Komplement till Del 1. Datera september Ks planeringsutskott Plu 18. Dnr. KS , KS Gustafson, Lars-Åke. (2010:1). 4 Samordningsgruppen bestod av kommundirektören, kultur- och fritidschefen, utförardirektören, resultatenhetschef för biblioteket, facklig företrädare för SKTF, facklig företrädare för SACO samt utvärderare av föreliggande rapport, från Statistik & Utredningar. Samordningsgruppens uppgift var att ta fram planen för utredningsarbete och att göra avstämningar. Själva utredningsarbetet gjordes uteslutande av Statistik & Utredningar. 5 Gustafson, Lars-Åke. (2010:2). Och: Gustafson, Lars-Åke. (2010:3). Bilaga; Stolt, Carina. (2010). 3

10 Steg 2 En omorganisation av biblioteket våren 2011 Vid organisationsöversynen 2010 var Linköpings stadsbibliotek, sedan 2007 organiserat inom Utförarstyrelsen. Anledningen var en önskan om att kunna konkurrensupphandla närbiblioteken. I biblioteksutredningens delstudie , konstaterades det emellertid att marknaden för alternativa utförare nästan var obefintlig. Därmed fanns det gamla incitamentet för fortsatt organiserande under Utförarstyrelsen inte längre kvar. Vidare framkom det svårigheter med att arbeta vidare i den befintliga organisationen, med de lednings- och arbetsmiljöproblem som fanns. Till följd av studiernas resultat beslutade Kommunstyrelsens planeringsutskott i december att ge kommunledningskontoret i uppdrag att skriva fram ett förslag på en organisationsförändring. Intentionen var att Linköpings stadsbibliotek skulle övergå från en organisering under utförarstyrelsen till direktstyrning under kultur- och fritidsnämnden. Förslaget behandlades i kommunstyrelsen och därefter i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutade 8 att verksamhetsstyrning för Linköpings stadsbibliotek skulle överföras från Utförarstyrelsen till Kommunstyrelsens anställningsmyndighet med direktstyrning från kultur- och fritidsnämnden. Förberedelsearbetet för detta pågick under första kvartalet 2011 och organisationsförändringen verkställdes den 1 april Steg 3 En nystart med ett utvecklingsprojekt Framtidens bibliotek hösten 2011 och en uppföljning av projektet i januari 2012 I samband med Kommunfullmäktiges beslut om en ny organisation i februari 2011, gavs kommundirektören i uppdrag att initiera ett utvecklingsprojekt under året. Föresatsen var att frågor om ledning och styrning, arbetsmiljö och förhållningssätt, yrkesroller och yrkesidentitet m m skulle ingå som viktiga arbetsområden. En plattform för utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare 9 togs fram som underlag. I mitten av april 2011 beslutade kommunstyrelsen 10 att ge kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete under 2011 med utgångspunkt i den förslagna plattformen. I slutet av april 2011 togs en projektbeskrivning med rubriken: Projektbeskrivning av utvecklingsarbetet avseende biblioteksverksamheten under fram av kultur- och fritidschefen. En projektledare tillsattes och personalen delades in i 5 fokusgrupper med respektive utvecklingstema. Fokusgruppernas arbete beskrivs vidare i kapitel 3. Bakgrunden till teman och utvecklingsarbetet belysas i nästa avsnitt. Uppföljningsarbetet beskrivs i kapitel 4. 6 Ks planeringsutskott Plu 200. Dnr. KS Kommunstyrelsen Ks 40. Dnr. KS Kommunfullmäktige Kf 26. Dnr. KS Kommunstyrelsens förvaltning. (2011). 10 Kommunstyrelsen Ks 143. Dnr. KS Kultur- och fritidskontoret. (2011). 4

11 2.2 Fem utvecklingsområden för utvecklingsarbetet Anledningen till att utvecklingsarbetet och nystarten hösten 2011 kom att fokusera på fem utvecklingsområden kan delvis förklaras med hjälp av text från den omvärldsanalys som gjordes i delstudie 1 12 och de lednings- och medarbetarskapsundersökningar som gjordes i delstudie Nedan beskrivs de fem områdena utifrån de båda studiernas material. Utvecklingsområde 1 Folkbildningsuppdraget med stimulans av läsning, språkutveckling och informationsinhämtning (fokusgrupp 2) I Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest betonas att biblioteket förväntas bidra till allas möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället 14. En utgångspunkt är folkbildningsuppdraget i ett samhälle baserat på frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling. I ett demokratiskt samhälle ska biblioteket ha en handledande roll för människors behov av information. I Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest går följande att läsa: I en demokrati måste det finnas tillgång till bibliotek. Där alla erbjuds möjlighet att förutsättningslöst utforska de upplevelser som litteraturen kan ge och att söka kunskap och information. Bibliotek ska fungera som offentliga, självklara mötesplatser för alla medborgare, oavsett bakgrund, utbildning, plånbok eller bostadsort. Unescos folk- och skolbiblioteksmanifest är därför viktiga som vägledning i arbetet med att utveckla biblioteksverksamheter, i Sverige och internationellt. 15 Kommunfullmäktige i Linköping har antagit en särskild Biblioteksplan 16 där det konstateras det att de sociala och kunskapsmässiga klyftorna ökar i samhället: Biblioteksbesök, bokläsande och användning av internet är mycket lägre bland lågutbildade jämfört med högutbildade. Biblioteken är en av de viktigaste faktorerna i arbetet med att motverka ökad segregation och ökade orättvisor i samhället. 17 I planen betonas bibliotekets roll som kommunens lärcentrum måste förstärkas och göras mer synlig. Vidare att uppdraget för närbibliotek ligger på det läsbefrämjande arbetet riktat mot barn och unga 18. I bibliotekslagen 19 poängteras det att böcker, informationsteknik och andra medier måste anpassas för att främja språkutveckling och stimulera till läsning bland barn och unga. Vidare att det måste finnas språk och uttrycksformer för personer med olika behov, t ex för personer med funktionshinder, invandrare och andra minoriteter Gustafson, Lars-Åke. (2010:2). 13 Gustafson, Lars-Åke. (2010:3). 14 Svenska Unescorådet. (2006 s 9). 15 Ibid s Linköpings kommun. (2007). 17 Ibid s Ibid s Bibliotekslagen SFS 1996/ Ibid 8. 5

