Åka Skidors offpistskola del 1:4

Transkript

1 Åka Skidors offpistskola del 1:4 I Åka Skidors lavin- och säkerhetsskola går bergsguiden Jimmy Odén igenom säkerhet på berget och hur du hittar till den bästa skidåkningen som bonus. Del ett, av fyra, handlar om grundläggande teorier kring riskhantering och olika typer av laviner. Text Jimmy Odén N o big mountain skills, big hospital bills är ett populärt utryck bland några av mina kollegor i guide byrån i Verbier, när man lite ned låtande pratade om friåkare med dålig koll på bergen. Men det är inte helt missvisande. Bara för att man, tekniskt sett, är en väldigt duktig skidåkare innebär det inte att man automatiskt har kunskapen och erfarenheten att fatta rimliga beslut i terrängen. Jag förstår motviljan mot att sätta sig in i så kallad lavinkunskap, oftast lyckas man med bedriften att vara både träig och ha fel infalls vinkel. Ordet säkerhet nämns hela tiden, som om säkerheten skulle vara den grundläggande driv kraften hos dem som ger sig ut i bergen för att åka skidor. Jag påstår inte att alla vi som åker skidor i opreparerad terräng har en dödslängtan, tvärtom är det skidglädjen och den totala närvaron i ber gen som driver de flesta av oss. Men genom att bara mässa säkerhet når man bara de som helst stannar nere i byn ändå. Saken är den att ju mer du lär dig desto bättre skidåkning får du. Du lär dig att ta sig till rätt plats vid rätt tillfälle, och som en bonus lär du dig att göra det så säkert som möjligt. Detta är en pro cess som aldrig tar slut, det finns alltid mer att lära. Jag ska skrapa på ytan och dela med mig av min erfarenhet, med både misstag och lärdomar från mina över än skiddagar, så att just du får ut mer av din tid i bergen. 62 ÅKA SKIDOR Lavinskola_del1_#5-13.indd 62

2 grant gunderson lavinskolan 1:4 Tänk noga igenom ditt åk på förhand. Är förhållandena säkra nog för att köra? Den här dagen i Mount Baker var de inte det, även om allt gick bra i slutändan. ÅKA SKIDOR 63 Lavinskola_del1_#5-13.indd 63

