Gladökvarns Fastighetsägareförening & Vägförening

Transkript

1 Komplettering avseende Överklagande av Mark- och Miljödomstolens dom Bilagor 1-2 Protokoll från senaste årsmötet i Gladökvarns Fastighetsägareförening samt Gladökvarns Vägförening, för att å rättens begäran om komplettering styrka att vi som undertecknat denna överklagan så som ordförande i respektive förening företräder föreningarna. 3 Yttrande om marktillskott från ägare till fastighet Gladö kvarn 1:x 4 Yttrande om marktillskott från ägare till fastighet Gladö kvarn 1:x 5 Yttrande om marktillskott från ägare till fastighet Gladö x:x 6 Yttrande om marktillskott från ägare till fastighet Gladö kvarn 1:x 7 Yttrande om marktillskott från ägare till fastighet Gladö kvarn 1:x 8 Yttrande om marktillskott från ägare till fastighet Gladö x:x 9 Yttrande från ägare till fastighet Gladö kvarn 1:x 10 Yttrande från ägare till fastighet Gladö kvarn 1:x 11 Lista över detaljplanens marktillskott Klagande Gladökvarns Vägförening och Gladökvarns Fastighetsägareförening (nedan Vi eller föreningarna), vilka så som intresseföreningar representererar ägarna till 442 fastigheter varav 440 ingår i detaljplaneområdet. Dessutom i direkt mening representanter avseende de 109 fastigheters ägare för vilka fullmakt utställts till Vägföreningen. Fastighetsägarna i Gladö kvarn har i många år varit mycket tydliga med sina önskemål för områdets utveckling. Genom Fastighetsföreningen och Vägföreningen, samt genom mängder av individuella skrivelser, samtal och överklaganden, har framförts önskemålet om VAutbyggnad med minsta möjliga påverkan på områdets lantliga karaktär. Utöver mycket välbesökta årsmöten genom åren har föreningarna vid tre tillfällen (2002 svarsfrekvens 86%, % och %) genomfört enkätundersökningar bland de 442 medlemsfastigheterna för att säkerställa att föreningarna känner till och arbetar för fastighetsägarnas uttryckta vilja. Ägarna till 109 av föreningarnas 442 medlemsfastigheter har också lämnat fullmakt för Vägföreningen eller den föreningen i sitt ställe förordnar att föra deras personliga talan i fråga om detaljplanen och sammanhörande gatukostnadsutredning. Fullmakterna lämnades in till kommunen under detaljplanearbetet (ankomststämplade ) och bevis avseende detta har lämnats i tidigare instanser. Om någon part ändå ifrågasätter dessa menar vi att rätten bör höra xxx som lämnade fullmakterna och xxx som tog emot fullmakterna. Överklagat beslut Med hänsyn till PUL, och för att minimera okynnesskvaller, har vi rensat denna kopia från fastighetsinformation och namnuppgifter. Handlingarna går att begära ut i sin helhet från rätten. Mark- och Miljödomstolens dom P från avseende Länsstyrelsens beslut med beteckning från , om avvisande samt avslag av överklagande avseende Huddinge kommuns kommunfullmäktiges beslut om antagande av detaljplan för Gladö kvarn, sammanträdesdatum i protokoll diarienummer KS 2011/22. Det överklagade detaljplaneärendets eget diarienummer är KS-2011/ (10)