12 Utifrån detta perspektiv bildades fokusgrupp 2 med uppdraget att undersöka Teamwork med förväntad effekt att bibliotekspersonalen genom ett pedagogiskt arbetssätt inspirerar besökarna till läsning och eget skrivande samt informationssökning. Utvecklingsområde 2 Tillgänglighet i samklang med modern teknikutveckling (fokusgrupp 3) I delrapport 1 konstateras det att samhället under de senaste 20 åren har genomgått stora, såväl tekniska som värderingsmässiga förändringar och att biblioteksverksamheten inte kan stå opåverkad av detta. Omvärldens behov och efterfrågan av nya bibliotekstjänster kräver utveckling. I bibliotekslagen påpekas det att databaserad information måste göras tillgänglig för alla medborgare 21. I biblioteksplanen för Linköpings kommun 22, betonas det att intresset för böcker är stort, men att bibliotekens utlån av böcker har minskat något. Istället ställer nya kultur- och IT-baserade medievanor och nätbaserade tjänster samt nya digitala medietyper och nya krav på biblioteket att tillhandahålla teknik- och kvalitetssäkrad information. Vidare att utveckla och anpassa bibliotekets digitala tjänster på ett sätt så att de även passar för personer med funktionshinder och andra grupper med särskilda behov. Detta ställer krav på investeringar och aktiv bevakning av utvecklingen. Utifrån ovanstående bildades fokusgrupp 3 med uppdraget att undersöka Tillgänglighet med förväntad effekt att såväl det fysiska som digitala rummet utvecklas med fokus på öppettider, mediautbud, e-tjänster samt tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Utvecklingsområde 3 Omvärldsanalys med behov av samverkan mellan bibliotek (fokusgrupp 1) En följdeffekt av IT-utvecklingen är att de webbaserade sökningarna av kunskap förväntas att sudda ut gränserna mellan folk- och forskningsbibliotek alltmer. I regeringsproposition 1996/97:5 står det: Samhället präglas av en hög förändringstakt. Det är sannolikt att framtidens samhälle i än högre utsträckning än för närvarande kommer att präglas av mer fritid, av tätare arbetsbyten och byten av bostadsort. Detta kommer fortlöpande att ställa krav på nya kunskaper. Gränserna mellan vad som är skola, högskoleutbildning, fortbildning och vidareutbildning samt forskning kan bli mer otydliga. Forsknings- och folkbiblioteken kommer då sannolikt att närma sig varandra i arbetsmetoder och serviceutbud. 23 I regeringens proposition 2009/10 24 fastslås att Kungliga biblioteket (KB) bör ges ett särskilt uppdrag när det gäller att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet. De fick i också uppdrag att ta fram en plan för hur detta praktiskt skulle genomföras. I den plan som därpå togs fram av Kungliga biblioteket beskrivs samverkan mellan olika bibliotek på följande sätt: Internet och de senaste årtiondenas teknikutveckling har bland annat medfört att gränserna mellan olika typer av bibliotek suddats ut. Användarna låter sig i allt mindre utsträckning hindras av organisatoriska uppdelningar. Detta har förstärkt behovet av sammanhängande nätverk och nationella lösningar Att främja samverkan innefattar bland annat att identifiera och 21 Bibliotekslagen SFS 1996/ Linköpings kommun. (2007). 23 Regeringsproposition 1996/97:5, Proposition 2009/10:3 s Kungliga biblioteket. (2010). 26 Ibid s 2. 6

