Fler företag ger fler jobb och bättre välfärd!

Transkript

1 Fler företag ger fler jobb och bättre välfärd! En rapport över näringsliv och arbetsmarknad 2010 i valkretsen Västra Götaland Norras 13 kommuner Av Penilla Gunther, förstanamn på riksdagslistan

2 2 Förord För fyra år sedan skrev jag en rapport om förutsättningarna för jobb och företagande i valkretsen Västra Götaland Norra. Nu följer jag upp en del av det i den här nya rapporten Fler företag ger fler jobb och bättre välfärd. Jag har granskat fyra centrala områden; arbetslöshet utanförskap, tillväxten i företagande inklusive turismen, och den sociala ekonomin, samt hälsa. I visionen om det kristdemokratiska samhället finns det en plats och en uppgift för alla. Men människovärdet hänger inte på om man kan utföra en nytta för samhället det finns där oberoende personliga möjligheter och förutsättningar. Mitt motto i valkampanjen är Jag vill jobba för en arbetsmarknad, där vars och ens förmåga räknas till 100%! Den vanligaste frågan alla får som möter nya bekanta, är och vad jobbar du med? För många människor är ett arbete en symbol för delaktighet i samhället; man är med och bidrar till utvecklingen i stort och till sin egen försörjning. Tyvärr är det många som inte har ett arbete i Sverige idag, av olika skäl. Tyvärr är det också alltför många företag där behovet finns att anställa, men man vågar inte. Det blir en ond spiral då de som jobbar får jobba för mycket medan det finns de som inte jobbar alls. Det vill vi kristdemokrater ändra på genom ett nytt tänkande i näringslivs och arbetsmarknadspolitiken. Den här rapporten är tänkt att vara ett verktyg för genomförandet. Jag presenterar statistik så nära som möjligt, på kommunal nivå. När det varit möjligt har jag även jämfört statistik över tid. Siffrorna talar sitt tydliga språk. De visar att arbetslösheten är hög, nyföretagandet inte är så högt som det kunde vara och att många lever på förtidspension, sjukbidrag eller försörjningsstöd. Förra valet hade Socialdemokraterna styrt Sverige i tolv år. Min övertygelse var då liksom nu, att en regering med starkt kristdemokratiskt inflytande kommer att förbättra näringsklimatet för företagare och öka tillväxten. Därmed skapas nya jobb och den negativa känslan av utanförskap kan brytas så att fler får vara med i samhället. Därigenom ges också bättre möjligheter till en bättre välfärd. Rapporten har skrivits av mig, Penilla Gunther, kristdemokratisk riksdagskandidat för Västra Götaland Norra, och jag svarar för innehållet i rapporten. Jag har en bakgrund inom detaljhandel, egen firma, utbildningsansvarig och konsult inom organisationsutveckling, internationell projektsamordnare inom mötesindustrin samt som verksamhetschef för Coompanion Fyrbodal som jobbar med företagsstart & utveckling. Ett varmt tack riktas särskilt till följande personer som gett av sin tid för att berätta om sin verksamhet, organisation med mera utifrån olika perspektiv och som lämnat önskemål: Ale Annika o Jonas Henriksen på Evert Bilverkstad AB, Nödinge och Göran Tilly, Kollanda Grus AB, Tage Lindström om utbildning Bengtsfors Cecilia Berg, näringslivssekreterare Bengtsfors Utvecklings AB och Klas Norrbohm, CoMan AB Dals Ed Gun Holmquist, Luthagård Färgelanda Carina på DalsSpira Mejeri AB och Ulrika Lind på Dagsholm Hotell & Konferens AB Lerum Föräldrar i Lerums kommun, FILK Mellerud Jonas på Vita Sandars Camping Trollhättan Marianne Carlsson, Primapraktiken AB, Hans-Peter Bolle, Granngårdens Vårdcentral, Jan-Åke Johnsson och ledningsgruppen på SAAB Automobile AB, Kjell-Åke Johansson, Innovatum AB samt Finska föreningen/pensionärsföreningen Vårgårda Vårgårda Möte (organisationen bakom) Unga Synskadade i Väst Och alla andra personer jag fått möjlighet att träffa under valrörelsen, tack! Trollhättan den 16 september 2010 Penilla Gunther Mobil: Hemsida: penilla.nu penilla.gunther@kristdemokraterna.se Västra Götaland Norra distriktet Östra Vägen Vänersborg