2 Prövningstillstånd Vi anser att prövningstillstånd bör meddelas eftersom rättstillämpningen i frågan om vad som är synnerliga skäl för huvudmannaskapsfrågan behöver ledning. Vi menar också att frågan om hur kommunen ska tillåtas tvångsförsälja mark behöver ledning, emedan Huddinge kommuns sätt att inkassera pengar genom att påtvinga oönskad mark kan leda till oerhörda konsekvenser om detta tillåts bli prejudicerande. Vi noterar att Mark- och Miljödomstolen i sin dom inte berör dessa marktillskott och vi saknar således möjlighet att veta om man granskat den delen av frågan, och hur man i så fall bedömt detta. I denna inlaga kompletterar vi med vittnesbörd om några fallbeskrivningar över marktillskotten för att säkerställa att rätten ser omständigheterna för marktillskotten och kommunens behandling av dem. Vi menar också att frågan om äganderätt till vägar och grönområden ännu inte är utredd, och upprepar att en äganderättsutredning borde föregått detaljplanen, och fortfarande behöver genomföras så att denna fråga kan få ett avslut. Inte heller denna fråga berörs i Mark- och Miljödomstolens motivering. Vi menar vidare att domvilla i de lägre instanserna förekommit. Huddinge kommun vilseleder rätten med formuleringar som ingen verifikation på att de kommit in för att förklara varför man inte beaktat de 109 fullmakter som inlämnats till kommunen, och dessutom omöjliggjort vidare överklaganden från de berörda. Vi har de ankomststämplade originalen och följebrevet (kopior inskickade till Mark- och miljödomstolen). En annan formulering som ger rätten missvisande intryck av kommunens arbete är I de fall där fastighetsägaren har yttrat sig negativt till marktillskottet och där detta inte har setts som nödvändigt för fastighetens användande har detaljplanen ändrats så att inget marktillskott ska ske. Utöver den negativa avtalsbildningen tänkt köpare förväntas yttra sig negativt för att inte ha gått med på affären är det också många fastighetsägare som kommunicerat sitt negativa besked men inte fått svar och ändå fortfarande är föremål för marktillskott i planen. Huddinge kommun visar här exempel på grova handhavandefel och en adekvat respons hade naturligtvis varit att omedelbart initiera en utredning av hela ärendet och säkerställa att liknande incidenter inte kan inträffa igen. De borttappade fullmakterna utgör det mest flagranta exemplet på hur detaljplaneprocessen misskötts från början till slut, vilket det vore lämpligt om kommunen tillstod och tog ansvar för. Händelseförlopp med förkomna fullmakter och obesvarad kommunikation har dessvärre skapat dåliga förutsättningar för vidare diskussioner och kommunen skulle behöva vidta omfattande åtgärder för att återskapa medborgarnas förtroende så att vi tillsammans kan skapa bästa möjliga boendeområde. Det ligger i allas intresse. I avsaknad av sådan självinsikt hos kommunen menar vi att rätten måste meddela att beslut som tillkommer på felaktiga grunder inte kan tillerkännas laga kraft. Vi finner det troligt att en prövning utifrån de faktiska förhållandena i ärendet kommer att leda till ett annat utslag än de lägre instansernas. 2 (10)

3 Yrkanden Vi yrkar att detaljplanen för Gladö kvarn i Huddinge kommun upphävs, att detaljplanebeslutet i dess helhet upphävs och att ärendet återförvisas till Huddinge kommun (nedan kommunen) för ny handläggning. Alternativt yrkar vi att detaljplanebeslutet ändras så att den mark som idag omfattas av samfälligheten som Gladökvarns Vägförening och Gladökvarns Fastighetsägareförening sköter markeras som kvartersmark med enskilt huvudmannaskap i detaljplanen, inte allmän plats. Denna mark utgörs av alla gemensamma ytor och vägar i området utom bussvägen, som förutom att vara bussens färdväg också är den väg som leder till något av allmänintresse så som badplatser och skjutbana. Alternativt yrkar vi att de vägar som ingår i de gemensamma ytorna inte detaljplaneras till de överdådiga standarder som kommunen tillämpar i centrumområdena, utan tillåts bibehålla sitt kulturvärde som de småvägar de är idag. Vi yrkar också att kommunens krav på ofrivilliga marktillskott stryks ur detaljplanen, och att eventuella fastighetsbildningar som inte krävs för detaljplanegenomförandet, vilket omfattar samtliga tillskott av mark, görs upp på frivillig basis skilt från detaljplanearbetet och att detaljplanen modifieras för att avspegla rådande fastighetsförhållanden efter sådana frivilliga fastighetsbildningar. Om domstolen inte anser sig kunna modifiera detaljplanen på så sätt som ovan beskrivits, med en generell formulering som tvingar kommunen till frivilliga marktillskott, och kommunen inte självmant korrigerar planen, yrkar vi att man i vart fall framtvingar ändring avseende följande fastigheter i detaljplanen, emedan kommunen genom grovt förbiseende, grovt misstag eller formellt handhavandefel inte adekvat avvägt enskilda och allmänna intressen: 1. Marktillskott fastighet Gladö Kvarn 1:x 2. Marktillskott fastighet Gladö Kvarn 1:x 3. Marktillskott fastighet Gladö x:x 4. Marktillskott fastighet Gladö Kvarn 1:x 5. Marktillskott fastighet Gladö Kvarn 1:x 6. Marktillskott fastighet Gladö x:x 3 (10)