13 utveckla nationella bibliotekstjänster och system. En vidareutveckling av LIBRIS som bas för en nationell katalog har hög prioritet. Det stärker samarbetet mellan olika bibliotekstyper, och ger användarna en samlad information om bibliotekens samlingar. Som central aktör kan KB även skapa forum för samverkan mellan olika typer av bibliotek. 27 I Linköpings biblioteksplan understryks att det även är viktigt att biblioteket, i ännu högre grad, samverkar med det omgivande samhället, inte minst genom att lämna det fysiska biblioteket, för att aktivt söka upp och samverka med omvärlden för att synas utåt och finnas där människor finns. 28 Utifrån den insikten bildades fokusgrupp 1 med uppdraget att undersöka Omvärldsanalys med förväntad effekt att genom samarbetspartners såsom regional länsbiblioteket och det nationella Kungliga biblioteket förverkliga nya innovativa idéer i Linköping. Utvecklingsområde 4 Effektiva driftsform av närbibliotek (fokusgrupp 4) I Kommunfullmäktiges beslut , att flytta över den politiska styrningen till Kultur- och fritidsnämnden, fick nämnden i uppdrag att även utreda möjligheten att driva biblioteksverksamhet på närbibliotek i alternativa former. Fokusgrupp 4 fick därför uppdraget Närbibliotek med förväntad effekt att pröva intraprenadlösning 30 med förväntad effekt såsom lägre kostnader, flexibilitet och anpassning, mindre detaljstyrning, innovationskraft och kreativitet samt snabbare och smidigare beslutsvägar. Utvecklingsområde 5 Ledning och medarbetarskap (fokusgrupp 5) I början av 2010 fick kommunledningen, som det redan har beskrivits, signaler om att det sedan lång tid tillbaka, fanns problem med den operativa styrningen/ledningen och i frågor gällande medarbetarskap och arbetsmiljö. I biblioteksutredningens båda delrapporter 2010 utredningen 31, framkom det också mycket tydligt i svaren på enkät- och intervjufrågor, att bibliotekspersonal, chefer och andra strategiskt utvalda personer ansåg att arbetsklimatet på biblioteket inte varit det bästa de senaste åren. Varefter utvärderingsarbetet gick framträdde komplicerade konfliktmönster. Dessa påstogs även ibland ha påverkat bemötandet gentemot besökare på biblioteket. I utredningen framkommer två huvudkonflikter. Ett mellan personal och personal och ett mellan ledningen och personal. Dessa problematiseras i de två avsnitten nedan. Konflikt personal-personal Två yrkesroller och individuella positioneringar, traditioner och attityder eller personliga positioneringar? Ett försök att förstå konflikterna mellan personal och personal handlar om bemanning, arbetsuppgifter och roller på biblioteket. Idag finns två huvudgrupper; bibliotekarier och biblioteksassistenter med olika utbildning, bakgrund och mål. I en magisteruppsats 32, på biblioteks- 27 Ibid s Linköpings kommun. (2007 s 10). 29 Kommunstyrelsen Ks 40. Dnr. KS Och; Kommunfullmäktige Kf 26. Dnr. KS Intraprenad är en driftsform inom den kommunala sektorn. Personalen är fortfarande kommunalt anställda. Driften bekostas av kommunen och av olika avgifter. Den stora skillnaden är att budgetperioden enligt avtalet är fyra år, i stället för den vanliga ettårsbudgeten. Överskott/underskott följer med under driftsperioden. 31 Gustafson, Lars-Åke. (2010:3). Och; Gustafson. Lars-Åke. (2010:2). 32 Lindvall, Olof. och Meyer, Sarah. (2008). 7

14 högskolan i Borås 2008, presenteras intervjuer med båda yrkesgrupperna. I uppsatsen beskrivs att det sedan länge är allmänt känt att relationen mellan yrkesgrupperna ibland kan vara spänd, men att fältet är outforskat. I magisteruppsatsens resultat beskrivs, en bild av att de intervjuade assistenterna har en stark grupptillhörighet men dålig självkänsla och underlägsenhetskänslor samtidigt som att de är en ambitiös, engagerad yrkesgrupp vilken ofta besitter stor informell kompetens. De intervjuade bibliotekarierna, som har intervjuats, beskrivs som en yrkesgrupp med många individualister som ogärna utför arbetsuppgifter som tillhör assistenternas område. Konflikter om vem som har adekvat kompetens för vissa uppgifter, vem som ska göra vad följer med detta. Resultaten kan inte generaliseras till Linköpings stadsbibliotek, men i de två delrapporterna i biblioteksutredningen om Linköpings stadsbibliotek, framkommer flera system av konfliktmönster om vem som har rätt kompetens för att göra vad på biblioteket, där vissa inslag påminner om resultatet i magisteruppsatsen. Orsakerna och uttrycken förefaller emellertid vara än mer komplexa i Linköping, än att de enbart kan härledas till att gälla spänningar mellan två yrkesgrupperna. Det förefaller som om det även handlar om individuella positioneringar, traditioner, värderingar, attityder och förhållningssätt där vissa mönster sträcker sig långt tillbaka i tiden. En fråga 2010 var hur de två yrkesgrupperna och de olika individerna, med sina olika kompetenser och erfarenheter kan komplettera varandra på bästa sätt och hur traditioner, individuella positioneringar skulle kunna brytas och förändras till någonting positivt. Vidare hur ett gott arbetsklimat med samarbete, ett gott och respektfullt bemötande och en bra kommunikation skulle kunna byggas upp, såväl mellan medarbetare, som mellan medarbetare och ledning. Stor polarisering i frågan om förtroende för biblioteksledningen Samtidigt som konflikter mellan personal och personal beskrivs förefaller det som om den största konflikten 2010 fanns mellan ledning och personal. I de båda delrapporterna riktades kritik, från såväl personal som kringverksamheter, gentemot den lokala biblioteksledningen, för att den inte har kunnat hantera situationen utan snarare förstärkte de konflikter som fanns och även skapade nya. Bland annat hävdas att ledningen valde att ställa sig lojala med vissa personer och att på olika sätt premiera dessa med roligare och intressantare arbetsuppgifter, bättre lönetillägg etc. Vidare att den samtidigt vände sig emot vissa andra personer, som i olika frågor intog en kritisk position. Det påstås också att ledningen använde sig av olika repressalier mot de senare, som att ge dem sämre arbetsuppgifter, lägre lönetillägg etc. I enkätundersökningen, riktad till personalen framkom att det fanns en stor polarisering i förtroendet för dåvarande bibliotekschef. Det var främst biblioteksassistenter som uttalade ett mycket starkt förtroende för bibliotekschefen, medan främst bibliotekarier uttalade ett mycket lågt förtroende för bibliotekschefen (Se bilaga 3). Kritik fanns även mot att bibliotekariers kompetens inte togs tillvara, att informationen och kommunikationen inte var bra. Flera hävdar också att ledningen snarare motarbetade utveckling inom de fyra tidigare beskrivna utvecklingsområdena, än befrämjade den. Ledningen i sin tur härleder alla problem och konflikter till positioneringar, beteenden och ageranden bland viss personal. 8