3 Planera åket Beslutsfattande Frågor som bör jag åka det här åket? är oerhört vik tiga för din säkerhet. Du måste vara väldigt öppen och flexibel i ditt beslutsfattande. Samla hela tiden information, både innan och under åket eller turen, och vara beredd att ändra planerna när som helst. Fatta inte beslut baserat på gammal information, antaganden och mallar, det är läget och förutsätt ningarna här och nu som är det väsentliga. Felkorrigering experten» Jimmy Odén 42-årige Jimmy Odén är internationellt certifierad bergsguide (UIAGM/IMGA) och är utan minsta tvekan en av Sveriges mest rutinerade och respekterade när det kommer till skidåkning på stora berg. Jimmy är medlem i guidebyrån i Verbier och examinator för den svenska bergsguideorganisationen SBO. Jimmy är även författare till boken Freeskiing How to Adapt to the Mountain och grundare och VD för skidklädesmärket Elevenate. Men, han är först och främst en väldigt passionerad skidåkare. Efter drygt 20 år i Alperna bor Jimmy numera i Åre med sin fru Sara Rönngren och deras två barn. Det spelar ingen roll vem du är eller hur erfaren du är, du kommer att fatta fel beslut! På grund av alla variabler och möjliga kombinationer av dessa är det omöjligt att alltid fatta rätt beslut. Därför är det otroligt viktigt att lära sig upptäcka fel tidigt. Detta gör du genom att hela tiden fråga dig själv vad som kan hända där du befinner dig och är på väg. Erkänn dina misstag så fort du upptäcker dem och överväg vad du har för möjligheter. Det sämsta man kan göra är att låtsas som ingenting och hitta på en stressad nödlösning, allt för att misstaget inte ska upptäckas. Grunden för de besluten är oftast att man vill skydda sitt ego vilket lätt kan leda till en rad dåliga beslut som slutar med en incident. De flesta misstag kan bli korrigerade utan att man påverkar flytet i aktiviteten. Gå logiskt ige nom möjligheterna. Om ett misstag kan korri geras med en acceptabel risknivå är det bara att fortsätta. Om inte, skapa fler möjligheter. Vända om är också en möjlighet, om det inte är farligare än att fortsätta. Ta för vana att tänka igenom dina skiddagar på kvällen. Erkänn dina misstag, analysera dem och lär dig av dem. Riskhantering Vi skidåkare strävar alltid efter att hålla riskerna på en acceptabel nivå efter våra egna förutsätt ningar. Det finns inget rätt eller fel, vad som är en acceptabel nivå skiljer från person till person och för all del kan det skilja sig vid olika faser i livet och med dagsformen. Det enda som är kon stant är att i bergen får du ganska snabbt ta konse kvenserna av ditt handlande. Lär känna dig själv och vilka risker du är villig att ta.»samla hela tiden information, både innan och under åket.«det finns en fara att man är beredd att ta större risker än vanligt i vissa lägen: I grupp Man litar på de andra i gruppen och alla tror att någon annan fattar besluten. Nära liftar och civilisation Då man lätt får en falsk känsla av trygghet. Inga incidenter När man regelbundet har blivit exponera d för faror utan att något har hänt. Identifiera farorna Du måste kunna identifiera och värdera faror för att kunna minimera risk. Faror i bergen delas ofta in i två grupper: objektiva och subjektiva faror. Objektiva faror Går inte att kontrollera laviner, väder, fallande seracer och så vidare. Subjektiva faror Går att kontrollera personlig färdighe t, kondition, gruppdynamik och liknande. Men, alla faror i bergen innehåller bägge beståndsdelarna. Alla faror kan kontrolleras genom beslut, du kan välja att inte exponera dig genom att stanna hemma, åka någon annanstans eller genom att vända om. Å andra sidan är det lika sant att säga att alla faror på någon nivå inte är kontrollerbara, just på grund av alla variabler och möjliga kombinationer av dessa. När man ger sig in i bergen får man helt enkelt acceptera att man exponerar sig för variab ler utanför sin kontroll, det är en del av spelet och fascinationen inför bergen. Det betyder däremot inte att man kan avsäga sig sitt personliga ansvar eller att olyckor kan skyllas på objektiva faror. I de allra flesta olyckor fanns det tecken som inte tolkades rätt. Det är ditt ansvar som skidåkare att lära dig se och tolka de tecknen. Tänk dig att du står ovanför drömåket. Det är helt orört. Hos de flesta, i alla fall de som blir lång livade i bergen, dyker de grundläggande frågorna upp. Sitter snön? Ska vi åka eller inte? Det finns inget enskilt test eller information som kan ge ett direkt svar på de frågorna. Man måste se helheten med alla variabler och det är ingen lätt uppgift med tanke på den mängd information man måste ta hänsyn till. Och det blir inte lättare av att vi inte riktigt förstår exakt hur de här komplexa fak torerna påverkar varandra, du måste lära dig vil ken information som är viktig och när. Kunskapen att kunna bedöma snötäcke kommer med träning och erfarenhet utvecklas mer till en intuitiv process snarare än en teknik där man följer protokoll. En bedömning av stabiliteten i snön är en stän digt pågående process där slutsatsen hela tiden måste uppgraderas med den nya informationen man får ute i terrängen. För att kunna göra det måste man ha en grundläggande förståelse för snö och vad som händer i snötäcket. 64 ÅKA SKIDOR Lavinskola_del1_#5-13.indd 64

4 lavinskolan 1:4 1. Skidåkaren åker in på en sluttning. 2. Ett flak utlöses på grund av skidåkarens extra tyngd på snötäcket. 3. Ett större område bryts loss simultant. ÅKA SKIDOR 65 Lavinskola_del1_#5-13.indd 65