4 Grunder Utöver vad vi redan anfört i lägre instanser vill vi särskilt förtydliga och tillägga detta. Handhavandefel Kommunens genomgående felaktiga handhavande illustreras tydligt av de borttappade fullmakterna (se föreningarnas yttrande till Mark- och Miljödomstolen i april 2013) Utöver detta har kommunen upprepade problem med att man inte besvarar kommunikation (se till exempel bilaga 8 i denna överklagan, där ägarna till fastighet x.x visar att man kommunicerat ett konkret prisförslag avseende köp av mark, vilket inte besvarats). Kommunen bjöd också in till samtal. I öppet hus fick fastighetsägare tillfälle att under några minuter samtala med tjänstemän om sin fastighet och detaljplanen. Det här var ett mycket uppskattat initiativ som dock i efterhand framstår som ett sätt att förekomma invändningar och överklaganden. Kommunen har inte dokumenterat de synpunkter som framkommit i detta forum, och inte heller informerat om att endast skriftliga synpunkter inkluderas i samrådshandlingar samt att skriftligen framförda synpunkter är förutsättning för talerätt vid överklagande. Se bilaga 9 och 10 för exempel på hur olösta synpunkter framförda här fortfarande stör nattsömnen för oroliga fastighetsägare. Kommunen har förfarit vilseledande under samrådet inför detaljplanen. Genom att påstå att området redan klassificerats som övrig regional stadsbygd i regional utvecklingsplan (RUFS 2001) har man invaggat fastighetsägarna i tron att tåget redan gått. Själva grundförutsättningen för detaljplanen uppgavs felaktigt vara beslutad. Bilden intill visar text ur samrådshandlingen februari I själva verket var Gladö kvarn en kombination av Övrig landsbygd och Befintlig bebyggelse utanför regional stadsbygd i RUFS 2001: 4 (10)