15 Det kan tilläggas att i Linköping beskrev även de fackliga organisationerna, intervjuade representanter på Länsbibliotek Östergötland och i kringverksamheterna, politiker i Kulturoch fritidsnämnden och tjänstemän på Kultur- och fritidsförvaltningen, att deras samarbete med biblioteksledningen inte fungerade tillfredställande. En intressant notering i utredningsarbetet är att liknande konflikter/konfliktmönster mellan personal och ledning även fanns på andra bibliotek vid denna tidpunkt (2010), t ex på Stockholms stadsbibliotek 33,34,35, Kungliga biblioteket 36,37 och Malmö stadsbibliotek 38. Gemensamt är att verksamheterna deltog i en förändringsprocess där gammal organisationen mötte nya krav och utmaningar och att personalen mådde dåligt efter flera omorganisationer och upprepade nedskärningar (Se vidare bilaga 2). Summering av ledning och ledarskap Utifrån den bakgrund som beskrivs ovan bildades fokusgrupp 5 Ledning och medarbetarskap med förväntad effekt såsom kreativ kommunikation, gott samarbete, tillvaratagande av varandras kompetenser. Vad krävs för att biblioteket ska vara inspirerande och välkomnande både för dem som arbetar på och för dem som besöker biblioteken? 2.5 Sammanfattning av kapitel 2 I kapitlet beskrivs hur biblioteksutredningen 2010 ledde fram till att Linköpings stadsbibliotek organiserades inom Kultur- och fritidsnämnden våren Detta av två skäl, dels att incitamentet att kunna konkurrensutsätta närfilialerna inte längre fanns, då det saknades en marknad för detta, dels att det inte fanns förutsättningar för dåvarande ledning att lösa de lednings- och arbetsmiljöproblem som fanns på biblioteket. Vidare beskrivs hur biblioteksutredningens första två delrapporter fungerade som inspiration till innehåll i utvecklingsprojektet med de fem fokusområdena; omvärldsanalys, ett pedagogiskt förhållningssätt för att inspirera besökarna till läsning/eget berättande/ informationssökning, bibliotekets tillgänglighet, utveckling av effektiva driftsformer/intraprenad samt ledning och medarbetarskap. 33 Björkman. Anna. (2010). 34 Mattias Pleijel. (2010). 35 Grandinsson. Lars. (2010). 36 Barkman, Clas. (2010). 37 Samuelsson, Mari-Louise. (2010) 38 Erichs, Johan. (2010:1). 9

16 3. Utvecklingsprojektet hösten 2011 Resultat av arbetet i fem fokusgrupper I detta kapitel beskrivs vad nystarten inom kultur- och fritidsnämndens ledning med utvecklingsprojektet Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare resulterade i. 3.1 Bakgrund Bild: På väg mot en studieresa. Plattform och mål för projektet och uppföljning av det I en skrivelse från Kommunstyrelsens förvaltning, som blev en plattform för utvecklingsprojektet 39 fastslås att utvecklingsarbete under 2011 ska lägga grunden för Linköpings stadsbibliotek att kunna utvecklas till ett Framtidens bibliotek, bra för medborgare och medarbetare. En förutsättning var att alla medarbetare och ledning inom Linköpings stadsbibliotek skulle involveras, med styrning från Kultur- och fritidsnämnden och kultur- och fritidschefen. Viktiga honnörsord var allas delaktighet och möjligheter att påverka. Externa föreläsare och inspiratörer skulle ge utvecklingsarbetet energi och idéer. I plattformen slås det fast, att ur ett nationellt perspektiv definiera folkbibliotekens roll i samhällsbyggandet som kvalitetssäkrare av demokratin genom fri tillgång till all information. Vidare att nyttan med folkbiblioteken definieras genom stödprocesser för läsning, integration, tillgänglighet, lärande, kommunikation och upplevelser. I slutet av april 2011 formulerades en projektbeskrivning. 40 Fyra mål sattes då upp: Att öka tillgängligheten till biblioteken för kommuninvånarna via öppettider, e-tjänster och handikappanpassning. Att erbjuda ett aktuellt och attraktivt mediautbud. Att låntagarna upplever personalen som kunniga och trevliga. Att forma goda arbetsplatser präglade av förtroende för ledningen, respekt för varandras profession och ett tillåtande klimat. 39 Kommunstyrelsens förvaltning Skrivelse. Framtidens bibliotek, bra för medborgare och medarbetare förslag till utvecklingsarbete. Dnr Ks Kultur- och fritidsnämnden Dokument. Projektbeskrivning av utvecklingsarbetet avseende biblioteksverksamheten under