5 LÖSSNÖLAVINER FLAKLAVINER BLÖTSNÖLAVINER MÖJLIGA Lutning som krävs för olika typer av laviner. Snö och laviner Grundläggande förståelse för snö och laviner Som skidåkare kan vi lite grovt dela in laviner i tre kategorier; lössnölaviner, blötsnölaviner och flaklavine r. Lössnölavin En lössnölavin, eller sluff, är helt enkelt topp skiktet på snön som rinner iväg på brantare slutt ningar, grader. Detta är inte ett stort pro blem för oss skidåkare då de är relativt lätta att identifiera och undvika. En lössnölavin börjar när man lägger första svängen och bygger sakta upp innan den får massa och fart. Då bär det fort av rakt i fallinjen. Det finns två sätt att handskas med detta. Antingen måste man åka tillräckligt fort för att hinna ut på plan mark innan snön hinner ikapp en, tänk skidfilmer från Alaska, och det fungerar så länge det är relativt kort fallhöjd på åket. Det van ligaste sättet är dock att man undviker lössnölavi nerna. Det kan man göra genom att; Lägga en stor z travers, en sväng i formen z, i» Läs mer! Fördjupa dina kunskaper ännu mer. Jimmy Odéns bok Freeskiing How to Adapt to the Mountain finns just nu i Åka Skidor Shop till specialpriset 399 kronor plus frakt. Ordinarie pris är 499 kronor. akaskidor.se/shop toppen av åket och låta det sluffa av innan man kör. Kom ihåg att noga titta efter vad som finns i falllinjen innan du gör detta.»man måste se hel heten med alla vari abler och det är ingen lätt uppgift.«varma temperaturer och vid regn. Detta sker när där är fritt vatten i snötäcket och snökristallerna inte binder. Då kan det gå blötsnölaviner till och med i flack terräng, 20 grader, men de är inte i hel ler något stort problem för skidåkare då de relativt lätta att förutsäga. Åk inte om du inte är säker på att hinna ur åket innan det är för varmt. Flaklavin Flaklaviner kännetecknas av att ett större område, ett flak, bryts upp i snötäcket och börjar glida iväg utför. Detta sker oftast i perfekt skid terräng, grader. Majoriteten av alla dödliga lavinolyckor utgörs av flaklaviner utlösta av offret själv eller någon i gruppen. Vissa kriterier måste uppfyllas för att en flak lavin ska kunna uppstå: Ett flak Detta är ett väl sammanbundet lager i snötäcket. Ett svagt lager Som när det kollapsar gör att flaket bryts loss från snötäcket. En glidyta Under flaket behövs en yta med lite frik- tion för att flaket ska kunna glida iväg. En kritisk balans mellan styrkan och spänningarna i snötäcket. Allt som behövs är en utlösande faktor som får det svaga lagret att kollapsa och flaket bryts loss. Utlösande faktor En lavin uppstår när vikten av Genom vägval. Bara åka på ryggar och/eller diagonalt ner över snöfältet. snön och krafterna av den utlösande faktorn överstiger hur starkt snötäcket är. En flaklavin kan utlösas av antingen en ökad belastning eller av en försvagning av snötäcket. Båda kan förekomma samtidigt. Åka i sidled om man blir upphunnen av lössnön. Lutning När ovanstående kriterier är uppfyllda är det Blötsnölavin Blötsnölaviner förekommer vanligast på våren när solen värmer snötäcket men sker såklart även vid bara sluttningen vinkel som avgör om flaket ska glida iväg som en lavin eller inte. I nästa nummer del 2 snökunskap 66 ÅKA SKIDOR Lavinskola_del1_#5-13.indd 66

6 lavinskolan 1:4 På en brant sluttning beror snöns stabilitet på hur de olika lagren binder mot varandra. grant gunderson På plan mark beror snöns stabilitet på dess förmåga att motstå tryck. Skillnaden mellan fantastisk skidåkning och din värsta mardröm är ibland hårfin. Rester av en enorm flaklavin i Mt Baker. ÅKA SKIDOR 67 Lavinskola_del1_#5-13.indd :37