5 Vi menar också att frågan om äganderätt till vägar och grönområden ännu inte är utredd, och upprepar att en äganderättsutredning borde föregått detaljplanen, och fortfarande behöver genomföras så att denna fråga kan få ett avslut. Synnerliga skäl Gladö kvarns synnerliga skäl för enskilt huvudmannaskap har redan anförts i lägre instanser. Vi vill kompletterande understryka att området hittills haft enskilt huvudmannaskap, andra närbelägna områden så som nyexploaterade Västra Balingsnäs och omvandlingsområdet i Glömsta har delat huvudmannaskap, kommunen menar själva i detaljplanen att vissa delar ska förvaltas av lokal boendeförening (bryggor, tennisbanor, festplats). Fel avvägningar mellan enskilt och allmänt intresse. Så som redan anförts i lägre instanser anser vi att kommunen genomgående ignorerat, alls inte vägt, enskilda intressen. När det gäller de ofrivilliga marktillskotten finns över huvud taget inte något allmänt intresse utöver att stärka kommunens kassa. Det kan omöjligen anses rimligt att tvångsförsälja mark till ofrivilliga köpare! Privata företag skulle aldrig tillåtas agera så här och vi menar att kommunen måste förhindras att bete sig på detta sätt. Av samrådsredogörelsen framgår att kommunen anser marktillskotten vara tvingande (ur samrådsredogörelsen, sid 13: Vid bygglovsgivningen gör man en kontroll att fastigheten överensstämmer med gällande detaljplan. Detta kan därför medföra att fastigheten då behöver köpa in mark som detaljplanen säger ska tillföras fastigheten. ), och föreningarna har redan under detaljplanens samråd och utställning påtalat att kommunen tydligt måste säkerställa varje berörd fastighetsägares samtycke. Innan beslut fattades talade kommunen istället om att erbjudande om att köpa mark kommer att ges, vilket innebar att de flesta fastighetsägare inte såg någon anledning att agera. De flesta berörda fastighetsägare har naturligtvis tolkat kommunen som att man skulle komma att erhålla ett skriftligt erbjudande om att köpa mark till ett visst pris, och väntat tålmodigt på detta erbjudande. Några fastighetsägare har kontaktat kommunen med frågor om villkor och pris, vissa har t.o.m. lämnat anbud på ifrågavarande mark, men inte fått något svar. Andra fastighetsägare har kontaktat kommunen och tydligt meddelat att man inte är intresserad av att köpa mark, och inte heller fått något svar. Detaljplanen har sedan antagits utan någon som helst hänsyn till dessa kontakter och ändå hävdar kommunen i yttranden i rättsinstanserna att man I de fall där fastighetsägaren har yttrat sig negativt till marktillskottet och där detta inte har setts som nödvändigt för fastighetens användande har detaljplanen ändrats så att inget marktillskott ska ske. Priset för marken regleras inte i detaljplanen. Vi bifogar några vittnesbörd om kommunens bristande kontakter, men hävdar framför allt att det är fullständigt orimligt att tvångsförsälja mark. Inte ens om kommunen tydligt meddelat att fastighetsägare som inte tackar nej till erbjudande anses ha tackat ja, och skickat erbjudandet med mottagningskvitto, hade negativ avtalsbindning på detta sätt varit acceptabelt. Vi finner att det i så hög grad strider mot det allmänna rättsmedvetandet att situationen bara kan ha uppkommit av grovt förbiseende, grovt misstag eller möjligen en kombination av mildare förbiseenden, misstag och tekniska kommunikationsproblem. 5 (10)

6 De allra flesta marktillskotten kommunen pekat ut består av yta som blir över mellan tomt och vägområde. Att kommunen måhända inte längre har användning för de olika slattarna mellan väg och tomter kan man sympatisera med, men det kan inte vara skäl nog att tvinga tomtägarna att köpa den överblivna marken. Det är knappast ovanligt att kommunen äger en bredare yta än vägområdet behöver, i själva verket underlättar det säkerligen snöröjning, ledningsdragningar, vägsläntning och eventuella framtida behov av gångbanor, cykelvägar m.m. Genom ett kommunalt ägande säkerställs också möjligheten att bevara den växtlighet som finns där idag, som utöver att ge området dess lantliga karaktär också är en viktig faktor i det lokala omhändertagandet av dagvatten, eftersom det då inte blir hårdgjorda ytor utan en naturlig infiltration och fördröjning. Mot bakgrund av de klimatkonsekvenser som väntas de närmsta 100 åren finner vi det troligt att kommunen kommer att behöva mycket av marken för att hantera dagvatten genom utbyggda avrinningsvägar och skyddsvallar runt villakvarteren. Kommunen uppger att priset för marken inte regleras i detaljplanen, men det är en lek med ord i syfte att dölja detaljplanens verkningar. Prissättningsmodellen är lagstadgad och aktiveras av detaljplanen. Vi menar att om kommunen vill sälja mark till fastighetsägare bör de komma överens om detta före eller, allra senast, under samrådet, för att sedan besluta om en detaljplan där, så som lagen kräver, hänsyn tagits till rådande fastighetsförhållanden. Kommunens företrädare har muntligen omtalat prisnivåer runt 1000 kr/kvm, vilket för många fastighetsägare innebär en kostnad på över en halv miljon och för den allra värst drabbade (775 kvm) skulle innebära kronor. Eftersom det är orimligt att tvinga människor att köpa något de inte efterfrågar, trots att det inte tillför detaljplanen något, menar vi att detta innebär orimliga ekonomiska konsekvenser för de berörda fastighetsägarna, alldeles oavsett vad prislappen hamnar på. Det finns i de här detaljerna inget allmänt intresse att väga mot det enskilda intresset. Redan en tämligen modest kostnad är oöverstiglig för den med små marginaler. Självfallet kan heller inte kommunen skänka bort mark. Den enda lösningen är att köpen måste vara frivilliga. Det är därför oväsentligt huruvida priset sätts av detaljplanen. Vi uppmuntrar å det starkaste kommunen att ta reson i denna fråga och omedelbart fastställa att ingen fastighetsägare kommer att tilltvingas mark. I brist på sådan insikt behöver vi rättens hjälp att åtgärda detta fel. På följande sidor sammanfattas några av de marktillskott som vi menar måste vara frivilliga. 6 (10)