17 Projektets uppstart i enlighet med plattformen I projektplanen anges att utvecklingsarbetet skulle inriktas mot fem fokusområden. Arbetet skulle bedrivas på ett sätt att medarbetare och ledning skulle utveckla ett gemensamt förhållningssätt med syftet att öka motivation och trivsel bland de anställda samt service och nöjdhet bland bibliotekets besökare. Följande fem fokusgrupper en för varje område bildades bl a med stöd i den omvärldsorientering som beskrivits i kapitel 2: 1. Omvärldsanalys med förväntad effekt att genom samarbetspartners såsom det regionala länsbiblioteket och det nationella Kungliga biblioteket, förverkliga innovativa och kreativa idéer om framtidens bibliotek i Linköping. 2. Teamwork med förväntad effekt att bibliotekspersonalen genom ett pedagogiskt arbetssätt inspirerar besökare till läsning och eget skrivande samt informationssökning. 3. Tillgänglighet med förväntad effekt att såväl det fysiska som det digitala rummet utvecklas med fokus på öppettider, mediautbud, e-tjänster samt tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. 4. Närbibliotek med förväntad effekt att pröva intraprenadlösningar med flexibilitet, anpassning, mindre detaljstyrning, innovationskraft och kreativitet samt snabbare och smidigare beslutsvägar. 5. Ledning och medarbetarskap med förväntad effekt såsom kreativ kommunikation gott samarbete och tillvaratagande av varandras yrkesroller och kompetenser. Vad krävs för att biblioteket ska vara välkomnande och inspirerande både för dem som arbetar där och för dem som besöker biblioteken? Gruppindelningen skedde företrädesvis utifrån den anställdes önskemål, med viss styrning från kultur- och fritidschefen, för att åstadkomma så bra sammansatta grupper som möjligt. Fokusgruppernas arbete förväntades, enligt plattformen, att resultera i handlingsplaner för respektive fokusområde. Till varje fokusgrupp utsågs en gruppledare. De fem fokusgruppsledarna och en representant från biblioteksledningen koordinerade utvecklingsarbetet under styrning av kultur- och fritidschefen. Projektet inleddes med att samtliga biblioteksanställda fick en heldags kickoff kombinerat med studiebesök och en inspirationsföreläsning med frilansjournalisten Carlos Rojas på temat Medborgardialog om framtidens bibliotek. Dialoger genomfördes sedan av en fokusgrupp med en utvald grupp medborgare. Syftet var att tillsammans lyfta blicken i ett kreativt och framåtsyftande tankearbete och formulera några utgångspunkter för det fortsatta utvecklingsarbetet. Under utvecklingsarbetet erbjöds alla medarbetare inom biblioteket bland annat tre ytterligare inspirationsföreläsningar med följande teman: Gränsöverskridande samarbete (statsvetare Per Skoglund) Kungliga bibliotekets samordningsansvar (riksbibliotekarie Gunnar Sahlin) Möjliga samverkansprojekt (länsbibliotekarie Kerstin Olsson) Som avslutning fick fokusgrupperna under tre dagar kommunicera resultatet av projektet med varandra. Varje dag behandlades ett av de fem fokusarbetena. Grundtanken var att använda kommunikation som verktyg för att implementera nya idéer och arbetssätt. 11

18 Uppföljning och utvärdering En plan för uppföljning och utvärdering bifogades i plattformen 41. I den fastslogs det att: Ansvaret för utvecklingsarbetet åvilar Kultur- och fritidsnämnden, som säkerställer uppföljning av arbetet från kultur- och fritidschefens sida, genom regelbunden återrapportering vid nämndens sammanträden. Kultur- och fritidschefen avrapporterar utvecklingsarbetets fortskridande till kommundirektören vid ordinarie månadsvisa medarbetarsamtal. Kommunstyrelsens planeringsutskott ges kvartalsvisa avstämningar under Utvecklingsarbetet Framtidens bibliotek bra för medborgare och medarbetare ska utvärderas av Statistik- och utredningar och avrapporteras till Kommunstyrelsen under första halvåret I utvärderingen kommer medarbetarenkäterna från 2009 och 2010 att följas upp och en kundnöjdhetsenkät att genomföras. I projektbeskrivning 42 fastslås också: Medarbetarenkät genomförs kvartal Sjukfrånvaron följs upp. Redan befintlig statistik och befintliga nyckeltal ska användas. Kundnöjdhetsenkät genomförs efter utvecklingsprojektet. Under hösten 2011 var kultur- och fritidschefen, projektledaren och utvärderaren från Statistik & Utredningar (författare till föreliggande rapport) överens om att det var för tidigt att följa upp medarbetarenkäten från 2009 respektive Detsamma gällde utvärdering av kundnöjdhet. Anledningen är att utvecklingsarbetet ännu bara låg i en fas där idéer hade tagits fram och ännu inga konkreta insatser har realiserats. Ovanstående personer var också överens om att följande punkter kunde följas upp och redovisas till Kultur- och fritidsnämnden under mars 2012: En slutrapport med beskrivning/sammanfattning av biblioteksutredningen, omorganisationen och nystarten i form av utvecklingsprojektet hösten En redovisning av resultatet av utvecklingsarbetet hösten En redovisning av en webbenkät riktad till all personal med frågor om upplevelser av projektet Nedan redovisas i varsitt avsnitt de fem fokusgruppernas arbete i korthet. Det ska noteras att det på biblioteket finns betydligt utförligare rapporter, som fokusgrupperna själva har producerat. 41 Kommunstyrelsens förvaltning. (2011). 42 Kultur- och fritidskontoret. (2011). 12