3 3 Sammanfattning Jag tror på valkretsen och de människor som bor här. Jag tror också på samarbete mellan enskilda, företag och den ideella sektorn för att öka tillväxten, förbättra hälsan och framtidstron. Men: Antalet arbetsställen i valkretsen har minskat till nästan hälften under perioden ! Lågkonjunkturens verkningar har slagit hårt mot området. Företagsklimatet i kommunerna har fortfarande Vårgårda och Alingsås i topp, och Herrljunga har förbättrat sitt resultat med 96 steg! Färgelanda har däremot backat med 57 steg. Alingsås, Trollhättan och Lerum ligger fortfarande högst i antal startade företag. Mest förvånande är kanske Vårgårda som minskat i antal nystartade företag. Alldeles för många elever går ur grundskolan utan godkända betyg. Endast fem av 13 kommuner har blivit bättre under de fyra åren som gått, och då från helt olika nivåer. Mellerud har gått från 26% icke godkända ner till 41%! Penilla Gunther penilla.nu Fler samarbeten skulle kunna etableras mellan liknande företag, där inte avståndet egentligen är särskilt stort, men man känner inte till varandra. Valkretsen innehåller till exempel många små och medelstora företag som producerar livsmedel, men största fokus ligger fortfarande på fordonsindustrin och dess underleverantörer. Fler vård och omsorgsföretag liksom företag inom hushållsnära tjänster som komple- ment till dessa, har börjar komma men är beroende av politiska beslut i kommunerna om Lagen om Valfrihet, LOV:en. Endast sju av 13 kommuner har än så länge beslutat att införa LOV:en. Antalet invånare har ökat marginellt i de flesta av valkretsens kommuner. Alingsås och Vänersborg ligger närmare varandra nu, och Lerum har blivit näst största kommun med en ökning på nära invånare! Turismens effekter är svår att mäta, eftersom valkretsens kommuner ligger i flera områden; Fyrbodal och Sjuhärad i första hand. Men totalt sett har det blivit fler gästnätter i hela Västra Götaland. Infrastrukturförbättringar i form av både teknik och vägar, är önskvärt i alla delar av valkretsen. Ska man kunna driva företag ute på landsbygden måste Internet fungera likaväl som transporter av varor och tjänster. Vägarnas underhåll är alltid en fråga som kommer upp i diskussioner med företag och föreningar. Kommunerna skulle kunna underlätta för människor med arbetshinder genom att starta upp sociala företag, som är arbetsintegrerande och ett steg på vägen till egen försörjning. Om fler kommer i arbete, kommer förmodligen ohälsotalen att minska. Som det ser ut idag har det minskat totalt sedan 2006, men ligger fortfarande högt i samma kommuner, Färgelanda, Mellerud, Lilla Edet och Herrljunga. Dessa kommuner har gemensamt att jord och skogsbruk är en viktig näring, men även tillverkningsindustrier i varierat antal som drabbats av den ekonomiska krisen. Lerum, Ale och Alingsås ligger bäst till i lägsta ohälsotal.

4 4 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Innehåll 4 Bakgrund fakta om valkretsen 5 Arbetsmarknad 6 Företagande 8 Turism 11 Utanförskap hälsa 12 Social ekonomi 14 Uppföljning av löften

5 5 Bakgrund fakta Valkretsen Västra Götaland Norra är det som tidigare var Älvsborgs län, och de två valkretsarna norra och södra Älvsborg. Bengtsfors Åmål Dals Ed Färgelanda Mellerud Vänersborg Trollhättan Lilla Edet Vårgårda Ale Alingsås Lerum Herrljunga Valkretsen består av 13 kommuner, och gränsar i norr till Norge, Värmland och Västra Götaland Västra (f.d. Bohuslän) och i söder till Göteborg och de två valkretsarna Västra Götaland Östra (f.d. Skaraborgs län) och Södra. De 13 kommunerna är: I landskapet Dalsland Åmål, Bengtsfors, Dals Ed, Mellerud och Färgelanda. I landskapet Västergötland Vänersborg, Trollhättan, Ale, Lilla Edet, Lerum, Alingsås, Vårgårda och Herrljunga. Kommunerna i regionen ingår i fyra kommunförbund: Fyrbodal, Sjuhärad, Göteborgsregionen (GR) och Skaraborg. Ett övergripande kommunförbund, VästKom, förhandlar gentemot Västra Götalandsregionen. Geografiskt är det en stor valkrets med ett avstånd på längden med ca 25 mil och ca 15 mil på bredden, och en blandning av stad och landsbygd. Förutsättningarna för att bo, leva och arbeta ser därför mycket olika ut. Min ambition är att ändå försöka jämföra mellan olika kommuner och hitta möjligheter till utveckling och eventuell samverkan mellan verksamheter Folkmängd efter tid, region och områdestyp - Källa: Västra Götalandsregionen Tätortsnära 2007 Glesbygd landsb Tätort Summa 2003 Glesbygd Tätortsnära landsb Tätort Summa Ale Alingsås Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mellerud Trollhättan Vårgårda Vänersborg Åmål Riket * Gulmarkerade kommuner har fått fler invånare mellan 2003 och 2007, resterande har fått mindre.