7 Gladö kvarn 1:x, Marktillskott: xx kvm På vilket sätt gagnar det allmänna intressen att ägarna till denna fastighet tvingas köpa vägren och del av vägen till höger om fastigheten? används marken som stig för promenerande som vill ut i naturen. Plan Gladö kvarn 1:x, Marktillskott: xxx kvm På vilket sätt gagnar det allmänna intressen att ägarna till denna fastighet tvingas köpa vägrenen norr om fastigheten? Kommunen borde istället ta tillfället i akt att säkerställa möjligheten att bevara lite av områdets karaktär med växtlighet och grönska. Behov av utrymme för plogad snö, dagvattenhantering, släntning, ledningsdragning m.m. talar också för att kommunen är lämplig som fortsatt ägare av marken. Plan 7 (10)

8 Gladö x: x, Marktillskott: xxx kvm På vilket sätt gagnar det allmänna intressen att ägarna till denna fastighet tvingas köpa vägrenen längs fastighetens långsida? Behov av utrymme för plogad snö, dagvattenhantering, släntning, ledningsdragning m.m. talar för att kommunen är lämplig som fortsatt ägare av marken. Plan Gladö kvarn 1:x, Marktillskott: xxx kvm Kommunen vill tillföra fastigheten ointressant mark med stora träd, vägren och dike. Här borde kommunen istället behålla marken för att säkra att träden får fortleva för att bevara något av områdets karaktär och förmåga att lokalt ta hand om dagvatten. Plan 8 (10)

9 Gladö kvarn 1:x, Marktillskott: xxx kvm Att kommunen måhända inte längre har användning för de olika slattarna mellan väg och tomter kan man sympatisera med, men det kan inte vara skäl nog att tvinga tomtägarna att köpa den överblivna marken. Det är knappast ovanligt att kommunen äger en bredare yta än vägområdet behöver, i själva verket underlättar det säkerligen ledningsdragningar, vägsläntning och eventuella framtida behov av gångbanor, cykelvägar m.m. Plan (svart är marktillskott) Gladö x:x, Marktillskott: xxx kvm Kommunen vill tillföra fastigheten ointressant mark som idag rymmer dike, el- och teleledningar. Marktillskottet leder inte till styckningsmöjligheter och tillför inget värde till fastigheten. Plan (svart är marktillskott) 9 (10)

10 Gladökvarns Fastighetsägareförening Gladökvarns Vägförening Jenny Malmén, ordförande Martin Felldin, ordförande Kärrsjövägen 16 Össjövägen Huddinge Huddinge 10 (10)