19 3.2 Bättre omvärldsanalys Fokusgrupp 1 Bakgrund Fokusgrupp nummer 1 beskriver att omvärlden förändras i allt snabbare takt och att biblioteken är en del av denna värld. Detta gäller inte minst den tekniska utvecklingen som påverkar informationssektorn. Det gör det nödvändigt att hitta förhållningssätt till nya medietyper, nätbaserade tjänster och sociala medier. Gruppen har genomfört en s k SWOT-analys 43, dvs de har haft för avsikt att försöka identifiera svagheter, styrkor, hot och möjligheter på biblioteket i Linköping idag. I arbetet har gruppen också dels tagit fram konkreta förslag på insatser för att möta en föränderlig omvärld, dels tagit fram en modell för ökad omvärldsbevakning. Gruppen ger också exempel på intressanta föreläsningar, kurser, konferenser och studiebesök som de har genomfört under projekttiden, hösten 2011, bl a ett studiebesök på Kungliga biblioteket med en föreläsning av frilansjournalisten Carlos Rojas om hur han arbetar med medborgardialoger. Några andra intressanta föreläsningar/seminarier som omnämns är Nya bibliotek, nya bibliotekarier, Riva vägar, bygga broar samt framtidsseminariet Vision och vilja. Några i gruppen gjorde också ett studiebesök till Malmö Stadsbibliotek och två medarbetare deltog i seminariet Utvärdering för verksamhetsutveckling. Analys av nuvarande situation på biblioteket Bibliotekets styrkor idag Gruppen hävdar i sin analys att biblioteket idag främst har följande styrkor: Kompetent och kreativ personal. Tidig kontakt med breda användargrupper och en välkänd affärsidé (gratis utlån av medier). Bibliotekets svagheter idag Gruppen menar att biblioteket idag främst har följande svagheter: Låg personaltäthet. Avsaknad av en organisation som kan hantera nya idéer och oklarheter vad beträffar varumärket och uppdraget. Biblioteket har t ex inte haft fungerande avdelningsmöten på senare år, diskussionsmöten eller andra bra diskussionsforum. Bibliotekets möjligheter idag Gruppen menar att biblioteket idag främst har följande möjligheter till utveckling: Det går att utveckla en organisation och struktur som bättre tar tillvara personalens idéer. Det går att utveckla bättre samarbete med andra bibliotek. Det går att utveckla bättre samarbete och dialog mellan biblioteket och medborgare. 43 SWOT är en förkortning av de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats". Analysmetoden är ett vanligt förekommande företagsekonomiskt planeringshjälpmedel för att försöka identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. 13

20 Det går att utveckla bättre samarbete och dialog mellan biblioteket och beslutsfattare. Mer kompetensutveckling för personalen. Det skulle gå att tillsätta en egen systemutvecklare för att utveckla hemsida/webb och ett eget intranät. Bland hoten nämns bristfälliga statistiska utvärderingar, politikers mandatperioder (bristande förutsägbarhet), självcensurerande i idéfasen och klimat som inte uppmuntrar och tar tillvara på den så viktiga idéfasen. Förslag på förändringar för att möta nya krav från omvärlden Ökat samarbete med andra bibliotek Då det gäller möjligheten att utveckla ett samarbete med andra bibliotek, avses främst Kungliga biblioteket (KB), Linköpings universitetsbibliotek och Länsbibliotek Östergötland. Fokusgruppen framhåller att Kungliga biblioteket, med sin nya roll som nationell samordnare 44, blir en allt viktigare aktör i den svenska bibliotekssektorn. KB kommer att arbeta tillsammans med andra bibliotek i tre olika slags referensgrupper: Nationella referensgruppen, expertgrupper inom en rad områden och tillfälliga idégrupper. Gruppen menar Linköpings stadsbibliotek bör eftersträva: att vara representerade i Kungliga bibliotekets referensgrupper. Några expertgrupper som bedöms vara av särskilt intresse är: Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning, Expertgruppen för digitalisering och bevarande och Expertgruppen för bibliotek i utbildning och lärande samt Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling. När det gäller samarbetet med Linköpings universitetsbibliotek, beskriver gruppen att de till och från har haft olika former av samarbete. Några konkreta förslag för att påbörja ett mer utvecklat samarbete är: att sända representanter till några av varandras personalmöten, att utse en kontaktperson på varje bibliotek, att pröva på att arbeta hos varandra en del dagar. Då det gäller Länsbibliotek Östergötland, med vilka samarbetet är mest utvecklat, är gruppens förslag: att den nya utvecklingskonsulenten som håller på att rekryteras av Länsbibliotek Östergötland, blir den främsta samarbetspartner. Gruppens förslag på andra förändringar på kort sikt Gruppen ger i ett internt dokument en rad förslag på sådant som är möjligt att genomföra på kort sikt för att möta en föränderlig omvärld. Två förslag som de särskilt vill betona är: Införa guidad visning för mobiltelefoni genom t ex qr-koder, 45 av hur man hittar i biblioteket, av hur man skaffar lånekort, lånar och söker i katalog och med möjlighet att ha t ex temavisningar av den offentliga konsten i huset. 44 Se avsnitt 2.2, under avsnittet Utvecklingsområde 3 Omvärldsanalys med behov av samverkan mellan bibliotek där Kungliga bibliotekets framtida roll som nationell samordnare beskrivs. 45 Qr-kod är en förkortning för Quick Response; en fyrkantig kod som kan avläsas med mobilen. 14