6 6 Arbetsmarknad Den höga arbetslösheten är ett av de mest akuta problemen i Sverige idag, liksom det var för fyra år sedan. Uppemot en och en halv miljon människor hade inget jobb att gå till, eller arbetade mindre än de skulle önska. Den socialdemokratiska regeringen hade under hela mandatperioden sagt att den prioriterade arbetet med att skapa fler jobb. Trots det ökade arbetslösheten. Antalet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i åldern år i Västra Götaland Norras kommuner var i mars 2006, personer öppet arbetslösa och befann sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Värst var situationen för ungdomarna då, men ungdomsarbetslösheten är fortfarande det enskilt största problemet på arbetsmarknaden, därför att det skapar vanmakt och misstro om framtiden. Under den här mandatperioden har en av världens största lågkonjunkturer drabbat även den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som en av de största barnkullarna vuxit upp, och nyss kommit ut på arbetsmarknaden. Samtidigt som det finns många kvar av den s k 40-talistgenerationen på arbetsmarknaden. Två stora grupper ska alltså samsas på en svår marknad, var och en med sina förutsättningar. Därtill kommer även målgruppen med någon form av arbetshinder; det kan vara språket, ett funktionshinder, långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning/sjukersättning. Det säger sig självt att det inte är enkelt! Några kommuner som utmärker sig i bästa och sämsta noteringarna i antalet personer och antalet arbetslösa procentuellt av befolkningen, se tabellen nedan med jämförelse med siffror för fyra år sedan: Trollhättan som den största kommunen i området, har näst flest arbetslösa i antal räknat och ligger även högt på antal personer i program av olika slag, tätt följt av Åmål, som är en av de mindre kommunerna i valkretsen. Färgelanda och Vänersborg delar toppen av personer i aktivitetsstöd av olika slag. Dals Ed hade bästa resultat i lägst antal arbetslösa, men där har Färgelanda, Herrljunga och Vårgårda gått om med lägst antal arbetslösa. Det som förenar Dals Ed och Vårgårda är det starka föreningslivet som också starkt bidrar till ett stabilt näringsliv. I program har Lerum, lägst Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd antal personer, vilket även var fallet i Västa Götaland Norra, ålder år - AF juni Lerum ligger ofta bra till i mätningarna överlag i rapporten, så lite KOMMUN Arbetslösa Δ Progr med Δ förvånande kanske att man i procentuellt antal arbetslösa ligger på samma akt.stöd I procent nivå som Mellerud och Bengtsfors? Riket 5,4-0,3 5,8 1,6 Ale 7,3 0,7 5,8 1,2 Men tittar man då vidare på statistiken på antalet företag och arbetsställen i Alingsås 7 0,3 5,6 0,5 varje kommun i valkretsen, förstår Bengtsfors 5,6-1 7,5 1,1 man hur lågkonjunkturen slagit. Ett antal personer har permitterats under Dals-Ed 4,9-1,2 5,9 1,6 perioden, en del har återanställts senaste året, men arbetsmarknaden har Färgelanda 3,7-3,4 12,6 6 också förändrats under tiden. Herrljunga 4,3-5,2 6,9 3,6 Lerum 5,3 0,1 3,1 1,4 Vissa företag har inte återhämtat sig, speciellt i fordonsindustrin, men även Lilla Edet 6,7 0,8 8,3 3,6 i andra branscher som till exempel Mellerud 5,4-1,7 8,3 1,7 restaurangnäringen, har företag drabbats hårt av minskat antal lunchgäster, Trollhättan 10,2 0,6 11,9 1,6 eller handeln i speciellt centrumområden. Vårgårda 4,3-4,3 7,8 4,1 Vänersborg 8,5 1 12,1 3 Åmål 10,6 2,9 10,4 2,3

7 7 Antal företag o arbetställen per kommun i VG Norra Företagsförekomster Arbetsställen i kommunerna Arbetsställen i kommunerna - SCB SCB SCB 2005 Ale Alingsås Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mellerud Trollhättan Vårgårda Vänersborg Åmål Som kan utläsas av statistiken, har antalet arbetsställen och därmed antalet arbetstillfällen minskat till nära hälften från 2005 till 2008 när lågkonjunkturen briserade. Ett antagande är att eftersom nyföretagandet tagit fart igen liksom förbättringar i samhällsekonomin, att det återkommit en del arbetstillfällen som det dock inte finns statistik på ännu. En bidragande orsak till den höga arbetslösheten bland ungdomarna är att allt fler unga går ut skolan med ofullständiga betyg. Tabellen nedan visar andelen grundskoleelever (procent) i Västra Götaland Norra som 2005 och 2008/09 inte uppnådde målen i ett eller flera ämnen. Tabellen visar att utslagning och utanförskap kan börja redan i skolan. Tittar vi närmare på de olika kommunernas resultat, kan vi konstatera att endast Lerum, Färgelanda, Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg har blivit bättre men på helt olika nivåer. - Lerum ligger på lägst antal elever Andelen elever i Västra Götaland Norra som 2008/2009 (15,8%) med icke godkända betyg i alla som inte uppnådde godkända betyg i ett eller flera ämnen ämnen och Lilla Edet blev omsprungen av Mellerud i topp med mer 2008/ än det dubbla 41,8%! I jämförelse Ale 31,1 22% dock med procentuellt antal arbetslösa och i program, är de två kommunerna Alingsås 17,8 18% jämförbara. En tes kan vara, att möjligheten till mindre utbildningskvalifi- Bengtsfors 34,1 29% Dals-Ed 23,6 21% cerade arbeten efter gymnasiet finns närmare till hands i Lilla Edet genom Färgelanda 22,7 25% tillverknings och processindustri. Herrljunga 31 26% Lerum 15,8 26% - Bengtsfors har även denna gång en hög andel ungdomar som riskerar att Lilla Edet 39,1 41% bli arbetslösa om de inte jobbar upp Mellerud 41,8 26% sina betyg och även läser vidare efter Trollhättan 28,8 32% gymnasiet. Vårgårda 29,9 26% Vänersborg 23 30% Åmål 32,7 25% Källa: Skolverket - Trollhättan och Vänersborg som de två största kommunerna, har också en högre andel elever födda utom norden i grundskolan än valkretsens andra kommuner, vilket kan förklara en del av de resultaten.

8 8 Företagande Det privata företagandet är centralt för samhällets utveckling. Vårt välstånd och möjligheterna att få fler människor i arbete bygger på att fler entreprenörer kan och vill driva företag och engagera sig som arbetsgivare. Men antalet företagare har minskat med sedan 1994, enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar. Sverige har bland den lägsta andelen nyföretagare bland OECD-länderna. Svenskt Näringsliv sammanställer årligen en rankinglista över företagarklimatet i landets kommuner. Med ett bra företagsklimat avses summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren och den företagsamme i samhället. Rankinglistan visar att grunden för ett bra företagsklimat är en lyckad symbios mellan kommun och näringsliv, snarare än konkurrens. Företagsklimat i kommunerna i Västra Götaland Norra - Svenskt Näringsliv Rank /- Rank /- Ale Alingsås Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mellerud Trollhättan Vårgårda Vänersborg Åmål I valkretsen befinner sig kommunerna i både toppen och botten av rankingen. Grannkommunerna Vårgårda, Alingsås och Lerum i topp20 i 2006 års ranking, följda då endast av Dals Ed på topp100-listan, på 69:e plats. I årets ranking har Lerum halkat ner till 62:a plats, Alingsås tio platser längre ner, till 23:e plats, medan Vårgårda förbättrat sin position med ett snäpp upp! Vänersborg näst sist av VGN-kommunerna tappade i rankingen med 13 placeringar och så Färgelanda allra sist med en placering på 283 av 290 möjliga. Nya branscher Trollhättan som är en industristad med gamla anor har ändå på senare år fått nya spännande branscher och företag. Störst förändring i staden har det regionalt ägda bolaget Film i Väst AB bidragit med: När filmbolag väljer att spela in filmer i Trollhättan med omgivning och statister och miljöer känns igen sedan i de färdiga filmerna har det bidragit till en stolthet för trollhätteborna, att synas både i resten av Sverige och världen. De små företagen kring filminspelningarna har kanske inte genererat så oerhört många arbetstillfällen i sig, ca 150 st, men å andra sidan behöver filmteamen hotell, mat, rekvisita med mera, som kräver service- och tjänsteföretag i området. En annan bransch som fått ett uppsving med anledning av det fria vårdvalet i landsting/region är inom vården; fler privata vårdcentraler, varav en i Trollhättan Primapraktiken och en i Åmål-Ekbackens VC, till exempel och det finns även privat ägda apotek i alla kommuner. Det behövs dock fler företag inom vård och omsorg, hemtjänst med mera. Men så länge den socialdemokratiska majoriteten i vissa kommuner är emot LOV lagen om valfrihet, är det få företag som vågar satsa på den nischen. De kommuner som beslutat och/eller infört LOV:en i valkretsen är Alingsås, Färgelanda, Herrljunga, Lerum, Mellerud, Vårgårda och Åmål. Kommuner som beslutat att inte införa LOV är Ale, Bengtsfors, Dals Ed, Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg. Av dessa är Dals Ed och Lilla Edet styrda av Allianspartierna (i Lilla Edet även med Miljöpartiet).

9 9 Nystartade företag i Västra Götaland Norra v Egen firma Handels- Komman- Aktiebolag Ideell för. Totalt Ale Alingsås Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mellerud Trollhättan Vårgårda Vänersborg Åmål Summa Skillnaden på dessa fyra år ligger mest på antalet handelsbolag och aktiebolag som startats under det senaste året. Det totala antalet företag har inte i den här statistiken med företagsformen ekonomiska föreningar, som vuxit i omfattning. Det mest förvånande är kanske att Vårgårda har minskat sitt nyföretagande i denna mätning. Nystartade företag i Västra Götaland Norra v Enskild firma Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag Ideell för. Totalt Ale Alingsås Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mellerud Trollhättan Vårgårda Vänersborg Åmål Summa Ett högt nyföretagande är nödvändigt för att de mindre företagen skall kunna skapa nya jobb i samma takt som befolkningstillväxten ger allt fler på arbetsmarknaden, och när de stora företagen drar ner på verksamheten i Sverige. Samtidigt kommer signaler om att företag även tar med arbete igen till Sverige, på grund av osäkra ekonomiska förhållanden i s k låglöneländer. En stor majoritet av de företag som startas i landet, är enligt Tillväxtverket tjänsteföretag i någon form. Flest nya företag startas inom branschen företagstjänster. Antalet nya företag är stort även inom branscherna personliga tjänster samt varuhandel och restaurang. Bara vart tjugonde nystartat företag är ett tillverkningsföretag. Omkring vart tionde nytt företag startas inom byggsektorn.

10 10 Kristdemokraterna och Penilla Gunther föreslår följande för fler företag, och därmed fler jobb: Främja företagande och fler jobb genom successivt sänkta arbetsgivaravgifter, framförallt för mindre företag. Ett första steg bör tas under mandatperioden. Kristdemokraterna vill sänka arbetsgivaravgifterna med tio procentenheter i första steget. Gör det billigare och enklare att driva företag genom en ökad takt i regelförenklingsarbetet. Ett viktigtsteg är att låta fler företag slippa revisionsplikten. Skapa förutsättningar för fler jobb i tjänstesektorn genom att utveckla RUT- och ROT-avdraget till att omfatta fler tjänster. I takt med att det skapas ekonomiskt utrymme ska inkomstskatten fortsätta att sänkas, särskilt för låg- och medelinkomsttagare, så att man får behålla mer av lönen. Gör det enklare att nyanställa genom att förlänga den möjliga tiden för provanställning från sex till tolv månader. Stärk den svenska innovationskraften genom att styra om delar av det statliga riskkapitalet till en fond-ifond där statliga medel investeras parallellt med privata pengar i olika riskkapitalfonder. Slå vakt om basindustrins förutsättningar genom en långsiktig och ansvarsfull energipolitik och en rimlig beskattning av transporter nej till kilometerskatt.

11 11 Turism Sverige har goda möjligheter att bli världsledande inom utveckling av besöks- och turistnäring och kulturupplevelser som svensk mat, musik, mode och design har stor potential att bli starka exportprodukter. Men för att lyckas måste det till nya angreppssätt för att utveckla hållbara destinationer och en tydligare turismpolitik. Det menar professor Donald Getz, en av världens ledande turismforskare och Ek. Dr. Sanja Vujicic på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet i en färsk forskningsrapport. (Källa: Handelshögskolan ) Besöks- och turistnäringen är en näring där vi ser hög tillväxt just nu, och där en stor andel av de nya arbetstillfällena i Sverige skapas, inte minst för unga, säger Getz och Vujicic. Med rätt stöd till lokala och regionala aktörer har vi möjlighet att bli bland de bästa i världen på hållbar destinationsutveckling. Men Sverige har inte tid att vänta längre, då är risken stor att chansen går oss förbi. Samarbetet mellan offentliga och privata aktörer skapar fler affärer och ökar utbudet av upplevelser, menar Donald Getz och Sanja Vujicic. Samarbetet är basen för bottom-up -synsättet som lägger grunden till en hållbar destinationsutveckling, ökar svenska destinationers attraktionskraft och i förlängningen hela Sveriges attraktionskraft. För att attraktionskraften skall stärkas är det viktigt med en långsiktig nationell och regional stimulans och stöd till lokala aktörer. Sveriges attraktionskraft kan även stärkas genom ökad kunskap om vad människor med speciella intressen värdesätter, hur de söker och kommunicerar information, deras betalningsvilja samt hur turistupplevelser kan produceras och göras mer tillgängliga för att locka dessa människor. För detta behövs nya moderna mätinstrument som ger bättre beslutsunderlag när den svenska besöks- och turistnäringen skall utvecklas. De mätinstrument som idag används av lokala, regionala och nationella aktörer är alltför trubbiga och otillräckliga när det gäller att visa på faktiska effekter av aktörernas insatser. Alla har synpunkter på turism, eftersom alla varit turister själva någon gång! Men tyvärr är inte kunskapen tillräcklig alla gånger på vad turismen ger i en kommun, eller strategin för hur man vill att den utvecklas. Nedan kan ses ett mått på Gästnätter hotell, stugby och vandrarhem Källa: Turismens Utredningsinstitut Bengtsfors Mellerud Trollhättan Vänersborg Åmål Hela Fyrbodal Hela Göteborgs Hela Sjuhärad turismens omfattning, genom antal gästnätter mellan År 2008 är medtaget på grund av en lågkonjunktur som rådde, och som påverkade antalet hotellnätter i första hand, vilket kan märkas på Trollhättans siffror. Å andra sidan hade Vänersborg (och Åmål) en höjning av gästnätter under 2008 för men för Vänersborgs del en total minskning sedan Bengtsfors ökade sina gästnätter allra mest mellan , vilket kan bero på ökat antal arrangemang på Baldersnäs och Kanotmarathon+? I hela Fyrbodal finns Bohuslän med sina största turistställen i form av hotell, stugbyar och konferensanläggningar. Kristdemokraterna föreslår för en bättre utvecklad turism i valkretsens kommuner att Den lokala turismen räknas med i näringslivsarbetet. I flera av kommunerna finns inte turismen med i näringslivsarbetet annat än som en broschyr att sätta i händerna på besökare. Turismen är en port till att få besökare som är möjliga invånare framöver, och därmed skattebetalare. Satellitkonton införs. Samtliga kommuner beräknar turismens effekter årligen genom att utveckla satellitkonton i den kommunala budgeten för näringslivssatsningar. Turismen analyseras bättre lokalt. För att få fler i arbete genom turismen måste det finnas en god analys på vad respektive destination är bra på och hur den kan utvecklas till en verksamhet som inte endast är stark under vissa perioder.

12 12 Utanförskap hälsa Förra valet 2006 kunde konstateras att utanförskapet i Sverige hade ökat. Istället för att erbjuda jobb och rehabilitering hade den socialdemokratiska regeringen valt att förtidspensionera en stor del av denna grupp. Under 2004 beviljades hela personer förtidspension, vilket var över 200 personer om dagen! Kostnaderna för förtidspensionärer fram till ålderspension uppgick, enligt Försäkringskassans beräkningar, till nära 700 miljarder kronor. Det motsvarade mer än halva statsskulden! Det har nu blivit svårare att få förtidspension. Förut räckte det med att sjukdomstillståndet var långvarigt. Nu måste det vara livslångt, det vill säga läkare och Försäkringskassan måste ha gjort bedömningen att skadan eller sjukdomen aldrig någonsin blir bättre. Färre förtidspensionärer är framför allt orsaken till att Försäkringskassan räknar med att ohälsotalet kommer att fortsätta sjunka i flera år till, trots att det totala antalet sjukskrivna inte väntas bli färre. De nya reglerna i sjukförsäkringen sedan juli 2008 går ut på att i princip ingen ska vara sjukskriven mer än ett år. Förut fanns det ingen bortre tidsgräns. Av dem som blev utförsäkrade nu vid årsskiftet var sjukskrivningstider på fyra, fem och sex år inget ovanligt. Den stora skillnaden mellan förr och nu är att alla ska agera tidigt. På 1990-talet kunde det ta två tre år, nu pratar man om några månader. Inom fem dagar ska handläggaren prata med den försäkrade. I vårt område har ohälsotalen gått ner, men skillnaden mellan kommunerna är stor. Ohälsotal per kommun och åldersgrupper Källa: FK Kommun 2009 Ålder, år år år år år år år Samtliga 14 Västra Götalands län 2,0 11,3 17,4 33,0 58,0 89,5 33, Dals-Ed 2,3 8,8 16,1 35,4 62,0 100,5 39, Färgelanda 1,1 10,8 17,8 31,4 64,0 104,0 40, Ale 1,6 14,5 16,4 29,7 53,8 87,6 32, Lerum 1,6 14,3 14,2 22,9 41,3 69,2 25, Vårgårda 2,3 15,1 17,2 31,3 53,6 83,4 33, Bengtsfors 2,6 14,7 15,1 31,6 50,1 86,2 35, Mellerud 1,9 18,0 21,6 38,7 60,9 99,3 42, Lilla Edet 2,4 15,9 24,0 41,9 66,5 101,5 43, Herrljunga 2,1 10,0 21,6 39,5 65,5 96,8 40, Vänersborg 2,5 17,4 22,2 32,0 53,5 81,9 35, Trollhättan 1,7 14,5 16,9 31,5 57,4 93,8 33, Alingsås 1,7 12,9 18,7 32,1 51,3 80,1 32, Åmål 1,4 12,6 19,9 32,4 52,5 84,9 35,4 Kommun 2006 Ålder, år år år år år år år Samtliga 14 Västra Götalands län 1,6 13,3 24,3 43,0 70,3 104,1 41, Dals-Ed 0,6 10,5 22,3 46,1 72,5 125,4 47, Färgelanda 0,8 15,5 27,9 42,4 76,6 130,3 50, Ale 0,8 17,6 27,3 43,6 68,4 108,5 44, Lerum 0,7 17,6 19,5 34,2 51,4 88,0 35, Vårgårda 1,6 13,2 24,8 35,9 62,6 101,7 39, Bengtsfors 0,9 10,8 23,6 41,1 61,3 101,5 42, Mellerud 1,2 20,3 26,8 49,6 73,4 123,6 52, Lilla Edet 2,0 19,4 32,2 49,7 81,7 119,9 52, Herrljunga 1,7 16,6 31,8 49,3 76,4 111,2 49, Vänersborg 1,6 18,6 26,8 44,2 64,5 95,2 42, Trollhättan 1,4 17,2 27,4 41,1 71,8 101,9 42, Alingsås 1,7 16,5 25,9 41,7 60,8 98,9 40, Åmål 0,2 16,3 25,6 39,6 65,1 104,9 43,4

13 13 Ekonomiskt bistånd. Biståndstagare inklusive barn i % av befolkningen, i åldrarna VG:s län och kommuner i VGN Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mellerud Trollhättan Vårgårda Vänersborg Åmål Socialstyrelsen Gulmarkerade resultat visar på en ökning från föregående år. I en jämförelse med ohälsa och ekonomiskt bistånd ligger även där Mellerud och Lilla Edet dåligt till. Lerum, Ale och Alingsås hade bra resultat procentuellt vad gällde låga ohälsotal och så även vad gäller det ekonomiska biståndet. Trollhättan ligger alltid högt i ekonomiskt bistånd och den relativt höga arbetslösheten, både bland ungdomar och över 55 år. Ett långvarigt ekonomiskt biståndsberoende kan sägas vara ett direkt mått på fattigdom, då fattigdom i Sverige handlar om att stå utanför arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemet. Och det kan vi inte utläsa endast av ovanstående statistik, hur många av dessa personer som levt längre eller kortare tid i behov av ekonomisk hjälp från sin kommun. Däremot kan vi konstatera att procentuellt sett är det ganska många människor som inte finns ute på arbetsmarknaden av någon orsak och har därmed inte tillgång till socialförsäkringarna. Om inte arbete är lösningen på bidragsberoendet, måste fler lösningar till för att nå dessa personer, och för att känna delaktighet i samhällsutvecklingen. Enligt Socialstyrelsen är det av särskilt stor risk att barn i familjer med ekonomiskt bistånd riskerar en ogynnsam utveckling; alltså inte bara att hushållet har låga inkomster. Det är särskilt tydligt för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Kristdemokraterna och Penilla Gunther föreslår för att fler personer ska slippa utanförskapet att: Personer med funktionsnedsättning måste ges möjlighet till jobb. Lönebidragen måste förbättras, trygghetsanställningarna öka och den offentliga sektorn ska visa vägen för övriga arbetsgivare genom att nyanställa personer med funktionsnedsättning. Följ upp de reformer som genomförts under innevarande mandatperiod för att stödja människors återgång till arbete, och se till att de inte får oavsiktliga effekter. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara allmän och obligatorisk. Taket i a-kassan ska årligen räknas upp med prisbasbeloppets utveckling. Inför en lärlingsanställningsform och satsa på fler platser i yrkes-vux. Gör det möjligt för fler än dem som är långtidsarbetslösa att få ett starta eget -bidrag. Att en handledarpeng införs för företag och andra verksamheter som tillhandahåller praktik. Pengen utges endast i samband med kvalitetssäkring för lärande för praktikanten. Alliansen vill bland annat: "Att instegsjobben utvecklas genom en höjning av subventionsgraden och täckningen för företagens kostnader för handledning.

14 14 Social ekonomi Intresset för social ekonomi är större i Sverige nu än någonsin. Men det är fortfarande något nytt för många, och de flesta har inte haft anledning att reflektera över dess roll och plats i välfärdssystemet. Begreppet kommer ursprungligen från Frankrike, economie sociale. I EU har mycket möda lagts ner på att definiera vad som ska innefattas i begreppet social ekonomi. År 1989 blev social ekonomi ett officiellt erkänt begrepp i EU. Den svenska definitionen från 1998 lyder: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Hur ser det ut i Västra Götaland Norras kommuner, då? Västra Götalandsregionen har sedan 2004 ett råd för samverkan mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomins företrädare samt ett program. Programmet reviderades Strategin för programmet utgår från behovet av en utvecklad samverkan och samordning för att få full utvecklingskraft inom området med en stor mängd aktörer med begränsade resurser. Kunskapsutvecklingen måste stärkas och nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte intensifieras. Vidare behövs särskilda insatser inom ett antal områden för att stärka utvecklingsmöjligheterna för de egentliga aktörerna inom den sociala ekonomin. Regionala utvecklingsnämnden (RUN) med dess sekretariat ansvarar för programmet och dess genomförande. Programmets åtgärder och aktiviteter preciseras i samråd med Sociala ekonomins regionala råd (SER). En årlig översyn genomförs och rapporteras till RUN. Detta handlingsprogram omfattar tiden Genomförandet har en direkt koppling till Vision Västra Götaland och till de prioriteringar som regionen gör i finansiering av tillväxtprogram och olika strukturfondsinsatser. Aktiviteter genomförs inom tre insatsområden. Samverkan och samordning Insatser för att stärka entreprenörskap och särskilda målgrupper Kunskapsutveckling, nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte Föreslagna insatser, prioriteringar och ställningstaganden skall genomsyras av ungdoms- jämställdhets- integrationstillgänglighets/handikapps- och hållbarhetsperspektiven. Sociala företag En väsentlig skillnad mellan sociala och kommersiella företag är att de sociala företagen rekryterar arbetskraft från en betydligt snävare krets. Arbetskraften kommer från specifika målgrupper. Det är bland annat fysiskt- och psykiskt funktionshindrade, långvarigt arbetslösa och missbrukare, medan de kommersiella företagen efter behov handplockar specifika yrkesgrupper, som till exempel elektriker, kontorister, datatekniker och ekonomichefer. Denna och andra skillnader avspeglar sig i de olika företagstypernas dagliga drift. (Källa: Socialstyrelsen, 2001) Socialt företagande förutsätter att det finns en föreställning om att individuella och samhälleliga behov skulle kunna göras på ett bättre sätt än vad näringslivet eller det offentliga gör, eller förmår. Människor med små eller obefintliga möjligheter att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden måste finna nya vägar till arbete och försörjning. En avgörande och strategisk aspekt är, att även om det sociala företagandet kommer att stå för en förhållandevis liten del av landets totala BNP, så skapar det arbetstillfällen för människor som annars ständigt skulle vara arbetslösa, även under högkonjunkturer. Det största problemet med att få igång sociala företag är liksom för andra företag (men ändå större), att få riskkapital. Kreditgarantiföreningar (KGF) finns sedan länge i en rad europeiska länder. De utgör där ett viktigt redskap för att tillförsäkra mindre företag och organisationer kapital. Inom Västra Götaland finns det lokala behov som skiljer sig åt inom den sociala ekonomin, och därför arbetar man i VG KGF med delregionala garantikommittéer. Bla finns behovet att genom garantier stödja starten av verksamheter avseende service på landsbygden. Dock har kreditgarantiföreningarna haft svårt att komma ut med sitt budskap och även sin egen organisation, vilket lett till minskad aktivitet det senaste året.

15 15 Det går inte att få en exakt bild av sektorns omfattning varken nationellt eller i regionen beroende på att den tillgängliga statistiken är bristfällig, senaste är nedanstående: Samlad redovisning av vissa uppgifter avseende den sociala ekonomin inom Västra Götalandsreg Kommun Antal företag Antal företag Omsättning Antal Varav antal anst. med anställda utan anställda år 2000, tkr anställda i soc. ek. Ale Alingsås Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Herrljunga Lilla Edet Lerum Mellerud Trollhättan Vårgårda Vänersborg Åmål Västra Götaland Totalt Sammanfattning Trots gamla siffror, kan det ge en aning om sektorns potential, och att det ska räknas som en tillväxtfaktor. Den sociala ekonomin utgör 5,6% av samtliga företag inom regionen och antalet anställda inom den sociala ekonomin utgör 4,2% av samtliga anställda. Endast 40% av registrerade företag inom den sociala ekonomin har anställda. Omsättningen per anställd inom den sociala ekonomin är cirka kronor. Den sociala ekonomin är till absolut övervägande fråga om ett småföretagande: 72% av företagen med anställda finns inom storleksklassen 1-4 anställda. Inte ens 1% av företagen inom den sociala ekonomin med anställda, finns i storleksklasserna med 100 eller fler anställda. Den sociala ekonomins relativa branschstyrka finns inom offentlig förvaltning (66,7%), finansiella tjänster (38,7% och andra samhälleliga och personliga tjänster (30,2%). Kristdemokraterna och Penilla Gunther föreslår att den sociala ekonomin ska utvecklas, genom att: Öppna upp i kommunerna för fler arbetsintegrerande sociala företag för olika målgrupper. (Se Kommunerna uppmärksammar sitt rika föreningsliv och sina många engagerade medborgare genom att utforma lokala program för social ekonomi. Att se det som ett viktigt styrdokument för tillväxten i kommunen och relationerna till den sociala ekonomin. (Se även Större statliga resurser satsas för att stimulera lokala och regionala aktörer att utveckla kooperativ och ideell verksamhet som kan ge arbete för särskilt utsatta grupper Kommunerna agerar tillsammans med stat och region för att hitta samarbetsformer med den ideella sektorn, till exempel genom att anställa frivilligsamordnare på lokal nivå. Stöd till kreditgarantiföreningar. Medlemsföretagen kan skapa egna riskfonder som därigenom garanterar delar av lån en medlem beviljas av annan långivare, förutom nyttan av ett affärsnätverk och rådgivning. Utveckla CSR Corporate Social Responsibility-begreppet, där företag tar ett socialt ansvar, gärna tillsammans med lokala föreningar, kyrkor och organisationer. Avdragsrätt ska införas på gåvor till ideella organisationer.

16 16 Kristdemokraterna och Penilla Gunther lade 2006 nedanstående förslag för att fler människor skulle få jobb, och såhär har det gått: Skatten på arbete sänks, främst för låg- och medel inkomsttagare, så att det lönar sig bättre att arbeta och utbilda sig. Klart: Genomfört genom jobbskatteavdraget i fyra steg, , samt höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. I princip alla heltidsarbetande har fått betydligt mer än 1000 kronor per månad i sänkt skatt. Företag, främst de mindre, måste ges bättre villkor så att de kan växa och nyanställa. Klart: Bolagsskatten och arbetsgivaravgifterna har sänkts generellt. De så kallade 3:12-reglerna har förenklats och gjorts mer förmånliga för företag med få anställda. Jobbskatteavdraget gäller även inkomst av näringsverksamhet. Arbetsgivaravgiften för unga har halverats. Förmögenhetsskatten har avskaffats för att förbättrakapitaltillgången och den administrativa regelbördan för företagen har minskat. Genom nystartsjobben blir det mycket billigare att anställa bl.a. tidigare arbetslösa eller långtidssjukskrivna personer. Redovisningsperioden för momsinbetalningar för små företag har förlängts och förmånsrätten ändrats för att förbättra kapitalförsörjningen. Egenavgifterna för enskilda företagare och delägare i handelsbolag sätts ned med fem procent enheter eller högst kronor per år. För att skapa en arbetsmarknad där alla ryms måste arbetsgivarens skyldighet att medfinansiera sjuk försäkringen avskaffas, liksom den andra sjuk löneveckan. Delvis klart: Medfinansieringen av sjukförsäkringen avskaffades 1 januari Sjuklöneperiodens längd är föremål för utredning i den parlamentariska utredningen om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet. Tillgången till riskkapital ska öka, inte minst i det tidiga skedet av företagande. Förmögenhetsskatten avskaffas och riskkapitalavdrag införs. Delvis klart: Förmögenhetsskatten avskaffades under Därmed ökar tillgången till riskvilligt kapital som kan ge en skjuts för små- och nyföretagande. Frågan om riskkapitalavdrag har utretts och bereds vidare inom Regeringskansliet. Regelkrånglet för mindre företag ska minskas med 25 procent. På gång: Regeringen har genomfört förenklingsåtgärder som innebär att företagens regelbörda nu för första gången någonsin minskar med drygt 7 procent sedan procentsmålet ska nås till år De gröna näringarna jord- och skogsbruk samt trädgårdsnäringen ska få bättre villkor, bland annat genom att möjligheterna till säsongsanställning återinförs. Klart: Lagen som på nytt möjliggör säsongsanställning trädde i kraft den 1 juli De gröna näringarnas konkurrenskraft har stärkts genom borttagandet av skatt på handelsgödsel och nedsättningen av egenavgifterna med 5 procent. Den sk blockdatabasen har uppdaterats vilket gör att ansökningsförfarandet för jordbruksstöd förenklas och kostnaderna för kontroller minskar. Målet om 25 procents regelförenkling har uppnåtts inom de gröna näringarna. Till exempel hade de administrativa kostnaderna för jordbruks-, skogsbruks-, och fiskeområdet minskat med drygt 40 procent i slutet av AMS måste förändras och fler aktörer tillåtas förmedla jobb. Klart: År 2008 upphörde AMS och länsarbetsnämnderna genom bildandet av Arbetsförmedlingen. S.k. kompletterande aktörer har upphandlats, och en lag om valfrihet hos Arbetsförmedlingen införts. Ungdomsarbetslösheten ska bekämpas med kraft, bland annat genom ett utvecklat lärlingssystem. Klart: Arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 år har halverats vilket gör det lättare för ungdomar att bli anställda. En jobbgaranti för unga har införts. Nystartsjobb har införts genom att en hel ordinariearbetsgivaravgift återbetalas när arbetslösa (mer än 6 månader) ungdomar anställs. En lärlingsutbildning infördes Lärlingsutbildningen blir en variant inom yrkesprogrammen i gymnasiet, där minst halva utbildningstiden förläggs till arbetslivet. En särskild satsning på sommarjobb genomförs 2010 och satsningen på sommarskolor utökas. De anställdas möjlighet till kompetensutveckling ska främjas genom införande av individuella kompetens konton. Kristdemokraterna värnar om den svenska modellen, där relationerna mellan arbetstagare och arbetsgivare i förstahand löses genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Klart: Framgår bl.a. av regeringsförklaringen. Vi slår vakt om den svenska modellen. Förhållandena på arbetsmarknaden skall i första hand regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter. Ordningen med kollektivavtal ska bevaras. Arbetsrätten bör ses över för att underlätta för små företag och öka möjligheterna för ungdomar och invandrare att komma in på arbetsmarknaden. Den danska flexicuritymodellen kan tjäna som förebild. Klart: Möjligheten till tidsbegränsad anställning har utökats så att en arbetsgivare kan visstidsanställa en person under maximalt två år. Därefter blir personen tillsvidareanställd. Nystartsjobb, speciellt riktade mot ungdomar, infördes den 1 januari Instegsjobb infördes 2 juli Instegsjobb innebär att en lönesubvention lämnas till arbetsgivare som anställer asyl sökande, kvotflyktingar eller dessa gruppers anhöriga under de första 24 månaderna efter upphållstillstånd. En särskild etableringsersättning och särskilda etableringslotsar införs under 2010 för att främja en snabbareintegration på arbetsmarknaden. En god infrastruktur är nödvändigt i vårt vidsträckta land. Skatten på drivmedel ska sänkas inte minst för att möjliggöra boende på landsbygden. Delvis klart: Anslagen till väg- och järnvägsnätet för investeringar, drift och underhåll har höjts betydligt. Med utgångspunkt i klimatfrågan har Kristdemokraternas riksting beslutat att söka andra vägar för att möjliggöra boende och företagande på landsbygden än sänkt skatt på drivmedel, bl.a. genom att en begränsad höjning av koldioxidskatten har kompenserats av höjt reseavdrag och kraftigt sänkt inkomstskatt.