21 Arbeta mer med att utveckla biblioteksrummet, för att väcka nyfikenhet och läslust samt för att kunna arbeta mer medvetet med litteraturskatten i bibliotekets magasin. Det kan gälla att utveckla t ex lyrikrum, serietek, barndomsbiblioteket, filosofiska rum, själens rum, permanent scen, miljöer för bokcirklar för allmänheten, bättre skyltmöjligheter och boktips-app i mobilen 46. Gruppens förslag på andra förändringar på lång sikt Gruppen ger även en rad förslag på sådant som är möjligt att genomföra på lång sikt för att möta en föränderlig omvärld. Ett förslag som de särskilt vill betona är: Inrätta nya bibliotekslokaler på välbesökta platser, t ex vid trädgårdstorget (bland alla busshållplatser), i Ikanohuset etc, för att nå ut till nya människor som rör sig i stadskärnan och testa nya sätt att utföra verksamheten enligt principen; Du ska inte behöva gå till biblioteket biblioteket ska finnas där du går. Förslag till framtida omvärldsbevakning En fråga som grupp 1 ställer är hur omvärldsbevakningen ska organiseras i framtiden. Gruppen föreslår följande: att bibliotekets alla medarbetare bör vara spanare och att det ska vara en prioriterad uppgift, dvs ansvaret ska inte ligga på en eller ett par medarbetare utan alla ska vara involverade i detta lagarbete, att spaning kan göras oplanerat och fortlöpande genom att personalen är nyfiken och har alla sinnen öppna för saker i omvärlden, att alla även ska ägna sig åt en mera medveten och planerad omvärldsbevakning och att den ska vara så bred och allmän som möjligt och inte bara omfatta det specifika, egna ämnesområdet, att internet är den främsta informationskällan och att en sovring av materialet är nödvändig, dvs att göra ett relevant urval av tidningar, tidskrifter, fackpress, rapporter, bloggar, diskussionsgrupper, nyhetsbrev, offentliga sidor m m som de bevakar. Kanske behövs någon form av fördelning bland personalen för att det inte ska kännas övermäktigt? att alla som har funktionsansvar dessutom bör vara ansvariga för omvärldsbevakningen för just sin funktion, t ex medieutveckling, katalog, system, marknadsföring. och att det är viktigt att resultatet på enkelt sätt förs vidare främst till utvecklingsgruppen, att införa en funktionsbrevlåda, dvs en idélåda där personalen snabbt och enkelt kan dela med sig och framföra sina idéer och intryck, att upprätta en samordnande utvecklingsgrupp för omvärldsbevakning, bestående av ungefär fyra personer, med ett deltagande som roterar mellan olika personal, kanske på två-tre år åt gången, att verksamhetsutvecklaren tillsammans med utvecklingsgruppen bör ha en insamlande och drivande funktion för den omvärldsbevakning som spanarna och funktionsansvariga utför. 46 Här anges en rad lokala miljöer som exempel, vilka inte förklaras närmare här, utan får fungera som en intern kommunikationsapparat. 15

22 Utvecklingsgruppen bör utföra allmän bevakning en s k PEST-analys 47 vad gäller Politiska, Ekonomiska, Sociala och Tekniska förändringar i vår omvärld. Gruppen förslår också att använda FIBAK-modellen 48 eller annan närliggande metod i sitt operativa arbete. Figur 1 Grupp 1:s förslag på modell för stadsbibliotekets omvärldsbevakning 3.3 Utveckling av pedagogiskt arbetssätt för att inspirera medborgarna till läsning, berättande och informationssökning Fokusgrupp 2 Bakgrund Fokusgrupp 2 beskriver att de har arbetat fram ett förslag på hur ett pedagogiskt arbetssätt i personalgruppen bör se ut då det gäller att inspirera medborgarna till läsning, berättande och informationssökning. De menar att detta kan ge glädje både vad gäller förströelse, lärande och personlighetsutveckling. Gruppen hade från början i uppdrag att arbeta med hur personalen kan inspirera medborgarna till läsning, eget skrivande och informationssökning. De valde att istället för inspirera till eget skrivande fokusera på det vidare begreppet berättande (i vilket skrivande är en beståndsdel). Gruppen skriver att läsning av skön- och facklitteratur vidgar vyer och ger förståelse för andra människor, kulturer och svunna tider. Litteraturen hjälper människor att förstå sig själva, stärka sin identitet och hitta likasinnade samt att bejaka glädje och bidra till delad sorg i svåra stunder. Vidare anför de att litteraturens goda inverkan på individen borde ge vinster även på samhällelig nivå, om ett land befolkas av litterata, kreativa och empatiska individer. De menar också att den som behärskar skriftspråket har större chanser att göra sin röst hörd i samhället. Vidare att s k informationskompetens, dvs att själv kunna söka och kritiskt granska information är en grundläggande mänsklig rättighet och ger makt åt den enskilde att kunna uppnå mål på personliga, sociala, studie- och yrkesmässiga plan. 47 PEST-analys är en förkortning av Politiska, Ekonomiska, Sociala och Tekniska förändringar i vår omvärld. 48 Med FIBAK-modellen avses att man använda sig av faserna Fokusering, Insamling, Bearbetning, Analys och Kommunikation som arbetsmetod. Begreppet är hämtat från: Nelke, Margareta. (2006 s 9). 16

23 Analys av nuvarande situation Definition av ett pedagogiskt arbetssätt I gruppens resonemang runt vad ett pedagogiskt arbetssätt innebär för personalgruppen, framhåller de att det finns två viktiga hörnstenar. Dessa är: 1. Det är viktigt att vi är medvetna om vår egen kompetens och den kompetens som besökaren själv har. Vi vill lära ut vad vi kan, men vi vill också lära oss av våra besökare. 2. Det är viktigt att vårt arbete är genomtänkt. Att när vi arbetar med läsning, berättande och informationssökning hänger teori och praktik ihop. Varje moment är en del i en logisk struktur. Biblioteket en viktig funktion i ett öppet och demokratiskt samhälle Gruppen menar att tillgång till information är en av de saker som utmärker en demokrati och att biblioteket har en viktig funktion i ett öppet och demokratiskt samhälle. Några viktiga argument för detta ges: Folkbiblioteket är en av få institutioner i samhället vars lokaler, är öppna för alla som bor här eller besöker landet, utan kostnad. Biblioteket erbjuder en mötesplats för alla. På biblioteket finns fri information och kultur, i en mängd medieformer tillgängligt i varierande svårighetsgrad och på olika språk. Genom ett vidgat textbegrepp innefattas även t ex bild, film och digitala medier. På biblioteket finns personal, som är välutbildad, serviceinriktad och finns till för användaren genom att bidra med hjälp, systemkunnande, kännedom om samlingar och litteratur. Biblioteket bidrar till att öka medborgarnas informationskompetens dvs förmåga att söka, sålla och kritiskt granska information, vilket i hög grad bidrar till utveckling, välstånd och frihet samt möjliggör för människor i alla samhällsskikt att söka, värdera, använda och fritt skapa information. I vår digitaliserade värld ingår även att behärska webbaserade tjänster för att få tillgång till information och vara en aktiv samhällsmedborgare. Biblioteket och nya media verksamheten måste anpassas efter samhällets utveckling Gruppen beskriver samhällets förändring vad t ex gäller sociala medier och att biblioteket behöver anpassa sig därefter: Biblioteket har tidigare inte arbetat med sociala medier. Diskussioner behöver föras kring bibliotekets framtid i en digital värld, då kanske majoriteten av befolkningen läser e-böcker. Då kommer bibliotekets och bibliotekariens roll vara en annan. 17

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Barr amma baro! Antingen lär man ut, eller så lär man in! Ordspråk från Somalia

Barr amma baro! Antingen lär man ut, eller så lär man in! Ordspråk från Somalia Barr amma baro! Antingen lär man ut, eller så lär man in! Ordspråk från Somalia Arbetsplatsbaserat lärande Göra nytt Göra Testa nya idéer, ändra rutiner Ny kunskap, föreläsning, workshop Konkreta upplevelser

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Innehåll Målbild 2020 Organisationsgrundande principer Organisationsskiss den administrativa

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004

Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004 05-08-01 Adm-2001-00016 1 Landstingsstyrelsen Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004 Inledning Under år 2001 har arbetet med att utveckla AdmTjänst pågått utifrån de fem perspektiv som fastställts

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Medarbetare Drygt 3600 medarbetare Bred kompetens inom exempelvis: skola omsorg kultur bibliotek

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Till Partsrådets konferens kring omvärldsbevakning - 8 och 9 april 2013

Till Partsrådets konferens kring omvärldsbevakning - 8 och 9 april 2013 Till Partsrådets konferens kring omvärldsbevakning - 8 och 9 april 2013 Partsrådet är både unikt och spännande Lite om Partsrådet Partsrådet är en ideell förening, där centrala parterna (Arbetsgivarverket

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

Biblioteksplan. 1 Bakgrund

Biblioteksplan. 1 Bakgrund Biblioteksplan 2010-2015 1 Biblioteksplan 1 Bakgrund... 3 Bibliotekslagen... 3 Biblioteken och Lidingös vision... 3 Arbetsprocessen... 3 2 Förutsättningar och genomförande... 4 Bibliotekens roll i en föränderlig

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer